BETÄNKANDE om EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

21.10.2015 - (2015/2104(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Paavo Väyrynen

Ändringsförslag

• 001-003 (PDF - 183 KB)
• 001-003 (DOC - 299 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

(2015/2104(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU och FN, särskilt sin rekommendation till rådet av den 2 april 2014 om FN:s generalförsamlings 69:e session[1] och sin resolution av den 11 maj 2011 om EU som global aktör: dess roll i multilaterala organisationer[2],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2015 om EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings 70:e session,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete[3], som ger EU rätt att tala i FN:s generalförsamling, lägga fram muntliga förslag och ändringsförslag som går till omröstning på begäran av en medlemsstat samt utöva rätten till genmäle,

–  med beaktande av det uttalande från säkerhetsrådets ordförande som gjordes den 14 februari 2014 och var det första i sitt slag, om den roll som EU har spelat för att upprätthålla internationell fred och säkerhet[4],

–  med beaktande av förklaringen från världskonferensen i Durban 2001 mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans,

–  med beaktande av den studie som offentliggjordes i mars 2015 av Europaparlamentets generaldirektorat för EU-extern politik, Reforming the United Nations: State of Play, Ways Forward (Att reformera FN: lägesrapport, vägar framåt),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetutskottet, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för konstitutionella frågor (A7-0308/2015), och av följande skäl:

EU:s mål och globala styrkor

A.  Europeiska unionens framtid är kopplad till fred, säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter i hela världen. De utmaningar som EU står inför kräver globala lösningar, och globala problem kräver europeiska åtgärder.

B.  Principerna och målen för EU:s externa politik fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och hänger nära samman med FN:s principer och mål. I artikel 21 i EU-fördraget anges uttryckligen att principerna i FN-stadgan och folkrätten ska respekteras.

C.  EU har en unik potential att mobilisera resurser inom alla diplomatiska, säkerhets- och försvarsrelaterade, ekonomiska, utvecklingspolitiska och humanitära styrmedel, i full överensstämmelse med bestämmelserna i FN-stadgan. Att använda dessa styrmedel på grundval av en övergripande strategi ger EU en unik flexibilitet för att ta itu med de mest utmanande säkerhetsmålen på ett effektivt sätt.

D.  EU deltar aktivt, under FN:s överinseende, i främjandet av fred, säkerhet och framsteg genom sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP).

E.  EU skyddar sina värden, sina grundläggande intressen, sin säkerhet, sitt oberoende och sin integritet och arbetar för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet, i enlighet med principerna i FN-stadgan samt principerna i Helsingforsslutakten från 1975 och målen i Parisstadgan för ett nytt Europa, som antogs 1990. EU är en del av FN:s kollektiva säkerhetssystem, bland annat som ett av de regionala arrangemangen enligt kapitel VIII i FN-stadgan.

F.  EU främjar en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna – med de primära syftena att utrota fattigdom, främja långsiktig fred och stabilitet och bekämpa social ojämlikhet – och tillhandahåller humanitärt bistånd åt befolkningar, länder och regioner som drabbas av alla typer av kriser, oavsett om de har naturliga orsaker eller är orsakade av människan.

G.  EU är en ledande aktör inom de närbesläktade politikområdena handel, utveckling, humanitär nödhjälp, miljö och mänskliga rättigheter.

H.  EU arbetar för miljömässig hållbarhet genom att främja internationella åtgärder och insatser för att bevara och förbättra miljön och en hållbar förvaltning av jordens naturresurser.

I.  EU spelar också en ledande roll inom miljöpolitiken, främst i kampen mot klimatförändringarna, och då inte bara genom att ligga i framkant och sätta upp ambitiösa mål för sig själv, utan även genom att oförtrutet verka för bindande avtal samt konkreta och mätbara åtgärder i globala förhandlingar.

J.  EU stärker grunden för social hållbarhet och gott styre genom att befästa, stödja och främja demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och principerna i folkrätten.

K.  I enlighet med sina fördrag främjar EU ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre och har engagerat sig för en effektiv multilateralism med FN i centrum. Detta engagemang har sin grund i övertygelsen att det internationella samfundet behöver ett effektivt multilateralt system som bygger på universella rättigheter och värden för att framgångsrikt kunna bemöta globala kriser, utmaningar och hot.

L.   Tyngdpunkten i EU:s externa politik har utgjorts av bilaterala förbindelser och samarbete och partnerskap med länder, grupper av länder och andra regionala och internationella organisationer över hela världen. Under de senaste årtiondena har särskild uppmärksamhet ägnats åt de geopolitiska målen och problemen i EU:s östra och södra grannskap. EU har också särskilda relationer till de afrikanska länderna och ägnar i sin verksamhet särskild uppmärksamhet åt deras utmaningar.

M.  I en tid då det ömsesidiga beroendet i världen ökar måste EU stärka sin roll både inom bilaterala förbindelser och i multilaterala forum.

N.  EU har deltagit i och spelar en viktig roll i internationella förhandlingar och medlingsinsatser, särskilt i fallen E3/EU3+3 och förhandlingarna med Iran samt fredsprocessen i Mellanöstern.

O.  Som världens största handelsblock spelar EU en framträdande roll i bilaterala och multilaterala handelsavtal och har utvecklat aktiva handelspolitiska åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt, fattigdomsminskning samt skydd av miljön och naturresurserna.

P.  EU och dess medlemsstater är de största ekonomiska bidragsgivarna till FN:s allmänna budget samt dess humanitära bistånd, offentliga utvecklingsbistånd och fredsbevarande insatser. EU:s utvecklingspolitik är av stor betydelse med tanke på dess aktiva främjande av fattigdomsminskning och ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, och stärker därmed freden och säkerheten. EU är part i över 50 multilaterala avtal och konventioner inom ramen för FN och är den enda deltagaren som inte är en stat.

Q.  EU är en av de mest engagerade försvararna av och förespråkarna för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, kulturella värden och mångfald, demokrati och rättsstaten. Bestämmelser som rör dessa principer ingår i alla dess bilaterala partnerskap och har en central plats i dess multilaterala politik. EU har alltid varit en mycket stark anhängare av internationell rättvisa.

R.  EU spelar en viktig roll för att stödja FN:s insatser på områden av ömsesidigt intresse, i synnerhet när det gäller skydd av civila och särskilt kvinnor och barn som drabbas av väpnade konflikter.

S.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s grundläggande värden och erkänns i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. EU har tagit ansvar för att integrera jämställdhet i alla sina åtgärder och politikområden, även i utrikespolitiken och politiken för utvecklingssamarbete.

T.  Mänskligheten har gemensamma värden och intressen. Kostnaderna för och nyttan av att lösa gemensamma problem och främja gemensamma mål och värden bör vara rättvist fördelade.

FN-systemet

U.  FN-systemet är det huvudsakliga globala forumet i arbetet för bättre global styrning och är därför det bästa forumet för att främja EU:s värden och intressen.

V.  Det huvudsakliga målet efter andra världskriget var att upprätthålla fred och säkerhet. Arbetet med att främja ekonomisk och social utveckling samt mänskliga rättigheter hade en central plats i stadgan. Miljöfrågorna dök upp på FN:s dagordning i början av 1970-talet. I Brundtlandrapporten från 1987, Vår gemensamma framtid, definierades begreppet hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Vid Riokonferensen (Unced) 1992 slogs utvecklings- och miljöpolitiken ihop till en politik som kombinerade faktisk fattigdomsminskning och främjande av hållbar utveckling över hela världen.

W.  FN-systemet täcker alla samarbetsområden, med säkerhetsrådet i centrum som primärt ansvarigt för att bevara internationell fred och säkerhet, med bistånd av hjälporgan och rådgivande organ.

X.  FN-systemet består av nitton fackorgan, bland annat FAO, IFAD, ILO, IMF, Unesco, Unido, WHO och Världsbanksgruppen, tillsammans med elva fonder och program, bland annat Unctad, UNDP, Unep, UNFPA, UNHCR, Unicef, UN Women och WFP[5], samt nio fackkommissioner, fem regionala kommissioner och ett antal andra liknande organ. Även organisationer som Världshandelsorganisationen (WTO) och Internationella atomenergiorganet (IAEA) är knutna till FN-systemet.

Y.  De flesta av dessa organ, fonder, program, kommissioner och kommittéer arbetar under överinseende av Ekonomiska och sociala rådet och FN:s generalförsamling, som några av dem rapporterar till.

Z.  EU och dess medlemsstater spelar en avgörande roll för att främja FN:s principer och mål och lösa mänsklighetens gemensamma problem. Å andra sidan behöver Europa globala partner för att lösa sina egna problem på områden som säkerhet, miljöskydd, mänskliga rättigheter, migration, skydd av asylrätten och finansiell instabilitet.

AA.  EU har ett särskilt ansvar för bevarandet av freden, utvecklingen och de mänskliga rättigheterna i sitt eget grannskap.

AB.  Det är mycket viktigt att de åtgärder som vidtas inom ramen för FN respekterar folkrätten. Brott som begås under ett FN-mandat är ytterst skadliga för organisationens trovärdighet och får inte gå ostraffade.

AC.  Länderna är uppdelade i geografiska områden, vilket ofta leder till blockröstning. Stater som är medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter begår ofta själva systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vilket undergräver människorättsrådets genomslagskraft och trovärdighet i stort.

AD.  Vinsterna från IS/Daishs plundring av kulturella och religiösa platser i Irak och Syrien och smuggling av föremål därifrån används för att bidra till att finansiera rörelsens terrorverksamhet. Unesco och dess konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom har en central roll att spela för att akut skydda det syriska och irakiska kulturarvet.

AE.  EU och FN har ett nära samarbete i de känsligaste krissituationerna, särskilt i Mellanöstern och Nordafrika. De måste stärka sina insatser ytterligare för att hitta fredliga politiska lösningar på sådana kriser.

AF.  Diskussionen och beslutet om förnyelsen av mandatet för Forumet för förvaltning av internet planeras äga rum 2015 i FN:s generalförsamling. Parlamentet har uppmanat generalförsamlingen att förnya forumets mandat och att öka dess resurser och stärka flerpartsmodellen för förvaltning av internet.

EU inom FN-systemet

1.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater i enlighet med artikel 21.1 i EU-fördraget delar värdena och principerna i FN-stadgan och spelar en avgörande roll för att främja dessa principer och FN:s mål, genom unionens yttre åtgärder. EU behöver globala partner för att framgångsrikt uppnå sina utrikespolitiska mål, särskilt på områdena fred och säkerhet, terrorism, organiserad brottslighet, regionala konflikter, stater i upplösning och spridning av massförstörelsevapen.

2.  Säkerhetssituationen för EU håller på att bli alltmer instabil och osäker på grund av de många långvariga och framväxande utmaningarna på säkerhetsområdet, och Europaparlamentet betraktar konflikten i östra Ukraina, konflikterna i Syrien och Irak, uppsvinget för terrororganisationen IS, krisen i Libyen och terroristhotet i Afrika (särskilt i Sahel, Libyen och på Afrikas horn) som allvarliga globala hot som kräver globala svar. Parlamentet anser att EU inte kan hantera dessa hot på egen hand, utan behöver stöd av internationella partner.

3.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att EU och dess medlemsstater spelar en aktiv roll och bidrar till arbetet inom FN-systemet på olika sätt och i olika former, vilket bör bli mer synligt.

4.  Europaparlamentet välkomnar också EU:s viktiga bidrag till utveckling och humanitärt bistånd runt om i världen. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater tillsammans är världens största bidragsgivare till utveckling och humanitärt bistånd.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU har blivit en verklig internationell aktör och följaktligen har utökad observatörsstatus i FN, med rätt att tala vid FN:s generalförsamlings möten i debatter mellan företrädare för större grupper och inför enskilda stater, rätt att lägga fram förslag och ändringsförslag, rätt till genmäle samt rätt att väcka ordningsfrågor och dela ut handlingar.

6.  Europaparlamentet påminner dessutom om att EU representeras av en mängd olika aktörer inom FN: Europeiska rådets ordförande, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska kommissionen och EU-delegationer samt av sina 28 medlemsstater, varav två (Frankrike och Storbritannien) är permanenta medlemmar med vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet insisterar på att EU:s medlemsstater enligt fördraget är skyldiga att samordna sitt agerande inom alla internationella forum.

Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre inom FN?

7.  Europaparlamentet är övertygat om att EU, för att bättre uppnå sina utrikespolitiska mål såsom de fastställs i fördraget, bör sträva efter att stärka det globala styret inom FN‑systemet och öka sitt eget och sina medlemsstaters inflytande inom detta system. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att aktivt stödja en genomgripande reform av FN-systemet för att stärka dess legitimitet och regionala representation samt dess öppenhet, ansvarsskyldighet och slagkraft i bemötandet av dagens komplexa och mångfacetterade utmaningar. Det är särskilt viktigt att ge nytt liv åt arbetet i generalförsamlingen.

8.  Europaparlamentet betonar att EU bör spela en mer framträdande roll inom generalförsamlingen, vilket förutsätter tillräcklig synlighet och politisk tyngd, så att EU bättre kan fullgöra sina internationella åtaganden i linje med generalförsamlingens resolution av den 3 maj 2011[6].

9.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för parlamentens och de regionala församlingarnas roll i FN-systemet.

10.  Europaparlamentet uppmanar säkerhetsrådets medlemmar att, i nära samarbete med generalförsamlingen, se över och revidera den ogenomskinliga processen för urval av FN:s generalsekreterare, och att säkerställa lika möjligheter mellan manliga och kvinnliga kandidater till denna befattning. Alla FN-organ, särskilt säkerhetsrådet, uppmanas att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt jämställdhetsintegrering inom FN, och EU:s medlemsstater uppmanas att gå i spetsen för dessa insatser genom att uppmuntra och främja kvinnliga kandidater. Parlamentet vill att en kvinna ska väljas till FN:s nästa generalsekreterare, och uppmanar EU att stödja UN Women när det gäller att beakta diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck.

11.  Europaparlamentet framhåller EU:s aktuella prioriteringar för FN:s generalförsamlings 70:e session, i vilka EU upprepar sitt krav sedan lång tid tillbaka att FN bör effektivisera sina strukturer, sin budget och sina arbetsmetoder, utan att rygga tillbaka för svåra frågor som reformen av säkerhetsrådet.

12.  Europaparlamentet betonar att FN:s generalförsamling, som företräder alla medlemsländers regeringar, måste ha olika sätt och metoder för att ange riktningen för FN-systemet och samordna alla dess aktiviteter.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att säkerhetsrådet måste reformeras för att bättre återspegla den nya globala verkligheten och bemöta nuvarande och framtida säkerhetsutmaningar på ett mer effektivt sätt. Parlamentet uppmuntrar de länder som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd att avstå från att utöva sin vetorätt i samband med folkmord och brott mot mänskligheten.

14.  Med tanke på EU:s bidrag till freds- och säkerhetsstrukturen i världen och Lissabonfördragets mål att stärka den europeiska utrikespolitiken påminner Europaparlamentet om det långsiktiga målet att EU får en plats i ett utvidgat säkerhetsråd, och efterlyser åter en debatt i hela Europa om reformen av säkerhetsrådet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att sträva efter gemensamma EU-ståndpunkter i frågor som faller inom ramen för säkerhetsrådet och att förbättra de befintliga samarbetsmekanismer som syftar till att säkerställa att de EU-medlemsstater som sitter i säkerhetsrådet försvarar gemensamma EU-ståndpunkter i detta forum. Enligt artikel 34 i EU-fördraget ska de EU‑medlemsstater som är medlemmar av säkerhetsrådet hålla övriga medlemsstater och den höga representanten informerade och hävda unionens ståndpunkter och intressen. Parlamentet påminner vidare om att dessa stater, när unionen har intagit en ståndpunkt till en fråga på säkerhetsrådets dagordning, ska begära att den höga representanten inbjuds att lägga fram unionens ståndpunkt.

15.  Kapitel VIII i FN-stadgan förespråkar en förstärkt roll för regionala och subregionala organisationer inom FN, och Europaparlamentet uppmanar EU och OSSE att verka för att de själva och andra regionala organisationer ska öka sitt deltagande i det globala styret.

16.  Genom vidare samarbete med FN bör EU dra större nytta av partnerskap med FN:s fackorgan, fonder, program, kommissioner och kommittéer. Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av EU:s samordning i styrelserna för dessa organ i syfte att se till att EU talar med en röst.

17.  Förutom de nödvändiga reformer som ska genomföras inom FN förutsätter ett bättre uppfyllande av EU:s utrikespolitiska mål, inbegripet främjandet av grundläggande värden, att de olika dimensionerna av unionens hela externa politik – såväl den bilaterala som den multilaterala – samordnas på ett bättre sätt. Europaparlamentet upprepar sin begäran om större synlighet för EU:s åtgärder och stöd i alla multilaterala forum och ute på fältet.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU att bättre samordna sitt arbete på området humanitärt bistånd, till exempel via Echo, med respektive FN-organ, i syfte att åstadkomma optimal effektivitet med begränsade resurser och undvika onödig överlappning.

19.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta EU- och FN-institutionerna att fullt ut följa och genomföra det ekonomiska och administrativa ramavtalet (Fafa). Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet om genomförandet av Fafa och de tillhörande riktlinjerna, att kartlägga områden där förbättringar behövs och att lägga fram relevanta förslag i detta avseende.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete mellan EU och UNDP om biståndseffektivitet. Parlamentet framhåller engagemanget för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete och uppmuntrar alla stater, liksom aktörer i den privata sektorn, att ansluta sig till det.

21.  Europaparlamentet anser att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna på ett mycket framgångsrikt sätt har bidragit till Europas framsteg i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna och kan tjäna som förebild för andra regioner.

22.  Europaparlamentet efterlyser förbättrade verktyg för förebyggande arbete och tidig varning samt utökad medlingskapacitet inom FN, med sammanhållna och realistiska mandat för fredsskapande och fredsbevarande insatser där mänskliga rättigheter och tydliga strategier för tillbakadragandet ingår. EU:s medlemsstater uppmuntras att ge mer omfattande stöd till fredsskapande och fredsbevarande insatser, och EU uppmanas att stärka sina medlingsinsatser för att lösa konflikter. Under den senaste tiden har illdåd och kränkningar av de mänskliga rättigheterna begåtts av vissa extremist- och terroristgrupper. Det pågår också sexuellt våld i konflikter, där våldtäkt används som ett vapen i krigföringen. Parlamentet uppmanar därför säkerhetsrådet kraftfullt att i enlighet med principen om ”skyldigheten att skydda” fastställa en ambitiös uppsättning verktyg och medel för att säkra ett verkligt skydd mot dessa illdåd och upprätthålla rättsstatsprincipen och internationell humanitär rätt, och att uppmana FN:s medlemsstater att bekämpa människohandel och ta i hårdare mot rekrytering till och finansiering av terroristgrupper genom att förebygga och stävja rekrytering, organisering, transport och utrustande av terroriststridande samt finansiering av deras resor och verksamhet.

23.  Europaparlamentet är övertygat om att EU måste visa sitt starka och helhjärtade stöd till Internationella brottmålsdomstolen, särskilt genom att stärka och utvidga dess förbindelser med FN, särskilt säkerhetsrådet, och genom att se till att EU:s medlemsstater snabbt ratificerar Kampalaändringarna till Romstadgan, i vilka aggressionsbrott definieras. Parlamentet påminner om att det är staterna själva som har huvudansvaret för att ställa förövare inför rätta, och stöder Internationella brottmålsdomstolens domsrätt i de fall där nationella myndigheter är oförmögna eller ovilliga att på allvar lagföra de allvarligaste brotten som angår det internationella samfundet.

24.  Europaparlamentet stöder förstärkningen av det operativa samarbetet mellan EU och FN inom krishantering, bland annat genom att EU samarbetar med FN kring både utbyte av analyser (för att komma fram till en gemensam analys) och planering av freds- och säkerhetsoperationer (för att underlätta de operativa aspekterna).

25.  Europaparlamentet anser att mer bör göras för att se till att FN:s medlemsstater infriar sina löften att ge humanitärt bistånd genom att man offentliggör regelbundna översikter över deras fullgörande av sina skyldigheter.

26.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande om ökat ansvar och ökad insyn i vapenhandeln, och stöder en universalisering och ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget, liksom ett genomförande av resultatet från den första konferensen för konventionsstaterna. Parlamentet kräver att EU fortsätter att främja fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsfördraget) som hörnstenen i det globala icke-spridningssystemet och därmed själva grunden för kärnvapennedrustning, i enlighet med artikel VI i detta fördrag. Parlamentet kräver vidare att EU aktivt vidtar åtgärder för global nedrustning.

27.  Det är viktigt att EU fortsätter att aktivt främja jämlikhet och icke-diskriminering. Europaparlamentet välkomnar det första mötet någonsin om hbti-rättigheter i FN:s säkerhetsråd, som hölls den 24 augusti 2015, där man fördömde IS angrepp på och dödande av hbti-personer i Mellanöstern. Parlamentet uppmuntrar säkerhetsrådet att fortsätta att uppmärksamma kränkningar av hbti-personers rättigheter.

28.  Europaparlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om nolltolerans mot dödsstraff, och betonar att det är viktigt att EU fortsätter att arbeta för ett moratorium för dödsstraff.

29.  Europaparlamentet är övertygat om att FN-systemets ekonomiska, sociala, miljömässiga och utvecklingsmässiga dimensioner behöver stärkas avsevärt genom att man ser till att FN-organen intar en mer politisk hållning, förbättrar samarbetet dem emellan och garanterar en mer ändamålsenlig och transparent användning av tillgängliga resurser. Detta måste uppnås i första hand genom en strukturell och funktionell reform av det enligt FN-stadgan ansvariga huvudorganet för denna uppgift, nämligen Ekonomiska och sociala rådet. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att överväga möjligheten att stärka sin roll i Ekonomiska och sociala rådet genom att utveckla det till ett råd för hållbar utveckling.

30.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling, som har till uppgift att tillhandahålla politiskt ledarskap, vägledning och rekommendationer om utvecklingspolitik kopplad till de tre pelarna (den sociala, ekonomiska och miljörelaterade) för hållbar utveckling. Parlamentet är övertygat om att högnivåforumet måste bli det främsta beslutsfattande organet för all utvecklingspolitik och därmed säkerställa en samordnad och effektiv bedömning av behoven samt antagande av nödvändiga färdplaner, beslut och bindande åtgärder för hållbar utveckling för perioden efter 2015. De mål för hållbar utveckling som antogs av FN:s toppmöte i september 2015 måste ovillkorligen genomföras i praktiken.

31.  Mot bakgrund av de återkommande humanitära kriser som är kopplade till flyktingar och migranter och som orsakar stort mänskligt lidande, och med tanke på att en hållbar utveckling i ursprungsländerna i slutänden kan leda till en lösning på den humanitära krisen, är Europaparlamentet övertygat om att arbetet i samtliga organ med anknytning till detta problem bör samordnas.

32.  Europaparlamentet anser att utmaningarna i samband med den humanitära flyktingkrisen är frågor som måste hanteras på ett heltäckande sätt, i en anda av solidaritet inom EU och i nära samarbete med FN och dess organ.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU och FN att trappa upp sina gemensamma ansträngningar för att nå ett långtgående och rättsligt bindande avtal vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 och för att se till att ett snabbt genomförande av COP 21 kommer att följa.

34.  Europaparlamentet anser att det arbete som utförs av Världsbanken, Internationella valutafonden och Världshandelsorganisationen också skulle kunna samordnas som delar av FN-systemet, samtidigt som deras nuvarande strukturer för beslutsfattande bevaras, så att deras respektive beslut fattas och åtgärder genomförs på ett ansvarsfullt, effektivt, konsekvent och icke-redundant sätt. G7- och G20-gruppernas verksamhet bör i princip integreras i arbetet inom Ekonomiska och sociala rådet, som bör stärkas politiskt och förfarandemässigt, bli effektivare och få större resurser.

35.  Europaparlamentet stöder målet att på multilateral nivå skapa en investeringsskyddsordning med ett nytt system där de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras. Kommissionen uppmanas att inlemma detta mål i sin förhandlingsagenda vid utarbetandet av investeringsavtal. Om en permanent internationell domstol för biläggande av investeringstvister skapades skulle den kunna placeras inom FN-systemet, och parlamentet anser att den bör bygga på rättigheterna och skyldigheterna för dem som är underställda domstolen, med tonvikt på OECD:s principer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. FN-systemet innehåller användbara modeller för ett sådant system, särskilt när det gäller finansieringsfrågor.

36.  Det är nödvändigt att slutföra WTO:s Doharunda, och Europaparlamentet menar att FN kan använda sin unika ställning för att se till att förhandlingarna blir en framgång för utvecklingsländerna. I detta avseende skulle FN kunna arbeta jämsides med WTO samt ge råd och vägledning till utvecklingsländerna i fråga om att främja en strategi för handel och investeringar, med EU som en central medaktör.

37.  Europaparlamentet är medvetet om behovet att stärka och genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att bidra till ett framgångsrikt resultat från arbetet i den mellanstatliga arbetsgruppen om transnationella företag och mänskliga rättigheter.

38.  Europaparlamentet anser att FN bör arbeta för alla frågor som rör människors välbefinnande. Detta inbegriper kulturell hållbarhet och skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, genom integrering av utbildning, turism, kulturdiplomati, skydd av kulturarvet, den kreativa sektorn samt vetenskaplig forskning i utformningen av politiken.

39.  Europaparlamentet rekommenderar samarbete mellan EU och FN kring utbildning i program för nödsituationer i händelse av humanitära kriser, väpnade konflikter eller naturkatastrofer, genom fortsatt stöd till program som Unicefs utbildning i nöd- och krissituationer och efterkrissituationer, UNHCR:s kvalitetutbildningsprogram i flyktingläger samt UNRWA:s utbildningsarbete.

40.  Europaparlamentet ser positivt på att den kommission som tillsattes 2014 har organiserat sitt arbete i kluster, vilket ger vice ordföranden/den höga representanten det förstärkta ansvaret för att samordna EU:s externa politik, i nära samarbete med andra EU-institutioner. Parlamentet betonar att politikområden med en global dimension måste stå i centrum för arbetet i detta specifika kluster.

41.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i sin årliga rapport om Gusp ta med ett omfattande avsnitt om främjandet av EU:s globala utrikespolitiska mål.

42.  Europaparlamentet anser att parlamentet måste vara i stånd att hantera de globala utmaningarna på samma djupgående och omfattande sätt som kommissionen och organisera sitt arbete i enlighet med detta. Parlamentet uppmuntrar alla parlamentsutskott vars behörighetsområde omfattar politikområden med en extern och global dimension att vidarebefordra sina yttranden över det relevanta avsnittet av rapporten från vice ordföranden/den höga representanten till utskottet för utrikesfrågor, som har ansvaret för denna rapport.

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten samt Förenta nationernas generalförsamling och generalsekreterare.

24.9.2015

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till utskottet för utrikesfrågor

över EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

(2015/2104(INI))

Föredragande av yttrande: Anna Záborská

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet upprepar att EU och dess medlemsstater bör spela en ledande roll i utvecklingsagendan för tiden efter 2015 och samarbeta med FN och alla berörda aktörer för att se till att ambitiösa åtaganden görs i syfte att uppnå de framtida målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att EU i denna strävan är bundet av de värderingar som delas av alla dess medlemsstater.

2.  Europaparlamentet anser att EU och UNDP bör öka sina gemensamma insatser för att främja gemensamma värderingar och stödja regeringarna, det civila samhället och befolkningen i fattigare länder på viktiga politikområden såsom kapacitetsutveckling, institutionell utveckling, korruptionsbekämpning, jämställdhet, valstöd, krisförebyggande och återhämtning, katastrofriskreducering samt klimatförändringar.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och FN:s specialiserade organ, fonder och program att upprätta en högnivådialog om genomförandet av målen för hållbar utveckling, i syfte att samordna EU:s och FN:s politik, program och åtgärder. Parlamentet understryker vikten av uppdelade och tillgängliga data för att övervaka framstegen och utvärdera resultaten av partnerskapet mellan EU och FN.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU och UNDP att öka ansträngningarna för att se till att de multinationella företagens verksamhet i fattigare länder övervakas noga, särskilt när det gäller frågor som är systemviktiga för utvecklingen, såsom mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljöskydd.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete mellan EU och UNDP om biståndseffektivitet. Parlamentet framhåller engagemanget från det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete och uppmuntrar alla stater och aktörer i den privata sektorn att ansluta sig till det.

6.  Europaparlamentet betonar att det för de fattigare ländernas utveckling är viktigt att FN antar bindande regler om de multinationella företagens verksamhet och vidtar åtgärder för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av förbindelser mellan EU och FN när det gäller fredsbevarande, nedtrappning och medling och gläder sig över att banden mellan Europeiska utrikestjänsten och FN:s avdelning för politiska frågor har stärkts på senare år. Parlamentet efterlyser ökat EU-stöd, bland annat till enheten för medlingsstöd. Parlamentet beklagar att det i medlemsstaterna finns en pågående tendens att minska sina bidrag i form av personal till FN:s uppdrag.

8.  Europaparlamentet efterlyser mer samarbete mellan EU och FN när det gäller hälsa, hiv/aids, utbildning, livsmedel och näring, vatten, sanitet och hygien, skydd av barn, jämställdhet, social delaktighet, klimatåtgärder, humanitärt bistånd, migration, mänskliga rättigheter, icke-diskriminering i alla former, goda styrelseformer och demokratisering, särskilt i syfte att bekämpa skattekorruption, skatteflykt och olagliga finansiella flöden och stödja konfliktförebyggande åtgärder.

9.  Europaparlamentet välkomnar det partnerskap som 2012 upprättades mellan EU och FN-organet UN Women för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter i världen. Parlamentet efterlyser en utvärdering av detta partnerskap. Siktet bör vara inställt på att försöka stärka partnerskapet.

10.  Europaparlamentet efterlyser ett starkare samarbete mellan EU och FN för att underlätta det civila samhällets delaktighet i den politiska processen. Särskild tonvikt bör läggas på kvinnor, som alltjämt ofta är marginaliserade från det politiska livet.

11.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt partnerskapet mellan EU och FN är för att förbättra livet för kommande generationer och betonar att barn är särskilt utsatta, och att de har en central roll när det gäller att få till stånd en hållbar och rättvis utveckling för alla. Parlamentet erkänner att det långvariga samarbetet mellan EU och Unicef är avgörande för att skydda barn i nödsituationer och uppfylla alla barnrelaterade mål för hållbar utveckling.

12.  Europaparlamentet vidhåller att EU måste gå före i kampen mot klimatförändringen och samarbeta mer med FN på detta område. EU måste också ta hänsyn till utvecklingsländernas särskilda situation, inte minst före antagandet av målen för hållbar utveckling och COP21-avtalet i Paris.

13.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt partnerskapet mellan EU och FN är för att åtgärda de bakomliggande orsakerna och följderna av globala flyktingkriser och humanitära nödsituationer. Parlamentet poängterar att det är mycket viktigt med en transparent användning av utvecklingsbiståndet och med samordnade insatser från alla internationella aktörers sida. Samtidigt bör det ges tekniskt stöd och mobiliseras adekvata resurser för att skydda de mest utsatta grupperna, inklusive barn, och se till att migranternas rätt till internationellt skydd upprätthålls. Parlamentet efterlyser därför ytterligare samarbete och dialog i förberedelserna inför världstoppmötet i Ungern 2016.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	22.9.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Louis Aliot, Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Davor Ivo Stier, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Eleni Theocharous
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Liliana Rodrigues, Estefanía Torres Martínez

22.9.2015

YTTRANDE från utskottet för internationell handel

till utskottet för utrikesfrågor

över EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

(2015/2104(INI))

Föredragande av yttrande: Ska Keller

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller att en fri och rättvis handel är det mest användbara verktyget för att hjälpa utvecklingsländerna att hjälpa sig själva. Parlamentet påpekar de stora effekter som handel och investeringar kan få för en hållbar utveckling i de minst utvecklade fattiga länderna och för kampen mot fattigdomen och kränkningar av de mänskliga rättigheterna om handeln och investeringarna skräddarsys, genomförs med långsiktiga mål, har en tydlig inriktning, sker inom ramen för tydliga regler om resultat och kopplas till motviktsåtgärder för övergångsperioder, exempelvis genom särskilda program för handelsförmåner, handelssanktioner, reglering av handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt certifieringssystem som reglerar handeln med konfliktmineraler. Parlamentet uppmanar därför EU att ta fram ambitiösa, effektiva och aktiva handelspolitiska åtgärder för att främja FN:s mål för hållbar utveckling och millennieutvecklingsmålen. Parlamentet anser i fråga om slutförandet av Doharundan att FN kan använda sin unika ställning i den multilaterala agendan för att se till att dessa förhandlingar blir en framgång för utvecklingsländerna. I detta avseende bör FN arbeta tillsammans med Världshandelsorganisationen (WTO) och ge råd och vägledning till utvecklingsländerna för att främja en strategi för liberalisering av handel och investeringar, med EU som en central medaktör.

2.  Europaparlamentet betonar behovet av en ambitiös agenda för hållbar utveckling från FN:s sida, och i enlighet med artikel 21.2 d i EU-fördraget anser parlamentet att EU:s handelspolitik måste samordnas ytterligare och genomföras på ett enhetligt sätt i syfte att återuppliva och främja det globala partnerskapet för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser en förstärkning av de internationella insatserna för att genomföra omfattande konsekvensbedömningar av världshandelns inverkan på livskvalitet och lika möjligheter för världens befolkning samt på miljön. Parlamentet efterlyser bättre utrymmen för dialog mellan offentliga och privata enheter – bland annat företag, fackföreningar och det civila samhället – i syfte att främja utbyte av god praxis och synergier som leder till en hållbar utveckling.

3.  Europaparlamentet förstår att handelspolitiken har en roll att spela för att minska koldioxidutsläppen, och uppmanar därför EU med eftertryck att se till att dess handelspolitiska beslut ligger i linje med de åtaganden som gjordes vid G7-ledarnas möte i Schloss Elmau (Tyskland) den första helgen i juni 2015 om att ”fasa ut fossila bränslen inom den globala ekonomin under detta århundrade” och att begränsa den globala temperaturökningen till högst 2 °C, i överensstämmelse med målen i det kommande avtal som ska färdigställas vid COP21 i Paris. EU och dess medlemsstater uppmanas med kraft att ratificera Dohaändringen för perioden fram till 2020.

4.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU, i dess egenskap av världens största handelsblock, att spela en central roll i de växande internationella diskussionerna om rent globala frågor och bland annat delta på ett framträdande sätt i FN:s klimatförändringskonferens 2015, liksom att visa ett starkt engagemang för frågan om migranter och flyktingar inom ramen för FN och samtidigt utveckla ambitiösa, effektiva och aktiva handelspolitiska åtgärder för att främja hållbar tillväxt, fattigdomsbekämpning och skydd av miljön och naturresurserna, i överensstämmelse med de relevanta FN-konventionerna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt EU och dess medlemsstater att, även i handelsavtal, förverkliga rätten till mat i enlighet med FN:s resolution från 2011 om rätten till mat (A/66/158). Parlamentet erkänner att EU spelar en nyckelroll för att ta itu med de globala utmaningarna för en tryggad livsmedelsförsörjning.

6.   Europaparlamentet stöder fortsatt slutsatserna i Unctads rapport från 2011 om utländska direktinvesteringar i de minst utvecklade länderna. I denna rapport rekommenderas en handlingsplan med krav på ökade investeringar genom en varsam liberalisering av infrastruktursektorerna, främjande av offentlig-privata partnerskap med utländska investerare, uppmuntrande av utlåning till små och medelstora företag, ökad tillgång till sunda standarder för behandling och skydd av investeringar samt ytterligare insatser för att hantera problem med undermålig styrning och bristfällig respekt för de rättsliga ramarna.

7.  Europaparlamentet delar den åsikt som uttrycks i Unctads World Investment Report 2015, nämligen att regleringspolitiken för investeringar måste reformeras och multinationella företags skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiva skatteplanering enligt definitionerna i OECD:s rapport ”Corporate Loss Utilisation through Aggressive Tax Planning” från 2011 måste upphöra i syfte att stödja mobiliseringen av inhemska resurser till förmån för målen för hållbar utveckling, och att ett fullständigt tillvaratagande av investeringar, minskade handelshinder och en liberalisering av våra ekonomier har potential att åstadkomma hållbar ekonomisk utveckling, särskilt i de minst utvecklade länderna, om detta genomförs med långsiktiga mål, har en tydlig inriktning, sker inom ramen för tydliga regler om resultat och kopplas till motviktsåtgärder för övergångsperioder. Genom ett effektivt genomförande av en skatt på finansiella transaktioner på global nivå – där EU har en banbrytande roll – skulle många länder ges ytterligare en möjlighet att uppfylla dessa mål. EU uppmanas att leda den globala kampen mot skatteparadis, som hindrar bekämpandet av den olagliga handeln, med förödande konsekvenser för utvecklingen och de mänskliga rättigheterna. I detta avseende uppmanar parlamentet EU att tackla multinationella företags skatteundandragande och urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) genom lämpliga bestämmelser i sina handelsavtal med tredjeländer, i EIB:s regler, i investeringsinstrumentet för Latinamerika och andra investeringsfrämjande program osv.

8.  Europaparlamentet påminner om att det är angeläget att förena och stärka insatserna för att utrota exploatering av arbetskraft, särskilt av kvinnor och barn, att upphöra med social dumpning som urholkar den mänskliga utvecklingen och att förbättra arbetsvillkoren i hela den globala värdekedjan genom att involvera såväl köpare som producenter, vilket nyligen genomfördes i Bangladesh och Myanmar/Burma. Parlamentet påminner om att kommissionen behöver upprätthålla högsta samarbetsnivå med ILO, inte minst i samband med FN:s toppmöte i september 2015 om hållbar utveckling. EU uppmanas att på global nivå verka för integrering i handelspolitiken av målen i ILO:s agenda för anständigt arbete, som godkänts av ILO:s medlemsstater i den förklaring om social rättvisa för en rättvis globalisering som antogs enhälligt 2008. Parlamentet uppmanar också EU att fullt ut använda den expertis som tillhandahålls av alla ILO-organ, särskilt expertkommittén och kommittén om tillämpning av normer. EU uppmanas kraftfullt att i alla handelspolitiska avtal ta med ett ambitiöst och verkningsfullt kapitel om hållbar utveckling. Parlamentet påminner här också om den avgörande roll som handelsavtal ingångna av EU samt andra instrument, såsom det allmänna preferenssystemet, kan spela för att främja genomförandet av ILO:s normer och därmed verka för anständiga arbetsvillkor i hela världen.

9.  Europaparlamentet stöder målet att på multilateral nivå skapa en investeringsskyddsordning med ett nytt system där de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras. Kommissionen uppmanas att inlemma detta mål i sin förhandlingsagenda vid utarbetandet av investeringsavtal. Om en permanent internationell domstol för biläggande av investeringstvister skapades skulle den kunna placeras inom FN-systemet, och parlamentet anser att den bör bygga på rättigheterna och skyldigheterna för dem som är underställda domstolen, med tonvikt på OECD:s principer för multinationella företag och FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. FN-systemet innehåller användbara modeller för ett sådant system, särskilt när det gäller finansieringsfrågor.

10.  Europaparlamentet påminner om att det i Dohamandatet, som godkändes av alla deltagande stater vid det trettonde mötet i FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad XIII, Doha, 21–26 april 2012), framhålls att det finns samband mellan jämställdhet och en inkluderande utveckling. Unctad uppmanas att stärka sitt arbete om sambanden mellan jämställdhet, kvinnors egenmakt och handel och utveckling, och frågor som rör jämställdhet och kvinnors egenmakt finns med på listan över viktiga mål för alla länder. EU uppmanas att intensifiera sina egna insatser och inta en ledarroll för att införliva jämställdhetsperspektiv i handelspolitiken. Parlamentet efterlyser en systematisk integration av UN Womens rön och rekommendationer om jämställdhet och handelspolitik, som hänvisar till att det finns avgörande bevis för att ekonomisk utveckling och social jämlikhet går hand i hand. Dessutom konstateras att det finns ett starkt samband mellan jämställdhet, konkurrenskraft och BNP per capita. Parlamentet begär därför att bristande jämställdhet ska fortsätta att användas som en hållbarhetsindikator vid översynen av EU:s handbok om bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja och stödja principerna om företagens sociala ansvar inom FN:s initiativ ”Global Compact”. EU uppmanas att inom FN:s forum främja handelspolitik som i praktiken stimulerar respekten för dessa principer, till exempel genom införandet av villkor för offentlig upphandling.

12.  Europaparlamentet är medvetet om behovet att stärka och genomföra FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att bidra till ett framgångsrikt resultat från arbetet i den mellanstatliga arbetsgruppen om transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter, som syftar till att skapa ett rättsligt bindande instrument för företag och mänskliga rättigheter, och erkänner att företagen och regeringarna har ett gemensamt ansvar för att stödja dessa principer.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin roll och sitt deltagande i FN-organens tillsynsrelaterade arbetsgrupper, såsom världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter, som arbetar under överinseende av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece), och att uppmuntra andra FN-medlemmar att göra detsamma. Parlamentet betonar behovet att arbeta för att skapa globala tekniska standarder som främjar frihandel och ekonomisk tillväxt samtidigt som de är förenliga med EU:s inre marknad.

14.  Europaparlamentet inser att frågorna om handelsavtal och tillgång till hälso- och sjukvård är nära förbundna med varandra, särskilt i utvecklingsländerna. Parlamentet konstaterar att Världshälsoorganisationen (WHO) arbetar för att ta fram verktyg som syftar till att utvärdera detta förhållande på ett objektivt sätt. EU uppmanas kraftfullt att stödja WHO:s initiativ och att ta hänsyn till slutsatserna av dess arbete.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	22.9.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 8 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	William (The Earl of) Dartmouth, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Campbell Bannerman, Salvatore Cicu, Marielle de Sarnez, Santiago Fisas Ayxelà, Eleonora Forenza, Karoline Graswander-Hainz, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Gabrielius Landsbergis, Bernd Lange, Emmanuel Maurel, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Matteo Salvini, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Klaus Buchner, Dita Charanzová, Edouard Ferrand, Agnes Jongerius, Sander Loones, Gabriel Mato, Fernando Ruas, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marco Affronte, Andrejs Mamikins

24.9.2015

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet

till utskottet för utrikesfrågor

över EU:s roll i FN – hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

(2015/2104(INI))

Föredragande av yttrande: Ryszard Czarnecki

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av det ekonomiska och administrativa ramavtalet mellan EU och FN (FAFA, 2003) och tillägg nr 1 till detta (2014),

A.  År 2015 är ett utmanande år när det gäller att omvärdera hur globala aktörer och institutioner arbetar tillsammans. Detta görs genom nya initiativformer och arbetssätt, i synnerhet för att bättre uppnå resultat när det gäller EU:s utrikespolitiska åtaganden.

B.  EU har solid erfarenhet av internationellt samarbete när det gäller att ta itu med globala utmaningar och att erbjuda utvecklingsstöd och humanitärt bistånd till många delar av världen.

C.  EU:s försvarsbudget är stor, och EU:s finansiella bidrag till FN:s fredsuppdrag är avsevärda.

D.  EU:s insatser i tredjeland sker genom internationella organisationer som antingen använder EU-medel eller samfinansierar projekt tillsammans med EU, däribland projekt som rör tillsyn och styrning.

1.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra FN:s effektivitet, ansvarighet, ändamålsenlighet och öppenhet, särskilt när det gäller användningen av EU:s resurser och hur väl internationellt överenskomna strategiska riktlinjer och utvecklingsmål uppnås.

2.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta EU- och FN-institutionerna att fullt ut följa och genomföra det ekonomiska och administrativa ramavtalet (FAFA). Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet om genomförandet av FAFA och de tillhörande riktlinjerna, att kartlägga områden där förbättringar behövs och att lägga fram relevanta förslag i detta avseende.

3.  Europaparlamentet anser att tillnärmningen av respektive styrningssystem bör vara inriktad på utformning och fortlöpande utbyte av exempel på bästa metoder för att utarbeta likartade och hållbara kärnprinciper som garanterar efterlevnaden av EU:s budgetförordning. I detta hänseende efterlyser parlamentet öppenhet på båda sidor, så att europeiska revisorer kan få tillgång till FN:s räkenskaper på detaljnivå.

4.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen och dess medlemsstater tillsammans är den största bidragsgivaren till FN:s budget. Parlamentet insisterar därför, i samma anda som initiativet Delivering as One (en ledare, en budget, ett program, ett kontor), på behovet av att se till att EU:s finansiering via FN synliggörs bättre och används mer effektivt. Parlamentet begär att FN och kommissionen till fullo informerar Europaparlamentet om hur FN använder EU:s bidrag.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar FN och berörda FN-institutioner att fortsätta fördjupa sitt samarbete med EU för att ständigt föra de två styrningsmekanismerna närmare varandra genom bland annat fortlöpande utveckling av omfattande och säkra övervaknings-, rapporterings- och kontrollsystem. Parlamentet påminner om att ett strukturerat samarbete mellan EU och FN är det enda effektiva sättet att förebygga ineffektiv användning av medel och dubbelarbete.

6.  Europaparlamentet anser att FN och EU som en del av det interinstitutionella partnerskapet bör förbättra sina riskhanteringsmetoder, sin finanstillsyn och sitt förvaltningsramverk, och att revisionsorganen bör jämföra sina data, metoder och resultat.

7.  Europaparlamentet anser att innovativa vägar för finansiering erbjuder ett viktigt sätt att maximera utvecklingsfinansieringens tillgänglighet och verkan, genom att man kartlägger nya finansieringskällor, mekanismer och finansieringstekniska instrument. Särskilt kan innovativa vägar för finansiering använda sig av offentlig finansiering för att bidra till att skapa nya finansieringsflöden och fungera som katalysatorer för privata investeringar och marknadsfinansiering, samt maximera verkan av befintliga offentliga och privata medel.

8.  Europaparlamentet uppskattar att kanaliseringen av EU-bistånd genom FN gör att EU kan stödja regioner i världen som man kanske inte skulle kunna nå på egen hand. Parlamentet är medvetet om att tillhandahållandet av bistånd i konfliktdrabbade regioner innebär stora risker. Parlamentet beklagar dock att rapporteringen till kommissionen från de partnerorganisationer som ansvarar för genomförandet av EU:s budget under indirekt förvaltning ofta är försenad, ofullständig eller inte tillräckligt resultatinriktad, vilket hindrar kommissionen från att utöva sin tillsynsfunktion på ett korrekt sätt.

9.  I detta sammanhang välkomnar Europaparlamentet medlagstiftarnas senaste överenskommelse om en ändring av budgetförordningen som ålägger FN och andra liknande partnerorganisationer att informera kommissionen om varje upptäckt fall av oriktighet eller bedrägeri som påverkar unionsbudgeten. Dock bör man stärka kommissionens möjligheter att direkt utvärdera om de unionsbidrag som kanaliseras via FN används korrekt och effektivt samt på ett hållbart sätt.

10.  Europaparlamentet upprepar behovet av att uppnå största möjliga öppenhet och institutionella ansvarighet på alla nivåer genom att tillförsäkra tillgång till uttömmande och säker budget- och finansinformation som rör EU-finansierade projekt för att göra det möjligt för parlamentet att utöva kontroll. Parlamentet uppmanar FN att utvidga sin offentlighetspolicy för avsikter, stödmottagare och finansiering, särskilt för FN:s revisions- och utvärderingsrapporter för att uppnå en bättre förvaltning av EU:s medel.

11.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att säkra unionens synlighet, särskilt i samband med medfinansierade initiativ och initiativ med flera bidragsgivare där EU‑medel står på spel. Parlamentet anser att information om sammanslagning av medel (inbegripet förvaltningsfonder) måste tillhandahållas regelbundet och snabbt eftersom EU-fondernas fungibilitet och spårbarhet är mycket viktiga frågor.

12.  Europaparlamentet insisterar på att det framtida samarbetet och den framtida ramen bör uppmuntra och ge incitament till att alla relevanta intressenter fortsätter att utforska och genomföra innovativa källor, mekanismer och instrument, i nära samarbete med multilaterala banker och andra givare. Därvid bör man se till att dessa nya finansieringskällor fullt ut följer principerna om öppenhet, ansvarighet och effektivitet.

13.  Europaparlamentet påminner om att FN måste vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma insatser som har fått EU-medel för att garantera synlighet och erkännande jämförbart med andra internationella bidragsgivares synlighet och erkännande, samtidigt som man ger spridning åt de av unionens värderingar som är gemensamma för EU och FN, t.ex. att de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen främjas, miljökvalitetsstandarder och sociala standarder höjs och allmänt stöd för hållbar utveckling och inkluderande ekonomisk tillväxt i alla FN:s insatser främjas.

14.  Europaparlamentet understryker att alla medfinansierade insatser måste följa och överensstämma med EU:s allmänna strategi- och prioritetsområden utifrån politiska preferenser såväl som ekonomiska och finansiella effektivitetskriterier, vilket bör återspeglas i förvaltningsresultaten.

15.  EU står bakom uppfattningen att FN måste uppfylla sitt syfte och att det måste bli mer ändamålsenligt och effektivt. Nya och växande utmaningar driver fram nya funktioner för FN, vilka i sin tur kommer att kräva nytänkande i fråga om metoder för förvaltning och finansiering. EU bör även i fortsättningen prioritera säkerställandet av en sund förvaltning av FN:s finansiella medel och personal, bland annat i förhandlingarna om FN:s nästa reguljära budget och dess budgetar för fredsbevarande verksamhet.

16.  Europaparlamentet uppmanar både EU och FN att sträva efter bästa möjliga operativa samordning vad gäller komplementaritet för att systematiskt utforska de bästa möjligheterna och optimala hävstångs- och synergieffekter i stödet och genomförandet av EU:s politiska mål, särskilt inom EU:s utvecklingspolitik och andra områden som rör utrikespolitiska åtgärder, t.ex. de mänskliga rättigheterna, migration och flyktingar, säkerhet, stabilitet och konfliktförebyggande åtgärder.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och FN att så fort som möjligt stärka sin expertis och strategi- och programmetoder inom de olika insatsområdena, och i synnerhet i sitt samarbete kring riskhanteringsinstrument (finansiella och operativa risker eller landrisker) för att på så sätt bättre fördela stödet där det behövs mest. Parlamentet uppmanar till korrekt tillämpning av strikta villkor, särskilt vad gäller befintliga eller utveckling av indikatorer för god samhällsstyrning i den offentliga sektorn i partnerländer.

18.  Europaparlamentet påminner om att principen om mervärde också tillämpas på EU:s bidrag till FN:s verksamhet och uppmanar kommissionen att systematiskt och i detalj rapportera om vilket mervärde sådana bidrag ger i jämförelse med direkta bidrag från medlemsstaterna och om EU och/eller medlemsstaterna själva åtar sig den berörda verksamheten.

19.  Europaparlamentet anser att den resultatorienterade metoden, mot bakgrund av granskningen av unionsbiståndets resultat, måste förbättras genom att man inför en ram för resultatansvarighet och mätning som möjliggör bedömning av olika projekts felfrihet vad gäller ekonomisk och social hållbarhet och utvärdering av projekt i fråga om ändamålsenlighet och effektivitet.

20.  Europaparlamentet stöder en permanent dialog om de uppnådda resultatens kvalitet och hållbarhet inom partnerskapet mellan FN och EU, vilket också inbegriper den allmänna frågan om insatsers konsekvens och samstämdhet. Parlamentet anser att resultatindikatorer och deras konvergens bör utvecklas ytterligare för att öka effektiviteten i olika projekt, garantera verkligt mervärde och uppnå större utvecklingseffekter.

21.  Europaparlamentet understryker att nolltoleranspolitiken mot bedrägeri och korruption och förstärkningen av integritets- och etikreglerna är betydelsefulla som en kärnprincip för EU. Parlamentet uppmuntrar till fördjupade förbindelser mellan FN:s institutioner och organ och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) genom att Olafs riktlinjer om utbyte av information och strategier antas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	22.9.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	26 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Rina Ronja Kari, Verónica Lope Fontagné, Monica Macovei, Dan Nica, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Richard Ashworth, Cătălin Sorin Ivan, Karin Kadenbach, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Julia Pitera, Miroslav Poche, Patricija Šulin
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Raymond Finch

17.9.2015

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till utskottet för utrikesfrågor

om EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

(2015/2104(INI))

Föredragande av yttrande: Fernando Maura Barandiarán

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Den kulturella dimensionen i EU:s utrikespolitik

1.  Europaparlamentet betonar att kultur i kombination med interkulturell och interreligiös dialog är ett kraftfullt instrument för Europas yttre förbindelser som främjar politisk dialog med tredjeländer, sammanhållning, fred och säkerhet liksom kontakter människor emellan, deltagardialog med kulturaktörer på olika områden och ökad egenmakt för medborgare och det civila samhället. Parlamentet betonar att det först och främst har ett värde i sig som bör stödjas.

2.  Europaparlamentet understryker att kulturpolitiken baseras på centrala värden för EU, ömsesidig förståelse, samarbete samt idén med ett globalt kulturellt medborgarskap, och bör därför konsekvent och strategiskt införlivas i EU:s yttre åtgärder, inklusive i grannskapspolitiken, som verktyg för att främja europeiska värden och grundläggande rättigheter, med full respekt för andra kulturer och värderingar.

3.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen, särskilt GD Utbildning och kultur samt GD Internationellt samarbete och utveckling, att ge kulturen en mer strategisk roll i EU:s förbindelser med tredjeländer.

4.  Europaparlamentet efterlyser en mer integrerad strategi och ett meningsfullt samarbete mellan kommissionen, utrikestjänsten och FN inom bl.a. kulturfrämjande, bevarande av hotade kulturarv och åtgärder mot olaglig handel med kulturegendom (även i EU), konfliktförebyggande, försoningsprocesser, fredsbyggande och lindrande åtgärder efter konflikter, akut katastrofbistånd i krissituationer, utveckling av den kreativa sektorn, rörlighet för kulturarbetare, kulturella varor och tjänster, utbildning och utveckling, utbytesprogram för studenter, kapacitetsuppbyggnad, utbildning i katastrofsituationer och tillgång till kultur och utbildning.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av kulturutbyten och forum för att skapa ömsesidig förståelse och samarbete på bilateral och multilateral nivå, och för att stärka gemensamma universella värderingar. Parlamentet uppmärksammar de projekt som anordnas av utrikestjänsten och GD Utbildning och kultur om kulturell diplomati, och efterlyser en gemensam kommunikation som främjar ömsesidigt lärande och förståelse – med beaktande av projekt som stöds av medlemsstaterna – och en utveckling av nätverk för kulturorganisationer och icke statliga organisationer.

6.  Europaparlamentet framhåller att utbildning har en viktig funktion att fylla i katastrofsituationer som orsakas av konflikter och bör därför införas under den mer omfattande rubriken för mottagande, stöd och egenmakt.

7.  Europaparlamentet betonar betydelsen av kulturell diplomati och att en gemensam europeisk utrikespolitik för kultur skulle göra EU betydligt mer synligt inom internationella organisationer som FN. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ge kulturell diplomati ett separat kapitel i sin globala utrikes- och säkerhetspolitik för EU som ska formuleras inför Europeiska rådets toppmöte i juni 2016.

8.  Europaparlamentet konstaterar att utbildning fyller en viktig funktion i den mänskliga, sociala och ekonomiska utvecklingen och är avgörande för att uppnå de mål som är centrala för EU:s utrikespolitik, såsom fredsbyggande och stabilitet i världen, långsiktig utveckling, interkulturell dialog och fattigdomsbekämpning, både inom sina gränser och globalt. Parlamentet betonar vikten av ett effektivt samarbete mellan EU och FN till stöd för Utbildning för alla, som ökar tillgången till och kvaliteten på utbildning och som stärker utbildningssystemen i hela världen.

9.  Europaparlamentet erkänner att kulturen står i centrum för människans utveckling och spelar en viktig roll för samhällsuppbyggnad, främjande av demokrati och social inkludering samt mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar EU att, inom ramen för dess befogenheter och ansvar, införliva kulturell mångfald och främjande av mänskliga rättigheter som centrala inslag i dess internationella förbindelser och särskilt i EU:s gemensamma utvecklingssamarbete, och att också se till att alla som hävdar att deras kulturella rättigheter inte har respekterats ska ha tillgång till effektiva rättsmedel.

10.  Europaparlamentet betonar att interkulturalitet och ömsesidig förståelse är avgörande för en framgångsrik utvecklingspolitik och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att främja åtgärder för utbildning och information om utvecklingsfrågor där denna dimension ingår.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att främja gemensamma intressen tillsammans med tredjeländer genom ett jämställdhetsbaserat partnerskap med fokus på ömsesidigt utbyte och interkulturellt samarbete. Parlamentet föreslår att kulturen ges en dynamisk roll på den internationella arenan som en ”mjuk kraft” som kan gynna EU och dess medlemsstater i deras förbindelser med andra delar av världen.

12.  Europaparlamentet betonar den möjlighet som mer samarbete mellan medlemsstaterna erbjuder när det gäller att effektivisera EU:s kulturella diplomati, särskilt genom bättre samordning mellan kulturattachéer vid EU:s delegationer och medlemsstaternas representationer, eller genom att kulturinstitutioner i medlemsstaterna mobiliserar sina resurser i länder utanför EU.

13.  Europaparlamentet välkomnar den förberedande åtgärden om kultur i de yttre förbindelserna som ett viktigt instrument för att stärka kulturens roll som en strategisk faktor för mänsklig, social och ekonomisk utveckling som bidrar till att uppfylla utrikespolitiska mål.

14.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utse en kulturtjänsteman i varje EU-representation i partnerländerna utanför EU (som i delegationen EU-Kina) och att ge utrikestjänstens personal utbildning i utrikespolitikens kulturella dimension.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar ett ökat samarbete mellan kulturinstitutioner och det civila samhället, partnerskap mellan städer och skapande av kreativitetscentrum i länder utanför EU.

16.  Europaparlamentet efterlyser en mer enhetlig strategi för att skydda och främja världsarvet och ett stärkt internationellt samarbete i konfliktområden i nära samarbete med Icoms internationella kommitté den blå skölden (ICBS).

17.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att aktivt samarbeta med kulturella nätbaserade kluster i European Union National Institutes for Culture (EUNIC), i samarbete med lokala institutioner, kulturutövare, det civila samhället, tillsammans med medlemsstaternas kulturinstitut.

18.  Europaparlamentet anser att kulturprojekt och kulturella diplomatiska initiativ måste övervakas och bedömas för att säkerställa att medel används på rätt sätt och för att garantera att initiativen är meningsfulla och har effekt.

19.  Europaparlamentet betonar behovet av att samla statistik om kulturen och kulturindustrin med målet att bidra till den kulturpolitiska debatten, och av att ytterligare understryka den kulturella och den kreativa sektorns ekonomiska potential och dess effekt på socialt välbefinnande.

20.  Europaparlamentet betonar den roll som kulturen har för att främja demokrati, fredsbyggande och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker EU:s åtagande att stödja konstnärlig frihet och rätten till kulturell yttrandefrihet mot censur och trakasserier av konstnärer, forskare, journalister och organisationer i det civila samhället. Prioriteringar bör fastställas som är kopplade till den kulturella dimensionen inom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR).

21.  Europaparlamentet uppmärksammar betydelsen av den förklaring om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning som antogs i Paris i mars 2015, och som framhöll behovet av att främja en aktiv dialog mellan kulturer samt global solidaritet och ömsesidig respekt.

EU-FN samarbete och styrning

22.  Europaparlamentet välkomnar det konsoliderade samarbetet mellan EU och Unesco som utgår från antagandet av det ekonomiska och administrativa ramavtalet mellan EU och FN från 2003, 2012 års samförståndsavtalet mellan Unesco och EU samt EU3:s deltagande i FN:s generalförsamling till följd av FN:s generalförsamlings resolution som antogs 2011. Parlamentet efterlyser dock mer faktisk representation från EU:s sida i FN, särskilt på områdena kultur, utbildning, medborgarskap samt barns och ungdomars rättigheter, och i enlighet med Lissabonfördraget. Parlamentet betonar att ett genuint strategiskt partnerskap mellan EU och FN skulle kunna uppnås genom att ha EU-representanter med rösträtt i FN-organisationernas styrelser på områdena kultur, utbildning, medborgarskap och barns och ungdomars rättigheter, och genom att vidta gemensamma åtgärder med Unesco – och med Unicef, UNDP, UNHCR, UNRWA och UN Women – i form av ekonomiskt samarbete och gemensamt förvaltade projekt, i överenskommelse med stödmottagande partnerländer.

23.  Europaparlamentet understryker att för att stärka samarbetet mellan EU och Unesco måste man gå längre än till ekonomiskt stöd och gemensam projektförvaltning och långsiktigt förbättra partnerskapen på området för kultur och utbildning. Parlamentet efterlyser därför inrättandet av en årlig strategisk högnivådialog för att komma till rätta med gemensamma utmaningar på ett mer hållbart sätt.

24.  Europaparlamentet framhåller att kulturen är en drivande faktor för att skapa hållbara samhällen och efterlyser en integrering av den kulturella dimensionen i FN:s dagordning för hållbar utveckling för tiden efter 2015 och således i de hållbara utvecklingsmål som ska uppnås före 2030, med tanke på att kulturen har mycket stor betydelse för ekonomisk utveckling, social inkludering, miljöns hållbarhet, fred och säkerhet.

25.  Europaparlamentet erkänner att kulturarvet står för mångfalden av kulturyttringar och därför spelar en viktig roll i unionens yttre förbindelser. Parlamentet efterlyser ett antagande av en harmoniserad lagstiftning och internationella avtal för att skydda kulturarvet och för att bekämpa olaglig handel med kulturföremål i nära samarbete med Unesco.

26.  Europaparlamentet lyfter fram de kulturella och kreativa sektorernas betydelse för den lokala och regionala utvecklingen och vill att EU/UNESCO Expert Facility Projects ska fortsätta och utökas och att Unesco ska överväga utvecklingsindikatorer för kultur som en metodreferens för att bedöma kulturens flerdimensionella roll i utvecklingsprocesser.

27.  Europaparlamentet understryker att kulturturismen underlättar kontakter människor emellan över hela världen och välkomnar gemensamma ansträngningar för att stärka Unescos kulturarvsbaserade turism i samarbete med EU, vilket stimulerar investeringar i kultursektorn och innebär ett hållbart och högkvalitativt förslag om ett främjande av mångfalden av kulturyttringar.

28.  Europaparlamentet understryker behovet av att avlägsna hinder och förbättra rörligheten för konstnärer och kulturarbetare genom en rad förmånsbehandlingar, såsom kultur- och utbildningsvisum för att underlätta kulturutbyten, forskningsprojekt, konstnärsbostäder samt bidrag till skapande och utövande konstnärer, i linje med artikel 16 i Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005, där EU var medsignatär.

29.  Europaparlamentet rekommenderar samarbete mellan EU och FN när det gäller utbildning i nödprogram i händelse av en humanitär kris, beväpnad konflikt eller naturkatastrof, genom fortsatt stöd till program såsom UNICEF Education in Emergencies and Post-Crisis Transition, UNHCR Quality education programme in refugees camps och UNRWA:s utbildningsarbete.

Rättsliga instrument

30.  Europaparlamentet påminner om att EU har ratificerat Unescos konvention från 2005 om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, och uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera Unescokonventionen från 1970 om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom samt Unidroitkonventionen om stulna eller olagligt utförda kulturföremål från 1950, som är viktiga instrument för att förbättra skyddet av världskulturarvet och den kulturella mångfalden liksom 1954 års konvention om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt och dess två protokoll, Unescos konvention om skydd för kulturarv under vatten och Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet från 2003. Parlamentet efterlyser harmoniserad lagstiftning och ett internationellt avtal om kulturarv och olaglig handel.

31.  Europaparlamentet efterlyser en förbättrad kommunikationsstrategi vid utvecklingen av ett kultursamarbete genom att använda och utveckla digitala medel, såsom webbaserade flerspråkiga informationsplattformar och utbildningsresurser online, för att främja tillgång, sprida information på lokala språk och uppmuntra utbyten och nätverk bland konstnärer, kulturarbetare och organisationer i det civila samhället.

32.  Europaparlamentet betonar den symboliska betydelsen av kulturarv och vikten av att skydda det genom bättre samordning och ökad medvetenhet hos allmänheten, eftersom det nu har blivit ett politiskt mål, vilket förstörelsen av kulturminnesmärken i Syrien och Irak nyligen visade.

33.  Europaparlamentet vill i detta sammanhang se intensifierade insatser för att få ett stopp på förstörelsen av världskulturarvet i samarbete med Unesco och andra FN‑medlemsstater.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	15.9.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Angel Dzhambazki, Jill Evans, Petra Kammerevert, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Yana Toom, Helga Trüpel, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sylvie Guillaume, Dietmar Köster, Paul Nuttall, Hermann Winkler

30.9.2015

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor

till utskottet för utrikesfrågor

över EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?

(2015/2104(INI))

Föredragande av yttrande: David McAllister

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beaktar dels FN:s komplexa institutionella struktur som en internationell organisation av stater, dels EU:s särskilda ställning som en överstatlig union med utökad observatörsstatus vid FN sedan 2011, med rätt att tala i debatter, lägga fram förslag och ändringsförslag, ta upp ordningsfrågor och dela ut dokument på grundval av FN:s resolution 65/276 av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete. Parlamentet betonar att FN:s egentliga rättssubjekt är världssamfundets suveräna stater, inklusive EU:s medlemsstater. I syfte att få till stånd ett större effektivt globalt samarbete efterlyser parlamentet ett bättre samarbete både mellan FN-aktörerna och mellan FN:s olika strukturer (organ, fonder, program, kommission och kommittéer) genom en förbättrad allmän samordning och samstämdhet. Parlamentet anser att EU i detta sammanhang bör agera som en verklig global aktör inom FN och sträva efter att ytterligare öka sitt inflytande och sin synlighet på den internationella arenan, i linje med bokstaven och andan i Lissabonfördraget.

2.  Europaparlamentet anser att EU:s utökade status inom FN bör bana väg för större sammanhållning och samarbete. I syfte att förläna EU en tyngre roll på det utrikespolitiska området uppmanar parlamentet medlemsstaterna att låta EU fungera som en gemensam internationell aktör och på så sätt förbättra den interna samordningen på detta område, enas i förväg om en gemensam ståndpunkt i alla väsentliga frågor samt överväga hur man kan tillhandahålla alla verktyg som behövs för att man ska kunna uppnå en verkligt gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet påminner om att tjänsten som hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik infördes enligt artikel 18 i EU-fördraget så att EU skulle kunna tala med en röst i internationella forum, och inte minst i FN, och att den höga representanten därför bör ges möjlighet att utföra sin roll till fullo, såsom EU:s främsta företrädare utåt.

3.  Europaparlamentet begär att FN, kommissionen och rådet ska hålla parlamentet fullständigt informerat om samordningen dem emellan, i syfte att involvera parlamentet i arbetet med att fastställa och se över EU:s utrikespolitiska mål.

4.  Europaparlamentet stöder FN:s reformagenda för att ge uttryck för en effektiv multilateralism, och uppmärksammar EU:s utökade status vid FN:s generalförsamling efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget den 1 december 2009 och efter antagandet av FN:s resolution 65/276 av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete.

5.  Europaparlamentet begär att man genomför de förhandlingar och förfaranden och den reform av FN:s säkerhetsråd som behövs för att EU ska kunna bli permanent medlem av detta organ, med en permanent plats och en gemensam röst.

6.  Europaparlamentet påminner om att de båda internationella organen delar grundläggande principer, och betonar att samarbetet bör centreras runt dessa delade värderingar. Parlamentet betonar att ett stadigt och stabilt partnerskap mellan EU och FN är av grundläggande betydelse för FN:s arbete inom samtliga tre pelare – fred och säkerhet, mänskliga rättigheter samt hållbar utveckling –, och det är också centralt för EU:s roll som en aktiv global förgrundsgestalt. Parlamentet bekräftar att arbetet med att förebygga och bekämpa orsakerna till våldsamma konflikter och att finna lösningar på nya utmaningar spelar en central roll.

7.  Europaparlamentet understryker att en parlamentarisk församling inom FN, upprättad enligt artikel 22 i FN-stadgan, skulle kunna utgöra startpunkten för en demokratisering av FN, med syftet att stärka den globala styrningens demokratiska ansvarighet och öppenhet och möjliggöra större deltagande från allmänhetens sida i FN:s verksamhet.

8.  Europaparlamentet är fast beslutet att göra FN:s system och dess många institutioner och strukturer bättre lämpade för nya globala utmaningar och utvecklingstrender, och att öka dess öppenhet, ansvarighet och effektivitet genom att undvika dubbelarbete och använda de olika FN-strukturerna på ett mer rationellt sätt. Parlamentet föreslår att EU, med sina erfarenheter av transnationellt beslutsfattande, skulle kunna bidra med värdefulla insikter till FN:s reformarbete, särskilt avseende säkerhetsrådet.

9.  Europaparlamentet begär att stöd ska ges till kvinnliga kandidater till posten som FN:s generalsekreterare i det kommande valet.

10.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater tillsammans är den största bidragsgivaren till FN:s budget. Parlamentet erinrar om att EU:s engagemang återspeglas inte enbart i det ekonomiska beloppet, utan även i samarbetet med humankapital och med teknisk know-how. Parlamentet insisterar därför, i samma anda som initiativet Delivering as One (en ledare, en budget, ett program, ett kontor), på behovet av att säkerställa att EU:s finansiering via FN synliggörs bättre och används mer effektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att sätta press på FN för att få till stånd ett konsekvent genomförande av FN:s initiativ för öppenhet och ansvarighet, samt att i rätt tid hålla parlamentet helt informerat om hur FN använder EU:s bidrag.

11.  Europaparlamentet uppskattar det faktum att kanaliseringen av EU-bistånd genom FN gör att EU kan stödja regioner i världen som man kanske inte skulle kunna nå på egen hand. Parlamentet är medvetet om att tillhandahållandet av bistånd i konfliktdrabbade regioner innebär stora risker. Parlamentet beklagar dock att rapporteringen till kommissionen från de partnerorganisationer som ansvarar för genomförandet av EU:s budget under indirekt förvaltning ofta är försenad, ofullständig eller inte tillräckligt resultatinriktad, vilket hindrar kommissionen från att utöva sin tillsynsfunktion på ett korrekt sätt.

12.  Europaparlamentet anser att samarbetet mellan EU och FN på området för fredsfrämjande insatser är avgörande för att stödja politiska uppdrag och medlingsrelaterad verksamhet samt för att effektivisera planeringsförfaranden, och ger i detta sammanhang sitt fulla stöd till granskningen av FN:s fredsinsatser.

13.  Europaparlamentet inser att EU behöver göra FN:s system bättre lämpat för nya maktstrukturer, men anser att EU:s strävan efter sådana reformer har hindrats av att medlemsstaterna inte har kunnat nå en gemensam ståndpunkt, särskilt avseende internationell freds- och säkerhetsstruktur, och har bidragit till – eller i alla fall inte kunnat bryta – det rådande dödläget för reformen av säkerhetsrådet.

14.  Europaparlamentet framhåller EU:s aktuella prioriteringar, fastställda inför det 69:e mötet i FN:s generalförsamling, där EU upprepar sitt krav sedan lång tid tillbaka att FN bör effektivisera sina strukturer, sin budget och sina arbetsmetoder, utan att rygga tillbaka för svåra frågor som reformen av säkerhetsrådet.

15.  Europaparlamentet betonar att FN:s generalförsamling, som företräder alla medlemsländers regeringar, måste ha möjlighet och medel för att ange riktningen för FN-systemet och samordna alla sina aktiviteter.

16.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att aktivt stödja en omfattande reformering av FN-systemet, särskilt av säkerhetsrådet, i syfte att stärka systemets legitimitet, regionala representation, ansvarighet och effektivitet, att arbeta för det långsiktiga målet att EU får en plats i ett utvidgat säkerhetsråd, att säkerställa att EU i rollen som global aktör agerar på ett samstämt och effektivt sätt, för att kunna handla snabbt och heltäckande och komma med samstämda budskap genom att förbättra samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter och samarbetet mellan Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna, samt att i detta avseende uppmuntra Europeiska utrikestjänsten, särskilt genom EU:s delegationer i New York och Genève, att arbeta för en större samstämdhet inom EU.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.9.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	16 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Constance Le Grip, Jo Leinen, György Schöpflin, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Gerolf Annemans, Sylvie Goulard, Enrique Guerrero Salom, Sylvia‑Yvonne Kaufmann, David McAllister, Viviane Reding, Helmut Scholz
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Andrea Bocskor, Mady Delvaux, Ulrike Rodust, Iuliu Winkler

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	13.10.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 8 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Arnaud Danjean, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marielle de Sarnez, Antonio López-Istúriz White, David Martin, Urmas Paet, Soraya Post, Helmut Scholz, György Schöpflin, Igor Šoltes, Dubravka Šuica, Bodil Valero, Paavo Väyrynen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Maria Grapini, Pavel Poc

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48	+
ALDE	Petras Auštrevičius, Iveta Grigule, Javier Nart, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl, Paavo Väyrynen, Marielle de Sarnez
ECR	Mark Demesmaeker
EFDD	Fabio Massimo Castaldo
PPE	Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Alojz Peterle, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, László Tőkés, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica
S&D	Nikos Androulakis, Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Eugen Freund, Maria Grapini, Richard Howitt, Arne Lietz, Andrejs Mamikins, David Martin, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Pavel Poc, Soraya Post, Boris Zala
Verts/ALE	Barbara Lochbihler, Alyn Smith, Bodil Valero, Igor Šoltes

8	-
ECR	Amjad Bashir, Bas Belder, Anna Elżbieta Fotyga, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden
EFDD	James Carver
ENF	Mario Borghezio
NI	Georgios Epitideios

4	0
GUE/NGL	Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Helmut Scholz
Verts/ALE	Klaus Buchner

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  EUT C 100, 26.3.2015, s. 27.
• [2]  EUT C 377, 7.12.2012, s. 66.
• [3]  65/276 av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete.
• [4]  S/PRST/2014/4 av den 14 februari 2014 – uttalande från säkerhetsrådets ordförande om samarbetet mellan FN och regionala och subregionala organisationer för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
• [5]  FAO: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation; IFAD: Internationella jordbruksutvecklingsfonden; ILO: Internationella arbetsorganisationen; IMF: Internationella valutafonden; Unesco: FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur; Unido: FN:s organisation för industriell utveckling; WHO: Världshälsoorganisationen; Unctad: FN:s konferens för handel och utveckling; UNDP: FN:s utvecklingsprogram; Unep: FN:s miljöprogram; UNFPA: FN:s befolkningsfond; UNHCR: FN:s flyktingkommissariat; Unicef: FN:s barnfond; WFP: Världslivsmedelsprogrammet.
• [6]  FN:s generalförsamlings resolution A/65/276 av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete.