Förfarande : 2014/2214(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0279/2015

Ingivna texter :

A8-0279/2015

Debatter :

PV 27/10/2015 - 14
CRE 27/10/2015 - 14

Omröstningar :

PV 28/10/2015 - 7.9
CRE 28/10/2015 - 7.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0383

BETÄNKANDE     
PDF 242kWORD 197k
1.10.2015
PE 557.188v02-00 A8-0279/2015

om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen

(2014/2214(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Ivan Jakovčić

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen

(2014/2214(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (COM(2014)0357) samt den tillhörande handlingsplanen och det stödjande analytiska dokumentet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de makroregionala strategiernas mervärde (COM(2013)0468) och de relevanta slutsatserna från rådet av den 22 oktober 2013,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 september 2014 och av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (COM(2014)0357) och Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen: forskning, utveckling och innovation inom små och medelstora företag (förberedande yttrande begärt av det italienska ordförandeskapet för EU),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2014 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) (förberedande yttrande),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 26 juni 2014 om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av Regionkommitténs initiativbetänkande Territoriellt samarbete i Medelhavsområdet genom adriatisk-joniska makroregionen av den 11 oktober 2011,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier: nuvarande praxis och framtidsutsikter, särskilt i Medelhavsområdet(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En maritim strategi för Adriatiska havet och Joniska havet (COM(2012)0713),

–  med beaktande av kommissionens rapport om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014)0284),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 januari 2011 Regionalpolitikens bidrag till Europa 2020-strategins mål för hållbar tillväxt (COM(2011)0017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen),

–  med beaktande av Anconaförklaringen, som antogs vid konferensen om utveckling och säkerhet i den adriatisk-joniska regionen den 19–20 maj 2000,

–  med beaktande av den adriatisk-joniska euroregionens grundande konferens som hölls i Pula den 30 juni 2006 och av förklaringen om inledande av initiativet för att skapa en adriatisk strategi, som antogs av församlingen för den adriatisk-joniska euroregionen i Split den 22 oktober 2009,

–  med beaktande av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politiks undersökning (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från januari 2015 om makroregionernas nya roll i det europeiska territoriella samarbetet,

–  med beaktande av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politiks undersökning (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från juni 2015 med en socioekonomisk analys och utvärdering av transport- och energiförbindelserna i den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och fiskeriutskottet (A8-0279/2015), och av följande skäl:

A.  De makroregionala strategierna utgör en ny modell för flernivåstyre där målen endast kan uppnås om intressenter som representerar EU och den nationella, regionala och lokala nivån, däribland ekonomiska partner, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället deltar, samtidigt som olika politiska principer och program kompletterar varandra. De regionala och lokala myndigheterna spelar en viktig roll för att främja demokrati, decentralisering samt ökad lokal och regional autonomi.

B.  De tidigare strategierna för Östersjöregionen respektive Donauregionen har gett konkreta fördelar för de berörda regionerna, bekräftat framgången för EU:s samarbetsmekanismer samt gett värdefull erfarenhet för utvecklingen av nya makroregionala strategier.

C.  Denna moderna form av regionalt samarbete och dess tillhörande styrningsmodell röner allt större intresse bland regionerna, på sistone särskilt i bergsregioner som Karpaterna eller Alperna, där naturliga begränsningar kräver en specifik regionalpolitik.

D.  En makroregional strategi som är en integrerad ram rörande medlemsstater och tredjeländer i en och samma geografiska region och som Europeiska rådet ställt sig bakom är en EU-strategi.

E.  Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan de länder som är inblandade i strategin, särskilt mellan EU-medlemsstater och tredjeländer.

F.  Det ökade intresset från länder i den adriatisk-joniska regionen för samarbete och fastställande av gemensamma åtgärder för att bemöta utmaningarna genom att utnyttja potentialen i hela regionen samt dessa länders kontinuerliga försök att uppnå synergieffekter har lett till att man har antagit en EU-strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR).

G.  De makroregionala strategierna kan ses som ett verktyg för europeisk integration och ökad territoriell sammanhållning som bygger på frivilligt samarbete bland medlemsstaterna och grannländerna med avseende på att ta sig an gemensamma utmaningar. EUSAIR utgör en ny form av regionalt samarbete som kan hjälpa deltagande kandidatländer och möjliga kandidatländer på deras väg mot EU samt utgör en viktig del av EU:s bredare medelhavspolitik såsom denna uttrycks genom unionen för Medelhavsområdet. EUSAIR är som en del av EU:s regionalpolitik ett verktyg för att främja ekonomisk och social sammanhållning, vars främsta mål är att minska regionala skillnader och främja verklig konvergens samt tillväxt och sysselsättning.

H.  Adriatiska havet är på grund av sin halvslutna karaktär särskilt sårbart för föroreningar och uppvisar särskilda hydrografiska förhållanden såsom olika djup och en kustlinje som uppvisar stora skillnader mellan den nordliga och den sydliga delen av regionen. Fiskbestånden delas mellan samtliga kuststater vilket konstant hotar återhämtningen av bestånden. Inom den framtida ramförordningen för tekniska åtgärder i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken bör åtgärderna vara regionalt utformade och skräddarsydda för de olika särdragen i detta område och dess marina resurser och fiskerier.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen och den tillhörande handlingsplanen. Parlamentet anser att det är ett viktigt steg för utvecklingen i denna del av Europa och betonar att EUSAIR upprättats för att öka insatsernas verkan, oavsett av om de vidtas av EU, nationella eller regional myndigheter eller den privata sektorn, så att man i betydande utsträckning förbättrar denna makroregions sätt att fungera, samt understryker de möjligheter strategin innebär för kandidatländer och möjliga kandidatländer i regionen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att strategin bygger på principerna om integration, samordning, samarbete och partnerskap, och påminner om vikten av principen om tre ”nej”, dvs. ingen ny lagstiftning, inga nya institutioner och ingen ny finansiering, eftersom makroregioner är ramar för samarbetsinitiativ och bygger på synergieffekter till följd av utarbetande av olika EU-politiska instrument, däribland ESI-fonder.

2.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av alla berörda parter för att upprätta en institutionell struktur för genomförandet av EUSAIR inom den befintliga institutionella ramen. Alla nationella, regionala och lokala berörda parter uppmuntras att engagera sig helhjärtat för genomförandet av de projekt som omfattas av denna makroregionala strategi. Parlamentet betonar vikten av att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och tjänster, samt att i varje deltagande land säkerställa tillräckliga resurser och kompetent administrativ personal som uttryckligen ska avsättas för genomförandet av EUSAIR.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av en lokalt förankrad strategi när det gäller samarbetsverksamheterna, samt framhåller det mervärde som samhållningspolitikens modell för flernivåstyre bidrar med och som bör användas för att bemöta bristen på administrativ kapacitet och som kan användas för att samla resurser i makroregionen. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man inkluderar de lokala och regionala myndigheterna i de politiska förvaltningsorganen och i de operativa, tekniska och genomföranderelaterade organen för strategin, samtidigt som man upprätthåller kommissionens roll i samordningsprocessen. Parlamentet betonar att samhällsledd lokal utveckling kan mobilisera och involvera lokala aktörer i beslutsprocessen samt bidra till att stärka känslan av engagemang i projekten hos befolkningen.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av insyn i beslutsprocessen, övervakningen och utvärderingen av strategin, liksom av öppenhet och en inkluderande attityd gentemot det civila samhället och alla berörda parter. Parlamentet betonar att kommunikation och medvetenhetshöjande åtgärder i alla pelare är en förutsättning för de berörda parternas deltagande i beslutsprocessen och för att skapa stöd bland befolkningen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att strategin får lämplig synlighet på nationell, regional och lokal nivå, att utveckla lämplig kommunikation om strategins mål och resultat samt att främja samordning och utbyte av beprövade metoder med andra befintliga och framtida makroregionala strategier.

5.  Europaparlamentet understryker att länder utanför EU bör harmonisera sin lagstiftning med vissa delar av EU:s regelverk som rör specifika sektorer med anknytning till strategin för att se till att EU:s mål uppnås och genomförs fortlöpande, i överensstämmelse med gällande lagstiftning och i tid samt i enlighet med EU:s standarder och lagar. Alla deltagande länder uppmuntras att inrätta tankesmedjor och anordna regelbundna möten för att utbyta bästa praxis i syfte att påskynda denna process och göra den effektivare.

6.  Europaparlamentet varnar för att finansieringsproblem kan uppstå för projekt med anknytning till strategin, till följd av den kraftiga minskningen av privata investeringar i regionens alla länder kombinerat med konsolideringen av de offentliga finanserna och en begränsad investeringskapacitet i den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att till fullo upprätthålla det politiska egenansvar, engagemang och ledarskap som krävs för att strategin ska kunna genomföras framgångsrikt.

7.  Europaparlamentet välkomnar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna och instrumentet för stöd inför anslutningen för 2014–2020, samt i synnerhet det adriatisk-joniska samarbetsprogrammet 2014–2020 (ADRION), tillhandahåller betydande potentiella resurser och ett stort antal verktyg och tekniska möjligheter för strategin. Parlamentet stöder det faktum att andra fonder och instrument som har betydelse för de strategiska pelarna finns tillgängliga, i synnerhet Horisont 2020 och Erasmus plus för alla pelare, Fonden för ett sammanlänkat Europa för pelare II, Life-programmet såväl för pelare III som för åtgärder mot, och anpassning till, klimatförändringarna samt COSME och Kreativa Europa för små och medelstora företag för pelare IV liksom InnovFin-programmet för finansiering av innovationer. För att skapa samverkanseffekter mellan de tillgängliga fonderna uppmuntrar parlamentet till samarbete mellan de övervakningskommittéer för programmen för europeiskt territoriellt samarbete som finns i regionen, styrelsen för EUSAIR och förvaltningsmyndigheterna för ESI-fonderna. Parlamentet understryker att strategin bör möjliggöra mer ändamålsenlig och effektiv användning av befintliga instrument och fonder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nationella, regionala och lokala organ med ansvar för utarbetande, förvaltning och genomförande av program inom ramen för ESI-fonder att betona vikten av makroregionala projekt och åtgärder.

9.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att på makroregional nivå definiera en genomförandestruktur och samordningsmekanismer för att underlätta samarbete, i form av t.ex. gemensam planering, harmonisering av finansieringsmöjligheter samt en bottom-up-strategi. Parlamentet understryker att medlemsstaternas nationella och regionala operativa program måste anpassas till strategins mål och att EUSAIR-strategin där så är möjligt måste inlemmas i programmen. Parlamentet understryker att det behövs samordning och harmonisering av initiativ, förslag och projekt som direkt och indirekt berör den adriatisk-joniska regionen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de deltagande länderna att till fullo utnyttja de möjligheter som den nyinrättade Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder för att finansiera projekt i regionen, vilket skulle ge ett mervärde, gynna en hållbar utveckling och ekonomisk och social sammanhållning, främja tillväxten och öka sysselsättningen på makroregional nivå, samt bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang att makroregionala projekt ska tilldelas ”bonuspoäng” under den fas då projekten väljs ut, eftersom sådana projekt i grund och botten är gränsöverskridande till sin natur.

11.  Europaparlamentet framhåller att det inte finns några särskilda fonder som uteslutande är till för genomförande av makroregionala strategier och att en stark politisk vilja, partnerskap och samordning i länderna i fråga är en förutsättning för framgångar. Parlamentet uppmanar därför länderna i regionen att slå ihop medel (ESI-fonder, föranslutningsinstrument och Efsi) med bidrag från nationella källor inom EIB som en finans- och investeringsplattform för stöd till finansiering av projekt som bidrar till att de mål som fastställts i strategin uppnås. Parlamentet vill se en öppen och offentligt tillgänglig förteckning över investeringsprojekt för den adriatisk-joniska regionen, vilket skulle ge synlighet åt nuvarande och potentiella investeringsbehov och projekt så att investerare uppmuntras att investera i dessa projekt.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen berörda parter i regionen i fråga att utbyta bästa praxis, dra nytta av gjorda erfarenheter, identifiera flaskhalsarna i genomförandet av EU:s makroregionala strategier och öka samarbetet med motparterna från andra makroregioner, såsom Östersjöregionen, Donaubäckenet och Alperna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanröja administrativa och icke-finansiella hinder som ofta avhåller potentiella investerare från att investera i sådana projekt.

14.  Europaparlamentet anser att man måste finna vägar att åtminstone för enskilda och specifika projekt inkludera länder som inte omfattas av strategin men som står geografiskt och ekonomiskt nära länderna i regionen. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av gränsöverskridande och mellanstatligt samarbete inom ramen för sammanhållningspolitiken, och uppmanar medlemsstaterna och de berörda regionerna att utnyttja befintlig bästa praxis på dessa områden.

15.  Europaparlamentet påminner om den ekonomiska krisens stora inverkan på regionen och betonar behovet att regelbundet bedöma genomförandet av de strategier som föreslås för ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om att länderna i den adriatisk-joniska regionen befinner sig på olika utvecklingsnivåer och har olika behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att framhålla vikten av att skapa förutsättningar för att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan länderna. Parlamentet ställer sig bakom reformer i mindre utvecklade länder och uppmuntrar till utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för detta.

16.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att stimulera, förnya och fördjupa det kulturella, vetenskapliga och utbildningsrelaterade samarbetet, med bland annat större möjligheter till akademisk rörlighet för studerande och universitetspersonal. Parlamentet betonar att vetenskap och innovation är en förutsättning för smart och hållbar tillväxt för alla och att det vetenskapliga och kulturella samarbetet å ena sidan, och tillväxten av ekonomisk dynamik respektive mångfald och hållbar turism inom regionen å den andra, är ömsesidigt beroende av varandra.

17.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet är representerat i EUSAIR:s styrande organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de gemensamma insatser som gjorts av länderna i regionen (både i EU:s medlemsstater och i tredjeländer) och de lokala och regionala myndigheternas medverkan till arbetet med att uppnå målen för strategin.

18.  Europaparlamentet hänvisar till tidigare fall i andra av EU:s makroregionala strategier och efterlyser – inom ramen för pilotprojekt och förberedande åtgärder – stöd för olika typer av insatser, från studier till såddkapital, för utarbetande av projekt på olika, prioriterade områden.

19.  Europaparlamentet ser det som oeftergivligt att man vid genomförandet av strategin, i alla fyra pelare, tar vederbörlig hänsyn till strategins allmänna principer och framför allt till frågor som har att göra med miljöskydd och uppvärdering av naturresurser. Syftet är bland annat att få en helhetssyn på de komplexa och varierande utmaningarna för makroregionen.

20.  Europaparlamentet understryker att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid de områden som anges i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom öar och bergs- och landsbygdsområden, i syfte att identifiera och ta tillvara deras specifika potential inom i synnerhet turismsektorn samtidigt som man respekterar de insatsområden och prioriteringar som fastställs i detta betänkande. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att föreslå ett europeiskt år för öar och berg.

21.  Europaparlamentet anser att man måste finna sätt för de deltagande länderna att involvera andra viktiga pelare som skulle kunna ge utvecklingsfördelar för regionen i fråga, såsom jordbruk på grund av de exceptionella geoklimatförhållandena, biologisk mångfald och möjligheten att skapa samordnade synergieffekter och ytterligare tillväxt. Parlamentet rekommenderar ett nära samarbete och en höggradig samordning mellan inlandsregionerna, kustområdena och öarna för att man ska uppnå synergieffekter mellan projekt för ren energi och produktion av sunda livsmedel.

22.  Europaparlamentet framhåller vikten av adekvat rapportering och utvärdering av strategins genomförande, och uppmanar i detta sammanhang de deltagande länderna att tillsammans med kommissionen samla in tillförlitliga utgångsvärden och fastställa konkreta mål för varje pelare, vilka bör utvärderas årligen och offentliggöras.

23.  Europaparlamentet efterlyser en heltäckande och integrerad europeisk strategi för migration. Parlamentet understryker att regionen befinner sig i en allvarlig migrationssituation, och beklagar djupt alla tragedierna i Medelhavet. För att möta dessa utmaningar måste asylpolitiken ändras radikalt vad gäller solidariteten mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att bedöma den globala strategin om samarbete med tredjeländer och beklagar det otillräckliga samarbetet mellan EU:s medlemsstater när det gäller utmaningarna på migrationsområdet. Parlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis för mottagande av migranter, och vill att särskild hänsyn omedelbart ska tas till sociala och humanitära frågor som berör regionen, bland annat med syftet att omdefiniera EUSAIR:s prioriteringar i framtiden.

24.  Europaparlamentet förväntar sig att man med nya krafter stärker freden och säkerheten i sydöstra Europa.

25.  Europaparlamentet påpekar att nya frågor kan uppkomma under resans gång och att det kan komma att göras prioriteringar som kräver att såväl åtgärder och projekt som de därmed sammanhängande målen uppdateras, ändras eller ersätts.

26.  Europaparlamentet uppmanar länderna i fråga att utbyta bästa praxis när det gäller respekt för minoriteters rättigheter i syfte att tillämpa de högsta standarderna, med tanke på att det rör sig om en särskilt känslig region språkligt sett.

27.  Europaparlamentet understryker att man under de olika etapperna av genomförandet bör säkerställa att de offentliga och privata ekonomiska aktörerna, de sociala aktörerna och de olika delarna av det organiserade civila samhället får lämplig utbildning genom ett specifikt program samt organisatoriskt och tekniskt stöd.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vart annat år för parlamentet och rådet lägga fram en rapport om EUSAIR:s genomförande för att bedöma hur det fungerar och vilket mervärde det ger när det gäller tillväxt och arbetstillfällen, minskade skillnader och hållbar utveckling.

29.  Europaparlamentet vill se särskilda åtgärder för att främja den sociala dimensionen och understryker betydelsen av att man inlemmar prioriteringar och åtgärder för att stödja integrering av personer med funktionsnedsättning samt förebygga all slags diskriminering.

Blå tillväxt

30.  Europaparlamentet understryker att regionens unika geografiska läge och särskilda kuststruktur, tillsammans med dess rika marina mångfald, har mycket stor potential att skapa blå arbetstillfällen och innovativ och hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt, inklusive blå teknik, fiske och vattenbruk samt bättre styre och tjänster i havsområden.

31.  Europaparlamentet förespråkar den blå ekonomin som en lösning på krisen, eftersom den stimulerar jobbskapande och ekonomisk utveckling, särskilt arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar i kust- och östater. Parlamentet anser att EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen inte kan genomföras utan hänsyn till idén om den blå ekonomin, genom vilken ekonomiska sektorer med anknytning till hav och oceaner, vattenbruk, sjö- och flodtransporter och turism kopplas samman med miljöskydd.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de stater som deltar i strategin att skapa incitament som kan locka ungdomar till fiskerinäringen och vattenbruket i den adriatisk-joniska regionen och uppmuntra dem att bedriva sådan verksamhet.

33.  Europaparlamentet efterlyser en samordning av politiken och harmonisering av strategins mål, samt gemensamma projekt i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens värderingar, principer och mål. Parlamentet uppmuntrar vidare till stöd för utvecklingen av en hållbar fiskerisektor och produktion av traditionella och sunda livsmedel. Parlamentet vill se att lokala aktionsgrupper inrättas för fiske, som skulle kunna bli ett naturligt verktyg för att diversifiera fiskerinäringen. Parlamentet understryker att hållbart och lönsamt fiske och vattenbruk kräver ökat deltagande från berörda parter i den övergripande förvaltningen och förbättrad och diversifierad fiskeriverksamhet.

34.  Europaparlamentet anser att blå tillväxt omfattar mycket olika sektorer och företag och att utvecklingen av blå tillväxt av detta skäl kräver högkvalificerad arbetskraft i alla dessa sektorer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR att i sina utbildningsprogram främja de olika sektorerna med anknytning till blå tillväxt, med beaktande av system för livslångt lärande och fortbildning för anställda. Parlamentet framhåller komplexiteten i de olika verksamheterna, sektorerna och disciplinerna inom ramen för de socioekonomiska system som omfattas av blå tillväxt, och anser därför att det är extremt viktigt att de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin antar en arbetsmarknadspolitik för att öka förmågan att anpassa sig till förändringar, innovativa inslag och en mångfald av discipliner, samt anpassar kompetensutvecklingen av humankapital och ökar kvinnors deltagande.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare och verkliga kopplingar mellan Europa 2020-strategin och de tre pelarna – särskilt för pelaren för blå tillväxt – i EUSAIR-strategin, baserat på kommissionens handlingsplan. Parlamentet ser handlingsplanen som ett av de resultat i strategisystemet som fastställer de konkreta prioriteringarna för makroregionen. På grundval av detta väljs varje åtgärd eller projekt ut genom en omfattande bottom-up-samrådsprocess med ett antal olika berörda parter från den adriatisk-joniska regionen som representanter för nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och även den privata sektorn, den sociala ekonomin, universitetsvärlden och det civila samhället.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar klusterbyggande och samarbete mellan offentliga och privata företag, universitet, forskningsinstitut och andra relevanta intressenter inom havs- och sjöfartssektorn i syfte att stimulera innovation och till fullo dra nytta av synergieffekter. Parlamentet anser att insatser inom pelaren för blå tillväxt bör bygga vidare på nationell och regional forskning samt innovationsstrategier för smart specialisering, i syfte att säkerställa effektivare investeringar. Länderna och regionerna i fråga uppmanas att delta i kommissionens S3-plattform för att dra nytta av stöd när det gäller utveckling, genomförande och översyn av strategier för smart specialisering. I detta sammanhang krävs det att man ger små och medelstora företag bättre tillgång till krediter och förbättrar de befintliga företagsnätverken (kluster) genom en internationaliseringsprocess, för att skapa nya högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen.

37.  Europaparlamentet ställer sig bakom att det inrättas en gemensam kvalitetsstämpel för högkvalitativa skaldjursprodukter från regionen, för att öka produkternas konkurrenskraft.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av social dialog och av att företrädare för det civila samhället – jämte offentliga myndigheter – involveras i kapacitetsuppbyggande verksamhet. Detta skulle kunna åstadkommas genom att man inrättar en permanent plattform på makroregional nivå och på regional nivå i varje medlemsstat för att uppnå representation för arbetsmarknadens parter och ekonomiska partner, i linje med vad som redan gjorts för universitet, handelskammare och städer.

39.  Europaparlamentet betonar betydelsen av havs- och sjöfartsforskning och av mer samarbete kring dessa sektorer bland forskare, medlemsstater och regioner som är involverade i EUSAIR-strategin, för att överbrygga den klyfta som finns mellan dessa medlemsstater, öka kustområdenas konkurrenskraft och skapa högkvalitativa och hållbara lokala arbetstillfällen.

40.  Europaparlamentet konstaterar med oro att fiskbestånden i Adriatiska och Joniska havet minskar snabbt på grund av överfiske kombinerat med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och andra allvarliga hot mot allt liv i havet. Parlamentet understryker att fiske är en av nyckelkomponenterna i kustområdenas och öarnas ekonomier och anser därför att det är nödvändigt att betrakta skydd och bevarande av fiskbestånd och marina ekosystem som ett huvudmål för strategin, i enlighet med den princip om maximalt hållbart uttag som finns i den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet understryker att det behövs en övergångsperiod för att stödja en anpassning till fångstbegränsningarna genom incitament för inköp av ny utrustning genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för anpassning av tredjeländers fiskerilagstiftning till EU:s lagstiftning, datadelning, gemensamma övervakningsplattformar och fleråriga fiskeförvaltningsplaner samt åtgärder för att undersöka hur man kan utveckla ett hållbart vattenbruk med dess stora potential att drivas av förnybara energikällor.

41.  Europaparlamentet erinrar om att kommersiellt utnyttjade fiskar och skaldjur bör ligga kvar inom säkra biologiska gränser för att god miljöstatus ska uppnås och fiskeindustrins långsiktiga hållbarhet bevaras.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att registrera volymerna av fångsterna från fritidsfiske, i syfte att reglera denna verksamhet och låta både fritidsfisket och yrkesfisket omfattas av målet för maximalt hållbart uttag.

43.  Europaparlamentet efterlyser heltäckande forskning om fiskbestånd, i synnerhet hotade arter, och hur de biologiskt sett är kopplade till varandra, med tanke på att en brist på såväl exakta uppgifter som en fullständig och detaljerad bild av det rådande läget skulle göra utvärderingar oklara och otillförlitliga. Fiskens naturliga lek bör bevaras.

44.  Europaparlamentet begär att projekt som syftar till att bedöma påverkan av indirekt fiske (spökgarn, nät för musselodling) och bifångster av skyddade arter utvärderas och främjas. Enbart i Adriatiska havet uppskattas 40 000 havssköldpaddor fångas av misstag. Parlamentet anser att studier om påverkan, men även om hur man kan mildra denna påverkan (till exempel genom flyktanordningar för sköldpaddor), bör genomföras omgående.

45.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt stöd för varvsindustrin, inklusive för fritidsbåtar, där man fokuserar på modernisering och specialisering för att skapa sysselsättning och göra anpassningar till kraven på hållbar och konkurrenskraftig tillväxt inom blå teknik.

46.  Europaparlamentet vill att produktionsdistrikt, vänortsverksamhet och samarbete mellan distrikt i olika områden av makroregionen ska ges ett starkt stöd. Bästa praxis bör utbytas, genom att man sprider de viktigaste erfarenheterna inom sektorn och i andra regioner som ämnar utveckla samma koncept för att gynna inrättandet av distrikt.

47.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stödja och främja fritidsmässigt sport- och familjefiske samt en integrerad politik för fiske och turism (fiske, fisketurism och havsbruk), i synnerhet på öar, för att kunna bevara öbefolkningens och de små kustsamhällenas lokala kultur och maritima livsstil. Parlamentet uppmuntrar till ett hållbart småskaligt kustfiske, kombinerat med ett mer diversifierat kulinariskt utbud och främjande av lokala fiskmarknader, som ett utmärkt sätt att säkerställa hållbarhet och i högre grad stödja kustturismverksamheter.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och främja fiskerinäringens och fiskeriarbetarnas deltagande, i projekt som är kopplade till kulturell och historisk turism, till exempel fisketurism och återupptäckt av sjöfartsverksamhet samt traditionella fiskevatten och fiskeyrken.

49.  Europaparlamentet understryker vikten av en social ekonomi och kvinnligt företagande när det gäller att uppnå det som anges inom ramen för pelaren för blå tillväxt, och uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin att uppmuntra och stödja kvinnors deltagande i alla relevanta sektorer. Parlamentet påminner om den grundläggande rollen för små företag och mikroföretag i de berörda regionerna och territorierna och uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin att bedriva en aktiv politik för att främja sådana former av ekonomisk verksamhet.

50.  Europaparlamentet stödjer åtgärder för att minska hydrogeologiska risker och risker för kusterosion.

51.  Europaparlamentet uppmuntrar verksamhet till stöd för sjöfartsyrken som lidit stor skada till följd av genomförandet av EU-politiken, t.ex. genom alternativa projekt som avser återupptäckt av traditionella yrken.

52.  Europaparlamentet understryker betydelsen av forskning och uppmuntrar till åtgärder för att ge havs- och sjöfartsdistrikt ett starkt stöd.

53.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av vattenbruket och havsbruket kan vara viktig både för återhämtningen av artmångfalden och för den ekonomiska tillväxten i den adriatisk-joniska regionen.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka utbytet av bästa metoder, till exempel hållbarheten i projekt som utvecklats av kustaktionsgrupperna.

Sammankoppla regionen

55.  Europaparlamentet konstaterar att det råder skriande behov av bättre transport- och energiförbindelser mellan de deltagande länderna samt mellan dem och deras övriga grannländer, vilket inkluderar sjötransporter, intermodala anslutningar till inlandet och energinät, samt att dessa utgör en förutsättning för regionens ekonomiska och sociala utveckling. Parlamentet understryker att det råder brist på förbindelser mellan Adriatiska havets två kuster och betonar de nuvarande infrastrukturella transportnätsbristerna i den adriatisk-joniska regionen.

56.  Europaparlamentet efterlyser incitament för genomförande av hållbara transportrutter som minskar restiderna, transport- och logistikkostnaderna och de externa effekterna. Parlamentet vill se stora strategiska projekt för utbyte mellan hav och land i syfte att skapa möjligheter till intermodal transport mellan länderna, bidra till sammanhållningen, förbättra nätverket som helhet samt minska trafikstockningarna och därmed koldioxidutsläppen. Parlamentet påminner om att sjöfarts- och hamndimensionen måste förbättras när det gäller cabotage, höghastighetsleder till sjöss och kryssningar mellan Adriatiska havets två kuster, både på rutter i nord-sydlig och i öst-västlig riktning. Det behövs bättre samordning för att undvika flaskhalsar inom sjöfarten och förbättra förvaltningen och kontrollen av den.

57.  Europaparlamentet ser gärna att förordningen om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter (förordning (EU) 2015/757) används för innovation och införande av hållbara sjötransporter i makroregionen genom användning av alternativa motorer och bränslen för fartygsdrift för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten i transportsektorn.

58.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att ansluta sjötransportvägarna och hamnarna till andra delar av Europa och betonar betydelsen av anslutningar till de transeuropeiska transportkorridorerna. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att fokusera sina insatser på att genomföra projekt som ingår i det nuvarande transeuropeiska transportnätet och andra åtgärder för dess föreslagna utvidgning till sydöstra Europa/Adriatiska havets östkust, så att man kan komma till rätta med de befintliga transportnätsbristerna i den adriatisk-joniska regionen. Parlamentet uppmanar därför de berörda länderna att fastställa prioriterade infrastrukturprojekt som ger ett regionalt och europeiskt mervärde och föreslår att man bland annat beaktar:

i) ett färdigställande av korridoren Östersjön–Adriatiska havet,

ii) den nord-sydliga utvidgningen av korridoren från Skandinavien till Medelhavsområdet,

iii) upprättandet av en godstågskorridor mellan Alperna och västra Balkan,

iv) skapandet av en bättre förbindelse mellan Iberiska halvön, centrala Italien och västra Balkan,

v) förbättrade vägförbindelser på Balkan, mellan hamnarna och länderna i inlandet, samt som en förbindelse med Rhen–Donau-korridoren,

vi) förbättrade hamnanläggningar för bättre förbindelser mellan Adriatiska havets två kuster samt utarbetande av en gemensam strategi av styrelserna för hamnarna i norra Adriatiska havet för ett ökat tillhandahållande av importvaror i Centraleuropa.

59.  Europaparlamentet vill att man optimerar det befintliga infrastrukturnätets kapacitet, med särskild hänvisning till de aktuella väg- och järnvägsförbindelserna i markroregionen ända fram till sträckans slutdestinationer (”sista kilometern”-förbindelser). Parlamentet betonar att det är nödvändigt att slutföra den adriatisk-joniska motorvägen så snart som möjligt, vilket kommer att gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i makroregionen. Parlamentet påminner om behovet av de nya korridorer som integrerar motorvägar, järnvägar och andra infrastrukturer på båda sidor om Adriatiska och Joniska havet. Det behövs bättre samordning för att undvika flaskhalsar inom sjöfarten och förbättra förvaltningen och kontrollen av den.

60.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av infrastruktur för höghastighetsjärnväg som ger makroregionen adekvata förbindelser och möjliggör bättre förbindelser med och inom EU. Parlamentet framhåller vikten av att förbättra järnvägsförbindelserna i den adriatisk-joniska regionen, samt mellan kusten vid å ena sidan Tyrrenska havet och å andra sidan Adriatiska och Joniska havet.

61.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att förbättra sin infrastruktur för transporter till sjöss, på järnvägar och i luften samt att utveckla motorvägar till sjöss i makroregionen och att då kombinera intermodala transportslag, i synnerhet för att kunna skapa anslutningar till inlandet, liksom att förbättra transportlogistiken genom att utnyttja den mest avancerade tekniken optimalt samt alltid trygga en hög nivå av säkerhet och miljöhållbarhet. Parlamentet uppmanar även de deltagande länderna att utreda möjligheten att förbättra anslutningen till instrument för elektromobilitet som skulle kunna möjliggöra ett internationellt, elektroniskt biljettsystem.

62.  Europaparlamentet understryker att det råder brist på effektiva förbindelser med öarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa bättre förbindelser genom att undersöka nya samordnade och mervärdesskapande alternativ och därvid dra största möjliga fördel av gods- och passagerartransportrutter, och genom att involvera privata och offentliga berörda parter för att förbättra livskvaliteten, stoppa avfolkningen och göra det möjligt att ta tillvara socioekonomiska möjligheter i dessa områden. Parlamentet understryker att de interna förbindelserna på öarna och transportinfrastrukturen för en hållbar rörlighet i inlandet bör främjas och betonar även att man måste garantera adekvat hälso- och sjukvård och utbildningsmöjligheter för öbefolkningen under hela året.

63.  Europaparlamentet efterlyser omfattande projekt för att skapa intermodala förbindelser på öarna, och framför allt att uppgraderingen av strategiskt viktiga flygplatser som flygplatsen i Catania ska ges ett starkt stöd för såväl infrastruktur som för nya rutter till de övriga regionerna i makroregionen.

64.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att fortsätta sitt arbete med att diversifiera energikällorna, vilket inte bara kommer att leda till en förbättring av energitryggheten i makroregionen utan även öka konkurrensen och motverka energifattigdomen, samt därmed kraftigt gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Parlamentet betonar att det behövs grundläggande utvärderingar av miljöeffekterna av insatser inom energisektorn. Parlamentet understryker betydelsen av att genom gemensam planering av investeringar utveckla terminaler för flytande naturgas (LNG) och åtgärda avsaknaden av gasledningsnätverk i makroregionen, för att på så sätt bidra till ett ökat oberoende och större energitrygghet. Vidare efterlyser parlamentet åtgärder för att öka energi- och resurseffektiviteten, vilket även skulle bidra till ökad konkurrenskraft.

65.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av energiinfrastruktur för att minska koldioxidavtrycket och öka energieffektiviteten samt garantera energitrygghet i makroregionen och dess grannområden. Vidare framhåller parlamentet vikten av utveckling och främjande av idén om smarta städer, för att skapa ett mervärde i makroregionens nuvarande övergripande energiinfrastruktur.

66.  Europaparlamentet inser vilken stor potential som finns i underutnyttjade förnybara energikällor i makroregionen. Parlamentet vill se att tillgängliga förnybara energikällor, såsom sol- och vindenergi samt tidvattenenergi (när tekniskt möjligt) och vågkraft ingår i energiproduktionsmixen. Parlamentet understryker hållbarheten och konkurrenskraften i potentiella vattenkraftverk i samtliga deltagande länder. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att upprätta en välfungerande sammanlänkad gas- och elmarknad i makroregionen som kommer att garantera lika tillgång till billig och ekonomiskt överkomlig energi. Parlamentet betonar vikten av att uppgradera gränsöverskridande sammankopplingar av energinät för att stödja investeringar i energisektorn, vilket är en grundläggande förutsättning för integrering i EU:s energinät, samt avskaffa hinder för gränsöverskridande investeringar inom energisektorn.

67.  Europaparlamentet stödjer gemensamma åtgärder för planering och investeringar i energiinfrastruktur för såväl produktion som transport av el och gas i makroregionen, i enlighet med det transeuropeiska energinätet, för att genomföra de konkreta projekt som anges i förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen.

68.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för den nyfunna entusiasmen för sökande efter och utvinning av olja och gas till sjöss och på land, vilket skulle kunna utsätta makroregionen för katastrofrisker med mycket allvarliga konsekvenser för miljön, ekonomin, inklusive fiskeribranschen, och folkhälsan. All sådan verksamhet bör ske i överensstämmelse med unionens regler och direktiv om klimatet och om förnybar energi. Parlamentet betonar att Adriatiska havet är ett slutet, grunt hav som inte kan bli av med förorenande ämnen och som på båda sidor kännetecknas av en blomstrande turismekonomi. Tillväxtmöjligheterna i makroregionen bör först hänga samman med turism och näringsverksamhet kopplad till dess speciella miljö och ekosystem. Parlamentet understryker att EU:s lagstiftning och internationella konventioner om miljömässig hållbarhet och säker maritim verksamhet måste tillämpas konsekvent. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt genomförande av ramdirektivet om en marin strategi (2008/53/EG) och av direktivet om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs (2013/30/EU).

69.  Europaparlamentet vill att man fastställer gemensamma europeiska transportsäkerhetsstandarder inom den adriatisk-joniska makroregionen.

70.  Europaparlamentet framhåller att man måste främja gränsöverskridande luftfartstjänster genom gemensamma projekt som syftar till att säkerställa och utvidga förbindelserna inom makroregionen.

Miljökvalitet

71.  Europaparlamentet påminner om de rika marina, kustnära och landbaserade ekosystemen i de deltagande länderna. Adriatiska havet är hemvist för uppemot hälften (49 procent) av Medelhavets alla registrerade marina arter, och det är Medelhavets ovanligaste delområde med tanke på sitt ringa vattendjup, sina begränsade strömmar och flodernas stora påverkan. Parlamentet vill se gemensamma insatser för att vidta alla tänkbara åtgärder, såsom användning av rent bränsle för transporter och logistik till sjöss, i syfte att bevara den biologiska mångfalden i den marina miljön och de gränsöverskridande landbaserade livsmiljöerna, samt för att förebygga och minska föroreningarna i havet och motverka andra hot mot den biologiska mångfalden längs kusterna och till havs. Parlamentet betonar vikten av att skydda marina och landlevande arter, såsom munksälen, olmen, lodjuret, gåsgamen och andra arter i Medelhavsområdet, samt uppmanar de deltagande länderna att genomföra proportionella åtgärder för att uppfylla detta mål.

72.  Europaparlamentet efterlyser utbyte av bästa praxis mellan de deltagande länderna vad gäller förvaltning av natur- och kulturarv, inbegripet Natura 2000-områden och Unescos världsarvsområden, så att man får till stånd hållbara turistattraktioner.

73.  Europaparlamentet uppmanar alla de deltagande länderna att, i enlighet med direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden, gemensamt bedriva fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad kustförvaltning, och då låta olika intressenter delta (t.ex. nationella, regionala och lokala myndigheter, lokalbefolkningen, forskarsamfundet och icke-statliga organisationer). En i verklig mening gemensam förvaltning av havsområden utgör en viktig ram för en hållbar och insynsvänlig användning av sjöfartsresurser och marina resurser.

74.  Eftersom en ökning av den maritima verksamheten successivt begränsar fiskeområdena, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se till att alla berörda sektorers intressen tas i beaktande på ett rättvist sätt i alla led i utvecklingen av maritim verksamhet, det vill säga vid utformningen av fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

75.  Europaparlamentet framhåller vikten av att skydda och bevara floderna och sjöarna i det adriatisk-joniska bäckenet.

76.  Europaparlamentet påpekar att man på ett ansvarsfullt sätt måste bemöta historiska och gränsöverskridande föroreningar och sanera områden som har drabbats av industriella föroreningar av mark, vatten och luft samt, i tillämpliga fall, av föroreningar i samband med militära konflikter. Parlamentet stöder alla aktiva åtgärder för att minska föroreningar av havet från kemiska och konventionella vapen. Parlamentet arbetar, i enlighet med ramdirektivet om en marin strategi, för en minskning av det marina avfallet och har som mål att det ska försvinna helt, i synnerhet när det gäller avfallsutsläpp på öarna i Adriatiska havet.

77.  Europaparlamentet är bekymrat över den skada som plastavfall orsakar haven. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ för att samla in och återvinna detta avfall, och understryker betydelsen av att engagera yrkesfiskarna i denna process.

78.  Europaparlamentet uppmanar länder att utarbeta och genomföra omfattande planer för återanvändning av föråldrade industrianläggningar och militära anläggningar. Dessa anläggningar utgör ett hot mot miljön men har samtidigt en betydande ekonomisk potential som hittills inte har utnyttjats.

79.  Europaparlamentet ser gärna att man uppmuntrar till en omplacering av industrianläggningar från stadskärnor och kustområden i syfte att förbättra livskvaliteten.

80.  Europaparlamentet kräver att alla befintliga verktyg ska användas för att införa regionens bästa avfallshantering och avloppsvattenrening i enlighet med rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten i medlemsstaterna.

81.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid de olika naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människan som drabbat regionen under de senaste åren, samt uppmärksammar problemet med avskogning och andra risker som hör ihop med klimatförändringarna. Parlamentet understryker att man till fullo bör tillämpa de övergripande principerna för riskhanteringsstrategier avseende naturkatastrofer och anpassning till klimatförändringarna när handlingsplanen och prioriteringarna inom respektive pelare genomförs. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan ländernas hydrometeorologiska institut för att hantera extrema väderhändelser, konsekvenser av klimatförändringar och hantering av katastrofrisker. Parlamentet ser vatten, jordbruk och turism som de sektorer som är mest sårbara för klimatförändringar och uppmuntrar därför till samarbete mellan nationella myndigheter för att upprätta en ram och stödmekanism för anpassnings- och begränsningsåtgärder.

82.  Europaparlamentet understryker behovet av att minska växthusgasutsläppen, framför allt i sjöfartssektorn.

83.  Europaparlamentet framhåller att det finns problem med geografiska och säsongsrelaterade skillnader rörande tillgång till vatten. Det råder en markant brist på vatten på öarna och i kustområdena under somrarna, när efterfrågan på vatten ökar mångfalt till följd av det stora antalet turister som anländer.

84.  Europaparlamentet vill se att ett regionalt katastrofförebyggande centrum tillsammans med en gemensam beredskapsplan för oljeutsläpp och storskaliga föroreningar, i syfte att skapa ett system för tidig varning för att förhindra naturkatastrofer och katastrofer till följd av industri- eller transportverksamhet eller annan verksamhet, såsom översvämningar, bränder och utvinningsverksamhet i Adriatiska havet. Centrumet bör kopplas direkt till unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet betonar betydelsen av att bevara ekosystemen och den biologiska mångfalden i regionen genom bättre förståelse och utbyte av bästa praxis.

85.  Europaparlamentet uppmanar tredjeländerna att påskynda genomförandet av EU:s regelverk för specifika sektorer (såsom vattenramdirektivet) som en förberedelse inför den framtida anslutningen till unionen.

86.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samråda med såväl de behöriga myndigheterna i grannländerna som städerna och samhällena i makroregionen, i synnerhet när det gäller ekonomisk verksamhet som ska miljökonsekvensbedömas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Hållbar och konkurrenskraftig turism

87.  Europaparlamentet understryker turismens avgörande betydelse för den europeiska ekonomin och utvecklingen av den sociala sammanhållningen inom EU, i synnerhet för länderna vid Medelhavet och för regionen som helhet. Parlamentet betonar att man bör utveckla nya metoder för att minska säsongsvariationerna, och se till att dessa är förenliga med turismens miljömässiga konsekvenser och hållbarhet. Parlamentet vill se ett ökat stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra källor för finansiering av turismprojekt.

88.  Europaparlamentet kräver att man utan dröjsmål förbättrar de gränsöverskridande vägförbindelserna för att stärka turismens konkurrenskraft, med tanke på att bristfälliga förbindelser ger upphov till flaskhalsar i trafiken och stora förseningar. Parlamentet understryker behovet att för turiständamål förbättra den befintliga luftfartsinfrastrukturen och sjöfartsförbindelserna mellan Adriatiska havets två kuster.

89.  Europaparlamentet påminner om att man bör främja utnyttjandet av befintliga flygplatser i makroregionen för att undvika att passagerarna koncentreras alltför mycket till ett fåtal navflygplatser, och gynna en hållbar och mer balanserad turism med tanke på turistströmmarna i de olika områdena.

90.  Europaparlamentet ser regionens rika kultur- och naturarv (inklusive kulturella verksamheter som bio, teater och musik) som en stor tillgång som turismsektorn kan bygga vidare på, och påpekar att många av Unescos skyddade världsarv och Natura 2000-områdena finns i de deltagande länderna. Parlamentet anser att trots att denna sektor ger ett stort bidrag till ekonomin så utnyttjas inte turismens potential fullt ut, vilket i synnerhet beror på de stora säsongsvariationerna och brister inom områdena innovation, hållbarhet, transportinfrastruktur, turismutbudets kvalitet, deltagande intressenters skicklighet och ansvarstagande turismförvaltning. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att föra en politik som syftar till att säkra ett lämpligt utbud av förbindelser och turistinrättningar även utanför sommarsäsongen, för att diversifiera turistströmmarna och garantera en konstant närvaro av turister under alla årstider. Parlamentet betonar betydelsen av integration mellan turismen samt natur-, kultur- och konstarvet.

91.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja hållbara lösningar när det gäller rörligheten i turismsektorn, och därmed höja kvaliteten på turismtjänsterna och bredda dem.

92.  Europaparlamentet framhåller vikten av nationalparker, naturparker och skyddade områden som grundläggande inslag i medborgarfostran framöver i fråga om miljöskydd och bekämpande av klimatförändringar.

93.  Europaparlamentet betonar att länderna måste samarbeta för att man ska kunna fortsätta att utveckla turismen i regionen. Parlamentet vill se att man formulerar turismstrategier för Adriatiska och Joniska havet som bygger på hållbarhet och gör det möjligt för länder att dra nytta av synergieffekter och möta gemensamma utmaningar på makroregional nivå. Parlamentet anser att man måste arbeta tillsammans för att göra den adriatisk-joniska regionen mer synlig som resmål.

94.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen, de deltagande länderna och de lokala och regionala myndigheterna att vidta åtgärder för att ge berörda parter incitament att förbättra infrastrukturen inom turismsektorn.

95.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödet till den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt stödet för utveckling och integrering av företagande inom musik, teater, dans och film. Parlamentet uppmuntrar anordnande av festivaler, konvent och kulturevenemang som främjar integrering.

96.  Europaparlamentet pekar på behovet att ge små och medelstora företag enklare tillgången till stöd och finansiering, då dessa är av stor betydelse för turismsektorn. De berörda parterna i regionen uppmuntras att delta i Enterprise Europe Network för att utbyta erfarenheter, nätverka och hitta gränsöverskridande partner.

97.  Europaparlamentet betonar betydelsen av processerna för smart specialisering och smarta samhällen genom utnyttjande av befintliga innovationsplattformar, bland annat inrättandet av ett kreativt distrikt i den adriatisk-joniska regionen.

98.  Europaparlamentet stödjer utvecklandet av ett mångsidigt turismutbud som inkluderar tematiska turistparker och turistvägar men även kultur-, landsbygds-, hälso-, sjukvårds-, sjöfarts-, vin-, mat-, konferens- och sportturism, däribland cykling, golf, dykning, vandring, skidåkning, klättring och andra utomhusidrotter, för att främja turismen året runt och förbättra turistmålens konkurrenskraft, med utgångspunkt i hållbarheten. Parlamentet stöder utvecklandet av landsbygdsturism för att minska pressen på stora turismcentrum och begränsade kustområden samt bidra till att motverka säsongsberoendet. Parlamentet stödjer en utvidgning av turismverksamheten till inlandet genom skapandet av integrerade turismprodukter som även inbegriper huvudattraktionerna i makroregionen och dess huvudstäder.

99.  Europaparlamentet betonar vikten av samstämdhet mellan förvaltning och infrastruktur för turismen samt behovet av att förbättra kvaliteten och mångfalden när det gäller tjänster och erbjudanden, med beaktande av regionens särdrag. Parlamentet betonar också vikten av att främja och bevara lokala och regionala traditioner.

100.  Europaparlamentet betonar vikten av att undersöka alternativa rutter och affärsmodeller, med en bättre koppling mellan kryssningspaket å ena sidan och lokalbefolkningen och de lokala produkterna å andra sidan. På så sätt skulle man bättre kunna hantera ohållbara överbelastningar och dessutom utnyttja den fulla potentialen, med långsiktigare ekonomiska fördelar för de lokala ekonomierna. Parlamentet framhåller även vikten av att utveckla och varumärka makroregionala turismrutter, genom kartläggning och ytterligare marknadsföring av befintliga rutter.

101.  Europaparlamentet stödjer att man för turismsyften utnyttjar de tillgångar som är mest representativa för området och utarbetar program för försäljningsfrämjande och marknadsföring.

102.  Europaparlamentet betonar att det behövs en verklig intermodalitet inom transportsektorn genom ett väl utvecklat nät med tjänster och utbytesmöjligheter i syfte att utveckla en högkvalitativ ekoturism.

103.  Europaparlamentet vill se en adriatisk-jonisk stadga med kriterier, principer och riktlinjer för främjande av hållbar turism genom genomförande av ETIS (ett europiskt indikatorsystem för turism), vilket gör det möjligt att utvärdera turistdestinationernas prestanda och därmed förbättra deras hållbara utveckling.

104.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och EUSAIR-ländernas regeringar och parlamentet (Kroatien, Grekland, Italien, Slovenien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien).

(1)

EUT 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT 347, 20.12.2013, s. 259.

(3)

EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 1.


MOTIVERING

Bakgrund

Vid Europeiska rådets möte i december 2012 uppmanades kommissionen att lägga fram en ny EU-strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) innan slutet av 2014. Kommissionen har följt denna uppmaning och la fram EUSAIR den 17 juni 2014.

EUSAIR utgör EU:s tredje makroregionala strategi och har utformats för att dra nytta av EU:s strategier för Östersjöområdet respektive Donauregionen. Den bygger på det befintliga samarbetet i regionen, i synnerhet det adriatisk-joniska initiativet som antogs genom Anconaförklaringen 2000 och den adriatisk-joniska euroregionen som etablerades 2006, med 26 regionala och lokala myndigheter från sju länder som medlemmar. EUSAIR omfattar åtta länder som är fördelade jämt mellan EU-medlemsstater (Kroatien, Grekland, Italien och Slovenien) och länder utanför EU som antingen har ”kandidatstatus” (Albanien, Montenegro och Serbien) eller status som ”möjliga kandidatländer” (Bosnien och Hercegovina). Regionen har mer än 70 miljoner invånare och spelar en viktig roll när det gäller att stärka den geografiska kontinuiteten i Europa.

Regionens oroliga förflutna kännetecknas av en rad händelser som har haft förödande och långvariga effekter på utvecklingen och samarbetet mellan länderna. På senare tid har den ekonomiska krisen haft stor effekt på regionen. Arbetslöshet och skuldsättningsgrad ligger på rekordnivåer och länderna måste genomföra smärtsamma budgetnedskärningar och finanspolitiska konsolideringsåtgärder. Den ekonomiska återhämtningen och tillväxten i de föråldrade ekonomierna hämmas av att såväl offentliga som privata investeringar minskas.

I detta sammanhang erbjuder EUSAIR en unik möjlighet för regionens länder att lämna tidigare ekonomiska och politiska problem bakom sig genom att samarbeta, med vägledning från kommissionen, för att nå välstånd och en hållbar utveckling.

Tidpunkten för EUSAIR är idealisk av två skäl, som båda bygger på en ändrad politik på EU-nivå. För det första har Junckerkommissionen valt att fokusera på att främja investeringar genom investeringsplanen och den Europeiska fond för strategiska investeringar som denna har gett upphov till. För länderna i den adriatisk-joniska regionen utgör detta en stor möjlighet att täppa till den investeringslucka som har uppstått under senare år. EUSAIR ger en möjlighet att styra dessa investeringar så att de ger resultat som gynnar hela regionen. För det andra har kommissionen vid upprepade tillfällen förklarat att det inte kommer att ske någon utvidgning inom en snar framtid. Även om detta är dåliga nyheter för länderna på västra Balkan så kommer EUSAIR att ge dem möjlighet att närma sig EU genom att anpassa sin politik och bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna.

Den adriatisk-joniska regionens potential är enorm, men kan endast tas till vara genom gemensamma och samordnade insatser från alla länder i regionen, där lokala och regionala myndigheter spelar en stor roll. Kommissionen, tillsammans med EIB och andra internationella aktörer, kommer att behöva spela en särskild roll genom att ge vägledning och stöd för genomförandet av strategin. Föredraganden är övertygad om att EUSAIR kommer att visa sig ha historisk betydelse för såväl de deltagande länderna som EU som helhet.

Prioriteringar och förslag

Efter flera månaders diskussioner med strategins intressenter på såväl EU-nivå som nationell, regional och lokal nivå i de berörda länderna har följande prioriteringar, idéer och förslag för utvecklingen tagits fram:

Pelare I – blå tillväxt (fiske, vattenbruk, blå teknik, styre och tjänster i havsområden)

-  Anpassning till ett resurseffektivt fiske och främjande av produktion och konsumtion av fisk och skaldjur.

-  Förbättring av företagsklimatet och stärkt konkurrenskraft för sjöfartssektorn genom institutionellt och infrastrukturellt stöd.

-  Stöd till forskning och utveckling och tillämpade innovationer inom sjöfartssektorn samt främjande av blå forskning, innovation och färdigheter.

-  Investeringar i utveckling av mänskliga resurser.

-  Makroregional klusterutveckling, kluster för en miljövänlig varvsindustri i Adriatiska och Joniska havet, främjande av användning av nya material och bioteknik för att minska trycket på miljön från tekniskt arbete inom byggnad, reparation och underhåll av båtar.

-  Förbättrad finansiering och främjande av uppstartsföretag – blå finansiering för den adriatisk-joniska regionen.

-  Förvaltning av havsområdet genom en insatsstyrka för sjöfartsförvaltning och sjöfartstjänster, genomförande av en samordnad fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad kustförvaltning; upprättande av en rättslig grund för en fysisk planering till havs där man tar hänsyn till eventuella ändringar i lagstiftningen för att upprätta standarder som styr genomförandet av planen.

-  Spridning av sjö- och havskunskaper.

-  Förvaltning av havsområdet genom en insatsstyrka för sjöfartsförvaltning och sjöfartstjänster.

-  Uppgifts- och kunskapsutbyte: ett adriatiskt-joniskt datamoln för stöd till sjöfartsförvaltning och sjöfartstjänster.

-  Institutionell kapacitet att harmonisera sjöfartsstandarder och sjöfartsförordningar: utbildning och ömsesidigt stöd inom fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad kustförvaltning.

-  Länk mellan turism och fiske – större delen av befolkningen vid kusterna lever på fiske och turism.

-  Hållbart fiske – användning av små fartyg och selektiva redskap.

-  Upprättande av skyddsområden till havs, vilket kommer att säkerställa ett hållbart fiske.

-  Tillhandahållande av motorer som inte förorenar miljön.

-  Upprättande av små, familjedrivna beredningsanläggningar då detta kommer att ge ett större värde åt den befolkning som lever på fisket eftersom de kan erbjuda en komplett slutprodukt.

-  Bättre kontakter mellan länderna, gemensamma planer och reglering av fiskemarknaderna.

-  Integrering och anpassning av regionala, långsiktiga fiskeplaner, i synnerhet när det gäller delbara resurser.

-  Efterlevnad av EU:s lagstiftning och gemensamma standarder och rutiner: efterlevnad av EU:s regelverk på fiskeriområdet, utveckling av gemensamma standarder inom vattenbruket.

-  Diversifiering och lönsamhet inom fiske och vattenbruk: ett nätverk mot krisen i fisk- och skaldjursbranschen, förbättring och diversifiering av fiskeverksamheten, placering och förvaltning för ett hållbart vattenbruk; förbättring av utvecklingsplattformen inom fiske- och vattenbrukssektorn för att öka produktiviteten och miljökvaliteten genom en verksamhetsutveckling som underlättar integration mellan fiske- och turistattraktioner, utveckling av vattenbruket för samexistens med andra verksamheter och fastställande av en hållbar och miljövänlig placering för fiske och annan sjö- och havskultur.

-  Ökad produktion och främjande av vattenbruk när det gäller att minska fiskets negativa effekter på befintliga fiskbestånd och skydda fiskens lek, som till exempel nära ön Jabuka i Kroatien.

-  Sammankoppling mellan turism och vattenbruk som samexisterande verksamheter.

-  Användning av fysisk planering inom vattenbruket, på grundval av gemensamma principer och rutiner, konceptet med avsatta zoner för vattenbruk (AZA-konceptet).

-  Stärkande av vattenbruksnäringens konkurrenskraft, främjande av forsknings- och utvecklinssamarbete, diversifiering av sektorn (nya arter, ny teknik, organiskt vattenbruk).

-  Främjande av traditionella former av vattenbruk som fullt ut integreras i den naturliga miljön, användning av naturliga material för odling av inhemska arter.

-  Samarbete inom vattenbruket i makroregionen, gemensamma planer för bättre konkurrenskraft på marknaden.

-  En effektivare affärsmiljö för företag och investerare.

-  Ökat affärssamarbete mellan företagen i regionen.

-  Undanröjande av hinder för företagens ekonomiska verksamhet på EU:s inre marknad.

-  Främjande av överföring av ny teknik i den ekonomiska och offentliga miljön och främjande av tekniska framsteg i samhället.

-  Bevarande av de nationella fiskebranscherna (i synnerhet i dessa traditionella former av fiske) och vattenbrukssektorn som en del av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

Pelare II – Sammankoppling av regionen (sjötransporter, intermodala anslutningar till inlandet och energinät)

-  Nord-sydlig utvidgning av korridoren mellan Skandinavien och Medelhavsområdet till sträckan Ancona-Pescara-Bari och av Östersjökorridoren till den adriatiska kusten, samt bättre förbindelser mellan Iberiska halvön, centrala Italien och Balkan.

-  Systematisk förbättring av transportinfrastruktur genom ombyggnad, uppgradering och nybyggnad av infrastruktur, bland annat Messina- och Pelješac-broarna och andra projekt.

-  Konkurrens på marknaden för transporttjänster i enlighet med EU:s bestämmelser.

-  Utveckling av nationella system för att stödja kollektivtrafiken och öka dess attraktivitet inom alla transportslag.

-  Genomförande av offentlig-privata partnerskap inom transportområdet.

-  Långsiktig planering av säkerhetsprogram inom transportområden, i synnerhet inom vägtrafiken.

-  Förbättring av systemen vid gränsövergångarna.

-  Förbättring av anslutningarna till inlandet från hamnarna inom det transeuropeiska transportnätet och genomdrivande av utvecklingen av intermodalitet i den adriatisk-joniska regionen.

-  Minskad isolering av öar och avlägset belägna områden genom att förbättra deras tillgång till transport- och energitjänster.

-  Uppförande av lämplig energiinfrastruktur.

-  Diversifiering av källor och leveransvägar för en större region, i syfte att skapa ett energinät där den adriatisk-joniska makroregionen ansluts till det europeiska energiområdet.

-  Klusterbyggande av hamnverksamhet och hamntjänster i regionen, exempel på möjliga projekt: delning av strategiska funktioner och harmonisering av hamnrutiner genom ett intelligent transportsystem, med utgångspunkt i till exempel Nordadriatiska hamnföreningens initiativ (Trieste, Koper, Venedig och Rijeka) och av Adriatiska hamnsamarbetets projekt (Venedig, Ploče och Igoumenitsa).

-  Förbättring och harmonisering av trafikövervakning och trafikstyrning.

-  Utveckling av hamnar, optimering av hamnarnas anslutningar, infrastruktur och förfaranden/verksamhet.

-  Utveckling av det heltäckande nätverket för västra Balkan.

-  Förbättrad tillgänglighet till kustområden och öar.

-  Utveckling av motorvägar till sjöss.

-  Järnvägsreformer.

-  Utveckling av lufttrafiken.

-  Underlättande av gränspassager.

-  Transnationella korridorers väg på nationellt territorium (motorvägar till sjöss, Medelhavsområdet och stomnätskorridoren mellan Östersjön och Adriatiska havet i de transnationella transportnäten).

-  Förbättring av säkerhet och informationssystem till sjöss, medvetandegörande åtgärder för situationen till sjöss för att bättre kunna utnyttja mänskliga resurser, utrustning och fartyg, effektivare svar på utmaningar inom sjösäkerheten och föroreningarna av den marina miljön.

-  Samordning av stora sammankopplande infrastrukturprojekt mellan länderna i den adriatiska regionen.

Pelare III – Miljökvalitet (den marina miljön, gränsöverskridande landbaserade livsmiljöer och biologisk mångfald)

-  Minskad antropogen eutrofiering från punktkällor och diffusa källor genom investeringar i vattensektorn (uppförande av reningsverk för avfallsvatten från hushåll och industrier samt motsvarande anläggningar för bortskaffande av avloppsslam och uppgradering av avloppsnätet) och i ekologiska jordbruk i kustområden.

-  Skyddande och återställande av den biologiska mångfalden och ekosystemen genom ordentliga övervaknings-, informations- och förvaltningssystem för Natura 2000 och säkerställande av en hållbar förvaltning av naturen.

-  Minskning av miljöeffekterna av avfall i havet genom bättre avfallshantering i kustområden och reningsprogram.

-  Underlättande av ett samordnat bevarande och hållbar utveckling av kustzoner i regionen genom ratificering och utveckling av Barcelonakonventionens protokoll om integrerad förvaltning av kustområden.

-  Främjande och uppnående av en hållbar utveckling av havs- och kustekonomierna och hållbar användning av havs- och kustresurser genom fysisk planering i dessa områden.

-  Ökning av kunskaperna om havet – förbättrad tillgänglighet till, och aktualitet för, uppgifter om den biologiska mångfalden på land och till havs.

-  Utvidgning av nätverket av skyddade havsområden – kapacitetsbyggande för att förbättra tillgången till ekosystemen och kartläggning av områden som är viktiga för bevarandet av arter och livsmiljöer i prioriterade områden samt upprättande av skyddsområden till havs.

-  Stöd till upprensningsprogram.

-  Identifiering av problemområden i havsmiljön.

-  Utbyte av bästa praxis mellan förvaltningsmyndigheterna i de marina skyddsområdena.

-  Utarbetande och genomförande av en gemensam beredskapsplan.

-  Säkerställande av investeringsprioriteringar för att återspegla bidraget till minskade föroreningar av haven.

-  Harmonisering och genomförande av nationella lagar för landbaserade livsmiljöer och biologisk mångfald – anpassning av lagarna om stadsplanering, naturskydd, miljö och kulturharv till den europeiska landskapskonventionen.

-  Skydd och återställning av våtmarker och karstfält i kustområden.

-  Sammankoppling och uppgradering av nationella övervakningssystem till system för tidig varning vid översvämningar/flodvågor, föroreningar, bränder osv.

-  Inkoppling/upprättande av ett system för att övervaka havsmiljön och införande av åtgärder för att skydda havsmiljön på regional och subregional nivå för att nå en bra miljö när det gäller problem som inte kan lösas genom övervakning/åtgärder inom de nationella bestämmelserna (t.ex. fördrag såsom Barcelonakonventionen och dess protokoll och europeiska direktiv såsom ramdirektivet om en marin strategi).

Pelare IV – Hållbar och konkurrenskraftig turism (diversifierat turistutbud, hållbar och ansvarsfull tursimförvaltning)

-  Diversifiering av turistprodukter och turistutbud för att överbrygga säsongsvariationerna genom gränsöverskridande tematiska resvägar, värdestegring inom kultur- och naturarvet genom turism, uppförande av ny turistinfrastruktur (t.ex. temaparker och golfbanor), märkning av turistprodukter och turisttjänster i makroregionen, främjande av regionen på världsmarknaderna, kampanjer som riktar sig till specifika målgrupper (t.ex. äldre eller mäss- och företagsturism) och positionering av regionen som ett utmärkt resmål under lågsäsong.

-  Ökad kvalitet och innovation inom turism genom IKT, utbildning, tekniköverföring, nätverksbyggande bland företag, kluster, utbyte av bästa praxis, förbindelser mellan det lokala jordbruket, turismen och livsmedelsindustrin, innovativ marknadsföring.

-  Hållbar och ansvarsfull turismförvaltning genom diversifiering av sjöturism och kryssningsturism, hållbara F&U-plattformar för nya produkter och tjänster, utveckling av hållbara tematiska turistvägar, kartläggning av befintliga tematiska turistvägar, värdestegring inom kultur- och naturarvet, nätverksbyggande mellan företag och kluster för hållbar turism, energieffektivitet, smart specialisering inom turism.

-  Förbättrad tillgänglighet till turistprodukter och turisttjänster genom förbättrade tjänster och färdigheter, personalutbildning, marknadsföring och tillgänglighet till information, samarbete för underlättande av turisternas resor, harmonisering av nationell statistik som syftar till att enklare mäta branschens effekter samt framtidsplanering och utformning av politik.

-  Effektivare användning av EU-medel med enklare tillgång till finansiering för nya, hållbara och innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag som fokuserar på forskning, vilket kommer att leda till nya produkter och tjänster inom branschen och höja kvaliteten.

-  Incitament för att förbättra kvaliteten för ett hållbart turismutbud, genomförande av nödvändiga förändringar i regleringar.

-  Nätverk av företag och kluster för hållbar turism.

-  Yrkes- och företagarutbildning inom turism – främjande av diversifiering av turistprodukter och turistutbud.

-  Adriatisk-joniskt samarbete för underlättande av turisters resor.

Övriga prioriteringar:

-  Integrering av länderna på västra Balkan i EU.

-  Säkerställande av samstämdhet mellan alla EU:s tre makroregionala strategier.

-  Säkerställande av nödvändig samstämdhet mellan projekt inom de makroregionala strategierna och nationella strategiska projekt.

Det adriatisk-joniska samarbetsprogrammet 2014–2020

Det adriatisk-joniska samarbetsprogrammet 2014–2020 (ADRION) är ett program inom det andra målet för sammanhållningspolitiken – europeiskt territoriellt samarbete. Programmet omfattar fyra EU-medlemsstater (Kroatien, Grekland, Italien och Slovenien) och fyra länder som omfattas av föranslutningsinstrumentet (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien). För perioden 2014–2020 uppgår ADRION-programmets övergripande budget till 118 154 690 euro, fördelat på Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) (83 467 729 euro), föranslutningsinstrumentet (IPA II) (15 688 887 euro) och nationella bidrag (18 998 074 euro). Det samarbetsprogram (programdokument) som används för att fastställa ADRION-programmets investeringsområden håller för närvarande på att förhandlas fram tillsammans med kommissionen och planeras att antas innan utgången av 2015. Programmets övergripande mål är att fungera som en politisk drivkraft och ge innovativa styrelseformer som främjar europeisk integration mellan medlemsstater och icke-medlemsstater med hjälp av de stora naturliga, kulturella och mänskliga resurser som omger Adriatiska och Joniska havet och genom att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom programområdet.

För närvarande har följande fyra tematiska mål och fem investeringsprioriteringar valts ut och föreslagits för finansiering från ADRION-programmet.

-  Innovativ och smart region (tematiskt mål 1, investeringsprioritet 1b) med det särskilda målet att stödja utvecklingen av ett regionalt innovationssystem för det adriatisk-joniska området.

-  Hållbar region (tematiskt mål 6, investeringsprioritet 6c) med det särskilda målet att främja en hållbar värdestegring och bevarande av natur- och kulturtillgångar som tillväxttillgångar inom det adriatisk-joniska området. (Tematiskt mål 6, investeringsprioritet 6d) med det särskilda målet att öka kapaciteten att på ett gränsöverskridande sätt bemöta miljöproblemen och splittringen inom ekosystemtjänsterna samt bevara ekosystemen i det adriatisk-joniska området.

-  En sammankopplad region (tematiskt mål 7, investeringsprioritet 7c) med det särskilda målet att öka kapaciteten för integrerade transport- och rörlighetstjänster och multimodaliteten i det adriatisk-joniska området.

-  Stöd för finansieringen av EUSAIR (tematiskt mål 11) med det särskilda målet att underlätta samordningen och genomförandet av EUSAIR genom att öka den institutionella kapaciteten inom de offentliga förvaltningarna och hos viktiga aktörer samt bidra till genomförandet av gemensamma prioriteringar.

EUSAIR:s ledningsstruktur ansvarar för förvaltningen och genomförandet av strategin. De länder som ingår i EUSAIR har sin del i ansvaret för att genomföra och samordna strategin. ADRION-programmet ska stödja förvaltningen och genomförandet av EUSAIR inom framför allt tematiskt mål 11, genom att upprätta ett operativt verktyg i form av den genomförandecentral som finns i kustregionen i Slovenien och dess nätverk av kontaktpunkter som finns i partnerstaterna och som ska bygga på befintliga strukturer.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (16.7.2015)

till utskottet för regional utveckling

över EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen

(2014/2214(INI))

Föredragande av yttrande: Dubravka Šuica

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av att främja europeisk integration och utvidgningsprocess, regionalt samarbete och goda grannförbindelser genom de verktyg och metoder som står till förfogande inom EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR). Parlamentet förväntar sig att man med nya krafter stärker freden, den sociala sammanhållningen, den ekonomiska utvecklingen, miljöns hållbarhet och säkerheten i sydöstra Europa.

2.  Europaparlamentet anser att demokratiska, insynsvänliga, stabila och goda styrelsemekanismer utgör en förutsättning för att kunna ta ut en strategisk riktning, fatta grundläggande beslut och se till att EUSAIR genomförs effektivt. Parlamentet vill se att alla relevanta intressenter, inklusive civilsamhället och privata företag, engageras i genomförandeprocessen i större utsträckning, och anser att det är viktigt att se till att EUSAIR är synligt på alla nivåer. Parlamentet efterlyser ett nära samarbete med berörda europeiska organisationer och program, bland annat om de sociala utmaningarna och migrationens utmaningar för regionen, med särskild hänsyn till strategin för Sydösteuropa 2020. Dubbelarbete och överlappande verksamhet måste undvikas. Parlamentet anser att gemensamma projekt och synergier bör utvecklas, särskilt med det centraleuropeiska initiativet (CEI), den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP) och unionen för Medelhavsområdet.

3.  Europaparlamentet anser att EUSAIR måste bidra till anslutningsprocessen för länderna på västra Balkan genom att ge dem möjligheter till nära samarbete med EU-medlemsstaterna och genom att ta itu med gemensamma regionala utmaningar. Inkluderingen av f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Kosovo i EUSAIR uppmuntras. Parlamentet ser positivt på att man utvecklar synergieffekter och en samordnad politik mellan EU, berörda medlemsstater och länderna på västra Balkan. Parlamentet välkomnar de regelbundna mötena för de sex premiärministrarna i länderna på västra Balkan och uppmuntrar dem till samordnade insatser i regionala frågor. Parlamentet anser att det är viktigt att länderna i sydöstra Europa tar i itu med korruption och ser till att rättsstatsprincipen följs och de mänskliga rättigheterna respekteras.

4.  Europaparlamentet vill se att länderna på västra Balkan till fullo och effektivt inkluderas i alla steg i genomförandet av EUSAIR, samt att de förbättrar förbindelserna sinsemellan och med EU, bland annat genom att förenkla befintliga administrativa bördor, i syfte att påskynda den hållbara ekonomiska tillväxten och underlätta kontakterna människor emellan, vilket även inbegriper den adriatisk-joniska korridoren. Parlamentet betonar den adriatisk-joniska korridorens strategiska betydelse och anser att de stora skillnaderna mellan dessa länder och bristerna i deras infrastruktur måste åtgärdas, i synnerhet när det gäller väg- och järnvägsnät, intermodala anslutningar, trafikledningssystem och energiinfrastruktur. Parlamentet efterlyser ett fullbordande av återstående avsnitt av de alleuropeiska transportkorridorerna i Sydösteuropa, bland annat korridorerna nr V, VI, VIII och X, vilket kommer att förbättra regionens övergripande sammankoppling med EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att det fortsatta byggandet av Pelješacbron och den adriatisk-joniska motorvägen bör påskyndas så att förbindelserna förbättras.

5.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare stöd för gemensamma energiprojekt, till exempel den jonisk-adriatiska ledningen, för att öka försörjningstryggheten. Det behövs även en gemensam och hållbar förvaltning av de grundläggande och gemensamma resurserna, till exempel Adriatiska havet och Joniska havet samt fiskeresurserna. Parlamentet anser att smarta regionala utvecklingsstrategier och -projekt som är inriktade på grön ekonomi och social delaktighet måste genomföras.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, däribland GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, att genom sammanhållning och komplementaritet försöka att använda tillgängliga finansieringsinstrument på bästa sätt för att kunna optimera effekterna, nå bättre resultat och uppmuntra till hållbar ekonomisk tillväxt. Finansieringsinstrumenten bör också användas på ett sådant sätt att de stimulerar till ytterligare privata investeringar. Parlamentet anser att nya system för samordning av fonderna bör införas för att stödja flaggskeppsprojekten inom EUSAIR.

7.  Europaparlamentet beklagar att EUSAIR inte i tillräcklig utsträckning tar upp frågor som väcker allt större oro, såsom människohandel och gränsöverskridande brottslighet. Kriminella flöden passerar genom denna del av Europa, och parlamentet vill därför se att gränsöverskridande brottslighet och alla slags olaglig handel inkluderas i EUSAIR.

8.  Europaparlamentet betonar att även irreguljär migration bör tas med som en komponent i EUSAIR. Parlamentet anser att man i större utsträckning bör uppmärksamma social sammanhållning och lokal utveckling som grundläggande förutsättningar för integration av migranter och för förstärkningen av asylkapaciteten.

9.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att EUSAIR måste beakta regionens strategiska betydelse för EU:s energitrygghet, särskilt för diversifieringen av källor och försörjningsvägar. Parlamentet understryker att investeringar i sammankopplingar av energinät är en grundläggande förutsättning för regionens integration i EU:s energinät. Med tanke på att miljön i Adriatiska havet och Joniska havet är mycket känslig kräver parlamentet fullständig respekt för EU:s relevanta regelverk. Parlamentet efterlyser en förstärkning av källorna till förnybar energi och av energieffektiviteten samt en utveckling av energiinfrastrukturen, framför allt i de mer avlägsna och/eller mindre väl sammankopplade områdena.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att fördjupa EUSAIR:s parlamentariska dimension. Parlamentet uppmuntrar de deltagande länderna att ytterligare utveckla det interparlamentariska samarbetet, däribland om övervakningen av genomförandet av EUSAIR och om främjandet av tillnärmningen till EU:s regelverk. För att stärka den parlamentariska kontrollen rekommenderar parlamentet att man breddar den parlamentariska delaktigheten så att den inte begränsas till enbart den årliga konferensen för talmän.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera och samråda med parlamentet om de effekter som genomförandet av EUSAIR ger.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

52

9

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Manolis Kefalogiannis, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Tamás Meszerics, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Alyn Smith, Charles Tannock, László Tőkés, Elena Valenciano, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Angel Dzhambazki, Neena Gill, Andrzej Grzyb, Marek Jurek, Gabrielius Landsbergis, Urmas Paet, Dubravka Šuica, István Ujhelyi, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Janusz Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Fabio De Masi, Axel Voss, Ivan Štefanec


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (03.8.2015)

till utskottet för regional utveckling

över EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen

(2014/2214(INI))

Föredragande av yttrande: Marco Affronte

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt(4),

1.  Europaparlamentet erkänner den viktiga kopplingen mellan den ekonomiska utvecklingen och miljöns hållbarhet samtidigt som hänsyn tas till subsidiaritetsprincipen. Parlamentet ställer sig bakom främjandet av ekonomisk och social välfärd i regionen, vilket inte får ske på bekostnad av den ekologiska balansen och den biologiska mångfalden i de känsliga ekosystemen i kust- och havsområdena och deras naturresurser. Parlamentet understryker behovet av att i EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) införa konkreta miljöskyddsåtgärder, bland annat projekt för att

a)  skydda kustlinjen och kusternas ekosystem samt bekämpa erosion,

b)  stödja åtgärder för anpassning till klimatförändringarna och riskhanteringsprojekt för att förhindra naturkatastrofer orsakade av mänskliga eller icke-mänskliga aktiviteter,

c)  främja införande av högkvalitativa system för avfallshantering, avloppsvattenrening och förebyggande när det gäller vattenresurser,

d)  inleda undersökningar och jämförande studier om landsänkning.

2.  Europaparlamentet främjar den blå ekonomin som en lösning på krisen, eftersom den stimulerar jobbskapande och ekonomisk utveckling, med särskild uppmärksamhet ägnad åt kvinnors och ungdomars sysselsättning i kust- och östater. Parlamentet anser att EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen inte kan genomföras utan hänsyn till idén om den blå ekonomin, genom vilken ekonomiska sektorer med anknytning till hav och oceaner, vattenbruk, sjö- och flodtransporter och turism kopplas samman med miljöskydd.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tredjeländer som är involverade i projekt i makroregionen följer de relevanta delarna i unionens regelverk för att garantera att unionens resurser utnyttjas på ett hållbart sätt. Parlamentet rekommenderar att avtal och konventioner används för att göra länder utanför EU delaktiga i unionens miljöprojekt. Parlamentet konstaterar även att goda styrmekanismer är avgörande för miljöpolitikens genomförande.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta regelbunden dialog mellan EUSAIR och skotska partner så att alla kan få information om god praxis och den innovativa metoden för en integrerad förvaltning av kustområdena i Nordsjön.

5.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utbyta erfarenheter och god praxis från Donaus makroregion.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera och samråda med parlamentet i fråga om resultaten av genomförandet av EUSAIR.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de stater som deltar i strategin att utveckla gemensamma projekt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitiken.

8.  Europaparlamentet anser att kusterna och havssträckan mellan den adriatiska ryggen i Italien respektive på Balkan utgör ett landskaps- och miljöarv av utomordentligt värde som måste försvaras och främjas.

9.  Europaparlamentet anser därför att en nödvändig förutsättning för att målen om en miljömässigt hållbar utveckling i makroregionen ska kunna uppnås är att väg- och transportinfrastrukturen fullbordas på båda sidor om Adriatiska havet, att den införlivas i näten och korridorerna TEN-T nord-syd och öst-väst och att de felande länkarna integreras.

10.  Europaparlamentet rekommenderar ett aktivt främjande av miljöinnovation på områdena fiske, vattenbruk, sjöfart, turism, inklusive kryssningar, hamnar och tillhörande infrastruktur, för att ta vara på regionens viktiga potential och stimulera blå tillväxt och därmed skapa nya arbetstillfällen samt se till att de marina resurserna utnyttjas på ett förnuftigt och hållbart sätt i enlighet med den integrerade havspolitiken. Parlamentet ställer sig bakom främjande av innovativa, effektiva och hållbara gods- och passagerartransporttjänster som kan minska restiderna, transport- och logistikkostnaderna, de externa effekterna och framför allt koldioxidutsläppen, i överensstämmelse med antagandet av planer för rörlighet med liten miljöpåverkan.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utvecklingen av ett hållbart fiske i fråga om miljö och bevarande av fiskeresurserna och att även främja en integrerad fiske- och turismpolitik (fisketurism, havsbruk och fritidsfiske) under iakttagande av hållbarhetsprincipen.

12.  Europaparlamentet erinrar om att kommersiellt utnyttjade fiskar och skaldjur bör ligga kvar inom säkra biologiska gränser för att god miljöstatus ska uppnås och fiskeindustrins långsiktiga hållbarhet bevaras.

13.  Europaparlamentet förespråkar en utökning av bevarandeområdena för att skydda miljön och hejda förlusten av biologisk mångfald, särskilt genom en utökning av nätverken Natura 2000 och Emerald samt Life-programmet. Parlamentet framhåller betydelsen av att bevara hotade arter och uppmanar berörda medlemsstater att genom denna makroregionala strategi genomföra proportionerliga åtgärder för att uppfylla detta mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att bekämpa nedskräpning av haven, särskilt avfallsutsläpp vid öarna i Adriatiska havet.

14.  Europaparlamentet framhåller behovet av en övergripande plan för att bekämpa havsföroreningar samt de naturliga och mänskligt orsakade faror och risker som följer av klimatförändringarna, främst översvämningar, torka, markerosion och skogsbränder.

15.  Europaparlamentet understryker att påfrestningarna på ekosystemen i kust- och havsområden kan minskas genom bättre förståelse av den biologiska mångfalden och att utbyte av bästa praxis mellan deras förvaltningsmyndigheter ytterligare förstärker den biologiska mångfalden.

16.  Europaparlamentet anser att det bör fastställas ett mål som innebär att minst 10 procent av ytan i Adriatiska havet och Joniska havet senast 2020 ska omfattas av marina skyddsområden, i enlighet med relevanta internationella åtaganden och för att främja uppnåendet av en god miljöstatus i unionens marina miljö senast 2020, i enlighet med ramdirektivet om en marin strategi. Parlamentet uppmuntrar till inrättande av ett nätverk för skyddade havs-, kust- och inlandsområden och parker. Parlamentet uppmuntrar de medlemsstater som deltar i strategin att förbättra miljön genom projekt som syftar till att minska kemisk, fysisk och mikrobiologisk förorening, genom att optimera hållbarheten i sjöfartsverksamheten, skydda den biologiska mångfalden och investera i marina skyddsområden. Därför uppmanar parlamentet de berörda medlemsstaterna att främja integrerade system för miljöinspektion och miljöövervakning av skyddade havsområden och att stärka det institutionella samarbetet mellan regionala miljöinspektörer.

17.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över det förnyade intresset att utforska och utvinna olja och gas, både till havs och på land, särskilt i områden som redan är starkt påverkade av stora miljökonsekvenser. Parlamentet anser att det är viktigt att relevanta studier genomförs i fråga om makroregionen. Parlamentet betonar att utforskning och utvinning av olja och gas till havs måste ske i överensstämmelse med målen för den integrerade havspolitiken och den fysiska planeringen i kust- och havsområden och att energiproduktionen generellt bör vara inriktad på förnybar energi, såsom havsbaserad vindenergi. Parlamentet betonar att Adriatiska havet är ett slutet, grunt innanhav som inte kan bli av med förorenande ämnen och som på båda sidor kännetecknas av en blomstrande turismekonomi och att tillväxtmöjligheterna i makroregionen först bör hänga samman med turism och näringsverksamhet kopplad till dess speciella miljö och ekosystem. Parlamentet understryker nödvändigheten av att medlemsstaterna i regionen konsekvent tillämpar EU:s lagstiftning och internationella konventioner om miljömässig hållbarhet och säker maritim verksamhet, såsom utforskning av olja och gas till havs samt utveckling, installation och drift av vindturbiner till havs. Parlamentet uppmanar därför till ett fullständigt genomförande av ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG) och av direktivet om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs (2013/30/EU). Med tanke på makroregionalt samarbete ser parlamentet gärna att det inrättas ett system för ingripande vid olycksfall.

18.  Europaparlamentet framhåller kopplingen mellan miljöskydd och utveckling av en hållbar turism. I detta sammanhang uppmuntrar parlamentet regionen att gå vidare med utvecklingen av en hållbar turism och därmed undvika negativa miljöeffekter.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka utbytet av bästa praxis, till exempel vad gäller hållbarheten i projekt som utvecklats av kustaktionsgrupperna.

20.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att aktivt involvera lokala myndigheter, samhällsgrupper, det civila samhället och andra berörda aktörer i genomförandet av den makroregionala strategin så att de kan utöva sin rätt att delta i de beslutsförfaranden som rör deras lokala miljö och folkhälsa om dessa äventyras på grund av föroreningar eller på grund av infrastruktur som är invasiv eller som påverkar miljön och som inte uppfyller direktivet om miljökonsekvensbedömningar (2014/52/EU). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att delge behöriga myndigheter i grannländerna konsekvensanalysen av sådan maritim näringsverksamhet som omfattas av direktivet om miljökonsekvensbedömningar samt sådan verksamhet som omfattas av direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin erkänsla för att många regionalsamhällen har förklarat sig vara GMO-fria områden. I detta sammanhang rekommenderar parlamentet samarbete och samordning inom ramen för EUSAIR för att säkerställa skyddet mot GMO-kontaminering.

22.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens åsikt om behovet av att skapa ett centrum för förebyggande av naturkatastrofer och andra katastrofer i den adriatisk-joniska regionen.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar till samarbete mellan medlemsstaternas hydrometeorologiska institut för att förbättra samordningen i fråga om extrema väderhändelser, konsekvenser av klimatförändringar och hantering av katastrofrisker.

24.  Europaparlamentet ser vatten, jordbruk och turism som de sektorer som är mest sårbara för klimatförändringar och uppmuntrar därför till samarbete mellan nationella myndigheter för att upprätta en ram och stödmekanism för anpassnings- och begränsningsåtgärder.

25.  Europaparlamentet inser den stora potentialen hos underutnyttjade förnybara energikällor i makroregionen. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare ansträngningar för att få till stånd och främja makroregionalt energisamarbete inom ramen för energiunionen, som ska inbegripa både medlemsstater och länder utanför EU i syfte att uppnå EU:s klimat- och energimål för 2030.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att gå vidare med utvecklingen av en miljövänlig transportsektor, bland annat – men inte enbart – järnvägsinfrastrukturen, särskilt när det handlar om att utveckla gränsöverskridande infrastruktur. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av multimodala transporter och integrerade biljettsystem.

27.  Europaparlamentet ser gärna att förordningen om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter används för innovation och införande av hållbara sjötransporter i makroregionen genom användning av alternativa motorer och bränslen för fartygsdrift för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten i transportsektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

56

8

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Cristian-Silviu Buşoi, Nessa Childers, Alberto Cirio, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Jiří Maštálka, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Marcus Pretzell, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Dubravka Šuica, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Nicola Caputo, Fredrick Federley, James Nicholson, Marit Paulsen, Gabriele Preuß, Keith Taylor, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Lucy Anderson, Malin Björk, Jiří Maštálka

(1)

EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

(2)

EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

(3)

EUT L 178, 28.6.2013, s. 66.

(4)

EUT L 124, 25.4.2014, s. 1.


YTTRANDE från fiskeriutskottet (23.6.2015)

till utskottet för regional utveckling

över EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen

(2014/2214(INI))

Föredragande av yttrande: Norica Nicolai

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Det finns, som kommissionen mycket riktigt påpekar, stora socioekonomiska skillnader mellan de länder som är inblandade i strategin, särskilt mellan EU-medlemsstater och icke medlemsstater. Kommissionen ska förelägga parlamentet tredjeländernas ekonomiska bidrag till genomförandet av denna strategi.

B.  Att genomföra och respektera den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser och mål bör vara ett av de viktigaste utvärderingsmålen för samtliga länder som är inblandade i denna strategi. Dessutom bör ett kvantitativt mål på samma nivå eller lägre än det maximala hållbara uttaget ingå i alla utvärderingar som rör den marina miljön och fisket i området.

C.  Adriatiska havet är på grund av sin halvslutna karaktär särskilt sårbart för föroreningar och uppvisar särskilda hydrografiska förhållanden såsom olika djup och en kustlinje som uppvisar stora skillnader mellan den nordliga och den sydliga delen av regionen. Fiskbestånden delas mellan samtliga kuststater vilket konstant hotar föryngringen av bestånden. Inom den framtida ramförordningen för tekniska åtgärder i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken bör åtgärderna vara regionalt utformade och skräddarsydda för de olika särdragen i detta område och dess marina resurser och fiskerier.

D.  Regionens vatten hotas av olika källor till föroreningar, bland annat obehandlat avfall, eutrofiering som uppstår vid avrinning från jordbruket och fiskodlingar, och med tanke på att miljöskyddet ingår i EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen är det av yttersta vikt att förstå att det inte går att skapa ekonomisk utveckling utan miljöhållbarhet.

E.  Kommissionen erkänner att den inte har gjort en fullständig utvärdering av det rådande läget i regionen och länderna, varken i strategin eller handlingsplanen, på grund av brist på uppgifter.

F.  Enligt kommissionen kommer EU tillsammans med medlemsstaterna att medfinansiera projekten.

G.  Den blå ekonomin innebär en möjlig lösning på den ekonomiska krisen eftersom den främjar nya arbetstillfällen, tillväxt och ekonomisk utveckling, särskilt i kust- och östater. EU-strategin för den adriatisk-joniska regionen kan inte genomföras utan att man tar hänsyn till den blå ekonomin, då den omfattar ett stort antal ekonomiska sektorer som är kopplade till haven och oceanerna, inklusive traditionella och framväxande sektorer såsom fiskerier, vattenbruk, transporter på floder och till havs, hamnar och logistik och turism.

H.  Strategin är lika bra som de projekt som finansieras och stöds av medlemsstaterna.

I.  Alla länder vill uppnå ekonomisk tillväxt och utveckling.

J.  Blå tillväxt, som ingår i denna strategi och den åtföljande handlingsplanen, är en plattform för projekt för hållbar utveckling, och särskilt för den här typen av regioner.

K.  Trots att fiskenäringen är en av de viktigaste sektorerna i denna region, finns det inte någon specifik del i strategin som ägnas åt den, utan olika aspekter som rör fisket är uppdelade mellan flera olika pelare.

L.  En ökning av sjötransporterna och kryssningsturismen ingår i strategin och handlingsplanen för att uppnå utveckling och ekonomisk tillväxt.

M.  Ökad marin aktivitet skulle kunna skada de redan hotade fiskbestånden i Adriatiska havet och Joniska havet.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som oberoende kontaktpunkt i denna strategi, framhålla vikten av att skapa förutsättningar för att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan länderna. Parlamentet påminner om att målet för strategin är att bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom Europeiska unionen och med tredjeländerna i den adriatisk-joniska regionen, att stödja och främja ansträngningar för att anpassa fiskerilagstiftningen till de mål som fastställs i den gemensamma fiskeripolitiken samt att åstadkomma ett genuint gränsöverskridande samarbete mellan länderna i regionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att efter bästa förmåga säkerställa att fiskerinäringen, fiskbestånden, den marina miljön och alla andra aspekter kopplade till denna sektor är samordnade och förvaltas på ett hållbart sätt i alla pelare, och att alla länder, inbegripet de tredjeländer i makroregionen som deltar i projekten, handlar i enlighet med och respekterar värderingarna, principerna och målen i den gemensamma fiskeripolitiken, och uppmanar både kommissionen och de medlemsstater som deltar i strategin att utveckla gemensamma projekt i överensstämmelse med dessa principer.

3.  Europaparlamentet framhåller vikten av att stödja genomförandet av det nya direktivet om upprättande av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden (genom samordnad planering) och av förbättrad förvaltning inom områdena fiske och vattenbruk, för att bidra till en mer hållbar användning av befintliga naturtillgångar och därmed även till hållbar tillväxt. Parlamentet anser att gemensam förvaltning av havsområden utgör en viktig ram för en hållbar och transparent användning av marina resurser.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja inrättandet av lokala aktionsgrupper för fiske, som kan bli ett naturligt verktyg för att diversifiera fiskerinäringen. Parlamentet understryker att hållbara och lönsamma fiskerier och vattenbruk kräver ökat deltagande från berörda parter i den övergripande förvaltningen och förbättrad och diversifierad fiskeverksamhet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utarbeta en flerårig förvaltningsplan för fisket i dessa två hav.

6.  Europaparlamentet efterlyser kontinuerliga och grundliga utvärderingar och analyser av beståndens utveckling, som sprids till samtliga länder, eftersom en ökning i den maritima aktiviteten skulle kunna påverka hälsotillståndet hos fiskbestånden i regionen och flera arter redan är utsatta. Parlamentet förespråkar att försiktighetsprincipen tillämpas vid behov.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på regionens särskilt känsliga marina ekosystem, göra utvärderingar med en heltäckande miljökonsekvensanalyser av alla de faktorer, till exempel sjötransporter och transporter av avfall, förorening av vattnen, framtida borrning eller uppförande av ny infrastruktur vid kusten, som kan påverka de redan utsatta fiskbestånden. Parlamentet insisterar på att försiktighets- och hållbarhetsprinciperna bör tillämpas när så är nödvändigt och uppmanar kommissionen att uppdatera förteckningen över verksamhet till havs (t.ex. djuphavsutvinning och havsbaserad energiproduktion) som kan påverka den marina miljön och fiskbestånden.

8.  Eftersom en ökning av den maritima verksamheten successivt begränsar fiskeområdena, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se till att alla berörda sektorers intressen tas i beaktande på ett rättvist sätt i alla led i utvecklingen av maritim verksamhet, det vill säga vid utformningen av fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

9.  Europaparlamentet begär att projekt som syftar till att bedöma påverkan av indirekt fiske (spökgarn, nät för musselodling) och bifångster av skyddade arter utvärderas och främjas. Enbart i Adriatiska havet uppskattas 40 000 havssköldpaddor fångas av misstag. Parlamentet anser att studier om påverkan, men även om hur man kan mildra denna påverkan (till exempel genom flyktanordningar för sköldpaddor), bör genomföras omgående.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utvecklingen av både hållbart fritidsfiske i området och hållbar och ekonomiskt lönsam turism samt att främja en integrerad politik för fiske och turism (till exempel fisketurism och havsbruk), i överensstämmelse med hållbarhetsprincipen.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och stödja projekt som bidrar till en verklig och hållbar utveckling av små, avlägset belägna samhällen på öar och som tryggar deras dagliga inkomst genom småskaligt fiske.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och främja fiskerinäringens och fiskeriarbetarnas deltagande, även i projekt som är koppladetill kulturell och historisk turism, till exempel fisketurism, fiskerikultur och det traditionella fiskets platser och yrken.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över den skada som plastavfall orsakar haven. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ för att samla in och återvinna detta avfall. Parlamentet understryker betydelsen av att engagera fiskarna i denna process.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att registrera volymerna av fångsterna från fritidsfiske, i syfte att reglera denna verksamhet och låta både fritidsfiske och yrkesfisket omfattas av målet för maximalt hållbart uttag.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av behovet av återhämtning av fiskbestånden i vissa områden i Adriatiska havet och Joniska havet, säkerställa att de marina återhämtningsområdena för olika fiskarter identifieras och skyddas vederbörligen, att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd för skapandet av konstgjorda rev samt att öka de nuvarande ansträngningarna för att upprätta ett nätverk av skyddade marina områden i regionen och säkerställa att samtliga områden som är av biologisk betydelse är skyddade i överensstämmelse med internationella åtaganden såsom den strategiska planen för biologisk mångfald.

16.  Europaparlamentet stöder införandet av en kvalitetsstämpel för högkvalitativa skaldjursprodukter från den adriatisk-joniska regionen, för att öka näringens konkurrenskraft och ge konsumenterna en certifiering när det gäller kvaliteten på fiskeri- och fiskodlingsprodukter.

17.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av vattenbruket och havsbruket kan vara viktig både för återhämtningen av artmångfalden och för den ekonomiska tillväxten i den adriatisk-joniska regionen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål åtgärda bristen på exakta och heltäckande uppgifter om marina resurser och om omfattningen av de vattenföroreningar som orsakas av plastavfall, orenat avfallsvatten och invasiva arter via utsläpp av ballastavfall, vilken gör utvärderingarna otydliga och otillförlitliga. Mot bakgrund av det faktum att uppgifter om fisket, utvärderingen av fiskbestånden och alla andra analyser är ofullständiga, uppmanar parlamentet kommissionen att åtgärda detta innan man börjar finansiera annan utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ett fruktbart vetenskapligt samarbete mellan aktörerna i den adriatisk-joniska regionen och att säkerställa att de berörda länderna genomför reformer så att de kan genomföra insamling, analys och utvärdering av data, i syfte att identifiera möjligheter för ett hållbart utnyttjande av marina resurser.

19.  Europaparlamentet uppmanar de stater som deltar i strategin att förbättra miljökvaliteten via projekt som syftar till att minska kemisk, fysisk och mikrobiologisk förorening, att gemensamt ta fram strategier för att minska mikroplaster och annat skräp i vattnen i regionen samt att samordna saneringen av det befintliga skräpet, optimera sjöfartsverksamheten i syfte att uppnå hållbarhet, skydda den biologiska mångfalden, investera i marina återhämtningsområden och ta itu med problemet med eutrofiering som uppstår vid avrinning från jordbruket.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport för parlamentet och rådet varje år, med start under genomförandeåret, och en slutlig utvärdering efter 2020. Rapporten bör bygga på rapporter och analyser som har genomförts av samordnarna, tillsammans med de utvärderingar som har samlats in av kommissionen från andra berörda parter.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de stater som deltar i strategin att främja det viktiga arbete som kvinnor i fiskerisektorn står för och att främja deras yrkeskvalifikationer och deltagande i kustaktionsgrupperna och producentorganisationer.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de stater som deltar i strategin att skapa incitament som kan locka ungdomar till fiskerinäringen och vattenbruket i den adriatisk-joniska regionen och uppmuntra dem att utföra sådan verksamhet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka utbytet av bästa metoder, till exempel hållbarheten i projekt som utvecklats av kustaktionsgrupperna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.6.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, Richard Corbett, Diane Dodds, Linnéa Engström, João Ferreira, Raymond Finch, Ian Hudghton, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Ulrike Rodust, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Peter van Dalen, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, José Blanco López, Marek Józef Gróbarczyk, Verónica Lope Fontagné, Francisco José Millán Mon

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Tim Aker


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

17.9.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

3

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Edward Czesak, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

James Nicholson, Jan Olbrycht, Demetris Papadakis, Maurice Ponga, Hannu Takkula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Brando Benifei, Andrejs Mamikins, Soraya Post

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy