Förfarande : 2015/2107(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0312/2015

Ingivna texter :

A8-0312/2015

Debatter :

PV 24/11/2015 - 14
CRE 24/11/2015 - 14

Omröstningar :

PV 25/11/2015 - 9.8
CRE 25/11/2015 - 9.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0411

BETÄNKANDE     
PDF 230kWORD 144k
26.10.2015
PE 557.257v02-00 A8-0312/2015

om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020

(2015/2107(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande av yttrande: Ole Christensen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020

(2015/2107(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt ingressen och artiklarna 3 och 6,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 3, 6, 9, 20, 151, 152, 153, 154, 156, 159 och 168,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 3, 27, 31, 32 och 33,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan av den 3 maj 1996, särskilt del I och artikel 3 i del II,

–  med beaktande av Philadelphiadeklarationen av den 10 maj 1944 om Internationella arbetsorganisationens (ILO) mål,

–  med beaktande av ILO:s konventioner och rekommendationer avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 27 februari 2015 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020(6535/15), och av rådets slutsatser av den 5 oktober 2015 om en ny arbetsmiljöagenda för att främja bättre arbetsvillkor,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (ramdirektiv) och dess särdirektiv(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG av den 20 juni 2007 om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 (COM(2014)0332),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 (COM(2007)0062),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa (COM(2008)0412),

–  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter om arbetsrelaterad stress (SEK(2011)0241),

–   med beaktande av Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010)2020) och dess överordnade mål som är att höja sysselsättningsnivån i EU till 75 procent före årtiondets slut, även genom att få fler kvinnor och äldre arbetstagare att delta i arbetslivet och genom bättre integrering av migranter i det,

–   med beaktande av kommissionens vitbok av den 16 februari 2012 En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärbara pensioner (COM(2012)0055),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 om en genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),

–   med beaktande av den årliga tillväxtöversikten (COM(2014)0902) och den gemensamma sysselsättningsrapporten (COM(2014)0906),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 september 2001 om mobbning på arbetsplatsen(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier och våld i arbetet (COM(2007)0686,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 februari 2005 om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 med rekommendationer till kommissionen om skydd av sjukvårdspersonal mot blodburna infektioner som orsakas av skador från nålstick(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om anständigt arbete för alla(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2008 om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om underentreprenörernas sociala ansvar i produktionskedjan(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om översynen efter halva tiden av den europeiska strategin 2007−2012 för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om asbestrelaterade arbetsmiljöhot och utsikterna att utplåna all existerande asbest(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa(13),

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2014 och av Regionkommitténs yttrande av den 12 februari 2015 över kommissionens meddelande EU:s strategiska ram för arbetsmiljö (2014–2020),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet,

–   med beaktande av EU:s gemensamma åtgärd för psykisk hälsa och välbefinnande,

–   med beaktande av principen ”att tänka småskaligt först” och Small Business Act för Europa,

–  med beaktande av den kampanj som nu förs av EU-organet Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och heter ”Friska arbetsplatser förebygger stress”,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0312/2015), och av följande skäl:

A.   Goda arbetsvillkor som skyddar fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande(14) rättighet för enskilda arbetstagare och har ett positivt egenvärde.

B.  Den ekonomiska krisen har lett till att det blivit vanligare med otrygg anställning och atypiskt arbete och till minskade intäkter för företagen, särskilt de små och medelstora företagen. Trots detta bör vi inte bortse från hur viktigt det är med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och inte heller från vilka höga kostnader det för med sig för samhället och den enskilde individen när det inträffar arbetsolycksfall till följd av att gällande regler inte följs.

C.    Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är både ett grundläggande samhällsintresse och en investering med positiv inverkan på företagens produktivitet och konkurrenskraft och bidrar också till att förbättra de sociala trygghetssystemens bärkraft och ger människor möjlighet att vara friska i arbetslivet ända fram till den lagstadgade pensionsåldern. Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar är en stor börda för samhället och en bättre arbetsmiljö runt om i Europa kan bidra till den ekonomiska återhämtningen och till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin. Hittills har det inte gjorts särskilda stora framsteg med uppnåendet av målet om 75 procents sysselsättning för personer i åldrarna mellan 20 och 64 år.

D.  Att risker i arbetslivet förebyggs och att hälsa och säkerhet främjas är, tillsammans med arbetarskyddet, viktiga förutsättningar för bättre arbetsvillkor och således också för skyddet av arbetstagarnas hälsa, vilket i sin tur för med sig avsevärda sociala och ekonomiska fördelar, både för den berörde arbetstagaren och för samhället i stort. Nio av tio företag inom EU-28 som regelbundet genomför riskbedömningar ser dem som en användbar metod för att hantera arbetsmiljöfrågor(15).

E.  I artikel 153 i EUF-fördraget står det att unionen ska understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

F.  Den åldrande befolkningen inom EU är en av de huvudsakliga utmaningarna för medlemsstaternas socialpolitik. Det finns skillnader i förväntad livslängd mellan olika socialgrupper och yrkesgrupper och mellan olika arbeten beroende på hur krävande de är. Arbetstagare över 55 år drabbas av allt fler muskuloskeletala sjukdomar och är dessutom särskilt utsatta för cancer, hjärtsjukdomar samt andnings- och sömnsvårigheter(16). Indikatorn för friska levnadsår har mellan 2010 och 2013 gått tillbaka med 1,1 år för kvinnor och med 0,4 år för män. Av detta framgår att antalet förväntade friska levnadsår måste fås att öka, något som också skulle göra det möjligt för flera att stanna kvar i arbetslivet ända fram till den lagstadgade pensionsåldern.

G.   Cancer är den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall(17), och efter den kommer hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen, medan olycksfall i arbetet svarar för endast en liten minoritet av dödsfallen. Kroniska hälsoproblem, såsom muskuloskeletala besvär, är vanliga inom EU och kan begränsa människors förmåga att inträda eller stanna kvar i förvärvslivet(18). Det är viktigt att man på ett tidigt stadium kan få reda på vilka arbetstagare som befinner sig i riskzonen.

H.  De administrativa bördor och direkta kostnader som företagen ådrar sig till följd av strategier för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, som främjar välmående, en arbetsmiljö av god kvalitet samt produktivitet, är betydligt lägre än de som hänger samman med yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet, vilka EU söker förhindra med hjälp av sin lagstiftningsram(19). Vissa studier har gett vid handen att förebyggande åtgärder kan ge avsevärd valuta för pengarna(20).

I.   Andelen arbetstagare som uppger att deras arbete utgör en risk för deras fysiska och psykiska hälsa och säkerhet är högst olika i olika medlemsstater(21) och inom olika sektorer av ekonomisk verksamhet, varav framgår att EU åtskilligt mer måste inrikta sig på att få nuvarande arbetsmiljölagstiftning att genomföras och följas, i och med att den är viktig för att arbetstagarnas hälsa och produktivitet ska kunna garanteras.

J.  Arbetsrelaterad stress i synnerhet och psykosociala risker i allmänhet är ett växande hälsoproblem för arbetstagare och arbetsgivare runt om i EU. Omkring hälften av arbetstagarna anser att sådan stress är vanlig på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress bidrar till frånvaro, får negativa konsekvenser för produktiviteten och svarar för inemot hälften av alla arbetsdagar som årligen går förlorade. Åtgärderna för att hantera psykosociala risker är olika i olika medlemsstater(22).

K.  En kraftfull arbetsmiljölagstiftning som genomförs och verkställs väl är en viktig förutsättning för uppfyllandet av kraven i fråga om arbetsmiljön, som skyddar arbetstagarnas hälsa och produktivitet under hela deras tid i arbetslivet. Yrkesinspektionerna spelar en viktig roll för genomförandet av arbetsmiljöstrategier på regional och lokal nivå och för många företag består den huvudsakliga anledningen till att de hanterar arbetsmiljöfrågor och vidtar förebyggande åtgärder i att de vill fullgöra sina lagstadgade skyldigheter(23).

L.  Att arbetstagarna i omfattande grad medverkar, deltar och är företrädda på företagsnivå, tillsammans med att ledningen är engageras i frågan, är mycket viktigt för ett framgångsrikt riskförebyggande på företagsnivå(24). På arbetsplatser med fackligt organiserad arbetskraft är olycksfalls- och sjukdomsfrekvenserna lägre.

M.  Överlag kan bekämpandet av arbetsplatsolyckor endast bli framgångsrikt genom främjande av strategier som sätter människan i centrum i alla led av produktionsprocessen.

N.  Det behövs tillräckligt med resurser för att man på lämpligt sätt ska kunna ta itu med såväl nya och framväxande som med traditionella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bland annat asbest, nanomaterial och psykosociala risker. Många arbetstagare, bland dem byggnadsarbetare, är potentiellt exponerade för asbest.

O.  Osäker anställning blir till skada för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och undergräver befintliga strukturer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Osäker anställning kan leda till att arbetstagare inte får utbildning eller tillgång till tjänster inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och förknippas med psykisk stress till följd av bristande anställningstrygghet(25). Enligt ramdirektiv 89/391/EEG är arbetsgivaren skyldig att ha en strategi för systematiskt förebyggande av alla risker. När arbetet läggs ut på underleverantörer, liksom när det utförs av personal från bemanningsföretag, kan det bli svårare att veta vem som ansvarar för att arbetsmiljöbestämmelserna följs. Odeklarerat arbete och falskt egenföretagande är en allvarlig utmaning, både för genomförandet av arbetsmiljöåtgärder och för arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

P.   Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll när politiken för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utformas och genomförs, både på nationell, internationell och EU-nivå. I artiklarna 153–155 i EUF-fördraget fastställs arbetsmarknadens parters handlingsutrymme och auktoritet när det gäller att förhandla fram avtal om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och genomdriva att de följs.

Q.   EU:s lagstiftningsram söker förhindra olycksfall i arbetet och ohälsa för alla arbetstagare. Ju mindre ett företag är, desto mindre välinformerade kan det hända att dess arbetstagare är om risker mot hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Man har inte kunnat påvisa något som helst samband mellan antalet olyckor och företagens storlek. Däremot finns det ett uppenbart samband mellan antalet olyckor och typen av produktion samt vilken sektor företaget är verksamhet inom(26).

R.   Det finns varken tillräckliga eller tillräckligt jämförbara uppgifter om yrkessjukdomar på EU-nivå(27).

S.  Sexuella trakasserier på arbetsplatsen och den känsla av osäkerhet som sådana trakasserier orsakar bör bekämpas.

T.  Segregeringen på arbetsmarknaden, lönegapet, arbetstider, arbetsplatser, osäkra arbetsvillkor, sexism och könsdiskriminering samt skillnader relaterade till de specifika fysiska aspekterna av moderskap är faktorer som sannolikt påverkar kvinnors arbetsvillkor.

U.   Det råder en stereotyp föreställning om att kvinnor har mindre riskfyllda arbeten. Den allmänna tendensen i Europa är att fördelningen av arbetet mellan kvinnor och män aldrig är neutral, och på grund av denna fördelning döljs i allmänhet kvinnors hälsoproblem, vilket leder till färre förebyggande åtgärder inom kvinnoarbeten.

V.  Inom EU är kvinnor i betydligt högre utsträckning sysselsatta inom tjänstesektorn än inom industrin. Kvinnor sysselsätts i första hand inom hälso- och socialvårdssektorn, detaljhandeln, tillverkningsindustrin, utbildningssektorn och affärssektorn, med en ökad koncentration av deltidsanställningar och tillfälliga anställningar, vilket får återverkningar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

W.  På vissa arbetsplatser där kvinnor är i majoritet kan de på grund av arbetets karaktär komma att utsättas för särskilda risker, i synnerhet muskuloskeletala besvär eller särskilda typer av cancer, såsom bröstcancer och endometriecancer(28).

X.  Kvinnor har fler arbetsrelaterade hälsoproblem än män, oavsett vad de arbetar med(29), och är särskilt utsatta för åldersrelaterade sjukdomar, vilket innebär att åtgärder till förmån för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen måste utformas enligt kön och bygga på ett livscykelsbaserat tillvägagångssätt.

Y.  En särskild typ av hälsoproblem kan hota förökningsförmågan och kan uppstå när blivande föräldrar och deras ofödda barn utsätts för effekterna av miljöföroreningar och riskfaktorer i arbetsmiljön.

Z.  Empiriska undersökningar visar att kvinnor är underrepresenterade i beslutsprocesser som berör hälsa och säkerhet.

AA.  Kvinnor i landsbygdsområden har större problem med utövandet av sina arbetstagarrättigheter och hälsorelaterade rättigheter, och det är svårare för dem att få tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, särskilda medicinska behandlingar och undersökningar för tidig upptäckt av cancer.

EU:s strategiska ram för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

1.  Europaparlamentet betonar att alla arbetstagare, också inom den offentliga sektorn, har rätt till högsta nivå av skydd för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, något som måste säkerställas oberoende av arbetsgivarens storlek, typen av arbete, det avtal som ligger till grund för anställningen eller anställningsmedlemsstaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för EU arbetsmiljölagstiftning ta fram arbetsspecifika strategier som omfattar alla anställningsformer. Parlamentet betonar att det behövs bättre och ändamålsenligare bestämmelser om arbetsmiljö.

2.   Europaparlamentet välkomnar att många viktiga verksamhetsområden utpekas i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö. Parlamentet beklagar trots detta att kommissionen inte fastställt några konkreta mål i den ramen. Parlamentet betonar här att såväl mer konkreta åtgärder, både av lagstiftningskaraktär och/eller annan karaktär, som redskap för genomförande och verkställighet bör tas med i ramen efter översynen 2016, om vetenskapliga belägg och resultaten av efterhandsutvärderingen av EU:s arbetsmiljölagstiftning talar för det.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram vägledande minskningsmål för yrkessjukdomar och arbetsolycksfall efter översynen 2016 av den strategiska ramen för arbetsmiljö, och att utgå från forskningens senaste sakkunniggranskade rön vid denna översyn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att särskilt prioritera de sektorer vilkas arbetstagare är utsatta för de största riskerna, och att uppmuntra till utbyte av god praxis för genomförandet av arbetsmiljöpolitiken.

4.  Europaparlamentet beklagar att det dragit ut på tiden med att utforma EU:s nuvarande strategiska ram för arbetsmiljö. Parlamentet anser att de många utmaningarna som EU:s arbetstagare, företag och arbetsmarknader står inför, bland annat de som påpekats av kommissionen, påkallar snabba och effektiva åtgärder.

5.  Europaparlamentet betonar att människor måste få en fysiskt och psykiskt säker och hälsosam arbetsmiljö under hela sin tid i arbetslivet för att målen om ett aktivt och sunt åldrande för alla arbetstagare ska kunna uppnås. Parlamentet anser att förebyggandet av yrkessjukdomar och olycksfall, tillsammans med att det ägnas ökad uppmärksamhet åt de kumulativa effekterna av arbetsmiljörisker, skapar mervärde för arbetstagarna och för samhället i stort.

6.   Europaparlamentet framhåller att man måste vidta konkreta åtgärder för att motverka krisens effekter genom att stödja företag som vidtar åtgärder för en bättre arbetsmiljö.

Nationella strategier

7.  Europaparlamentet betonar att nationella strategier för arbetsmiljön är väsentliga och bidrar till bättre hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i medlemsstaterna, och att man bör uppmuntra till regelbunden rapportering om framstegen. Parlamentet understryker att man bör uppmuntra till regelbunden rapportering om framstegen. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att fortsätta att ta initiativ till och samordna politik på ett harmoniserat sätt på EU-nivå, varvid man samtidigt bör fästa ökat avseende vid att befintlig arbetsmiljölagstiftning genomförs och verkställs, för att tillförsäkra alla arbetstagare en hög nivå av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet anser att politiken för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, både på EU-nivå och på nationell nivå, måste göras konsekvent med annan offentlig politik, och att man måste göra klart vilka regler som gäller, så att det blir lättare för företagen, framför allt de små och medelstora företagen, att följa dem. Parlamentet anser att jämställdhetsperspektivet bör integreras inom alla politikområden, så att man får en bättre bild av vilka specifika risker manliga och kvinnliga arbetstagare ställs inför.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att de nationella arbetsmiljöstrategierna medger fullständig insyn och är öppna för bidrag från arbetsmarknadens parter och det civila samhället, bland annat för berörda parter inom området hälso- och sjukvård, i enlighet med medlemsstaternas sedvänjor och praxis. Parlamentet anser att både delgivning av god praxis och dialog mellan arbetsmarknadens parter är ett viktigt sätt att förbättra arbetsmiljön.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i sina nationella strategier ta med situationsanpassade mål som är mätbara och jämförbara. Parlamentet understryker att man bör uppmuntra till mekanismer för regelbunden och öppen rapportering om framstegen, och betonar vikten av tillförlitliga data.

Genomförande och efterlevnad

10.   Europaparlamentet erkänner att man måste beakta situationen, de särskilda behoven och svårigheterna med efterlevnaden för mikroföretag och småföretag samt för vissa sektorer inom de offentliga tjänsterna, när det gäller genomförandet på företagsnivå av arbetsmiljöåtgärder. Parlamentet påpekar att åtgärder till förmån för ökad medvetenhet, utbyte av god praxis, samråd, användarvänliga handledningsböcker och nätplattformar är ytterst viktiga för att små och medelstora företag samt mikroföretag effektivare ska kunna följa arbetsmiljölagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och medlemsstaterna att fortsätta med utvecklingen av praktiska redskap och riktlinjer som stöder, underlättar och förbättrar de små och medelstora företagens uppfyllande av kraven i fråga om arbetsmiljö.

11.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av den strategiska ramen ta fortsatt hänsyn till den särskilda karaktären och situationen för små och medelstora företag samt mikroföretag, för att hjälpa dessa företag att bättre uppnå målen i fråga om arbetsmiljö. Parlamentet framhåller att begreppet små och medelstora företag i sin nuvarande utformning omfattar omkring 99 procent av alla företag, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att samla in tillförlitliga uppgifter om hur arbetsmiljölagstiftningen faktiskt genomförs i dessa företag.

12.  Europaparlamentet välkomnar införandet av Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-Osha) OiRA (det interaktiva onlineverktyget för riskbedömning), liksom av andra e-verktyg i medlemsstaterna, som underlättar riskbedömning och syftar till att främja laglydnad och en kultur av förebyggande åtgärder, framför allt i mikroföretag och småföretag. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att använda EU:s anslag till arbetsmiljöåtgärder i allmänhet och i synnerhet till utveckling av e-verktyg, för att stödja små och medelstora företag. Parlamentet framhåller vikten av kampanjer för ökad medvetenhet, såsom kampanjerna Ett friskt och hälsosamt arbetsliv, inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och betonar att arbetsgivare och arbetstagare måste väckas till ökad medvetenhet om grundläggande rättigheter och skyldigheter inom detta område.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att, i enlighet med nationell lag och praxis, ta initiativ för att skyddsombud och ledningspersoner med ansvar för hälsa och säkerhet ska kunna förkovra sina färdigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja arbetstagares aktiva medverkan vid genomförandet av förebyggande arbetsmiljöåtgärder, och att se till att skyddsombuden kan få utbildning som går längre än bara till de grundläggande modulerna.

14.  Europaparlamentet anser det bör arbetas för en kultur av ömsesidig tillit samt ömsesidigt förtroende och lärande av varandra, där arbetstagare uppmuntras bidra till utvecklingen av en hälsosam och säker arbetsmiljö, något som också blir till nytta för arbetstagarnas sociala delaktighet och företagens konkurrenskraft. Parlamentet betonar här att arbetstagare inte får drabbas negativt av att de tar upp frågor om hälsa och säkerhet.

15.  Europaparlamentet påpekar att det centrala i ett gott handhavande och goda resultat av arbetsmiljöfrågor är väl genomförd och verkställbar lagstiftning samt fullständigt dokumenterad riskbedömning, i vilken arbetstagare och företrädare för dem deltar, så att det går att vidta lämpliga förebyggande åtgärder på arbetsplatsen.

16.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att övervaka att arbetsmiljölagstiftningen genomförs och verkställs i medlemsstaterna. Parlamentet anser att efterhandsutvärderingen av det praktiska genomförandet i medlemsstaterna av EU:s arbetsmiljödirektiv ger ett bra tillfälle att utföra detta och förväntar sig att det som ett led i översynen av den strategiska ramen tas hänsyn till vad man kommit fram till om genomförandet av den befintliga lagstiftningen.

Verkställighet

17.  Europaparlamentet anser att det ofrånkomligen behövs likvärdiga verksamhetsförutsättningar inom hela EU och att illojal konkurrens och social dumpning måste bort. Parlamentet betonar att yrkesinspektionerna spelar en central roll för verkställigheten av arbetstagarnas rättigheter till en säker samt fysiskt och psykiskt hälsosam arbetsmiljö samt för tillhandahållandet av rådgivning och vägledning till arbetsgivare, framför allt små och medelstora företag samt mikroföretag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa ILO:s normer och riktlinjer för yrkesinspektion och att ge yrkesinspektionerna adekvat personal och adekvata resurser samt yrkesinspektörerna bättre utbildning, såsom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rekommenderat(30). Parlamentet välkomnar samarbetet mellan de nationella yrkesinspektionerna i yrkesinspektörskommittén (Slic).

