Förfarande : 2014/2246(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0277/2015

Ingivna texter :

A8-0277/2015

Debatter :

PV 27/10/2015 - 14
CRE 27/10/2015 - 14

Omröstningar :

PV 28/10/2015 - 7.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0384

BETÄNKANDE     
PDF 193kWORD 119k
30.9.2015
PE 557.275v02-00 A8-0277/2015

om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin

(2014/2246(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Fernando Ruas

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin

(2014/2246(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 162 och 174–178,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(7),

–  med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investera i sysselsättning och tillväxt – främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer av den 23 juli 2014 (nedan kallad den sjätte sammanhållningsrapporten),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8),

–  med beaktande av kommissionens åttonde lägesrapport om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen Krisens regionala och urbana dimensioner av den 26 juni 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om EU-ländernas beredskap för att snabbt och effektivt inleda den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om förseningar i starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2011 En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån (COM(2011)0662),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder(13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning, som antogs av rådet (allmänna frågor – sammanhållningspolitik) den 19 november 2014,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 3 december 2014 över den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning(14),

–  med beaktande av arbetsdokumentet Plan för en reviderad Europa 2020-strategi: Bidrag från styrgruppen för Regionkommitténs övervakningsplattform för Europa 2020‑strategin(15),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2015 över kommissionens sjätte lägesrapport(16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2015 Resultat av det offentliga samrådet om strategin Europa 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2015)0100),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0277/2015), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investerings- och utvecklingspolitik. Den överensstämmer med målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och syftar till att minska skillnader mellan regioner och främja konvergens, samt har en budget på 8 miljarder euro fram till slutet av 2020. EU påverkas fortfarande av följderna av den ekonomiska och finansiella krisen – hög arbetslöshet samt ojämn och långsam ekonomisk återhämtning. Sammanhållningspolitiken strävar efter att säkerställa att all energi och kapacitet mobiliseras och inriktas på att uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt.

B.  Det är viktigt att man behåller en samstämmig strategi för olika EU-initiativ både för tillväxt och sysselsättning och för miljön och klimatskyddet. Flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin spelar en central roll för att samordningen på lokal och regional nivå ska kunna förbättras när det gäller genomförandet av sammanhållningspolitiken. Det finns ingen särskild mekanism inbyggd i bestämmelserna för programplanering eller rapportering som riktar in sig specifikt på flaggskeppsinitiativ när det gäller de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag till genomförandet av dem. Vid översynen av Europa 2020-strategin måste även genomförandet av flaggskeppsinitiativen tas upp och en balans eftersträvas mellan dels finansiella, budgetmässiga och ekonomiska åtgärder, dels åtgärder som rör sociala frågor, utbildning, miljö, jämlikhet och jämställdhet.

C.  Det finns ett växande behov av ett stärkt delat ansvar för strategin på de olika förvaltningsnivåerna och mellan de olika aktörer som är involverade samt av delat ansvar, med tillhörande rättigheter och skyldigheter, på alla genomförandenivåer. Flernivåstyrning och partnerskap bör stärkas, eftersom dessa principer har potential att kunna hantera bristen på administrativ kapacitet.

D.  De sammanhållningspolitiska målen har utan tvekan utvecklats med tiden för att stödja investeringar i EU:s viktigaste prioriteringar, vilket visar att de är anpassningsbara och effektiva. Samtidigt är minskade skillnader i utvecklingsnivåer mellan de olika regionerna fortfarande ett centralt mål för sammanhållningspolitiken för att stärka regionernas potential och främja hållbar utveckling. Europeiska fonden för strategiska investeringar tillför nya inslag i EU:s övergripande strategi som syftar till att skapa innovativ och hållbar tillväxt för alla och kvalificerade arbeten.

E.  Vid översynen av Europa 2020-strategin bör man ta hänsyn till de allvarliga och ojämna konsekvenser som den ekonomiska och finansiella krisen har fått för medlemsstaterna och regionerna; översynen bör vara klok och balanserad så att samstämmighet och effektivitet kan garanteras. Man kan emellertid även överväga andra åtgärder, till exempel åtgärder som rör infrastruktur, den inre marknaden och administrativ kapacitet. De olika territoriella särdragen måste beaktas och särskild uppmärksamhet riktas på de regioner i EU som nämns i artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget.

F.  Halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin utgör, trots förseningen under 2015, framför allt en möjlighet att bedöma (och erkänna) sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av strategins mål och förbättra det befintliga samspelet och kopplingarna mellan olika politikområden inom EU samt med EU:s budget, så att de kan fungera som en effektiv drivkraft för genomförandet av strategin. Denna fas är ytterst viktig för utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken som en EU-omfattande investeringspolitik, samtidigt som man prioriterar minskningen av utvecklingsskillnaderna och åter stimulerar konvergensprocessen.

Europa 2020-strategin och dess samverkan med sammanhållningspolitiken

1.  Europaparlamentet påminner om att Europa 2020-strategin är en övergripande, långsiktig strategi för tillväxt och sysselsättning i Europeiska unionen, som grundar sig på fem långtgående mål: sysselsättning, innovation, klimatförändringar och hållbar energi, utbildning samt bekämpning av fattigdom och social utestängning. Parlamentet noterar att målen åtföljs av sju flaggskeppsinitiativ samt att man inte i samma utsträckning har tagit itu med alla de utmaningar som konstaterades 2010 och att framstegen på EU-nivå för att klara av vissa av dem, till exempel att bekämpa arbetslösheten, fortfarande är begränsade. Parlamentet betonar att EU bör inrikta sig på hållbar tillväxt och utveckling samt på arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor för att erhålla långsiktiga vinster från sina investeringar.

2.  Europaparlamentet betonar att ökad jämställdhet även skulle kunna bidra till ökad ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och social sammanhållning.

3.  Europaparlamentet påpekar att EU:s ram för ekonomisk styrning och dess genomförandemekanism – den europeiska planeringsterminen – infördes för att garantera samordning av medlemsstaternas budgetpolitik, strukturreformer och en bättre anpassning av den nationella budgetpolitiken för tillväxt och sysselsättning på EU-nivå och nationell nivå för att stödja genomförandet av strategin. Parlamentet framhåller att det krävs ytterligare samordning och synkronisering.

4.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken för 2007–2013, som överensstämmer med föregångaren Lissabonstrategin och har liknande huvudmål, redan var i genomförandefasen när Europa 2020-strategin inleddes, och att en omprogrammering i enlighet med de nya strategimålen därför skulle ha blivit både svår och kontraproduktiv. Parlamentet understryker dock att sammanhållningspolitiken, under den globala ekonomiska krisen, för många medlemsstater inte bara har varit den enda källan till investeringar utan på ett betydande sätt även har gett stöd åt och bidragit till ländernas politik för genomförandet av strategin genom s.k. öronmärkning för Lissabon, vilket framgår av den sjätte sammanhållningsrapporten och flera andra meddelanden och studier av kommissionen. Parlamentet påminner om att Lissabonstrategin med tiden förlorade medlemsstaternas, regionernas och städernas engagemang och att styrningen av Europa 2020-strategin framför allt överensstämmer med sammanhållningspolitikens principer och instrument, vilket kan garantera ett åtagande som innebär ett delat ansvar för genomförandet av strategin.

5.  I samband med efterhandsutvärderingarna av programperioden 2007–2013 uppmanar Europaparlamentet kommissionen att lämna uppgifter om såväl resultat och resultatorientering som sammanhållningspolitikens konkreta bidrag till Europa 2020‑målen. Parlamentet understryker att man måste förstå verkligheten bakom och begränsningarna i de tillgängliga uppgifterna om sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av strategins övergripande mål samt beakta de omvälvningar som EU:s ekonomier har upplevt, särskilt i de länder som drabbats hårt under krisen. Parlamentet anser att dessa slutsatser skulle kunna vara till hjälp vid genomförandet av strategin.

6.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken – som omfattar alla regioner – är EU:s viktigaste instrument för investeringar i realekonomin och fungerar som ett uttryck för europeisk solidaritet genom att skapa ökad tillväxt och välstånd och minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna. Parlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken är helt i överensstämmelse med Europa 2020-målen och utgör den investeringsram som behövs, utan att vara enbart ett verktyg för dess genomförande. Parlamentet betonar i detta sammanhang att de europeiska struktur- och investeringsfonderna, enligt den nya strukturen med fokus på olika tematiska områden, är inriktade på 11 tematiska mål som kommer direkt från Europa 2020-målen, och att de förhandsvillkor som är kopplade direkt till dessa tematiska mål har fastställts för att garantera att investeringar sker på ett sådant sätt att de blir så effektiva som möjligt. Parlamentet framhåller sitt helhjärtade stöd för denna nya strategi, som kommer att bidra till att göra utgifterna mer effektiva.

7.  Europaparlamentet understryker att sammanhållningspolitiken utvecklar synergier med andra politikområden inom EU såsom en digital inre marknad, energiunion, en gemensam kapitalmarknad och socialpolitik samt att den, genom alla sina instrument och mål, däribland makroregionala strategier, en agenda för städer, en territoriell agenda, investeringar i små och medelstora företag, smart tillväxt och strategier för smart specialisering. bidrar avsevärt till att stärka den inre marknaden och till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang nationella och regionala myndigheter i hela Europa att utforma strategier för smart specialisering och utnyttja synergier mellan olika EU-instrument och nationella och regionala instrument, både offentliga och privata sådana.

8.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett samband med en bredare ekonomisk styrningsprocess genom åtgärder som kopplar de europeiska struktur- och investeringsfondernas effektivitet till sund ekonomisk styrning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera med fullt ansvarstagande för att i största möjliga utsträckning undvika användning av dem och förebygga negativa effekter på genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och på uppnåendet av målen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhäver även att stöd bör ges till medlemsstater som har tillfälliga budgetproblem. Parlamentet välkomnar de flexibla mekanismer som finns inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga bestämmelser (COM(2015)0012), och som syftar till att stärka kopplingen mellan investeringar, strukturreformer och användningen av resurser för att främja hållbar tillväxt på lång sikt och underlätta uppnåendet av Europa 2020-målen.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över förseningarna i genomförandet av sammanhållningspolitiken under innevarande programperiod. Parlamentet påpekar att även om man nu har enats om en stor majoritet av de operativa programmen, så befinner sig själva genomförandet fortfarande i ett mycket tidigt skede. Parlamentet betonar emellertid att man kan bedöma i vilken utsträckning resurserna inriktas på prioriteringar som bidrar till hållbar tillväxt och sysselsättning. Efter att ha tagit del av kommissionens första utvärdering noterar parlamentet i detta sammanhang att de belopp som avsatts för forskning och innovation (FoI), stöd till små och medelstora företag, IKT, en koldioxidsnål ekonomi, sysselsättning, social delaktighet, utbildning och kapacitetsuppbyggnad har ökats betydligt jämfört med föregående programperioder, samtidigt som stödet till transport- och miljöinfrastruktur har minskats. Parlamentet uppmärksammar det faktum att det fortfarande kan saknas uppgifter om genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014–2020) vid tiden för halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin, och att det därför vid den tidpunkten kanske fortfarande inte är möjligt att göra en konkret utvärdering av dessa fonders bidrag till uppnåendet av strategins mål. Parlamentet uppskattar att medlemsstaterna har vidtagit åtgärder exempelvis för att säkerställa att 20 % av deras resurser läggs på klimatåtgärder.

10.  Europaparlamentet erkänner att inrättandet av en resultatram, införandet av förhandsvillkor samt kopplingar till landsspecifika rekommendationer i programplaneringen för sammanhållningspolitiken 2014–2020 skulle kunna ge ett bättre investeringsklimat för att maximera sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin.

Det fortsatta arbetet med resultaten av översynen och tillhörande utmaningar

11.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen inledde förfarandet med en översyn av strategin 2014 genom att offentliggöra meddelandet En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla, och beklagar att sammanhållningspolitiken och tillhörande instrument inte behandlades tillräckligt i det meddelandet. Parlamentet uppskattar att förfarandet fortsatte med ett offentligt samråd som genomfördes mellan maj och oktober 2014 i syfte att samla in synpunkter på översynsförfarandet, och välkomnar den bekräftelse som framkom på att strategin är relevant och att dess mål och prioriteringar är meningsfulla.

12.  Europaparlamentet noterar att flaggskeppsinitiativen anses tjäna sitt syfte, men betonar samtidigt att de inte kan sägas vara särskilt synliga. Parlamentet beklagar att den ekonomiska och finansiella krisen har ökat skillnaderna inom EU och att framstegen mot flera av strategins huvudmål inte varit tillräckliga, särskilt när det gäller sysselsättning, forskning och utveckling samt fattigdom och social utestängning. Parlamentet välkomnar slutsatsen att man behöver stärka egenansvaret och delaktigheten på gräsrotsnivå genom att förstärka de vertikala och horisontella partnerskapen för att förbättra genomförandet av strategin. Parlamentet betonar att strategin bör uppmuntra övergången från ett process- och utfallsorienterat synsätt till ett faktiskt resultatorienterat synsätt, för att säkerställa att strategin blir så effektiv och ändamålsenlig som möjligt för de politikområden inom EU som är kopplade till detta.

13.  Europaparlamentet ser positivt på Eurostats regelbundna offentliggörande av framstegsindikatorer när det gäller genomförandet av Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser emellertid mer detaljerade och tillförlitliga uppgifter på det regionala planet i fråga om uppgifterna på Nuts II- och Nuts III-nivå, vilket kommer att bli allt viktigare till följd av oförutsedda ekonomiska och sociala problem som drabbar olika EU-regioner oberoende av deras utvecklingsnivå. Parlamentet påpekar dessutom att sammanhållningspolitiken har tre dimensioner – den ekonomiska, den sociala och den territoriella – och anser därför att man inte bör mäta med enbart ekonomiska indikatorer. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta diskussionen och samarbeta mer effektivt när det gäller utvecklingen av mer omfattande indikatorer som komplement till BNP för att de är mer relevanta i utvärderingen av de framsteg som gjorts mot uppnåendet av de prioriterade målen i Europa 2020-strategin.

14.  Europaparlamentet noterar att kommissionens förslag om översynen av Europa 2020‑strategin måste offentliggöras före utgången av 2015 och beklagar att det sker så sent, med tanke på att detta enligt de ursprungliga planerna skulle ha skett i början av 2015. Parlamentet betonar att detta återigen kommer att ske vid en ganska ”olämplig tidpunkt” under sammanhållningsperioden, eftersom genomförandeprocessen redan pågår. Parlamentet betonar dessutom att en tidig omprogrammering skulle vara fullständigt kontraproduktiv för den långsiktiga strategiska planeringen av sammanhållningspolitiken.

15.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för bättre användning av EU-medel. Parlamentet välkomnar också inrättandet av stödtjänsten för strukturreformer, som officiellt började arbeta den 1 juli 2015 och ska ge tekniskt stöd till medlemsstaterna så att de kan genomföra strukturreformerna och de landsspecifika rekommendationerna på ett effektivare sätt.

16.  Europaparlamentet inser samtidigt att det finns ett behov av att diskutera utvecklingen av de ekonomiska prognoserna, användningen av nya instrument, de framsteg som gjorts mot strategins mål och de operativa anpassningar som behövs därefter.

17.  Europaparlamentet anser därför att omfattningen av halvtidsöversynen av Europa 2020‑strategin bör vara smart och balanserad och i första hand inriktas på att bättre sammankoppla strategins fem mål och dess flaggskeppsinitiativ samt på att fastställa metoder för hur de skulle kunna föras framåt bättre och utvärderas utan att det skapas ytterligare nivåer av komplexitet och orimliga administrativa bördor. Parlamentet betonar att hänsyn måste tas till de starka och svaga sidorna i EU:s ekonomi, de växande klyftorna (till exempel i fråga om välstånd), hög arbetslöshet och höga offentliga skulder. Parlamentet understryker att man parallellt med den fokus som riktas på makroekonomiska kriterier i den finanspolitiska och ekonomiska styrningen måste arbeta för att uppnå huvudmålen i Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att man även bör uppmärksamma ökad samhällelig och miljömässig hållbarhet, större social delaktighet och jämställdhet. Parlamentet understryker hur viktigt det är att kommissionens tjänsteavdelningar fortsätter att ge stöd åt medlemsstaternas myndigheter för att förbättra deras administrativa förmåga.

18.  Europaparlamentet efterlyser återigen en förstärkning av strategins dimensioner i fråga om ansvar, egenansvar, transparens och deltagande genom att lokala och regionala myndigheter och alla relevanta civilsamhälleliga aktörer och berörda parter görs delaktiga från fastställandet och utarbetandet av målen till genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strategin. Parlamentet framhåller att det är ytterst viktigt att stärka styrningsstrukturen och grunda den på flernivåstyrning, incitamentstrukturer, en effektiv, blandad uppifrån och ned- samt nedifrån och upp-strategi samt på sammanhållningspolitikens partnerskapsmodell och offentlig-privata partnerskap i allmänhet för samråd och samspel mellan alla berörda parter, så att de långsiktiga målen verkligen kan uppnås. Parlamentet påminner om att de regionala och lokala myndigheterna, i enlighet med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, även ansvarar för offentliga investeringar och därför bör ges erkännande som viktiga aktörer i genomförandet av strategin.

19.  Europaparlamentet föreslår vidare att åtagandet från de lokala och regionala myndigheterna och andra berörda parter i projektet med Europa 2020-strategin ska förnyas i form av en pakt mellan dessa parter, medlemsstaterna och kommissionen för att säkerställa egenansvar och deltagande, samt anser att en uppförandekod bör antas liknande den om partnerskap som införts genom sammanhållningspolitiken 2014–2020.

20.  Europaparlamentet betonar att det behövs en verkligt territoriell inriktning i Europa 2020-strategin i syfte att anpassa offentliga insatser och investeringar till olika territoriella särdrag och särskilda behov. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att överbrygga gapet mellan Europa 2020-strategins övergripande mål och de territoriella målen i EU:s territoriella agenda 2020. Parlamentet anser dessutom att det bör vara möjligt att på frivillig basis skräddarsy regionala Europa 2020-mål och att detta bör diskuteras på regional nivå utan att man påför någon ytterligare administrativ börda på plats. Parlamentet understryker att sådana frivilliga skräddarsydda mål på regional nivå bör vara förenliga med strategins övergripande mål och ingå i de på förhand fastställda målen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av lokalt ledda utvecklingsstrategier.

21.  Europaparlamentet erkänner den betydelsefulla roll som städer och stadsområden har som drivkrafter för tillväxten och sysselsättningen och anser att det i översynen av Europa 2020-strategin även krävs en bredare helhetssyn på den framtida utvecklingen av städerna som enheter som spelar en aktiv roll för att Europa 2020-målen ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta Rigaförklaringen i fråga om agendan för städer, med tanke på att stadsområden – såväl små som medelstora och stora – har varit av avgörande betydelse. Parlamentet understryker särskilt att det behövs en strategi som tar hänsyn till de särskilda behoven i små och medelstora stadsområden, och som bygger på ett tillvägagångssätt som skapar synergier med den digitala agendan och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge information om de territoriella aspekternas roll som faktorer för ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen och hållbar tillväxt och anser att man vid översynen av Europa 2020-strategin måste diskutera de territoriella effekterna och ge vägledning för hur de bör hanteras. Parlamentet betonar på nytt vikten av samråd med de lokala och regionala myndigheterna i detta sammanhang, eftersom de spelar en avgörande roll i genomförandet av strategier för territoriell utveckling. Parlamentet understryker även den roll som makroregionala strategier och europeiskt territoriellt samarbete i allmänhet kan spela vid ett framgångsrikt genomförande av målen i Europa 2020-strategin, med tanke på att många utvecklingsprojekt omfattar gränsöverskridande områden, även över flera regioner och länder, och man kan utarbeta platsbaserade lösningar på långsiktiga utmaningar.

23.  Europaparlamentet noterar vikten av EU:s nya investeringsinstrument, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som kommer att mobilisera upp till 315 miljarder euro i investeringar i syfte att minska investeringsgapet i EU och maximera verkan av offentliga medel. Parlamentet betonar att Efsi bör komplettera och användas i tillägg till de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet beklagar att Efsi inte har någon klar koppling till Europa 2020-strategin men anser att Efsi genom sina mål och urvalet av bärkraftiga, hållbara projekt bör bidra till genomförandet av strategin inom specifika områden.

24.  Europaparlamentet betonar vidare att fullständig samstämmighet och synergier mellan alla EU-instrument måste garanteras, genom att man betraktar strategin för smart specialisering som ett av de viktigaste investeringsinstrumenten, så att överlappningar eller inkonsekvens dem emellan eller mellan olika nivåer av genomförandet av de politiska åtgärderna kan undvikas. Parlamentet kräver därför att man vid översynen av Europa 2020-strategin bekräftar att detta är EU:s långsiktiga strategiska ram för tillväxt och sysselsättning och hanterar situationen med samordningen av politiska instrument, inbegripet Efsi, så att alla tillgängliga resurser utnyttjas effektivt och de förväntade resultaten kan uppnås när det gäller de övergripande strategiska målen.

25.  I syfte att främja en harmonisk utveckling i hela EU och med tanke på sammanhållningspolitikens viktiga roll i genomförandet av målen i Europa 2020‑strategin uppmanar Europaparlamentet kommissionen att vid översynen av strategins mål beakta särdragen och de särskilda begränsningarna i vissa områden, till exempel landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar, regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, öar, gräns- och bergsområden samt EU:s yttersta randområden, i enlighet med artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget. Parlamentet framhäver i detta sammanhang de yttersta randområdenas potential inom områden såsom bioteknik, förnybar energi och biologisk mångfald.

26.  Europaparlamentet betonar att resultaten har förbättrats när det gäller att öka kvantiteten och kvaliteten på samt effekten av investeringarna i forskning och innovation genom en samordnad användning av de sammanhållningspolitiska instrumenten och Horisont 2020 i samband med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att förstärka all tänkbar samverkan och alla synergier mellan dessa två viktiga politiska ramar vid översynen av Europa 2020-strategins mål och att inrätta ett webbaserat system för spårning av fall med kombinerad finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Horisont 2020, Efsi och andra gemenskapsfinansierade program. Parlamentet välkomnar även planen att införa en spetskompetensstämpel (”seal of excellence”) för sökande som bedöms vara utmärkta men som inte kan erhålla finansiering från Horisont 2020, för att hjälpa dem att få tillgång till de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en konsekvent fortlöpande utvärderingsprocess för att regelbundet utvärdera framstegen mot målen i Europa 2020-strategin och föreslå lämpliga åtgärder för att uppnå dem samt rekommendationer för sammanhållningspolitiken efter 2020. Parlamentet framhåller även sin roll i övervakandet av att Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken genomförs på ett samordnat sätt, inte bara inom parlamentet utan även med alla berörda institutioner. Parlamentet begär i detta sammanhang att parlamentet blir delaktigt i god tid i alla relevanta diskussioner som rör utformningen av den politik som omfattas av strategin samt genomförandet och utvärderingen av den. Parlamentet påminner om vikten av att även engagera Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, nationella och regionala parlament, lokala och regionala myndigheter samt andra berörda parter och intressenter i dessa diskussioner.

Den framtida sammanhållningspolitiken på längre sikt

28.  Europaparlamentet anser att översynen av Europa 2020-strategin, som kommer att ske innan förslaget om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen (FBR) för 2014–2020 läggs fram, kommer att utgöra grunden för den framtida utformningen av sammanhållningspolitiken efter 2020 samt även för andra FBR-instrument. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att effektivt behandla alla problem som har anförts ovan, samtidigt som kontinuiteten garanteras i det strategiska förfarandet. Parlamentet påminner även om mervärdet i en EU-omfattande sammanhållningspolitik som måste fortsätta att vara ett av EU:s viktigaste instrument för tillväxt, sysselsättningsskapande och klimatskydd – samtidigt som en balanserad och harmonisk utveckling garanteras i hela EU – och fungera som en katalysator för förändring och stimulera välstånd, även i mindre utvecklade områden. Parlamentet understryker i detta hänseende behovet av att säkerställa en hållbar nivå av medel för de europeiska struktur- och investeringsfonderna efter 2020.

29.  Europaparlamentet påpekar att både den framtida sammanhållningspolitiken och EU:s framtida långsiktiga strategi bör utarbetas innan kommissionens innevarande mandatperiod löper ut, med tanke på att det kommer att hållas val till Europaparlamentet 2019 och att detta medför stor tidspress för medlagstiftarna när det gäller förhandlingsschemat och för den nya kommissionen och medlemsstaterna när det gäller utarbetandet och antagandet av nya partnerskapsavtal och operativa program innan nästa fleråriga budgetram inleds. Parlamentet noterar samtidigt att förhandlingar även kommer att inledas om den framtida fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta alla särskilda begränsningar som kraven på sammanlänkning och tidsmässig samordning innebär och att utarbeta ett enhetligt angreppssätt för EU:s framtida långsiktiga strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning, EU-budgeten, särskilt sammanhållningspolitiken, och andra instrument i den fleråriga budgetramen.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och regionerna.

MOTIVERING

Bakgrund

Över en tredjedel av EU:s budget går till sammanhållningspolitiken som är EU:s viktigaste investeringsinstrument. Den har en nära koppling till målen för smart, hållbar tillväxt för alla, som fastställts i Europa 2020-strategin. Kommissionen arbetar för närvarande med halvtidsöversynen av strategin och förväntas i slutet av 2015 lägga fram förslag för dess fortsatta utveckling.

De europeiska struktur- och investeringsfonderna för programperioden 2014–2020 är kopplade till Europa 2020-strategin genom förordningen om gemensamma bestämmelser och de elva tematiska mål som tagits fram(17), vilka överensstämmer med Europa 2020-strategins fem huvudmål(18).

I mars 2014 offentliggjorde kommissionen ett meddelande som visade EU:s och de enskilda medlemsstaternas framsteg mot 2020-målen, vilket var tänkt att utgöra grunden för en mer informerad diskussion och en halvtidsöversyn.

Med tanke på de stora förändringar som krisen har medfört för EU ansåg kommissionen att det var nödvändigt att inleda ett EU-omfattande offentligt samråd för att samla in åsikter från alla berörda parter om hur Europa 2020-strategin bör utvecklas de närmaste fem åren. Samrådet hölls förra våren och avslutades under hösten. Resultaten offentliggjordes den 3 mars 2015(19).

Regionkommittén har också offentliggjort ett arbetsdokument om detta: Plan för en reviderad Europa 2020-strategi: Bidrag från styrgruppen för Regionkommitténs övervakningsplattform för Europa 2020-strategin(20), och även rådet har avgett ett första yttrande om översynen av Europa 2020-strategin(21).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har dessutom offentliggjort en studie om detta ämne(22) och diskuterar det med sociala och ekonomiska partner i olika forum.

Detta betänkande är det första som Europaparlamentet utarbetar om halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin, med fokus på den sammanhållningspolitiska dimensionen i denna strategi. Eftersom sammanhållningspolitiken 2014–2020 helt överensstämmer med och bidrar till uppnåendet av strategins mål, är det mycket viktigt att beakta de framsteg som redan gjorts, översynens omfattning och de problem som måste diskuteras med utgångspunkt från sammanhållningspolitiken.

Det bör noteras att budgetplanen för perioden efter 2020 och unionens långsiktiga strategi kommer att hamna på dagordningen ungefär samtidigt. Nästa fleråriga budgetram (FBR), sammanhållningspolitiken för nästa period och strategin efter 2020 kommer att diskuteras parallellt. Detta kommer att bli en stor utmaning för det nya parlamentet och den nya kommissionen. Det nuvarande mandatet innebär en stor möjlighet för oss att förbereda övergången till nästa period så att den kan ske snabbare och smidigare.

Sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin – starka band

Sammanhållningspolitiken är ett av de viktigaste instrumenten för genomförandet av Europa 2020-strategin. Den fortsätter att bidra positivt och på ett avgörande sätt för att målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla ska kunna uppnås.

•  Sammanhållningspolitiken har bidragit till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin under den tidigare programperioden 2007–2013, vilket framgår av den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Detta är det finansieringsinstrument i EU som i störst utsträckning bidrar till uppnåendet av Europa 2020-målen.

•  Europa 2020-strategin har fungerat som ram för utformningen och programplaneringen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Genom dess hela uppbyggnad och nya satsningar, till exempel tematiskt fokus, resultatorientering, förhandsvillkor och ökad användning av finansieringsinstrument, är sammanhållningspolitiken helt i linje med målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

Det bör påpekas att efter krisen 2008 så blev sammanhållningspolitiken den enda finansiella resursen för tillväxtpolitiken i vissa medlemsstater och regioner på grund av bristen på nationell offentlig finansiering. Detta visar att vissa investeringar kunde fortsätta tack vare sammanhållningspolitiken, trots den kraftiga minskningen av offentliga medel. Därmed bekräftas politikens långsiktiga betydelse och dess motståndskraft mot olika externa ekonomiska faktorer. Föredraganden påminner även om hur viktigt det är att skapa synergier mellan sammanhållningspolitiken och Horisont 2020, och betonar att det är viktigt att öka kvantiteten och kvaliteten på, samt effekten av, investeringarna i forskning och innovation genom att samordna användningen av de sammanhållningspolitiska instrumenten och Horisont 2020.

Sammanlänkning med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Det är nödvändigt att fullt ut genomföra den gemensamma strategiska ram som föreskrivs i förordningen om gemensamma bestämmelser, som syftar till att uppnå en integrerad utveckling genom att de europeiska struktur- och investeringsfonderna samordnas med andra EU-instrument och politiska åtgärder. Föredraganden påminner om att anslagen till medlemsstaterna enligt rubrik 1b i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte kan ändras för att anpassas till Efsis potentiella behov.

Samverkan och förbindelserna mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Efsi bör utgöra en grund för funderingar kring sammanhållningspolitikens framtid. Det finns mycket stora skillnader mellan dessa båda, och vissa stödmottagare har uttryckt sin oro över sammanhållningspolitikens övergripande framtidsfilosofi. Efsi verkar nämligen inte styras av samma kriterier. Det är ett av huvudskälen till att intressenter inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna känner oro. Föredraganden betonar att Efsi bör komplettera de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom att det skapas ökade synergier och ömsesidigt mervärde.

Med tanke på att Efsi och andra EU-instrument är ganska tematiska och inriktade på olika områden (forskning, energi etc.) är det viktigt att notera att sammanhållningspolitiken är den enda horisontella investeringspolitiken i EU. Föredraganden anser att den bör fortsätta att vara en viktig EU-omfattande investeringspolitik på det horisontella planet.

Stärkt flernivåstyrning

Den reviderade Europa 2020-strategin bör stärkas i sin styrning genom att man använder olika nivåer av flernivåstyrning enligt partnerskapsprincipen. Föredraganden understryker i detta sammanhang vikten av en effektiv blandad uppifrån och ned- samt nedifrån och upp-strategi i medlemsstaternas flernivåstyrning. Detta omfattar fastställande, genomförande, övervakning och utvärdering av tillämpningen av Europa 2020-strategin genom avtal om flernivåstyrning och genom att lokala och regionala myndigheter och andra civilsamhälleliga aktörer och berörda parter görs delaktiga. Föredraganden anser i detta sammanhang att flernivåstyrningen bör förbättras så att målen i Europa 2020-strategin kan uppnås mer enhetligt och effektivt, inte enbart på nationell nivå utan även på EU-nivå, och föreslår att sammanhållningspolitikens flernivåstyrning ska användas som en modell för denna översyn.

Vidare kommer en starkare flernivåstyrning att behöva mer stöd för de lokala och regionala myndigheterna som måste hantera ett helt nytt tillvägagångssätt jämfört med under föregående period. Det gäller även för förberedelserna inför den kommande strategin för perioden efter 2020. I detta sammanhang skulle en stärkt administrativ kapacitet vara välkommen och bör uppmuntras, samtidigt som det absolut inte får skapas ytterligare nivåer av komplexitet och orimliga administrativa bördor.

Territoriell inriktning

När det gäller flernivåstyrning förväntar sig föredraganden en verkligt territoriell inriktning i Europa 2020-strategin och understryker i detta sammanhang behovet av skräddarsydda Europa 2020-mål för varje region (åtminstone anpassade regionala mål).

Med tanke på att situationen och särdragen skiljer sig mycket åt mellan olika regioner och att medlemsstaterna därför har olika utvecklingsmål behövs det en kvalitativ analys och utvärdering.

När målen är desamma för olika regioner inom en och samma medlemsstat (vilket är fallet i den nuvarande Europa 2020-strategin), kan det bli obalanserade resultat av genomförandet (i olika regioner inom EU och till och med i olika regioner inom medlemsstaterna). Med specifika, skräddarsydda mål för den egna regionen skulle denna begränsning kunna åtgärdas. Föredraganden är helt övertygad om att denna enkla åtgärd även skulle öka känslan av egenansvar (åtminstone av delat ansvar) för Europa 2020-strategin hos de lokala och regionala myndigheterna, medlemsstaterna och andra berörda parter, och därigenom öka dess betydelse, synlighet och effektivitet. Om mer egenansvar ges till aktörerna på gräsrotsnivå skulle vi kunna göra den politik som beslutas på EU-nivå effektivare. En hög grad av delaktighet från alla berörda intressenters sida skulle bidra till att målen i Europa 2020-strategin kan uppnås. I detta sammanhang påminner föredraganden även om hur viktigt det är att beakta särdragen och de särskilda begränsningarna i EU:s yttersta randområden, vilket framhålls i artikel 349 i EUF-fördraget.

Framtida utmaningar

Med hänsyn till de stora problemen med tidsbrist och förseningar som visade sig i början av den nuvarande programperioden, understryker föredraganden att det är absolut nödvändigt att hålla en omfattande diskussion i god tid om framtiden för EU:s sammanhållningspolitik efter 2020 och anpassningen av den till EU:s reviderade/kommande långsiktiga strategi och den nya fleråriga budgetramen. Föredraganden påminner också om att det kommer att vara val till Europaparlamentet 2019, med en ny kommission som kommer att arbeta såväl med utvärderingen av Europa 2020-strategin som med den kommande långsiktiga strategin för unionen och en ny programperiod. Med vår nuvarande erfarenhet skulle vi kunna undvika vissa potentiella förseningar i framtiden.

Om det inte vidtas åtgärder i förväg kan överlappningen av olika framtida beslut och lagstiftningstexter 2018–2019 orsaka nya förseningar i genomförandet av den nya sammanhållningspolitiken för perioden efter 2020 och den långsiktiga EU-strategi som ska ersätta Europa 2020-strategin. Halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin är en av många olika möjligheter som kan hjälpa oss att på ett framgångsrikt sätt förbereda den nya budgetperioden och den nya valperioden. Erfarenheterna från den senaste översynen av sammanhållningspolitiken kommer säkert att vara mycket värdefulla i förberedelserna av och förhandlingarna om den kommande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

17.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

3

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Edward Czesak, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Olbrycht, Demetris Papadakis, Maurice Ponga

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Brando Benifei, Andrejs Mamikins, Soraya Post

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(5)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.

(6)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(7)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(8)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2014)0002.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2014)0015.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2014)0132.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2014)0068.

(13)

EUT L 123, 19.5.2015, s. 98.

(14)

EUT C 19, 21.1.2015, s. 9.

(15)

https://portal.cor.europa.eu/europe2020/SiteCollectionDocuments/2459-brochure-BlueprintEU2020.pdf

(16)

Yttrande av den 21 januari 2015 (EESK 4756/2014 – ECO/370) (ännu ej offentliggjort i EUT),

(17)

1 – Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2 – Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på IKT. 3 – Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för Ejflu) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF). 4 – Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5 – Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6 – Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. 7 – Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8 – Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9 – Att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering. 10 – Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande. 11 – Att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning.

(18)

För att se till att medlemsstaternas reformer går i samma riktning har det antagits fem EU-omfattande mätbara huvudmål som ska uppnås senast 2020: 1 – Sysselsättning: Bland kvinnor och män i åldern 20–64 år ska sysselsättningsgraden öka till minst 75 %. Enligt planerna ska detta uppnås främst genom bättre integration av unga människor, äldre arbetstagare och lågutbildade invandrare på arbetsmarknaden samt genom ökat deltagande av kvinnor. 2 – Forskning, utveckling och innovation: 3 % av BNP ska investeras i FoU. Detta mål har riktat uppmärksamheten mot behovet av både offentliga och privata FoU-investeringar, men det är snarare inriktat på vad som tillförs än på det faktiska resultatet. 3 – Klimatförändringar och energi: Växthusgasutsläppen ska minskas med 20 % jämfört med nivån 1990, andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen ska ökas till 20 %, och det finns ett åtagande att öka energieffektiviteten med uppåt 20 %. 4 – Utbildning: Andelen elever som avbryter sin skolgång i förtid ska vara mindre än 10 %, och andelen personer i åldern 30–34 år med avslutad högskoleutbildning ska ökas till minst 40 %. 5 – Fattigdom och social utestängning: Antalet EU-medborgare som lever under de nationella fattigdomsgränserna ska minskas med 25 %, och över 20 miljoner människor ska lyftas ur fattigdom (https://www.bka.gv.at/site/7763/default.aspx).

(19)

http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/europe2020_consultation_results.pdf

(20)

https://portal.cor.europa.eu/europe2020/SiteCollectionDocuments/2459-brochure-BlueprintEU2020.pdf.

(21)

Halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin – ordförandeskapets sammanfattande rapport (http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-16559-2014-INIT/sv/pdf ).

(22)

http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.news.32810.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy