Förfarande : 2014/2153(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0164/2015

Ingivna texter :

A8-0164/2015

Debatter :

PV 09/06/2015 - 10
CRE 09/06/2015 - 10

Omröstningar :

PV 10/06/2015 - 8.6
CRE 10/06/2015 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 292kWORD 241k
13.5.2015
PE 541.614v02-00 A8-0164/2015

om en europeisk strategi för energitrygghet

(2014/2153(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Algirdas Saudargas

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en europeisk strategi för energitrygghet

(2014/2153(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 194 i EUF-fördraget,

–       med beaktande av kommissionens meddelande Europeisk strategi för energitrygghet och de tillhörande arbetsdokumenten (COM(2014)0330),

–       med beaktande av kommissionens meddelande om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014)0520),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Utvecklingen mot en inre marknad för energi (COM(2014)0634),

–       med beaktande av kommissionens meddelande om det europeiska gassystemets förmåga att klara försörjningsavbrott på kort sikt – Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott under vintern 2014–2015 (COM(2014)0654),

–       med beaktande av kommissionens meddelande En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) med bilagor,

–       med beaktande av kommissionens meddelande Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398),

–       med beaktande av kommissionens meddelande En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014)0015),

–       med beaktande av kommissionens meddelande För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20–21 mars 2014,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014,

–       med beaktande av den offentliga utfrågning om den europeiska strategin för energitrygghet som anordnades av utskottet för industrifrågor, forskning och energi den 5 november 2014,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009,

–       med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1391/2013 av den 14 oktober 2013 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse,

–       med beaktande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif), särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006,

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Ett program för ren luft i Europa (COM(2013)0918),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Långsiktig infrastrukturvision för och utanför Europa (COM(2013)0711), med dess förteckning över energiinfrastrukturprojekt av gemensamt intresse,

–       med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Genomförande av kommissionens meddelande om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete och av rådets (energi) slutsatser från november 2011 (COM(2013)0638),

–       med beaktande av rapporten från Europeiska unionens råd av den 12 december 2013 om framstegen med slutförandet av EU:s inre marknad för energi, som uppföljning av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013,

–       med beaktande av kommissionens meddelande om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (COM(2013)0214),

–       med beaktande av kommissionens meddelande om framtiden för avskiljning och lagring av koldioxid i Europa (COM(2013)0180),

–       med beaktande av sin rapport om genomförandet 2013: Utveckling och tillämpning av teknik för avskiljning och lagring av kol i Europa,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG,

–       med beaktande av kommissionens meddelande För en välfungerande inre marknad för energi och de tillhörande arbetsdokumenten (COM(2012)0663),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Energifärdplan för 2050 (COM (2011)0885) och Europaparlamentets initiativbetänkande om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi (2012/2103 INI),

_       med beaktande av kommissionens meddelande om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete – EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser (COM(2011)0539),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (KOM(2011)0112),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG,

–       med beaktande av kommissionens meddelande Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk (COM(2010)0677),

–       med beaktande av kommissionens meddelande En EU-strategi för rena och energieffektiva fordon (COM(2010)0186),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda,

–       med beaktande av rapporten från reflektionsgruppen på hög nivå om energiunionens framtid,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG,

–       med beaktande av samförståndsavtalet av den 17 juni 2009 om den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, vilket undertecknats av medlemsstaterna i Östersjöområdet och av kommissionen,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008 Ett anständigt liv för alla: En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet (COM(2008)0781),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikes frågor, utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0164/2015), och av följande skäl:

A.     Rationell och högeffektiv energianvändning och en stabil och hållbar försörjning med energi till överkomliga priser är en förutsättning för välstånd och säkerhet i EU, och energitrygghet innebär framför allt politiskt oberoende.

B.     Avsevärda framsteg har gjorts med att stärka EU:s energitrygghet under de senaste åren genom en ökande andel förnybar energi samt genom en minskning av den sammanlagda efterfrågan, något som bidragit till att stabilisera importberoendet. EU importerar fortfarande dock 53 procent av sin sammanlagda energiförbrukning, nämligen 85 procent av sin olja, 67 procent av sin gas, 41 procent av sina fasta bränslen och cirka 95 procent av sitt uran. En stor del av EU:s energiimport kommer fortfarande från geopolitiskt instabila regioner och ett antal medlemsstater är fortfarande beroende av en enda extern försörjningskälla, något som medför stora kostnader för medborgare, företag och offentliga budgetar, hindrar Europas ekonomiska tillväxt och välstånd och äventyrar säkerheten både på nationell nivå och på EU-nivå.

C.     Av den gas som importeras till EU används 61 procent i byggnader, huvudsakligen för uppvärmningsändamål, och 75 procent av dessa byggnader är bostadshus, vilket innebär att en gasförsörjningskris alltid är en uppvärmningskris. Det snabbaste och billigaste sättet att minska gasförbrukningen i EU är att minska energiförlusterna i bostadshus, vilket gynnar energitryggheten. EU saknar en strategi för uppvärmning med avseende på försörjningstrygghet, utfasning av fossila bränslen eller överkomliga priser och konkurrenskraft. Alla avbrott i leveranserna av gas för uppvärmningsändamål som leder till att uppvärmningen blir otillräcklig innebär en risk för hälsa och välbefinnande för en stor del av EU:s invånare.

D.     I en tillförlitlig långsiktig energipolitisk strategi bör man ta hänsyn till den osäkerhet som orsakas av volatiliteten på olje- och gasmarknaden, med tillfälligt och periodvis varierande priser.

E.     EU betalar varje dag över en miljard euro för energiimport från tredjeländer – 400 miljarder euro under 2013 – vilket är över en femtedel av den sammanlagda importen till EU. Världsmarknadspriset på olja har sjunkit avsevärt, vilket ger EU en möjlighet att radikalt förändra vårt energilandskap genom investeringar i förnybar energiproduktion, genom att ta vara på den potential för energieffektivitet som finns i byggnader och industri och genom att utveckla smart infrastruktur. Pengar som används till import av fossila bränslen bidrar mycket lite till investeringar, arbetstillfällen och tillväxt i unionen, och om man i stället använde dessa medel till inhemska investeringar skulle det stimulera tillväxten och ge upphov till högkvalificerade arbetstillfällen av god kvalitet på det lokala planet.

F.     Tack vare den ökade användningen av förnybar energi har kostnaderna för bränsleimport kunnat minskas med minst 30 miljarder euro per år.

G.     Med den aktuella krisen i Ukraina är frågan om att trygga en pålitlig energiförsörjning viktigare än någonsin, precis som frågan om energidiversifiering och det alltför starka beroendet av energiimport.

H.     Av erfarenheterna från 2006 och 2009 när Ryssland stoppade gasleveranserna till Ukraina framgår det klart, till följd av avbrotten och ett för stort beroende av externa energileverantörer i vissa medlemsstater i Central- och Östeuropa, vilka strategiska svagheter som de nuvarande uppläggen för energiförsörjning är behäftade med. Avbrotten visar att det inte har räckt med de åtgärder som hittills vidtagits inom energisektorn för att få slut på Europas beroende av rysk gas.

I.      EU är starkt beroende av ett enda land, Ryssland, som står för den största delen av importen av olja (35 procent), gas (26 procent), kol (30 procent) och uran (25 procent) till EU. Ryssland använder energileveranserna som ett politiskt vapen och ett sådant beteende strider mot marknadslogiken och ökar allvarligt riskerna för EU.

J.      Om olja och naturgas används för utrikespolitiska syften och för att destabilisera andra länder undergrävs den ekonomiska tillväxten och, vad värre är, den demokratiska stabiliteten i Europa samt suveräna staters oberoende.

K.     En politik för energitrygghet måste inriktas på behovet av en stabil försörjning från olika energikällor och förse den europeiska ekonomin med den energi som behövs för transporter, industri och bostäder, på ett sätt som främjar konkurrenskraften och klimatpolitiken, samtidigt som den måste minimera beroendet av dem som avsiktligt vill utnyttja energiresurser för sina egna politiska syften för att påverka den politiska utvecklingen i andra länder.

L.     Den 30 oktober 2014 kom man överens om det så kallade vinterpaketet på 4,6 miljarder USA-dollar. Paketet genomförs för närvarande och tryggar gasförsörjningen, både till Ukraina och även till EU:s medlemsstater, men bara under en begränsad period.

M.    Medlemsstaterna har gått in för att slutföra den inre marknaden för energi senast 2014 och få bort EU:s ”energiöar” senast 2015.

N.     Kommissionen har sammanställt en förteckning över energiinfrastrukturprojekt av gemensamt intresse som ska ha förverkligats senast 2020. Den uppdateras vartannat år och bör uppfylla alla krav i EU:s lagstiftning om klimat, energi och statligt stöd. EU:s fleråriga budgetplan för 2014–2020 bidrar till detta genom Fonden för ett sammanlänkat Europa och investeringsplanen, i vilka dessa infrastrukturprojekt bör prioriteras.

O.     Tack vare att energieffektiviteten förbättrats har den ekonomiska tillväxten delvis frikopplats från energiförbrukningen under det gångna årtiondet och denna process måste intensifieras.

P.     Enligt kommissionen har industrins energiintensitet sjunkit med 19 procent mellan 2001 och 2011. Effektivare hushållsapparater kan innebära energibesparingar på 100 miljarder euro fram till 2020. I dag förbrukar nybyggen endast hälften så mycket energi som på 1980-talet. Detta är en framgångsrik utveckling som måste få fortsätta.

Q.     Enligt kommissionen kan EU:s gasimport minskas med 2,6 procent för varje ytterligare energibesparing på 1 procent.

R.     En strategi för energitrygghet måste prioritera koldioxidsnåla tekniker och resurser.

S.     I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22 maj 2013 pekade man på behovet av att prioritera utfasningen av miljömässigt eller ekonomiskt skadliga subventioner, inklusive för fossila bränslen.

T.     I kommissionens energifärdplan för 2050 konstateras det att en utfasning av fossila bränslen i energisektorn och ett scenario med stor andel förnybara energikällor är billigare än att fortsätta den nuvarande politiken, och att priserna för energi från kärnbränsle och fossila bränslen kommer att fortsätta öka medan kostnaden för förnybar energi kommer att minska.

U.     Enligt kommissionen består de tre så kallade no regrets-alternativen av energieffektivitet, förnybar energi och en smart infrastruktur, eftersom energieffektivitet är det ”primära” bränslet och det billigaste och snabbaste sättet att sänka kostnaderna för EU:s hushåll och industri, eftersom förnybar energi produceras i EU, ofta nära förbrukningsplatsen, vilket skapar hållbara lokala arbetstillfällen, tryggar energiförsörjningen och bidrar till uppnåendet av våra klimatmål, och eftersom ett smart överförings- och distributionsnät på EU-nivå kan förhindra överkapacitet och strömavbrott i medlemsstaterna.

V.     Att bevara förnybar energi som en grundpelare i EU:s energi- och klimatpolitik kräver en gemensam strategi och samarbete mellan medlemsstaterna så att målen för förnybar energi kan uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt och med bättre utnyttjande av EU:s särskilda regionala potential.

W.    Vid toppmötet den 24 oktober 2014 kom stats- och regeringscheferna överens om ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi på minst 27 procent för 2030 och ett vägledande mål på EU-nivå om att energieffektiviteten skulle förbättras med minst 27 procent, med beaktande av en EU-nivå på 30 procent och med inriktning främst på de sektorer där de största besparingarna kan göras, samtidigt som de också godkände ett bindande mål på EU-nivå om att de inhemska utsläppen av växthusgaser skulle minskas med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990. EU är fortfarande ledande inom teknik för förnybara energikällor, vilket bör generera kvalificerade arbetstillfällen och hållbar tillväxt.

X.     Ordförande Junckers politiska prioriteringar för den nya europeiska kommissionen av den 15 juli 2014 innehöll ett åtagande om att göra EU:s energiunion världsledande inom förnybar energi.

Y.     Ordförande Juncker har i sin uppdragsbeskrivning till kommissionsledamöterna Miguel Arias Cañete och Maroš Šefčovič offentligt tillkännagett att ett bindande energieffektivitetsmål på 30 procent fram till 2030 är ett minimum för att EU ska vara trovärdigt.

Z.     Parlamentet har två gånger efterlyst bindande klimat- och energimål för 2030, med koldioxidutsläppsminskningar på minst 40 procent, med en andel för förnybar energi på minst 30 procent och en förbättring av energieffektiviteten med minst 40 procent, vilket ska uppnås med hjälp av mål för de enskilda nationerna. Bindande mål på nationell nivå och unionsnivå inom området energieffektivitet och förnybar energi skapar ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen, och skulle bidra till att trygga EU:s tekniskt ledande roll på dessa områden.

AA.  Strategin för energitrygghet måste ta hänsyn till konsumenternas rättigheter, marknadens förutsägbarhet för investerare och en tydlig ram för industrin.

AB.  Industrin lämnar EU på grund av de höga energikostnaderna, vilket leder till att industrins andel av BNP sjunker och att arbetstillfällen försvinner. Kommissionen har satt upp målet att industrins andel av BNP ska vara ungefär 20 procent år 2020.

AC.  Målet att öka industrins andel av BNP till 20 procent måste tillmätas samma betydelse och prioritet som klimatförändringsmålen, till exempel koldioxidsnål industri, energieffektivitet och förnybara energikällor.

AD.  Elens roll och betydelse kommer att fortsätta att växa, och politiska beslut på europeisk och nationell nivå krävs för att säkerställa detta.

AE.   Bättre sammanlänkningsnivåer för el och gas kommer att förbättra energitryggheten, bidra till bättre integration av förnybar energi, möjliggöra priskonvergens, bli till nytta för konsumenterna och samtidigt skapa balans mellan tillgång och efterfrågan i medlemsstaterna. EU bör utveckla ett gemensamt regelverk för att nyttan av el- och gassammanlänkningar ska bli så stor som möjligt, samtidigt som man ser till att alltid erbjuda konsumenterna så överkomliga priser som möjligt.

AF.   Europaparlamentet har efterfrågat bindande mål för minimikapacitet när det gäller gränsöverskridande överföring.

AG.  Energisystemet har nyligen blivit mer decentraliserat, med förnybar energi och lagringskapacitet samt flexibla konsumenter som är anslutna till aktivare och smartare distributionsnät. Denna tendens väntas fortsätta i framtiden.

AH.  Investeringar i distributionsnät är minst lika viktiga som investeringar i överföringsnät, särskilt med tanke på att energilandskapet kommer att bli alltmer decentraliserat i framtiden och att 90 procent av den förnybara energi som produceras är kopplad till distributionsnät.

AI.    Ett snabbare genomförande av smarta nät kommer att öka energieffektiviteten, öka andelen förnybara energikällor och decentralisera energisystemet, vilket kommer att stärka medlemsstaternas energitrygghet.

AJ.   Den yttre dimensionen av EU:s energipolitik måste bli mera konsekvent och kan ännu inte fullt ut spela sin roll, vare sig för energiförsörjningstryggheten eller för unionens konkurrenskraft.

AK.  Medlemsstaterna förhandlar mellanstatliga avtal separat och kommissionen har begränsad insyn i dessa.

AL.   Energitrygghet är en viktig del av EU:s handelspolitik och det finns många energipartnerskap med tredjeländer vars energiförsörjning till största del grundas på fossil energi.

AM. Det fullständiga genomförandet av EU:s tredje energipaket och det andra klimat- och energipaketet samt den resulterande EU-lagstiftningen på området energieffektivitet faller på samtliga medlemsstaters ansvar, och om de inte införlivas korrekt och i god tid äventyras säkerheten för andra medlemsstater eller EU som helhet.

AN.  Energigemenskapens fördragsslutande parter är en del av den inre el- och gasmarknaden och bör inkluderas på lika villkor i kampen för att trygga energiförsörjningen i hela Europa.

AO.  2015 är Europaåret för utvecklingssamarbete och EU:s utvecklingsagenda för perioden efter 2015 bör vara fullt förenlig med dess externa energipolitik på områdena klimat, fattigdomsutrotning och respekt för de mänskliga rättigheterna.

AP.   Städerna står för över 70 procent av koldioxidutsläppen och 66 procent av energiförbrukningen. Över hälften av världens befolkning kommer att bo i stadsområden 2008 och denna koncentration håller på att öka och uppskattas nå 60 procent fram till 2030. Städerna måste ändra sina konsumtions- och tillväxtmönster, eftersom de står i centrum för problemet men också utgör de områden där lösningar kan tillämpas snabbare och tidigare.

AQ.  Främjandet av utvinning av inhemska konventionella olje- och gasresurser som till fullo efterlever EU:s regelverk, både i traditionella produktionsområden (t.ex. Nordsjön) och i nyupptäckta områden (t.ex. östra Medelhavet och Svarta havet), kommer att minska EU:s beroende av externa leverantörer och transitländer.

AR.  I en strategi för energitrygghet måste det ingå en ram av kostnadseffektiva åtgärder för att dämpa energiefterfrågan, liksom också verkningsfulla åtgärder för att få bukt med omfattande och omedelbara störningar och mekanismer för solidaritet och samordning för att skydda och stärka energiproduktionen, den smarta infrastrukturen för överföring och distribution och sammanlänkningarna. Denna infrastruktur måste kunna hantera intermittenta förnybara energikällor och småskalig elproduktion och byggas in i en integrerad och välfungerande inre marknad för energi som omfattar en marknad för att dämpa energiefterfrågan, såsom ett väsentligt led i en energiunion med diversifierade externa leveranskällor och leveransvägar.

På väg mot en europeisk energiunion

1.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Europeisk strategi för energitrygghet och konstaterar att det bygger på en grundlig analys av EU:s energiberoende, med en belysning av de huvudsakliga områdena och en beskrivning av det viktiga arbete som måste utföras på kort, medellång och lång sikt för att vi ska komma till rätta med utmaningarna mot energitryggheten. Parlamentet betonar att det måste ses till att åtgärderna på kort och medellång sikt är helt förenliga med EU:s långsiktiga energi-, klimat- och miljöpolitiska mål.

2.      Europaparlamentet konstaterar att energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet på lika villkor på en fullständigt integrerad energimarknad är de huvudsakliga grundvalarna för skapandet av en energiunion, något som kan åstadkommas genom att energiefterfrågan dämpas och minskas, förnybara energiresurser utvecklas och integreras, resurser sammanförs, nätverk sammanlänkas, avståndet mellan oberoende produktionskedjor minskas, smarta nät utvecklas, en enhetlig lagstiftning för energimarknaden tillförsäkras, tillgång till tillräckligt mycket energi för alla medborgare främjas och enhetliga förhandlingspositioner intas gentemot tredjeländer med hjälp av stärkta åtgärder på EU-nivå och en mer sammanhängande och samordnad nationell politik.

3.      Europaparlamentet konstaterar att krisen i Ukraina 2014 och resultaten av de stresstester som utförts av kommissionen bör leda till att slutförandet av den inre marknaden ytterligare påskyndas, bland annat i form av att alla medlemsstater tillämpar befintlig lagstiftning fullt ut på områdena energi och klimat, de nuvarande ”energiöarna” integreras, samt till att riskbedömningar, förebyggande handlingsplaner och beredskapsplaner uppdateras.

4.      Europaparlamentet understryker att en ambitiös klimatpolitik är förenlig med målen om energitrygghet och minskat beroende av de delar av världen där strategiska energiresurser används som en del av utrikespolitiken.

5.      Europaparlamentet påpekar att det framgått av de stresstester för gassystem som utförts av kommissionen att EU har en utsatt ställning på grund av sitt beroende av import från tredjeländer och att de mest utsatta medlemsstaterna därför måste ägnas särskild uppmärksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utan dröjsmål tillämpa rekommendationerna från stresstesterna för gassystem på EU-nivå samt regional och nationell nivå.

6.      Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder på kort sikt för att öka energioberoendet, såsom minskad energiefterfrågan, utveckling och lagring av energi från förnybara källor, gaslagring, utveckling av infrastruktur för omvänt gasflöde, stöd till nya projekt som möjliggör maximalt utnyttjande av befintlig infrastruktur, utarbetande av planer för regional försörjningstrygghet och effektivare tillvaratagande av möjligheterna till import av flytande naturgas, framför allt till de medlemsstater som är beroende av eller otillbörligt utsatta för en enda naturgasleverantör. Parlamentet uppmärksammar att bättre anslutningar mellan medlemsstaternas energinät är en väsentlig förutsättning för en integrerad energimarknad. Parlamentet påpekar att det av alla dessa orsaker råder ett akut behov av samarbete mellan europeiska städer och kommuner, regioner, energikooperativ och lokala initiativ på olika områden och kommissionen, medlemsstaterna, grannländerna, tillsynsorganen, Acer, de systemansvariga för överföringssystemet och gasleverantörerna samt systemansvariga för lagringssystem.

7.      Europaparlamentet framhåller att energiunionen, förutom att säkerställa försörjningstryggheten, bör anta ett helhetsbetonat grepp på problematiken, varvid tyngdpunkten bör vila vid sådana centrala inslag som att uppnå en fullständigt integrerad inre marknad för energi, att dämpa energiefterfrågan, att fasa ut fossila bränslen i energimixen (i allt väsentligt med utgångspunkt tagen i förnybara energikällor) samt vid forskning och innovation inriktad på ledarskap inom energiteknik, samt betonar att unionsmedborgarna bör stå i centrum för energiunionen och tillhandahållas säkra och hållbara energikällor till överkomligt pris.

8.      Europaparlamentet understryker att EU, för att upprätta en verklig energiunion som skapar solidaritet mot externa energiförsörjningschocker, måste utveckla en helt integrerad mekanism för överföring av överskottsenergi över gränserna. I detta avseende måste kommissionen, medlemsstaterna och de systemansvariga för överföringssystemet fokusera på att reformera uppbyggnaden av EU:s inre energimarknad och på specifika infrastrukturprojekt.

9.      Europaparlamentet framhåller att det enda sättet att få till stånd energitrygghet och samtidigt hålla energipriserna överkomliga och uppnå våra klimatmål är ett skapa ett hållbart energilandskap på grundval av hög energieffektivitet, förnybar energi och en smart infrastruktur. Parlamentet betonar vidare att rätt åtgärder behöver vidtas i dag för att få till stånd denna övergång för framtida generationer.

10.    Europaparlamentet erkänner betydelsen av inkluderande konsumentbaserade initiativ såsom kooperativa företag och lokalsamhällesbaserade projekt för förnybar energi och energieffektivitet, och betonar behovet av att avskaffa ekonomiska, juridiska och administrativa hinder så att konsumenterna aktivt kan delta i energisystemet.

11.    Europaparlamentet understryker att begreppet energiunion bör vara verkligt alleuropeiskt och omfatta både EU och minst de fördragsslutande parterna i energigemenskapen, och att Europas energisektorer bör integreras även bortom EU:s gränser för att öka EU:s betydelse och förbättra dess förhandlingsposition på en globaliserad energimarknad.

12.    Europaparlamentet betonar att skapandet av en energiunion måste åtföljas av en omfattande industristrategi, särskilt på området energieffektivitet och förnybar energi, som kan bidra till EU:s återindustrialisering med målet att 20 procent av EU:s BNP år 2020 ska komma från industrin.

13.    Europaparlamentet understryker att energihushållning inte kan åstadkommas vare sig genom att produktionen minskas på europeisk nivå eller genom att den europeiska industrin flyttas ut.

DEN INTERNA DIMENSIONEN

Att dämpa energiefterfrågan

14.    Europaparlamentet erinrar om att det har en avgörande betydelse på en rad olika sätt att man genom energisparande och energieffektivitet dämpar efterfrågan på energi, framför allt för uppvärmningsändamål, eftersom detta inverkar positivt på EU:s energitrygghet, konkurrenskraft, ekonomiska tillväxt och hållbarhet, samt på energipriserna, kampen mot energifattigdomen och skapandet av hållbara arbetstillfällen. Parlamentet framhåller i detta avseende att investeringar i energieffektivitet enligt Internationella energiorganet är den energiresurs som ger bäst avkastning på investeringen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att behandla energieffektivitet som en självständig energikälla med ett värde som motsvarar värdet på den inbesparade energin. Parlamentet understryker att energieffektivitet och efterfrågestyrning alltid när detta är tekniskt möjligt måste konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten, med vederbörligt beaktande av akuta och exceptionella problem med energitryggheten. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att ställa energieffektiviteten i första rummet för sin politik.

15.    Europaparlamentet betonar att det finns en energisparpotential inom alla sektorer av ekonomin, inbegripet industri, byggnader, transporter, jordbruk och tjänster.

16.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och undanröja de återstående hindren mot energieffektivitetsåtgärder och att utveckla en fullödig marknad på området energieffektivitet för att främja en överföring av bästa praxis och se till att produkter och lösningar är tillgängliga i hela EU i syfte att bygga upp en verklig inre marknad för produkter och tjänster som rör energieffektivitet.

17.    Europaparlamentet efterlyser större fokus på tillväxtmarknaden för energitjänster (inklusive avtal om energiprestanda och energitjänsteavtal). Parlamentet betonar betydelsen av att utveckla standarder för varje del i investeringsprocessen för energieffektivitet.

18.    Europaparlamentet konstaterar att EU ännu inte är på väg att uppnå målet om att spara 20 procent energi (371 Mtoe) senast 2020 och att den minskade energiförbrukningen i själva verket till mer än en tredjedel kan hänföras till att den ekonomiska aktiviteten avtagit i stället för till ökade politiska ansträngningar för energieffektivitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att strikt tillämpa den redan antagna lagstiftningen om energieffektivitet samt att i diskussion med Europaparlamentet och rådet lägga fram en uppdaterad och förbättrad lagstiftning om energimärkning och ekodesign, där det tas hänsyn till både energisparpotential och marknadsrelevans.

19.    Europaparlamentet betonar betydelsen av att medlemsstaterna avsätter tillräckliga resurser för marknadsövervakning av produkters energieffektivitet för att garantera lika villkor för industrin samtidigt som konsumenterna ges den mest användbara informationen och de rätta verktygen för att fatta välgrundade beslut, få reda på hur mycket energi de använder och minska sin energiförbrukning.

20.    Europaparlamentet är övertygat om att ett främjande av kretsloppssamhället och en ökning av resurseffektiviteten kan leda till att utsläppen av växthusgaser minskar betydligt och därigenom på ett avgörande sätt bidra till att bemöta klimat- och energiutmaningarna.

21.    Europaparlamentet betonar att energiefterfrågan inom byggnadssektorn svarar för ungefär 40 procent av EU:s energiförbrukning och en tredjedel av naturgasförbrukningen och att man därför måste öka både omfattningen och takten i byggnadsrenoveringen och användningen av hållbar energi för uppvärmning och kylning genom rätt incitament till minskad energiefterfrågan. Parlamentet rekommenderar att man fortsätter att skärpa energieffektivitetsnormerna för byggnader och beaktar och främjar teknisk innovation. Parlamentet rekommenderar också fortsatt stöd till att det uppförs nära-nollenergibyggnader, eftersom detta är ytterligare ett viktigt steg för att trygga energioberoende samt ett hållbart och säkert energisystem. Här framhåller parlamentet att man måste utveckla innovativa källor till privat finansiering och uppmuntrar Europeiska investeringsbanken och Efsi att i ökad utsträckning medverka till att komplettera de nationella finansieringssystemen för att förbättra industrins konkurrenskraft och skapa ökad tillväxt och flera arbetstillfällen. Detta borde också bli till nytta för medborgarna, bland annat i form av lägre energiräkningar och bättre levnadsstandard.

22.    Europaparlamentet inser att de lokala myndigheterna samt invånarna också bidrar till energieffektiviteten genom bättre stadsplanering, utveckling av energirelaterad internet- och IKT-teknik, kraftvärme, egen förbrukning, tillämpningar med värmepumpar, modernisering, utbyggnad och införande av system för fjärrvärme och fjärrkyla och renovering av enskilda värmesystem, ökad användning av renare kollektivtrafik, uppmuntran till mer aktiva modeller för resande, utveckling och genomförande av lösningar för smarta städer samt stöd till miljövänlig rörlighet i städerna.

23.    Europaparlamentet anser att de lokala myndigheterna också har en roll att spela i främjandet av alternativa finansieringsinstrument, inklusive kooperativa modeller, och i främjandet av kollektiva köpavtal som gör det möjligt för konsumenter att räkna samman sin energiefterfrågan och som därigenom leder till lägre energipriser.

24.    Europaparlamentet anser det viktigt att konsumenterna får energieffektiva produkter, inbegripet livsmedel, samt riktig, relevant och jämförbar information som kontrollerats av ett oberoende organ om energieffektiviteten hos dessa produkter, så att konsumenterna kan göra ett välgrundat val och omvandla marknaderna i riktning mot de mest energieffektiva apparaterna och livsmedelsproduktionskedjorna.

25.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inleda en informationskampanj för att göra unionsmedborgarna medvetna om hur de kan minska energiförbrukningen i hushållen med enkla och kostnadseffektiva metoder och framhålla hur de kan få mindre energiräkningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utlysa 2016 till Europaåret för energisparande.

26.    Europaparlamentet konstaterar att fordon med ökad prestanda och bränsleeffektivitet har en avgörande betydelse för att minska både EU:s oljeberoende och utsläppen av växthusgaser och uppmanar därför industrin, medlemsstaterna och kommissionen att i snabbare takt fortsätta med sitt arbete på detta område. Parlamentet föreslår att kommissionen för perioden efter 2020 ser över normerna för utsläpp av koldioxid från bilar och skåpbilar. Parlamentet konstaterar dock att den långsiktiga lösningen för att minska utsläppen från transporter och säkerställa en minskad energiefterfrågan och en ökad energidiversifiering heter alternativa bränslen, elektrifiering med förnybar el och främjande av mer hållbara transportsätt.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en heltäckande strategi för transportelektrifiering inom energiunionen. Denna bör sträcka sig längre än till enbart investeringar och incitament för produktion och användning av elfordon genom att omfatta bredare incitament för elmobilitet, inbegripet tåg, cyklar och skotrar, med särskild uppmärksamhet på de olika transportsättens intermodalitet och interaktion med energisektorn via smarta nät och lagringsalternativ.

28.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de fördragsslutande parterna i energigemenskapen att ambitiöst genomföra EU:s befintliga energieffektivitetslagstiftning, att påskynda åtgärderna för att uppnå energieffektivitetsmålet för 2020 och inrikta sig på värme och isolering i byggnader och industri, och således stå beredda att med nationella och regionala åtgärder drastiskt minska energiefterfrågan, både som beredskap inför och gensvar på försörjningschocker. Här välkomnar parlamentet den förestående översynen av förordningen om en tryggad naturgasförsörjning, som tillkännagetts såsom ett led i energiunionspaketet, och ber kommissionen att vid denna översyn se efter om det skulle gå att införa ett EU-omfattande övervakningssystem för att åtgärda sådana chocker. Parlamentet varnar dock för att kortsiktiga åtgärder för att dämpa efterfrågan måste planeras omsorgsfullt för att eventuella nödåtgärder är fullt integrerade och konsekventa med åtgärder på längre sikt. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att övervaka och rapportera om utvecklingen i fråga om regleringshinder som hämmar utvecklingen av medlemsstaternas energieffektivitet.

29.    Europaparlamentet konstaterar dock att kortsiktiga åtgärder för att drastiskt minska energiefterfrågan inte är ett effektivt sätt att hantera denna fråga och att Europa behöver en bredare upplagd plan för att trygga kontinuiteten i leveranserna.

30.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av energieffektivitetsdirektivet, särskilt de nationella energieffektivitetsplanerna och de nationella renoveringsstrategierna, samt direktivet om byggnaders energiprestanda. Parlamentet uppmanar kommissionen att utföra en begränsad översyn av energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda för att EU‑målet om förbättrad energieffektivitet fram till 2030 ska uppnås, och därvid starkare betona hjälp till utsatta konsumenter och åtgärder mot energifattigdom. Parlamentet anser att i samband med dessa tillämpningsåtgärder bör mätning och verifiering av energieffektivitetsförbättringarna utföras regelbundet.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja medlemsstaterna med genomförandet av nationella renoveringsstrategier enligt kraven i artikel 4 i energieffektivitetsdirektivet. Parlamentet anser att 2017 års uppdatering av dessa strategier bör utformas med fler synpunkter från berörda intressenter inom fastighetssektorn för att fastställa ett långsiktigt (2050) mål på nationell nivå för minskat energibehov i byggnadsbeståndet och tillhörande milstolpar för 2040, 2030 och 2020. Parlamentet konstaterar att bestämmelsen om kvotpliktsystem för energieffektivitet i energieffektivitetsdirektivet är den viktigaste energibesparingsåtgärden fram till 2020. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förlänga giltighetstiden för detta krav till efter 2020, eftersom det är ett viktigt instrument för att energieffektivitetsmålen fram till 2030 ska uppnås, och samtidigt ta bort de undantag som minskar dess effektivitet.

32.    Europaparlamentet betonar att ett bindande energieffektivitetsmål skulle vara det kostnadseffektiva sättet att minska EU:s energiberoende samtidigt som man skyddar industrisektorn och hushållen från de stigande energikostnaderna. Parlamentet påpekar att det i sina resolutioner av den 5 februari 2014(1) och den 26 november 2014(2) antagit tre bindande mål, bland dem ett energieffektivitetsmål på 40 procent, ett mål för förnybar energi på minst 30 procent och ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent. Parlamentet beklagar här den bristande ambition i fråga om energieffektivitet som Europeiska rådet uppvisade vid sitt toppmöte i oktober 2014 genom att fastställa ett icke-bindande mål om endast 27 procent utan några individuella mål för medlemsstaterna.

33.    Europaparlamentet anser att energieffektivitetslagstiftningen och EU:s utsläppshandelssystem är ömsesidigt stödjande instrument och efterlyser ett skyndsamt införande av en marknadsstabilitetsreserv som kan säkerställa en koldioxidprissignal som kan driva på förbättringar av energieffektiviteten inom ramen för utsläppshandelssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att komplettera EU:s utsläppshandelssystem med en standard för utsläppsresultat som ger en tydlig investeringssignal för utfasning av de mest förorenande formerna av kraftproduktion, såsom kolbaserade former.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja energieffektivitetspotentialen genom att föreslå ny lagstiftning, bland annat följande:

En ram för riktade ekonomiska incitament och rättsliga skyldigheter för att säkerställa en miniminivå av kostnadsoptimal årlig totalrenovering för alla berörda befintliga fastigheter på minst 3 procent.

Investeringar för att dämpa energiefterfrågan, särskilt i fastigheter, som ska klassificeras och utvärderas som infrastrukturinvesteringar på motsvarande sätt som investeringar på energitillförselsidan och därmed bli berättigade till likvärdiga finansieringsvillkor.

Incitament och skyldigheter för större företag att genomföra de mest ekonomiska rekommendationerna i sin obligatoriska energibesiktning enligt energieffektivitetsdirektivet.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en stark energieffektivitetsstyrning för 2030 för att ge handfast vägledning och rättvisa regler för redovisning av de nationella insatserna i syfte att säkra uppnåendet av EU:s mål, förbättra planernas verkställbarhet och möjliggöra effektiv rapportering om berörd energiunionspolitik.

36.    Europaparlamentet konstaterar att planering av energiefterfrågan och tillgången på energi måste integreras på nivå av EU:s inre energimarknad, med prioritering av minskad efterfrågan och decentraliserade lösningar för att vi ska få en kostnadsoptimal försörjningstrygghet och undvika onödiga eller överdimensionerade infrastrukturinvesteringar och fasta kostnader.

37.    Europaparlamentet anser att investeringar för att dämpa energiefterfrågan, framför allt i byggnader och industri, avsevärt bidrar till energitryggheten samtidigt som det stimulerar ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning och att detta bör beaktas i samband med utvecklingen av integrerade ekonomiska instrument, utarbetandet av byggregler och överväganden om ekonomiska anslag. Parlamentet betonar att ökat ekonomiskt EU-stöd bör göras tillgängligt för att hjälpa medlemsstaterna att uppnå dessa energieffektivitetsmål.

Att öka den inhemska energiproduktionen

38.    Europaparlamentet betonar att EU bör utveckla en handlingsplan och ytterligare verka för en långtidsstrategi till förmån för ökad försörjningstrygghet, där det måste ingå utveckling av hållbara inhemska energikällor, framför allt av förnybart slag, inom EU, varvid lagstiftningen om hälsa, säkerhet och miljö fullständigt måste följas. Parlamentet betonar att ökad inhemsk energiproduktion inte får öka eller förlänga det europeiska beroendet av fossila bränslen.

39.    Europaparlamentet understryker att energi från förnybara källor får en allt viktigare roll för att trygga EU:s energiförsörjning på lång sikt. Parlamentet riktar uppmärksamheten på att produktionskostnaderna för förnybar energi har sjunkit betydligt under de senaste åren.

40.    Europaparlamentet framhåller att man måste öka den europeiska industrins och teknikens medverkan inom hela energiproduktionskedjan, där det ingår inte bara råvaror utan också produktion, förädling, lagring, transport och distribution, eftersom dessa är utslagsgivande för att EU:s beroende av importerad energi ska kunna minskas. EU är så gott som helt beroende av uranleveranser från tredjeländer.

41.    Europaparlamentet anser att man bör beakta alla energikällor med låg åtgång på fossila bränslen som skulle kunna bidra till energitryggheten inom unionen och att de bör utvecklas i full överensstämmelse med EU:s långsiktiga mål för utfasning av fossila bränslen och 2030-målen, för att EU ska uppnå sitt tvågradersmål inom klimatpolitiken, varvid också EU:s miljö- och konkurrenslagstiftning ska följas. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma genomförandet av direktiv 2009/28/EG och framför allt av artikel 13.4 i det direktivet, vilken handlar om att medlemsstaterna ska kräva att miniminivåer för energi från förnybara energikällor används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar. Parlamentet anser att det snedvrider marknaden om konventionella källor får stöd och om externa kostnader inte internaliseras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skapa samma villkor för alla och införa prestandanivåer för koldioxidutsläpp, tillsammans med normer för energiprestanda för nya och befintliga kolkraftverk och kärnkraftverk för att på så sätt ge en tydlig signal om hållbara investeringar och om utfasningen av en av de mest förorenande och farliga formerna av kraftproduktion.

42.    Europaparlamentet anser att kommissionen bör ta fram lämpliga instrument för att man ska få ett enhetligt och enkelt sätt att beräkna kostnaden för olika energikällor i förhållande till varje tekniks livslängd.

43.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omforma subventionsmekanismerna för att underlätta integreringen av energimarknaden och fasa ut alla miljöskadliga subventioner, särskilt för fossila bränslen, och fullt ut utnyttja fonderna för finansiering av hållbara förnybara energikällor som ännu inte kan kostnadskonkurrera med konventionella energikällor, på grundval av bl.a. bindande mål för förnybara energikällor överenskomna på EU-nivå.

44.    Europaparlamentet betonar att en hög miljöskyddsnivå måste garanteras i samband med behandlingen av energitrygghetsfrågor. Parlamentet påminner här om vilka risker för miljön, klimatet och människors hälsa som är förenade med utvinningen av okonventionella fossila bränslen.

45.    Europaparlamentet anser att kärnkraften, med sina låga koldioxidutsläpp, fortsätter utgöra ett betydande bidrag till inhemsk elproduktion i EU och konstaterar att det fortfarande kommer an på medlemsstaterna att bestämma om de ska ha kärnkraft eller inte. När det gäller säkerhet och fysiskt skydd bör dock EU fastställa högsta möjliga standarder, som ständigt förbättras, för att minska riskerna med kärnkraft och undvika olyckor.

46.    Europaparlamentet påpekar att risken för allvarliga olyckor, även om den är liten, kvarstår så länge kärnkraftverk och kärnkraftsanläggningar fortsätter att vara i drift.

47.    Europaparlamentet noterar att befintliga kärnkraftsanläggningar och lagringsanläggningar för radioaktivt avfall skulle kunna bli föremål för terroristattacker och ge upphov till kolossala skador. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera högsta möjliga skydd och säkerhet för anläggningar av detta slag.

48.    Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som fasar ut sin kärnkraft att se till att den ersätts av energiproduktion som kan ge samma försörjning och även bidra till att stabilisera det gemensamma systemet för produktion och distribution.

49.    Europaparlamentet erinrar om att energieffektivitet, förnybar energi och smart infrastruktur är så kallade no regrets-alternativ eftersom de utgör det snabbaste och billigaste sättet att säkra vår energitrygghet till fortsatt överkomliga priser, bidrar till uppnåendet av våra klimatmål och skapar miljontals arbeten i EU.

50.    Europaparlamentet påminner om att kommissionen i sin energifärdplan för 2050 har definierat en hög andel förnybar energi som en förutsättning för ett mer hållbart och tryggt energisystem.

51.    Europaparlamentet anser det som väsentligt för strategin för energitrygghet att det utvecklas förnybara energikällor, under hänsynstagande till kostnaderna för energin. Parlamentet betonar vikten av att det utvecklas en gränsöverskridande infrastruktur och av utökad forskning och innovation inom området smartare energinät och nya energilagringslösningar samt flexibla produktionstekniker för integrering av förnybar energi.

52.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av hur stabila förnybara energikällor som vattenkraft, i synnerhet pumpkraftverk, hållbar biomassa eller jordvärmekraft kan komplettera förnybara intermittenta källor för att öka stabiliteten inom kraftsektorn.

53.    Europaparlamentet betonar att det måste ges incitament för utveckling av inhemska energikällor, till exempel vattenkraft, som förnybar energikälla. Parlamentet påminner om att EU:s direktiv måste vara effektiva och konsekventa, till exempel direktivet om förnybara energikällor och ramdirektivet för vatten, så att små vattenkraftverk kan integreras i miljön på ett bättre sätt.

54.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att garantera insyn, konsekvens, stabilitet och kontinuitet i lagstiftningen kring förnybar energi och att undvika retroaktiva förändringar i de ekonomiska villkoren för investeringar, för att stärka investerarnas förtroende och bidra till att förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt tas i bruk inom EU:s alla regioner. Parlamentet betonar att stödsystemen måste samordnas bättre, såsom det föreskrivs i kommissionens vägledning om utformning av stödsystem för förnybar energi, för att eventuella snedvridningar av marknaden ska undvikas och ett effektivt stöd till förnybar energi ska tryggas.

55.    Europaparlamentet betonar att en långsiktig strategi för utveckling av inhemska energikällor bör finansieras ordentligt på EU-nivå.

56.    Europaparlamentet anser att förnybara energikällor har stor betydelse för EU:s försörjning med inhemsk energi. Parlamentet inser dock att alla medlemsstater inte har samma geografiska möjligheter att alstra avsevärda mängder förnybar energi under lönsamma betingelser.

57.    Europaparlamentet bekräftar fördelarna med ökad användning av förnybar energi på värmemarknaden, framför allt i byggnader. Parlamentet betonar att vi fått flexiblare värmeinfrastruktur och värmelagringsmöjligheter, så att det blivit lättare att integrera förnybara intermittenta källor genom energilagring i form av värme. Parlamentet upprepar att energitryggheten kan ökas genom utbyggnad av nät för fjärrvärme och fjärrkyla som är ett idealiskt sätt att i stor skala integrera hållbar värme i städer, eftersom näten kan leverera värme från en rad olika källor samtidigt och inte är inbördes beroende av någon enstaka källa.

58.    Europaparlamentet betonar behovet av att markant öka den inhemska energiproduktionskapaciteten inom EU på kort och medellång sikt. Parlamentet påminner här kommissionen och medlemsstaterna om att det snabbaste sättet att öka elförsörjningskapaciteten när behovet uppstår i många fall är att installera eller uppgradera förnybara energikällor som vind- och solkraft, tack vare de relativt korta ledtiderna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ytterligare undersöka de finansiella och rättsliga hindren för att utveckla sådana energikällor och att gå ut med officiella politiska rekommendationer till medlemsstaterna om åtgärder som påverkar en sådan energiutveckling.

59.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa säkerhet bland investerarna genom att göra en tydlig nationell uppdelning av vilka resultat som uppnåtts vid utvecklingen av förnybara energikällor.

60.    Europaparlamentet betonar att en omfattande elektrifiering av Europas värme- och transportsektorer fortfarande är avgörande för att man markant ska kunna minska bränsleimporten inom dessa sektorer.

61.    Europaparlamentet anser att avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) kan fylla en viktig funktion för att minska växthusgasutsläppen från inhemska fossila bränslen, vilket skapar utrymme för en mer diversifierad och trygg energimix. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra villkoren för att utnyttja CCS-metoder. Parlamentet anser att CCS kommer att behöva vidareutvecklas och förbättras genom ett avsevärt forsknings- och innovationsarbete, och yrkar på anslag för fortsatt utveckling av CCS-teknik.

62.    Europaparlamentet betonar mervärdet av att IKT integreras i energisystemet och uppmanar kommissionen att införa gemensamma standarder för smarta nät på nivå av överföringssystemen, eftersom de tillförsäkrar en stabil försörjning och ett fritt gränsöverskridande energiflöde och bidrar till energitryggheten, samt att på nivån av distributionssystemen garantera försörjningstryggheten för lokalsamhällen, städer och regioner. Parlamentet framhåller här vilken roll som utvecklingen av smartare energinät och nya energilagringslösningar kan få för att öka andelen förnybara energikällor.

63.    Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör överväga särskilda initiativ för att gynna investeringar som görs av systemansvariga för distributionssystemet, inklusive finansiella instrument, eftersom det behövs enorma investeringar i de åldrande och otillräckliga distributionsnäten och eftersom huvuddelen av förnybara energikällor kopplas till dessa nät.

64.    Europaparlamentet betonar att IKT kan och bör spela en viktig roll i främjandet av en ansvarsfull energiförbrukning i hushållen, samt vid transporter, energiproduktion och tillverkning. Parlamentet anser att smarta mätare, effektiv belysning, datormoln och distribuerad mjukvara kan ändra mönstren för energianvändning. Parlamentet poängterar att, förutom energieffektivitet vid källan (dvs. vid produktionen av primärenergi), bör man också prioritera åtgärder mot förluster av (el)energi vid transporten genom näten.

65.    Europaparlamentet konstaterar att ett mera decentraliserat och flexibelt energisystem, där energi- och värmeproduktionen förlagts närmare de ställen där energin används, kan underlätta småskalig energiproduktion och därför låter konsumenterna i ökad utsträckning medverka på energimarknaden och ha kontroll på sin egen energianvändning, minskar nät- och distributionsförluster, förbättrar energiinfrastrukturens motståndskraft och samtidigt skapar lokala affärsmöjligheter för de små och medelstora företagen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att underlätta vidareutvecklingen och utbyggnaden av lokala och regionala källor till förnybar energi och lokala och regionala distributionsnät och fjärrvärmenät, med hjälp av en politik som åtgärdar befintliga hinder och bidrar till att få till stånd en marknadsomvandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå riktlinjer för egenförbrukning av energi för att främja användningen av den och skydda konsumenternas rättigheter.

66.    Europaparlamentet påpekar att ett hållbart jord- och skogsbruk är viktigt för att bidra till produktionen av energi från biomassa och uppnå energieffektivitet.

67.    Europaparlamentet konstaterar att 95 procent av den träbiomassa som i Europa används för värme och el är lokalt producerad.

68.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om att se över förordning (EU) nr 994/2010 om tryggande av tillgången på gas, så att medlemsstaterna åläggs att fastställa en strategi för att främja övergången, inklusive inom fjärrvärme, från gas till förnybara energikällor som geotermisk energi, biomassa och solenergi.

69.    Europaparlamentet konstaterar att teknik för uppvärmning med förnybara bränslen (biomassa, geotermisk energi och solenergi) finns att tillgå och är redo att ersätta importerade fossila bränslen samtidigt som nya arbetstillfällen skapas och investeringar gynnas.

70.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att direktivet om främjande av användning av energi från förnybara källor (2009/28/EG) genomförs fullt ut och att lägga fram ett genomtänkt förvaltningssystem där Europaparlamentet inkluderas i kombination med effektiv reglering så att målet om förnybar energi 2030 kan uppnås.

71.    Europaparlamentet understryker att EU har ett unikt gyllene tillfälle när det gäller energiövergången, eftersom traditionella kraftverk föråldras och moderniseringen av hela det åldrande och förorenande energisystemet skulle kräva ofantliga investeringar under de kommande åren. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att integrera ny teknik och främja investeringar som bygger på hållbara energikällor, att använda bästa tillgängliga teknik och göra framsteg mot ett decentraliserat och smart energisystem som tillgodoser EU-medborgarnas behov.

Att utveckla energitekniken

72.    Europaparlamentet betonar att en effektiv användning av innovationer inom forskning och teknik stimulerar den europeiska industrins ledarskap och stärker konkurrensövertaget och den kommersiella lönsamheten i Europas företag och näringsliv, skapar sysselsättning samtidigt som det bidrar till EU:s huvudsakliga mål inom energi- och klimatpolitiken, bland annat minskad energiefterfrågan, försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbar utveckling av produktion, distribution, transport och förbrukning av energi, motverkar energifattigdomen och hjälper EU att uppnå sina mål om växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivitet.

73.    Europaparlamentet betonar att europeisk teknik inom energisektorn är av största vikt för energitryggheten eftersom den bidrar till att upprätthålla strategiska industrianläggningar, know-how och kompetens. Parlamentet påminner om att EU:s arbete med att utveckla inhemska resurser och gå över till ett utsläppssnålt samhälle kräver att konkreta åtgärder vidtas för att Europa ska bli ledande inom tekniken för låga koldioxidutsläpp i viktiga sektorer där EU har eller kan utveckla en global fördel.

74.    Europaparlamentet påminner om att energiföretag, från små och medelstora företag till stora koncerner, har strategisk betydelse och måste stödjas i sin utveckling.

75.    Europaparlamentet betonar att det är viktigt att prioritera program för utbildning samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna på området innovativ energiteknik, som har potential att säkra vår framtida energiförsörjning.

76.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att eftersträva en bättre växelverkan och samordning mellan nationella och europeiska forskningsprogram, framför allt inom energi-, transport-, IKT- och byggsektorerna, för att gemensamma utmaningar, såsom ökad energieffektivitet, ska prioriteras, genom en inriktning inte bara på värmesektorn utan också på kylning, främjande av småskalig förnybar energi och minskade växthusgasutsläpp samt på ökad energitrygghet och på utveckling av nya källor till förnybar energi. Parlamentet vill även att ny teknik ska få maximalt genomslag på marknaden.

77.    Europaparlamentet konstaterar att utan rejäla investeringar i Europas världsledande vetenskapliga forskningsprojekt kommer man inte att kunna utveckla befintlig och ny teknik med låga koldioxidutsläpp som kan bidra till att motverka den globala klimatkrisen.

78.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge mer stöd åt forskningsprojekt om kärnfusion, såsom Iter, som kommer att ge Europa en energikälla utan koldioxidutsläpp och obegränsad energiförsörjning utan skadliga föroreningar.

79.    Europaparlamentet betonar att åtagandet om att minska växthusgasutsläppen och att omvandla Europa till ett konkurrenskraftigt, utsläppssnålt och resurseffektivt samhälle har en stor potential, ifall det genomförs korrekt, att öka EU:s globala konkurrenskraft, men att man samtidigt måste vara mån om att inte urholka det. Parlamentet betonar därför att man med hjälp av en djupgående konsekvensanalys bör bedöma vilken nivå och utformning som är den bästa möjliga för framtidens mål och anser att det behövs ett mångsidigt sammansatt, väl avvägt och konsekvent grepp på klimatförändringarna, konkurrenskraften, hållbarheten och försörjningstryggheten, baserat på en balanserad energiportfölj som är tydligt inriktad på hållbara energikällor och som gynnar teknik för utfasning av fossila bränslen för att klimatmålen ska kunna uppnås, och på så sätt möjliggöra överkomlig energi för konsumenter och industriproduktion.

80.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan skapa lika villkor mellan europeiska och icke-europeiska producenter, framför allt genom att undersöka möjligheterna till en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna eller utsläppsnormer.

81.    Europaparlamentet efterlyser en omfördelning av bidrag för att sätta fokus på hela innovationskedjan så att potentialen hos befintlig och kommande teknik kan utnyttjas till fullo i syfte att stärka den inhemska energiproduktionen.

82.    Europaparlamentet understryker att ny energiinfrastruktur och bättre sammanlänkningar finansieras bäst genom kommersiella investeringar, som underlättas av marknadsbaserade priser, inom ramen för en fungerande inre energimarknad.

83.    Europaparlamentet konstaterar att regler för statligt stöd finns till för att ge rättssäkerhet vid statligt ingripande där det uppstår vissa marknadsstörningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom arbetet för att öka energitryggheten och övergå till ett utsläppssnålt och resurseffektivt samhälle dra full nytta av de tillbudsstående möjligheterna att finansiera energiprojekt med statligt stöd, liksom också av de finansieringsinstrument som finns att tillgå via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020, det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet samt investeringsmekanismerna hos Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, samt offentliga och privata intermediärer, och uppmanar samtidigt kommissionen att regelbundet utvärdera om medlen i EU:s finansieringsinstrument används på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att skyndsamt utarbeta nya instrument och finansiella produkter som är anpassade till särdragen hos långsiktiga investeringar i teknik för energi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet välkomnar att energi räknas som en av prioriteringarna i investeringsplanen. Parlamentet anser att kommissionen bör förklara hur den tänker använda de 315 miljarder euro som ingår i investeringsplanen utöver de övriga befintliga medlen.

84.    Europaparlamentet anser att en minskning av energiberoendet och en diversifiering och konsolidering av försörjningsalternativen genom fullständigt utnyttjande av inhemska energikällor visserligen redan är möjlig, med hjälp av nuvarande teknik, liksom det också med hjälp av den går att optimera energinätets infrastruktur, öka energieffektiviteten på medellång och lång sikt och bekämpa energifattigdomen, men att befintlig teknik för CCS, CCU och för högeffektiva och mycket flexibla kraftverk måste förbättras samt ny energiteknik måste utvecklas med hjälp av anslag från ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020, varvid hänsyn måste tas till teknikneutraliteten som låter medlemsstaterna dra full nytta av sina inhemska energiresurser. Parlamentet anser därför att man måste slå vakt om de anslag som föreskrivs i förordningen om Horisont 2020 och skydda dem mot alla nedskärningar i framtiden.

85.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra informationstekniken säkrare och förbättra skyddet av kritiska energiinfrastrukturer som tillhandahåller livsviktiga tjänster till konsumenterna, framför allt med tanke på industriproduktionens utveckling och den ständigt större roll som IKT spelar inom energisektorn. Parlamentet betonar här att direktivet om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen måste antas och genomföras utan dröjsmål så att en hög nivå av nät- och informationssäkerhet i kritiska infrastrukturer kan bibehållas.

86.    Europaparlamentet påminner om att Europas alltmer komplexa energinätverk kommer att bli alltmer utsatta för hot och säkerhetsrisker med anledning av sin it-infrastruktur. Parlamentet betonar att det finns alltmer utstuderade och lättillgängliga internetvapen som kan användas mot sådan infrastruktur. Parlamentet påminner här att det behövs en väl samordnad och välutrustad beredskap för Europas internetsäkerhet som en del av energitryggheten, inklusive lämpliga resurs- och kapacitetsanslag till Europeiska centrumet för it-brottslighet (EC3) och byråer som Enisa.

På väg mot en fullständigt integrerad energimarknad

87.    Europaparlamentet uppmanar till utveckling av välintegrerade och konkurrensutsatta regionala marknader för el och gas för att vi ska få ett tillräckligt och flexibelt energisystem som täcker alla delar av unionen, och yrkar på att kommissionen ska vidta resoluta och insynsvänliga åtgärder mot samtliga fall av protektionism, konkurrensmotverkande beteende samt mot hinder för marknadstillträde och marknadsutträde. Parlamentet betonar vikten av att säkra stabila nationella regelverk, åtgärda administrativa hinder och effektivisera nationella administrativa förfaranden, även för att garantera likvärdiga villkor bland medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att tillförsäkra en objektiv marknadsram som möjliggör konkurrens på lika villkor för all teknik, däribland teknik med inframarginella funktioner såsom förnybar energi, och att maximalt utnyttja den teknik som bidrar mest till målen för försörjningstrygghet, effektivitet och miljömässig hållbarhet.

88.    Europaparlamentet understryker den positiva effekt som marknadsintegration har haft på grossistpriserna och i slutändan på detaljhandelspriserna inom elsektorn, något som ger medborgarna tillgång till mer överkomligt prissatt energi, och påminner om att den potentiella ekonomiska nettovinsten av fullbordandet av den inre marknaden för energi ligger på omkring 16–40 miljarder euro om året.

89.    Europaparlamentet uppmärksammar att ekonomiska hinder, lagstiftningshinder och administrativa hinder för närvarande hindrar kunder från att aktivt delta i energisystemet. Parlamentet inser att en stigande andel konsumenter deltar i produktionen av sin egen energi och är intresserade av att välja sin energileverantör, ändra sitt beteende och gå med i gemensamma initiativ såsom projekt för förnybar energi och energieffektivitet i lokalsamhället. Kommissionen uppmanas därför att göra det möjligt för medborgarna att bli ”prosumenter”, dvs. mer aktiva aktörer inom det europeiska energisystemet i stället för bara passiva konsumenter.

90.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja anpassningen av marknadsregler för att möjliggöra integrering av decentraliserade och förnybara intermittenta energikällor, särskilt genom att underlätta marknadstillgången för sammanslutningar.

91.    Europaparlamentet anser att en av de viktigaste faktorerna för slutförandet av en öppen, konsumentvänlig, välfungerande och fullständigt integrerad marknad för gas och el är att det tredje energipaketet genomförs fullständigt, bland annat genom gränsöverskridande marknadsintegrering som inriktas på intradags- och balansmarknader, och att man utvecklar energiinfrastrukturen och de gränsöverskridande sammanlänkningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av det tredje energipaketet och se till att det faktiskt genomförs.

92.    Europaparlamentet betonar att EU:s konkurrenspolitik är en integrerad del av den inre marknaden och måste tillämpas på alla energikällor, alla distributionskanaler och alla leverantörer på samma sätt som på andra marknader.

93.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport av den 10 oktober 2014 om EU:s energisubventioner och energikostnader, och uppmanar kommissionen att årligen uppdatera denna rapport för att bättre kunna identifiera vilka sektorer och områden som är i behov av ytterligare medel, och vilka sektorer som är sårbara för marknadssnedvridningar till följd av subventioner.

94.    Europaparlamentet understryker att reglerade energipriser skadar konkurrensen och investeringarna och måste avskaffas för att man ska kunna åstadkomma en välfungerande energimarknad.

95.    Europaparlamentet erinrar om att elmarknaden, enligt den senaste resultattavlan för konsumentmarknaderna, är en av de fyra sämst fungerande marknaderna. Parlamentet betonar att det är viktigt med åtgärder som förbättrar informationen till konsumenterna om hur energipriserna är sammansatta, samt om energieffektivitetsåtgärder, så att konsumenterna aktivt ska kunna styra sin energianvändning, och bland annat få möjlighet att enkelt byta leverantör.

96.    Europaparlamentet betonar att större elområden främjar genomförandet av den inre marknaden för energi samt ökar marknadens effektivitet, konkurrensen och likviditeten. Med tanke på den ökande andelen förnybar energi är sådana områden till stöd för de nödvändiga egenskaperna hos en välfungerande och likvid elmarknad. Parlamentet noterar att ökad likviditet leder till minskade handelskostnader, motståndskraftiga prissignaler för investeringsbeslut, bättre säkring för de driftsansvariga vid anläggningarna och större konkurrens, vilket i sin tur leder till lägre energipriser.

97.    Europaparlamentet framhåller behovet av ett sammanlänkat och stabilt överföringssystem i hela EU för att undvika negativa effekter såsom oplanerade energiflöden.

98.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen för sammanlänkning av nät och system och se till att lämplig EU-finansiering finns tillgänglig i detta hänseende.

99.    Europaparlamentet inser att ett mera integrerat energisystem skulle kunna förbättra den gränsöverskridande solidariteten i tider av externa energiförsörjningschocker och möjliggöra ytterligare integrering av ökande volymer förnybar energi och anser att kommissionen och medlemsstaterna omedelbart måste vidta åtgärder för att energiproduktionen, energiöverföringen, energidistributionen samt efterfrågestyrningen och lagringen ska kunna arbeta utan några onödiga begränsningar, såsom fungerande inslag av EU:s inre marknad över nationsgränserna. I detta sammanhang bör man säkerställa optimal användning av befintlig infrastruktur.

100.  Europaparlamentet konstaterar ytterligare att tillskott av privata investeringar för utvecklingen av projekt av gemensamt intresse genom maximal användning av finansieringsinstrument kommer att få en viktig hävstångseffekt på den offentliga finansieringen och ge nya impulser åt infrastrukturinvesteringarna i EU.

101.  Europaparlamentet noterar att utvecklingen av gasinfrastrukturen inte håller samma nivå i hela EU. Parlamentet betonar att medlemsstater i Baltikum, centrala Östeuropa, Sydosteuropa och Västeuropa har behov av investeringar för att garantera full integrering av infrastruktur och för att göra dem mindre sårbara för avbrutna leveranser från en enda energileverantör eller energileverantörer med dominerande ställning.

102.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets förslag om att sammanlänkning av elsystemen måste säkerställas genom integrering av samtliga medlemsstater i de europeiska kontinentala näten samt dess förslag om att sammanlänkningsnivån mellan medlemsstaterna i fråga om el ska uppgå till minst 10 procent senast 2020 och minst 15 procent senast 2030 och vill att det också fastställs mål för sammanlänkningen i fråga om gas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en konkret handlingsplan för att uppnå dessa mål.

103.  Europaparlamentet betonar att Acer spelar en nyckelroll för slutförandet av EU:s inre marknad för el och gas. Parlamentet beklagar att Acer inte fått mer resurser, trots att dess uppgifter och ansvar ökat, och att byrån skulle behöva mer resurser för att effektivt kunna utföra sitt lagstadgade uppdrag enligt förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (Remit-förordningen), nämligen att övervaka grossistmarknaderna för energi.

104.  Europaparlamentet understryker att en utbyggnad och uppgradering av sammanlänkningar i de sydeuropeiska länderna kan bidra till att öka utnyttjandet av förnybara energikällor och energitryggheten i regionen, samt även driva på integreringen av regionens energimarknad med övriga EU och trygga energiförsörjningen.

105.  Europaparlamentet understryker att behovet att uppnå en högre sammanlänkningsnivå mellan elnäten på Iberiska halvön och resten av EU har understrukits av Europeiska rådet.

106.  Europaparlamentet betonar att det krävs stresstester för el och gas, som måste fortsätta till dess att samtliga medlemsstater får fullkomlig kontroll över sina överföringssystem och blir helt oberoende av systemansvariga från tredjeländer samt synkronisk drift inom de europeiska kontinentala näten förverkligats senast 2025.

107.  Europaparlamentet framhåller att strategiska infrastrukturprojekt måste förverkligas snabbare, för att unionen ska uppnå sina energi- och klimatpolitiska mål, också i form av att det inte längre ska finnas några energiöar, och uppmuntrar därför kommissionen till aktivare deltagande i detta arbete. Parlamentet betonar att investeringar i infrastruktur handlar om åtgärder både för energiefterfrågan och för energiförsörjningen. Parlamentet är fast övertygat om att det krävs EU-finansiering för att genomföra dessa centrala europeiska energiinfrastrukturprojekt som tryggar försörjningen och resurserna.

108.  Europaparlamentet betonar att det vid godkännandet av stora infrastrukturprojekt alltid måste övervägas om det skulle gå att uppnå samma resultat på energitrygghetsområdet med mer småskaliga projekt, energieffektivitetsåtgärder eller smarta anpassningar av överförings- eller distributionsnät, för att undvika att överkapacitet uppstår och att projekt kör fast, och för bästa möjliga investering av knappa resurser.

109.  Europaparlamentet framhåller att genomförandet av dessa strategiska infrastrukturprojekt ska bidra till energitryggheten på medellång och lång sikt och stå i full överensstämmelse med EU:s långsiktiga åtaganden om utfasning av fossila bränslen samt med EU:s lagstiftning om miljön och om andra hithörande frågor.

110.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvärdera om det är nödvändigt med en europeisk strategi för reservkapacitet för att säkra den interna motståndskraften mot externa försörjningschocker samt vilken roll denna strategi skulle kunna spela.

111.  Europaparlamentet medger att det under vissa omständigheter kan vara nödvändigt med kapacitetsersättningsmekanismer på EU:s elmarknad. Parlamentet betonar behovet av en samordnad ansats på EU-nivå för att undvika ineffektivitet eller överkapacitet på den europeiska marknaden. Parlamentet framhåller att man dessförinnan måste undersöka alternativa lösningar som bättre sammanlänkning och resursflexibilitet.

112.  Europaparlamentet uppmanar till att den förteckning över projekt av gemensamt intresse vilken först antagits 2013 och sedan periodiskt uppdaterats ska utföras utan dröjsmål och med full respekt för tidsfristerna. Parlamentet framhåller att förverkligandet av projekten av gemensamt intresse bör bilda huvudinslaget i arbetet med att uppnå EU:s sammanlänkningsmål. Parlamentet betonar att det är angeläget att genomföra de centrala projekt och initiativ som tas upp i den europeiska strategin för energitrygghet.

113.  Europaparlamentet betonar att Europeiska fonden för strategiska investeringar och Fonden för ett sammanlänkat Europa är viktiga källor till stöd för förverkligandet av projekten av gemensamt intresse och att man i nästa budgetplan därför måste öka anslagen till energiinfrastrukturprojekt i budgeten för Fonden för ett sammanlänkat Europa. Här betonar parlamentet den särskilda betydelsen av att EU både före och efter 2020 finansierar energiinfrastrukturprojekt för trygg energiförsörjning som inte är kommersiellt lönsamma.

114.  Europaparlamentet betonar att det regionala samarbetet behöver stärkas inom hela EU och energigemenskapen, också när det gäller naturgaslagring och smarta system för lagring av el, eftersom frågor i anslutning till energitryggheten kan lösas effektivare och energi kan produceras, lagras, hanteras och förbrukas mera rationellt på lokal och regional nivå. Parlamentet konstaterar att den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, som syftar till att integrera länderna i Östersjöområdet i EU:s energiinfrastrukturnät, är ett ypperligt exempel på regionalt samarbete.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en studie med en analys av nya och kostnadseffektiva marknadsupplägg för den europeiska elmarknaden för att konsumenterna ska få el till rimliga priser och för att förhindra koldioxidläckage.

116.  Europaparlamentet framhåller att alla invånare i EU måste få energi till överkomligt pris. Parlamentet anser att många hushåll skulle kunna få tillträde på likvärdiga villkor till en inre, hållbar, konkurrenskraftig och trygg energimarknad och undgå energifattigdom, som under 2012 drabbade en unionsmedborgare av fyra, om man undviker onödig energiförbrukning genom att förbättra energieffektiviteten, stärka sammanlänkningarna, i högre grad integrera marknaden och göra hållbara investeringar i energi, framför allt i byggnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om energifattigdomen i Europa, som ska åtföljas av en handlingsplan för bekämpning av energifattigdomen och innehålla en definition och indikatorer.

117.  Europaparlamentet framhåller att EU har en stark industriell grund inom koldioxidsnål energiteknik, t.ex. förnybar energi och kärnenergi, som kan bidra till bättre energitrygghet i EU och dess grannländer genom att minska beroendet av en enda extern leverantör.

DEN EXTERNA DIMENSIONEN

Att diversifiera leveranserna utifrån

118.  Europaparlamentet betonar att beroende av en enda leverantör av energiresurser, med den sårbarhet och avsaknad av konkurrens detta för med sig, kan hindra den ekonomiska tillväxten och hota säkerheten både på nationell nivå och på EU-nivå, och att alla energidiversifieringsprojekt därför konsekvent måste förverkligas. Parlamentet betonar att man bör påskynda diversifieringen av EU:s leverantörer, försörjningsvägar och energikällor och då ta hänsyn till efterfrågan på energi i framtiden och till att man samtidigt måste arbeta för att minska efterfrågan.

119.  Europaparlamentet betonar att man med hjälp av diversifiering måste åtgärda det missförhållandet att 20 av de kärnreaktorer som är i drift i fem medlemsstater är beroende av en enda leverantör av tillverkat kärnbränsle.

120.  Europaparlamentet framhåller att ett minskat beroende av en enda leverantör inte får leda till ett ökat beroende av en annan, framför allt i fråga om flytande gas.

121.  Europaparlamentet vill se en bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och energipolitik, och anser att EU:s frihandelsavtal bör leda till ökat marknadstillträde för energiresurser och energiprodukter, både för etablerade långsiktiga handelspartner och nya, presumtiva partnerländer i exempelvis områden som Centralasien, Nordafrika och Central- och Sydamerika.

122.  Europaparlamentet betonar att handeln spelar en viktig roll för energitryggheten och att starka energipartnerskap, som får stöd av att ett energikapitel tas med i EU:s frihandelsavtal, har en avgörande betydelse. Parlamentet anser att det är viktigt att dessa kapitel ger EU ökad energidiversifiering, minskar beroendet av importerad energi från alltför få leverantörer, fastställer kvalitetsstandarder för energiprodukter och gemensamma standarder för hållbar energiproduktion, och uppmuntrar till såväl diversifiering av försörjningsvägar som lokal energiproduktion, särskilt från förnybara källor, eftersom strategin för energitrygghet bör främja en politik för inhemska energikällor, energieffektivitet, sammanlänkningar och minskad konsumtion. Parlamentet anser att utländska direktinvesteringar i strategiska energiinfrastrukturer i unionen också kan ha negativa effekter och bör övervakas av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna bästa möjliga tekniska stöd för att säkerställa att gällande unionslagstiftning på energiområdet införlivas på ett snabbt och korrekt sätt. Parlamentet påpekar att i de fall där medlemsstaterna har en negativ handelsbalans, så beror detta till största delen på kostnaderna för import av fossila bränslen.

123.  Europaparlamentet betonar att det redan har gjorts vissa inledande ansatser till samarbete på energieffektivitets- och energimärkningsområdet i handelsavtalen (t.ex. den amerikanska Energy Star-märkningen). Parlamentet vill se mer ansträngningar i denna riktning i framtiden.

124.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla fast vid målet att införa ett särskilt kapitel om energi i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), eftersom det skulle bidra till att skapa energitrygghet i EU och till att öppna internationella energimarknader. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att fortsätta eftersträva en politik för frihandel med bränslen, inbegripet flytande naturgas och råolja.

125.  Europaparlamentet anser att handel med flytande naturgas mellan EU och Förenta staterna skulle innebära att EU:s gasmarknad integrerades helt i den globala marknaden, vilket skulle ge ett viktigt bidrag till slutförandet av den inre energimarknaden.

126.  Europaparlamentet beklagar djupt att diskussionerna om en modernisering av instrumenten för handelsförsvar har kört fast i rådet trots att parlamentet har uttryckt sitt stöd för kraftfullare åtgärder mot illojal import från tredjeländer.

127.  Europaparlamentet betonar att man vid energidiversifieringen inom EU måste prioritera sådana projekt där diversifieringen inriktar sig på försörjningsvägarna och -källorna, vartill kommer att man måste uppfylla alla krav i unionslagstiftningen. Parlamentet framhåller att diversifieringen av försörjningsvägar måste inrikta sig på tillförlitliga leverantörer och att leveransavtalen i vart fall bör innehålla tydliga, effektiva förpliktelser som är enkla att tillämpa samt vitesklausuler för att energiförsörjningen inte ska påverkas av sådant som politiska händelser, samt framhåller vikten av och potentialen för flytande naturgas för EU:s energitrygghet.

128.  Europaparlamentet anser att energi aldrig bör användas som ett politiskt påtryckningsmedel inom internationellt samarbete.

129.  Europaparlamentet uttrycker sin åsikt om att Ryssland inte längre kan anses som en pålitlig partner, eftersom landet uttryckligen ifrågasätter unionslagstiftningen, också inom Världshandelsorganisationen, och använder energileveranser för politiska ändamål. Parlamentet konstaterar att diversifieringen av försörjningskällor ger länderna en bättre förhandlingsposition i förhållande till externa gasleverantörer och betonar därför att EU måste dra lärdomar av tidigare energikriser med Ryssland.

130.  Europaparlamentet anser att ökad uppmärksamhet bör inriktas på utveckling av infrastrukturen för gasförsörjning och av nya terminaler för flytande naturgas samt på att befintlig infrastruktur används effektivare.

131.  Europaparlamentet betonar nyttan av ett partnerskap mellan Norge och EU på energiområdet. Parlamentet understryker att den transadriatiska rörledningen (TAP) och slutförandet av den södra gaskorridoren är strategiskt viktiga för energidiversifiering och energitrygghet i Europa och beklagar djupt att projektet Nabucco misslyckats. Parlamentet betonar att ytterligare anläggningar för flytande naturgas i östra Medelhavsområdet och Svarta havet kommer att bidra till EU:s mål om att diversifiera gasförsörjningen till medlemsstaterna och de länder i sydöstra Europa som är medlemmar i energigemenskapen. Parlamentet betonar också att centraleuropeiska marknadsplatser för gas måste sammanbindas med sydöstra Europa med hjälp av korridorer från norr till söder.

132.  Europaparlamentet betonar att alternativet med flytande naturgas för att trygga gasförsörjningen till de östeuropeiska medlemsstaterna kommer att möjliggöra konkurrens på en renodlad gasmarknad och kan ersätta importen av naturgas enligt oljeindexerade avtal med avtal som är anpassade efter priset på marknadsplatsen och spotpriset.

133.  Europaparlamentet betonar att stora gasreserver i de nordafrikanska länderna och nya fyndigheter i östra Medelhavsområdet gör att regionen har möjlighet att utvecklas till ett dynamiskt centrum för ett rörledningsnät som transporterar gas till Europa. Parlamentet efterlyser en marknadsplats för gas i Medelhavsområdet med utökad kapacitet för flytande naturgas. Parlamentet understryker att EU bör ta till vara de möjligheter som är på väg att uppstå tack vare dessa gasreserver för att öka sin energitrygghet.

134.  Europaparlamentet betonar att EU:s framsteg måste beaktas inom ramen för energipartnerskap med tredjeländer.

135.  Europaparlamentet betonar att tredjeländer som deltar inom EU:s och energigemenskapens hela energiproduktionskedja, som omfattar råvaror, produktion, transport och distribution, liksom också lagring av gas, måste uppfylla alla krav i unionslagstiftningen, för att vi ska kunna undvika snedvridningar av marknaden och, i det övergripande intresset av energitrygghet, slå vakt om en inre marknad för energi, som präglas av konkurrens och insyn. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa företag också agerar i enlighet med EU:s klimat- och energipolitiska mål.

136.  Europaparlamentet betonar, trots den senaste utvecklingen av råoljepriset (Brent crude), att det fortfarande är aktuellt med en frikoppling av gasprisindex från oljeprisindex, eftersom obalansen mellan dessa båda energikällor blir alltmer påtaglig.

137.  Europaparlamentet begär att europeiska industrisektorer för energiproduktion och energidistribution ska främjas på alla marknader och i främsta hand på den europeiska marknaden.

138.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna och de fördragsslutande parterna i energistadgan att arbeta mera för att förverkliga strategiska projekt för (minskning av) energiefterfrågan och strategiska infrastrukturprojekt för energiförsörjningen, och se till att parlamentet hålls informerat, och anser att den nuvarande infrastrukturen bör bidra till regional integration.

139.  Europaparlamentet understryker att infrastrukturprojekt som syftar till energitrygghet i alla avseenden måste respektera den demokratiska viljan och deltagandet från de lokalsamhällen som påverkas av planering och byggarbeten.

Att samordna och visa en enad front

140.  Europaparlamentet bekräftar den överordnade principen om solidaritet mellan medlemsstaterna och betonar att en tryggad energiförsörjning är en fråga för kollektiva åtgärder och berör alla medlemsstater, trots att de i olika grad är sårbara för försörjningschocker. Parlamentet betonar att ingen medlemsstat, vare sig genom handlingar eller underlåtenhet, får äventyra säkerheten för en annan medlemsstat eller för EU som helhet. Parlamentet anser att det åtminstone krävs bättre kommunikation, samråd och samarbete mellan medlemsstaterna.

141.  Europaparlamentet upprepar att energisamarbete ska bygga på EU:s grundläggande värden, däribland respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Energisamarbetet ska även främja den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen i partnerländerna samt utrotandet av energifattigdomen. Parlamentet uppmanar EU:s alla utrikespolitiska aktörer att förespråka utveckling av förnybar energi och energieffektivitet i alla kontakter med tredjeländer och att stödja de internationella insatserna mot klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen att säkerställa att enheter utanför EU strikt håller uppsikt över kärnteknisk infrastruktur inom EU, samt att noga övervaka både kärnsäkerhetsnormerna i EU:s grannskap och hanteringen av radioaktivt avfall som genererats i EU, som en potentiell utmaning för utrikespolitiken.

142.  Europaparlamentet betonar behovet av att aktivt stärka samarbetet med EU:s partner och att inse den viktiga betydelsen av internationellt samarbete på energiområdet, särskilt när det gäller energitrygghet. Parlamentet betonar här att alla mellanstatliga avtal måste bygga på principen om ömsesidig respekt med de berörda tredjeländerna.

143.  Europaparlamentet betonar att energitrygghet hänger nära samman med geopolitiska och säkerhetspolitiska frågor och att alla åtgärder för energitrygghet bör vidtas ur detta bredare perspektiv samt bör bidra till att minska EU:s beroende av externa energikällor.

144.  Europaparlamentet anser att det måste göras en ingående utvärdering av omfattningen, värdet och formerna för fastställandet av gemensamma strategiska gasreserver och att kapaciteten för omvända flöden måste ökas kraftigt så att man kan hantera chocker på utbudssidan och se till att gas kan transporteras på ett effektivt sätt dit där den behövs vid en kris, med särskild tonvikt på solidaritet mellan medlemsstaterna. Vid utarbetandet av sådana förslag bör hänsyn tas till de aktuella stresstester som gjorts när det gäller energi.

145.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att säkerställa konsekvensen och den allmänna överensstämmelsen mellan å ena sidan EU:s utrikespolitik och gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och å andra sidan dess energipolitik. Här anser parlamentet att det behövs en nära samordning via Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna, kommissionen och parlamentet.

146.  Europaparlamentet framhåller att energigemenskapen bör vara ett effektivt redskap för att förbättra energitryggheten överallt i Europa. Parlamentet betonar att dess verkställighetsmekanism och institutionella uppläggning bör förbättras ytterligare för att stärka öppenheten, demokratin och investeringsstabiliteten. Parlamentet betonar att energigemenskapen kan bli till nytta för att anknyta kandidatländer och potentiella kandidater till EU:s solidaritetsmekanismer, och betonar att detta bör leda till en bättre konsoliderad europeisk grannskapspolitik i energifrågor.

147.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka kapaciteten och befogenheterna hos energigemenskapens sekretariat och grundligt analysera förslagen från högnivågruppen för reform av energigemenskapen och vidta åtgärder utifrån dem, för att EU:s regelverk i energifrågor snabbt och ändamålsenligt ska genomföras i de länder som är fördragsslutande parter i energigemenskapen. Parlamentet betonar att det behövs ökad energitrygghet, inte bara inom EU utan inom Europa som helhet. Parlamentet framhåller att länderna i västra Balkan har en enorm potential av förnybara energikällor och uppmanar till att de tas med i energigemenskapen och den gemensamma energimarknaden.

148.  Europaparlamentet understryker att utmaningen i samband med energitrygghet är att dämpa den osäkerhet som leder till spänningar mellan länder och att minska ineffektiviteten på marknaderna som motverkar nyttan av handel. Parlamentet understryker därför behovet av att främja demokratiskt styre på global nivå för råvaror och internationella bestämmelser för energihandel för att minska den internationella spänningen på detta område och förbättra den rättsliga stabiliteten på området samt stödja förverkligandet av en rättvis global energimarknad som skapar handelsfördelar för samtliga deltagare, med fokus på anständiga inkomstalternativ för resursrika länder i och utanför EU, som kan stödja deras respektive strategier för ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Parlamentet understryker behovet av ett närmare energisamarbete med de europeiska grannskapsländerna.

149.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra bättre nytta av grannskapspolitikens investeringsinstrument och samfinansiera investeringar i energieffektivitetsåtgärder och projekt kring förnybar energi.

150.  Europaparlamentet inser att det östeuropeiska partnerskapet för energi och miljö (E5B), som är en fond som har flera donatorer och förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, är värdefullt för underlättandet av investeringar i energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp i de östeuropeiska partnerländerna.

151.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur en frivillig kollektiv upphandlingsmekanism skulle kunna vara upplagd och hur den skulle påverka den inre gasmarknadens funktion samt de berörda företagen och bidra till en tryggad gasförsörjning. Parlamentet noterar att det finns flera olika modeller för kollektiva upphandlingsmekanismer och att det därför behövs ytterligare arbete för att man ska kunna fastställa vilken marknadsbaserad modell som ägnar sig bäst för att tillämpas på EU:s regioner och de berörda leverantörerna, samt under vilka exceptionella omständigheter en kollektiv upphandlingsmekanism skulle kunna tas i bruk.

152.  Europaparlamentet anser att den huvudsakliga förutsättningen för att skapa den framtida europeiska energiunionen är att det slutförs en integrerad inre marknad för energi inom EU, vilket kräver ett fullständigt genomförande av det tredje energipaketet, med både efterfrågestyrning vad gäller energi och en optimering av energiförsörjningssystemet, utveckling av smart energiinfrastruktur och energisammanlänkningar samt en stark extern dimension hos en EU-energipolitik som bygger på en nära samordning av ståndpunkter och på uppvisande av en enad front gentemot tredjeländer.

153.  Europaparlamentet inser att det i Lissabonfördraget ingår en politik för att mildrande av klimatförändringarnas verkningar, främjande av energieffektivitet och utveckling av teknik för förnybar energi ska vara ett grundläggande inslag i Europeiska unionen. Utvecklingen av energimålen för 2020 och 2030 återspeglar behovet att leva upp till artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och måste därför respekteras i varje bilateralt avtal som ingås av kommissionen.

154.  Europaparlamentet påpekar att ömsesidighetsprincipen måste spela en viktig roll i samband med energiavtal med tredjeländer och att det då måste ses till att både kvalitetsnormer och rättsliga ramvillkor följs.

155.  Europaparlamentet framhåller att EU måste bli bättre på att visa en enad front för att dess energidiplomati i partnerländerna och inför multilaterala forum ska bli mera konsekvent. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att det bör råda krav på att kommissionen obligatoriskt ska delta som observatör vid förhandlingarna om mellanstatliga avtal liksom också krav på både förhands- och efterhandsutvärderingar av de avtal som förhandlats fram, för att möjligheterna till bristande överensstämmelse med unionslagstiftningen ska minimeras.

156.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på energiområdet öka samarbetet med tredjeländer om mekanismen för informationsutbyte om mellanstatliga avtal, för att öka insynen och deras förhandlingsstyrka gentemot tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt utarbeta ett förslag om en obligatorisk förhandsbedömning av mellanstatliga avtal, med hänsyn till deras inverkan på EU:s inre marknad för energi och deras överensstämmelse med EU-lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kräva att kommissionen deltar i förhandlingarna om energiavtal med tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en standardmall för energiavtal med tredjeländer, inklusive klausuler som ligger i unionens intresse. För att främja demokrati och öppenhet kräver parlamentet att kommissionen regelbundet underrättar parlamentet om energiavtal mellan EU och tredjeländer. Parlamentet anser att man bör överväga att låta intresserade medlemsstater införa en mekanism genom vilken EU-länderna i framtiden kan köpa energiråvaror gemensamt.

157.  Europaparlamentet håller fullständigt med Europeiska rådet om att det bör utvecklas och under 2015 läggas fram förslag om ett tillförlitligt, demokratiskt och öppet styrningssystem, utan någon onödigadministrativ börda, för att se till att EU uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. Parlamentet betonar att parlamentet måste få en stark och utvecklingsföregripande roll vid utvecklingen, genomförandet och översynerna av energigemenskapens styrningssystem.

158.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i brådskande ordning stödja slutförandet av Europeiska energiunionen, både i fråga om energiefterfrågan och energiförsörjning, för att energislöseriet ska minska och vi ska få diversifierade och säkra förbindelser med omvärlden på energins område, liksom också en välfungerande och resurseffektiv inre marknad för energi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och energigemenskapens fördragsslutande parter att visa prov på en stark politisk vilja att uppnå energiunionens mål.

159.  Europaparlamentet betonar att det måste ses till att genomförandet av den europeiska strategin för energitrygghet regelbundet ses över och att den årliga framstegsbedömningen av strategin måste göras med beaktande av de aktuella utmaningarna för energitryggheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram årliga lägesrapporter om den europeiska strategin för energitrygghet.

160.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag angående kritisk infrastruktur, inklusive fysiskt skydd av energi.

161.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, energigemenskapens sekretariat och energigemenskapens fördragsslutande parter.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0094.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2014)0063.


MOTIVERING

Inledning

När krisen i Ukraina bröt ut fick Europa en påminnelse om hur viktigt det är med energitrygghet och vilken avgörande roll energitryggheten spelar för att bekräfta Europasstarka ställning i politiskt och ekonomiskt hänseende. Till följd av att energimarknadens utsatta ställning i det geopolitiska sammanhanget har energipolitiken blivit en av de strategiska prioriteringarna i utrikes frågor. Därför måste Europeiska unionen ta fram en energipolitik baserad på en nära samordning av olika ståndpunkter och visa upp en enad front.

I sitt meddelande om en europeisk strategi för energitrygghet har kommissionen i stora drag angett de huvudsakliga utmaningarna inom energisektorn och nu behövs det en politisk impuls från Europaparlamentet för att skissera upp ramen för bättre energitrygghet. I detta betänkande kommer också kommissionens meddelande om energieffektivitet och dess bidrag till energitryggheten att föras på tal, liksom också ramen för klimat- och energipolitiken 2030 samt meddelandena om utvecklingen mot en inre marknad för energi respektive om det europeiska gassystemets förmåga att klara försörjningsavbrott på kort sikt. Av alla dessa dokument framgår det aktuella läget på EU:s energimarknad.

De senaste åren har man visserligen gjort avsevärda framsteg med att stärka EU:s energitrygghet, men EU står ändå inför ett antal utmaningar, såsom instabilitet i de regioner som levererar energi, en fragmenterad inre marknad och ett föränderligt klimat. EU importerar 53 procent av sin sammanlagda energiförbrukning och många medlemsstater är fortfarande beroende av en enda källa till försörjning, något som hindrar Europas ekonomiska tillväxt och utgör en fara för säkerheten, både på nationell nivå och på EU-nivå.

Föredraganden upplever strategin, inte som en plan för åtgärder på kort sikt, utan som en långsiktig strategi där det kartläggs strategiska mål i relation till Europas energitrygghet. Därför har det i betänkandet tagits med åtgärder för att mildra energiefterfrågan, öka den inhemska energiproduktionen och utveckla energiteknik, och dessutom åtgärder för att bygga upp en fullständigt integrerad och välfungerande inre marknad för energi, tillsammans med mekanismer för solidaritet och samordning.

En europeisk energiunion för europeisk energitrygghet

Efter att den nya kommissionen tillträtt sitt ämbete är ett nytt begrepp om en energiunion i färd med att ta form och måste klarläggas och utvecklas. Befattningen som vice ordförande för energiunionen inrättades för att understryka behovet av en gemensam energipolitik. Europaparlamentet bör ses som en mellanhand vid arbetet med att fastställa stegen på väg mot en energiunion. Föredraganden anser att den europeiska strategin för energitrygghet bör ingå som ett led i ett bredare upplägg om en energiunion som är på väg att ta form, och vill uppmana den nya kommissionen till fortsatt arbete i denna riktning.

Förutom försörjningstrygghet bör energiunionen utvecklas utgående från ett helhetsbetonat grepp på problematiken, varvid tyngdpunkten bör vila vid sådana centrala inslag som slutförandet av en fullständigt integrerad inre marknad för energi, mildrad energiefterfrågan, utfasning av fossila bränslen i energimixen samt forskning och innovation. En energipolitik som bygger på en nära samordning av olika ståndpunkter och uppvisande av en enad front gentemot tredjeländer är grunden för att det ska kunna finnas en energiunion och därför bör man överväga kollektiv upphandling av gas.

Att dämpa energiefterfrågan

Att med hjälp av energieffektivitet mildra energiefterfrågan har en utslagsgivande betydelse för EU:s energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Energieffektivitet inverkar positivt på sådana områden som energiförsörjning, energifattigdom, energipriser, industrins produktivitet, sysselsättning och resurshantering. Trots sin enorma potential är dock Europeiska unionen likväl än så länge inte på väg mot att fullgöra sitt åtagande om att spara in 20 procent energi senast 2020. Därför bör EU påskynda sitt arbete för att avsevärt förbättra energieffektiviteten efter 2020, eftersom det inte räcker med de nuvarande styrmedlen.

De lokala myndigheterna i Europas städer skulle kunna ge ett avsevärt bidrag till energieffektiviteten genom kraftvärme, modernare fjärrvärmesystem, ökad användning av renare kollektivtrafik, uppmuntran till mer aktiva modeller för resande och renovering av fastigheter.

Att öka den inhemska energiproduktionen och utveckla energitekniken

För att minska sitt energiberoende måste EU öka sin inhemska energiproduktion och utveckla energitekniken. I betänkandet betonas det att det behövs en långsiktig strategi för att utveckla inhemska energikällor inom Europeiska unionen. EU bör överväga att utveckla varje energikälla som kan tänkas bidra till EU:s energitrygghet. Ny energiteknik skulle kunna bidra till att minska energiberoende, diversifiera och konsolidera leveransalternativen, optimera energinätens infrastruktur och göra energiförbrukningen effektivare.

En välfungerande inre marknad för energi

En välfungerande inre marknad för energi säkerställer deltagande från flera olika energileverantörer som kan erbjuda pålitliga tjänster till lägre priser. Europa är på god väg att slutföra den inre marknaden för energi. Det behövs dock ytterligare arbete för att utveckla sammanlänkningar och få bort flaskhalsar för att tillförsäkra konkurrensutsatta och välintegrerade regionala marknader för energi. Föredraganden välkomnar Europeiska rådets åsikt om att man bör prioritera en lösning av problemet med att medlemsstaterna inte i tillräcklig grad är sammanlänkade med de europeiska gas- och elnäten och säkerställa att medlemsstaterna fungerar synkroniskt inom de europeiska kontinentala näten. Detta skulle hjälpa oss att nå målet om en sammanlänkningsnivå mellan medlemsstaterna på minst 15 procent. Dessutom måste ovillkorligen det tredje energipaketets bestämmelser genomföras och tillämpas effektivt och konsekvent.

Den externa dimensionen av EU:s energipolitik

I dagens geopolitiska läge kan Ryssland inte längre behandlas som en pålitlig partner, eftersom landet uttryckligen ifrågasätter unionslagstiftningen och använder energi för politiska ändamål. Därför måste försörjningsvägarna för och källorna till energi ofrånkomligen diversifieras och framför allt måste det ses till att dessa vägar leder till pålitliga leverantörer.

Eftersom den regionala integrationen bildar ett centralt inslag för energitryggheten måste EU arbeta mer för att förverkliga strategiska energiinfrastrukturprojekt.

Genom att framhålla solidaritetsprincipen understryker föredraganden att energitrygghet är en fråga om kollektiva åtgärder. Medlemsstaterna bör tillförsäkra insyn i förhandlingarna och anta ett gemensamt förhållningssätt gentemot utländska leverantörer. Såsom det stod i kommissionens meddelande om det europeiska gassystemets förmåga att klara försörjningsavbrott på kort sikt är medlemsstaternas strategier för försörjningstrygghet av ensidig karaktär och otillräckligt samordnade. Med tanke på detta uppmanar parlamentet kommissionen att undersöka möjliga mekanismer för kollektiv upphandling av gas.

Vikten av energigemenskapen bör också understrykas i detta sammanhang. Genom att genomföra EU:s regelverk om energi skulle energigemenskapen effektivt kunna förbättra energitryggheten överallt i Europa. Det är viktigt med ökad energitrygghet, inte bara för EU utan för Europa som helhet, eftersom detta skulle kunna leda till en mera konsoliderad europeisk energipolitik gentemot grannskapsländerna.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (24.3.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en europeisk strategi för energitrygghet

(2014/2153(INI))

Föredragande av yttrande: Arne Lietz

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att en konsekvent energipolitik måste ingå i EU:s övergripande utrikespolitik, och att det behövs ytterligare insatser och bättre synergieffekter för att energimålen ska stämma överens med en trovärdig utrikespolitik. Parlamentet påminner om att energisamarbetet utgör en av den europeiska integrationens grundstenar och betonar att energisäkerheten berör hela EU, oaktat att enskilda medlemsstater är sårbara i olika grad. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten att mer ingående samordna medlemsstaternas och EU-institutionernas relevanta utrikespolitiska verktyg och instrument.

2.  Europaparlamentet anser att med tanke på att EU är starkt beroende av energiimport och att en enda gasleverantör nu är dominerande är det angeläget med en diversifiering av energiförsörjningskällor och energiförsörjningsvägar samt med en ökning av EU:s kapacitet att effektivt hantera potentiella gasförsörjningskriser och stå emot trycket från tredjeländer när energin används som politiskt verktyg. Det är av största vikt att kraftigt öka EU:s energitrygghet genom att minska beroendet av Ryssland och genom att öka motståndskraften mot yttre påtryckningar. I detta sammanhang måste man säkerställa ett ökat administrativt och finansiellt stöd till befintliga och alternativa infrastrukturprojekt för energiförsörjning, inbegripet nya försörjningsvägar från området kring Kaspiska havet, Mellanöstern, Medelhavsländerna och länderna i Centralasien.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att bygga en energiunion och kräver att den genomförs snarast. En fullt utvecklad energiunion kan bara uppnås när energi- och utrikespolitiken går hand i hand. EU och dess medlemsstater måste utarbeta en gemensam energipolitik baserad på solidaritet för att kunna visa enad front och agera gemensamt på internationell nivå och utveckla en konsekvent energidiplomati. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika frivilliga mekanismer för en samlad efterfrågan, vilket kan förbättra EU:s förhandlingsposition. Kommissionen uppmanas också att se över beslutet att inrätta en mekanism för utbyte av information om mellanstatliga överenskommelser mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet, för att stärka dess bestämmelser och säkerställa förenligheten med lagstiftningen om den inre energimarknaden och en stärkt roll för kommissionen.

4.  Europaparlamentet menar att det måste läggas stark tonvikt vid energitrygghet i utvidgningspolitiken samt i den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet betonar vidare att energigemenskapen bör användas som ett instrument för att reformera och närmare integrera vårt grannskap i EU:s energimarknad. Inrättandet av ett gemensamt rättsligt område som bygger på det gemensamma regelverkets normer och principer för den inre energimarknaden skulle skapa en större försörjningstrygghet och säkrare transitvägar. Pipelineprojekt i EU:s grannskap måste bli föremål för en kritisk granskning och följa en strategi där full hänsyn tas till den rådande politiska situationen.

5.  Europaparlamentet upprepar att energisamarbete ska bygga på EU:s kärnvärden, däribland respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Energisamarbetet ska även främja den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen i partnerländerna samt utrotandet av energifattigdomen. Parlamentet uppmanar EU:s alla utrikespolitiska aktörer att arbeta för att utveckla förnybar energi och energieffektivitet i alla kontakter med tredjeländer och att stödja de globala insatserna mot klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen att säkerställa en strikt uppsikt över kärnteknisk infrastruktur inom EU av intressenter utanför EU och att noga övervaka kärnsäkerhetsstandarder i EU:s grannskap, samt hanteringen av radioaktivt avfall som genererats i EU, som en potentiell utmaning för utrikespolitiken.

6.  Europaparlamentet är oroat över Rysslands återkommande tillkännagivanden om att gasleveranserna till Ukraina kommer att stoppas och uppmanar alla parter i den överenskommelse som förhandlades fram av den tidigare kommissionsledamoten med ansvar för energi, Günther Oettinger, att komma fram till en godtagbar lösning.

7.  Europaparlamentet betonar att EU för att kunna öka sin försörjningstrygghet måste minska sitt importberoende genom en övergång till en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp, som grundar sig på genomförandet av bindande och ambitiösa mål för att främja både energieffektivitet och energiproduktion från förnybara energikällor och genom en smart, modern och sammanlänkad infrastruktur. Den befintliga sammanlänkningskapaciteten bör utnyttjas fullt ut och ny infrastruktur mellan medlemsstaterna bör förverkligas. Fonden för ett sammanlänkat Europa är viktig för att minska fragmenteringen av energimarknaden. De baltiska staternas elsystem bör snarast synkroniseras med det kontinentaleuropeiska elnätet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

9

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Arnaud Danjean, Mark Demesmaeker, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Tunne Kelam, Afzal Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Ioan Mircea Pașcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Charles Tannock, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Zigmantas Balčytis, Reinhard Bütikofer, Liisa Jaakonsaari, Marek Jurek, Gabrielius Landsbergis, Antonio López-Istúriz White, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Jude Kirton-Darling, Susanne Melior, Maria Noichl, Gabriele Preuß, Ricardo Serrão Santos


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (16.4.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över europeisk strategi för energitrygghet

(2014/2153(INI)

Föredragande av yttrande: Helmut Scholz

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att för att möta utmaningarna med en europeisk strategi för energitrygghet och uppnå sina energi- och klimatförändringsmål mot bakgrund av de allmänna begränsningarna på dessa områden måste EU och dess medlemsstater, på grundval av de befintliga ramverken, också agera gemensamt på internationell nivå genom att ta upp frågor om energitrygghet och hållbarhet i internationella handelsforum, liksom möjligheter att få bukt med miljömässig dumpning av tredje parter som bortser från sina internationella åtaganden. Parlamentet understryker att en dämpad efterfrågan på energi och främjande av förnybar energi och lokala energikällor är det effektivaste sättet för att minska externt energiberoende och uppnå klimatmålen. Parlamentet understryker att främjande av energiutbildning kan bidra till målet att minska föroreningar och förbättra konsumtionsmönster.

2.  Europaparlamentet upprepar att energi är ett grundläggande mänskligt behov och avgörande för mänsklig ekonomisk verksamhet och särskilt viktigt för industrins och andra ekonomiska sektorers konkurrenskraft. Parlamentet vidhåller därför att EU:s strategi för energitrygghet bör leda till hållbar, stabil, säker och förutsebar tillgång till energi till rimligt pris för både medborgare och företag, och bör stärka den offentliga kontrollen liksom regleringen och rättvisan på konkurrensområdet i syfte att lyfta fram frågan om energifattigdom och främja åtgärder för att ta itu med detta problem som berör många EU‑medborgare (enligt Eurostats rapporter om inkomster och levnadsvillkor (EU SILC) och invånare i utvecklingsländerna (enligt Internationella energiorganet (IEA)). Parlamentet betonar att beslutsprocesser som gäller energiinfrastrukturprojekt bör involvera samtliga berörda lokalsamhällen. Parlamentet påminner om att unionens strategi för energitrygghet bör vara en viktig del i unionens strategi för ekonomisk tillväxt för alla.

3.  Europaparlamentet vill se en bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och energipolitik, och anser att EU:s frihandelsavtal bör leda till ökat marknadstillträde för energiresurser och energiprodukter både för etablerade långsiktiga handelspartner och nya, presumtiva partnerländer i exempelvis områden som Centralasien, Nordafrika och Central- och Sydamerika.

4.  Europaparlamentet betonar att handeln spelar en viktig roll för energitryggheten och starka energipartnerskap, uppbackade av ett inkluderande av energikapitel i EU:s frihandelsavtal, är av avgörande betydelse. Parlamentet anser att det är viktigt att dessa kapitel ökar diversifieringen av EU:s energiförsörjning, minskar beroendet av importerad energi från ett fåtal leverantörer, fastställer kvalitetsstandarder för energiprodukter och gemensamma standarder för hållbar energiproduktion, och uppmuntrar till såväl diversifiering av försörjningsvägar som inhemsk energiproduktion, eftersom EU:s strategi för energitrygghet bör främja en politik för inhemska energikällor, energieffektivitet, sammankopplingar och minskad konsumtion. Parlamentet anser att utländska direktinvesteringar i strategiska energiinfrastrukturer i unionen också kan ha negativa effekter och bör övervakas av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna bästa möjliga tekniska stöd för att säkerställa att gällande unionslagstiftning på energiområdet införlivas på ett snabbt och korrekt sätt. Parlamentet påpekar att i de fall där EU:s medlemsstater har haft en negativ handelsbalans, så beror detta till största delen på kostnaderna för import av fossila bränslen.

5.  Europaparlamentet förväntar sig, med tanke på att EU har ett legitimt intresse av att förbättra sin energiförsörjning, att viktiga faktorer såsom handel med energiresurser, inklusive olja, kommer att ingå i förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av en stark samordning mellan EU:s handelspolitik och energipolitiken, utrikespolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för att säkerställa en verkningsfull europeisk energistrategi och en bättre samstämmighet mellan EU:s yttre åtgärder.

7.  Europaparlamentet betonar att det redan har gjorts vissa inledande ansatser till samarbete på energieffektivitets- och energimärkningsområdet i handelsavtalen (t.ex. den amerikanska Energy Star-märkningen). Parlamentet vill se mer ansträngningar i denna riktning i framtiden.

8.  Europaparlamentet framhåller att det stora och icke-diversifierade beroendet av importerad gas kan minskas genom att stödja decentraliserad, lokalt baserad kraftvärmeproduktion som stärker värdekedjan i EU:s olika regioner.

9.  Europaparlamentet påminner om att handelsavtal som ingås med tredjeländer måste överensstämma med EU:s interna politik.

10. Europaparlamentet framhåller att ett minskat beroende av en enda leverantör inte får leda till ett ökat beroende av en annan, framför allt i fråga om flytande gas. Parlamentet påminner om att hydraulisk spräckning är en teknik som förkastas av en majoritet av Europas folk.

11. Europaparlamentet anser att handel med flytande gas mellan EU och Förenta staterna skulle innebära att EU:s gasmarknad integrerades helt i den globala marknaden, vilket skulle ge ett viktigt bidrag till slutförandet av den inre energimarknaden.

12. Europaparlamentet understryker att infrastrukturprojekt som syftar till energitrygghet i alla avseenden måste respektera den demokratiska viljan och deltagandet från de lokalsamhällen som påverkas av planering och byggarbeten.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på energiområdet öka samarbetet med tredjeländer om mekanismen för informationsutbyte avseende mellanstatliga avtal, för att öka insynen och stärka deras förhandlingsstyrka gentemot tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt utarbeta ett förslag om en obligatorisk förhandsbedömning av mellanstatliga avtal, med hänsyn till deras inverkan på EU:s inre marknad för energi och deras överensstämmelse med EU-lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kräva att kommissionen deltar i förhandlingarna om energiavtal med tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en standardmall för energiavtal med tredjeländer, inklusive klausuler som ligger i unionens intresse. För att främja demokrati och öppenhet kräver parlamentet att kommissionen regelbundet underrättar parlamentet om energiavtal mellan EU och tredjeländer. Parlamentet anser att man bör överväga möjligheten att låta de medlemsstater som vill införa en mekanism genom vilken EU-länderna i framtiden kan köpa energiråvaror gemensamt.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redovisa de alternativ som finns för gemensamma förhandlingar om energiavtal med externa leverantörer för medlemsstaternas räkning.

15. Europaparlamentet betonar att energiavtal alltid måste bygga på principen om ömsesidighet, vilket säkerställer kvalitetsstandarder och att rättsliga ramvillkor följs. Parlamentet kräver att energiavtal som grundas på EU:s gemensamma inre marknad för energi ska omfattas av ordentliga lagstiftningsförfaranden så att demokrati, öppenhet och förenlighet med EU-rätten garanteras.

16. Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att bryta medlemsstaternas och regionernas eventuella isolering från de europeiska gas- och elnäten.

17. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen på en medlemsstats begäran skulle kunna delta som observatör i förhandlingarna om mellanstatliga avtal.

18. Europaparlamentet understryker att utmaningen i samband med energitrygghet är att dämpa den osäkerhet som leder till spänningar mellan länder och att minska ineffektiviteten på marknaderna som motverkar nyttan av handel. Parlamentet betonar därför behovet av att främja demokratiskt styre på global nivå för råvaror och internationella bestämmelser för energihandel för att minska den internationella spänningen på detta område och förbättra den rättsliga stabiliteten på området samt främja förverkligandet av en rättvis global energimarknad som skapar handelsfördelar för samtliga deltagare, med fokus på anständiga inkomstalternativ för resursrika länder i och utanför EU, som kan stödja deras respektive strategier för ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Parlamentet understryker behovet av ett utökat energisamarbete med de europeiska grannskapsländerna.

19. Europaparlamentet anser att EU bör hjälpa de mest utsatta länderna att diversifiera sina källor och försörjningsvägar, även genom gränsöverskridande sammankopplingar och omvända flöden, med tonvikt på förnybara energikällor och tillhörande lagringsmöjligheter samt på energieffektivitetsåtgärder inom ramen för regionala strategier, och således bidra till ett minskat beroende av vissa volatila internationella energimarknader. Parlamentet anser att det är lika viktigt att utveckla ny teknik för energiproduktion från olika källor för att öka energieffektiviteten världen över och på så sätt hjälpa till att avskaffa energifattigdomen, bidra till en globalt hållbar utveckling och stödja de globala ansträngningarna för att få bukt med klimatförändringen.

20. Europaparlamentet betonar att EU bör utnyttja de möjligheter som uppstår genom energikällorna i östra Medelhavsområdet, framför allt i syfte att skapa en marknadsplats för gas från Medelhavet genom en korridor från sydöstra Medelhavet till Europa för att öka EU:s energitrygghet. Parlamentet anser att EU bör främja initiativ till samarbete inom energisektorn mellan länderna i östra Medelhavsområdet och därigenom bidra till fred och välstånd för befolkningen.

21. Europaparlamentet inser att Europeiska fonden för strategiska investeringar och Fonden för ett sammanlänkat Europa är centrala mekanismer för utbyggnad av infrastruktur och för att locka privata investeringar till EU. Parlamentet konstaterar också att maximal användning av finansiella instrument får en viktig hävstångseffekt på den offentliga finansieringen och kommer att locka till sig globalt investeringskapital till EU.

22. Europaparlamentet betonar att strategisk infrastruktur som främjar diversifiering av leverans, källor och vägar, såsom lagrings-, import- och transportanläggningar, samt anläggningar för kondensering och regasifiering av naturgas, kan underlätta leveransökningar när nödsituationer uppstår. Parlamentet konstaterar att denna typ av infrastruktur kan stödjas genom särskilda tillsynslösningar och/eller offentlig finansiering genom förordning (EU) nr 347/2013 om transeuropeiska energiinfrastrukturer och förordning (EU) nr 1316/2013 om Fonden för ett sammanlänkat Europa och/eller finansiellt stöd genom EU:s finansiella instrument som grundas på EU:s strategiska mål.

23. Europaparlamentet anser att exportmöjligheterna för EU:s privata och offentliga företag vad gäller rena, säkra och effektiva energitekniker och tekniker för energilagring är särskilt viktiga, framför allt mot bakgrund av den växande globala efterfrågan på energi. Parlamentet rekommenderar en ökning av anslagen till forskning och utveckling och tillämpning av nya energitekniker och tekniker för energilagring. Parlamentet efterlyser rejält sänkta avgifter för sådana tekniker inom en överenskommelse om miljövänliga varor och EU:s frihandelsavtal.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en striktare översyn av konkurrenshämmande beteende och att vidta åtgärder mot dumpning för att skydda den europeiska energiindustrin mot orättvis import från tredjeländer.

25. Europaparlamentet beklagar att diskussionerna om en modernisering av instrumenten för handelsförsvar har kört fast i rådet trots att parlamentet har uttryckt sitt stöd för tuffare åtgärder mot illojal import från tredjeländer.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess mål och verksamhet på området för energitrygghet ligger i linje med målen för EU:s gemensamma politik, framför allt vad gäller internationell fred och utveckling, och att en integrering av länder i världsekonomin också gäller deras tillgång till energi.

27. Europaparlamentet anser att energitrygghet inom EU kan uppnås effektivt genom finansiering av ny infrastruktur och nya anläggningar, men också genom att optimera nuvarande teknik, genom forskning om och utveckling av nya lösningar och genom att uppmuntra användningen av förnybar energi och förnybar energiteknik.

28. Europaparlamentet upprepar behovet av kraftiga investeringar i energi och energiinfrastruktur, framför allt i förnybar energi och miljövänlig teknik.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Marielle de Sarnez, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Alexander Graf Lambsdorff, Gabrielius Landsbergis, Jörg Leichtfried, Marine Le Pen, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Klaus Buchner, Nicola Danti, Danuta Maria Hübner, Sander Loones, Frédérique Ries, Jarosław Wałęsa


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (30.3.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en europeisk strategi för energitrygghet

(2014/2153(INI))

Föredragande av yttrande: Merja Kyllönen

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att de nuvarande globala energi- och klimatutmaningarna kräver effektiva, rättvisa och gemensamma åtgärder från EU på den internationella arenan.

2.  Europaparlamentet anser att de utmaningar som energitryggheten och klimatförändringarna medför endast kan mötas med en enad strategi som tar itu med båda frågorna på samma gång. Parlamentet betonar att det är ytterst viktigt att kombinera åtgärder för att främja energieffektivitet och förnybar energi och att utveckla innovativ energiteknik för att uppnå en miljömässigt hållbar europeisk energimix och säkra ett stabilt utbud av energi i Europa till överkomliga priser för både medborgare och företag, som viktiga dimensioner av energitrygghet.

3.  Europaparlamentet välkomnar därför åtagandet om ökat samarbete inom energipolitiken. Parlamentet betonar betydelsen av att låta investeringar i energieffektivitet i hela EU ingå i alla planer för energitrygghet och av att främja investeringar i inhemska förnybara energikällor.

4.  Europaparlamentet understryker att hållbarheten i Europas energisystem äventyras av klimatförändringarna, icke-konkurrenskraftiga energipriser och ett extremt stort beroende av opålitliga leverantörer i tredjeländer.

5.  Europaparlamentet anser att EU:s ökande beroende av att importera fossila bränslen från huvudsakligen opålitliga leverantörer i tredjeländer gör EU sårbart och är ett allvarligt hinder för utvecklingen av en trovärdig, effektiv och konsekvent gemensam europeisk energipolitik.

6.  Europaparlamentet påpekar att det går att åstadkomma bättre energitrygghet på ett kostnadseffektivt sätt om medlemsstaterna vidtar gemensamma åtgärder. Parlamentet framhåller i detta avseende att en väl sammanlänkad och fungerande el- och gasmarknad kan få stor betydelse för att diversifiera leverantörerna, försörjningskällorna och försörjningsvägarna i Europa.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta proaktivt för att se till att medlemsstaterna följer den EU-lagstiftning som syftar till att skapa öppna och välfungerande energimarknader.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av att samordna medlemsstaternas energipolitik och stärka EU:s röst i frågor om den yttre energipolitiken.

9.  Europaparlamentet påpekar att ökad energitrygghet är starkt knuten till behovet att övergå till ett utsläppssnålt samhälle. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att lägga fram ambitiösa mål för 2030 och upprätta en omfattande EU-strategi för energi och klimat som bygger på målet att fasa ut de fossila bränslena i EU:s ekonomi, med utgångspunkt i kommissionens meddelande och med beaktande av parlamentets resolution av den 15 mars 2012 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(1).

10. Europaparlamentet understryker de betydande sidovinsterna för klimat, luftkvalitet, folkhälsa och miljö som det innebär att förbättra energitryggheten genom ökad energieffektivitet och en övergång till förnybara energikällor såsom vindkraft, solkraft och jordvärme.

11. Europaparlamentet anser att energieffektivitetslagstiftningen och EU:s utsläppshandelssystem är ömsesidigt stödjande instrument och efterlyser ett skyndsamt införande av en marknadsstabilitetsreserv som kan säkerställa en koldioxidprissignal som kan driva på förbättringar av energieffektiviteten inom ramen för utsläppshandelssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att komplettera EU:s utsläppshandelssystem med en standard för utsläppsresultat som ger en tydlig investeringssignal för utfasning av de mest förorenande formerna av kraftproduktion, såsom kolbaserade former.

12. Europaparlamentet kräver med eftertryck att EU:s ”energiöar” avskaffas, något som ursprungligen skulle vara slutfört 2015. Parlamentet vidhåller med hänsyn till detta att sammankopplingarna av energinät måste utvecklas för att få ett slut på all isolering av medlemsstater. Parlamentet betonar behovet att påskynda genomförandet av strategiska infrastrukturprojekt, särskilt projekt som ska avhjälpa en medlemsstats energiisolering, och att främja användningen av förnybara energikällor genom att underlätta distributionen av dem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen i detta sammanhang att ge hög prioritet åt EU:s finansieringsinstrument för sammankopplingsprojekt som syftar till att fullborda EU:s inre marknad för energi.

13. Europaparlamentet betonar att framsteg mot de nödvändiga betydelsefulla ändringarna av EU:s energisystem endast kommer att göras om åtgärder läggs fram tillsammans med medlemsstaterna, med beaktande av deras kapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder och handlingsplaner, inbegripet lagstiftning, på både kort och lång sikt. Parlamentet efterlyser en kraftfull investering från EU:s och dess medlemsstaters sida i forskning och innovation på energiområdet som leder till miljömässigt hållbar, innovativ energiteknik. Parlamentet understryker behovet av utbildning, fortbildning och utbyte av bästa praxis och av lokala pilotprojekt i medlemsstaterna som bidrar till energitrygghet genom att göra de lokala systemen mer motståndskraftiga.

14. Europaparlamentet påminner om sina tidigare ställningstaganden om ambitiösa nationellt bindande mål för förnybara energikällor och energieffektivitet, vilket skulle minska beroendet av importerad energi.

15. Europaparlamentet vidhåller att energibesparingar och energieffektivitet är snabba och kostnadseffektiva sätt att ta itu med frågor såsom energitrygghet, importberoende, höga priser, arbetslöshet och miljöproblem. Parlamentet understryker att bägge delarna har stor potential, framför allt inom specifika sektorer såsom byggnader och transport. Parlamentet påpekar den roll som fjärrvärme- och fjärrkylesystem spelar för att hantera energibehovet. Parlamentet framhåller att energieffektivitet enligt Internationella energiorganet är världens ”främsta bränsle” tack vare dess låga kostnad, tillgänglighet och hållbarhet. Parlamentet understryker att EU:s och medlemsstaternas politik måste främja investeringar i energieffektivitet och lösningar på efterfrågesidan eftersom det kommer att medföra långsiktiga vinster för den europeiska försörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa tydliga mål för renoveringen av bostadsbeståndet i EU, vilket kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen i Europa och vitalisera Europas ekonomi.

16. Europaparlamentet är övertygat om att ett främjande av kretsloppssamhället och en ökning av resurseffektiviteten kan leda till att utsläppen av växthusgaser minskar betydligt och därigenom på ett avgörande sätt bidra till att möta klimat- och energiutmaningarna.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som en prioritet, vidta åtgärder för att öka energieffektiviteten och därmed också ta itu med problemet med svag konkurrenskraft till följd av höga energipriser.

18. Europaparlamentet påpekar vikten av att fullt ut genomföra EU:s lagstiftningsram för energieffektivitet för att uppnå en energibesparing på 20 procent senast 2020, av att vidareutveckla direktivet om energieffektivitet, ekodesigndirektivet, direktivet om miljömärkning och direktivet om byggnaders energiprestanda och av att avsätta mer EU-finansiering till dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av dessa direktiv i medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att energifattigdom bör prioriteras som en del av översynen av dessa direktiv och att åtgärderna bör inriktas på subventionerat boende och de mest ineffektiva fastigheterna som bebos av låginkomsthushåll.

19. Europaparlamentet inser att minskade utsläpp enligt en standard för utsläppsresultat har en direkt koppling till energieffektivitet och långsiktiga besparingar inom energisektorn.

20. Europaparlamentet påminner om att artikeln om kvotpliktsystem för energieffektivitet i direktivet om energieffektivitet är den viktigaste åtgärden för att klara energieffektivitetsmålet för 2020. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förlänga denna bestämmelse bortom 2020 och ta bort undantagen som minskar dess effektivitet.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja ambitionsnivån för standarderna för produkters energieffektivitet, inklusive nya produkter i den förväntade arbetsplanen för ekodesign 2015–2017, samt öka öppenheten och effektiviteten i systemen för information om apparaters energiförbrukning för att hjälpa till att tillvarata hela den ekonomiska potentialen inom energibesparingar för hushåll och företag och bidra till Europas energitrygghet och långsiktiga mål för minskning av koldioxidutsläppen.

22. Europaparlamentet anser att ett tydligt och bindande klimat- och energimål för 2030, tillsammans med en ambitiös handlingsplan och en effektiv ledningsstruktur som genomförs genom europeisk lagstiftning också kommer att bidra till energitryggheten. Parlamentet understryker att ett långsiktigt perspektiv är avgörande för att skapa en stabil ram för nödvändiga investeringar i den europeiska energiinfrastrukturen och att det därför är viktigt att ett regelverk för klimat- och energipolitiken under perioden 2020–2030 upprättas utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag så snart som möjligt i enlighet med det sedvanliga lagstiftningsförfarandet.

23. Europaparlamentet påpekar att forskning och innovation är avgörande för att utveckla miljömässigt hållbar, innovativ energiteknik och viktiga för att se till att redan tillgänglig inhemsk förnybar energiteknik blir mer ekonomiskt överkomlig och konkurrenskraftig. Parlamentet kräver därför mer EU-stöd till forskning, utveckling och innovation.

24. Europaparlamentet understryker att klara regler som bygger på en tydlig politisk linje är nödvändigt för att se till att EU:s medborgare och företag har tillgång till energi som är säker, hållbar och ekonomiskt överkomlig. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det har efterlyst ett bindande EU-mål om att fram till 2030 minska de inhemska växthusgasutsläppen med minst 40 procent jämfört med 1990, ett bindande EU-mål om att fram till 2030 öka energieffektiviteten med 40 procent och ett bindande EU-mål om att minst 30 procent av den totala energiförbrukningen senast 2030 ska komma från förnybara energikällor.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka utvecklingen och utbyggnaden av koldioxidsnål teknik och ge förnybara energikällor en stärkt roll, för att ytterligare säkerställa en diversifierad energiförsörjning och minskade bränsleimporter.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en stödram för att utveckla de förnybara energikällorna för att garantera internationell konkurrenskraft samt att lägga fram förslag om att minst 30 procent av energiförbrukningen i EU ska komma från förnybara energikällor 2030 och att ökningstakten när det gäller installerad förnybar energi som ett minimum upprätthålls på nuvarande nivå, samtidigt som man tar hänsyn till att medlemsstaterna har olika kapacitet att generera och utnyttja dessa källor.

27. Europaparlamentet välkomnar kommissionens syn på förnybara energikällor som ett ”no regrets-alternativ”, i samband med energieffektivitet och energiinfrastruktur, vilket bekräftades i energifärdplanen för 2050 och stöddes av parlamentet, och betonar vikten av att ta fram smartare energinät och nya flexibla lösningar för produktion och lagring av energi på distribuerad nivå och mikronivå. Parlamentet inser i detta sammanhang att användningen av naturgas inom elproduktion, värme och transport skulle kunna bidra till en effektiv övergång till en energimix i EU helt utan fossila bränslen.

28. Europaparlamentet påpekar att EU för närvarande är en global föregångare när det gäller förnybar energiteknik med runt en halv miljon arbetstillfällen som redan har skapats i denna sektor. En högre andel förnybar energi kommer att leda till långsiktig tillväxt och ökad energitrygghet på längre sikt.

29. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att investera i forskning och innovation på energiområdet via Horisont 2020-programmet.

30. Europaparlamentet lyfter fram vattenkraft som en viktig inhemsk och förnybar energikälla som kommer att fortsätta att spela en viktig roll för elproduktion och ellagring i Europa.

31. Europaparlamentet påpekar att ett hållbart jord- och skogsbruk är viktigt för att bidra till produktionen av energi från biomassa och uppnå energieffektivitet.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna värdet av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, som kan spela en viktig roll som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläppen i Europa.

33. Parlamentet uppmanar även kommissionen att skapa incitament för och finansiera övergången till förnybar energiteknik och stödja finansieringen av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid via innovationsfonder såsom NER300 och NER400.

34. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att investeringar i energiöverföring sker i samma takt som investeringarna i förnybara och andra energikällor. Parlamentet betonar att en lyckad övergång till ett hållbart, utsläppssnålt samhälle kräver fler sammankopplingar som underlättar gränsöverskridande handel och ökar EU:s balanseringskapacitet och därför resulterar i en mer kostnadseffektiv integrering av förnybara energikällor.

35. Europaparlamentet understryker att en utbyggnad och uppgradering av sammankopplingar i de sydeuropeiska länderna kan bidra till att öka utnyttjandet av förnybara energikällor och energitryggheten i regionen, samt även driva på integreringen av regionens energimarknader med övriga EU och trygga energiförsörjningen.

36. Europaparlamentet anser att det faktum att det fortfarande finns energiisolerade regioner går stick i stäv med EU:s mål om energitrygghet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är viktigt att fastställa bindande och tidssatta mål om ett minimum av gränsöverskridande sammankopplingskapacitet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vidta adekvata övervakningsåtgärder för att se till att målen uppnås i tid.

37. Europaparlamentet betonar att en hög miljöskyddsnivå måste garanteras när man beaktar energitrygghet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om de risker för miljön, klimatet och människors hälsa som är knutna till utvinningen av okonventionella fossila bränslen.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omforma subventionsmekanismerna för att underlätta integreringen av energimarknaden och fasa ut alla miljöskadliga subventioner, särskilt för fossila bränslen, och fullt ut utnyttja fonderna för finansiering av hållbara förnybara energikällor som ännu inte kan kostnadskonkurrera med konventionella energikällor, på grundval av bl.a. bindande mål för förnybara energikällor överenskomna på EU-nivå.

39. Europaparlamentet upprepar behovet att vidta omedelbara åtgärder inom transportsektorn när det gäller både förbättrad effektivitet och utfasningen av fossila bränslen, för att minska sektorns importberoende och totala miljöpåverkan. Parlamentet efterlyser effektiva åtgärder som en del av en heltäckande och hållbar strategi som syftar till att främja utsläppsminskningar, energieffektivitet, utvecklingen av alternativa bränslen och elektrifiering av transportsektorn.

40. Europaparlamentet anser att användningen av flytande naturgas bör uppmuntras som ett renare övergångsbränsle för tunga lastfordon och inom sjöfartssektorn.

41. Europaparlamentet anser att grundrenovering för energieffektivitet och främjande av nollutsläppsbyggnader bör prioriteras inom bostadssektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

57

10

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Nils Torvalds, Glenis Willmott, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Caputo, Herbert Dorfmann, Linnéa Engström, Luke Ming Flanagan, Jan Huitema, Karol Karski, Elisabeth Köstinger, Merja Kyllönen, Anne-Marie Mineur, Alessandra Mussolini, James Nicholson, Marit Paulsen, Bart Staes, Theodor Dumitru Stolojan, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Marie-Christine Boutonnet, Anthea McIntyre, Emilian Pavel

(1)

Antagna texter, P7_TA(2012)0086.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (18.3.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en europeisk strategi för energitrygghet

(2014/2153(INI))

Föredragande av yttrande: Filiz Hyusmenova

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att EU inte har råd med en fortsatt fragmentering av den inre energimarknaden. Parlamentet efterlyser därför fullständig tillämpning av regelverket (det tredje energipaketet), tillräckliga sammankopplingar av energinät mellan medlemsstater och modernisering av näten. Parlamentet anser dessutom att huvudmålet för EU:s strategi för energitrygghet måste vara att se till att ingen medlemsstat, eller EU som helhet, är överdrivet sårbar för avbrott från en enda energileverantör. Parlamentet betonar att en politik för energitrygghet består av flera olika delar där förbättrad beredskap för störningar i energiförsörjningen, samarbete och samordning i förbindelserna med tredjeländer samt ny infrastruktur är lika viktiga som, och utformas i överensstämmelse med, ambitionen att utveckla förnybar energi, genomföra energieffektiviseringar samt minska utsläppen av växthusgaser.

2.  Europaparlamentet understryker den positiva effekt som marknadsintegration har haft på grossistpriserna och i slutändan på detaljhandelspriserna, något som ger medborgarna tillgång till mer prisvärd energi och påminner om att den potentiella ekonomiska nettovinsten av fullbordandet av den inre marknaden för energi ligger på omkring 16 – 40 miljarder euro om året.

3.  Europaparlamentet anser att EU:s energipolitik bör sträva efter att åtgärda icke konkurrenskraftiga energipriser vilka har bidragit till att förvärra den ekonomiska krisen, och försvaga den europeiska industrins konkurrenskraft, och som påverkar den allmänna energitryggheten för våra medborgare.

4.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att medlemsstaterna avsätter tillräckliga resurser för marknadsövervakning av produkters energieffektivitet för att garantera lika villkor för industrin samtidigt som konsumenterna ges den mest användbara informationen och de rätta verktygen för att fatta välgrundade beslut, få kunskap om och minska sin energiförbrukning.

5.  Europaparlamentet erinrar om att elmarknaden, enligt den senaste resultattavlan för konsumentmarknaderna, är bland de fyra sämst fungerande marknaderna. Parlamentet betonar att det är viktigt med åtgärder som förbättrar informationen till konsumenterna om uppdelningen av energipriserna och om energieffektiviseringar, så att konsumenterna aktivt ska kunna styra sin energiförbrukning, inklusive ges möjlighet att enkelt byta leverantör.

6.  Europaparlamentet erinrar om sina tidigare ställningstaganden om att fastställa ambitiösa mål för energieffektivitet och om vikten av att påskynda genomförandet av åtgärder för att uppfylla dessa mål. Parlamentet betonar att åtgärder för energieffektivitet på europeisk nivå är mycket viktiga för att trygga EU:s energioberoende och samtidigt möjliggöra en hållbar tillväxt, utveckla utbildningar, skapa arbetstillfällen och stärka företags ekonomiska hälsa, särskilt små och medelstora företag, och välkomnar i detta sammanhang förslaget till inrättande av Europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet efterlyser investeringar i energieffektivitet, särskilt i byggnader.

7.  Europaparlamentet betonar att viktiga sektorer kan gynnas av åtgärder för energieffektivitet som vidtas på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja en effektiv energianvändning och att fullt ut utnyttja de möjligheter som ges i direktiven om offentlig upphandling för att främja en bedömning baserad på innovations- och miljökriterier så att energieffektiva byggnader och produkter blir normen. Parlamentet framhåller vikten av att erbjuda konsumenter korrekt och enkel information om dessa produkters energieffektivitet. Parlamentet anser att ytterligare bidrag till energieffektiviseringen kan göras genom att förbättra och vidareutveckla lagstiftningen rörande energimärkning och ekodesign.

8.  Europaparlamentet betonar mervärdet av att integrera IKT i energisystemen för att maximera energieffektiviteten, dämpa efterfrågan, sänka konsumentpriserna och ge konsumenterna bättre verktyg att styra sin energianvändning. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att genomföra långsiktiga kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om olika sätt att begränsa energiförbrukningen. Parlamentet betonar vikten av en ambitiös politik för energieffektivitet för bostadssektorn som påskyndar renoveringstakten för byggnader och förbättrar fjärrvärmesystem.

9.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att stärka EU:s beredskap och förmåga att svara effektivt på potentiella kriser i gasförsörjningen. Parlamentet betonar vikten av det samråd som öppnades av kommissionen den 15 januari 2015 med målet att identifiera områden där det krävs förbättringar av EU:s regler för att garantera en säker gasförsörjning. Parlamentet konstaterar att det finns ett behov av mer och närmare samarbete och samordning mellan medlemsstaterna när det gäller energisäkerheten.

10. Europaparlamentet betonar att utvecklingen av förnybara energikällor kommer att ha en positiv inverkan på miljön och ekonomin, och samtidigt bidra till EU:s energioberoende. Parlamentet framhåller behovet av att utnyttja all potential inom förnybar energi, bl.a. i uppvärmnings- och kylningssektorn, och att utveckla smarta nät samt nya energilagringslösningar. Parlamentet betonar att tekniken är avgörande för att minska energiefterfrågan och att det därför är mycket viktigt att stödja innovativa projekt som är inriktade på förnybar och ren energi. Parlamentet begär att finansieringen av säker, ren och effektiv energi skyddas i enlighet med bilaga II till förordning (EU) nr 1291/2013, så att EU kan bli världsledande på området för förnybar och ren energi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa ett stabilt regelverk för förnybar energi och skydda investeringar som gjorts enligt EU:s energimål genom att skapa lika villkor på EU-nivå.

11. Europaparlamentet efterlyser större fokus på tillväxtmarknaden för energitjänster (inklusive avtal om energiprestanda och energitjänsteavtal). Parlamentet betonar betydelsen av att utveckla standarder för varje del i investeringsprocessen för energieffektivitet. Parlamentet efterlyser investeringar i energieffektivitet, särskilt i byggnader. Parlamentet betonar att viktiga sektorer såsom turism kan gynnas av åtgärder för energieffektivitet som vidtas på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet betonar att en samordnad och ambitiös politik för energieffektivitet och åtgärder för bostadssektorn är en stabil och strategisk långsiktig lösning på energifattigdomen.

12. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om den nyligen utarbetade europeiska strategin för energitrygghet och uppmanar dem i detta sammanhang att stärka det rättsliga och offentliga finansiella stödet för att påskynda renoveringstakten av byggnader och förbättringen eller utbyggnaden av fjärrvärmesystem.

13. Europaparlamentet begär att kommissionen, medlemsstaterna och regionerna anslår medel för utvecklingen av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid.

14. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) att koncentrera sig mer på att bekämpa problemet med begränsningar i överföringen vid nationella gränser. Parlamentet konstaterar att besparingar motsvarande 15 miljarder euro årligen (10 procent av grossistpriset på gas) är möjliga om man kommer till rätta med de icke-konkurrenskraftiga prisskillnaderna mellan EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter behöver stärka sin roll eftersom en välfungerande inre marknad för energi kräver en storskalig utbyggnad av infrastruktur och sammanlänkningar som tillåter gränsöverskridande handel såväl som en striktare tillämpning av befintliga regler för tilldelning av kapacitet. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att förbättra gränsöverskridande sammanlänkningar och för att utveckla smarta nät. Parlamentet beklagar att några medlemsstater fortfarande är energiöar eftersom det saknas sammankopplingar av energinät med övriga EU, och att mängden intermittent förnybar energi som inte kan transporteras till kunderna på grund av otillräcklig infrastruktur ökar i vissa av unionens regioner.

15. Europaparlamentet understryker att reglerade energipriser skadar konkurrensen och investeringarna och måste avskaffas för att man ska kunna åstadkomma en välfungerande energimarknad.

16. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra de åtgärder (i enlighet med det tredje energipaketet) som syftar till att säkerställa människors rätt att välja energileverantör. Parlamentet betonar att utövandet av denna rättighet inte bara är av stor vikt för konsumenterna utan också ytterligare stimulerar grossistmarknaderna för energi.

17. Parlamentet anser att ett förbättrat och stabilare system för utsläppshandel skulle säkerställa att de investeringar som behövs för att nå EU:s långsiktiga energi- och klimatmål. Parlamentet betonar att åtgärder som är avsedda att stärka systemet för utsläppshandel bör skydda den energiintensiva industrins konkurrenskraft så att man undviker företagsflytt, förlorade arbetstillfällen och kompetensflykt från EU.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Dennis de Jong, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Antanas Guoga, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Jiří Maštálka, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Jussi Halla-aho, Kaja Kallas, Emma McClarkin, Jens Nilsson, Julia Reda, Adam Szejnfeld, Lambert van Nistelrooij, Josef Weidenholzer, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrea Bocskor, Roger Helmer, György Hölvényi, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Emilian Pavel


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.5.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

13

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, David Borrelli, Gianluca Buonanno, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Soledad Cabezón Ruiz, Philippe De Backer, Christian Ehler, Adam Gierek, Hans-Olaf Henkel, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Miriam Dalli, Cornelia Ernst, Eugen Freund, Francesc Gambús, Benedek Jávor, Olle Ludvigsson, Svetoslav Hristov Malinov, Vladimír Maňka, Marian-Jean Marinescu, Luděk Niedermayer, Piernicola Pedicini, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Sofia Sakorafa, Paul Tang, Indrek Tarand, Cora van Nieuwenhuizen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniela Aiuto, Fernando Maura Barandiarán, Claudia Tapardel

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy