Förfarande : 2015/0029(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0237/2015

Ingivna texter :

A8-0237/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.7
CRE 09/09/2015 - 8.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0303

REKOMMENDATION     ***
PDF 168kWORD 86k
22.7.2015
PE 557.162v03-00 A8-0237/2015

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen

(06040/2015 – C8-0077/2015 – 2015/0029(NLE))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Pablo Zalba Bidegain

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen

(06040/2015 – C8-0077/2015 – 2015/0029(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av utkastet till rådets beslut (06040/2015),

–       med beaktande av förslaget till protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (06041/2015),

–       med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0077/2015),

–       med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den ...(1) om utkastet till beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen,

–       med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–       med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0237/2015).

1.      Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Världshandelsorganisationen.

KORTFATTAD MOTIVERING

Avtalet om förenklade handelsprocedurer, som ingicks vid WTO:s nionde ministerkonferens i december 2013, är det första multilaterala avtalet sedan WTO upprättades 1995. Ärendet hamnade först på WTO:s dagordning vid ministerkonferensen i Singapore 1996 och togs därefter upp i Dohaförklaringen, där WTO-medlemmarna åtog sig att nå en överenskommelse om detta ärende.

Avtalet om förenklade handelsprocedurer är ett innovativt avtal, och inte bara för att det är det första multilaterala avtal om nya regler som har förhandlats fram inom ramen för WTO sedan WTO upprättades för nästan 20 år sedan. Det är ett pionjäravtal genom att

–       utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna tillåts dela in åtagandena i kategorier och bestämma när de ska genomföras,

–       genomförandet av vissa åtgärder kopplas till tillhandahållandet av tekniskt bistånd,

–       det krävs att givarländer, leverantörer av utvecklingsstöd och de WTO-medlemmar som är utvecklingsländer och minst utvecklade länder vidtar gemensamma åtgärder för att hjälpa de sistnämnda länderna att genomföra vissa bestämmelser i avtalet,

–       en expertgrupp inrättas för att bedöma situationen i en medlemsstat när den angivna tidsfristen för genomförandet löpt ut, och kommittén för avtalet om förenklade handelsprocedurer används som ett forum för att utbyta erfarenheter och föra diskussioner.

Avtalet eftersträvar en ”positiv integration” genom särskild praxis och innehåller – i stället för att avstå från att tillämpa vissa strategier – ungefär 40 bestämmelser som underlättar förflyttning, frisläppning och klarering av varor, inbegripet bestämmelser för offentliggörande av lagar och andra författningar och förfaranden, elektronisk betalning, minskade formaliteter och dokumentationskrav eller gemensamma gränsförfaranden.

Det kommer att kräva större transparens och samarbete mellan tullmyndigheter. Bestämmelserna om varor på väg är särskilt viktiga för inlandsstater som önskar bedriva handel genom hamnar i grannländer.

Det bör också noteras att avtalet om förenklade handelsprocedurer i mindre grad fokuserar på bindande lagstiftning och i högre grad på samarbete i syfte att få till stånd en uppsättning med bästa praxis som regeringarna kan stödja och följa.

Särskild och differentierad behandling

Genom avtalet om förenklade handelsprocedurer tar man itu med skillnaderna i WTO-medlemmarnas kapacitet att genomföra bestämmelserna, genom att låta utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna själva avgöra när de, under en begränsad period, ska genomföra var och en av de tekniska åtgärderna i avtalet. Det finns tre olika kategorier av bestämmelser, enligt följande:

–       Kategori A: Bestämmelser som medlemmen kommer att genomföra när avtalet träder i kraft (eller för de minst utvecklade länderna, inom ett år efter ikraftträdandet).

–       Kategori B Bestämmelser som medlemmen kommer att genomföra efter en övergångsperiod efter avtalets ikraftträdande.

–       Kategori C: Bestämmelser som medlemmen kommer att genomföra vid ett visst datum efter en övergångsperiod efter avtalets ikraftträdande och för vilka det krävs att man skaffat sig stöd till kapacitetsuppbyggnad.

För bestämmelser inom kategorierna B och C måste medlemmen uppge datum för genomförandet av bestämmelserna, enligt faktabladen.

Tekniskt och ekonomiskt bistånd

En nyckelaspekt av avtalet om förenklade handelsprocedurer är att givarländerna tillhandahåller tekniskt bistånd till utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna genom en biståndsmekanism. Världsbanken har en facilitet för medelinkomstländer och kan betala ut upp till 30 miljoner EUR per år, varav en tredjedel kommer från EU. EU har anslagit över 400 miljoner EUR i bistånd, som ska betalas ut under en femårsperiod. Världsbanken och Unctad har också anslagit medel i detta syfte och även medlemsstaterna tillhandahåller pengar.

En nyckelfråga kommer att vara att se till att de olika medlen samordnas på ett korrekt sätt. Pengarna kommer att vara mottagarorienterade, och det kommer att vara upp till utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna att fastställa sina särskilda prioriteringar. När det gäller expertis kan Världstullorganisationen tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad och expertis till behövande länder.

Slutsats

Avtalet är innovativt och tar hänsyn till skillnaderna i ländernas genomförandekapacitet genom att uppmana utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna att besluta när de kommer att genomföra särskilda bestämmelser i avtalet och genom att koppla genomförandet av vissa åtgärder till utvecklade länders tillhandahållande av tekniskt bistånd.

För att avtalet om förenklade handelsprocedurer ska kunna träda i kraft måste det ratificeras av två tredjedelar av de 160 WTO-medlemmar som ingick avtalet vid den nionde ministerkonferensen.

25.6.2015

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING

till utskottet för internationell handel

över utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen

(06040/2015 – C8-0077/2015 – 2015/0029(NLE))

Föredragande: Doru-Claudian Frunzulică

KORTFATTAD MOTIVERING

Efter nästan ett decennium avslutades i december 2013 till slut förhandlingarna om avtalet om förenklade handelsprocedurer under Världshandelsorganisationens (WTO) nionde ministermöte. Avtalet är det viktigaste resultatet hittills av Doharundan som inleddes 2001, och kommer att bli rundans viktigaste vinstskälla för många utvecklingsländer.

Avtalet om förenklade handelsprocedurer kan anses historiskt av minst två anledningar: Det är det första nya avtalet sedan WTO upprättades 1995 och innebär dessutom ett steg framåt i det multilaterala handelssystemets anpassning till utvecklingsländernas behov. Genomförandet av de nya åtagandena var ett övervägande som framförallt utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna gjorde på förhand, och flexibiliteten när det gäller genomförandet är ny i sitt slag på WTO-nivå.

Avtalet, som främst syftar till att förenkla och modernisera tullförfaranden och tullbestämmelser, innehåller cirka 40 bestämmelser som syftar till att påskynda gränsöverskridande transporter av varor och se till att handeln kan bedrivas så avbrottsfritt och förutsägbart som möjligt. Det kommer att kräva större öppenhet och samarbete mellan tullmyndigheter. Bestämmelserna om varor på väg är särskilt viktiga för inlandsstater som önskar bedriva handel genom hamnar i grannländer.

När avtalet väl har genomförts förväntas det leda till dels ökade handelsflöden och inkomster från tulluppbörd som en följd av större handelsvolymer och förbättrad förmåga att upptäcka bedrägerier, dels effektivare tullförvaltningar. Insyns- och automatiseringsåtgärder kommer att bidra till kampen mot gränskorruption. OECD har uppskattat att genomförandet av alla åtgärderna i avtalet om förenklade handelsprocedurer skulle minska de totala transaktionskostnaderna med 13–15,5 % i utvecklingsländerna och att de potentiella fördelarna med råge uppväger de mycket begränsade kostnaderna.

Det blir inte bara enklare, snabbare och billigare att bedriva handel, undanröjandet av administrativa hinder bör dessutom kunna bidra till att förbättra integreringen av utvecklingsländerna och deras företag, inbegripet små och medelstora företag, i regionala och globala värdekedjor så att de kan dra större nytta av den internationella handeln.

Särskild och differentierad behandling

När det gäller genomförandet innehåller avtalet långtgående bestämmelser om särskild differentierad behandling av utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna. Genom att koppla genomförandet av de tekniska åtgärderna till ländernas kapacitet införs en ny och unik strategi för att skräddarsy åtaganden, vilken bör bli normerande för framtida avtal. I stället för att endast garantera övergångsperioder får utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna i WTO genom avtalet om förenklade handelsprocedurer själva avgöra när de, under en begränsad period, ska genomföra var och en av de tekniska åtgärderna i avtalet. Avtalet erbjuder ytterligare flexibilitet och tillåter förseningar i genomförandet om länderna har svårt att hålla sig till tidsplanen.

Ett stort antal utvecklingsländer har redan meddelat sina åtaganden enligt Kategori A, dvs. de åtaganden som ska genomföras vid avtalets ikraftträdande, och man har tagit emot de första två meddelandena från de minst utvecklade länderna. Dessutom finns positiva indikationer på att stora tillväxtekonomier inte kommer att ansöka om övergångsperioder eller ekonomiskt stöd för genomförandet.

Förutom när det gäller automatisering (e-tull och gemensamma kontaktpunkter) är generellt majoriteten av de mest underlättande åtgärderna ganska okomplicerade och billiga. De bör i de flesta länder inte kräva stora stödbelopp och kunna genomföras antingen omedelbart eller efter korta övergångsperioder. Genomförandet är avgörande för vinsterna. De länder som inser fördelarna och vinsterna och som tar vara på möjligheterna att modernisera sina strukturer kommer att få stor behållning.

Tekniskt och ekonomiskt bistånd

Förutom flexibiliteten när det gäller genomförandet kommer avtalet att säkerställa att tekniskt och ekonomiskt stöd erbjuds för att hjälpa de utvecklingsländer och minst utvecklade länder som är medlemmar i WTO att bygga upp sin kapacitet för att genomföra reformerna.

EU har i egenskap av den största givaren av stöd till förenklade handelsprocedurer lovat att täcka flera utvecklingsländers finansieringsbehov för att genomföra avtalet och att behålla minst 400 miljoner euro under fem år som en del av sitt handelsrelaterade stöd (Aid for Trade). Förutom sina regionala och nationella program kommer EU att fortsätta stödja reformer för förenklade handelsprocedurer, framförallt via WTO, Världsbanken och Unctad.

Med tanke på att flera olika internationella finansiella institut och organisationer är involverade, och de viktiga löftena att stödja genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer, kommer samordningen av biståndet att vara avgörande för att undvika risken att finansieringen sprids ut så mycket att den inte går att hantera, tillsammans med nödvändig övervakning av och rapportering om biståndsflödena.

Slutsats

Eftersom det nya avtalet förväntas förkorta tiden och minska kostnaderna på ett betydande sätt, och därigenom kan ge företagen i utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna nya exportmöjligheter, erkänner föredraganden att det i första hand kommer att gynna de länder som bedriver handel med varandra och som snabbt genomför åtagandena. Så småningom borde moderniseringsarbetet bära frukt i samtliga länder.

Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar föredraganden parlamentet att godkänna att avtalet ingås.

******

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott rekommendera att Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.6.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

15

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Charles Goerens, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Davor Ivo Stier, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Rübig

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Marielle de Sarnez, Santiago Fisas Ayxelà, Eleonora Forenza, Yannick Jadot, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Artis Pabriks, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Hannu Takkula, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bendt Bendtsen, Reimer Böge, Klaus Buchner, Nicola Danti, Edouard Ferrand, Gabriel Mato, Frédérique Ries, Fernando Ruas, Lola Sánchez Caldentey, Marita Ulvskog, Jarosław Wałęsa, Pablo Zalba Bidegain

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Lars Adaktusson, Laura Agea, Elisabetta Gardini

(1)

             Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0000.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy