BETÄNKANDE om familjeföretag i Europa

30.6.2015 - (2014/2210(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Angelika Niebler

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om familjeföretag i Europa

(2014/2210(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–       med beaktande av de kriterier som kommissionen fastställde 2003 för att definiera små och medelstora företag,

–       med beaktande av kommissionens handlingsplan för företagande 2020 (COM(2012)0795),

–       med beaktande av rapporten 2009 från Europeiska kommissionens expertgrupp med titeln Overview of family-business-relevant issues: research, policy measures and existing studies,

–       med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering[1],

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet[2],

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 med titeln Tänk småskaligt först. En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0223/2015), och av följande skäl:

A.     Enligt artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är egendom skyddad.

B.     Familjeföretagen generellt sett bidragit kraftigt till ett uppsving i den europeiska ekonomin och spelar en betydelsefull roll i den ekonomiska tillväxten och sociala utvecklingen genom att de minskar arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, och investerar i humankapital. Deras generationsöverskridande karaktär stärker ekonomins stabilitet. Familjeföretag fyller vanligtvis en mycket viktig funktion i den regionala utvecklingen sett till sysselsättning, kunskapsöverföring och regional organisation. Politiska strategier inriktade på familjeföretag skulle kunna uppmuntra till företagande och motivera europeiska familjer till att starta egna familjeföretag.

C.     Enligt Ernst and Youngs Family Business Yearbook 2014 utgörs 85 procent av alla europeiska företag av familjeföretag, och dessa står för 60 procent av arbetstillfällena inom den privata sektorn.

D.     Familjeföretagen varierar i storlek, vilket medför skilda svårigheter och problem.

E.     De flesta familjeföretag är små eller medelstora, men de kan vara små, medelstora eller stora och börsnoterade eller inte. Familjeföretag har i stor utsträckning likställts med små och medelstora företag, varvid man har bortsett från att det även finns mycket stora multinationella företag som är familjeföretag. I vissa EU-medlemsstater står några få familjeföretag för en stor del av den totala omsättningen för alla företag, och bidrar därför på ett betydande sätt till att, även i kristider, bevara och skapa arbetstillfällen och tillväxt och till det berörda landets ekonomiska framgångar. Många familjeföretag som inte längre omfattas av definitionen på små och medelstora företag, men samtidigt är långt ifrån några stora koncerner är inte berättigade till vissa specifika finansieringsmöjligheter och administrativa undantag. Detta leder ovillkorligen till onödig byråkrati, som också utgör en stor belastning, särskilt för dessa medelstora familjeföretag.

F.     Ett betydande antal familjeföretag är verksamma i mer än ett land, vilket innebär att familjeföretagsmodellen har en transnationell dimension.

G.     Lagstiftning om direktbeskattning och arvsrätt tillhör medlemsstaternas ansvarsområde, och vissa medlemsstater har vidtagit åtgärder till stöd för familjeföretag och deras specifika situation.

H.     Familjeföretag upplevs ha hög integritet och höga värderingar som grund för sin verksamhet och följer höga standarder för företagens sociala ansvar gentemot sin personal och miljön, vilket också skapar goda möjligheter till balans mellan arbete och privatliv. Familjeföretag ser vanligtvis till att kunskaper och kompetens förs vidare och spelar i vissa fall en viktig roll i de sociala förbindelserna.

I.      Inom jordbruket är familjeföretag den vanligaste företagsmodellen och bidrar i hög grad till att förhindra landsbygdens avfolkning. I många fall är de den enda sysselsättningskällan i de europeiska regioner där utvecklingen släpar efter, särskilt mindre industrialiserade regioner. Familjejordbruk utgör en framgångsmodell, eftersom de generellt sett förvekligar principen om en miljömässigt och samhälleligt hållbar kretsloppsekonomi och eftersom kvinnor som företagsledare i dem bidrar inte bara med företagstänkande, utan också med speciella kommunikativa och sociala färdigheter.

J.      Kommissionens expertgrupp för familjeföretag avslutade sitt arbete redan för över fem år sedan, men sedan dess har inga nya initiativ tagits på EU-nivå. Det råder fortfarande brist på forskning och uppgifter på nationell och europeisk nivå som gör det möjligt att förstå familjeföretagens särskilda behov och strukturer.

K.     Det finns ingen rättsligt bindande, konkret, enkel och harmoniserad definition av familjeföretag som gäller i hela EU.

L.     Eftersom det saknas en definition är det omöjligt att samla in jämförbara uppgifter i EU-medlemsstaterna i syfte att uppmärksamma familjeföretagens speciella situation, behov och ekonomiska bidrag. Denna brist på tillförlitliga och jämförbara uppgifter kan hindra det politiska beslutsfattandet och innebära att familjeföretagens behov inte tillgodoses.

M.    Utöver sin ekonomiska betydelse spelar familjeföretagen också en viktig social roll.

N.     Intresseorganisationer eller andra strukturer som arbetar specifikt med familjeföretagens behov finns inte i samtliga 28 EU-medlemsstater.

O.     Insatserna på EU-nivå för att stimulera företagande och nystartade företag bör ökas och kompletteras, särskilt för att i större utsträckning underlätta och stimulera familjeföretagens långsiktiga överlevnad.

P.     Familjeföretagsmodellen är ojämnt spridd mellan EU-medlemsstaterna. En avsevärd andel av Europas familjeföretag har en gränsöverskridande dimension och bedriver verksamhet i olika medlemsstater.

Q.     I EU är kvinnornas timlön i genomsnitt 16 procent lägre männens, samtidigt som kvinnorna är underrepresenterade på höga positioner och i ledande ställning, och kvinnor och män omfattas inte av samma arbetsvillkor och lönesystem, vilket försvårar kvinnornas ekonomiska oberoende samt försämrar deras möjligheter att delta fullt ut på arbetsmarknaden och att förena arbets- och privatliv på ett bra sätt.

R.     Kvinnorna har ofta en osynlig ställning eller fungerar enbart som företagets ansikte utåt och får inte ett adekvat erkännande av sina arbetsinsatser eller sin löneställning, med allvarliga konsekvenser för sociala avgifter, pensioner och sociala förmåner samt för erkännandet av deras kvalifikationer, vilket framgår av uppgifterna om löne- och pensionsskillnaderna mellan könen[3].

Betydelse för ekonomin

1.      Europaparlamentet framhåller att familjeföretagen vanligtvis tar ett stort socialt ansvar för sin personal samt förvaltar sina resurser på ett aktivt och ansvarsfullt sätt samt att de generellt sett har en hållbar och långsiktig syn på sitt företags ekonomiska framtid (”hederlig köpman”, ansvarsfull ägare eller förvaltare) och därför bidrar på ett viktigt sätt både till sina lokalsamhällen och till Europas konkurrenskraft samt skapar och upprätthåller högkvalitativa arbetstillfällen.

2.      Europaparlamentet understryker att familjeföretag på grund av sin historia har starka kopplingar till en viss plats och därför också skapar och bevarar arbetstillfällen på landsbygden och missgynnade områden, varvid de bidrar till att motverka den situation med en åldrande befolkning och avfolkning som berör många områden i EU. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att sörja för den kostnadseffektiva infrastruktur som behövs för att garantera sådana företags konkurrenskraft, förnyelse, tillväxt och hållbarhet, särskilt mikroföretag och startup-företag, samt att underlätta sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbeten, så att företagen kan växa och verka internationellt.

3.      Europaparlamentet konstaterar att familjeföretagen är den enskilt största sysselsättningskällan inom den privata sektorn och att allt som främjar familjeföretagens kontinuitet, förnyelse och tillväxt därför också gynnar den europeiska ekonomins kontinuitet, förnyelse och tillväxt.

4.      Europaparlamentet konstaterar att framför allt mycket specialiserade familjeföretag spelar en viktig roll som leverantörer till och innovatörer för större företag och att de på grund av sitt långsiktiga och generationsöverskridande förhållningssätt till företagande ger de företag som de levererar till materiell säkerhet, varför de också bidrar på ett viktigt sätt till den ekonomiska tillväxten.

5.      Europaparlamentet påminner kommissionen om att de flesta familjeföretag är små och medelstora företag[4] och att det därför är mycket viktigt att tillämpa principen om att tänka småskaligt först, i syfte att bättre anpassa EU-lagstiftningen till dessa företags verklighet och behov och ge dem tillgång till stödprogram och minskad byråkrati.

6.      Europaparlamentet konstaterar att familjeföretag kan spela en viktig roll när det gäller att uppmuntra minoriteter och underrepresenterade grupper att delta i sina lokala ekonomier.

7.      Europaparlamentet påpekar att den högre graden av tillit mellan familjemedlemmar ger familjeföretagen stor flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig till förändringar i den ekosociala miljön. Genom att verka inom nischmarknader under långa perioder kan familjeföretagen dessutom utmärka sig när det gäller att identifiera nya möjligheter och göra innovationer.

Finansiering

8.      Europaparlamentet konstaterar att familjeföretag ofta har en avsevärt högre kapitaltäckningskvot än icke-familjeföretag och att detta leder till ekonomisk stabilitet för de berörda företagen och hela ekonomin, samtidigt som den höga kapitaltäckningskvoten ger handlingsutrymme för fortsatta investeringar i företaget och därför inte bör begränsas mera.

9.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna mot denna bakgrund att se till att de nationella bestämmelserna om arvs- och gåvoskatt samt om lån och eget kapital och om företagsskatt stöder, i stället för diskriminerar, den för familjeföretagen så viktiga finansieringen med eget kapital. Parlamentet påminner om att lagstiftningen om direktbeskattning och arvsrätt tillhör medlemsstaternas behörighet. Parlamentet uppmanar med detta i åtanke medlemsstaterna att undersöka hur lånefinansiering gynnas inom deras skattesystem genom att bedöma hur detta inverkar på företagens finansieringsstruktur och grad av investeringar samt att se till att finansiering med eget kapital och lånefinansiering likabehandlas, i syfte att undvika att hämma överlåtelser av familjeföretag och dessa företags långsiktiga framtidsutsikter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka eventuell skattedriven diskriminering av finansiering med eget kapital mot bakgrund av principen om rättvis konkurrens.

10.    Europaparlamentet betonar att ett långsiktigt säkerställande av företagsfinansiering har blivit en central konkurrensfaktor. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av internationellt stabila finansmarknadsstrukturer. Kommissionen uppmanas att undvika att skapa onödiga bördor för företagen i samband med regleringen av finansmarknaden.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga förmånstagarkriterierna inom alla befintliga instrument för små och medelstora företag och/eller entreprenörer, i synnerhet Cosmeprogrammet, till att inbegripa medelstora familjeföretag.

12.    Europaparlamentet understryker att många av familjeföretagens funktioner på grund av finanskrisen och den ogynnsamma konjunkturcykeln är underfinansierade och att det är viktigt att familjeföretagen har öppen och enkel tillgång till alternativa finansieringskällor.

13.    Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att främja alternativa låneformer, till exempel kreditunioner, för familjeföretag.

Utmaningar

14.    Europaparlamentet konstaterar att 35 procent av de företag som inte investerar i utlandsmarknader låter bli att göra det på grund av att de inte har kunskaper om de utländska marknaderna och saknar erfarenhet av internationalisering. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att tillhandahålla information om internationaliseringsmöjligheter via portalen för småföretagens internationalisering och det europeiska klimatförändringsprogrammet och att sörja för ett bättre utbyte av erfarenheter och bästa praxis, särskilt för de små familjeföretagen, inbegripet möjligheter till internationalisering via internet. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att tillhandahålla stödtjänster för företag som avser att göra internationella investeringar, exempelvis genom att ge dem information eller exportkreditgarantier, avlägsna handelshinder och främja specifik utbildning för en entreprenörskaps- och familjeföretagskultur.

15.    Europaparlamentet konstaterar att en ökad internationalisering av familjeföretag medför fler möjligheter för ekonomisk tillväxt och ökat sysselsättningsskapande. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att ge stöd till mindre familjeföretag för att göra det möjligt för dem att bättre utnyttja den digitala infrastrukturen.

16.    Europaparlamentet noterar att den skattemässiga, rättsliga och administrativa miljö där familjeföretag (och ägarledda företag) verkar bestäms av den kombinerade effekten av bolagsrätt och privaträtt.

17.    Europaparlamentet konstaterar att 87 procent av egenföretagarna är övertygade om att fortsatt kontroll över företaget är en av nyckelfaktorerna för framgång[5]. Enligt kommissionens handlingsplan för företagande 2020[6] är överlåtelse av företag, i kombination med överlåtelse av förvaltningen av dem, från en generation till nästa familjeföretagens allra största utmaning.

18.    Europaparlamentet konstaterar små och medelstora familjeföretag ständigt står inför utmaningen att skapa innovation och att locka till sig rätt kompetens och förmågor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ge mindre familjeföretag incitament att ta risker i tillväxtsyfte, att låta personalen fortbilda sig och att ta in sakkunskaper utifrån.

19.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla de administrativa förfarandena och skattesystemen, och då ta särskild hänsyn till de små och medelstora företagens och familjeföretags specifika utmaningar.

20.    Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att utveckla digitalt företagande och digital kompetens, så att familjeföretagen ta dra full nytta av den digitala tekniken.

21.    Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förbättra den rättsliga ramen för överlåtelse av familjeföretag samt att skapa särskilda finansieringsinstrument för överlåtelse och på detta sätt förebygga likviditetsproblem, så att familjeföretagens överlevnad kan säkras och utmätningar förhindras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utbildning som riktar sig specifikt till familjeföretag om företagsöverlåtelse, ledningsstrukturer, ägarstrategier och innovationsstrategi, särskilt i länder där begreppet familjeföretag av historiska skäl inte är så väletablerat, något som skulle bidra till att göra dessa företag framgångsrika, särskilt sett till företagsöverlåtelse.

22.    Europaparlamentet understryker att familjeföretagen behöver ha en direkt koppling till utbildningsverksamhet som håller dem ständigt uppdaterade om de senaste metoderna för god företagsstyrning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att familjeföretag avsevärt bidrar till lyckade reformer inom yrkesutbildningen och till ett ökat antal lärlingsplatser. På längre sikt kan välfungerande system för yrkesutbildning bidra till att bekämpa bristen på kvalificerad arbetskraft och ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påpekar att kommissionen och medlemsstaterna bör främja utbyte av bästa praxis i fråga om hur yrkesutbildningssystemen skulle kunna ge familjeföretagen bästa möjliga förutsättningar att investera i lärlingsplatser.

23.    Europaparlamentet noterar dessutom behovet av att ta itu med andra problem som familjeföretagen ställs inför, till exempel svårigheter att hitta och behålla kompetent personal, och betydelsen av att stärka utbildningen i företagande och särskild utbildning i företagsledning för familjeföretag.

24.    Europaparlamentet betonar betydelsen av EU-finansierade utbildningssystem för småföretagare, som ger familjeföretagsägare möjlighet att anpassa sina företag till en miljö som förändras i snabb takt till följd av den ökande globala ekonomiska integrationen, uppkomsten av ny teknik och inriktningen på en koldioxidsnål och grönare ekonomi.

25.    Europaparlamentet konstaterar att främjande av entreprenörskap i skolor och i andra utbildningssammanhang är av central betydelse för att man ska kunna öka företagarandan. Utbildningen bör inbegripa specifika familjeföretagsfrågor såsom ägande, överlåtelse och familjestyrning, tillsammans med mer allmän information såsom vikten av innovation som ett verktyg för att förnya företaget.

26.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta det formella och informella tillfälliga och osynliga arbete som familjemedlemmar utför, även i familjeföretag, och uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram en tydligt rättslig ram.

27.    Europaparlamentet betonar att familjeföretagens bidrag till innovation skulle kunna stärkas genom att man uppmuntrar dem att delta i offentlig-privata partnerskap och kluster samt främjar deras samarbete med forskningsinstitutioner.

Framtidsutsikter

28.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för bättre lagstiftning genomföra en analys av den befintliga lagstiftning som påverkar familjeföretagen, i syfte att identifiera problem och hinder för tillväxt.

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa regelbundna och tillräckligt finansierade studier som analyserar ägarskapets betydelse för ett företags framgång och överlevnad och som belyser familjeföretagens specifika utmaningar samt att för Europaparlamentet och medlemsstaterna föreslå en för statistikändamål fungerande definition av familjeföretag – framtagen tillsammans med Eurostat – som tar hänsyn till de skiftande situationerna i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas dessutom att använda sig av den befintliga arbetsgruppen för uppgifter om små och medelstora företag för att samla in tillräckliga uppgifter, bland annat om familjeföretag i samtliga medlemsstater, med målet att möjliggöra en jämförelse av familjeföretagens situation och en jämförelse mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, främja information och utbyte av exempel på know-how och god praxis runt om i EU – till exempel genom att inom kommissionen inrätta en kontaktpunkt för familjeföretag och utnyttja program som Erasmus för unga företagare på bästa sätt – och möjliggöra mer riktat stöd.

30.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av huruvida det skulle vara möjligt att utvidga den europeiska definitionen av små och medelstora företag från 2003 så att den utöver renodlat kvantitativa kriterier också inbegrep kvalitativa kriterier som även tar hänsyn till företagets ägarskap, med beaktande av kopplingarna mellan ägandeskap, kontroll och ledning och av det faktum att riskerna och ansvaret kommer an enbart på själva familjen, företaget sociala ansvar och rent generellt de personliga aspekterna av att driva ett företag, bland annat sett till personalens deltagande i företagsledningen och hur detta skulle kunna påverka familjeföretagen, till exempel i samband med statligt stöd eller dessa företags stödberättigade.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin konsekvensbedömning av lagstiftning göra en genomförbarhetsstudie av ett ”test för familjeföretag” (för politik som avser till exempel ägande, ledningsstruktur eller sekretess), liknande testet för små och medelstora företag, samt att införa ett sådant test så snart som möjligt om studien visar att det är genomförbart, så att man redan i förväg kan beräkna effekterna av vissa rättsakter på familjeföretag och därmed undvika onödig byråkrati och besvärliga hinder för familjeföretagen, varvid kombinationseffekter av bolagsrätten och privaträtten bör ägnas särskild uppmärksamhet.

32.    Europaparlamentet konstaterar att skillnader mellan grannländer i exempelvis skattelagstiftning, bidragssystem eller genomförande av EU-lagstiftning kan skapa problem för företag i gränsområden, till exempel familjeföretag. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att pröva hur planerad nationell lagstiftning och den planerade metoden för att genomföra EU-lagstiftning påverkar företagare, till exempel de som bedriver familjeföretag, i gränsområden.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta, och fastställa uppgifterna för, en intern ständig arbetsgrupp som särskilt ska ägna sig åt familjeföretagens behov och särdrag, regelbundet rapportera till parlamentet och medlemsstaterna, uppmuntra till utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaternas familjeföretagsorganisationer och utfärda riktlinjer och texter samt föreslå lösningar på hur familjeföretag kan övervinna sina specifika problem. Parlamentet uppmanar även kommissionen att skapa en enda kontaktpunkt för företag vilken även kan fungera som kontaktpunkt på europeisk nivå för familjeföretag och intressegrupper för familjeföretag samt hjälpa till med specifika frågor med kopplingar till framför allt EU-lagstiftningen och tillgång till EU-finansiering.

34.    Europaparlamentet framhåller kvinnornas företagarroll inom familjeföretagen. Medlemsstaterna uppmanas att inleda en studie av förekomsten av kvinnor i Europas familjeföretag samt att utvärdera de möjligheter som familjeföretagen skapar när det gäller ökad egenmakt för kvinnor, lika möjligheter och balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet framhåller att kvinnors rätt att på samma villkor som män ta över familjeföretag måste skyddas genom att man främjar en jämställdhetskultur som värdesätter kvinnligt företagande i familjeföretagen, bland annat i ledande ställningar. Parlamentet betonar även att familjeföretag måste följa rättsliga bestämmelser om socialförsäkring, pensionsavgifter och normer för säkra arbetsförhållanden.

35.    Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna om vikten av ett tillräckligt tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet och till ett överkomligt pris för omsorg om barn, äldre och andra omsorgsbehövande personer, skatteincitament för företag och annat stöd för att hjälpa kvinnor och män som är anställda eller egenföretagare eller som driver familjeföretag att förena familje- och arbetsliv.

36.    Europaparlamentet understryker behovet av separat vederbörligen betald mamma-, pappa- och föräldraledighet som tillgodoser arbetstagarnas, egenföretagarnas och arbetsgivarnas behov.

37.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja det europeiska nätverket av ambassadörer för kvinnors företagande och det europeiska nätverket av mentorer för att öka dessa nätverks synlighet.

38.    Europaparlamentet konstaterar att familjeföretag inom jordbruket är rotade på en viss plats på grund av sin jordegendom. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att familjejordbrukens överlevnad inte äventyras genom i synnerhet överdriven byråkrati. Parlamentet vill uppmärksamma den viktiga funktion som kvinnor fyller familjejordbruken och uppmanar medlemsstaterna att främja företagsutbildningar särskilt inriktade på kvinnliga jordbrukare i syfte att ytterligare stärka kvinnornas direkta deltagande i familjejordbruken.

39.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka företagarandan i hela EU, med beaktande av familjeföretagens betydelse för EU:s ekonomi, samt att skapa ett klimat för konkurrenskraftiga företag.

40.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snaraste utarbeta ett meddelande med en analys av familjeföretagens roll i syfte att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och tillväxt till 2020 samt att ta fram en färdplan över åtgärder som kan förbättra EU:s familjeföretags ekonomiska miljö och utveckling och öka medvetenheten om de familjeföretagsspecifika utmaningar som man måste ta itu med, liksom att förbättra familjeföretagens konkurrenskraft, internationella framtidsutsikter och sysselsättningsskapande potential.

41.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2013)0036.
• [2]  Antagna texter, P7_TA(2014)0032.
• [3]  http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/files/gender_pay_gap/140319_gpg_en.pdf
• [4]  Slutrapport från kommissionens expertgrupp, Overview of family-business-relevant issues, november 2009.
• [5]  European Family Business Barometer, juni 2014.
• [6]  COM(2012)0795.

MOTIVERING

Att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar har högsta prioritet i de politiska riktlinjerna för nästa kommission, som kommissionens ordförande Juncker lade fram i början av sin mandatperiod under sommaren 2015 – och detta på goda grunder: Den finansiella och ekonomiska krisen har lett till att det i hela EU fortfarande finns 25 miljoner arbetslösa, och antalet arbetslösa ungdomar under 25 år ligger på över 5 miljoner. Under krisen har BNP i vissa EU-medlemsstater sjunkit med tvåsiffriga tal[1].

Det går redan att fastställa några första framsteg för den strängare ekonomiska styrningen och budgetstyrningen – låt vara att de är små – och Europas ekonomi börjar långsamt ta fart igen. Kommissionens har utfärdat en prognos på en ökning av BNP för 2015 med 1,3 % (att jämföra med 1,1 % föregående år) och för 2016 med 1,9 % (att jämföra med 1,7 % föregående år). Men Europa kan bättre, vår potential är inte på långa vägar uttömd än. Det som är viktigt är att skapa ett positivt investeringsklimat för våra företag och att generellt höja entreprenörsandan i hela EU.

Särskilt våra familjeföretag kan spela en avgörande roll för att lösa den finansiella och ekonomiska krisen och ingjuta nytt liv i ekonomin. Över 60 procent av alla företag i Europeiska unionen är familjeföretag och de står för cirka 40–50 procent av arbetstillfällena inom den privata sektorn. Kommissionens expertgrupp kom till detta resultat redan i sin slutrapport 2009.

Familjeföretag tänker långsiktigare än icke-ägarledda företag, och de vill säkra att företaget är ekonomiskt framgångsrikt också under kommande generationer. I många EU-medlemsstater finns det familjeföretag som leds av den tredje, fjärde eller femte generationen. Denna framgångssaga ska naturligtvis fortsätta. På grund av sin historia är många familjeföretag extremt bundna till en viss plats. Därmed ger de ett avgörande bidrag för att säkra Europas konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen.

Trots att familjeföretagen spelar en så viktig roll för vår ekonomi uppmärksammas de inte mycket i politiken. Exempelvis lade kommissionen redan 2003 fram en definition på små och medelstora företag på EU-nivå. En expertgrupp från kommissionen försökte ta efter detta exempel 2009 och införa en definition av familjeföretag. Denna är dock inte rättsligt bindande och tillämpas inte i de enskilda medlemsstaterna. Detta leder till att många familjeföretag, som inte längre omfattas av definitionen på små och medelstora företag, men samtidigt är långt ifrån att vara några stora koncerner, å ena sidan inte kan utnyttja vissa stödmöjligheter och å andra sidan inte heller befrias från vissa villkor. Detta leder ovillkorligen till onödig byråkrati, som också utgör en stor belastning, särskilt för familjeföretagen.

Dessutom försöker många familjeföretag att till varje pris få förbli under den tröskel för små och medelstora företag som kommissionen fastställt, med uppenbara följder: Inga nya medarbetare anställs, en ökning av vinsten respektive omsättningen förhindras, och därmed automatiskt också fortsatt tillväxt.

Ett ytterligare problem som uppkommer på grund av avsaknaden av definition är svårigheterna med att jämföra situationen för familjeföretagen i samtliga EU-medlemsstater. Kommissionens expertgrupp har inom ramen för sitt uppdrag 2009 konstaterat att det inom EU finns över 90 olika definitioner av familjeföretag. Det blir därmed omöjligt att jämföra särdrag, svårigheter och liknande.

Förr eller senare ställs dock samtliga familjeföretag inför en central utmaning: frågan om hur företagets ledning ska överlåtas. Det sker årligen överlåtelse av cirka 450 000 företag i EU. Dessa företag sysselsätter i sin tur cirka 2 miljoner människor. På grund av de många svårigheter som är förknippade med dessa företagsöverlåtelser måste uppskattningsvis varje år upp till 150 000 företag läggas ned och cirka 600 000 arbetstillfällen går förlorade[2]. Här måste politiken fastställa de rätta ramvillkoren för att förhindra dessa förlorade arbetstillfällen. Det är särskilt nationella bestämmelser om arvs-, gåvo- och företagsskatt som försvårar företagsöverlåtelser inom familjen. Många familjeföretagare beslutar sig för en lösning i form av en stiftelse eller genom att ”köpa in” en extern verkställande direktör. Därigenom måste dock kontrollen över företaget till största delen avhändas familjen. Att upprätthålla denna kontroll är emellertid, ur företagets synvinkel, en av nyckelfaktorerna för framgång.

Det är nu över sex år sedan kommissionens expertgrupp avslutade sitt arbete om familjeföretag och det är därför hög tid att rikta uppmärksamheten än en gång på denna viktiga grupp av företag. Det är mycket angeläget av vi får fram fler uppgifter, siffror och fakta från de enskilda medlemsstaterna för att familjeföretagens problem och utmaningar ska kunna förstås bättre och utbytet av bästa praxis främjas. Det är inte särskilt sannolikt att vi kommer att behöva konkreta lagstiftade bestämmelser på EU-nivå (med undantag av de nationella bestämmelserna på skatteområdet). Det handlar snarare om att rikta den politiska uppmärksamheten på denna viktiga grupp av företag och att hjälpa till där, där det behövs. En möjlig utgångspunkt vore exempelvis att införa ett (tillfälligt) ”test för familjeföretag”, som ska genomföras inom ramen för konsekvensbedömningen av lagstiftningen, i syfte att fastställa om planerade ändringar av unionsrätten kommer att ha konsekvenser för familjeföretagen och deras strukturer, och för det fall att de har det, vilka dessa är.

• [1]  Estland, Lettland, Litauen, källa: Kommissionen.
• [2]  Handlingsplan för företagande 2020, COM(2012)0795.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (18.5.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över familjeföretag i Europa
(2014/2210(INI))

Föredragande av yttrande: Zdzisław Krasnodębski

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.     Med familjemedlem avses en släkting upp till fjärde led. Som familjemedlem räknas även ej sammanboende släktingar, separerade äkta makar och två personer som sammanbor i ett äktenskapsliknande förhållande utan att vara gifta.

B.     Familjeföretag kan även vara storföretag, och arbetet i familjeföretaget sker inte gratis.

C.     Familjeföretag utgör över 60 procent av samtliga företag i Europa. De står för 40–50 procent av alla arbetstillfällen och omfattar såväl småföretag som storföretag, vilket innebär att de möts av olika typer av svårigheter och problem. Det stora flertalet familjeföretag är små och medelstora företag, som står för två tredjedelar av sysselsättningen i EU samt skapar 85 procent av alla nya arbetstillfällen i Europa. Nya företag skapar i genomsnitt två nya arbetstillfällen, och expansion av befintliga företag genererar omkring fem nya arbetstillfällen.

D.     De flesta familjeföretag är små och medelstora företag, och familjeföretagens storlek är en central faktor som bör beaktas i definitionen av sådana företag.

E.     Familjeföretag spelar en avgörande roll för den regionala utvecklingen i fråga om sysselsättning och regional planering.

F.     Det är mer troligt att familjeföretag har en långsiktig inriktning och de ger ett viktigt bidrag till ekonomin genom att säkerställa långsiktig stabilitet, tack vare sitt sociala ansvar, sin starka ansvarskänsla som ägare, sitt särskilda engagemang i samhällslivet och ekonomin på ett lokalt och regionalt plan och sina starka värderingar, rotade i den hävdvunna europeiska idén om den ”hederlige köpmannen”. Även om de påverkas stort av den ekonomiska krisen hanterar familjeföretag generellt krisen med större beslutsamhet och de är därför sällan de första att säga upp personal. Europeiska unionen stöder i detta sammanhang familjeföretag med sådana initiativ som exempelvis ”familjepakter”. Familjeföretag bidrar i hög grad till att förhindra landsbygdens avfolkning, och i många fall är de det enda sysselsättningsalternativet i de minst utvecklade europeiska regionerna, särskilt i mindre industrialiserade regioner.

G.     Insatserna på EU-nivå för att stimulera entreprenörskap och nyföretagande bör ökas och kompletteras, särskilt för att underlätta och stimulera familjeföretagens långsiktiga överlevnad.

H.     Varje år överlåts 480 000 företag i EU, vilket påverkar över två miljoner arbetstillfällen. Det är därför mycket viktigt att förbättra det rättsliga klimatet för efterträdande (överlåtelse av företaget inom familjen), särskilt räckvidden och omfattningen av de olika bestämmelserna om arv och fastighetsskatt inom EU. Uppskattningsvis 150 000 företag tvingas lägga ner verksamheten varje år till följd av de många svårigheterna i samband med överlåtelse, vilket leder till 600 000 förlorade arbetstillfällen[1].

I.      Arvsskatter är ett allvarligt problem för i synnerhet små och medelstora familjeägda företag, och leder till att en del av företagen skär ned eller avvecklar verksamheten.

J.      En gemensam europeisk definition av familjeföretag är nödvändig inte bara för att förbättra insamlingen av statistiska uppgifter om verksamheten i sektorn, utan även som hjälpmedel för beslutsfattarna att bättre tillgodose familjeföretagens och samhällets behov.

K.     Familjeföretag tryggar överföringen av kunskap och kompetens och de är tveklöst samhällsbärare i vissa regioner.

L.     Familjejordbruk är familjeföretag som utgör en framgångsmodell eftersom de förverkligar principen om en miljömässigt och samhälleligt hållbar kretsloppsekonomi.

M.    Utbildning i entreprenörskap kan bidra stort till att förbättra anställningsmöjligheterna för unga människor, eftersom det är mer sannolikt att de startar egna företag och deras företag tenderar att vara mer innovativa och framgångsrika än företag som leds av personer utan entreprenörsutbildning. Sådana personer riskerar också i mindre utsträckning att bli arbetslösa, och de har oftare bättre och bättre betalda jobb med fast anställning.

N.     Familjeföretagsmodellen är ojämnt spridd mellan EU-medlemsstaterna. En avsevärd andel av familjeföretagen i Europa har en gränsöverskridande dimension och bedriver verksamhet i olika medlemsstater.

1.      Europaparlamentet konstaterar att det existerar över 90 definitioner av ”familjeföretag” i EU. Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med att ta fram en EU-definition av ”familjeföretag”, och efterlyser ytterligare insatser för att fastställa en officiell definition, med beaktande av bolagsrätten och särdragen i medlemsstaterna vad gäller frågan om att garantera sociala rättigheter, social trygghet, pensionsrättigheter, bestämmelser om medbestämmande samt arbetsmiljö. Parlamentet betonar att en enkel och tydlig definition som är lätt att tillämpa och går att jämföra mellan länderna skulle bidra till en bättre förståelse för företeelsen och de problem som familjeföretag brottas med, skapa en klar bild av deras samhällsbidrag och möjliggöra specifika och effektiva åtgärder.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att ta fram en gemensam EU-definition av ”familjeföretag” genom att göra konsekvensbedömning av en eventuell översyn av EU:s definition av små och medelstora företag från 2003, genom att beakta familjeföretagets storlek som en av de centrala faktorerna eftersom en lagstiftningsmässig enhetslösning inte räcker för att tillgodose familjeföretagens skiftande behov, särskilt vad gäller beskattning och tillgång till finansiering, och genom att tillsammans med medlemsstaterna upprätta en förteckning över gemensamma indikatorer som kan ligga till grund för beskrivningen av familjeföretag och som gör det möjligt att ta fram statistik avseende familjeföretagens bidrag till sysselsättningen, i syfte att bättre förstå ägarskap och bidra till utformningen av en bättre politik som underlättar marknadstillträdet och tillgången till finansiering för familjeföretag. Definitionen bör vara enkel, tydlig och lätt att tillämpa i samtliga medlemsstater.

3.      Europaparlamentet uppmanar de som arbetar med att ta fram en EU-definition av ”familjeföretag” att se till att definitionen avspeglar de olika familjekonstellationer som finns i EU:s samhällen och garanterar icke-diskriminering av familjekonstellationer i stället för att begränsa begreppet till familjer med en man, en kvinna och deras biologiska barn.

4.      Eftersom ägarförhållanden är en grundläggande fråga för familjeföretag uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att överväga att ändra sina beskattningssystem och bolagslagar så att det blir möjligt att på ett effektivare och smidigare sätt överlåta eller låta företag stanna inom familjen. Parlamentet föreslår, som goda exempel som bör spridas och främjas, sänkningar av gåvo- och arvsskatten, införande av gynnsam skattebehandling av återinvesterade vinster jämfört med lånefinansiering och främjande av användningen av aktier utan rösträtt för att förbättra tillgången till finansiering utan att förlora kontrollen över företaget.

5.      Europaparlamentet noterar att överlåtelser av företag inom familjen ofta medför en överföring av socialt och kulturellt kapital och kunskap som förvärvats från generation till generation, vilket bör bevaras och främjas. Parlamentet påpekar emellertid att färska siffror från 2011 visar att omkring 450 000 företag söker efterträdare varje år, vilket påverkar upp till 2 miljoner anställda. Varje år riskerar EU att förlora omkring 150 000 företag och 600 000 arbetstillfällen på grund av ineffektiva företagsöverlåtelser. Parlamentet betonar att god praxis för att i god tid utlysa företagsöverlåtelseplaner är ytterst viktigt i detta sammanhang. En möjlig lösning på problemet med överlåtelse av dessa europeiska små och medelstora företag är att de anställda köper upp företaget. Parlamentet påpekar att lämpligt utformade modeller för långsiktiga ekonomiska andelssystem också kan bidra till att bevara små företag och stärka de regionala ekonomierna och sysselsättningen inom EU.

6.      Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att främja entreprenörskap och ”miniföretag”-projekt i skolorna med tanke på familjeföretagens stora sysselsättningsskapande potential. Eftersom familjeföretag står för den största företagarpotentialen och är naturliga inkubatorer för framtida företagare finns det ett ökande behov av att stärka deras innovation och utveckling. För att göra driften av familjeföretag mer professionell betonar parlamentet dessutom att det är viktigt att främja entreprenörsutbildning för både nystartade och befintliga familjeföretag och att stimulera innovation och utveckling, särskilt på ledningsnivå, inbegripet utbildning inom personalledning, karriärplanering och ledningskompetens, vilket kommer att göra det lättare att locka och behålla kompetent personal.

7.      Europaparlamentet noterar bekymrat att den finansiella krisen och den efterföljande konjunkturavmattningen har inneburit ett hårt slag för europeiska mikroföretag och små och medelstora företag, av vilka många är familjeföretag, och betonar att det behövs stöd från EU:s sida för att sätta ny fart på den ekonomiska tillväxten genom stöd till skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen, och ett gynnsamt regelverk vad gäller i första hand tillgång till finansiering, beskattning och socialt skydd för alla aktörer inom strukturer för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att välriktat stöd till en sund omstrukturering på ett mycket positivt sätt skulle kunna bidra till att arbetstillfällen inte går förlorade, och understryker dessutom betydelsen av att underlätta de administrativa förfarandena för familjeföretag, bland annat genom användningen av en gemensam kontaktpunkt. Parlamentet lyfter fram de små och medelstora företagens sysselsättningsskapande potential på lokal nivå inom nya och framväxande branscher såsom kretsloppsekonomin. Generationsväxlingen inom företaget är det största problem ett familjeföretag ställs inför. Parlamentet betonar därför vikten av att medlemsstaterna försöker förbättra den rättsliga ramen för överlåtelser av familjeföretag och underlätta tillgången till finansiering av detta, för att undvika likviditetsproblem, förhindra tvångsförsäljningar och säkerställa familjeföretagets fortlevnad. Parlamentet framhåller samtidigt att regelverket inte får leda till begränsningar av arbetstagarnas rättigheter, inbegripet sociala rättigheter.

8.      För att stödja livskraften och välståndet i familjeföretag, som är en viktig källa till sysselsättning, uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att ge företagen bättre information om de internationella utvecklingsmöjligheterna och att förbättra utbytet av erfarenheter och god praxis, bland annat genom Eures-programmet för att stödja gränsöverskridande rörlighet på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av tjänsten Eures-T som kan ge råd om möjligheterna till rörlighet i arbetslivet i en gränsregion och hjälpa personer som arbetspendlar över landsgränser att lösa juridiska, administrativa och skattemässiga problem.

9.      Europaparlamentet noterar dessutom behovet av att ta itu med de andra problem som familjeföretag möter, t.ex. svårigheter att hitta och behålla kompetent personal, och betydelsen av att stärka utbildning i entreprenörskap och särskild utbildning i företagsledning för familjeföretag.

10.    Europaparlamentet uppmärksammar familjejordbrukens viktiga roll i många medlemsstaters landsbygdsregioner och uppmanar medlemsstaterna att stödja företagsutbildningar som är särskilt riktade till jordbrukare. I detta sammanhang bör stöd ges till utbildningsprojekt för unga företagare som driver familjejordbruk för att öka deras yrkesmässiga engagemang i lantbruksorganisationer och regionala organisationer.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och stimulera familjeföretags långsiktiga överlevnad och prioritera arbetet med att utforma stödmekanismer och vägledning för att underlätta överlåtelse av familjeföretag.

12.    Europaparlamentet betonar att familjeföretag på grund av otydliga gränser mellan familj, ägarförhållanden och verksamhet har särskilda egenskaper som måste beaktas. Parlamentet betonar dock att det är nödvändigt att ta hänsyn till arbetsrättsliga och socialpolitiska frågor samt sociala rättigheter på ett rättvist och socialt ansvarsfullt sätt, t.ex. en bättre könsfördelning i företagsstyrelser, bestämmelser som gör det möjligt att förena familje- och arbetsliv och anställdas ekonomiska deltagande.

13.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram genomförbara och godtagbara lösningar för arvsskatt på familjeägda företag för att se till att betalningen av arvsskatt inte leder till att företaget får likviditetsproblem eller måste säga upp personal, och för att se till att företaget utvecklas på ett hållbart sätt under nästa generations ledning.

14.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förbättra genomförandet av befintliga EU-rekommendationer[2] om förenkling av skattebestämmelserna och regelverket för att förbättra det rättsliga klimatet för överlåtelser.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja utbytet av bästa praxis för att hjälpa familjeföretag vid överlåtelser, särskilt på det rättsliga området.

16.    Europaparlamentet anser att det är lämpligt att uppmuntra externa professionella företagsledare att ta sig an familjeföretag för att förbättra ledningen av familjeföretaget.

17.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra anställdas ekonomiska deltagande i familjeföretag med tanke på att detta är en lösning som vinner allt större allmänt erkännande mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja jämställdhet inom familjeföretag när det gäller entreprenörskap, kompetens, ledarskap och överlåtelse. I detta syfte bör de administrativa strukturerna i medlemsstaterna utnyttjas för att inrätta en gemensam kontaktpunkt för kvinnliga företagare. Parlamentet efterlyser även bättre tillgång till barnomsorg för mammor som är företagare.

19.    Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att de flesta familjeföretag är små och medelstora företag och att det därför är mycket viktigt att tillämpa principen om att tänka småskaligt först, för att anpassa EU-lagstiftningen bättre efter dessa företags verklighet och behov, och ge dem möjlighet att utnyttja stödprogram och minska byråkratin.

20.    Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på behovet av likvärdiga villkor i fråga om konkurrens för alla företag som är verksamma inom EU, samtidigt som man respekterar och främjar familjeföretagens unika natur.

21.    Europaparlamentet betonar att även familjeföretag har ett ansvar att erbjuda lämpliga utbildningsplatser eller liknande yrkesfrämjande praktikplatser och måste främja fortbildningen av arbetstagare i sitt företag för att förhindra att det uppstår brist på kvalificerad arbetskraft och för att stödja livslångt lärande.

22.    Europaparlamentet betonar betydelsen av EU-finansierade utbildningssystem för småföretagare, vilka ger familjeföretagsägare möjlighet att anpassa sina företag till en miljö som förändras i snabb takt till följd av den ökande globala ekonomiska integrationen, uppkomsten av nya tekniker och inriktningen på en koldioxidsnål och mer miljövänlig ekonomi.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en icke lagstiftningsmässig europeisk familjestrategi som på ett uttömmande sätt belyser den roll som föräldrar spelar i familjeföretag, bland annat ”mammaföretagares” sociala och ekonomiska betydelse och deras särskilda bidrag till ett rättvist ledarskap, företagens sociala ansvar och en ny och hållbar arbetskultur.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom generaldirektoratet för näringsliv inrätta en särskild enhet för stöd och information till familjeföretag, inbegripet en gemensam kontaktpunkt i varje medlemsstat för att hjälpa till med tillgång till EU‑fonder och EU-finansiering, samt tillhandahållande av företagsstöd.

25.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i rekommendationerna till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen inbegripa råd om hur man skapar ett rättvist klimat som är gynnsamt för familjeföretag, särskilt när det gäller beskattning, företagsöverlåtelser och utbildning i entreprenörskap.

26.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja och sprida information om familjeföretagsmodellen inom EU, t.ex. genom att inrätta en kontaktpunkt för familjeföretag vid kommissionen, främja överföringen av kunskap och bästa praxis mellan medlemsstaterna och utnyttja program som Erasmus för unga företagare på bästa sätt.

27.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att skapa en tydlig rättslig ram för familjemedlemmars formella och informella tillfälliga anställning.

28.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge ett liknande socialt skydd till familjeföretagsägare och anställda för att stimulera överlåtelser av familjeföretag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	7.5.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 20 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Georges Bach, Heinz K. Becker, Karima Delli, Tania González Peñas, Marju Lauristin, Helga Stevens, Ivo Vajgl, Tom Vandenkendelaere
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato

• [1]  Handlingsplan för företagande 2020, COM(2012)0795.
• [2]  Rekommendation från 1994, meddelande från 1998 och Lilleforumet, vägledningen om god praxis 2003 och kommissionens meddelande från 2006: Kontinuitet genom en ny start.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (3.3.2015)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över familjeföretag i Europa
(2014/2210(INI))

Föredragande: Daniela Aiuto

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Allt fler kvinnor är verksamma inom familjeföretag, och kvinnorna utgör en viktig resurs för dessa företag på grund av sin höga utbildningsnivå och påvisade administrativa förmåga att ta fram strategier, fatta beslut, leda företag och lösa problem.

B.  Informationen om kvinnor som är anställda i familjeföretag är dock fortfarande knapphändig, eftersom själva konceptet familjeföretag inte är särskilt väldokumenterat.

C. Familjeföretag, familjedrivna oberoende företag och nya företag av denna typ ger viktiga möjligheter till karriär och personlig utveckling för kvinnor, även om det råder brist på medvetenhet om detta eftersom det saknas kvinnliga förebilder.

D. Kvinnor möter avsevärda svårigheter när de engagerar sig i familjeföretag och får kämpa emot såväl ”vertikal” som ”horisontell” könsegregering, trots den höga utbildningsnivån bland kvinnor, som utgör 60 procent av alla med examen.

E.  I många länder grundar sig problemet i att samhället genomsyras av en kultur av manlig dominans på alla områden av livet, inte bara på arbetsplatsen.

F.  Familjejordbruk utgör en framgångsmodell eftersom de förverkligar principen om en miljömässigt och samhälleligt hållbar kretsloppsekonomi och kvinnor, som driftsledare, bidrar med entreprenörstänkande i detta sammanhang.

G. I EU tjänar kvinnorna i genomsnitt 16 procent mindre i timmen än männen, de är underrepresenterade på höga positioner och i ledande ställning, och kvinnor och män omfattas inte av samma arbetsvillkor och lönesystem, vilket försvårar kvinnornas ekonomiska oberoende samt försämrar deras möjligheter att delta fullt ut på arbetsmarknaden och att förena arbets- och privatliv på ett bra sätt.

H. Kvinnorna har ofta en osynlig ställning eller fungerar enbart som ansiktet utåt och får inte ett adekvat erkännande av sina arbetsinsatser eller sin löneställning, med allvarliga följder sett till sociala avgifter, pensioner och sociala förmåner samt för erkännandet av deras kvalifikationer, vilket framgår av uppgifterna om löne- och pensionsskillnaderna mellan könen[1].

I.   I många europeiska länder måste kvinnorna ofta agera ansiktet utåt, antingen av skatteskäl eller på grund av juridiska hinder för den manlige företagaren att ha någon ställning i företaget eller stå som ägare.

J.   Det är svårt för kvinnor att ta över familjeföretag eftersom söner ges företräde och döttrarna väldigt ofta utestängs från denna möjlighet.

K. Kvinnor som vill kombinera moderskap och företagande tvingas i vissa fall försumma sin roll som mödrar eller ibland rentav avstå från moderskap för att driva företaget.

L.  Cirka 60 procent av alla företag i EU är familjeföretag.

M. Att säkerställa ett kompetent familjeledarskap över generationerna är ett av familjeföretagens främsta problem, och könsstereotyper gör att söner privilegieras framför döttrar i fråga om vem som ska ta över familjeföretaget.

N. En fungerande familjeföretagsförvaltning är en mycket viktig förebild och har stor betydelse för den europeiska ekonomins och den sociala marknadsekonomins hållbarhet i Europa.

1.  Europaparlamentet efterlyser bättre tillämpning och genomförande av åtgärder för lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i fråga om anställning och yrkesliv samt positiva åtgärder för att främja delaktighet av det underrepresenterade könet, i syfte att motverka horisontell och vertikal segregering, lönediskriminering och diskriminering sett till ställning (osynlighet och funktion som företagets ansikte utåt), i synnerhet vad gäller administrativa, ansvarstunga och ledande ställningar, så att båda könen ges lika möjligheter samt samma sociala rättigheter, tillgång till hälsa, lön och pensioner.

2.  Europaparlamentet understryker att kvinnors kvalifikationer från arbete i familjeföretag måste erkännas så att dessa kvinnor kan fortsätta sin karriär inom andra typer av företag.

3.  Europaparlamentet efterlyser en för alla medlemsstater otvetydig definition av familjeföretag, som en värdefull karriärgrund för båda könen, i enlighet med rekommendationerna i slutrapporten från den europeiska expertgruppen, Overview of Family-Business-Relevant Issues från 2009.

4.  Europaparlamentet framhåller att kvinnors rätt att på samma villkor som män ta över familjeföretag måste skyddas genom främjandet av en jämställdhetskultur som värdesätter kvinnornas företagarroll i administrativa, ansvarstunga och ledande ställningar inom familjeföretagen, och genom skapandet av ett gynnsamt klimat för kvinnliga företagare och familjeföretag där entreprenörskap belönas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja det europeiska nätverket av ambassadörer för kvinnors företagande och det europeiska nätverket av mentorer för att öka dessa nätverks synlighet.

6.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor i familjejordbruk fyller en viktig funktion och uppmanar medlemsstaterna att främja yrkesinriktade utbildnings- och fortbildningsinsatser för kvinnliga lantbrukare, så att kvinnornas direkta deltagande i familjejordbruk kan stärkas ytterligare. I detta sammanhang bör stöd ges till utbildningsprojekt för kvinnor som driver familjejordbruk för att öka kvinnors yrkesmässiga engagemang i lantbruksorganisationer och regionala organisationer.

7.  Europaparlamentet betonar att man måste säkerställa bästa möjliga arbetsförhållandena sett till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

8.  Europaparlamentet anser att man bör främja företagande mödrar för att garantera kvinnor rätten till moderskap och bevilja ekonomiskt stöd till kvinnor så att de kan förena familj med engagemang i företaget. Parlamentet efterlyser åtgärder för att stödja familjeanställning och barnomsorg i hemmet, så att kvinnliga företagare får möjlighet att förena familje- och arbetsliv.

9.  Europaparlamentet betonar att ökade möjligheter för kvinnor att arbeta i familjeföretag kommer att gynna både kvinnorna och företagen.

10. Europaparlamentet menar att man måste göra allt man kan för att förebygga och bestraffa missbruk, tvång, situationer av utpressning och/eller förtryck och våld mot kvinnor i arbetslivet, och påpekar att det inte bara rör sig om fysiskt våld, utan också om isolering och diskriminering, som utgör ett slag psykiskt våld.

11. Europaparlamentet påminner återigen medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna om vikten av ett tillräckligt tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet och till ett överkomligt pris för omsorg om barn, äldre och andra omsorgsberoende personer, skatteincitament för företag och annat stöd för att hjälpa kvinnor och män som är anställda, egenföretagare eller driver familjeföretag att förena sitt familje- och arbetsliv.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie och statistisk analys om förekomsten av kvinnor i familjeföretag i EU.

13. Europaparlamentet understryker behovet av separat vederbörligen betald mamma-, pappa- och föräldraledighet som tillgodoser arbetstagarnas, egenföretagarnas och arbetsgivarnas behov.

14. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta hänsyn till lika möjligheter för kvinnor och män och att överväga att i all lagstiftning som rör om familjeföretag, och särskilt i samband med direktivet om kvinnor i bolagsstyrelser, inbegripa positiva åtgärder för att främja det underrepresenterade könets delaktighet och kvinnors tillgång till fortbildning.

15. Europaparlamentet understryker att det skulle gynna ekonomin och samhället i stort om man undanröjde alla skillnader mellan kvinnor och män som arbetar inom familjeföretag. Parlamentet påminner om att strategin för jämställdhet mellan kvinnor och män 2010–2015 syftar till att sysselsättningen bland kvinnor ska nå 75 procent, som är det mål som fastställts i Europa 2020-strategin, och att detta även ska omfatta de grupper av kvinnor inom vilka det råder lägst sysselsättningsgrad.

16. Europaparlamentet framhåller behovet att upprätta stödramar för kvinnliga företagsägare och företagsledare i familjeföretag för att öka deras självförtroende och oberoende.

17. Europaparlamentet vidhåller att familjeföretagen måste vara skyldiga att respektera likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i arbetslivet, i företagsledningar och i beslutsfattandet, och att de därför måste vidta åtgärder för att motverka alla former av diskriminering och för att öka jämställdheten.

18. Europaparlamentet understryker behovet av konkreta förslag för att skapa möjligheter till bättre balans mellan arbete, familjeliv och privatliv genom att främja en jämnare fördelning mellan kvinnor och män av det arbetsrelaterade, familjerelaterade och sociala ansvaret, särskilt när det gäller omsorgen om barn och andra omsorgsberoende personer. Parlamentet konstaterar att ökad tillgång till barnomsorg inte bara kan skapas genom den offentliga politiken, utan att det även behövs incitament för privata aktörer att erbjuda barnomsorg. Parlamentet noterar att flexibilitet i fråga om arbetstider och arbetets organisation samt möjligheter till deltidsarbete kan vara ett sätt att åstadkomma bättre balans mellan arbete och privatliv.

19. Europaparlamentet uppmanar rådet att snarast möjligt enas och anta direktivet om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag, så att alla börsnoterade företag, däribland familjeföretag, uppnår målet om en andel av minst 40 procent kvinnor i sina styrelser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.2.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Vicky Maeijer, Angelika Mlinar, Krisztina Morvai, Maria Noichl, Marijana Petir, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Ernest Urtasun, Ángela Vallina, Beatrix von Storch, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Inés Ayala Sender, Linnéa Engström, Eleonora Forenza, Kostadinka Kuneva, Constance Le Grip, Dubravka Šuica, Marc Tarabella
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Rosa D’Amato, José Inácio Faria

• [1]  http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/files/gender_pay_gap/140319_gpg_en.pdf

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	16.6.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 5 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Philippe De Backer, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Marek Józef Gróbarczyk, András Gyürk, Roger Helmer, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Nadine Morano, Dan Nica, Aldo Patriciello, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Miloslav Ransdorf, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Miguel Urbán Crespo, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Michał Boni, David Coburn, Miriam Dalli, João Ferreira, Gerben-Jan Gerbrandy, Françoise Grossetête, Janusz Korwin-Mikke, Constanze Krehl, Olle Ludvigsson, Piernicola Pedicini, Sofia Sakorafa, Maria Spyraki, Indrek Tarand, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marietje Schaake, Bart Staes