BETÄNKANDE om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen

27.5.2015 - (2014/2245(INI))

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Tamás Deutsch

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen

(2014/2245(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Investering för tillväxt och sysselsättning: främjande av utveckling och god förvaltning i regioner och städer inom EU av den 23 juli 2014 (nedan kallad den sjätte sammanhållningsrapporten),

–       med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 162, 174–178 och 349,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)[1],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006[2],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006[3],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete[4],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion[5],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006[6],

–       med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[7],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[8],

–       med beaktande av EU:s territoriella agenda för 2020: På väg mot ett inkluderande, smart och hållbart Europa med olika regioner, som antogs under det informella ministermötet för ministrar med ansvar för markanvändningsplanering och regional utveckling den 19 maj 2011 i Gödöllő, Ungern,

–       med beaktande av kommissionens åttonde lägesrapport om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen Krisens regionala och urbana dimensioner av den 26 juni 2013,

–       med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik[9],

–       med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om EU-ländernas beredskap för att snabbt och effektivt inleda den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken[10],

–       med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013[11],

–       med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program[12],

–       med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om förseningar i starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020[13],

–       med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 19 oktober 2011 En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån (COM(2011)0662),

–       med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–       med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–       med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport Finansieringsinstrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Särskild rapport nr 2/2012),

–       med beaktande av rådets slutsatser om den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Investering för tillväxt och sysselsättning, som antogs av rådet (allmänna frågor – sammanhållningspolitik) den 19 november 2014,

–       med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 3 december 2014 över den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning[14],

–       med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 21 januari 2015 över meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Investering för tillväxt och sysselsättning[15],

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2015 om resultattavlan för rättskipningen i EU (COM(2015)0116),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 januari 2015 om förslag till ändringsbudget nr 2 till 2015 års allmänna budget (COM(2015)0016),

–       med beaktande av årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0173/2015), och av följande skäl:

A.     Att EU:s sammanhållningspolitik spelar en avgörande roll för att minska regionala skillnader, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan medlemsstaternas regioner och öka sysselsättningen är ett obestridligt faktum. Sammanhållningspolitiken är den främsta EU-omfattande politiken för investeringar i den reala ekonomin och ett beprövat instrument för tillväxt och sysselsättning i EU med en budget på över 350 miljarder euro fram till 2020. Under den ekonomiska krisen har sammanhållningspolitiken varit det huvudsakliga verktyget för att bibehålla investeringsnivån i flera medlemsstater och i vissa medlemsstater är sammanhållningspolitiken den främsta källan till offentliga investeringar. Sammanhållningspolitikens konkreta och synliga resultat har bekräftats av flera olika utvärderingsmetoder.

B.     Enligt de senaste siffrorna för 2013 är 5,1 % av arbetskraften i unionen långtidsarbetslös, vilket är mer än någonsin tidigare. Långtidsarbetslösheten har avgörande konsekvenser för enskilda personer under hela livet och kan bli strukturell, i synnerhet i avlägsna regioner.

C.     Den senaste tiden har de offentliga investeringarna i unionen sjunkit med 15 % i reala tal, och många regioner, i synnerhet de som ställs inför demografiska utmaningar, har inte kunna bidra tillräckligt till Europa 2020-målen, i synnerhet inte målet om en sysselsättning på 75 % till 2020, målet om att minska fattigdomen med 20 miljoner människor samt målet om att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid.

D.     Det är en rimlig utveckling att målen för sammanhållningspolitiken har förändrats med tiden för att möta unionens nya problem och utmaningar och att politiken i sig alltmer har närmat sig EU:s övergripande politiska agenda. Dock bör sammanhållningspolitikens ursprungliga funktion, att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, i synnerhet i mindre utvecklade och minst gynnade regioner, förstärkas. Sammanhållningspolitiken bör inte ses enbart som ett instrument för att uppnå målen för Europa 2020-strategin och andra strategier för EU:s utveckling, utan även som en investeringspolitik i territorierna.

E.     Enligt den sjätte sammanhållningsrapporten har den ekonomiska krisen haft en negativ inverkan på den långsiktiga utvecklingen mot minskade regionala skillnader, och även om det finns vissa positiva tendenser är skillnader av olika slag mellan regionerna fortfarande mycket stora i början av den nya programperioden.

F.     Genom tematisk koncentration inriktas resurserna på ett begränsat antal strategiska mål som har potential att öka tillväxten, sysselsättningen och den sociala integrationen, samt bidra till förbättringar av miljön och klimatförändringarna.

G.     Det går inte att uppnå tillväxt och regional ekonomisk konvergens utan god förvaltning. Det krävs ett större engagemang från alla parter på nationell, regional och lokal nivå i överensstämmelse med principerna om förvaltning på flera nivåer samt med deltagande av arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer.

H.     Partnerskapsavtalen och de operativa programmen är strategiska redskap för att vägleda investeringarna i medlemsstater och regioner och föreskrivs i artiklarna 14, 16 och 29 i förordningen om gemensamma bestämmelser, tillsammans med en tidsplan för inlämnandet och antagandet av dem. Enligt denna tidsplan skulle partnerskapsavtalen ha antagits senast före utgången av augusti 2014 och de operativa programmen senast före utgången av januari 2015.

I.      Under det informella rådssammanträdet i Gödöllő i Ungern 2011 uppmanades de successiva rådsordförandeskapen för 2015 och 2016 att utvärdera och besluta om huruvida EU:s territoriella agenda 2020 bör ses över, med beaktande av hur den fungerar i praktiken, och sedan förestå en sådan eventuell översyn.

J.      Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte att uppnå målen om en harmonisk utveckling och en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och den nya inversteringsplanen för Europa ska därför även bidra till uppnåendet av dessa mål.

Resultat och utmaningar för sammanhållningspolitiken mot bakgrund av den ekonomiska krisen (programperioden 2007–2013)

1.      Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är Europeiska unionens viktigaste instrument för att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan de europeiska regionerna, stärka deras konkurrenskraft, motverka klimatförändringarna och energiberoendet och samtidigt bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål. Parlamentet betonar att de sammanhållningspolitiska investeringarna, trots svårigheter i några medlemsstater och regioner att samfinansiera dem, har dämpat den ekonomiska krisens negativa effekter på ett betydande sätt och skapat stabilitet i regionerna genom att säkerställa ett stabilt finansiellt flöde när de nationella och regionala offentliga och privata investeringarna har minskat kraftigt. Det sammanhållningspolitiska stödet motsvarade 21 procent av de offentliga investeringarna inom EU som helhet och 57 procent i sammanhållningsländerna sammantaget.

2.      Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken har bevisat att den snabbt kan åstadkomma flexibla lösningar för att ta itu med medlemsstaternas och regionernas brist på investeringar, till exempel genom att minska den nationella medfinansieringen och erbjuda ytterligare förskottsbetalningar samt fördela om 13 procent av det totala anslaget (45 miljarder euro) till stöd för den ekonomiska verksamheten och sysselsättningen, med direkta effekter. Det är därför mycket viktigt att genomföra en genomgripande och djupgående halvtidsöversyn som gör det möjligt att ändra målen och medfinansieringssatserna om de socioekonomiska förhållandena i medlemsstaterna eller i vissa av deras regioner förändras.

3.      Europaparlamentet betonar att fördraget om Europeiska unionen innehåller målet att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna (artikel 3 i EU-fördraget).

4.      Europaparlamentet välkomnar den nyligen genomförda reformen av sammanhållningspolitiken som syftar till att lösa dessa problem och som bygger på en enhetlig strategisk ram för 2014–2020, med tydliga mål och incitament för alla de operativa programmen. Parlamentet uppmanar samtliga aktörer, särskilt de viktigaste myndigheterna, att säkerställa ett effektivt genomförande av den nya rättsliga ramen för sammanhållningspolitiken genom ett starkt fokus på bättre resultat. Parlamentet uppmanar samtliga berörda aktörer att fastställa ett väl fungerande flernivåstyre och samordningsmekanismer för att säkerställa enhetlighet mellan programmen och stöd till Europa 2020-strategin och de landspecifika rekommendationerna.

5.      Europaparlamentet betonar att en miljö som är både finanspolitiskt och ekonomiskt stabil och administrativt och institutionellt effektiv är en förutsättning för en effektiv sammanhållningspolitik, men inte får inverka på möjligheten att uppnå dess mål och syften. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att det innehållande av betalningar som föreskrivs i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser kan undergräva nationella, regionala och lokala myndigheters möjligheter att effektivt planera för och genomföra de europeiska struktur- och investeringsfonderna under perioden 2014–2020. Parlamentet understryker att uppfyllandet av målen för både sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin förutsätter att politiken i hög grad anpassas till sektorspolitiken och att synergieffekter uppnås tillsammans med andra europeiska investeringsprogram. Parlamentet erinrar emellertid om att all ekonomisk politik enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska eftersträva målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

6.      Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att förbättra medlemsstaternas administrativa kapacitet för programplanering, genomförande och utvärdering för att sammanhållningspolitiken ska få snabba och positiva resultat.

7.      Europaparlamentet påpekar att trots att sammanhållningspolitiken har dämpat effekterna av krisen är de regionala skillnaderna fortfarande stora och det sammanhållningspolitiska målet att minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader samt att ge särskilt stöd till mindre utvecklade regioner har ännu inte uppnåtts överallt.

8.      Europaparlamentet påpekar att trots krisen och trots den hårda pressen på lokala finanser har lokala och regionala myndigheter fortsatt att tillgodose medborgarnas efterfrågan på mer tillgängliga offentliga tjänster av högre kvalitet.

9.      Europaparlamentet understryker vikten av att Europa återindustrialiseras för att säkerställa att industriproduktionen senast 2020 utgör minst 20 % av medlemsstaternas BNP. Parlamentet erinrar därför om att det är mycket viktigt att man proaktivt stöder och stärker principerna för konkurrenskraft, hållbarhet och rättssäkerhet i syfte att främja sysselsättning och tillväxt inom EU.

Svårigheter kopplade till genomförandet och betalningarna

10.    Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de avsevärda strukturella förseningarna i starten av sammanhållningspolitikens programperioder, som är ett resultat av det sena antagandet av de operativa programmen, inbegripet genom förfarandet för överföring av anslag. Parlamentet noterar att denna försening skulle kunna öka pressen på betalningsbemyndigandena, särskilt under 2017 och 2018, och därmed förstärka oron över den beklagliga eftersläpningen i betalningarna för perioden 2007–2013, som uppgår till cirka 25 miljarder euro. Parlamentet noterar att även om situationen för sammanhållningspolitiken, sett ur ett större perspektiv, är bättre än för landsbygdsutvecklingen eller för fisket, är det ändå oroande att så många program ännu inte har antagits i flera medlemsstater. Parlamentet understryker att dessa förseningar skulle kunna undergräva EU-budgetens och sammanhållningspolitikens trovärdighet, effektivitet och hållbarhet och gör det svårt för de nationella, regionala och lokala myndigheterna att avsluta genomförandet för perioden 2007–2013 och att effektivt planera för och genomföra de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas och kommissionens ansträngningar på detta område, men uppmanar dock kommissionen att göra sitt yttersta för att se till att alla återstående operativa program antas utan vidare dröjsmål, eftersom den revidering av den fleråriga budgetramen som krävs för att använda outnyttjade medel från 2014 redan har godkänts av parlamentet, tillsammans med det åtföljande förslaget till ändringsbudget.

11.    Europaparlamentet påminner om att problemet med ihållande betalningseftersläpningar drabbar sammanhållningspolitiken i högre grad än alla andra EU-politikområden, med utestående fordringar till ett värde av 24,8 miljarder euro i slutet av 2014 för Europeiska socialfondens, Europeiska regionala utvecklingsfondens och Sammanhållningsfondens program för 2007–2013, dvs. en ökning med 5,6 % jämfört med 2013. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att täcka dessa utestående fordringar. Parlamentet understryker att denna situation först och främst drabbar sammanhållningspolitikens minsta och mest sårbara stödmottagare, såsom små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och sammanslutningar, eftersom de har begränsad kapacitet att förfinansiera utgifter.

12.    Europaparlamentet ser positivt på att rådet, kommissionen och parlamentet har nått en överenskommelse om att till årets slut sänka nivån av utestående fordringar, särskilt inom sammanhållningspolitiken, till dess strukturella nivå under den nuvarande fleråriga budgetramen, enligt vad som fastställdes i det gemensamma uttalandet som åtföljde 2015 års budgetöverenskommelse, och tar del av kommissionens rapport Elements of a payment plan to bring the EU budget back onto a sustainable track, som parlamentet tog emot den 23 mars 2015. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att lägga fram en betalningsplan så fort som möjligt, och åtminstone före framläggandet av förslaget till budget för 2016. Parlamentet påminner dessutom alla institutioner om deras åtagande att komma överens om och genomföra en sådan plan under 2015 och senast vid halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

13.    Europaparlamentet understryker att den föreslagna revideringen av taken[16] i den fleråriga budgetramen, som innebär att 11,2 miljarder euro i åtaganden under rubrik 1b överförs i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, och att 8,5 miljarder euro i åtaganden överförs[17] från 2014 till 2015 i enlighet med artikel 13.2 a i budgetförordningen, innebär att betalningsbemyndigandena under rubrik 1b inte behöver ställas in. Ingen av dessa åtgärder kommer emellertid riktigt till rätta med det underliggande problemet med förseningarna i programplaneringen eller ändrar på det faktum att ständiga förseningar av genomförandet och systematiskt försenade utbetalningar kan innebära allvarliga problem för de slutliga stödmottagarna.

14.    Europaparlamentet understryker att ovannämnda eftersläpning under rubrik1b i EU:s budget i själva verket är det mest akuta hotet mot genomförandet av sammanhållningspolitiken, både under den förra perioden och eventuellt också under den nuvarande programperioden för 2014–2020. Parlamentet påminner om att denna eftersläpning får kännbara, och ibland till och med extrema, konsekvenser för sammanhållningspolitikens aktörer på plats. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en färdplan med en tydlig tidsplan för konkreta och metodiska politiska åtgärder, med stöd av särskilda budgetmedel, för att minska och på sikt eliminera eftersläpningarna. Parlamentet hoppas att rådet äntligen ska inse att situationen är ohållbar och vara berett att aktivt medverka till en varaktig lösning av problemet. Parlamentet är tydligt i sin uppfattning att målet med dessa åtgärder främst bör vara att göra minskningarna i eftersläpningarna kännbara år 2015.

15.    Europaparlamentet betonar att det är av yttersta vikt att börja genomföra de operativa programmen så snart de antagits för att optimera resultaten från investeringarna, främja sysselsättningen, öka produktionstillväxten och bidra till unionens klimat- och energimål, och att kommissionen och medlemsstaterna bör göra sitt yttersta för att skynda på antagandet, utan att det påverkar kvaliteten. Parlamentet kräver att kommissionen samtidigt som den fortsätter att fokusera på behovet att bekämpa bedrägerier, även undersöker vilka möjligheter som finns att förenkla sina interna förfaranden för att påskynda arbetet på grundval av de två tänkbara scenarierna för antagande av operativa program – detta för att undvika ytterligare förseningar i starten av genomförandet.

16.    Mot bakgrund av ovanstående uppmanar Europaparlamentet kommissionen att presentera de åtgärder den tänker vidta för parlamentet, i syfte att snarast möjligt underlätta genomförandet av de operativa programmen, i synnerhet för att undvika återtagande av medel 2017, tillsammans med den tidsplanen, att redogöra för vilka konsekvenser de försenade betalningarna får för starten av genomförandet av de nya operativa programmen och att föreslå lösningar så att skadorna kan minimeras. Parlamentet begär vidare att kommissionen i sin rapport om resultatet av de förhandlingar som anges i artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser analyserar vilka konsekvenser den försenade starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020 kan få för tillväxten och sysselsättningen och att den lämnar rekommendationer på grundval av de lärdomar som dragits.

17.    Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen för 2014–2020, som den ser ut enligt kommissionens förslag till ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen där icke anslagna medel från 2014 överförs till 2015, kraftigt ökar risken för att anslag dras tillbaka 2018 för program som inte godkänts 2014 och därmed inte främjar fullständigt utnyttjande av resurserna och effektivt stöd till EU:s investeringar till förmån för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av den strategiska rapport som ska sammanställas 2017 enligt artikel 53 i förordningen om gemensamma bestämmelser, i god tid föreslå lämpliga åtgärder, inbegripet lagstiftningsåtgärder, för att undvika risken för tillbakadragande av medel.

18.    Europaparlamentet är oroat över den låga absorptionen av medel under programperioden 2007–2013 i vissa medlemsstater och uppmanar dem att ta itu med de bakomliggande orsakerna för att undvika att samma problem uppstår igen under nästa period. Parlamentet understryker att administrativ kapacitet är avgörande för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att en instabil statsförvaltning i kombination med dålig politisk samordning kan undergräva ett framgångsrikt genomförande av struktur- och investeringsfonderna och äventyra en effektiv förvaltning i stort.

19.    Europaparlamentet föreslår att föreskrifter rörande programplaneringen införs separat och före budgetförslag inför nästa programperiod, för att på så sätt skilja debatten om innehållet från debatten om pengarna, och för att det ska finnas tillräckligt med tid för en noggrann utformning av programmen. Parlamentet framhåller att trots att föreskrifterna är mycket utförliga är detta ingen fullständig garanti för medlemsstaterna och regionerna, och de kan tolkas på olika sätt. Det finns fortfarande utrymme för förenklingar av föreskrifterna.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant utvärdera de fall där finansiella korrigeringar eller innehållande av betalningar ska tillämpas, med hänsyn till eventuella följder för sysselsättning och tillväxt.

Sammanhållningspolitiken – kärnan för smarta och hållbara investeringar för alla 2014–2020

21.    Europaparlamentet påminner om sammanhållningspolitikens ursprungliga syfte, att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och att minska regionala skillnader, samt att ge särskilt stöd till mindre utvecklade regioner. Parlamentet understryker att politiken till sin natur och i sin ursprungliga utformning, i enlighet med fördraget, på ett naturligt sätt bidrar till uppnåendet av EU:s mål, särskilt målen för smart och hållbar tillväxt för alla inom Europa 2020-strategin samt av det grundläggande målet i fördraget att stärka den territoriella sammanhållningen.

22.    Europaparlamentet välkomnar den nya europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och dess hävstångspotential. Parlamentet understryker att Efsis huvudmål bör vara ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och att fonden därför bör gynna alla EU:s regioner. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa additionalitet från Efsi-medeln och komplementaritet och synergier mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, samtidigt som de två hålls ekonomiskt åtskilda från varandra, och uppmanar samtidigt de berörda parterna att bygga vidare på erfarenheterna från genomförandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa 2008, särskilt när det gäller smarta investeringar.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ökad samordning och konsekvens inom EU:s investerings- och utvecklingspolitik, och i synnerhet vad beträffar sammanhållningspolitiken, samt inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra EU-fonder och de nationella och regionala finansieringsinstrumenten, för att säkerställa komplementaritet och ökade synergier, undvika överlappningar och dubbelt stöd och garantera ett högt europeiskt mervärde för EU:s fonder. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om synergieffekterna i de kommande sammanhållningsrapporterna. Parlamentet anser att man vid genomförandet av detta nya EU-instrument bör dra lärdom av erfarenheterna från de tre gemensamma initiativen Jeremie, Jessica och Jasmine, som möjliggjorde en ökning av tilldelningen av strukturfonder från 1,2 miljarder euro 2000–2006 till 8,4 miljarder euro 2007–2012. Parlamentet efterfrågar en utförlig analys genomförd i samråd med Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden.

24.    Europaparlamentet understryker att lagstiftningen för sammanhållningspolitiken föreskriver utökad användning av finansieringsinstrument i syfte att fördubbla deras bidrag till omkring 25–30 miljarder euro 2014–2020, genom att deras tematiska område utvidgas och medlemsstaterna och regionerna ges större flexibilitet. Parlamentet framhåller finansieringsinstrumentens roll när det gäller att locka till ytterligare offentliga och privata saminvesteringar för att åtgärda marknadsmisslyckanden i enlighet med Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiska prioriteringar. Parlamentet stöder särskilt initiativet för små och medelstora företag, som är ett riskdelningsinstrument, och uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att underlätta tillgången till finansieringsinstrumenten och göra dem attraktiva för medlemsstaterna och regionerna och därigenom säkerställa att fördubblingen av bidragen till finansieringsinstrumenten uppnås av egen kraft och att de berörda aktörerna gör detta mål till sitt eget. Parlamentet understryker vikten av insyn, redovisningsskyldighet och granskning när det gäller finansieringsinstrument som involverar EU-medel.

25.    Europaparlamentet understryker dock att Europeiska fonden för strategiska investeringar inte får undergräva sammanhållningspolitikens strategiska enhetlighet och långsiktiga programplanering. En omfördelning av strukturfonderna skulle vara kontraproduktiv och kan därför inte godtas eftersom det skulle äventyra både fondernas effektivitet och regionernas utveckling. Parlamentet påpekar att fördelningen av anslagen till medlemsstaterna under rubrik 1b i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte kan ändras av hänsyn till Europeiska fonden för strategiska investeringar. Ersättandet av bidrag med lån, eget kapital eller garantier bör ske med viss försiktighet och med hänsyn tagen till regionala skillnader, samt till skillnader i praxis och erfarenheter när det gäller utnyttjandet av finansieringsinstrument mellan regionerna. Parlamentet påpekar att de regioner som är i störst behov av åtgärder som stimulerar investeringar ofta har låg förvaltnings- och absorptionsförmåga.

26.    Europaparlamentet varnar för att den flexibilitet som tillåts i valet av projekt inom Efsi riskerar att undergräva den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att kanalisera investeringarna till mer utvecklade medlemsstater. Parlamentet ber kommissionen noggrant övervaka förhållandet mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Sammanhållningspolitikens ändamålsenlighet, effektivitet och resultatinriktning för 2014–2020

27.    Europaparlamentet framhåller betydelsen av åtgärder som syftar till att göra sammanhållningspolitiken mer ändamålsenlig, okomplicerad, effektiv och resultatinriktad och som flyttar tonvikten från kriterierna för absorption av medel till utgifternas kvalitet och till de medfinansierade insatsernas betydande mervärde. Parlamentet föreslår att förslag till tekniska justeringar av de berörda föreskrifterna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska läggas fram i detta syfte.

28.    Europaparlamentet välkomnar att man har koncentrerat resurserna tematiskt till stöd för investeringar i smart och hållbar tillväxt för alla i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning, ta itu med klimatförändringarna och energiberoendet samt minska fattigdom och social utestängning, och att det finns en mer utpräglad fokus på resultat och mätbarhet i programmen för 2014–2020, vilket bör bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig sammanhållningspolitik. Parlamentet vidhåller samtidigt sitt krav på ökad flexibilitet för regionerna med hänsyn till lokala och regionala särdrag, i synnerhet med tanke på den allvarliga krisen, för att minska utvecklingsskillnaderna mellan de olika regionerna i EU. Parlamentet efterlyser ett verkligt integrerat och territoriellt tillvägagångssätt och vill att man riktar in sig på de program och projekt som tar itu med behoven på plats.

29.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att nationella reformprogram och operativa program medverkar till målet att på ett adekvat sätt genomföra de landspecifika rekommendationerna och till fullo följa förfarandena för ekonomisk styrning, för att på så sätt begränsa risken för tidig omprogrammering.

30.    Europaparlamentet lyfter i detta sammanhang fram sitt ansvar att vara helt involverat och att kontrollera och granska, och kräver att kommissionen och rådet tillhandahåller fullständig och öppen information i god tid om kriterierna för, och hela det förfarande som skulle kunna leda till, en omplanering och ett innehållande av åtaganden eller betalningar inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med artikel 23.15 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet påpekar att beslutet om innehållande av åtaganden eller betalningar bör fattas som en sista utväg när alla andra möjligheter är uttömda och efter en bedömning av potentiella återverkningar på tillväxt och sysselsättning, eftersom innehållande av åtaganden eller betalningar kan få allvarliga konsekvenser för nationella, regionala och lokala myndigheter, samt för uppnåendet av de sammanhållningspolitiska målen i stort. Parlamentet anser att målet för makroekonomisk villkorlighet bör vara att sträva efter en hållbarare och effektivare sammanhållningspolitik och protesterar mot att regioner, orter eller medborgare straffas av makroekonomiska beslut som fattats av nationella regeringar. Parlamentet noterar den potentiellt stora administrativa arbetsbörda som omfördelningen av medlen medför. Parlamentet erinrar om att ett förslag om omprogrammering som läggs fram i enlighet med artikel 23.4 i denna förordning kräver föregående samråd med den berörda övervakningskommitté som avses i artikel 49.3 i samma förordning.

31.    Europaparlamentet betonar att oegentligheterna i stor utsträckning beror på komplexa krav och bestämmelser. Parlamentet understryker att antalet oegentligheter vid genomförande av sammanhållningsprogram skulle kunna minskas genom en förenkling av förvaltningen och av förfarandena samt genom ett snabbt genomförande av de nyligen antagna relevanta direktiven och en förstärkning av den administrativa kapaciteten, särskilt i mindre utvecklade regioner. Parlamentet betonar därför behovet av att minska den administrativa bördan för stödmottagarna vid genomförandet av de kontroller som är nödvändiga för att säkerställa en korrekt användning av anslagen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, samt behovet av att skapa mer flexibilitet i förvaltnings- och kontrollssystem och stärka fokuseringen på riskbedömning och en korrekt ansvarsfördelning mellan alla myndigheter, utan att undergräva inrättandet av starkare kontrollförfaranden för att göra det möjligt att förhindra oegentligheter på effektivare sätt och därmed undvika finansiella korrigeringar, samt avbrott och innehållande av betalningar. Parlamentet är bekymrat över den låga utbetalningsgraden för finansieringsinstrument till stödmottagarna, särskilt med tanke på målet att öka användningen av dessa instrument. Parlamentet ber i detta sammanhang medlemsstaterna, förvaltningsmyndigheterna och relevanta berörda parter som arbetar med dessa finansieringsinstrument att dra full nytta av det tekniska stöd som ges via FI-TAP (plattformen för teknisk rådgivning om finansieringsinstrument) och fi-compass.

Sysselsättning, små och medelstora företag, ungdom och utbildning

32.    Europaparlamentet framhåller att de europeiska struktur- och investeringsfonderna skulle kunna bidra stort till att vända de negativa sociala konsekvenserna av krisen, och att man bör underlätta och förenkla ett integrerat tillvägagångssätt med flerfondsprogram för att detta ska kunna bli verklighet, med effektivare samordning av och större flexibilitet bland fonderna, så att synergierna mellan i synnerhet Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden kan utnyttjas bättre. Parlamentet framhåller att de investeringar som finansieras av Europeiska socialfonden inte kan leda till optimala resultat utan relevant infrastruktur och lämpliga institutioner. Parlamentet uppmärksammar det faktum att de europeiska struktur- och investeringsfonderna på ett effektivt sätt kan bidra till social inkludering och därför bör utnyttjas för att öka integrationen av missgynnade och utsatta grupper såsom romer och personer med funktionsnedsättningar, samt för att stödja övergången från institutionsbaserade till lokalt baserade tjänster för barn och vuxna.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta särskild hänsyn till minoritetsgrupper i hela unionen, eftersom dessa utsätts för alla former av social utestängning och därmed löper större risk att drabbas av strukturell arbetslöshet. Parlamentet anser att man vid all politisk planering som syftar till social sammanhållning i unionen måste ta hänsyn till integreringen av minoriteter.

34.    Europaparlamentet framhåller betydelsen av små och medelstora företag för jobbskapande, och framhåller deras möjlighet att främja smart tillväxt, digitala ekonomier och ekonomier med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser ett gynnsamt regelsystem som kan stimulera till att starta och driva dessa företag, särskilt sådana som lanseras av unga människor och landsbygdsbor. Det är av största vikt att undanröja de byråkratiska hinder som belastar de små och medelstora företagen samt att underlätta företagens tillgång till finansiering såväl som att stödja program och utbildningar som främjar kunskaper inom entreprenörskap.

35.    Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör 99 % av EU:s alla företag och står för 80 % av alla arbetstillfällen inom unionen.

36.    Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionen har fastställt en alltför låg gräns (5 miljoner euro) för stöd från Eruf till småskalig infrastruktur för kulturella ändamål och hållbar turism och att detta gäller de totala kostnaderna i stället för de stödberättigande kostnaderna. Parlamentet betonar den starka positiva inverkan som sådana projekt kan ha på regional utveckling i fråga om socioekonomiska effekter, social integrering och attraktionskraft.

37.    Europaparlamentet instämmer i kommissionens analys att ekonomiska och sociala prioriteringar, i synnerhet när det gäller ekonomisk tillväxt, å ena sidan, och social inkludering, utbildning och hållbar utveckling, å andra sidan, kan balanseras på ett bättre sätt i vissa medlemsstater och underbyggas av en meningsfull dialog med partner och berörda aktörer. Parlamentet betonar att en tydlig strategi för att förbättra medlemsstaternas institutionella ram med avseende på administrativ kapacitet och rättsväsendets kvalitet är en avgörande faktor för att man ska lyckas med dessa prioriteringar.

38.    Europaparlamentet understryker vikten av Europeiska socialfonden med ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar, som ska stödja så många projekt som möjligt som syftar till att skapa nya arbetstillfällen, till exempel i form av entreprenörsaktiviteter.

39.    Europaparlamentet varnar för att den alarmerande höga ungdomsarbetslösheten kan leda till att en hel generation går förlorad, särskilt i mindre utvecklade regioner och de regioner som drabbats hårdast av krisen och arbetslösheten. Parlamentet slår fast att en av de viktigaste prioriteringarna måste förbli att få ut ungdomar på arbetsmarknaden, vilket kräver ett aktivt bidrag från EU och vilket en integrerad användning av Europeiska strukturfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, sammanhållningsfonden och sysselsättningsinitiativet för ungdomar kan bidra stort till. Parlamentet anser att man bör överväga en mer resultatinriktad strategi så att de tillgängliga medlen verkligen används på effektivast möjliga sätt för att öka sysselsättningen och konkurrenskraften och därmed generera en ökning av inkomster, vilket får fördelaktiga effekter för hela EU:s ekonomi. Parlamentet understryker i detta sammanhang ungdomsgarantins avgörande betydelse för att hjälpa unga människor under 25 år att antingen hitta ett arbete av god kvalitet eller skaffa sig den utbildning, de färdigheter och den erfarenhet som krävs för att hitta ett arbete. Parlamentet betonar att alla resurser som behövs för att förverkliga ungdomsgarantin och övriga åtgärder i sysselsättningsinitiativet för ungdomar måste göras tillgängliga så snart som möjligt. Parlamentet anser att tydliga och lättbegripliga konsekvensindikatorer bör användas så att EU-medlens bidrag till tillväxt och sysselsättning går att mäta korrekt.

40.    Europaparlamentet vidhåller att man måste fortsätta ansträngningarna för att försöka hitta andra lösningar för att förbättra resultaten när det gäller ungdomars sysselsättning, eftersom de inte har varit goda trots antagandet av ESF-förordningen och sysselsättningsinitiativet för ungdomar. Parlamentet påminner om Europeiska unionens politiska löfte att omgående stödja ungdomars integrering på arbetsmarknaden.

41.    Europaparlamentet betonar att till följd av ändrade produktionsmönster och en åldrande befolkning har betydelsen av Europeiska socialfonden och investeringar för att anpassa arbetarnas kunskaper ökat kraftigt. Parlamentet är av den bestämda åsikten att fonden bör användas för att komplettera nationella strategier i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt för att säkerställa arbetarnas anställbarhet, social inkludering samt jämställdhet. Parlamentet understryker samtidigt att utbildningsprogram som finansieras av Europeiska socialfonden även bör skräddarsys till företagare och personal på ledningsnivå för att säkerställa en hållbar utveckling i företagen – och då i synnerhet i de små och medelstora företagen eftersom dessa genererar majoriteten av arbetsplatserna i unionen.

42.    Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i synnerhet fortsätta att förbättra EURES-plattformen som ett effektivt verktyg för att främja rörligheten bland arbetare i Europa, och då framför allt rörligheten över gränserna, eftersom den ger arbetarna ökade kunskaper om arbetsmarknaden i EU, informerar dem om jobbmöjligheter och hjälper dem med förfarandena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och underhålla EURES-nätverken, inte minst som ett erkännande av att gränsöverskridande arbetare är de första som drabbas av anpassningsproblem och svårigheter att få sina yrkeskunskaper erkända. Parlamentet konstaterar att genom att förena offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och andra privata intressenter främjar och stöder dessa nätverk gränsöverskridande rörlighet.

43.    Europaparlamentet understryker behovet av att stärka skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen med hjälp av ny teknik. Parlamentet anser att kommissionen bör koppla minskad sysselsättning till den digitala agendan och verktygen inom Horisont 2020.

44.    Europaparlamentet påpekar att i unionen är antalet elever som lämnar skolan i förtid fortfarande mycket högt och att detta påverkar ungdomsarbetslösheten, samt att det är mycket viktigt att utnyttja Europeiska socialfonden för att modernisera utbildningssystemen och läroplanerna.

45.    Europaparlamentet påpekar att det utan ett effektivt samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och arbetsmarknadens aktörer inte kommer att vara möjligt att råda bot på den höga arbetslösheten bland unga akademiker i EU. Parlamentet betonar särskilt att andelen unga i arbete har ökat och de sociala skillnaderna minskat genom undervisning om vilka kunskaper och färdigheter som behövs på arbetsmarknaden.

46.    Europaparlamentet understryker betydelsen av jämställdhetsaspekten vid sysselsättningsskapande åtgärder och uppmanar kommissionen att avsätta tillräckligt med medel för att bekämpa arbetslöshet bland kvinnor. Parlamentet anser att kvinnor skulle kunna gynnas av tekniska framsteg som gör det möjligt att ha en mer flexibel arbetstid och uppmanar kommissionen att investera i detta.

47.    Europaparlamentet bekräftar behovet av att upprätta barnomsorgsinrättningar för små barn för att främja kvinnors närvaro på arbetsmarknaden, och uppmanar därför kommissionen att stödja innovativa projekt med denna inriktning. Parlamentet påpekar att investeringar i offentlig infrastruktur, såsom barnomsorgsinrättningar, ökar kvinnors möjligheter att aktivt delta i ekonomin och på arbetsmarknaden.

48.    Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att, för att nå målen rörande arbetslöshet och social inkludering, ta hänsyn till de behov som kvinnor som återkommer från mammaledighet har, samt motivera arbetsgivare att anställa kvinnor som har varit på mammaledighet, underlätta flexibla arbetsupplägg och främja ytterligare (livslångt) lärande som gör det möjligt för dem att på ett smidigt sätt återgå till yrkeslivet.

Styrningen av politiken

49.    Europaparlamentet betonar att ett välfungerande flernivåstyre, med en struktur som är effektiv när det gäller att uppfylla kraven från medborgare och företag och ett system för öppen och innovativ offentlig upphandling, är avgörande för att förbättra sammanhållningspolitikens resultat. Parlamentet framhåller i detta hänseende att de regionala och lokala myndigheterna oavsett betydelsen av de beslut som fattas på EU- och medlemsstatsnivå, i många fall är administrativt huvudansvariga för offentliga investeringar, och att sammanhållningspolitiken är ett viktigt instrument för att dessa myndigheter ska kunna spela en aktiv roll i EU-sammanhang. Parlamentet upprepar att det är viktigt att partnerskapsprincipen ges allmän tillämpning, såsom den beskrivs närmare i förordningen om gemensamma bestämmelser och uppförandekoden för partnerskap.

50.    Europaparlamentet rekommenderar att man drar nytta av de resurser och den expertis som sammanhållningspolitiken ställer till förfogande för att stärka de offentliga myndigheternas kapacitet på ett markant sätt, särskilt på lokal och regional nivå, så att deras förmåga att erbjuda tjänster av hög kvalitet till allmänheten förbättras, bland annat genom största möjliga användning av ny teknik och genom att eftersträva minskad byråkrati. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa former för administrativt stöd när det gäller viktiga faktorer såsom fastställande av insatsernas mål, utvärdering av resultaten med användning av lämpliga indikatorer och beslut om uppföljningsåtgärder som kan bidra till att det på EU-nivå skapas en förvaltningskultur som bygger på övervakning och utvärdering. Parlamentet anser att det är viktigt att säkerställa stöd till de lokala och regionala myndigheterna vad avser dels innovativa finansieringsinstrument, som är avgörande för att öka resurserna och investeringarna, dels offentlig upphandling, som i allt högre grad bör utvecklas till att bli ett instrument som den offentliga förvaltningen använder för att stimulera innovation och kreativitet.

51.    Europaparlamentet beklagar att den sjätte sammanhållningsrapporten inte innehåller en fördjupad bedömning av resultaten av mekanismen för tekniskt bistånd, Jaspers, som under perioden 2007–2013 gav medlemsstaterna den tekniska expertis som krävdes för att utforma stora projekt av hög kvalitet som skulle medfinansieras av EU. Parlamentet välkomnar Jaspers nätverksplattform för kapacitetsuppbyggnad, som lanserades 2013, och det nätverks- och kompetenscentrum som inrättades 2014 för att erbjuda experthjälp vid utformning av projekt inför programperioden 2014–2020. Parlamentet välkomnar att ett kompetenscentrum för kapacitetsuppbyggnad avseende de europeiska struktur- och investeringsfonderna har inrättats som bör stärka kapaciteten hos alla myndigheter i medlemsstaterna som är involverade i förvaltningen och genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

52.    Europaparlamentet välkomnar den ökade vikt som kommissionen fäster vid styrningens betydelse och instämmer i att en god styrning och offentliga tjänster av hög kvalitet, samt avsaknad av korruption, är grundläggande för ett stabilt investeringsklimat. Parlamentet vill att ambitionen ska vara hög när det gäller att minska risken att sammanhållningspolitikens medel används på bedrägliga sätt och efterlyser en strikt bedrägeribekämpning.

53.    Europaparlamentet är övertygat om att uppförandekoden för partnerskap kommer att stärka deltagandet i regionerna under alla skeden, vad gäller både metod och innehåll, och att den måste tillämpas fullt ut eftersom den har en avgörande roll för att öka sammanhållningspolitikens effekter och befästa dess inverkan på plats. Parlamentet gratulerar de medlemsstater och regioner som har lyckats involvera sina partner i utformningen av partnerskapsavtal och operativa program i enlighet med uppförandekoden för partnerskap. Parlamentet är emellertid mycket oroat över de många fallen av bristfällig tillämpning av partnerskapsprincipen och uppmanar kommissionen att inte godkänna program där partnerdeltagandet är otillräckligt. Parlamentet betonar vikten av spridning av bästa praxis när det gäller bildandet av partnerskap, såsom detta beskrivs närmare i uppförandekoden för partnerskap. Parlamentet ber vidare kommissionen att regelbundet överlämna en rapport till parlamentet om den aktuella tillämpningen av partnerskapsprincipen.

Territoriell dimension

54.    Europaparlamentet noterar med oro de relativt få inslag i den sjätte sammanhållningsrapporten som berör den territoriella dimensionen, i synnerhet hänvisningar till gränsöverskridande samarbete, som är ett grundläggande verktyg för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Det skulle även ha varit givande att ha med gränsöverskridande aspekter, till exempel när det gäller infrastruktur, rörlighet på arbetsmarknaden, miljö – inbegripet en gemensam beredskapsplan – vattenförbrukning och bortskaffande av avloppsvatten, avfallshantering, hälso- och sjukvård, forskning och utveckling, turism, offentliga tjänster och förvaltning, eftersom alla dessa områden har betydande gränsöverskridande inslag och potential. Parlamentet anser att EU:s gränsområden och gränsöverskridande regioner kommer att förbättra sin förmåga att hantera krisen betydligt under programperioden 2014–2020 genom smartare, och hållbarare tillväxt för alla.

55.    Europaparlamentet betonar att ett integrerat och territoriellt tillvägagångssätt är särskilt viktigt när det gäller miljö- och energifrågor.

56.    Europaparlamentet välkomnar införandet av nya verktyg för samordning mellan berörda parter och integrering av EU:s politik och för att inrikta investeringarna på verkliga behov på plats, t.ex. instrumentet för integrerade territoriella investeringar, i syfte att uppnå en balanserad territoriell utveckling. Parlamentet påminner om vikten av att anta instrument för bedömning av politikens territoriella konsekvenser, som har till huvudsyfte att utvärdera vilka territoriella konsekvenser EU-politiken har för de lokala och regionala myndigheterna och att uppmärksamma dessa konsekvenser i lagstiftningsprocessen, men noterar samtidigt att det i dag är svårt att genomföra integrerade territoriella strategier på grund av de kvarvarande regelskillnaderna mellan EU-fonderna och de mycket varierande befogenheterna på regional och lokal nivå i medlemsstaterna och hos förvaltningsmyndigheter. Parlamentet efterlyser en investeringsstrategi som är integrerad i hela EU och en förstärkning av EU:s territoriella agenda 2020, som antogs under det ungerska ordförandeskapet 2011 och som ska utvärderas av 2015 års ordförandeskap, vilken inkluderar EU:s agenda för städer. Parlamentet anser att man bör fästa särskild vikt vid att stärka de små och medelstora stadsområdenas roll.

57.    Europaparlamentet noterar med oro att det inte sägs något om hur principerna och prioriteringarna i EU:s territoriella agenda 2020 har beaktats under genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013. Parlamentet efterlyser lämpliga utvärderingsmekanismer under perioden 2014–2020 för att bedöma sammanhållningspolitikens territoriella dimension.

58.    Europaparlamentet ställer sig dock positivt till att stadsfrågorna har en framträdande roll i rapporten, med tanke på städernas betydelse i den globaliserade ekonomin och deras möjliga inverkan i fråga om hållbarhet, och noterar de europeiska regionernas och städernas åtaganden för en övergång till grönare tillväxt, i linje med borgmästarförsamlingens förslag. Parlamentet anser även att problemet med de mycket stora skillnaderna i utvecklingsnivå mellan stad och landsbygd behandlas vederbörligen, samt problemen i storstadsregionerna som både är motståndskraftiga och sårbara.

59.    Europaparlamentet beklagar att det inte sägs något i den sjätte sammanhållningsrapporten om polycentrisk territoriell utveckling som ett avgörande inslag för att uppnå territoriell sammanhållning och territoriell konkurrenskraft i enlighet med EU:s territoriella agenda 2020 och Espon-rapporten Making Europe Open and Polycentric (2013). Parlamentet framhåller små och medelstora städers roll och vikten av att förbättra funktionsförbindelserna mellan stadskärnor och omgivande områden för att uppnå en balanserad territoriell utveckling.

60.    Europaparlamentet efterlyser större respekt för artikel 174 om territoriell sammanhållning i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, framför allt i landsbygdsområden, med särskild hänsyn till det nära förhållandet mellan sammanhållningspolitiken och landsbygdsutvecklingen, särskilt när det gäller de områden som genomgår strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, till exempel yttersta randområden, mycket nordliga regioner med mycket låg befolkningstäthet, öar samt gräns- och bergsområden. Dessutom bör man ta hänsyn till andra demografiska utmaningar som har stor inverkan på regionerna, såsom avfolkning, åldrande befolkning och stor befolkningsspridning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt de geografiskt och demografiskt mest missgynnade områdena i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

61.    Med tanke på att det europeiska territoriella samarbetet sedan programperioden 2007–2013 har varit ett fullvärdigt mål för sammanhållningspolitiken, anser Europaparlamentet att det inte behandlas i tillräcklig utsträckning i den sjätte sammanhållningsrapporten. Parlamentet påminner om potentialen hos den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS), inte bara som ett instrument för att hantera den gränsöverskridande styrningen utan även som ett sätt att bidra till en omfattande integrerad territoriell utveckling.

62.    Europaparlamentet efterlyser en närmare samordning mellan sammanhållningspolitiken, föranslutningsinstrumentet och EU:s grannskapspolitik och en bättre utvärdering och spridning av projektresultaten.

Sammanhållningspolitiken i ett längre perspektiv

63.    Mot bakgrund av det ovan anförda påminner Europaparlamentet om att EU:s sammanhållningspolitiska debatt är i stort behov av en ny dynamik. Valåret 2019 kommer att bli betydelsefullt, eftersom det nyvalda parlamentet och den nya kommissionen kommer att behöva handskas både med Europa 2020-strategins upphörande och en ny flerårig budgetram samt säkra sammanhållningspolitikens framtid efter 2020 med en tillräcklig budget och ta fram ny lagstiftning för sammanhållningspolitiken. Parlamentet konstaterar att debatten om sammanhållningspolitiken måste ta hänsyn till den stora tidsbristen och de förseningar som inträffade i början av den nuvarande programperioden.

64.    Europaparlamentet framhåller den avgörande betydelsen av administrativ kapacitet. Parlamentet uppmanar politiska beslutsfattare på alla förvaltningsnivåer att främja riktat tekniskt stöd för genomförandet av sammanhållningspolitiken i allmänhet och en utökad användning av finansieringsinstrument i kombination särskilt med de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

65.    Europaparlamentet anser att åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i de regioner som bäst behöver det. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga förfinansiering för att göra det enklare för berörda medlemsstater att utnyttja alla medel under perioden 2014–2020, samtidigt som man ser till att principen om budgetansvar respekteras.

66.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nationella parlament regelbundet föra politiska diskussioner på hög nivå om ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna enligt tidsplan och om sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av makroekonomiska mål.

67.    Europaparlamentet efterlyser regelbundna rådsmöten för ministrarna med ansvar för sammanhållningspolitiken för att hantera behovet att bevaka och klara av de ständiga utmaningar som EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning står inför.

°

°         °

68.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
• [3]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
• [4]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
• [5]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.
• [6]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.
• [7]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
• [8]  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2014)0002.
• [10]  Antagna texter, P7_TA(2014)0015.
• [11]  Antagna texter, P7_TA(2014)0132.
• [12]  Antagna texter, P7_TA(2014)0133.
• [13]  Antagna texter, P8_TA(2014)0068.
• [14]  EUT C 19, 21.1.2015, s. 9.
• [15]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [16]  Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, COM(2015)0015, 21.1.2015.
• [17]  Kommissionens beslut om icke-automatisk överföring från 2014 till 2015 och om åtagandebemyndiganden som görs disponibla på nytt under 2015, C(2015)0827, 11.2.2015.

MOTIVERING

Bakgrund

I enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen vart tredje år lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”om de framsteg som har gjorts för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”. Den sjätte sammanhållningsrapporten försenades på grund av antagandet av den nya rättsliga ramen för sammanhållningspolitiken 2014–2020. Dess ursprungliga struktur har ändrats och återspeglar nu Europa 2020-strategin.

Resultat och utmaningar för sammanhållningspolitiken mot bakgrund av den ekonomiska krisen

Den sjätte sammanhållningsrapporten visar att sammanhållningspolitiken under programperioden 2007–2013 kunde mildra effekterna av den tydliga minskningen av offentliga investeringar, vilka minskade med 60 procent i vissa medlemsstater och i genomsnitt med 20 procent i EU. Investeringar för sammanhållning har gett stabilitet åt regioner genom att kunna säkerställa ett stabilt finansiellt flöde när de nationella offentliga och privata investeringarna har minskat eller till och med upphört. Dock har de regionala skillnaderna blivit större under den senaste tiden, och både den ökning av antal personer i arbete som uppnåtts sedan år 2000 och konkurrenskraften i flera medlemsstater har gått förlorade, särskilt i södra Europa.

Inför framtiden lyfter rapporten fram de viktigaste målen för de sammanhållningspolitiska investeringarna 2014–2020: energieffektivitet, sysselsättning och små och medelstora företag – områden inom vilka potentialen för att skapa hållbara arbetstillfällen är lovande. Föredraganden vill understryka att den ursprungliga funktion som sammanhållningspolitiken och dess instrument har enligt fördraget förvisso gör den till det viktigaste investeringsinstrumentet för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i hela EU. Sammanhållningspolitiken får inte ses som enbart ett instrument för andra sektorsstrategier. Tvärtom ökar dess långsiktiga integrerade strategi för flernivåstyrning avsevärt mervärdet i genomförandet av och egenansvaret för EU-åtgärderna, något som en strikt sektorspolitik inte kan ge.

Mot denna bakgrund välkomnar föredraganden EU:s nya investeringsplan för Europa som ett komplement till struktur- och sammanhållningsinvesteringar. Erfarenheterna från sammanhållningspolitikens gemensamma initiativ tillsammans med finansieringsinstrument såsom Jeremie skulle kunna vara till hjälp, eftersom den ökade användningen av finansieringsinstrument utgör själva kärnan i denna nya investeringsplan. Samtidigt måste det sägas tydligt att varken sammanhållningspolitikens budget eller långsiktiga strategiska programplanering på något sätt får påverkas negativt av detta nya investeringsinitiativ, eftersom det skulle äventyra inte bara regionernas utveckling, utan även effektiviteten hos de 350 miljarder euro i sammanhållningspolitiska investeringar som avsatts för den regionala utvecklingen under perioden 2014–2020. Man kan faktiskt utgå från att de regioner som är i störst behov av åtgärder som stimulerar till investeringar ofta har lägre förvaltnings- och absorptionsförmåga och inte kommer att vara berättigade till den nya investeringsplanen.

Sammanhållningspolitikens ändamålsenlighet, effektivitet och resultatinriktning

De nya åtgärderna för att öka effektiviteten och resultatinriktningen omfattar tematisk koncentration, särskilt på innovation, en digital och koldioxidsnål ekonomi, utbildning och stöd till små och medelstora företag. Föredraganden kräver en viss flexibilitet för regionerna, med hänsyn till lokala och regionala särdrag, i synnerhet med tanke på den allvarliga krisen. Det är nödvändigt att arbeta fortlöpande med att förenkla förfarandena och minska byråkratin, för att öka tillgängligheten till och utnyttjandet av medlen och för att minska antalet fel så mycket som möjligt, vilka ofta kan härledas till komplicerade regler för offentlig upphandling och statligt stöd, inte till lagstiftning som ingår i sammanhållningspolitiken.

Kopplingen till den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna kan också bidra till att göra investeringarna för sammanhållning effektivare. Europaparlamentets viktiga roll att granska hela det förfarande som skulle kunna leda till innehållande av åtagandena eller utbetalningarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna måste framhållas i detta sammanhang. Föredraganden kräver fullständig efterlevnad av artikel 23.15 i förordningen om gemensamma bestämmelser, som fastställer att kommissionen och rådet ska ge insyn och lämna information i god tid till parlamentet.

Sysselsättning, små och medelstora företag, ungdomar och utbildning

Enligt artikel 3 i EU-fördraget är ett av EU:s mål att eftersträva full sysselsättning och sociala framsteg, och i Europa 2020-strategin fastställs målet att 75 procent av personer i åldern 20–64 år ska ha ett arbete senast 2020. Sedan effekterna av krisen har satt in verkar dock detta mål svårare att uppfylla; arbetslösheten har i EU legat stadigt på över 9,5 procent sedan 2010 och ligger år 2014 fortfarande på över 15 procent i många medlemsstater.

Särskilt oroväckande är situationen för unga. Under det andra kvartalet 2014 låg ungdomsarbetslösheten i EU på 21,7 procent – mer än dubbelt så högt som arbetslösheten för vuxna (9 procent) – vilket innebär att över 5 miljoner människor under 25 år var utan jobb i EU-28 under denna period. Antalet unga européer (mellan 15 och 24 år) som varken arbetar eller studerar är också alldeles för högt.

Även sammanhållningspolitikens stöd till små och medelstora företag är oerhört betydelsefullt, eftersom de är grundläggande för tillväxten och sysselsättningen inom EU och har bidragit med 85 procent av nettoökningen av arbetstillfällen mellan 2002 och 2010. Perioden 2014–2020 kommer därför att medföra ökade synergier mellan strukturfonderna, programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och Horisont 2020 genom regionala strategier för smart specialisering.

Svårigheter kopplade till genomförandet och betalningarna

Föredraganden påminner om att enligt förordningen om gemensamma bestämmelser skulle partnerskapsavtalen ha antagits senast i slutet av augusti 2014 och de operativa programmen senast i slutet av januari 2015. Programplaneringsprocessen är dock klart försenad, då endast strax över 100 operativa program hade antagits vid utgången av 2014. Det finns två tänkbara scenarier för antagandet av de operativa programmen, som båda innebär ytterligare förseningar i fråga om starten av genomförandet: Ett överföringsförfarande för de program som anses klara för antagande till den 31 december 2014, eller en ombudgetering av outnyttjade anslag för 2014 i de europeiska struktur- och investeringsfonderna – vilket skulle innebära en teknisk översyn av den fleråriga budgetramen – för de program som inte anses klara för antagande före utgången av 2014.

Enligt kommissionens tidsplan skulle de operativa programmen kunna antas mellan den 15 februari och den 31 mars 2015 enligt överföringsförfarandet och efter den 1 maj 2015 enligt ombudgeteringsförfarandet. Parlamentet har uttryckt sin djupa oro över den avsevärda förseningen i genomförandet av sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 och framhållit att dessa förseningar gör det svårt för de nationella, regionala och lokala myndigheterna att effektivt planera och genomföra de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Föredraganden delar parlamentets oro och uppmanar därför kommissionen att presentera de åtgärder den tänker vidta för Europaparlamentet, i syfte att snarast möjligt underlätta genomförandet av de operativa programmen, och att även redogöra för den tänkta tidsplanen.

Förutom förseningarna i genomförandet för programperioden 2014–2020 har sammanhållningspolitiken även problem med eftersläpningar av betalningar för programperioden 2007–2013. Kommissionen uppmanas därför att redogöra för konsekvenserna av de försenade betalningarna för starten av genomförandet av de nya operativa programmen och att föreslå lösningar så att skadorna kan minimeras.

Sammanhållningspolitiken förväntas bidra till hållbar tillväxt och sysselsättning, men de återkommande problemen med betalningseftersläpningar som leder till sena utbetalningar och därmed hindrar genomförandet av programmen och belastar stödmottagarnas och medlemsstaternas budgetar, är inte acceptabla. Budgetdisciplin inbegriper att inte slösa med offentliga medel, men även att betala räkningarna i tid. Föredraganden anser därför att detta är den svåraste och mest brådskande aspekten av problematiken.

Styrningsfrågor

Man måste dra nytta av de resurser och den expertis som sammanhållningspolitiken ställer till förfogande för att stärka de offentliga myndigheternas kapacitet på ett markant sätt, särskilt på lokal och regional nivå, så att deras förmåga att erbjuda tjänster av hög kvalitet till allmänheten förbättras, bland annat genom största möjliga användning av ny teknik och genom att eftersträva minskad byråkrati. Det är viktigt att säkerställa stöd till de regionala myndigheterna vad avser dels innovativa finansieringsinstrument, som är avgörande för att öka resurserna och investeringarna, dels offentlig upphandling, som i allt högre grad bör utvecklas till att bli ett instrument som den offentliga förvaltningen använder för att stimulera innovation och kreativitet.

Föredraganden understryker att uppförandekoden för partnerskap skulle stärka deltagandet i programplaneringen i regionerna, både vad gäller metod och innehåll, och ha en avgörande roll för att öka sammanhållningspolitikens effekter och befästa dess inverkan.

Territoriell dimension

Den sjätte sammanhållningsrapporten utnyttjar inte möjligheten att redogöra för nackdelar och fördelar med framförallt gränsöverskridande samarbete, något som bara nämns i förbifarten. Några resultat nämns inte över huvud taget. Dessutom utelämnas de kvalitativa aspekterna helt och hållet, med några få undantag, trots att texten lämnar gott om utrymme för att behandla dessa (se särskilda fält om enskilda ämnen/områden såsom städer, kustregioner och yttersta randområden). Ur ett tematiskt och kvalitativt perspektiv skulle det även ha varit intressant för innehållet i flera kapitel att ha med gränsöverskridande aspekter, till exempel när det gäller infrastruktur, rörlighet på arbetsmarknaden, miljö, vattenförbrukning och bortskaffande av avloppsvatten, avfallshantering, hälso- och sjukvård, forskning och utveckling, turism, offentliga tjänster och förvaltning. Alla dessa områden har betydande gränsöverskridande inslag och potential. Föredraganden anser att europeiskt territoriellt samarbete i hög grad kan bidra till integrationen i EU.

Slutligen är dessa aspekter kopplade till de frågor som rör europeiskt territoriellt samarbete och EGTS-instrumentet (europeisk gruppering för territoriellt samarbete). Särskilt det gränsöverskridande samarbetet påverkar sammanhållningen i gränsöverskridande regioner. Föredraganden föreslår därför att rapporten i framtiden ska innehålla en utvärdering av sammanhållningen i Europas gränsöverskridande regioner, inbegripet en analys av deras största problemområden, samt en utvärdering av effekterna av det gränsöverskridande samarbetets operativa program. Detta instrument bör uppmärksammas i större utsträckning, inte minst eftersom det främjar samarbete och erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna i olika medlemsstater och syftar till ett administrativt system som i allt högre grad bygger på gemensamma värden och arbetsmetoder. Mot denna bakgrund bör även sammanhållningspolitikens yttre dimension utforskas.

Sammanhållningspolitiken i ett längre perspektiv

Föredraganden skulle vilja fästa särskild vikt vid framtiden för sammanhållningspolitiken efter 2020. Då föredraganden är fullt medveten om att genomförandet av sammanhållningspolitiken 2014–2020 inte inleddes förrän alldeles nyligen och att man redan har tillstött problem på grund av det sena antagandet av programmen, måste fokus ligga på ett korrekt genomförande av sammanhållningspolitiken 2014–2020. Samtidigt får man inte förglömma att 2019 är ett år då man kommer att behöva ta itu med flera viktiga frågor samtidigt. Det nya parlamentet och den nya kommissionen kommer bland annat att behöva hantera upphörandet av Europa 2020-strategin, en ny flerårig budgetram och utarbetandet av ny lagstiftning för sammanhållningspolitiken efter 2020. Med tanke på den stora tidspressen uppmanar föredraganden parlamentet med kraft att redan nu fundera över sammanhållningspolitiken efter 2020, för att sätta samhällena och medborgarna i centrum för sammanhållningspolitiken efter 2020 och garantera allmänhetens välfärd till förmån för den enskilde individen.

YTTRANDE från budgetutskottet (16.4.2015)

till utskottet för regional utveckling

över investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen
(2014/2245(INI))

Föredragande av yttrande: Jean-Paul Denanot

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är positivt till att sammanhållningspolitiken de senaste åren har visat sig kunna lindra den ekonomiska och finansiella krisens negativa effekter på offentliga investeringar i medlemsstaterna, bland annat genom att minska de nationella samfinansieringskraven och omfördela en betydande del av de sammanhållningspolitiska medlen till åtgärder som har en direkt och omedelbar effekt på tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet betonar de positiva bidragen från politiska åtgärder och instrument på andra områden än sammanhållningspolitiken när det gäller att uppnå Europa 2020-strategins mål. Parlamentet är övertygat om att dessa positiva effekter kommer att tillta under de kommande åren på grund av den normala fördröjningen mellan åtgärd och verkan och på grund av att medlen för perioden 2007–2013 kan användas till och med slutet av 2016.

2.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av den investeringsplan som kommissionen har utarbetat, eftersom den är ett första steg för att komma till rätta med de otillräckliga offentliga och privata investeringarna i EU, som medför en stor risk för att målen i Europa 2020-strategin inte kommer att kunna uppnås. Parlamentet betonar att minskningen av investeringar i den ekonomiska krisens kölvatten har varit särskilt stor i de fattigaste regionerna. Parlamentet påminner emellertid om att Junckerplanen endast innebär 315 miljarder i potentiella investeringar under en period av tre år, samtidigt som EU enligt kommissionen lider av ett investeringsunderskott på minst 300 miljarder euro per år. Därför understryker parlamentet att EU:s och medlemsstaternas budgetar måste förses med ytterligare manöverutrymme för investeringar. Parlamentet betonar att projekt som garanteras av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör bidra till uppnåendet av EU:s politiska mål, vara förenliga med målen för sammanhållningspolitiken enligt artikel 174 i EUF-fördraget samt respektera principerna för additionalitet, ekonomisk lönsamhet och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet påminner i detta hänseende om att medlemsstaternas ekonomiska bidrag i form av engångsåtgärder till Efsi för att stödja särskilda investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker och som omfattas av EU-garantin omfattas av samtliga gällande regler i stabilitets- och tillväxtpakten.

3.  Europaparlamentet påpekar att trots krisen och trots den hårda pressen på lokala finanser har lokala och regionala myndigheter fortsatt att tillgodose medborgarnas efterfrågan på mer tillgängliga offentliga tjänster av högre kvalitet.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av att Europa återindustrialiseras för att säkerställa att industriproduktionen senast 2020 utgör minst 20 % av medlemsstaternas BNP. Parlamentet erinrar därför om att det är mycket viktigt att man proaktivt stöder och stärker principerna för konkurrenskraft, hållbarhet och rättssäkerhet i syfte att främja sysselsättning och tillväxt inom EU.

5.  Europaparlamentet påminner om att problemet med ihållande betalningseftersläpningar påverkar sammanhållningspolitiken i högre grad än alla andra EU-politikområden, med utestående fordringar till ett värde av 24,8 miljarder euro i slutet av 2014 för Europeiska socialfondens, Europeiska regionala utvecklingsfondens och Sammanhållningsfondens program för 2007–2013, dvs. en ökning med 5,6 % jämfört med 2013. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att täcka dessa utestående fordringar. Parlamentet understryker att denna situation först och främst drabbar sammanhållningspolitikens minsta och mest sårbara stödmottagare, såsom små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och sammanslutningar, eftersom de har begränsad kapacitet att förfinansiera utgifter.

6.  Europaparlamentet ser positivt på att rådet, kommissionen och parlamentet har nått en överenskommelse om att till årets slut sänka nivån av utestående fordringar, särskilt inom sammanhållningspolitiken, till dess strukturella nivå under den nuvarande fleråriga budgetramen, enligt vad som fastställdes i det gemensamma uttalandet som åtföljde 2015 års budgetöverenskommelse, och tar del av kommissionens rapport Elements of a payment plan to bring the EU budget back onto a sustainable track, som parlamentet tog emot den 23 mars 2015. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att lägga fram en betalningsplan så fort som möjligt, och i vilket fall som helst före framläggandet av förslaget till budget för 2016. Parlamentet påminner dessutom alla institutioner om deras åtagande att komma överens om och genomföra en sådan plan under 2015 och senast vid halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet är oroat över de allvarliga förseningarna i början av 2015 i programplaneringsprocessen för perioden 2014–2020 på detta område. Parlamentet understryker att den föreslagna revideringen av taken i den fleråriga budgetramen[1], som innebär att 11,2 miljarder euro i åtaganden under rubrik 1b överförs i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, och att 8,5 miljarder euro i åtaganden överförs[2] från 2014 till 2015 i enlighet med artikel 13.2 a i budgetförordningen, betyder att betalningsbemyndigandena under rubrik 1b inte behöver ställas in. Ingen av dessa åtgärder kommer emellertid riktigt till rätta med det underliggande problemet med förseningarna i programplaneringen eller ändrar på det faktum att ständiga förseningar av genomförandet och systematiskt försenade utbetalningar kan innebära allvarliga problem för de slutgiltiga stödmottagarna.

8.  Europaparlamentet välkomnar den utvidgade användningen inom sammanhållningspolitiken av finansieringsinstrument, såsom lån och garantier, för att stödja och mobilisera investeringar, skapa nya arbetstillfällen för att främja hållbar tillväxt på unionsnivå samt göra offentlig finansiering mer effektiv. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att dra full nytta av dessa ytterligare finansieringsmöjligheter, såsom möjligheten att använda garantierna i det nya initiativet för små och medelstora företag för att omfatta projekt som har en högre riskfaktor. Parlamentet understryker vikten av insyn, redovisningsskyldighet och granskning när det gäller dessa finansieringsinstrument.

9.  Europaparlamentet noterar att man i högre grad har koncentrerat resurserna tematiskt till ett begränsat antal prioriteringar som har potential att skapa tillväxt och sysselsättning, ta itu med klimatförändringarna och energiberoendet samt minska fattigdom och social utestängning, och att det finns en mer utpräglad inriktning på resultat och mätbarhet i programmen för 2014–2020, vilket bör bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig sammanhållningspolitik. Parlamentet betonar dock att denna princip måste tillämpas på ett flexibelt sätt, med full respekt för territoriella, ekonomiska och sociala särdrag, för att utvecklingsskillnaderna mellan de olika regionerna i unionen ska kunna minskas.

10. Europaparlamentet instämmer i kommissionens analys att ekonomiska och sociala prioriteringar, i synnerhet inriktningen på ekonomisk tillväxt, å ena sidan, och på social inkludering, utbildning och hållbar utveckling, å andra sidan, kan balanseras på ett bättre sätt i vissa medlemsstater och underbyggas av en meningsfull dialog med partner och berörda aktörer. Parlamentet betonar att en tydlig strategi för att förbättra medlemsstaternas institutionella ram med avseende på administrativ kapacitet och rättsväsendets kvalitet är en avgörande faktor för att man ska lyckas med dessa prioriteringar.

11. Europaparlamentet välkomnar sysselsättningsinitiativet för unga, som tillhandahåller särskild finansiering för att bidra till genomförandet av ungdomsgarantin, och uppmanar medlemsstaterna att ägna större uppmärksamhet åt genomförandet av projekt som syftar till att minska arbetslösheten bland ungdomar i de regioner som har särskilt hög ungdomsarbetslöshet. Parlamentet uppmanar kommissionen att respektera sitt åtagande om fortlöpande övervakning, rapportering genom årsrapporter och utvärderingar som bedömer hur verkningsfullt, effektivt och genomslagskraftigt det gemensamma stödet från ESF och det särskilda anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga, inklusive genomförandet av ungdomsgarantin (artikel 19 i ESF-förordningen och bilaga II till denna, artiklarna 47–59 i förordningen om gemensamma bestämmelser) har varit.

12. När det gäller åtgärder som sammanlänkar effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna med sund ekonomisk styrning uppmanar parlamentet kommissionen att ta hänsyn till de olika förutsättningarna i varje medlemsstat och de olika insatser som behövs för att uppfylla förhandsvillkoren, och att vara särskilt noga med att varken missgynna de regioner som har störst behov eller straffa vissa lokala och regionala myndigheter för de särskilda utmaningar som de ställs inför på nationell nivå.

13. Europaparlamentet bekräftar sin fasta övertygelse att en verkligt grundlig halvtidsöversyn av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen, som kommissionen ska lägga fram senast före 2016 års utgång, skulle vara ett utmärkt tillfälle att säkerställa att den på ett korrekt sätt återspeglar unionens prioriteringar och särskilt tar upp budgetkonsekvenserna av ett försenat genomförande av strukturfonderna, problemet med ungdomsarbetslöshet i Europa, finansieringen av Efsi och nya förslag till EU:s egna medel, och åtgärdar de mest trängande behoven i medlemsstaterna och regionerna under den fleråriga budgetramens återstående tid, liksom de ihållande problemen med otillräckliga betalningsbemyndiganden som trädde i dagen i slutet av den period som omfattas av den fleråriga budgetramen och den eventuella effekt som det försenade genomförandet av operativa program på området för sammanhållningspolitik kan ha på utbetalningar.

14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att säkerställa god förvaltning och betonar att en hög ambitionsnivå bör bibehållas när det gäller att göra sammanhållningspolitikens utgifter mindre utsatta för bedräglig användning och att strikt tillämpa åtgärder för bedrägeribekämpning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	16.4.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 4 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Monika Hohlmeier, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Sophie Montel, Siegfried Mureșan, Younous Omarjee, Pina Picierno, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Marco Valli, Daniele Viotti, Marco Zanni
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bernd Kölmel, Andrey Novakov, Ivan Štefanec, Nils Torvalds, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský

• [1]  Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, COM(2015)0015, 21.1.2015.
• [2]  Kommissionens beslut om icke-automatisk överföring från 2014 till 2015 och om åtagandebemyndiganden som görs disponibla på nytt under 2015, C(2015)0827, 11.2.2015.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (20.4.2015)

till utskottet för regional utveckling

över investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen
(2014/2245(INI))

Föredragande av yttrande: Danuta Jazłowiecka

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. I vissa medlemsstater har den ekonomiska krisen påverkat sammanhållningspolitiken och lett till ännu högre arbetslöshet, ökad fattigdom och social utestängning, samt ökade klyftor mellan regionerna i unionen.

B.  Enligt de senaste siffrorna för 2013 är 5,1 % av arbetskraften i unionen långtidsarbetslös, vilket är mer än någonsin tidigare. Långtidsarbetslösheten har avgörande konsekvenser för enskilda personer under hela livet och kan bli strukturell, i synnerhet i avlägsna regioner.

C. Den senaste tiden har de offentliga investeringarna i unionen sjunkit med 15 % i reala tal, och många regioner, i synnerhet de som ställs inför demografiska utmaningar, har inte kunna bidra tillräckligt till Europa 2020-målen, i synnerhet inte målet om en sysselsättning på 75 % till 2020, målet om att minska fattigdomen med 20 miljoner människor samt målet om att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid.

D. Regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar har oftast högre arbetslöshet och mindre ekonomisk tillväxt, och där saknas också betydande investeringar vilket leder till strukturella klyftor i unionen. I dessa regioner ligger arbetslösheten i genomsnitt 10 procentenheter under de nationella målen, vilket kan jämföras med endast 3 procentenheter under genomsnittet i mer utvecklade regioner.

E.  De europeiska struktur- och investeringsfonderna är fortfarande en del av EU:s huvudsakliga investeringsinstrument, med potential att minska skillnaderna och den strukturella obalansen mellan regioner, motverka negativa trender på grund av den ekonomiska krisen samt skapa kvalitativa och hållbara arbetstillfällen samt en hållbar tillväxt i framför allt de regioner som behöver det mest, om de används på ett effektivt sätt. Europeiska socialfonden är det huvudsakliga instrumentet för investeringar i humankapital, främjande av integration på arbetsmarknaden och bekämpande av fattigdom och social utestängning

F.  De socioekonomiska obalanserna mellan medlemsstaterna har ökat ytterligare, medan målet om regional konvergens går i motsatt riktning. Arbetslöshetsklyftan mellan kärna och periferi har vidgats från 3,5 % år 2000 till 10 % år 2013. Denna skillnad ökar risken för fragmentering och hotar unionens ekonomiska stabilitet och sociala sammanhållning. I den sjätte sammanhållningsrapporten framhålls strukturfondernas betydelse för att utjämna olikheter, särskilt under krisen.

1.  Europaparlamentet anser att det är beklagligt att den sysselsättningsskapande potentialen i EU:s fonder fortfarande är otillräcklig och menar att denna måste stärkas ytterligare genom ett effektivare och mer resultatinriktat genomförande. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro för förseningarna i antagandet och inledandet av operativa program för perioden 2014–2020 samt uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skynda på processen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till finansiering för alla mottagare, i synnerhet små och medelstora företag, vilket på senare tid har stått för 80 % av de nya arbetstillfällena i unionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram skräddarsydda åtgärder för att stödja skapande av sysselsättning för långtidsarbetslösa, äldre som är arbetslösa, kvinnor och andra prioriterade grupper som har drabbats särskilt hårt av krisen.

3.  Europaparlamentet anser att det är beklagligt att ungdomsarbetslösheten fortfarande är hög i vissa medlemsstater, i synnerhet i de medlemsstater som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt på bästa sätt använda de medel som finns tillgängliga inom ungdomssysselsättningsinitiativet, i synnerhet förfinansieringen på 1 miljard euro när den har gjorts tillgänglig, för att göra det lättare för unga att finna anställning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda tillgängliga unionsmedel för att komplettera och stärka nationella program som syftar till att öka sammanhållningen, den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen samt entreprenörsandan hos framför allt ungdomar. Parlamentet vill se att Europas institutioner för högre utbildning i större utsträckning anpassar sina program till behoven på arbetsmarkanden och i samhället som helhet, samt att utveckla program för individuell vägledning och rådgivning som kan bidra till att i större utsträckning bekämpa ungdomsarbetslösheten.

4.  Europaparlamentet påpekar att i unionen är antalet elever som lämnar skolan i förtid fortfarande mycket högt och att detta påverkar ungdomsarbetslösheten, samt att det är mycket viktigt att utnyttja Europeiska socialfonden för att modernisera utbildningssystemen och läroplanerna.

5.  Europaparlamentet understryker betydelsen av jämställdhetsaspekten vid sysselsättningsskapande åtgärder och uppmanar kommissionen att avsätta tillräckligt med medel för att bekämpa arbetslöshet bland kvinnor. Parlamentet anser att kvinnor skulle kunna gynnas av tekniska framsteg som gör det möjligt att ha en mer flexibel arbetstid och uppmanar kommissionen att investera i detta.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta särskild hänsyn till minoritetsgrupper i hela unionen, eftersom dessa utsätts för alla former av social utestängning och därmed löper större risk att drabbas av strukturell arbetslöshet. Parlamentet anser att man vid all politisk planering som syftar till social sammanhållning i unionen måste ta hänsyn till integreringen av minoriteter.

7.  Europaparlamentet betonar att till följd av ändrade produktionsmönster och en åldrande befolkning har betydelsen av Europeiska socialfonden och investeringar för att anpassa arbetarnas kunskaper ökat kraftigt. Parlamentet är av den bestämda åsikten att fonden bör användas för att komplettera nationella strategier i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt för att säkerställa arbetarnas anställbarhet, social inkludering samt jämställdhet. Parlamentet understryker samtidigt att utbildningsprogram som finansieras av Europeiska socialfonden även bör skräddarsys till företagare och personal på ledningsnivå för att säkerställa en hållbar utveckling i företagen – och då i synnerhet i de små och medelstora företagen eftersom dessa genererar majoriteten av arbetsplatserna i unionen.

8.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i synnerhet fortsätta att förbättra EURES-plattformen som ett effektivt verktyg för att främja rörligheten bland arbetare i Europa, och då framför allt rörligheten över gränserna, eftersom den ger arbetarna ökade kunskaper om arbetsmarknaden i EU, informerar dem om jobbmöjligheter och hjälper dem med förfarandena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och underhålla EURES-nätverken, inte minst som ett erkännande av att gränsöverskridande arbetare är de första som drabbas av anpassningsproblem och svårigheter att få sina yrkeskunskaper erkända. Parlamentet konstaterar att genom att förena offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och andra privata intressenter främjar och stödjer dessa nätverk gränsöverskridande rörlighet.

9.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen med hjälp av ny teknik. Parlamentet anser att kommissionen bör koppla minskad sysselsättning till den digitala agendan och verktygen inom Horisont 2020.

10. Europaparlamentet betonar att unionen bör investera i företag och stödja skapandet av företag, i synnerhet små och medelstora företag och mikroföretag – som utgör 99 % av EU-företagen och under den senaste tiden har skapat 80 % av nya de arbetstillfällena – genom att underlätta för dem att få tillgång till kapital, minska den administrativa bördan, förenkla regeringarna inom Refit-programmet, och skapa en välkomnande miljö och en bra rättslig ram även för nystartade företag. Sådana åtgärder får inte leda till att arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter i EU undermineras. Parlamentet välkomnar därför avsikten att upprätta en ny europeisk fond för strategiska investeringar som ett kompletterande verktyg till sammanhållningspolitiken, som ska kunna skapa ytterligare 1,3 miljoner arbetstillfällen inom tre år.

11. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken bör användas för att skapa en smart och hållbar tillväxt i de regioner som behöver det mest genom att stödja nystartandet och utvecklingen av mikroföretag och små och medelstora företag genom en rad åtgärder och ekonomiska instrument.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i syfte att nå en socioekonomisk konvergens, se till att även avlägsna och mindre regioner har den kapacitet i form av bland annat personal, som krävs för att kunna tillgodogöra sig tillgängliga medel.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, med tanke på de negativa effekter en åldrande befolkning och andra demografiska förändringar har på arbetsmarknaderna, utveckla projekt som syftar till att motverka befolkningsminskningen och främja rörligheten.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det investeringar riktas till ekonomiskt svagare regioner med hög arbetslöshet, och till små och medelstora företag i sådana regioner, med tanke på deras begränsade tillgång till finansiering, så att dessa insatser får betydande verkan där de behövs som mest. Urvalet bör ske med vederbörlig hänsyn till investeringarnas ekonomiska särdrag. Parlamentet håller med kommissionen om behovet av kompetent arbetskraft i tillväxtsektorer som den digitala ekonomin, de gröna sektorerna och hälso- och sjukvården.

15. Europaparlamentet erinrar om att det är viktigt att löner kopplas ihop med produktivitet, inte bara för den sociala sammanhållningen utan även för att bibehålla en stark ekonomi och en produktiv arbetskraft.

16. Europaparlamentet betonar den territoriella sammanhållningens betydelse och understryker i detta sammanhang betydelsen av investeringar i gränsöverskridande infrastruktur, såsom inre vattenvägar, för att betona den roll de spelar för att främja den socioekonomiska utvecklingen i regionerna.

17. Europaparlamentet anser att åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i de regioner som bäst behöver det. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga förfinansiering för att göra det enklare för berörda medlemsstater att utnyttja alla medel under perioden 2014–2020, samtidigt som man ser till att principen om budgetansvar respekteras.

18. Europaparlamentet anser att budgetdisciplin är av avgörande betydelse för att nå en smart och hållbar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet efterlyser en ökad fokusering på bättre användning av medel och bedrägeribekämpning.

19. Europaparlamentet betonar att tillväxt- och sysselsättningspolitiken har olika inverkan på olika territorier, beroende på den specifika situationen i varje region, och att de regionala skillnaderna har ökat sedan början av krisen. Parlamentet betonar att de landsspecifika rekommendationerna bör ta hänsyn till territoriella skillnader inom medlemsstaterna för att stimulera tillväxten och jobbskapandet, samtidigt som den territoriella sammanhållningen bevaras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	16.4.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 13 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Danuta Jazłowiecka, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Amjad Bashir, Elmar Brok, Tania González Peñas, Eva Kaili, Neoklis Sylikiotis, Ivo Vajgl
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Maria Grapini, Ivan Jakovčić

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (25.3.2015)

till utskottet för regional utveckling

över investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen
(2014/2245(INI))

Föredragande av yttrande: Neoklis Sylikiotis

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att den ekonomiska krisen har hotat den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU och skapat ytterligare skillnader mellan medlemsstater och regioner. Parlamentet påminner om att sedan krisens början har över 3,8 miljoner arbetstillfällen gått förlorade i EU:s tillverkningsindustri[1]. Parlamentet betonar behovet av att stärka EU:s sammanhållningspolitik genom att fastställa tydliga prioriteringar, och framhåller att de regionala skillnaderna måste minskas och EU:s gemensamma mål för tillväxt och sysselsättning måste nås.

2.  Europaparlamentet betonar att det behövs betydande insatser för att få EU på spåret igen så att målet om en återindustrialisering på 20 % fram till 2020 kan nås. Parlamentet vill stärka och förnya industristrukturen i unionen för att öka konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen. För att åstadkomma detta behövs det investeringar i digital infrastruktur, energiinfrastruktur och transportinfrastruktur och även, i ett längre perspektiv som dock inte är mindre angeläget, i utbildning, forskning och fortbildning av arbetstagare.

3.  Europaparlamentet konstaterar att investeringarna i sammanhållningspolitiken har bidragit till att minska de negativa effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen och har blivit en väsentlig del av investeringsbudgeten i vissa europeiska länder. Parlamentet är medvetet om kommissionens insatser för att styra om de sammanhållningspolitiska investeringarna till de områden som drabbats hårdast av krisen.

4.  Europaparlamentet betonar att fördraget om Europeiska unionen innehåller målet att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna (artikel 3 i EU-fördraget).

5.  Europaparlamentet betonar att man inom sammanhållningspolitiken bör beakta målen i Europa 2020-strategin fullt ut. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiska investeringar bör gå till tillväxt, ökad innovation, små och medelstora företag, den digitala ekonomin och en koldioxidsnål bioekonomi. Parlamentet betonar dessutom att framför allt investeringar i dessa sektorer kan bidra både till att bevara befintliga arbetstillfällen och till att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som industrisektorn, och i synnerhet tillverkningssektorn, spelar för den europeiska ekonomin, då den står för 80 % av exporten och 80 % av forsknings- och utvecklingskostnaderna. Parlamentet konstaterar att mellan 2007 och 2012 beräknas 594 000 nya arbetstillfällen ha skapats bara genom EU:s regionalpolitik[2].

7.  Europaparlamentet rekommenderar att en modernisering av sammanhållningspolitiken görs. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken också bör spela en viktig roll när det gäller att förnya industrier och strukturer samt stödja nya innovationer för att öka sysselsättningen i hela EU.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att förvaltningen av och förfarandena för sammanhållningsprogrammen förenklas. Parlamentet betonar att den administrativa börda som uppstår till följd av olika förvaltnings- och övervakningsförfaranden måste vara rimlig i förhållande till den finansiering som erhålls från sammanhållningsprogrammen.

9.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör 99 % av EU:s alla företag och står för 80 % av alla arbetstillfällen inom unionen.

10. Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare insatser för att stärka den industriella sektorn i flera medlemsstater, underlätta tillgången till investeringar och krediter för tillverkare samt minska arbetslösheten. Parlamentet understryker behovet av en strategi som är baserad på regionernas särskilda fördelar för att åstadkomma ekonomisk tillväxt.

11. Europaparlamentet anser att alla nya projekt och investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken är inriktade på att åstadkomma maximala resultat och effekter, och respekterar den nya resultatramen vars syfte är att främja smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet understryker vidare att alla de nya projekt och investeringar som får EU‑stöd bör syfta till att skapa nya arbetstillfällen. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna bör sträva efter att skapa hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet vid genomförandet av de operativa programmen för innevarande finansieringsperiod, för att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten och ge regionerna möjlighet att utveckla sunda och hållbara ekonomier. Parlamentet påminner om att alla investeringar och projekt bör beakta miljöskyddet, framför allt för att främja förnybara energikällor och energieffektiviseringar. Parlamentet påminner om att den globala marknaden för miljövänliga produkter och tjänster nästan kommer att fördubblas fram till 2020 och uppgå till cirka 2 biljoner euro per år enligt beräkningar.

12. Europaparlamentet välkomnar förslaget om en kapitalmarknadsunion och anser att det är ett viktigt verktyg som kan komplettera investeringsplanen för Europa och förbättra de små och medelstora företagens tillgång till krediter genom att skapa och utveckla andra finansieringskällor än banklån, bland annat ett bättre första erbjudande till allmänheten.

13. Europaparlamentet vill se att kapitalmarknadsunionen snabbt genomförs och används för att stödja det industriledda arbetet med att utveckla europeiska marknader för privatplaceringar och stödja utnyttjandet av långsiktiga investeringsfonder. Parlamentet anser att en framgångsrik kapitalmarknadsunion kommer att minska fragmenteringen av EU:s finansiella marknader och därmed bidra till att minska finansieringskostnaderna.

14. Europaparlamentet betonar att investeringar bör koncentreras till områden som kan ge multiplikatoreffekter på sysselsättning och tillväxt, t.ex. innovation eller utbildning.

15. Europaparlamentet betonar vikten av regionalt stöd till små och medelstora företag som fungerar som regionala motorer för jobbskapande, smart tillväxt och en övergång till en digital och koldioxidsnål ekonomi.

16. Europaparlamentet betonar vikten av sammanhållningspolitiskt stöd för att främja övergången till en koldioxidsnål ekonomi och nå målen om minskade koldioxidutsläpp och ökad energieffektivitet och förnybar energi fram till 2020 och 2030.

17. Europaparlamentet konstaterar att rapporteringen om EU-finansierade projekt i regel är inriktad på själva utgifterna och på att administrativa regler följs och inte på de konkreta resultat som har uppnåtts, vilket leder till bristande kunskap om EU-bidragens ändamålsenlighet. Parlamentet vill här betona vikten av en systematisk insamling av information om effekten av EU-medel för att kunna identifiera de lämpligaste åtgärderna för främjandet av den ekonomiska utvecklingen i EU:s regioner.

18. Europaparlamentet efterlyser mer samordnade offentliga investeringar från medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas sida, och ett stabilare och bättre regelverk i EU för att EU ska bli mer attraktivt för privata investeringar, eftersom det annars kommer att vara omöjligt att öka industrins bidrag till BNP till så mycket som 20 % år 2020, vilket är målet. Parlamentet betonar vikten av att koncentrera EU:s investeringar till innovativa sektorer och tematiska prioriteringar, t.ex. forskning och innovation, stöd till små och medelstora företag och en koldioxidsnål ekonomi, för att maximera investeringarnas effekt på en hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet stöder helhjärtat strategin för forskning och innovation, vars syfte är att minska innovationsklyftan inom unionen genom att låta mindre utvecklade regioner använda, förbättra och anpassa innovativa lösningar som tagits fram i ledande regioner. Parlamentet efterlyser också en närmare förklaring och ett snabbt antagande av begreppet smart specialisering, som har potential att öka den hållbara tillväxten i EU:s regioner.

19. Europaparlamentet efterlyser en industristrategi som beaktar avfolkade områden och områden med en åldrande befolkning. Parlamentet anser att de slutliga målen bör vara att bekämpa arbetslösheten och garantera konkurrenskraft, hållbar utveckling och tillväxt samt flera arbetstillfällen.

20. Europaparlamentet betonar att stödet till forskning och utveckling måste utökas ytterligare för att möjliggöra innovativ och produktiv forskning. Parlamentet efterlyser därför en bättre samordning av befintliga stödåtgärder, dvs. medel från europeiska struktur- och investeringsfonder samt Horisont 2020, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013.

21. Europaparlamentet vill att medlemsländerna påskyndar ungdomsgarantiprogrammet, eftersom krisen har hindrat orimligt många unga i början av sina yrkesliv att hitta arbete, och ungdomsarbetslösheten ligger på en alarmerande nivå i hälften av regionerna.

22. Europaparlamentet efterlyser större hänsyn till små och medelstora företag då lagar och författningar utarbetas och bättre tillgång till krediter för företag, oavsett storlek, som skapar sysselsättning, för att förbättra sysselsättningssituationen.

23. Europaparlamentet vill se att den inre marknaden fullbordas för att situationen vad gäller innovation, kunskaps- och idéutbyte samt europeiska företags konkurrens- och innovationskraft ska förbättras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.3.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	47 7 9
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Juan Carlos Girauta Vidal, Theresa Griffin, Marek Józef Gróbarczyk, András Gyürk, Roger Helmer, Dawid Bohdan Jackiewicz, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Miroslav Poche, Miloslav Ransdorf, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Miguel Urbán Crespo, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Hermann Winkler, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pervenche Berès, Simona Bonafè, Cornelia Ernst, Yannick Jadot, Werner Langen, Morten Messerschmidt, Clare Moody, Dominique Riquet, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Anne Sander, Maria Spyraki, Paul Tang, Pavel Telička, Anneleen Van Bossuyt, Cora van Nieuwenhuizen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Isabella Adinolfi, Ignazio Corrao, Antanas Guoga

• [1]  Industrial Scoreboard 2013, kommissionens arbetsdokument, (SWD(2013)0346, 20 september 2013), s. 6.
• [2]  Making Europe’s regions and cities more competitive, fostering growth and creating jobs. http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/en/regional_policy_en.pdf - s. 6

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (26.3.2015)

till utskottet för regional utveckling

över investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen
(2014/2245(INI))

Föredragande av yttrande: Silvia Costa

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  För att EU:s sammanhållningspolitik på ett effektivt sätt ska kunna bidra till att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten påminner Europaparlamentet om att den måste vara helt i linje med Europa 2020-strategin, och särskilt med de överordnade målen på utbildningsområdet, nämligen att minska andelen elever som hoppar av skolan till under 10 % och öka andelen ungdomar med högskole- eller universitetsexamen eller motsvarande yrkesutbildningskvalifikationer till minst 40 %, och med riktmärket att ett genomsnitt på minst 15 % av alla vuxna ska delta i livslångt lärande samt att inte mindre än 95 % av alla barn ska delta i förskoleverksamhet; i samband med detta måste valideringen av färdigheter och förvärvade erfarenheter erkännas.

2.  För att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås, särskilt målen för utbildning och en minskning av andelen elever som avbryter sin skolgång, påpekar Europaparlamentet att man måste förbättra tillgången till utbildningsinfrastruktur och kvaliteten på de sociokulturella tjänsterna i EU:s regioner, framför allt i dem som drabbats av ekonomisk stagnation. Parlamentet påminner om betydelsen av utbildning när det gäller att skapa ökad social och regional sammanhållning och stärka den demokratiska medvetenheten och deltagandet bland unga människor.

3.  Europaparlamentet understryker att 12 % av befolkningen i åldern 18–24 år avbryter sin skolgång. Parlamentet uppmanar EU att kartlägga huvudfaktorerna bakom skolavhopp och bevaka företeelsens kännetecken på nationell, regional och lokal nivå som grund för riktade och effektiva faktabaserade policyinsatser. Parlamentet anser att politiska åtgärder som syftar till att minska skolavhoppen måste beakta en rad faktorer, däribland utbildningsmässiga och sociala utmaningar som eventuellt kan leda till skolavhopp.

4.  Europaparlamentet påpekar att det utan ett effektivt samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och arbetsmarknadens aktörer inte kommer att vara möjligt att råda bot på den höga arbetslösheten bland unga akademiker i EU. Parlamentet betonar särskilt att andelen unga i arbete har ökat och de sociala skillnaderna minskat genom undervisning om vilka kunskaper och färdigheter som behövs på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet beklagar att det för närvarande inte avsätts tillräckliga medel för utbildningsområdet och understryker behovet av ökade investeringar i en modernisering av utbildningssystemen, särskilt på yrkesutbildningsområdet samt inom formell och informell utbildning. Parlamentet påminner om att detta även gäller renovering av skolbyggnader och tillhandhållande av ny teknik för utbildning och forskning (tillgång till forskningsdatabaser, it-utbildning, e-lärande).

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att stärka banden mellan utbildning, forskning och företagande på regional, lokal, nationell och överstatlig nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt vidta åtgärder i enlighet med de landsspecifika rekommendationerna med koppling till utbildning inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt andra rekommendationer från kommissionen.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av både livslångt lärande och – för att locka och behålla kvalificerade lärare – bättre utbildnings- och arbetsvillkor för forskare och professorer som centrala faktorer för ekonomisk utveckling. Parlamentet påpekar hur viktigt det är att unga människor får digitala färdigheter och att lärarna utbildas för detta, eftersom sådana färdigheter blir allt viktigare på den europeiska arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet betonar att arbetsmarknadens behov ändrar sig snabbt. Det blir allt svårare för unga människor att ta steget från utbildning till arbetsliv, och de löper därför vanligtvis en större risk att bli arbetslösa. Parlamentet upprepar vikten av att investera i humankapital och människor, särskilt i Europas ungdomar för att förbättra deras anställbarhet och yrkeskvalifikationer. Parlamentet anser att den befintliga kompetenskartan för EU måste förbättras, där arbetstillfällen och nödvändiga kvalifikationer fastställs, och att medlemsstaternas utbildningssystem måste anpassas därefter så att rätt kvalifikationer kan förvärvas för rätt arbete.

9.  Europaparlamentet betonar att partnerskapet mellan utbildningsvärlden och sysselsättningspolitiken måste främjas genom att man involverar alla aktörer, däribland arbetsmarknadens parter, beslutsfattare, utbildningsanordnare och arbetsgivare.

10. Europaparlamentet välkomnar sysselsättningsinitiativet för unga som införts för att förbättra ungdomsgarantin, framför allt i regioner med en ungdomsarbetslöshet på över 25 %, och påpekar att detta är ett effektivt sätt att minska ungdomsarbetslösheten och kommer att fungera som en grundläggande strukturreform på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta intensivt med de berörda parterna, särskilt arbetsgivare och små och medelstora företag, och att till fullo utnyttja Europeiska socialfonden, sysselsättningsinitiativet för unga och andra strukturfonder när de tillämpar ungdomsgarantin och att skapa en infrastruktur för detta.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till med att se till att ungdomsgarantin genomförs effektivt genom utbyte av exempel på bästa praxis. Parlamentet påpekar att de budgeterade medlen för ungdomsgarantin inom sysselsättningsinitiativet för unga löper ut den 31 december 2015, och uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att programmet ska kunna fortsätta.

12. Europaparlamentet understryker att det måste utvecklas entreprenörskompetens inom ungdomsgarantin. Parlamentet anser dock att det finns behov av tidig insats och aktivering samt, i många fall, reformer, såsom förbättring av yrkesutbildningssystemen, och att utbytet av bästa praxis i samband med det varvade utbildningssystemet kan bidra till strukturella förändringar på arbetsmarknaden och medföra ökad sysselsättning.

13. Europaparlamentet välkomnar den nya europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet hoppas att utbildning ska betraktas som en strategisk investering och därför ska ingå i en av de prioriterade åtgärderna.

14. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att erkänna kulturens fulla potential att bidra till hållbar ekonomisk utveckling och regionernas konkurrenskraft samt till att förbättra den sociala sammanhållningen. Parlamentet understrycker särskilt de kulturella och kreativa sektorernas roll och digitaliseringen av kulturarvet som strategiska drivkrafter för ekonomisk återhämtning och tillväxt i EU samt för regional utveckling, eftersom de för närvarande – direkt eller indirekt – genererar mer än 7 miljoner arbetstillfällen.

15. Europaparlamentet framhäver den kulturella sektorns betydelse i kampen mot ungdomsarbetslösheten, eftersom denna sektor är mycket tilltalande för unga människor och erbjuder dem fler arbetstillfällen. Parlamentet påminner även om den roll som kulturen spelar när det gäller att skapa ökad och bättre sysselsättning genom utbildning, kompetensutveckling, yrkesutbildning och informellt lärande. Parlamentet vill att de sammanhållningspolitiska instrumenten ska inriktas på att förbättra arbetstillfällena och öka deras antal inom de kulturella och kreativa sektorerna.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheterna att använda medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för att främja kulturell verksamhet i medlemsstaterna, framför allt inom den kreativa sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om resultatet av utvärderingen för parlamentet, senast tillsammans med halvtidsrapporten om programmet Kreativa Europa, det vill säga den 31 december 2017.

17. Europaparlamentet påminner om att kultur och materiellt och immateriellt kulturarv är centrala faktorer för hållbar förnyelse av städer och landsbygd, för attraktivitetskraften i städer och regioner och för ekonomisk utveckling genom kulturturism och kreativa små och medelstora företag. Parlamentet anser att man borde inrätta regionala kulturella knutpunkter där städer och regioner kan arbeta tillsammans för att främja och bevara sitt kulturarv och göra det till en ekonomisk tillgång.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åta sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett effektivt skydd av de materiella och immateriella tillgångar som utgör Europas kulturarv och är av grundläggande betydelse för stimulansen av kulturell och socioekonomisk utveckling, som grundar sig på och främjar den gemensamma europeiska identiteten och den kulturella särprägeln i europeiska länder, regioner och städer. Parlamentet uppmanar städer och regioner i EU att utnyttja de sammanhållningspolitiska instrumenten för detta ändamål.

19. Europaparlamentet anser att det tak på 5 miljoner euro (eller 10 miljoner euro av de totala kostnaderna om man inbegriper världsarven i Unescos lista) som kommissionen antagit på grundval av de totala projektkostnaderna är alltför strikt och kommer att resultera i mindre stöd till kulturarvet, inte minst eftersom det inte finns någon möjlighet till avdrag för dokumentation, förvaltningskostnader och utgifter som inte kan minskas (till exempel moms); det minskar även möjligheterna för offentliga och privata partnerskap och för investeringar i kultur som är av avgörande betydelse för den sociala och ekonomiska utvecklingen i EU.

20. Europaparlamentet betonar att EU-lagstiftningen inte innehåller någon rättslig grund för detta angreppssätt, och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över beslutet och att i de tematiska riktlinjerna klargöra tolkningen av artikel 3 e) i förordning (EU) nr 1301/2013 (Eruf) när det gäller investeringar i utvecklingen av befintlig potential genom fasta investeringar i utrustning och småskalig infrastruktur för kultur och hållbar turism.

21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå en större del av sina budgetar och av medlen för regional utveckling till kultur och kulturarv i syfte att göra regionerna attraktiva, främja en effektiv och övergripande utveckling i regionerna och ta vara på deras potential.

22. Europaparlamentet framhäver vikten av förenkling och rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sina insatser för att förenkla genomförandet av sammanhållningspolitiken så att de politiska resultaten blir mer målinriktade och byråkratin minskas på alla nivåer. Parlamentet betonar vikten av att det finns plattformar för utbyte av bästa praxis på de olika genomförandeområdena.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.3.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 3 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Angel Dzhambazki, Jill Evans, Emmanouil Glezos, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sylvie Guillaume, György Hölvényi, Dietmar Köster, Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Emma McClarkin, Martina Michels

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (1.4.2015)

till utskottet för regional utveckling

över investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen
(2014/2245(INI))

Föredragande av yttrande: Julie Girling

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Historiskt sett har kvinnor varit mer utsatta för arbetslöshet än män, trots att de utgör 59 % av de nyutexaminerade[1]. Utifrån detta är det också inkonsekvent att andelen kvinnor på ledande poster är låg. Sysselsättningsgraden bland kvinnor har ökat något, från 60 % till 63 % under de fem senaste åren, och arbetslösheten bland kvinnor i EU uppgår till 10 %, men det finns betydande regionala skillnader (även om dessa skillnader har minskat avsevärt)[2]. Även för de kvinnor som har arbete står inte lönerna och pensionsinbetalningarna i proportion till de utbildningar de har.

B.  Endast 29 % av kvinnorna har en examen inom IKT och endast 4 % är direkt anställda i IKT-branschen[3]. Enligt kommissionens siffror deltar fler kvinnor än män i högre utbildning, men kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, vilket begränsar kvinnornas ekonomiska möjligheter, trots att det inte finns några vetenskapliga bevis för att män skulle ha större talang för dessa ämnen än kvinnor.

C. Kvinnor har oftare låg lön (21,2 % 2010, jämfört med 13,3 % för männen); detta gäller i synnerhet kvinnliga anställda med låg utbildning och med tillfälliga kontrakt[4].

D. Pensionsskillnaderna mellan könen visar att i genomsnitt i EU är kvinnornas pensioner 39 % lägre än männens.

E.  Risken för fattigdom och social utestängning är större för kvinnor än för män, i synnerhet för personer över 60 år (22,2 % 2010, jämfört med 17,3 % bland männen)[5].

F.  Jämställdhet utgör ett viktigt verktyg för ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

G. Sammanhållningspolitiken utgör det huvudsakliga verktyget för åtgärder mot arbetslöshet och social utestängning och förlitar sig på investeringar i utbildning och ökad utbildningskapacitet.

H. Över tiden har en rad ekonomiska och sociala problem framträtt i landsbygdsområden, däribland dåligt utvecklad företagskultur, lågt deltagande bland vuxna i livslångt lärande och livslång utbildning, avsaknad av fortbildning i landsbygdsområden och ett stort antal personer som arbetar i självhushållsjordbruk.

I.   Anställningsnivån bland kvinnor är låg i förhållande till de mål som upprättades i Europa 2020-strategin (11,5 % under målet på 75 %)[6].

J.   Enligt OECD:s beräkningar skulle jämställdhet på arbetsmarknaden ge en ökning av BNP per capita med 12,4 % till 2030.

K. Kvinnor är underrepresenterade på ledande poster och endast 30 % av nya företag i Europa startas av kvinnor[7],

L.  Mer än två tredjedelar av Europas befolkning bor i städer. Dessa utgör produktiva och innovativa centra, men skapar samtidigt en koncentration av socialt utestängda människor, vilket gör att de är avgörande för att bemöta den sociala utestängningen.

M. Att vara ensamstående mamma eller ensamstående förälder utgör ett hinder på arbetsmarknaden.

N. I strukturfondsförordningarna fastslås att lika möjligheter för kvinnor och män och principen om könsbaserad integrering är övergripande punkter vid programplanering och omsättning av politiken.

O. Familjeföretag betalar kvinnor högre lön än små och medelstora företag och utgör en möjlighet för kvinnor att ta sig in i mansdominerade branscher. Kvinnor som arbetar i familjeföretag har större chans att nå ledande poster. EU och medlemsstaterna bör uppmanas att främja denna typ av verksamhet och att övertyga kvinnor om att engagera sig i familjeföretag i större utsträckning.

P.  Stöd för jämställdhet är, förutom en fråga om rättvisa och grundläggande rättigheter, även en fråga om konkurrenskraft, eftersom man annars förlorar den talang som finns hos alla de kvinnor som drabbas av marginalisering i yrkeslivet, vilket är inkonsekvent med försöken att stödja en kunskapsdriven ekonomi.

1.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har gjort mer för att minska löneskillnaderna mellan könen och oroas av att kvinnor i EU tjänar i genomsnitt 16,4 % mindre än män som gör arbete av samma värde, vilket motsvarar gratisarbete i 59 dagar per år. De får därmed en ekonomisk nackdel och det gör dem ibland beroende av sin partner. Parlamentet understryker betydelsen av att motarbeta skillnaderna i lön mellan könen, vilka även ger en pensionsklyfta på 39 % mellan män och kvinnor i EU. Parlamentet understryker det faktum att i nio medlemsstater har dessa skillnader ökat under de senaste fem åren. Parlamentet konstaterar att enligt bedömningen av ett europeiskt mervärde så skulle en minskning av könsklyftorna med 1 % ge en ekonomisk tillväxt på 0,1 % och konstaterar att om kvinnor ges tillträde till ansvarsfulla poster ökar organisationernas konkurrenskraft. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra och uppdatera statistiken om könsklyftorna i lönesättningen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva insyn i lönerna vid arbetstillfällen som skapas eller finansieras genom sammanhållningspolitiken, och att därmed motverka eventuella orättvisor i lönenivåerna.

3.  Europaparlamentet anser att unionen, i alla genomförandestadier av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet och jämställdhetsintegrering, liksom att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

4.  Europaparlamentet vill se att en rad olika typer av diskriminering erkänns och motarbetas, det vill säga inte bara ojämlikhet på grund av kön utan även ojämlikhet på grund av religion eller personlig övertygelse, socialt ursprung, sexuell läggning, ålder, etniskt ursprung och funktionshinder, så att man bedriver en relevant och effektiv politik för social inkludering.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska krisen har medfört att jämställdheten har gått bakåt på många områden. Parlamentet understryker betydelsen av att se till att den ekonomiska krisen inte används som ett argument för att befästa ojämlikheten mellan kvinnor och män, samt betonar att jämställdhetsarbetet måste fortsätta även under en sådan kris.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bryta denna dynamik genom att främja en politik som aktivt gynnar jämställdheten genom program och budgetar som syftar till att öka BNP per capita på detta sätt. 

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt utnyttja de europeiska strukturfonderna som ett verktyg för att öka jämställdheten mellan könen. Parlamentet begär att medlemsstaterna och kommissionen ska utföra en könsspecifik analys samt verka för jämställdhetsintegrering i budgetarbetet, för att på så sätt kunna nå en jämställd fördelning av de ekonomiska resurserna mellan könen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva statistiska indikatorer för varje land i Eurostat, så att man kan mäta jämställdhetens påverkan på de ekonomiska framstegen, såväl när det gäller kvinnors faktiska deltagande på marknaden som i vilken utsträckning de är anställda på ledande poster och i den högre ledningen.

9.  Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag ger ett betydande bidrag till den europeiska ekonomin, i synnerhet genom att skapa sysselsättning, men är besviket över att kvinnor leder sådana företag i mycket mindre utsträckning än män. Parlamentet konstaterar att kvinnor är ordförande för 5 % av företagsstyrelserna i EU och att andelen kvinnliga styrelsemedlemmar är 18,6 %. Parlamentet beklagar att under perioden 2003–2012 ökade det kvinnliga företagandet endast marginellt, från 10 % till 10,4 %.

10. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis för att uppmuntra kvinnor att starta små och medelstora företag, utveckla strategier för främjande av kvinnligt företagande samt göra det lättare för kvinnliga företagare att få ekonomiskt stöd. Parlamentet gläds åt att Europeiska regionala utvecklingsfonden ger stöd till små och medelstora företag som leds av kvinnor och framför allt uppmuntrar verksamhet som fokuserar på utbildning och tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar Europeiska jämställdhetsinstitutet att prioritera insamlingen av information om kvinnligt företagande och då i synnerhet tillgång till finansiering och ekonomiska nätverk.

11. Europaparlamentet beklagar djupt att det görs så lite för att främja kvinnligt deltagande i beslutsfattande organ och för att uppmuntra dem att starta egna företag. Diskriminering på grund av till exempel graviditet används ofta för att utestänga kvinnor från den privata och offentliga arbetsmarknaden.

12. Europaparlamentet konstaterar att kvinnors underrepresentation inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik bygger på könsstereotyper. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att främja kvinnors inträde i branscher som traditionellt har betraktats som ”manliga” branscher, i synnerhet vetenskap och ny teknik, genom framför allt informations- och medvetandegörandekampanjer för att kunna dra full nytta av det humankapital som Europas kvinnor utgör.

13. Europaparlamentet konstaterar att kvinnor oftare arbetar deltid och har lågbetalda eller farliga arbeten, vilket kan vara en fördel för mammor som har återvänt från mammaledighet, men också kan leda till fattigdom bland förvärvsarbetande och skillnader i pension mellan könen. Parlamentet konstaterar att anställda kvinnor i Europa fortfarande arbetar deltid fyra gånger så ofta som anställda män[8], Parlamentet oroas över att det finns skillnader i statistiken över deltidsarbete mellan medlemsstaterna och uppmanar kommissionen att ta fram en uppdaterad, djupgående analys av de olika typerna av sysselsättning, inklusive jämförelser inom och mellan medlemsstaterna för att kunna tydliggöra könsbaserade orättvisor när det gäller sysselsättningen, och med särskild information om deltidsarbete.

14. Europaparlamentet bekräftar behovet av att upprätta barnomsorgsinrättningar för små barn för att främja kvinnors närvaro på arbetsmarknaden, och uppmanar därför kommissionen att stödja innovativa projekt i denna riktning. Parlamentet påpekar att investeringar i offentlig infrastruktur, såsom barnomsorgsinrättningar, ökar kvinnors möjligheter att aktivt delta i ekonomin och på arbetsmarknaden.

15. Europaparlamentet vill i detta sammanhang se att kommissionen, som en del av sammanhållningspolitiken, avsätter en större del av Eruf- och ESF-medlen till projekt som gör det möjligt för kvinnor att få tillgång till högkvalitativ utbildning och sysselsättning.

16. Europaparlamentet konstaterar att det finns en tydlig tendens bland den kvinnliga befolkningen att flytta från landsbygden till städerna för att söka jobb, vilket leder till en ojämn könsfördelning i sysselsättningen i landsbygdsområden. Parlamentet understryker de effekter detta har på ekonomin och befolkningen, samt betydelsen av att utveckla en landsbygdsekonomi där både mäns och kvinnors potential tas tillvara och där branscher som normalt domineras av kvinnor ges samma status som mansdominerat arbete. För detta behövs det program som stöder kvinnligt företagande och underlättar en harmonisering av de tjänster som erbjuds i landsbygdsområden, såsom barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård och utbildning. För att nå jämställdhet på arbetsmarknaden behövs det även långsiktiga insatser för att bekämpa de faktorer som leder till att kvinnor och män placeras i olika branscher. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja kvinnors företagande i landsbygdsområden.

17. Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att börja införa program som fokuserar på utveckling av kvinnors företagar- och chefskunskaper för att kunna öka antalet företag såväl på landsbygden som i städerna. Parlamentet understryker betydelsen av att främja jämställda anställningsmöjligheter genom att uppmuntra kvinnor, i synnerhet på landsbygden, att starta egna företag.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka om könsklyftorna kan inkluderas i meddelanden om offentlig upphandling för att på så sätt uppmuntra företag att sträva efter jämlikhet, samtidigt som man uppfyller EU:s konkurrenslagstiftning.

19. Europaparlamentet påpekar att det finns en betydande digital könsklyfta som måste åtgärdas genom att man underlättar och främjar kvinnors tillgång till utbildningar inom ny teknik.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera den digitala ekonomiska agendan och betonar att fullständig tillgång till bredband är avgörande för att kunna ge kvinnor, män och företag fler möjligheter när det gäller flexibla arbetsupplägg och arbete hemma. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och lokala och regionala myndigheter att stödja investeringar för utbildning av kvinnor inom IKT-sektorn, på ett sätt som kan förbättra människornas balans mellan arbetsliv och privatliv.

21. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att, för att nå målen rörande arbetslöshet och social inkludering, ta hänsyn till de behov som kvinnor som återkommer från mammaledighet har, samt motivera arbetsgivare att anställa kvinnor som har varit på mammaledighet, underlätta flexibla arbetsupplägg och främja ytterligare (livslångt) lärande som gör det möjligt för dem att på ett smidigt sätt återgå till yrkeslivet.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att även vidta åtgärder som skyddar kvinnor inom sina investeringsprogram, samt att se till att medlen riktas till effektiv sysselsättning och nya arbetstillfällen, och inte missbrukas.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att systematiskt uppmuntra användning av plattformer för e-lärande för att utveckla kvinnors företagande samt företagande i gränsöverskridande områden. Parlamentet uttrycker särskilt sin oro rörande behovet av att skapa ett nätverk för gränsöverskridande partnerskap som bygger på dialogen och kommunikationen mellan partnerinstitutioner, i syfte att organisera offentliga debatter om kvinnors företagande och gränsöverskridande företagande.

24. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att på ett bättre sätt använda såväl kvantitativa som kvalitativa indikatorer för att nå målen om att öka kapaciteten i barnomsorgen och på så sätt säkerställa lika tillgång till högkvalitativ barnomsorg och utbildning för alla barn.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja investeringar i utbildningsprogram som syftar till att främja kvinnors integration på arbetsmarknaden, i synnerhet för dem som tidigare har varit hemma med barn eller andra anhöriga på heltid, samt investeringar i omsorgsinrättningar för barn, äldre och andra behövande. Dessa inrättningar måste både vara tillgängliga och betalbara samt ha öppettider som passar för heltidsarbete så att man kan skapa en balans mellan yrkes- och familjeliv, samtidigt som arbetslösheten och den sociala utestängningen motarbetas.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta budgetåtgärder där man tar hänsyn till könsfrågor vid planeringen av sammanhållningspolitiken, för att på så sätt försöka utreda inte bara de program som specifikt riktar sig till kvinnor, utan även alla andra program och politiska initiativ som regeringen lägger fram, tillsammans med effekterna av avsättandet av resurser och deras bidrag till jämställdheten mellan kvinnor och män.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa och stärka jämställdhetsintegreringen i budgetarbetet och uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis inom detta område.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	31.3.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Mlinar, Krisztina Morvai, Maria Noichl, Marijana Petir, Terry Reintke, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Ángela Vallina, Elissavet Vozemberg, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rosa Estaràs Ferragut, Julie Girling, Constance Le Grip, Marc Tarabella, Julie Ward, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Bart Staes

• [1]  Rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män, 2014
• [2]  Eurostats uppgifter för 2008 och 2013.
• [3]  Kommissionens rapport (2013), ”Women active in the ICT sector”.
• [4]  Ibid.
• [5]  http://www.europarl.europa.eu/eplibrary/Pauvrete-dans-l-Union-europeenne.pdf
• [6]  Eurostat, arbetskraftsundersökning (AKU) 2014 (andra kvartalet).
• [7]  Handlingsplanen ”Företagande 2020 – Stärka företagarandan i EU (COM(2012)0795).
• [8]  ”Report on equality between women and men 2014”, Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.5.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 1 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Michela Giuffrida, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Olaf Stuger, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Isabella Adinolfi, Enrique Calvet Chambon, Josu Juaristi Abaunz, Ivana Maletić, Miroslav Mikolášik, Bronis Ropė, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Ulrike Trebesius