BETÄNKANDE om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen: På väg mot resultatbaserade kontroller av den gemensamma jordbrukspolitiken

23.7.2015 - (2014/2234(INI))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Petri Sarvamaa

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen: På väg mot resultatbaserade kontroller av den gemensamma jordbrukspolitiken

(2014/2234(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 1/2012 över vissa förslag till förordningar om den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020,

–       med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2004 över en modell för samordnad granskning (single audit),

–       med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2013 Lägesbedömning av modellen för samordnad granskning (”single audit”) och kommissionens användning av de nationella revisionsmyndigheternas arbete inom sammanhållningsområdet,

–       med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten för 2013 från kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0240/2015), och av följande skäl:

A.     Under den gemensamma jordbrukspolitikens två reformomgångar har bestämmelserna blivit alltmer olikartade och komplexa.

B.     Mer komplexa regler leder till fler fel på fältet.

C.     Den gemensamma jordbrukspolitikens mål måste uppfyllas samtidigt som ömsesidig förståelse och förtroende mellan alla EU-institutioner och nationella och regionala myndigheter måste tryggas för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna genomföras effektivt.

D.     En mer effektiv och ändamålsenlig reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kräver förenkling och mindre byråkrati för att målen för denna politik ska kunna uppnås.

E.     Kostnaderna för kontroller och rådgivning till aktörer och jordbrukare uppskattas för närvarande till 4 miljarder euro per år på medlemsstatsnivå, och kommer sannolikt att stiga, vilket också kan komma att gälla felprocenterna, i samband med genomförandet av den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt med tanke på miljöanpassningsåtgärderna (”greening”).

F.     Reformen 2013 har orsakat stora ändringar i de uppgifter som jordbrukarna åläggs att lämna in tillsammans med sina ansökningar och för att motivera anspråk, med nya krav som riskerar att ge upphov till en högre felprocent under den inledande inlärnings- och anpassningsfasen.

G.     Det är viktigt att aktörerna inte belastas med ett oproportionerligt antal inspektioner.

H.     Den gemensamma jordbrukspolitikens mål måste uppfyllas samtidigt som ömsesidig förståelse och förtroende mellan alla EU-institutioner, nationella och regionala myndigheter måste tryggas för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna genomföras effektivt.

I.      Jordbrukarna uppmuntras att tillhandahålla tjänster bland annat med anknytning till landskap, biologisk mångfald i jordbrukslandskapet och klimatstabilitet, trots att dessa inte har något marknadsvärde.

J.      Kostnaderna för kontroller och rådgivning till aktörer och jordbrukare kan för närvarande uppskattas till 4 miljarder euro på medlemsstatsnivå. Det är nödvändigt att minimera kostnaderna för kontroller och den byråkratiska börda som de orsakar.

K.     Resultatbaserade kontroller kan bli en värdefull metod, och de administrativa myndigheterna måste samtidigt säkra stabilitet och anta en möjliggörande strategi så att ett förtroende kan byggas upp med de slutliga stödmottagarna. Man får emellertid inte glömma att ett universalsystem inte kan införas för de många olika typerna av jordbruksföretag av varierande storlek inom EU.

L.     Syftet med de miljöanpassningsåtgärder som infördes genom den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är att förbättra hållbarheten inom jordbruket med hjälp av olika instrument såsom

–       förenklade och mer målinriktade tvärvillkor,

–       miljöanpassat direktstöd och frivilliga åtgärder som gagnar miljön och kampen mot klimatförändringar inom ramen för landsbygdsutvecklingen.

M.    Kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling,[1] ansåg det nödvändigt att utfärda 51 reservationer för vissa utbetalande organ.

1.      Europaparlamentet ställer sig bakom revisionsrättens åsikt att ”bestämmelserna för utgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken [för perioden 2014–2020] fortfarande [är] komplexa”[2]. Parlamentet påminner emellertid om att den gemensamma jordbrukspolitikens komplexitet är en följd av mångfalden inom det europeiska jordbruket, och att förenklingen inte får leda till en avveckling av de instrument som antagits.

2.      Europaparlamentet kräver mindre byråkrati inom den gemensam jordbrukspolitiken så att felprocenten kan minska, och begär att instrument inrättas som gör det möjligt att göra åtskillnad mellan fel och bedrägeri.

3.      Europaparlamentet begär att man i samband med bedömning av kontrollresultaten och eventuella beslut om påföljder gör en åtskillnad mellan oavsiktliga försummelser och fall av bedrägeri, eftersom försummelser i regel inte åsamkar skattebetalarna ekonomisk skada.

4.      Europaparlamentet kräver en mindre byråkratisk gemensam jordbrukspolitik som klart och tydligt kan genomföras och förstås, så att felprocenten kan minska, och begär att instrument inrättas som gör det möjligt att göra åtskillnad mellan fel och bedrägeri, samtidigt som man ser till att jordbrukarna fortfarande har möjlighet att tillhandahålla den nödvändiga livsmedelsproduktion som utgör kärnan i politiken. Parlamentet anser att fortsatta åtgärder för att hantera komplexiteten i och strömlinjeforma den gemensamma jordbrukspolitiken är en avgörande faktor för att locka nya aktörer till jordbruket och för att hålla dem kvar och bevara deras kompetens och därmed trygga en livskraftig jordbrukssektor i framtiden. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang robusta åtgärder från programmet för bättre lagstiftning. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att förlänga tidsfristen för ansökningar om direktstöd med en månad och anser att detta är ett steg framåt mot en minskning av felprocenten inom den gemenamma jordbrukspolitiken.

5.      Europaparlamentet begär att tydligare vägledning ska ges till både nationella myndigheter och jordbrukare så att felprocenten kan minskas.

6.      Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken genom en omedelbar genomgång av åtgärder som kan genomföras snabbt, då detta skulle gynna jordbrukarna, de utbetalande organen, EU-institutionerna och skattebetalarna. Parlamentet begär också att man i samband med halvtidsöversynen lägger fram förslag till ändringar av de grundläggande rättsakterna så att dessa kan beaktas i reformen inför nästa finansieringsperiod.

7.      Europaparlamentet befarar att den mest sannolika felprocent som revisionsrätten har fastställt kommer att öka på området för den gemensamma jordbrukspolitikens direktstöd under perioden 2014–2020, i synnerhet på grund av att nästa ram för tvärvillkoren ännu inte motsvaras av en minskning av denna politiks onödiga komplexitet, varken för förvaltningsmyndigheterna eller för stödmottagarna.

8.      Europaparlamentet påminner om att parlamentet och revisionsrätten ofta har betonat att det är nödvändigt att hitta rätt balans mellan minskad administrativ börda och en effektiv ekonomisk kontroll.

9.      Europaparlamentet noterar att kostnaderna för kontrollerna av den gemensamma jordbrukspolitiken redan uppgår till 4 miljarder euro per år och att de avser 50 miljoner transaktioner med en budget för jordbrukspolitiken på ungefär 58 miljarder euro.

10.    Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen prioriterar nya insatser för att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, och att den i första hand föreslår att förenkla ett antal delegerade akter och genomförandeakter.

11.    Europaparlamentet förespråkar bättre kvalitet och ökad konsekvens snarare än en ökning av det antal kontroller inom jordbruket som utförs av medlemsstaterna, kommissionen och revisionsrätten.

12.    Europaparlamentet betonar dessutom att kontrollerna garanterar att anslagen från EU:s budget som öronmärkts för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken används på ett korrekt sätt.

13.    Europaparlamentet påminner om att syftet med den samordnade revisionen är att införa en enda granskningskedja från den slutliga stödmottagaren till EU-institutionerna.

14.    Europaparlamentet beklagar att den samordnade revisionen ännu inte är effektiv och att de kontrollsystem som medlemsstaterna inrättat inte fungerar fullt ut. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras ansvar för att genomföra den första kontrollnivån och samtidigt minimera bördan för jordbrukarna, och om de möjligheterna som finns att bevilja en viss flexibilitet i samband med utförandet av kontrollerna.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finna möjligheter att optimera och kombinera kontrollerna i förbindelse med den gemensamma jordbrukspolitiken, så att de utvalda stödmottagarna när detta är möjligt endast skulle underställs en kontrollomgång om året.

16.    Europaparlamentet betonar att i enlighet med revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013 skulle

a)      det mest sannolika felet för direktstöd ha varit 1,1 % lägre och därmed relativt nära väsentlighetströskeln på 2 %, om de nationella myndigheterna hade använt den information de hade tillgång till för att förebygga, upptäcka och korrigera dessa fel åtminstone delvis[3],

b)     den mest sannolika felprocenten ha minskats till 2 % inom landsbygdsutvecklingen om de nationella myndigheterna hade använt all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera fel[4].

17.    Europaparlamentet beklagar att kommissionen var tvungen att uppjustera den felprocent som meddelats av 42 av 68 utbetalande organ, med en procentsats för kvarstående felprocent på över 2 %, trots att så gott som alla utbetalande organ för direktstöd var ackrediterade och certifierade av certifieringsmyndigheterna, och trots att 79 av de 82 revisionsförklaringarna från de utbetalande organen under 2013 fick ett uttalande utan reservation från certifieringsorganen.

18.    Europaparlamentet förväntar sig att det nya uppdrag som de attesterande organen fått genom förordningarna (EU) nr 966/2012 och 1306/2013 kommer att förbättra tillförlitligheten hos de uppgifter som medlemsstaterna lämnar om sin förvaltning av EU:s jordbruksmedel.

19.    Europaparlamentet uppmanar kommissonen att ändra riktlinjerna för attesterande organ i syfte att mer noggrant kontrollera sammanställningen av statistiska rapporter.

20.    Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utarbeta förslag i syfte att införa påföljder för falsk eller felaktig rapportering från utbetalande organ, inbegripet de tre områdena inspektionsstatistik, uttalanden från de utbetalande organen och arbetet som utförs av certifieringsorganen. Parlamentet ber att kommissionen ska få befogenhet att dra tillbaka de utbetalande organens ackrediteringar när gravt oriktiga uppgifter lämnas.

21.    Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen omedelbart till fullo utnyttjar processen att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt med avseende på de tungrodda och komplicerade bestämmelserna om tvärvillkor och miljöanpassning, som i slutändan påverkar jordbrukarna i hela Europa..

22.    Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken genom en omedelbar genomgång av åtgärder som kan genomföras snabbt, då detta skulle gynna jordbrukarna, de utbetalande organen, EU-institutionerna och skattebetalarna. Parlamentet kräver också att förslag till ändringar av de grundläggande rättakterna ska läggas fram. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag till en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, och då ta hänsyn till feedback från jordbrukssektorns aktörer.

23.    Europaparlamentet förespråkar en förbättring och ett mer strikt genomförande av den årliga revisionen genom samordning av den kontrollverksamhet som utförs av de olika institutionerna, och begär att den administrativa bördan som revisionerna orsakar ska minskas, så att jordbrukarna inte enligt någon förordning behöver besökas flera gånger vid olika tidpunkter av de ansvariga myndigheterna eller utsättas för överdrivna eller flerfaldiga kontroller av kommissionen och revisionsrätten under samma år, vilket skulle lindra bördan för jordbrukarna genom att antalet kontroller skulle minska. Parlamentet begär en sammanslagning av de revisionsuppgifter och kontroller som de attesterande organen och andra medlemsstatsorgan utför. Parlamentet konstaterar att de råd som både nationella myndigheter och kommissionen ger via riktlinjer till jordbrukarna för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken ofta motsägs av de bedömningskriterier som revisionsrätten använder, vilket ger upphov till böter som är både oproportionerliga och oväntade.

24.    Europaparlamentet förespråkar ett integrerat tillvägagångssätt för kontrollerna, genom att alla kontrollförpliktelser för ett jordbruk när detta är möjligt utförs vid samma tidpunkt, så att antalet besök på plats hålls på en låg nivå och de finansiella och tidsmässiga resurser som krävs för detta hos förvaltningarna och jordbrukarna därmed kan minskas och kontrollprocessen rationaliseras.

25.    Europaparlamentet påminner kommissionen om att risken för oavsiktliga fel på grund av komplicerade bestämmelser i slutändan drabbar stödmottagaren. Parlamentet begär en rimlig, proportionerlig och effektiv sanktionspolitik för att ge stöd till detta tillvägagångssätt, som till exempel skulle undvika dubbla sanktioner för samma fel enligt både betalningssystemet och tvärvillkoren.

26.    Europaparlamentet anser att man i syfte att trygga ett smidigt projektgenomförande inte bör avbryta stödutbetalningar när mindre fel och/eller räknefel konstaterats.

27.    Europaparlamentet begär att kommissionen, medlemsstaterna och revisionsrätten vidareutvecklar riskbaserade revisionsstrategier som tar hänsyn till alla relevanta uppgifter, bland annat ett fastställande i förväg av de medlemsstater som står för de bästa/värsta prestationerna inom varje politikområde.

28.    Europaparlamentet betonar att kriterier bör utvecklas för att fastställa vilka medlemsstater som står för de bästa/värsta prestationerna.

29.    Europaparlamentet påminner om att ett stort antal medlemsstater kan anses tillhöra de ”sämst presterande” när det gäller förvaltningen av EU-medel, beroende på vilket politikområde det handlar om.

30.    Europaparlamentet insisterar på att definitionen av prestation i förbindelse med kontroller bör baseras på en checklista och främst avse kvaliteten på medlemsstaternas kontroller och administrativa system, det vill säga de förvaltande och attesterande myndigheternas effektivitet, konsekvens och tillförlitlighet.

31.    Europaparlamentet anser att de medlemsstater som har klarat sig bäst inom varje politikområde bör belönas med färre EU-kontroller.

32.    Europaparlamentet anser att utveckling och förvaltning av resultatbaserade kontroller under inga omständigheter bör bli en källa till ökad osäkerhet när det gäller en tryggad livsmedelsförsörjning för EU.

33.    Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som klarat sig bäst att dela sina erfarenheter med de medlemsstater som klarat sig sämst.

34.    Europaparlamentet kräver att kommissionen uppmuntrar till utbyte av bästa praxis för att säkra så smidiga kontroller som möjligt och minsta möjliga olägenheter för jordbrukarna.

35.    Europaparlamentet noterar att i enlighet med artikel 59.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken ska ”medlemsstaterna säkerställa ett minsta antal kontroller på plats som krävs för effektiv riskhantering” och ”öka det minsta antalet när det är nödvändigt”, samt att ”medlemsstaterna får minska det lägsta antalet om förvaltnings- och kontrollsystem fungerar väl och när felfrekvenserna är godtagbara”.

36.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare precisera vad som avses med godtagbar felfrekvens i artikel 59.5 i förordning (EU) nr 1306/2013, och inleda en dialog med parlamentet och revisionsrätten i detta avseende.

37.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla ytterligare e-förvaltningsinitiativ i syfte att på medellång till lång sikt minska felprocenten genom att förhindra att misstag begås i ansökningsfasen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera det måldatum som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser och att övergå till e-sammanhållning i förbindelse med projektansökningar, projektförvaltning och kontroll av projekt. Parlamentet anser att full transparens för uppgifter och deras tillgänglighet är av avgörande betydelse för att förhindra och bekämpa allt missbruk. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att göra det obligatoriskt att offentligöra den dokumentation som lämnas av stödmottagarna.

38.    Europaparlamentet anser att en fullständig bredbandstäckning i landsbygdsområdena, tillsammans med information och utbildning om användningen, skulle vara ett grundläggande verktyg för att ge alla jordbrukare möjlighet att dra nytta av de nyaste systemen för ansökningar och presentation av anspråk inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

39.    Europaparlamentet kräver ytterligare insatser för att göra jordbrukarnas ansökningssystem och formulär mindre invecklade, och förespråkar att medlemsstaterna i högre grad utnyttjar e-förvaltningsteknik för att på förhand kunna undvika fel i förbindelse med ansökningarna, vilket kommer att kräva att stödmottagarna har tillgång till internet via bredband. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett program för att bidra till att utbilda äldre jordbrukare. Parlamentet understryker vikten av solida investeringar i bredbandsnät i landsbygdsområdena, och uppmanar medlemsstaterna att verka för en digitalisering av ansökningsprocessen. Parlamentet påminner om att ett tillförlitligt genomförande av e-förvaltningsteknik kräver att medlemsstaterna utvecklar, finansierar eller samfinansierar sådan teknik.

40.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra digitaliseringsprogram för förbindelserna mellan de statliga myndigheterna och jordbruksföretagen, i syfte att upprätta en enda företagsdossier med en integrerad och synkroniserad förvaltning av odlingsuppgifterna. Parlamentet anser att en sådan förenkling skulle sammanföra delar som för närvarande förvaltas separat (odlingsplaner, individuella försäkringsplaner och loggböcker), eftersom jordbruken skulle göra en enda deklaration som myndigheterna därefter skulle ta del av, vilket skulle bidra till ökad effektivitet i myndigheternas kontroller och sålunda till en minskad risk för betalningsfel och till en rationalisering av kontrollerna.

41.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de statliga och regionala myndigheter som ansvarar för genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommunicerar och samarbetar effektivt till förmån för de jordbrukare som genomför politiken på fältet.

42.    Europaparlamentet anser att det finns många potentiella fördelar på lång sikt med att utveckla och anta industriella internetbaserade lösningar både inom jordbruket och för kontroller, i synnerhet i fråga om integrerade lösningar för stödmottagare och utbetalande organ. Parlamentet förväntar sig att detta kommer att inverka positivt på kontrollernas enhetlighet, tillförlitlighet och kostnadseffektivitet. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att anta och genomföra pilotprojekt på detta område. Parlamentet påminner om att denna strategi kräver att medlemsstaterna åtar sig att tillhandahålla bredbandsuppkopplingar i landsbygdsområdena i hela EU.

43.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med alla relevanta intressenter, inbegripet men inte begränsat till revisionsrätten, medlemsstaterna och stödmottagarnas organisationer, för att utarbeta en långsiktig strategi, som med hjälp av icke-politiska åtgärder ska förhindra att bördan för stödmottagare och inspektörer ökar ytterligare till följd av framtida reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken och ändringar av de grundläggande rättsakterna.

44.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att iaktta den princip om kontrollerbarhet som redan finns inom landsbygdsutvecklingen när kommissionen i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 1307/2013 utarbetar ett förslag till rättsakt med avseende på områden med ekologiskt fokus.

45.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla frågan om en minskning av det lägsta antalet kontroller i enlighet med artikel 59 i förordning (EU) nr 1306/2013 i den utvärderingsrapport som ska läggas fram i enlighet med artikel 110 i förordningen om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

46.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett meddelande om möjligheten att införa resultatbaserade förvaltningssystem inom alla områden av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt i investeringsdelen av landsbygdspolitiken, för att inleda en debatt med alla intressenter i syfte att införa denna princip i EU-lagstiftningen.

o

o        o

47.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  2013 års årliga verksamhetsrapport från kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.
• [2]  Revisionsrättens yttrande nr 1/2012 över vissa förslag till förordningar om den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020.
• [3]  Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 3.8.
• [4]  Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 4.8.

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (19.6.2015)

till budgetkontrollutskottet

över skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen: På väg mot resultatbaserade kontroller av den gemensamma jordbrukspolitiken
(2014/2234(INI))

Föredragande av yttrande: Jens Gieseke

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har ökat i antal och orsakat avsevärt mer komplexitet och byråkrati för behöriga myndigheter och för jordbrukare under de senaste åren. Det har skett en ökning av den befintliga byråkratins omfattning sedan 2013 års reform.

B.  Mer komplexa regler leder till ökade fel på fältet.

C. Den gemensamma jordbrukspolitikens mål måste uppfyllas samtidigt som ömsesidig förståelse och förtroende mellan alla EU-institutioner och nationella och regionala myndigheter måste tryggas för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna genomföras effektivt.

D. En mer effektiv och ändamålsenlig reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kräver förenkling och mindre byråkrati för målen för denna politik ska kunna uppnås.

E.  Kostnaderna för kontroller och rådgivning till aktörer och jordbrukare uppskattas för närvarande till 4 miljarder euro per år på medlemsstatsnivå, och kommer sannolikt att stiga i samband med genomförandet av den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt med tanke på miljöanpassningsåtgärderna (”greening”).

F.  Reformen 2013 har orsakat stora ändringar i de uppgifter som jordbrukarna åläggs att lämna in tillsammans med sina ansökningar och för att motivera anspråk, med nya krav som riskerar att ge upphov till en högre felprocent under den inledande inlärnings- och anpassningsfasen.

G. Det aktuella systemet måste hantera uppskattningsvis 15 miljoner transaktioner varje år, vilka betalas till ca 8 miljoner stödmottagare och involverar en miljon kontroller på plats som omfattar miljontals referensskiften. Det aktuella systemet är sålunda begränsat och det finns ett behov av åtgärder.

H. Det är viktigt att aktörerna inte belastas med ett oproportionerligt antal inspektioner.

1.  Europaparlamentet betonar att den ökade administrativa bördan relaterad till kontroller är direkt kopplad till en ökning av jordbrukspolitikens komplexitet. Parlamentet begär därför att systemet ytterligare förenklas och att antalet kontroller minskas för att få ned felprocenten och förbättra effektiviteten när det gäller utbetalning av stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken, samt att kostnaderna och den administrativa bördan för skattebetalarna och jordbrukarna ska minskas, samtidigt som man säkerställer att budgeten spenderas korrekt.

2.  Europaparlamentet begär att man i samband med bedömning av kontrollresultaten och eventuella beslut om påföljder gör en åtskillnad mellan oavsiktliga försummelser och fall av bedrägeri, eftersom försummelser i regel inte åsamkar skattebetalarna ekonomisk skada.

3.  Europaparlamentet kräver en mindre byråkratisk gemensam jordbrukspolitik som klart och tydligt kan genomföras och förstås så att felprocenten kan minska, och att instrument inrättas som gör det möjligt att göra åtskillnad mellan fel och bedrägeri, samtidigt som man ser till att jordbrukarna fortfarande har möjlighet att tillhandahålla den nödvändiga livsmedelsproduktion som utgör kärnan i politiken. Parlamentet anser att fortsatta åtgärder för att hantera komplexiteten i och strömlinjeforma den gemensamma jordbrukspolitiken är en avgörande faktor för att locka nya aktörer till jordbruket och hålla dem kvar och bevara deras kompetens för att trygga en livskraftig jordbrukssektor i framtiden. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang robusta åtgärder från programmet för bättre lagstiftning. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att förlänga tidsfristen för ansökningar om direktstöd med en månad och anser att detta är ett steg framåt mot en minskning av felprocenten inom den gemenamma jordbrukspolitiken.

4.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig vägledning för aktörerna och begär att påföljder ska tillämpas på ett proportionerligt sätt med en toleransnivå för mindre och oavsiktliga misstag.

5.  Europaparlamentet anser att man i syfte att trygga ett smidigt projektgenomförande inte ska avbryta stödutbetalningar när mindre fel och/eller räknefel konstaterats.

6.  Europaparlamentet anser att utveckling och förvaltning av resultatbaserade kontroller under inga omständigheter bör bli en källa till ökad osäkerhet när det gäller en tryggad livsmedelsförsörjning för EU.

7.  Europaparlamentet begär att tydligare vägledning ska ges till både nationella myndigheter och jordbrukare så att felprocenten kan minskas.

8.  Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken genom en omedelbar genomgång av åtgärder som kan genomföras snabbt, då detta skulle gynna jordbrukarna, de utbetalande organen, EU-institutionerna och skattebetalarna. Parlamentet begär även med kraft att förslag till ändringar av de grundläggande rättakterna ska läggas fram. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag till en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, och då ta hänsyn till feedback från jordbrukssektorns aktörer.

9.  Europaparlamentet förespråkar en förbättring och ett mer strikt genomförande av den årliga revisionen genom samordning av den kontrollverksamhet som utförs av de olika institutionerna, och begär att den administrativa bördan som revisionerna orsakar ska minskas, så att jordbrukarna inte enligt någon förordning behöver besökas flera gånger vid olika tidpunkter av de ansvariga myndigheterna, eller så att de inte behöver kontrolleras mer än två gånger, eller utsättas för överdrivna eller flerfaldiga kontroller av kommissionen och revisionsrätten under samma år, vilket skulle lindra bördan för jordbrukarna genom att antalet kontroller skulle minska. Parlamentet begär en sammankoppling av de revisionsuppgifter och kontroller som de attesterande organen och andra medlemsstatsorgan utför. Parlamentet konstaterar att de råd som både nationella myndigheter och kommissionen ger via riktlinjer till jordbrukarna för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken ofta motsägs av de bedömningskriterier som revisionsrätten använder, vilket ger upphov till böter som är både oproportionerliga och oväntade.

10. Europaparlamentet förespråkar ett integrerat tillvägagångssätt för kontrollerna så att alla kontrollförpliktelser för ett jordbruk om möjligt kan utföras vid samma tidpunkt, så att antalet besök på plats därmed blir lågt och så att de finansiella och tidsmässiga resurser som krävs för detta hos förvaltningarna och jordbrukarna kan minskas och kontrollprocessen rationaliseras.

11. Europaparlamentet förespråkar en riskbaserad strategi. Parlamentet stöder tillvägagångssättet att kontrollerna kan minskas i de medlemsstater där felprocenten eller nivån för bristande efterlevnad varit extremt låg under en viss tidsperiod. Parlamentet påminner om att råd om bästa praxis och kontroller måste skärpas i de medlemsstater där felprocenten är hög eller stigande, även om det bör finnas en toleransmarginal under det första året för genomförande av komplexa nya åtgärder inom ramen för den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet begär även att påföljderna ska vara rimliga i de fall då mindre eller oavsiktliga fel har inträffat.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissonen att ändra riktlinjerna för attesterande organ i syfte att mer noggrant kontrollera sammanställningen av statistiska rapporter.

13. Europaparlamentet efterlyser en minskning av stickprovskontrollerna på plats till 3 procent för alla direktbetalningar, eftersom möjliga besparingar för kontrollkostnader annars skulle förhindras.

14. Europaparlamentet anser att en hundraprocentig bredbandstäckning i landsbygdsområden, tillsammans med betydande åtgärder till förmån för ökad medvetenhet och utbildning om användningen, skulle vara ett grundläggande verktyg för att ge alla jordbrukare möjlighet att dra nytta av de nyaste systemen för ansökningar och presentation av anspråk inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

15. Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att minska komplexiteten i jordbrukarna ansökningssystem och formulär och förespråkar att medlemsstaterna sätter in mer e-förvaltningsteknik så att fel kan undvikas redan i förväg vid ansökningarna, något som kommer att kräva tillgång till internet via bredband för stödmottagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa ett program för att bidra till att utbilda äldre jordbrukare. Parlamentet understryker vikten av solida investeringar i bredbandsnät i landsbygdsområden, och uppmanar medlemsstaterna att verka för en digitalisering av ansökningsprocessen. Parlamentet påminner om att ett tillförlitligt genomförande av e-förvaltningsteknik kräver att medlemsstaterna utvecklar, finansierar eller samfinansierar sådan teknik.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra digitaliseringsprogram när det gäller kontakter mellan de statliga myndigheterna och jordbruksföretagen, i syfte att upprätta en enda jordbruksakt som inbegriper den integrerade och synkroniserade förvaltningen av odlingsuppgifter. Parlamentet anser att en sådan förenkling skulle sammanföra delar som för närvarande förvaltas separat (odlingsplaner, individuella försäkringsplaner och loggböcker). Jordbruken skulle göra en enda deklaration som sedan myndigheterna skulle ta del av, vilket skulle bidra till ökad effektivitet i myndigheternas kontroller och sålunda till en minskad risk för betalningsfel och till en rationalisering av kontrollerna.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de statliga och regionala myndigheter som ansvarar för genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommunicerar och samarbetar effektivt till förmån för de jordbrukare som genomför politiken på fältet.

18. Europaparlamentet uppmanar Europeiska revisionsrätten att i samband med presentationen av felprocent och åtföljande anmärkningar i sin årsrapport om kommissionens budgetgenomförande för 2015 påpeka de avsevärda ändringar som gjorts i den gemensamma jordbrukspolitiken – vilka inte kunde tillämpas retroaktivt – efter 2013 års reform, och att uppmärksamma i vilken utsträckning medlemsstaterna är ansvariga inom ramen för delad förvaltning av medel.

19. Europaparlamentet uppmanar alla institutioner och organ som ansvarar för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken att samarbeta för att överbrygga misstroende och ängsla inför den avsevärda revisions- och kontrollbördan, vilken kan äventyra en framtida utveckling och innovation samt EU-jordbrukssektorns ställning i förhållande till övriga marknader.

20. Europaparlamentet begär att kommissionen ska uppmuntra till utbyte av bästa praxis för att trygga så smidiga kontroller som möjligt och minsta möjliga olägenheter för jordbrukarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.6.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 9 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marit Paulsen, Laurenţiu Rebega, Jordi Sebastià, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean-Paul Denanot, Jørn Dohrmann, Stefan Eck, Peter Eriksson, Fredrick Federley, Jens Gieseke, Emmanouil Glezos, Maria Heubuch, Norbert Lins, Anthea McIntyre, Momchil Nekov, Sofia Ribeiro

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	14.7.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Louis Aliot, Jonathan Arnott, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Verónica Lope Fontagné, Fulvio Martusciello, Dan Nica, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Caterina Chinnici, Benedek Jávor, Julia Pitera, Patricija Šulin