Betänkande - A8-0207/2015Betänkande
A8-0207/2015

    BETÄNKANDE om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa

    24.6.2015 - (2014/2149(INI))

    Utskottet för kultur och utbildning
    Föredragande: Mircea Diaconu

    Förfarande : 2014/2149(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A8-0207/2015
    Ingivna texter :
    A8-0207/2015
    Debatter :
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa

    (2014/2149(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

          med beaktande av ingressen till fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 3.3 där det uppges att signatärerna ”har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv”,

          med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF),

          med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 22,

          med beaktande av konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som antogs av Unesco den 20 oktober 2005,

          med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG[1],

          med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006[2],

          med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006[3],

          med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG[4],

          med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/60/EU av den 15 maj 2014 om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (omarbetning)[5],

          med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[6],

             med beaktande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen) av den 13 oktober 2005[7],

          med beaktande av rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa[8],

    –       med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2014 om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet och arbetsplanen för kultur för perioden 2015–2018 och om Europaåret för kulturarvet[9],

          med beaktande av kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (2011/711/EU)[10],

          med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

          med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (COM(2014)0477),

          med beaktande av Regionkommitténs yttrande från november 2014 över kommissionens meddelande En integrerad kulturarvsstrategi för Europa,

             med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

          med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för transport och turism och utskottet för regional utveckling (A8‑0207/2015), och av följande skäl:

    A.     Kultur och kulturarv är gemensamma resurser och kollektiva nyttigheter och värden som inte får vara till för exklusiv användning. Deras fulla potential för hållbar mänsklig, social och ekonomisk utveckling har fortfarande inte erkänts eller utnyttjats fullt ut, vare sig inom ramen för EU-strategier eller FN:s utvecklingsmål för perioden efter 2015.

    B.     Kulturens olika effekter på samhället måste beaktas inom beslutsprocessen.

    C.     Kulturarvet är naturligt heterogent, återspeglar kulturell och språklig mångfald och pluralism och inverkar på regional utveckling, social sammanhållning, jordbruk, sjöfart, miljö, turism, utbildning, den digitala agendan, yttre förbindelser, tullsamarbete samt forskning och innovation.

    D.     Främjandet av kultur, kulturell mångfald och interkulturell dialog fungerar som en katalysator för samarbete mellan medlemsstaterna.

    E.     Att öka den europeiska kulturella och språkliga mångfalden, främja Europas kulturarv och stärka den europeiska kultursektorns och kreativa sektorns konkurrenskraft syftar till att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

    F.     Kulturarvstillgångar är långsiktiga tillgångar som skapar värde och bidrar till kompetensutveckling och ekonomisk tillväxt, genom turismfrämjande, samt skapar arbetstillfällen.

    G.     Projekt för att lyfta fram kulturarvet är ofta exempel på innovativa och varaktiga ekonomiska verksamheter som utvecklar små och medelstora företags entreprenörs- och forskningskompetens.

    H.     Kulturarvet, både det materiella och immateriella, spelar en betydande roll i att skapa, bevara och främja europeisk kultur och europeiska värden samt nationell, regional, lokal och individuell identitet, liksom det europeiska folkets nutidsidentitet.

    I.      Strategier för underhåll, restaurering och bevarande av kulturarvet samt tillgång till och utnyttjande av det är främst nationella, regionala eller lokala ansvarsområden, men kulturarvet har också en tydlig europeisk dimension och flera EU-strategier hänvisar direkt till kulturarvet, bland annat dem som rör jordbruk, miljö samt forskning och innovation.

    J.      I artikel 167 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet.

    K.     I artikel 167 uppges även att unionen ska syfta till att förbättra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia, främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet när det gäller att bevara och skydda det kulturarv som har europeisk betydelse.

    L.     I arbetsplanen för kultur, som antogs av rådet den 25 november 2014, ingår kulturarv som en av de fyra prioriteringarna för EU:s arbete för kultur under perioden 2015–2018.

    M.    Avsaknaden av könsuppdelade kulturuppgifter, bland annat på kulturarvsområdet, är en faktor som döljer de rådande könsklyftorna och utmaningarna för politiker och beslutsfattare.

    N.     Information om finansieringsmöjligheter genom EU-program på kulturarvsrelaterade områden – såsom lokal och regional utveckling, kultursamarbete, forskning, utbildning, stöd till små och medelstora företag, det civila samhället och turism – finns men är fragmentarisk.

    O.     De kulturella och turistiska värdena i Europarådets ”Europeiska kulturvägar” för att främja ett gemensamt europeiskt kulturarv och utveckla en hållbar kulturturism bör stärkas.

    P.     Europeiska unionens kulturarvspris/Europa Nostra Awards främjar spetskompetens, inspirerar genom goda exempel och stimulerar utbytet av bästa praxis på kulturarvsområdet runtom i Europa.

    Q.     I Venedigstadgan om bevarande och restaurering av historiska och kulturella minnesmärken, Granadakonventionen om skydd för byggnadskulturarvet i Europa samt Vallettakonventionen om skydd för det arkeologiska kulturarvet definieras tydligt internationellt erkända standarder för restaurering av kulturarvet och arkeologiska verk.[11]

    En integrerad strategi

    1.      Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att använda tillgängliga resurser för att stödja, förbättra och främja kulturarvet på grundval av en integrerad strategi, samtidigt som hänsyn tas till de kulturella, ekonomiska, sociala, historiska, utbildningsmässiga, miljömässiga och vetenskapliga aspekterna.

    2.      Europaparlamentet anser att en integrerad kulturarvsstrategi är nödvändig om man vill få till stånd en kulturell dialog och ömsesidig förståelse. Parlamentet är övertygat om att en sådan strategi kan leda till ökad social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och samtidigt också bidra till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin.

    3.      Europaparlamentet riktar i fråga om framtagandet av den nya integrerade kulturarvsstrategin följande specifika rekommendationer till kommissionen:

             a) att, i linje med sina befintliga arbetsmetoder när det gäller att arbeta på ett sektorsövergripande och flexibelt sätt, införa en gemensam strategi inom kommissionen genom förbättrat samarbete mellan de olika politikområden som rör kulturarvet och rapportera till parlamentet om resultaten av detta närmare samarbete,

             b) att informera potentiella stödmottagare på ett enkelt och lättillgängligt sätt, till exempel genom en central informationsplattform och utbyte av bästa praxis i EU, om vilka EU-medel det finns för finansiering av kulturarvet,

             c) att utnämna företrädesvis 2018 till Europaåret för kulturarvet, med en adekvat budget och med målet att bland annat sprida kunskap och öka medvetenheten och utbildning bland framtida generationer om värdet av det europeiska kulturarvet och dess skydd, och att lägga fram förslaget till program för Europaåret till parlamentet senast 2016,

             d) att, inom sitt politiska och tvärgående perspektiv, erkänna kulturarvet som både lös och fast egendom, materiellt och immateriellt, och som en icke-förnybar resurs vars autenticitet måste bevaras.

    4.      Europaparlamentet begär att en politisk ram tas fram för den historiska miljön – kulturarv som utgörs av fast egendom – inom en snar framtid, inbegripet en lagstiftningsram för monument och arkeologiska och historiska landskap i linje med artikel 4 i EUF-fördraget.

    5.      Europaparlamentet främjar kreativ modern innovation inom arkitektur och design som bygger på respekt för både dåtid och nutid och där man samtidigt värnar om kvalitet och samstämdhet.

    EU-finansiering av kulturarvet

    6.      Europaparlamentet noterar EU:s åtagande om att bevara och förbättra Europas kulturarv genom olika program (Kreativa Europa, Horisont 2020, Erasmus+, Ett Europa för medborgarna), fonder (de europeiska struktur- och investeringsfonderna) samt åtgärder såsom de europeiska kulturhuvudstäderna, de europeiska kulturarvsdagarna och det europeiska kulturarvsmärket. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att engagera sig ännu mer för att främja forskning.

    7.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

             a) upprätta en gemensam EU-portal för det materiella och immateriella kulturarvet, som samlar information från alla EU-program som finansierar kulturarvet och är strukturerad i tre huvuddelar: en databas över materiella och immateriella kulturföremål, bland annat exempel på bästa praxis inom bevarande och främjande med alla relevanta hänvisningar; finansieringsmöjligheter för kulturarv, liksom uppgifter om det aktuella läget för det europeiska kulturarvet och viktiga uppgifter när det gäller bevarande, till exempel klimatuppgifter och information om tidigare genomförda restaureringsprojekt samt nyheter och länkar avseende utvecklingen inom kulturarvsrelaterad politik, åtgärder och evenemang,

             b) med särskild finansiering stödja studier, forskning och pilotåtgärder särskilt utformade för att analysera effekterna av kulturarvsfrämjande processer, utarbeta särskilda indikatorer och riktmärken i fråga om kulturarvets direkta och indirekta bidrag till processer som rör ekonomi och social utveckling samt direkt stödja kulturell och social innovation som integrerats i lokala miljöer där kulturarvet kan driva på utvecklingen och hjälpa till att förbättra människors livskvalitet,

    c) stärka den nya principen om multifinansiering, som möjliggör kompletterande användning av olika EU-fonder inom samma storskaliga projekt,

             d) främja offentlig-privata partnerskap,

             e) anpassa tidsåtgången för strukturfondernas projekthantering för att bättre tillgodose de specifika behoven inom projekt för konservering, restaurering och bevarande,

             f) se över riktmärket på 5 miljoner euro för kulturarvsprojekt som lämnats in inom ramen för åtgärden för småskalig infrastruktur[12], och få upp det till minst samma nivå som Unescos projekt, dvs. 10 miljoner euro.

    8.      Europaparlamentet framhåller att tanken bakom översynen av förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), särskilt principen om integrerad finansiering, i vissa fall också kan genomföras genom att stödja storskaliga projekt. Parlamentet erkänner dock att även småskaliga kulturinitiativ måste främjas och stödjas, vilka är särskilt viktiga för en utveckling inifrån, och att de kan bidra till att bevara kulturarvet och främja den lokala och regionala utvecklingen och den samhällsekonomiska tillväxten generellt.

    9.      Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i riktlinjerna för nästa generations strukturfonder för kulturarv ha med ett system för obligatorisk kvalitetskontroll, som ska tillämpas genom hela projektets livscykel.

    10.    Europaparlamentet betonar medlemsstaternas roll när det gäller att säkerställa både en hög nivå av färdigheter och fackkompetens bland aktörerna och en affärsstruktur som kan se till att bästa praxis tillämpas för att skydda kulturarvet, inbegripet genom att använda lämpliga kvalitetskontrollsystem i enlighet med de internationella stadgorna.

    11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att innovativa kulturarvsbevarande åtgärder och miljövänliga energieffektivitetslösningar för historiska byggnader behandlas som stödberättigade i delegerade akter, inbjudningar att anmäla intresse samt initiativ för att ta fram förordningar för sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020.

    12.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka möjliga skatteincitament när det gäller arbete med restaurering, bevarande och konservering, såsom sänkt mervärdesskatt eller andra sänkta skatter, med hänsyn till att det europeiska kulturarvet även förvaltas av privata organ.

    13.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att undersöka bästa praxis inom skattepolitiska strategier i Europa och rekommendera lämpliga sådana till medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa dessa rekommendationer och utbyta bästa praxis sinsemellan för att se till att det privata stödet för materiella och immateriella kulturarvsprojekt får maximal uppmuntran och för att maximera den ekonomiska utvecklingen och den sociala sammanhållningens effekter i den relevanta lokala miljön.

    Nya styrningsmodeller

    14.    Europaparlamentet välkomnar rådets initiativ att ta fram riktlinjer för de nya modellerna för delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet genom att främja aspekten ”gemensamma resurser” och stärka kopplingarna mellan lokala, regionala, nationella och europeiska planer.

    15.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att rättsliga verktyg tas fram som möjliggör alternativa modeller för finansiering och förvaltning, såsom delaktighet från lokalsamhället, det civila samhället och offentlig-privata partnerskap, i syfte att genomföra åtgärder för kulturarvet (konservering, restaurering, bevarande, utveckling och främjande).

    16.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en Europaomfattande dialog mellan politiska beslutsfattare på alla styresnivåer tillsammans med kultursektorn och den kreativa sektorn, nätverk av turistföretag, offentlig-privata partnerskap samt icke-statliga organisationer.

    17.    Europaparlamentet uppmuntrar alla aktörer som deltar i styrningen av kulturarvet att hitta en balans mellan ett hållbart bevarande av kulturarvet och utvecklingen av dess ekonomiska och sociala potential.

    18.    Europaparlamentet betonar att kulturarvsprojekt inom ramen för Eruf utgör ett exempel på flernivåstyrning och subsidiaritetsprincipen och att en stor del av Erufs medel går till just kulturarvsprojekt. Det är viktigt med gränsöverskridande kulturprojekt som bidrar till att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och främjar inkludering. Ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka och utveckla stödet till finansiering genom avtal om offentlig-privata partnerskap.

    19.    Europaparlamentet betonar behovet av nya styrningsmodeller för att ett kvalitetskontrollsystem ska inkluderas i alla alternativa former av finansiering och förvaltning av kulturarvet.

    20.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka kontrollerna över kulturarvsrelaterade utgifter och att främja samarbete inom bekämpning av bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet som förekommer på detta område.

    21.    Europaparlamentet föreslår att europeiska lagstiftningsförslag bör kompletteras med en konsekvensbedömning när det gäller kulturarv, och att kulturarvet i fall där bedömningen pekar på negativa effekter bör uteslutas från lagstiftningsförslagets tillämpningsområde som ett undantag.

    Kulturarvets ekonomiska och strategiska potential

    22.    Europaparlamentet noterar att kulturarvet bidrar till innovativa arbetstillfällen, produkter, tjänster och processer och kan vara en källa till kreativa idéer, som ger näring till den nya ekonomin samtidigt som de – genom lämplig förvaltning – har liten miljöpåverkan.

    23.    Europaparlamentet bekräftar att kulturarvet spelar en viktig roll i flera av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020, såsom den digitala agendan, innovationsunionen, agendan för ny kompetens och arbetstillfällen samt en industripolitik för en globaliserad tid. Parlamentet efterlyser därför ett större erkännande av det europeiska kulturarvets roll som en strategisk resurs för smart och hållbar tillväxt för alla i halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin.

    24.    Europaparlamentet konstaterar att kulturarvsområdet har kapaciteten att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att sprida initiativ om vidareutbildning inom förvaltning och konservering för yrkesverksamma och forskare på kulturarvsområdet. Parlamentet välkomnar i synnerhet långsiktiga finansieringsmöjligheter för nätverk av forskare, i likhet med Marie Skłodowska Curie-stödet.

    25.    Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för den europeiska turismen med Unesco-utnämnda materiella eller immateriella kulturarv och naturarv.

    26.    Europaparlamentet framhåller möjligheten att rikta större fokus på kulturturism vid utarbetandet av makroregionala strategier som i högre grad ska förankra kulturturismen i den strategiska ramen för ett europeiskt samarbete.

    27.    Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att främja och stödja ”mjukt resande” (gång, ridning och cykelturer) som ett sätt att öppna upp nya möjligheter till kultur- och naturbaserad turism.

    28.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att arbeta tillsammans med regionala och lokala myndigheter för att maximera kulturarvets värde i våra samhällen och dess bidrag till arbetstillfällen och tillväxt i EU.

    29.    Europaparlamentet påpekar att kulturturismen, som svarar för 40 procent av den europeiska turismen, är en viktig ekonomisk sektor i fråga om tillväxt- och sysselsättningspotential och att utvecklingen av den bör stärkas ytterligare genom användning av ny teknik. Parlamentet betonar dock vikten av att bevara kultur- och naturarvet genom att skapa hållbara, mindre inträngande former av turism med ett högre mervärde, där turistnäringen integreras i lokala utvecklingsstrategier.

    30.    Europaparlamentet uttrycker sin oro över läget när det gäller strategierna för konservering, restaurering, bevarande och främjande av kulturarvet, som har en enorm betydelse för den europeiska identiteten. Parlamentet betonar att finansieringen av skyddet av kulturarvet har genomgått drastiska nedskärningar i vissa medlemsstater till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att adekvata medel anslås och initiativ tas för att Europas kulturarv ska komma till sitt fulla värde.

    31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja spetskompetens, innovation och konkurrenskraft i kultursektorn och den kreativa sektorn genom att stödja konstnärers, kreatörers och kulturarbetares arbete.

    32.    Europaparlamentet bekräftar att kulturarvet snarast måste få en tydlig plats i kommissionens investeringsplan för Europa.

    33.    Europaparlamentet påpekar att metodramen behöver förbättras för att få bättre statistik på kulturarvsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en rad indikatorer som skulle kunna användas för övervakning och utvärdering av läget när det gäller kulturarvet och som skulle vara lika för alla medlemsstater. Parlamentet understryker behovet att i större utsträckning uppnå forskningsresultat som täcker alla aspekter av kulturarvet och att sammankoppla dem för att undvika fragmentering på detta område. Parlamentet vill i detta sammanhang lyfta fram potentialen av ”stordata” när det gäller att erhålla mer kunskap ur forskningsprojekten. För att bedöma det faktiska och potentiella ekonomiska värdet av kulturarvet är det viktigt att samla statistik mer systematiskt.

    34.    Europaparlamentet anser att kommissionen bör klassificera företag och enheter som arbetar med olika aspekter av bevarande av kulturarvet som en särskild sektor, som använder traditionella metoder med mervärde som underlättar ett miljövänligt och hållbart bevarande.

    35.    Europaparlamentet inser det brådskande behovet att ta itu med ungdomsarbetslösheten och betonar att kulturarvet är ett område med potential till fler och bättre arbetstillfällen, där övergången mellan utbildning och arbetsliv kan stärkas, till exempel genom utveckling av högkvalitativ lärlingsutbildning och praktik samt nystartade små och medelstora företag och företag i den sociala ekonomin. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende medlemsstaterna att skapa nya och innovativa finansieringsmöjligheter för att stödja utbildning inom förvaltning och konservering samt rörlighet för arbetstagare och forskare i denna sektor.

    36.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att främja gemensamma kulturarvs- och turismprogram på en integrerad och vetenskaplig grund, som ska fungera som ett riktmärke och ett exempel på bästa praxis.

    37.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strategiskt planera kulturarvsrelaterade projekt som kan leda till övergripande regional och lokal utveckling, internationella och interregionala samarbetsprogram, skapandet av nya arbetstillfällen, hållbar förnyelse av landsbygds- och stadsområden samt bevarande och främjande av traditionella färdigheter med anknytning till restaurering av kulturarvet.

    38.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att ta fram en ekonomisk och statistisk enkätundersökning av företag, förvaltningsenheter och specialiserade yrkesverksamheter inom sektorn för bevarande och främjande av kulturarvet och deras specifika bidrag när det gäller produktion och nya arbetstillfällen.

    39.    Europaparlamentet pekar på behovet att skapa, utveckla och främja möjligheter till rörlighet och utbyten av erfarenheter för personer som arbetar i kulturarvsektorn, genom att man ser till att det finns en genuin yrkesmässig ömsesidighet, i linje med direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, genom att medlemsstaterna identifierar och har gemensamma minimikvalifikationer (förmåga och kunskap), särskilt när det gäller yrket konservator/kurator. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att lägga fram förslag om att utöka de lämpliga programmen för att inkludera rörlighet för kulturarvsarbetare, såväl chefer som anställda (till exempel slottsförvaltare), i syfte att utbyta erfarenheter och bästa praxis.

    40.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att betona värdet av sina kulturarvstillgångar genom att främja studier för att fastställa det kulturella och ekonomiska värdet av kulturarvet, så att ”kostnaden” för dess bevarande omvandlas till en ”investering” i dess värde.

    41.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), under sin nästa agenda för strategisk innovation, inrättar en KI-grupp (kunskaps- och innovationsgrupp) inom kulturarvssektorn och den kreativa sektorn, och på så vis direkt stödja en helhetssyn på forskning och innovation.

    42.    Europaparlamentet upprepar vikten av att verka för att utbildning inom konst, musik, teater och film inkluderas i läroplaner som ett sätt att främja kunskap om kulturarvet, konstnärligt utövande och uttryck, och mjuka färdigheter som inriktar sig på kreativitet och innovation.

    43.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa tvärvetenskapliga teman med anknytning till kulturarvet på flera olika utbildningsnivåer.

    44.    Europaparlamentet betonar turistnäringens stora potential när det gäller utveckling av entreprenörsverksamhet och en delaktighetsbaserad strategi, särskilt för små och medelstora turistföretag, men också för nystartade företag, den icke vinstdrivande sektorn och andra organisationer som bidrar till bevarandet, skyddet och främjandet av Europas kulturarv. Förutom kulturtillgångarna är kvaliteten på tjänsterna och ett stort yrkeskunnande, en välutbildad arbetskraft på området A och O för en framgångsrik och konkurrenskraftig europeisk turistnäring. Parlamentet betonar att forskning, innovation och ny teknik, särskilt på telekommunikationsområdet, är nödvändiga för att föra kulturarvet närmare invånarna. Parlamentet anser också att man bör undanröja onödiga bördor för små och medelstora företag, så att de kan öka sin konkurrenskraft, och att lagstiftning som har negativa effekter på små och medelstora företag inom turistnäringen bör ses över.

    Möjligheter och utmaningar

    45.    Europaparlamentet belyser den potential som digitaliseringen av kulturarvet har, både som ett verktyg för att bevara vår historia och som en källa till utbildnings- och forskningsmöjligheter, skapande av högkvalitativa arbetstillfällen, bättre social delaktighet, ökad tillgång för personer med funktionsnedsättning eller personer som bor i avlägsna områden samt hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet betonar att digitaliseringen av kulturarvet kräver en konsekvent ekonomisk insats för små och medelstora företag eller isolerade kulturinstitutioner och att adekvat finansiering är en nyckelfaktor för att säkerställa en större mottagarkrets och bredare spridning av detta kulturarv. Parlamentet betonar att de möjligheter som digitaliseringen och ny teknik medför, som aldrig får ersätta tillgången till originalkulturarvet eller de anknytande sociala fördelarna med traditionella former av deltagande i kulturlivet, inte bör leda till att bevarandet av original försummas eller att traditionella former av kulturfrämjande åsidosätts, vare sig under eller efter digitaliseringen.

    46.    Europaparlamentet stöder digital innovation inom konst- och kulturarvssektorn och noterar att användningen av e-infrastrukturer kan locka en ny mottagarkrets och säkerställa bättre tillgång till och utnyttjande av det digitala kulturarvet. Parlamentet vill lyfta fram relevanta befintliga verktyg, såsom webbplatsen Europeana, och uppmuntrar till förbättring av webbplatsens sökkriterier så att den blir mer användarvänlig.

    47.    Europaparlamentet understryker behovet att öka digitaliseringen och bevarandet av kulturarvet samt tillgången till det via internet, särskilt det europeiska filmarvet.

    48.    Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta en verklig demokratisk och delaktighetsbaserad skildring av det europeiska kulturarvet, inbegripet i fråga om religiösa och etniska minoriteter. Parlamentet påpekar att det finns kulturarvsplatser som omfattar olika eller omtvistade versioner av historien, och understryker att försoningsprocesser inte bör leda till ett undertryckande av olika befolkningsgruppers historiska medvetenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tänka över etik och metoder vid presentation av kulturarvet och att ta hänsyn till att tolkningarna kan gå isär.

    49.    Europaparlamentet anser att det religiösa arvet utgör en immateriell del av det europeiska kulturarvet. Parlamentet betonar att det är viktigt att platser, sedvänjor och föremål med koppling till religionsutövande inte förbises när man talar om det europeiska kulturarvet eller utsätts för någon form av diskriminering.

    50.    Europaparlamentet anser att det historiska religiösa arvet, inbegripet arkitektur och musik, måste bevaras för sitt kulturella värde, oavsett religiöst ursprung.

    51.    Europaparlamentet betonar vikten av interkulturell dialog både inom och utanför Europa, och anser att EU bör främja en sådan dialog som ett lämpligt verktyg mot radikalism oavsett ursprung.

    52.    Europaparlamentet påpekar de kulturarvsrelaterade särdragen hos de nationella minoriteterna i medlemsstaterna. Parlamentet kräver i detta hänseende att deras kulturarv bevaras och att den kulturella mångfalden främjas och skyddas.

    53.    Europaparlamentet betonar att kulturell diskriminering av religiösa och etniska minoriteter bör undvikas.

    54.    Europaparlamentet betonar vikten av att stödja migrantgruppers kulturverksamhet.

    55.    Europaparlamentet bekräftar kulturarvets viktiga bidrag till kultursektorn och den kreativa sektorn samt till social delaktighet genom kultur.

    56.    Europaparlamentet understryker vikten av att göra kulturarvsplatser mer lättillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

    57.    Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är att bevara kulturlandskap och i synnerhet immateriellt kulturarv, som utgör en levande kultur och understöder traditionella hantverk, och uppmanar kommissionen att i större utsträckning inkludera detta i de respektive programmen.

    58.    Europaparlamentet understryker betydelsen av det gastronomiska arvet och att detta måste skyddas och stödjas. Parlamentet anser att de medel som avsatts för detta område kan optimeras genom samverkan med EU:s övriga politikområden, till exempel den gemensamma jordbrukspolitiken eller konsumentskyddspolitiken.

    59.    Europaparlamentet noterar att kulturarvet och turismen kan uppnå ömsesidiga fördelar, eftersom kulturarvet ger turistnäringen stora intäkter samtidigt som turismen har en positiv inverkan på kulturen då den uppmuntrar till ett uppvisande och bevarande av kulturtillgångarna och ger intäkter som behövs för deras bevarande.

    60.    Europaparlamentet betonar att kulturturismen spelar en viktig roll för att få oss att skydda och värdesätta vårt kulturarv, vilket inte bara inbegriper det fysiska kulturarvet och landskapet, utan även det immateriella kulturarvet såsom språk och religiösa traditioner och mattraditioner.

    61.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att fortsätta samarbeta för att på alla respektive nivåer vidta de åtgärder som främjar kulturarvet och kulturturismen och som ingår i kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352).

    62.    Europaparlamentet påpekar vikten – mot bakgrund av djupa demografiska och samhälleliga förändringar – av vårt gemensamma europeiska kulturarv och av det planerade Europaåret för att få medborgarna att i större utsträckning identifiera sig med EU och för att stärka känslan av samhörighet inom EU.

    63.    Europaparlamentet anser att en uppskattning av Europas gemensamma kulturarv, i synnerhet för kommande generationer, ger riktningen och räckvidden för att utveckla en europeisk identitet och värden såsom att samsas och respektera varandra, utanför medlemstaternas gränser. Parlamentet rekommenderar därför även att särskild hänsyn tas till den yngre generationen, bland annat när Europaåret för kulturarvet utstakas.

    64.    Europaparlamentet gläder sig åt den stora succé som de europeiska kulturhuvudstäderna har blivit. Parlamentet vill att dessa städer sammanlänkas och utgör en del av ett nätverk så att fokus på de berörda områdena utökas och utbyte av erfarenheter och god praxis möjliggörs, bland annat för att hjälpa framtida kandidater, och så att specifika evenemang och rundturer lättare kan anordnas.

    65.    Europaparlamentet uppmuntrar användningen av kulturarv som ett utbildningsverktyg för att ta itu med samhällsfrågor i syfte att föra Europas befolkning närmare varandra.

    66.    Europaparlamentet vill belysa de miljöhot som ett betydande antal kulturarvsplatser inom EU står inför, och kräver att medlemsstaterna beaktar konsekvenserna av klimatförändringarna och människans påverkan i sina långsiktiga finansieringsstrategier när det gäller metoder för bevarande och restaurering av kulturarvet. Parlamentet rekommenderar dessutom att medlemsstaterna och EU i större utsträckning främjar forskning på detta område, bland annat för att mer noggrant utreda klimatförändringarnas olika effekter på kulturarvet och ta fram motåtgärder.

    67.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att bygga vidare på initiativet Endangered Places, som lanserades av Europa Nostra tillsammans med Europeiska investeringsbanken, genom att identifiera ytterligare riskutsatta europeiska kulturarv, utforma handlingsplaner och hitta möjliga finansieringskällor. Parlamentet betonar att en vidareutveckling av detta initiativ är ett sätt att locka till sig privata investeringar för att främja kulturarvet.

    68.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre samordna och stödja medlemsstaternas insatser för att bekämpa stöld och smuggling av samt olaglig handel med kulturarvstillgångar i och utanför EU. Parlamentet begär att kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium återlämnas.

    69.    Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att skydda och bevara kulturarvet, inte bara från tidens tand, utan också från vandalism och plundring. Parlamentet vill betona att många arkeologiska platser fortfarande riskerar att plundras av organiserade relikjägare, särskilt undervattensplatser som myndigheterna har svårt att nå och kontrollera. Parlamentet efterlyser därför ett effektivare samarbete mellan medlemsstaterna för att identifiera och återta kulturföremål samt bekämpa den olagliga handeln med dessa.

    70.    Europaparlamentet betonar den roll som kulturarvet spelar i EU:s yttre förbindelser genom politisk dialog och samarbete med tredjeländer, och uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och rådet att blåsa nytt liv i kulturdiplomatin. Parlamentet påpekar dessutom den potential som tvärvetenskapliga forskningsprojekt har för att bevara kulturarv som omfattar både medlemsstater och tredjeländer.

    71.    Europaparlamentet efterlyser ett starkt åtagande från medlemsstaternas, EU:s och det internationella samfundets sida för att förhindra, skydda, dokumentera och återställa i fall där EU:s eller tredjeländers kulturarv avsiktligen hotas och skadas som en krigshandling och kränkning av kulturell och religiös identitet, bland annat genom att samarbeta med internationella organisationer såsom ICCROM, ICBS (International Committee of the Blue Shield), civila och militära myndigheter, kulturinstitutioner och yrkesförbund.

    72.    Europaparlamentet uppmuntrar antagandet av internationella avtal för att förhindra olaglig handel med kulturarvsföremål. Parlamentet understryker att EU, tillsammans med FN och Unesco, måste försvara kulturarv som är hotat samt bekämpa plundring och förstöring av kulturföremål i konfliktområden.

    73.    Europaparlamentet påpekar den potential som fackkompetensen i EU har när det gäller bevarandet av kulturföremål som skadats eller förstörts till följd av terrorism och krig.

    74.    Europaparlamentet stöder skapandet av gränsöverskridande kulturella turistprodukter som speglar Europas värden och arv. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter ett ökat samarbete med medlemsstaterna och andra organisationer som utarbetar kulturpolitik och turismpolitik, till exempel Världsturismorganisationen (UNWTO) och Unesco, och att fortsätta samfinansieringen och främjandet av nätverk, gränsöverskridande regionala projekt och, i nära samarbete med Europarådet, de europeiska kulturvägarna, som är det bästa exemplet på gränsöverskridande alleuropeiska tematiska turistprojekt.

    75.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

    • [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.
    • [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
    • [3]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
    • [4]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.
    • [5]  EUT L 159, 28.5.2014, s. 1.
    • [6]  EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.
    • [7]  Ramkonventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 13 oktober 2005. Den öppnades för undertecknande av medlemsstater i Faro (Portugal) den 27 oktober samma år och trädde i kraft den 1 juni 2011.
    • [8]  EUT C 183, 14.6.2014, s. 36.
    • [9]  Ännu ej offentliggjord i EUT.
    • [10]  EUT L 283, 29.10.2011, s. 39.
    • [11]  Venedigstadgan antogs 1965 av Icomos (Unescos institut för bevarande av historiska minnesmärken). Granadakonventionen antogs av Europarådet 1985. Vallettakonventionen antogs av Europarådet 1992.
    • [12]  Se även: Artikel 3.1 e i förordning nr 1301/2013 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006).

    MOTIVERING

    Det finns ingen enskild definition av begreppet ”kulturarv”, utan en rad olika formella definitioner som alla måste förstås inom det sammanhang för vilket de togs fram. I detta betänkande syftar ”kulturarv” på materiellt kulturarv (lös och fast egendom på land och under vatten), immateriellt kulturarv (muntliga traditioner, scenkonst, ritualer) och digitalt kulturarv.

    Dels bygger detta betänkande på de senaste policydokumenten som lades fram på ämnet kulturarv[1] och sammanfattar nyckelfrågorna i den offentliga debatten om detta ämne, dels tar betänkandet hänsyn till slutsatserna i den offentliga utfrågningen En integrerad kulturarvsstrategi för Europa: lägesrapport och framtidsutsikter, som anordnades av CULT-utskottet den 2 december 2014. Det har också samlat bidrag från sektorn och aktörer för att identifiera huvudutmaningarna på området och lägga fram konkreta förslag på lösningar.

    A. Omsätta en integrerad kulturarvsstrategi i praktiken

    Både kommissionens meddelande och slutsatserna från de två senaste ordförandeskapen i rådet pekar på att det behövs en integrerad strategi på kulturarvsområdet. Det finns dock fortfarande vissa praktiska åtgärder som måste vidtas för att denna politiska rekommendation ska kunna genomföras.

    På EU-institutionsnivå måste man tänka på att kulturarvsrelaterade frågor tillhör ansvarsområdena hos flera av kommissionens generaldirektorat. De kompletterar med andra ord varandra i sitt arbete, och därför är det viktigt att de förbättrar samarbetet sinsemellan på detta område och att de samordnar sin verksamhet som rör eller påverkar kulturarvet.

    EU:s finansiering av kulturarv är dessutom uppdelad i flera EU-program. Några exempel är Kreativa Europa, Horisont 2020, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling osv. All information om dessa finansieringsmöjligheter är offentlig men är utspridd över oräkneliga webbplatser, presenteras på ett mycket teknokratiskt sätt och finns endast översatt till vissa av EU:s officiella språk. Det är därför viktigt att förbättra sättet att förmedla denna information till potentiella mottagare. I detta betänkande efterlyses därför upprättandet av en gemensam EU-portal för kulturarvet, som samlar information från alla EU-program som finansierar kulturarv och är strukturerad i tre huvuddelar: finansieringsmöjligheter för kulturarv; en databas med exempel på bästa praxis och spetskompetens från kulturarvsområdet och relevanta hänvisningar; nyheter och länkar om utvecklingen inom kulturarvsrelaterad politik, åtgärder och evenemang.

    Ett europeiskt kulturarvsår skulle perfekt fånga detta förnyade EU-engagemang för kulturarvet. Om man planerar det på rätt sätt skulle ett sådant initiativ lyfta kulturarvsområdet och visa dess imponerande potential. För att ett sådant initiativ ska göra skillnad skulle Europaåret för kulturarvet behöva en lämplig budget, och den verksamhet som anordnas inom ramen för det skulle behöva utökas i medlemsstaterna.

    B. Omvandla sektorns utmaningar till nya möjligheter

    Under samrådsfasen för detta betänkande togs en rad specifika problem upp av etablerade aktörer, yrkesverksamma och andra experter på kulturarvsområdet. Följaktligen föreslås i betänkandet ett antal möjliga lösningar på de huvudsakliga problem som för närvarande hindrar kulturarvet från att nå sin fulla potential.

    Som alltid handlar många av problemen om finansiering och, mer specifikt, om de medel från strukturfonderna som anslås till projekt för regional utveckling som inbegriper kulturarvsplatser. I vissa av dessa fall ägnades inte tillräcklig uppmärksamhet åt restaureringsarbetets kvalitet, vilket ledde till att kulturarvsplatsen förlorade en del av sitt kulturella värde. Mycket större tonvikt måste därför läggas på restaureringsprojektets kvalitet, på behovet att anställa kvalificerad arbetskraft till sådana projekt och att ha en övergripande mekanism för kvalitetskontroll för att förhindra oåterkalleliga förluster. Detta bör ske i linje med internationellt erkända standarder för restaureringsarbeten, i enlighet med Venedigstadgan och Granadakonventionen om skydd för byggnadskulturarvet i Europa. I betänkandet uppmanas också kommissionen att se över taket på 5 miljoner euro för projekt för småskalig kulturell infrastruktur, på grundval av de begäranden som tagits emot från medlemsstaterna och med hänsyn till de förväntade kostnaderna i samband med ett korrekt genomfört restaureringsprojekt.

    En annan viktig begäran i detta betänkande är att rättsliga verktyg tas fram för alternativa styrningsmodeller. Man har nu insett att vi måste bli bättre på att involvera lokalsamhällen, det civila samhället och den privata sektorn i verksamhet för både bevarande och främjande av kulturarvet. Det finns redan många exempel i EU på mycket effektiva initiativ för samhällsengagemang eller offentlig-privata partnerskap, men inte alla medlemsstater har rättsliga bestämmelser som täcker sådana alternativa modeller. Betänkandet stöder därför idén om att vidare undersöka en delaktighetsbaserad styrning, under förutsättning att en mekanism för kvalitetskontroll genomförs på alla nivåer och att rättsliga verktyg garanteras av alla medlemsstater.

    Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt frågan om digitalisering av kulturarvet. Även om digitalisering bara är ett verktyg hjälper det till att bevara vår historia och medför många möjligheter till forskning, jobbskapande och ekonomisk utveckling.

    I betänkandet läggs det även fram specifika rekommendationer när det gäller utbildning, kompetens och rörlighet för yrkesverksamma på kulturarvsområdet och ungas tillgång till kulturarbetsmarknaden.

    C. Kulturarvets ekonomiska potential

    Begreppen ”kultur” och ”ekonomi” kan tyckas representera två helt olika perspektiv, men kulturarvsområdet har faktiskt en enorm ekonomisk potential.

    Detta verkar dock inte vara en prioritering för den europeiska offentliga politiken med tanke på att varken Europa 2020-strategin eller Junckers aktuella investeringsplan för Europa tydligt nämner kultur, och ännu mindre kulturarv. Det är hög tid att kulturen kommer högre upp på den politiska agendan och att dess verkliga värde i fråga om ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen fastställs. Förutom politik behövs korrekt genomförd statistik som kan täcka det breda spektrumet av färdigheter och arbetstillfällen med anknytning till kultur i allmänhet och kulturarv i synnerhet. Så är för tillfället inte fallet eftersom det traditionella datainsamlingssystemet endast tar hänsyn till en del av de berörda färdigheterna och arbetstillfällena. Därför efterfrågas i betänkandet att en bredare ram ska tillämpas på kulturrelaterad statistik.

    D. Kulturarvet i andra politikområden

    Det finns flera politikområden som omfattar kulturarvsrelaterade aspekter, och vi måste ta hänsyn till detta för att kunna ta fram en verkligt integrerad strategi.

    Kulturarvet bidrar till exempel med en fantastisk miljö för vetenskaplig forskning på området restaurering och bevarande och skulle potentiellt kunna fungera som en ”inkubator för innovation” samtidigt som man drar nytta av de befintliga finansieringsmöjligheterna på området.

    Kulturarvsplatser kan också fungera som en ”motor” för regional utveckling och turism. Det finns oräkneliga exempel på sådana fall runt om i Europa, och föredraganden uppmuntrar de medlemsstater som inte utnyttjar sina kulturarvsplatsers fulla potential att göra det, på ett ansvarsfullt sätt, för att stimulera den lokala ekonomin och göra området mer attraktivt i stort.

    Kultur måste dessutom spela en större roll i EU:s yttre förbindelser. Kultur är en av de största tillgångarna vi har i Europa, och det finns fortfarande utrymme för förbättringar i den nuvarande politiken och de befintliga programmen.

    Slutsats

    Kulturarvet är ett tyst vittnesmål om vår sekellånga historia, kreativitet och möda. Det är en av pelarna i den europeiska kulturen och vårt gemensamma arv för framtida generationer. Därför bör all offentlig politik på kulturarvsområdet ta hänsyn till två perspektiv: att kulturarvet kan vara en viktig källa till arbetstillfällen och inkomster, vilka är viktiga aspekter som bör beaktas i den rådande ekonomiska kontexten, och att kulturarvets främsta värde förblir det kulturella värdet. En idealisk integrerad strategi för kulturarvet bör ta hänsyn till båda sidor av detta mynt, och förena behovet av omedelbar tillväxt och arbetstillfällen med insikten att kulturarvet är en långsiktig resurs som behöver en plan för hållbar utveckling.

    • [1]  Kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (COM(2014)0477), rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa, rådets slutsatser av den 12 november 2014 om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet samt Regionkommitténs yttrande över en integrerad kulturarvsstrategi för Europa, november 2014.

    YTTRANDE från utskottet för transport och turism (7.5.2015)

    till utskottet för kultur och utbildning

    över en integrerad kulturarvsstrategi för Europa
    (2014/2149(INI))

    Föredragande av yttrande: Miltiadis Kyrkos

    FÖRSLAG

    Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet påminner om att Europa är världens största turistmål tack vare sitt rika kulturella, konstnärliga, religiösa och historiska arv, sina naturtillgångar, sitt geografiska läge, sina varierade landskap och sin lockande livsstil, och att kulturturismen står för ungefär 40 % av den europeiska turismen.

    2.  Europaparlamentet betonar att kulturturism spelar en viktig roll för att få oss att skydda och värdesätta vårt kulturarv, vilket inte bara inbegriper det fysiska kulturarvet och landskapet, utan även det abstrakt kulturarvet som språk och religiösa och kulturella traditioner.

    3.  Europaparlamentet noterar att kulturarvet och turismen kan uppnå ömsesidiga fördelar eftersom kulturarvet ger turismsektorn stora intäkter samtidigt som turismen har en positiv inverkan på kulturen eftersom den uppmuntrar ett uppvisande och bevarande av kulturtillgångarna och ger intäkter som behövs för deras bevarande.

    4.  Europaparlamentet ger en tydlig politisk signal om att Europas mångfald och mångkulturalism erbjuder stora möjligheter när det gäller att utveckla olika former av tematisk turism och samordna främjandet av en diversifierad turism och ett kulturellt utbyte. Parlamentet betonar att varje agenda för kulturturism måste bygga på europeisk mångfald, autenticitet, hållbarhet, full tillgänglighet och hög kvalitet.

    5.  Europaparlamentet noterar att det 13:e europeiska forumet om turism, som hölls i Neapel den 30–31 oktober 2014, betonade vikten av synergier mellan turism och kultur samt deras bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

    6.  Europaparlamentet betonar att ett integrerat synsätt som syftar till bevarande, främjande av och uppmärksammandet av det materiella och immateriella kultur- och naturarvet utgör en stark drivkraft för social innovation och inkluderande lokal och regional utveckling samt stads- och landsbygdsutveckling, och bidrar till en mer hållbar kulturturism samtidigt som säsongsberoendet minskar. Framför allt

    a)  betonar parlamentet behovet av att aktivt engagera lokalsamhällen och privata intressenter,

    b)  framhäver parlamentet vikten av att anpassa nya färdigheter och yrkesprofiler på kulturområdet inom ramen för den europeiska klassifikationen för färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco),

    c)  stöder parlamentet digitaliseringen och online-tillgängligheten av det kulturella innehållet med syfte att nå en bredare publik och involvera ungdomen mer,

    d)  uppmuntrar parlamentet ett strategiskt synsätt på forskning och innovation, spridning av kunskap och intelligent specialisering.

    7.  Europaparlamentet betonar betydelsen av kultur och kulturarv på lokal, nationell och europeisk nivå eftersom de uppmuntrar företag till innovation och till utveckling av ekonomisk verksamhet som rör turism, framför allt av ett turistutbud på turistorter och ett brett urval av tjänster i hela turismsektorn. Parlamentet framhåller att bevarandet, utvecklingen och främjande av kulturarvet är mycket viktigt för många branscher, särskilt turismsektorn.

    8.  Europaparlamentet understryker att kulturturismen kan stärka lokala ekonomier genom att främja lokal produktion, uppmuntra skapandet av nya företag och öka konsumenternas efterfrågan inom turismsektorn, och genom att maximera det inhemska mervärdet.

    9.  Europaparlamentet understryker potentialen för en ökad kulturturism i landsbygdsområden, öregioner, kustregioner och bergsregioner, som erbjuder orörd natur och orörda landskap, regionala och små språk och dialekter, traditionell kultur (traditionella folkliga konstformer, folkdräkter, hantverk, lokala festivaler, ”rörlighetskultur”, gastronomiska traditioner), lokala hantverksprodukter och tjänster, autenticitet, industri- och jordbruksarv samt etniska minoriteters kulturarv. Parlamentet påminner om att kulturturismen i dessa regioner hjälper till att diversifiera det traditionella näringslivet och uppmuntrar befolkningen att stanna, vilket därmed förhindrar avfolkning och att kulturellt värdefulla och traditionella platser överges och förfaller, och att seder och traditioner dör ut. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en hållbar intermodal infrastruktur och förbättra förbindelserna över gränserna – inklusive utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik, såsom integrerad reseplanering och biljettförsäljningstjänster – för att göra turistmål i allmänhet, och särskilt mindre och avlägsna turistmål, mer attraktiva och lättare att nå med flyg, båt, bil och tåg.

    10. Europaparlamentet påpekar att utvecklingen av nya inre vattenvägar och multimodala förbindelser på ett avgörande sätt kan bidra till hållbar tillväxt för kulturturismen.

    11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta gemensamma åtgärder för en landsbygdsfrämjande turismpolitik, eftersom den gynnar utvecklingen av inlands- och landsbygdsområden. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att skapa band mellan kulturarvet och lokalsamhällen, för att utnyttja de lokala aktörernas deltagande på landsbygden och i avlägset belägna regioner. Parlamentet anser att man framför allt bör satsa på personalutbildning och ekonomiskt stöd för kulturarvets bevarande eftersom ett uppsving för kulturturismen på landsbygden också betyder en väg bort från massturismen.

    12. Europaparlamentet understryker att den regionala utvecklingen av kulturturism i medlemsstaterna kräver att program för investeringar i infrastruktur införs så att grundläggande bastjänster kan erbjudas.

    13. Europaparlamentet är bekymrat över unionens svaga regelverk och små budgetmedel för denna sektor. Parlamentet betonar att inom ramen för regionalpolitiken har förändringen av de operativa programmen inneburit ytterligare minskat stödet till en kulturarvspolitik.

    14. Europaparlamentet påminner om att många kulturella strukturer inte omfattas av marknadsekonomin, utan ofta fungerar som föreningar eller arbetar på ideell bas, och att det offentliga stödet för dessa kraftigt har minskat på grund av den ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att gynna privata kapitaltillskott i projekt som rör kulturarvet, oavsett i vilken form (sponsring eller annan form).

    15. Europaparlamentet anser att en integrerad och samordnad strategi bör antas på alla nivåer – internationell, nationell, regional och lokal nivå – och involvera alla berörda aktörer och lokalsamhällen. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till utveckling av offentlig-privata partnerskap för att tillvarata kulturtillgångarnas ekonomiska potential.

    16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en omfattande dialog i hela Europa mellan politiska beslutsfattare på alla styrelsenivåer tillsammans med kulturella och kreativa sektorer, nätverk för turistföretag, partnerskap mellan privata och offentliga aktörer och även icke-statliga organisationer.

    17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att fortsätta samarbeta för att på alla respektive nivåer vidta de åtgärder som främjar kulturarvet och kulturturismen och som ingår i kommissionens meddelande Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism av den 30 juni 2010 (COM(2010)0352).

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en översyn av ovan nämnda meddelande av den 30 juni 2010.

    19. Europaparlamentet är övertygat om att införandet och främjandet av ett ”Europavarumärke” kommer att innebära ett stort mervärde för Europa som världens främsta resmål, och framför allt för att främja det europeiska kulturarvet. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna i alla medlemsstater att samarbeta med kommissionen och att komplettera sina egna nationella och regionala insatser med ett sådant varumärke, och att vid större internationella evenemang och stora turistmässor gemensamt marknadsföra Europa som en samling resmål av hög kvalitet.

    20. Europaparlamentet stöder skapandet av gränsöverskridande kulturella turistprodukter som speglar Europas gemensamma värderingar och arv. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter ett ökat samarbete med medlemsstaterna och andra organisationer som bedriver kulturpolitik och turismpolitik, till exempel Världsturismorganisationen (UNWTO) och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), och att i nära samarbete med Europarådet fortsätta samfinansieringen och främjandet av de europeiska kulturvägarna som är de bästa exemplen på gränsöverskridande alleuropeiska tematiska turistprojekt.

    21. Europaparlamentet betonar vidare betydelsen av att utveckla regionala och gränsöverskridande kultur- och turismprodukter samt tjänster som baseras på samordnade åtgärder, och att bygga på synergier, spara resurser och stärka samt främja den gemensamma kulturella identiteten och hela regionens konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att underlätta denna process

    22. Europaparlamentet understryker betydelsen av det gastronomiska arvet och att detta måste skyddas och stödjas. Parlamentet anser att de medel som avsatts för detta kan optimeras genom samverkan med EU:s övriga politikområden, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken eller konsumentskyddspolitiken.

    23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra initiativ för att på bästa sätt tillvarata det europeiska kulturarvet under vatten, och att framför allt skapa en europeisk undervattensled för kulturarvet så att skeppsvrak och sjunkna städer kan visas upp i, eller göras om till, museer.

    24. Europaparlamentet stöder initiativ som visar upp Europas gemensamma arv, ökar kulturplatsers synlighet och har särskilt varaktiga effekter lokalt och regionalt, såsom europeiska cykelvägar eller pilgrimsvägar, panoramatåg, europeiska turistjärnvägar (genom upprustning av gamla spår och järnvägsstationer), europeiska kulturhuvudstäder och idrottshuvudstäder, nätverket Europa Nostras, Natura 2000-nätverket, det europeiska kulturarvsmärket, europeiska kulturarvsdagarna och Europeiska unionens kulturarvspris. Parlamentet önskar att kulturturism för ungdomar ska främjas och underlättas. Parlamentet avser slutligen att stödja initiativ som aktivt engagerar unga, till exempel de europeiska ungdomshuvudstäderna.

    25. Europaparlamentet gläder sig åt den stora succé som de europeiska kulturhuvudstäderna har blivit. Parlamentet vill att dessa städer sammanlänkas och utgör en del av ett nätverk för att under längre tid fokusera på de berörda områdena, möjliggöra utbyte av erfarenheter och god praxis, bland annat för att hjälpa framtida kandidater, och för att underlätta anordnandet av specifika evenemang och rundturer.

    26. Europaparlamentet välkomnar nya initiativ såsom Europaåret för kulturarvet som ökar medvetenheten om behovet av att skydda Europas materiella och immateriella kulturarv. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att göra mer för att främja Europas industriarv, som en del av deras gemensamma kulturintresse, vars potential ännu inte har fått ett tillräckligt erkännande.

    27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka medvetenheten bland medlemsstaterna och bland sektorns viktigaste operatörer om behovet av att göra Europas kulturarv tillgängligt och ekonomiskt överkomligt för alla, med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet, på unga, äldre och låginkomsthushåll.

    28. Europaparlamentet upprepar den viktiga principen om en ekologiskt och ekonomiskt hållbar och ansvarsfull turism och uttrycker sin övertygelse om att EU-åtgärder först och främst bör få turismen i Europa att blomstra, men att de också måste bemöta oron för eventuella negativa effekter av de strukturella förändringar som turismen orsakar, och de hot mot kulturarvet som massturismen utgör. Parlamentet understryker att det är viktigt att EU samarbetar med medlemsstaterna och de lokala aktörerna vid utarbetandet av riktlinjer för att minska massturismens negativa effekter på avlägsna regioner, inklusive de yttersta randområdena och öregionerna, särskilt under högsäsongen.

    29. Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att skydda och bevara kulturarvet, särskilt från tidens tand, men också från vandalism och plundring. Parlamentet vill betona att många arkeologiska platser fortfarande riskerar att plundras av organiserade relikjägare, särskilt undervattensplatser som myndigheterna har svårt att nå och kontrollera. Parlamentet efterlyser därför ett förstärkt samarbete mellan medlemsstaterna för att identifiera och återta kulturföremål och bekämpa den olagliga smugglingen av dessa.

    30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att utgå ifrån initiativet Endangered Places som utvecklats av Europa Nostras, tillsammans med Europeiska investeringsbanken, och att identifiera ytterligare riskutsatta europeiska kulturarv, utforma handlingsplaner och hitta möjliga finansieringskällor. Parlamentet betonar att en utveckling av detta initiativ är ett sätt att locka till sig privata investeringar för att främja kulturarvet.

    31. Europaparlamentet betonar turismsektorns stora potential när det gäller utveckling av entreprenörsverksamhet och en strategi som bygger på deltagande, särskilt för små och medelstora turistföretag, men också för nystartade företag, den icke vinstdrivande sektorn och andra organisationer som bidrar till bevarandet, skyddet och främjandet av Europas kulturarv. Parlamentet betonar att förutom kulturtillgångarna är kvaliteten på tjänsterna, ett stort yrkeskunnande och en välutbildad arbetskraft på området A och O för en framgångsrik och konkurrenskraftig europeisk turismsektor. Parlamentet betonar att forskning, innovation och ny teknik, särskilt på telekommunikationsområdet, är nödvändigt för att föra kulturarvet närmare invånarna. Parlamentet anser också att man bör undanröja onödiga bördor för små och medelstora företag så att de kan öka sin konkurrenskraft och att lagstiftning som har negativa effekter på små och medelstora företag inom turismsektorn bör ses över.

    32. Parlamentet menar att den ekonomiska krisen har inneburit att en av de sektorer som drabbats hårdast av nedskärningarna berövats på stöd, och att många värdefulla kulturplatser därför har övergivits och lämnats åt sitt öde och fallit i glömska, vilket har skadat samhället och turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att information om EU-finansiering för bevarande och främjande av kulturturism är lättillgänglig för alla relevanta aktörer, exempelvis små och medelstora företag och organisationer i det civila samhället på nationell, regional och lokal nivå, och att den görs tillgänglig på EU:s alla officiella språk. Kommissionens uppmanas vidare att se till att det administrativa förfarandet för direkt tillgång till dessa medel underlättas ytterligare, särskilt för små och medelstora företag, som står för den största delen av turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa mer insyn i användandet av medel. Parlamentet kräver en öppnare inställning från kommissionens sida vid godkännandet av operativa finansieringsprogram som främjar kulturarvet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att minska den administrativa bördan genom ett lämpligt regelverk för att öka antalet företag inom turismsektorn, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag.

    33. Europaparlamentet framhåller möjligheten att rikta större fokus mot kulturturism vid utvecklingen av makroregionala strategier som i högre grad ska förankra kulturturismen i den strategiska ramen för ett europeiskt samarbete.

    34. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess initiativ att digitalisera Europas rika kulturarv som ett viktigt bidrag i främjandet av dess unika kulturella rikedom världen över, och anser att det är viktigt att detta även genomförs på lokal nivå för små och medelstora företags skull. Parlamentet understryker i detta sammanhang bibliotekens och arkivens viktiga roll för att skydda, främja och trygga tillgången till det fysiska och digitala kulturarvet i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna arbeta för att identifiera och digitalisera Unescos världsarv i Europa, både det materiella och immateriella, så att det kan göras tillgängligt på webbplatsen visiteurope.com.

    35. Parlamentet påminner om att ett främjande av kulturarvet även måste svara mot våra medborgares nya levnadssätt, och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att överväga en övergripande digital kommunikationsstrategi för att lyfta fram de initiativ som den har lanserat, i kombination med stöd till kulturprojekt som förenar kulturarv och modernitet (användning av ny teknik på museer).

    36. Europaparlamentet betonar betydelsen av och det unika med kulturturism som en integrerad del i utbildningen och i gemenskapsprogrammen för utbildning och livslångt lärande, såsom Erasmus+. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att målgruppen för kulturturism är mycket bred och att utbudet därför måste anpassas till utbildnings- och kulturbehoven inom varje åldersgrupp, från barn till pensionärer.

    37. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att inrätta en enda EU-portal för kulturarvet, som samlar information om alla EU-program som finansierar kulturarvet. Parlamentet anser att lanseringen av portalen bör åtföljas av en reklamkampanj i varje medlemsstat, så att potentiella stödmottagare vet att den finns.

    38. Europaparlamentet rekommenderar en enhetlig, förenklad kommunikationsstrategi för att visa upp Europa som ett unikt resmål, och välkomnar därför initiativet Destination Europa 2020 som upprättar en europeisk portal med de enskilda nationella webbplatserna. Parlamentet rekommenderar dessutom att det upprättas flerspråkiga portaler för lokala resmål som ligger utanför de stora städerna och som synliggör produkter relaterade till kultur- och industriarvet.

    39. Europaparlamentet föreslår att kommissionen även ska främja programmet Erasmus för unga företagare som ett sätt att finansiera åtgärder på kulturarvsområdet.

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    5.5.2015

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    40

    3

    0

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Claudia Tapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Rosa D’Amato, Martina Dlabajová, Maria Grapini, Henna Virkkunen

    YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (8.5.2015)

    till utskottet för kultur och utbildning

    över en integrerad kulturarvsstrategi för Europa
    (2014/2149(INI))

    Föredragande av yttrande: Andrea Cozzolino

    FÖRSLAG

    Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet anser att integrerad kulturarvsstrategi är nödvändig om man vill få till stånd en kulturell dialog och ömsesidig förståelse. Parlamentet är övertygat om att en sådan strategi kan leda till ökad social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och samtidigt också bidra till uppfyllandet av målen i Europa 2020-strategin.

    2.  Europaparlamentet konstaterar att kulturarvsprojekt ofta utgör exempel på innovativa och varaktiga ekonomiska verksamheter, som kan skapa jobb och utveckla de små och medelstora företagens entreprenörs- och forskningskompetens, som är en viktig drivkraft i EU:s ekonomi. Parlamentet konstaterar att kulturarvet är en kollektiv nyttighet som har en positiv inverkan på social innovation och en smart och hållbar tillväxt för alla och på konkurrenskraft och jobbskapande. Kommissionen bör därför uppmuntra medlemsstaterna att investera i kulturarvet och bidra till att skydda och bevara den regionala, nationella och europeiska kulturella identiteten.

    3.  Europaparlamentet framhåller att om man bevarar kulturarvet och låter det ingå i hållbara turismprodukter kommer det att locka besökare och bidra till att stärka den lokala och regionala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av kulturarvets ekonomiska betydelse och sambandet mellan kulturarv och hållbar turism, samt mot bakgrund av det senaste initiativet i fråga om Europeiska fonden för strategiska investeringar, att utarbeta en heltäckande strategi för finansieringen av kulturarvet, t.ex. utvecklingen av urban infrastruktur, nödvändig standardisering och harmonisering för (återupp)byggande och bevarande av kulturminnesmärken, med hänsyn till att det historiska arvets mångfald och särskilda karaktär kräver specifika lösningar och metoder.

    4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och i översynen av Europa 2020-strategin stödja europeiska kulturarvsprojekt, även storskaliga sådana, eftersom de kan skapa arbetstillfällen i alla regioner, särskilt för ungdomar, och bidra till den sociala sammanhållningen. Det finns många fördelar med att investera i kulturarvet, vilket ökar det europeiska kulturarvets inneboende värde, och offentlig-privata partnerskap måste konsolideras med tanke på finansieringen.

    5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att inom ramen för den europeiska fonden för strategiska investeringar främja en tematisk investeringsplattform som kan locka till sig offentliga och privata resurser inom området tillämpad forskning för skydd och utveckling av kulturarvet. Vidare bör den integrerade kulturarvsstrategin stärkas ytterligare i de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet betonar därför vikten av att utveckla synergier mellan EU:s strukturfonder, ramprogram och andra för kultursektorn tillgängliga resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och vägleda medlemsstaterna i hur kulturarvet kan integreras i den lokala och regionala ekonomiska utvecklingen, för att uppnå största möjliga ändamålsenlighet och effektivitet, och att rapportera till parlamentet om investeringar i kulturarvet och måluppfyllande.

    6.  Europaparlamentet framhåller att tanken bakom översynen av förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och särskilt principen om integrerad finansiering, i vissa fall också kan genomföras genom stora projekt. Parlamentet erkänner dock att även småskaliga kulturinitiativ måste främjas och stödjas, vilka är särskilt viktiga för en inifrån kommande utveckling, och att de kan bidra till att bevara kulturarvet och främja den lokala och regionala utvecklingen och den samhällsekonomiska tillväxten generellt.

    7.  Europaparlamentet ser storskaliga projekt som ett exempel på den ovannämnda integrerade finansieringen och tillvaratagandet av det unika europeiska kulturarvet, något som framkommer genom kommissionens direkta och konstanta involvering i och kontroll av projektens genomförande. Deras betydelse för inledande interkulturella kontakter och enhet mellan Europas regioner måste få ett erkännande.

    8.  Europaparlamentet konstaterar att i artikel 3.1 e i förordning (EU) nr 1301/2013 hänvisas det till investeringar i infrastruktur för småskalig kulturturism. Parlamentet uppskattar de finansieringsmöjligheter för kulturella tjänster som föreskrivs i samma förordning i artikel 5.9 a.

    9.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i förhandlingarna om regionala operativa program har beräknat den totala kostnaden för sådana infrastrukturinvesteringar till 5 miljoner euro (10 miljoner för Unescos världsarv).

    10. Europaparlamentet konstaterar att en sådan beräkning, särskilt hänvisningen till den totala kostnaden, starkt kan begränsa medlemsstaternas kapacitet att finansiera sådana integrerade projekt som bidrar till bevarandet och utvecklingen av kulturarvet. Kulturella infrastrukturprojekt kan dock kombineras med kulturella utbildningsprojekt (där digitaliseringens möjligheter utnyttjas fullt ut) och projekt för små och medelstora företag, vilket gör att det totala investerade beloppet kan bli mycket högre än 5 miljoner euro.

    11. Europarlamentet uppmanar kommissionen att efter samråd med medlemsstaterna och regionerna överväga att höja beloppet 5 miljoner euro, med tanke på att detta kan hindra medlemsstaterna från att effektivt använda sig av Eruf-medel. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att uppmuntra en effektiv kombination av olika fonder för finansiering av kulturprojekt, och att införa flexibilitet för specifika projekt om investeringen i infrastruktur överstiger gränsen på 5 miljoner euro.

    12. Europaparlamentet betonar att kulturarvsprojekt inom Eruf utgör ett exempel på flernivåstyrning och subsidiaritetsprincipen, och en stor del av Eruf:s medel går till kulturarvsprojekt. Det är viktigt med gränsöverskridande kulturprojekt som bidrar till att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och främjar inkludering. Det bör i detta sammanhang vidtas ytterligare åtgärder för att stärka och utveckla stödet till finansiering genom offentlig-privata partnerskap.

    13. Europaparlamentet konstaterar att sådana projekt ofta använder bra metoder vid genomförandet av projekt i stadsområden, och också bidrar till utveckling av EU-agendan för städer. Parlamentet betonar den urbana dimensionen när det gäller initiativet europeiska kulturhuvudstäder, som bidrar till framväxten av kulturella nätverk i städer och främjar kreativa initiativ på lång sikt, såsom skyddet av olika lokala och regionala kulturella traditioners identitet. Parlamentet uppmuntrar vidare skapandet av allsidiga turistprodukter som grundar sig på en integrerad strategi/plan för lokal utveckling samt användning av IKT-verktyg, marknadsföringsinstrument och andra innovativa tekniker i syfte att öka kulturarvets synlighet.

    14. Europaparlamentet anser att GD Utbildning och kultur bör inrätta en KI-grupp (kunskaps- och innovationsgrupp) i Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), som särskilt ska ägna sig åt bevarandet av kulturarvet, och att denna KI-grupp direkt bör stödja en helhetssyn på forskning och innovation.

    15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att använda Valor som plattform för informationsspridning, men uppmanar också kommissionen att i plattformen infoga exempel på bra metoder från kulturarvsprojekten, som genomförts med hjälp av Europeiska regionala utvecklingsfonden under programperioderna 2000–2006 och 2007–2013. Det bör göras en teknisk analys av de konkreta möjligheterna att ladda upp portalens uppgifter. Det behövs en enhetlig EU-databas/portal med information om vilka kulturarvsprojekt som får finansiering från alla EU-program och EU-initiativ. Kommissionen uppmanas att skapa en enhetlig EU-databas/portal som ska ge potentiella stödmottagare information om vilka EU-medel det finns för finansiering av kulturarvet.

    16. Europaparlamentet anser att vid genomförandet av integrerade strategier för hållbar utveckling i städerna (artikel 7 i förordning nr 1301/2013 om Eruf) och lokalt ledd utveckling (artikel 32 i förordning nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser) bör strategier för bevarande av kulturarvet (särskilt strategier för historiska stadskärnor) stärkas. Smart specialisering bör tillämpas, bostäder bör anpassas till de krav som klimatförändringarna ställer, användningen av IKT-verktyg bör öka och marknadsföringsinstrument och andra innovativa tekniker bör tillämpas i syfte att öka kulturarvets synlighet.

    17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett Europaår för kulturarvet.

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    5.5.2015

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    37

    1

    0

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Victor Boștinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Olaf Stuger, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Isabella Adinolfi, Enrique Calvet Chambon, Josu Juaristi Abaunz, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Marco Zullo

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

    Ulrike Trebesius

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    16.6.2015

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    22

    0

    2

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Jill Evans, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Norbert Erdős, Mary Honeyball, Marc Joulaud, Ernest Maragall