18.  Europaparlamentet framhäver problemet med att genomföra arbetsmiljölagstiftningen för arbetstagare som utför odeklarerat arbete. Parlamentet erinrar om att yrkesinspektionerna spelar en nyckelroll för att avskräcka från odeklarerat arbete, och uppmanar medlemsstaterna att utföra strikta inspektioner och utdöma lämpliga påföljder för arbetsgivare som anställer odeklarerade arbetstagare. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete. Parlamentet framhåller att flertalet olycksfall med dödlig utgång inträffar inom arbetsintensiva sektorer, där det är vanligare med odeklarerat arbete än inom andra sektorer.

19.  Parlamentet anser att en effektiv tillämpning av arbetsmiljölagstiftningen också i hög grad beror av yrkesinspektionerna och anser att resurserna bör inriktas på de sektorer som påtalats som mest riskfyllda för arbetstagarna. Parlamentet uppmanar med kraft de relevanta myndigheterna, att i samband med sina fortsatta undersökningar av stickprovskaraktär, tillämpa en riskbaserad övervakning och rikta in sig på upprepade regelbrytare för att arbetsgivare som inte följer kraven i fråga om arbetsmiljö ska ställas till svars. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa informationsutbyte och förbättra samordningen mellan yrkesinspektionerna för att förbättra det gränsöverskridande samarbetet.

Regelverk

20.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att förbättra regelverket, och förväntar sig ytterligare framsteg på detta område. Parlamentet erinrar dock kommissionen om att då arbetsmiljödirektiven underställs prövning enligt programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat, samt då det görs ändringar av dem, bör detta ske med respekt för demokratins regler och med insyn och medverkan från arbetsmarknadens parters sida och bör under inga omständigheter leda till minskad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det bör tas hänsyn till förändringar på arbetsplatserna till följd av den tekniska utvecklingen. Parlamentet påpekar att det står medlemsstaterna fritt att anta normer som är striktare än minimikraven i fråga om arbetsmiljö, men anser trots detta att de nuvarande bestämmelserna bör förbättras, bland annat genom att överlappningar undviks och att arbetsmiljölagstiftningen integreras bättre i andra politikområden, samtidigt som man arbetar för att arbetstagarna ska få ha kvar sin nuvarande nivå av arbetarskydd och att denna nivå ytterligare ska höjas.

21.  Europaparlamentet understryker att ett effektivt genomförande av arbetsmiljölagstiftningen förutsätter medverkan från arbetstagarnas och arbetsmarknadens parters sida på alla nivåer, i enlighet med nationell lag och praxis, och att arbetsmarknadens parters medverkan på EU-nivå kan ge garantier för att den strategiska ramen för arbetsmiljön är av relevans för de europeiska arbetsgivarna och arbetstagarna. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter och kommissionen till en konstruktiv dialog om hur den nuvarande lagstiftningsramen skulle kunna förbättras och anser att arbetsmarknadens parter måste få en starkare roll.

Förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar och av nya och framväxande risker

22.  Europaparlamentet påpekar att många arbetstagare måste skyddas mot exponering för carcinogener, mutagena ämnen och reproduktionstoxiska ämnen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att kvinnor ofta exponeras för en cocktail av ämnen som kan innebära ökade hälsorisker, inbegripet för deras barns livsduglighet. Parlamentet upprepar med eftertryck sin uppmaning till kommissionen att den ska lägga fram ett förslag om översyn av direktiv 2004/37/EG, utgående från vetenskapliga rön och, vid behov, med tillägg av flera bindande yrkeshygieniska gränsvärden, och att i samarbete med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor utveckla ett bedömningssystem som bygger på tydliga och explicita kriterier. Parlamentet anser att man i detta sammanhang bör åtgärda fall av överlappande lagstiftning som leder till att lagstiftningen oavsiktligen inte följs.

23.   Europaparlamentet framhåller vikten av ett striktare arbetarskydd, där man inte bara ser till exponeringstiden utan även till den blandning av kemiska och/eller toxiska ämnen som arbetstagaren exponeras för. Parlamentet påpekar att många arbetstagare inom hälso- och sjukvården är exponerade för farliga kemikalier på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda kemiska riskfaktorer inom hälso- och sjukvården och att i strategin för arbetsmiljön ta med särskilda bestämmelser om de vårdanställdas exponering för farliga läkemedel. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla arbetstagare som direkt eller indirekt arbetar med att använda eller bortskaffa vassa medicinska instrument får adekvat skydd. Parlamentet påpekar att detta vid behov kunde förutsätta en översyn av direktiv 2010/32/EU om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården.

24.  Europaparlamentet påpekar att många arbetstagare fortfarande är exponerade för asbest på sina arbetsplatser och uppmanar EU att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna främja och samordna medlemsstaternas arbete med att utveckla nationella handlingsplaner, samt att ställa adekvata anslag till förfogande och att vidta lämpliga åtgärder för asbesthantering och säker asbestsanering.

25.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning(31) till kommissionen att utarbeta och genomföra en modell för screening och registrering av asbest, i enlighet med artikel 11 i direktiv 2009/148/EG. Parlamentet uppmanar till en europeisk kampanj mot asbest, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att kompensera asbestutsatta arbetstagare.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen i Europa och att utan dröjsmål lägga fram ett förslag till ett övergripande direktiv om muskuloskeletala besvär, för att sådana besvär ska kunna förebyggas effektivare och orsakerna till dem åtgärdas. Parlamentet påpekar att det kan bli till nytta för både arbetstagare och arbetsgivare om unionslagstiftningen som fastställer minimikrav på hur arbetstagare ska skyddas mot exponering för ergonomiska riskfaktorer konsolideras, eftersom detta gör det lättare att genomföra och följa lagstiftningsramen. Parlamentet understryker här vikten av att utbyta god praxis och att arbetstagarna måste göras mer uppmärksamma på ergonomiska riskfaktorer och få bättre information om dem.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snabbt som möjligt genomföra direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens.

28.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att de förebyggande åtgärderna mot exponering för hormonstörande ämnen i arbetslivet måste utvecklas, eftersom dessa ämnen har många slags skadeverkningar på kvinnliga och manliga arbetstagares hälsa, liksom också på deras barn(32). Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål fastställa en helhetsstrategi mot hormonstörande ämnen, där det vid behov skulle kunna ingå att unionslagstiftningen om utsläppande på marknaden av pesticider och biocider genomförs samt att bestämmelserna om förebyggande av yrkesrisker skärps. Parlamentet betonar att EU:s stöd till forskning kring säkrare alternativ är livsviktigt för att försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen ska kunna tillämpas.

29.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 gått in för att förbättra förebyggandet av arbetsrelaterade sjukdomar, framför allt inom nanoteknikens och bioteknikens område. Parlamentet framhåller osäkerheten om distributionen och användningen av nanoteknik och anser att det behövs ytterligare forskning om vilka potentiella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som den nya tekniken är förknippad med. Parlamentet anser här att försiktighetsprincipen måste tillämpas för att minska de potentiella riskerna för hälsa och säkerhet för arbetstagare som hanterar nanoteknik.

30.  Europaparlamentet fäster kommissionens uppmärksamhet på att det bland arbetskraften finns allt fler som lider av kroniska sjukdomar, och anser arbetstillfällen som är tillgängliga och säkra bör finnas att tillgå för personer med dödliga sjukdomar, kroniska och långvariga sjukdomar och funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att inrikta sig på hur personer med kroniska sjukdomar kan kvarstanna och integreras i arbetslivet, samt att stödja skälig anpassning av arbetsplatser, något som kommer att garantera att de i rätt tid återvänder till arbetslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för integrering och rehabilitering av personer med funktionsnedsättning och att stödja medlemsstaternas arbete genom att öka medvetenheten och kartlägga och delge exempel på god praxis i fråga om anpassningar på arbetsplatserna. Parlamentet uppmanar Eurofound att ytterligare undersöka och analysera vilka möjligheter personer med kroniska sjukdomar har att få anställning i medlemsstaterna samt hur anställbara de är.

31.   Europaparlamentet konstaterar att teknisk utveckling kan bli till nytta för samhället i stort, men oroar sig för de nya risker som dessa förändringar fört med sig. Parlamentet välkomnar här kommissionens avsikt att inrätta ett nätverk av yrkesfolk och vetenskapare inom området arbetsmiljö för att bättre åtgärda framtidens utmaningar. Parlamentet framhåller att det blir allt vanligare med smarta samarbetande robotar, till exempel inom industriproduktionen samt på sjukhus och ålderdomshem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kartlägga potentiella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen till följd av teknisk innovation, och att vidta lämpliga åtgärder mot dem.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och genomföra ett program för systematisk övervakning och hantering av psykosociala risker och stöd till arbetstagare som drabbats av dem, bland annat i form av stress, depression och burn out, för att bland annat utarbeta effektiva rekommendationer och riktlinjer för bekämpning av dessa risker. Parlamentet understryker att stress i arbetet har erkänts som ett svårt hinder i Europa, både mot produktiviteten och mot den enskildes livskvalitet. Parlamentet konstaterar här att psykisk hälsa och psykosociala risker kan påverkas av ett flertal faktorer, av vilka inte alla är arbetsrelaterade, men påpekar dock att psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är ett strukturproblem som sammanhänger med arbetsuppläggningen, och att psykosociala risker och arbetsrelaterad stress kan förebyggas och hanteras. Parlamentet betonar att man vid översynen 2016 av den strategiska ramen för arbetsmiljö måste utföra studier, förbättra det förebyggande arbetet och överväga nya åtgärder, dels utgående från delgivning av bästa praxis, dels utgående från redskap för återintegrering på arbetsmarknaden.

33.  Europaparlamentet välkomnar kampanjen ”Friska arbetsplatser förebygger stress”, och framhåller att jämställdhetsaspekten måste finnas med i initiativen mot arbetsrelaterad stress, på grund av kvinnornas särskilda arbetsvillkor.

34.  Europaparlamentet uppmärksammar frågan om mobbning och vilka konsekvenser den kan få för den psykosociala hälsan. Parlamentet påpekar att trakasserier och våld i arbetet måste bekämpas och uppmanar därför kommissionen att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter överväga att lägga fram ett förslag till rättsakt, utgående från ramavtalet om trakasserier och våld i arbetet. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft medlemsstaterna att ta fram effektiva nationella strategier mot våld i arbetet.

35.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett målinriktat tillvägagångssätt för att få bort osäker anställning och att beakta vilka negativa inverkningar på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som osäker anställning har. Parlamentet understryker att arbetstagare med atypiska avtal kan ha det svårare att få både utbildning och tjänster i frågor som berör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet betonar att arbetstagare inom alla anställningsformer måste få en bättre arbetsmiljö, vilket också gäller sådana som kan befinna sig i en utsatt ställning, såsom ungdomar och personer som tidigare varit långtidsarbetslösa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla kraven i direktiv 96/71/EG för att bekämpa social dumpning och här vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomdriva och skydda utstationerade arbetstagares rättigheter till likabehandling när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

36.  Europaparlamentet betonar att arbetet i privata hushåll måste beaktas i diskussionen om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar med kraft arbetsgivarna och de politiska beslutsfattarna att sörja för och underlätta en sund balans mellan arbetsliv och privatliv, med samtidig hänsyn till att allt fler arbetstagare behöver förena förvärvsarbete med vård- och omsorgsarbete. Parlamentet betonar att frågan om alltför långa arbetstider måste åtgärdas för att man ska kunna tillförsäkra en sund balans mellan arbetsliv och familjeliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullständigt genomföra direktiv 2003/88/EG och framhåller i detta sammanhang att man måste övervaka att bestämmelsen om maximala antalet arbetstimmar följs.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma lämpliga politiska åtgärder mot problemet med den stigande åldern bland arbetstagarna och anser att arbetsmiljölagstiftningen bör främja ett sunt arbetsliv och ett åldrande med god hälsa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja åtgärder för rehabilitering och återintegrering genom att genomföra resultaten av Europaparlamentets pilotprojekt för äldre arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av sådana åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som inriktar sig på de särskilda utmaningarna och riskerna för kvinnor i arbetslivet, bland annat sexuella trakasserier. Parlamentet uppmanar kommissionen och arbetsmarknadens parter att se till att män och kvinnor finns mer likvärdigt företrädda inom alla led av dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att beakta jämställdhetsaspekten som ett led i översynen 2016 av den strategiska ramen för arbetsmiljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en europeisk strategi för bekämpning av våld mot kvinnor i arbetslivet och, som ett led i detta, utvärdera om direktiv 2006/54/EG borde ses över så att det kommer att omfatta nya former av våld och trakasserier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendation 92/131/EEG för att öka medvetenheten om sexuella trakasserier och andra former av sexuella övergrepp.

39.  Europaparlamentet gör kommissionen uppmärksam på vilken roll kommittéerna för sektorsvisa dialoger mellan arbetsmarknadens parter kan spela för att åtgärda sektorsspecifika risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och skapa potentiellt mervärde, med hjälp av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, varvid deras omfattande kunskaper om sektorsspecifika situationer får komma till användning.

40.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör samla in uppgifter, stå till tjänst med forskning och utveckla köns- och åldersspecifika metoder för utvärdering av det förebyggande arbetet, för att inrikta sig på de särskilda utmaningar som utsatta grupper, bland dem kvinnor ställs inför i arbetslivet.

41.  Europaparlamentet betonar att man måste investera mer i en politik för riskförebyggande, liksom också främja, utveckla och stödja en förebyggande kultur för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för ökad medvetenhet och ge det förebyggande arbetet och frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen en mera framträdande ställning i skolornas läroplaner på alla nivåer, inklusive inom lärlingsutbildningen. Parlamentet anser att man måste fokusera på det förebyggande arbetet så tidigt som möjligt inom produktionsprocessen och arbeta för att genomföra systematiska program för förebyggande, som bygger på riskbedömningar som uppmuntrar arbetsgivare och arbetstagare att bidra till en säker och hälsosam arbetsmiljö. Parlamentet påpekar att de förebyggande tjänsternas kvalitet i många medlemsstater är utslagsgivande för stödet till företagen, framför allt de små och medelstora företagen, i deras arbete med att utföra riskbedömningar och vidta lämpliga förebyggande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad som i medlemsstaternas nationella lagstiftning föreskrivs om de förebyggande tjänsternas uppgifter och utbildningskraven i samband med dem.

42.  Europaparlamentet understryker att kvinnor måste involveras i beslutsprocesserna när det gäller utvecklingen av bättre hälso- och säkerhetsmetoder i deras arbetsmiljö.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte förbise frågan om hur arbetsrelaterad cancer utvecklats, såsom cancer i näshålan, en cancerform som uppträder oftare i fall där arbetstagarnas andningsorgan inte skyddats ordentligt mot relativt vanliga typer av damm, som uppkommer vid bearbetning av trä, läder, mjöl, textilier, nickel och andra material.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla sina medborgare lika möjligheter att utöva sina arbetstagarrättigheter och lika tillgång till allmän hälso- och sjukvård, i synnerhet med beaktande av kvinnor i landsbygdsområden och andra utsatta befolkningsgrupper.

Statistiska uppgifter

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra insamlandet av tillförlitliga och jämförbara uppgifter om yrkessjukdomar, exponeringar och risker inom alla sektorer, även den offentliga sektorn, för att kartlägga bästa praxis, främja benchlearning och upprätta en gemensam databas om exponering i arbetet, utan att det uppstår oskäliga kostnader. Parlamentet betonar vikten av att nationella experter får medverka och att databasen hålls aktuell. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att samla in mera uppgifter om de risker som förknippas med digitalisering, arbetsrelaterad trafiksäkerhet och de konsekvenser som krisen kan ha fått för hälsa och säkerhet i arbetet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in köns- och åldersspecifika statistiska uppgifter av hög kvalitet om arbetsrelaterade sjukdomar, för att fortlöpande förbättra och, vid behov, anpassa lagstiftningen utgående från de nya och framväxande riskerna.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra studier, uppdelade utifrån kön, ålder och ekonomisk verksamhetssektor, för att fastställa förekomsten av muskuloskeletala besvär på nationell nivå bland den yrkesaktiva befolkningen, för att man ska kunna förebygga och bekämpa uppkomsten av sådana besvär.

48.  Europaparlamentet betonar att det måste tas fram gemensamma hälsoindikatorer för och definitioner av arbetsrelaterade sjukdomar och EU-omfattande statistiska uppgifter, såsom underlag för fastställande av mål för minskning av yrkessjukdomar.

49.  Europaparlamentet betonar svårigheterna med att samla in uppgifter i många medlemsstater. Parlamentet vill att det arbete som utförs av EU-Osha och Eurofound ska förbättras och uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att olycksfall i arbetet ska anmälas av arbetsgivarna.

Internationella insatser

50.   Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att alla handelsavtal med tredjeländer förbättrar arbetsmiljön till skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

51.  Europaparlamentet framhåller att EU har ett intresse av högre ställda arbetsnormer, också i fråga om nivåerna av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, över hela världen och en skyldighet att förverkliga detta.

52.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förstärka samarbetet kring arbetsmiljöfrågor med internationella organisationer såsom ILO, OECD, G20 och WHO.

53.  Europaparlamentet beklagar djupt att inte alla medlemsstater ratificerat ILO:s konvention nr 187 om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö, och uppmanar alla medlemsstater att ratificera den konventionen.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 354, 31.12.2008, s. 70.

(2)

EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

(3)

EUT L 299, 18.11.2003, s. 9.

(4)

EUT L 165, 27.6.2007, s. 21.

(5)

EGT C 77 E, 28.3.2002, s. 138.

(6)

EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 400.

(7)

EUT C 303 E, 13.12.2006, s. 754.

(8)

EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 321.

(9)

EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 14.

(10)

EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 101.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2011)0589.

(12)

Antagna texter, P7_TA(2013)0093.

(13)

Antagna texter, P7_TA(2014)0012.

(14)

Artikel 31.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden.

(15)

Andra europeiska företagsundersökningen av nya och framväxande risker (Esener-2), EU-Osha (2015).

(16)

Eurofound. Arbetsvillkoren för en åldrande arbetskraft. Eurofound (2008).

(17)

Uttalande från EU-Oshas direktör den 18 november 2015.

(18)

Rapporten Employment opportunities for people with chronic diseases, Eurofound (2014).

(19)

Evaluation of the European strategy on Safety and Health at Work 2007–2012, EC (2013).

(20)

Berechnung des internationalen „Return on Prevention“ für Unternehmen: Kosten und Nutzen von Investitionen in den betrieblichen Arbeits- und Gesundheitsschutz, DGUV (2013).

(21)

Översiktsrapporten om den femte undersökningen av europeiska arbetsvillkor, Eurofound (2012) .

(22)

Andra europeiska företagsundersökningen av nya och framväxande risker (Esener-2), EU-Osha (2015).

(23)

Andra europeiska företagsundersökningen av nya och framväxande risker (Esener-2), EU-Osha (2015).

(24)

Worker representation and consultation on health and safety, EU-OSHA (2012).

(25)

Flexible forms of work: ‘very atypical’ contractual arrangements, Eurofound (2010) och Health and well-being at work: A report based on the fifth European Working Conditions Survey, Eurofound (2012).

(26)

Översiktsrapporten om den femte undersökningen av europeiska arbetsvillkor, Eurofound (2012) och Tredje europeiska företagsundersökningen, Eurofound (2015).

(27)

Kommissionens rapport om dagsläget i fråga om systemen för yrkessjukdomar i EU-medlemsstaterna och i Efta-/EES-länderna, EC (2013).

(28)

EU-Osha, 2013 New risks and trends in the safety and health of women at work.

(29)

Occupational health and safety risks for the most vulnerable workers, Europaparlamentets utredningsavdelning A, Ekonomisk politik och vetenskapspolitik, 2011, s. 40.

(30)

EUT C 230, 14.7.2015, s. 82.

(31)

Antagna texter, P7_TA(2013)0093.

(32)

The Cost of Inaction, Nordon (2014) och Rapport sur les perturbateurs endocriniens, le temps de la précaution, Gilbert Barbier (2011).


MOTIVERING

Varje år omkommer över 4 000 arbetstagare till följd av olycksfall i arbetet och antalet yrkessjukdomar med dödlig utgång uppgår till över 150 000 varje år. God hälsa är en grundläggande rättighet i Europa och trots att det under årens gång gjorts avsevärda framsteg med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen finns det fortfarande stora risker för arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

I många medlemsstater stiger genomsnittsåldern för arbetskraften och de demografiska förändringarna i Europa visar att man måste arbeta för en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla arbetstagare under hela deras tid i arbetslivet. Den ekonomiska nyttan av en ambitiös politik för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är väldokumenterad och gäller bland annat produktivitet och arbetskraftsdeltagande och ökad bärkraft för de sociala trygghetssystemen. De ekonomiska kostnaderna för skador och sjukdomar i anslutning till arbetet är avsevärda och många nya och framväxande risker innebär en så stor utmaning att de påkallar omedelbara åtgärder på EU-nivå.

I EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 pekar kommissionen ut ett stort antal viktiga utmaningar som europeiska arbetsgivare och arbetstagare är ställda inför inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det är mycket viktigt att dessa utmaningar åtgärdas och detta kräver tillämpning av lagstiftningsinitiativ och icke-lagstiftningsinitiativ. Därför bör det tas med ytterligare konkreta åtgärder i den strategiska ramen, om man ska kunna uppnå målet om att tillförsäkra alla europeiska arbetstagare en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Genomförande, efterlevnad och verkställighet

Alla arbetstagare har rätt till högsta nivå av skydd för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, oberoende av arbetsgivarens storlek, anställningsmedlemsstaten eller vad slags anställningsavtal de har.

Många företag hanterar frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och vidtar förebyggande åtgärder i huvudsak därför, att de vill fullgöra sina lagstadgade skyldigheter och andelen arbetstagare som uppger att deras arbete utgör en risk för deras hälsa och säkerhet är högst olika runtom i Europa. Man måste få medlemsstaterna att bättre genomföra lagstiftningen för att arbetstagare ska få bättre hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och för att företagen ska tillförsäkras likvärdiga verksamhetsförutsättningar. Efterhandsutvärderingen av det praktiska genomförandet av EU:s direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör användas för att man i samband med översynen av den strategiska ramen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 2016 ska kunna ta hänsyn till att lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen kanske inte genomförts adekvat i medlemsstaterna.

Såsom det påpekades i EU:s strategiska ram för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen innebär det fortfarande en utmaning för mikroföretag och småföretag att effektivt hantera frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Därför är det väsentligt med åtgärder för att få dessa företag att följa lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och effektivt hantera dessa frågor.

På nationell nivå spelar yrkesinspektionerna en central roll för att lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen effektivt ska verkställas. Företagen kan ha nytta av det bistånd och de upplysningar som yrkesinspektionerna ger när det gäller förebyggande åtgärder och lagfästa krav och yrkesinspektionerna behöver mer personal och mer resurser för att kunna utföra sitt arbete.

Ett framgångsrikt riskförebyggande på arbetsplatsen förutsätter dialog mellan arbetsmarknadens parter, tillsammans med att arbetstagare är företrädda och ledningen är engagerad, och det bör göras mer både på medlemsstatsnivå och på EU-nivå för att skyddsombuden ska få utbildning och för att deras tjänster ska anlitas.

Nya och framväxande risker och yrkessjukdomar

Arbetsmarknaden i Europa är stadd i förändring. Det blir allt vanligare med osäker anställning och nya anställningsformer har, tillsammans med ny teknik, skapat nya utmaningar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som återstår att åtgärda. Osäker anställning är negativt för arbetstagarnas psykiska hälsa i Europa och detta visar att det behövs ett målinriktat tillvägagångssätt för att förbättra hälso- och säkerhetssituationen för dessa arbetstagare. Insamlandet av jämförbara data om yrkessjukdomar och exponering i arbetet måste snabbt förbättras och likaså måste man snabbt identifiera god förebyggande praxis.

Många arbetstagare är fortfarande exponerade för asbest på sin arbetsplats och det är viktigt att arbetstagarna skyddas bättre mot exponering för carcinogener och mutagena ämnen liksom mot ergonomiska risker, och detta kräver nya initiativ på EU-nivå och en bättre integrering av frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom andra områden av politiken.

Slutligen behövs det åtgärder mot psykosociala riskfaktorer, som är ett tilltagande problem för arbetsgivare och arbetstagare runtom i Europa och upplevs som en stor utmaning. Hanteringen av psykosociala risker är högst olika i olika medlemsstater och det behövs initiativ, bland annat i form av bättre övervakning, för att arbetstagarna ska få en bättre psykosocial arbetsmiljö och frånvaron minska.


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (15.7.2015)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020

(2015/2107(INI))

Föredragande av yttrande: Biljana Borzan

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Arbetsvillkoren håller på att försämras och ojämlikheten mellan medlemsstaterna i fråga om arbetsvillkor ökar. Den ekonomiska krisen har bidragit till de försämrade arbetsvillkoren.

B.  Inom EU är kvinnor i betydligt högre utsträckning sysselsatta inom tjänstesektorn än inom industrin. Kvinnor arbetar i första hand inom hälso- och socialvårdssektorn, detaljhandeln, tillverkningsindustrin, utbildningssektorn och affärssektorn och har allt oftare deltidsanställningar eller tillfälliga anställningar, vilket får återverkningar när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

C.  I EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 bör en särskild hänvisning göras till skillnaderna mellan könen, och arbetsgivarna bör fästa särskild uppmärksamhet vid denna fråga i samband med fortbildning, riskförebyggande verksamhet och ledningsverksamhet.

D.  Förebyggande av yrkesrisker och främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utgör grundläggande instrument för att skapa och upprätthålla hälsosammare och säkrare arbetsmiljöer, förbättra arbetsvillkoren och effektivt bekämpa arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar.

E.  Män är mer utsatta för arbetsplatsolyckor, men kvinnor drabbas i större utsträckning av yrkessjukdomar på grund av att de utsätts för vissa risker.

F.  Det råder en stereotyp föreställning om att kvinnor har mindre riskfyllda arbeten. Den allmänna tendensen i Europa är att fördelningen av arbetet mellan kvinnor och män aldrig är neutral, och på grund av denna fördelning döljs i allmänhet kvinnors hälsoproblem, vilket leder till färre förebyggande åtgärder inom kvinnoarbeten.

G.  Arbetsrelaterad stress är det andra vanligaste hälsoproblemet i Europa – efter muskel- och skelettbesvär – och närmare hälften av arbetstagarna anser att sådana problem är vanliga på deras arbetsplatser. Arbetsrelaterad stress ligger bakom ungefär hälften av de förlorade arbetsdagarna per år, med kostnader för samhället på ca 240 miljarder euro per år.

H.  Kartläggning av arbetstagare i riskzonen och tidig upptäckt av symptom utgör grundläggande strategier för att förebygga muskel- och skelettskador, liksom införande av ett system för uppföljning och övervakning med stöd av kliniska bedömningar, så att en mer aktuell referensmodell kan skapas.

I.  Överlag kan bekämpandet av arbetsplatsolyckor endast bli framgångsrikt genom främjande av strategier som sätter människan i centrum i alla led av produktionsprocessen.

J.  Segregeringen på arbetsmarknaden, lönegapet, arbetstider, arbetsplatser, osäkra arbetsvillkor, sexism och könsdiskriminering samt skillnader relaterade till de specifika fysiska aspekterna av moderskap är faktorer som sannolikt påverkar kvinnors arbetsvillkor.

K.  Enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån är 15 procent av arbetstagarna i EU tvungna att hantera farliga ämnen som en del av sitt arbete. Dessa ämnen innebär risker för både kvinnliga och manliga arbetstagare. Gravida kvinnor som exponeras för vissa toxiner löper dock risk för komplikationer under graviditeten och/eller risk för missbildning av fostret.

L.  Forskning har visat att psykiska hälsoproblem orsakar omfattande produktivitetsförluster, frånvaro och förlorade arbetsdagar. Det är därför av avgörande betydelse för alla aktörer att hantera både orsakerna till och symptomen på psykisk ohälsa, så att man kan förfoga över en motståndskraftig och produktiv arbetsstyrka som kan hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det krävs ett jämställdhetsperspektiv i fråga om psykisk hälsa i arbetet, delvis på grund av de bestående bristerna i jämställdheten mellan kvinnor och män och den organisatoriska praxis som stöder dessa brister samt på grund av de olika roller i livet mellan vilka arbetande kvinnor kan behöva finna en balans.

M.  Den pågående samhällsekonomiska krisen har lett till att man antagit allt fler lagar som gjort det möjligt att förlänga arbetstiden till sent på kvällen och tillåta nattarbete och arbete på helgdagar och söndagar och att bestämmelser om pauser och viloperioder överträds. Vissa sektorer, såsom detaljhandeln, där majoriteten av de anställda är kvinnor, har påverkats mer allvarligt och det har fått direkta negativa återverkningar på arbetsförhållandena, de anställdas hälsa och möjligheterna att trygga en balans mellan arbetsliv och privatliv samt den sociala sammanhållningen.

N.  På vissa arbetsplatser där kvinnor är i majoritet kan de på grund av arbetets karaktär komma att utsättas för särskilda risker, i synnerhet muskel- och skelettbesvär eller särskilda typer av cancer, såsom bröstcancer och livmoderkroppscancer(1).

O.  Empiriska undersökningar visar att kvinnor är underrepresenterade i beslutsprocesser som berör hälsa och säkerhet.

P.  Bestämmelserna om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tar hänsyn till att det finns ett antal ”sårbara” grupper som utsätts för högre risker när de tvingas arbeta med farliga ämnen. Sådana grupper inkluderar samtliga arbetstagare (kvinnliga och manliga) som saknar erfarenhet, som har begränsad eller ingen utbildning, som har kommunikationsproblem eller som lider av tidigare diagnosticerade medicinska tillstånd samt ungdomar, arbetstagare med invandrarbakgrund och kvinnor som är gravida eller ammar.

Q.  Hälsa och säkerhet i arbetet är ett dynamiskt område som hela tiden behöver anpassa sig till och reagera på en arbetsmiljö under förändring. Man bör därför inse att det alltid kommer att finnas ett behov av fortbildning och att denna bör omfatta en bred uppsättning frågor, inbegripet psykisk hälsa.

R.  Kvinnor i landsbygdsområden har större problem när det gäller att utöva sina arbetstagarrättigheter och hälsorelaterade rättigheter, och det är svårare för dem att få tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, särskild medicinsk behandling och undersökningar för tidig upptäckt av cancer.

S.  Sexuella trakasserier på arbetsplatsen och den känsla av osäkerhet som sådana trakasserier orsakar måste bekämpas.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att förslaget till översyn av direktivet om mammaledighet riskerar att dras tillbaka. Om detta skulle ske insisterar parlamentet på att kommissionen snarast ska lägga fram ett lagstiftningsförslag för att anpassa och uppdatera hälso- och säkerhetsbestämmelserna i direktivet från 1992. Parlamentet beklagar mer allmänt de åtgärder som kommissionen vidtagit inom ramen för Refit-programmet när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

2.  Europaparlamentet uppmanar offentliga och privata företag att främja kvinnors deltagande i beslut om policybeslut, eftersom ett sådant deltagande är av avgörande betydelse för att främja lika rättigheter och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att via ett europeiskt samordningsprogram fokusera på behoven hos små och medelstora företag för att hjälpa dem att i ökad grad förbättra arbetsvillkoren till förmån för sina arbetstagares hälsa och säkerhet, med beaktande av kvinnors särskilda behov i detta hänseende.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de offentliga investeringarna i lämpliga mänskliga, tekniska och finansiella resurser som är nödvändiga för att kontrollera efterlevnaden av arbetsrättsliga normer och fastställa påföljder vid överträdelse samt i främjande av specialiserad fortbildning i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och i kampanjer för ökad medvetenhet, information och rådgivning på området för förhållandet mellan arbetsmarknadens parter.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa bindande europeiska exponeringsgränser för ett utökat antal giftiga ämnen, inbegripet ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, eftersom kvinnor i synnerhet ofta exponeras för en cocktail av ämnen både på arbetsplatsen och i hemmet som kan innebära ökade hälsorisker, inbegripet för deras avkomma.

6.  Europaparlamentet understryker den dramatiska ökningen av psykiska sjukdomar, såsom utbrändhet eller depression på arbetsplatsen, och efterlyser en sorts EU-omfattande ”rätt att inte vara kontaktbar” för alla anställda och rätt att arbeta deltid eller hemifrån.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på vikten av att utveckla arbetet med att förebygga exponering i arbetet för hormonstörande ämnen, som har ett stort antal skadliga effekter på arbetstagarnas och deras barns hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta en heltäckande strategi för hormonstörande ämnen som omfattar genomförandet av europeisk lagstiftning ifråga om utsläppande på marknaden av pesticider och biocider och skärper bestämmelserna om förebyggande av yrkesrisker.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via arbetstidsdirektivet och annan relevant lagstiftning garantera arbetstider som respekterar arbetstagarnas hälsa, säkerhet och mänskliga värdighet och att mer effektivt lagstifta om möjligheten att finna en balans mellan arbetstagarnas arbetsliv och privatliv och en gemensam vilodag per vecka.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med det ökande antalet muskel- och skelettsjukdomar och vissa typer av cancer bland kvinnor som är ett resultat av arbetsvillkoren i kombination med hushållssysslor. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att föreslå ett direktiv om arbetsrelaterade muskel- och skelettbesvär, med särskild hänsyn tagen till kvinnliga arbetstagare.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte förbise frågan om hur arbetsrelaterad cancer utvecklats, såsom cancer i näshålan, en cancerform som uppträder oftare i fall där arbetstagarnas andningsorgan inte skyddats ordentligt mot olika typer av damm som är relativt vanliga, eftersom de uppstår vid bearbetning av trä, läder, mjöl, textilier, nickel och andra material.

11.  Europaparlamentet efterlyser en utveckling och en bättre tillämpning av strukturer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för kvinnor som arbetar i kundens lokaler, och föreslår att en undersökning genomförs om huruvida det är ändamålsenligt att lagstifta om vård i hemmet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning, där uppgifterna uppdelas efter kön och ålder, om välbefinnande och exponering för stress på arbetsplatsen.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendation 92/131/EEG för att öka medvetenheten om sexuella trakasserier eller annat beteende av sexuell natur som kränker människors värdighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder inom den offentliga sektorn för att tillämpa kommissionens uppförandekod, och därigenom föregå med ett gott exempel för den privata sektorn.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra undersökningar, med uppgifter fördelade efter kön, ålder och sektor för ekonomisk verksamhet, om förekomsten av muskel- och skelettbesvär hos den arbetande befolkningen på nationell nivå, i syfte att fastställa hur dessa besvär bäst kan övervakas.

15.  Europaparlamentet understryker att arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna ytterligare måste öka medvetenheten om sexuella trakasserier och uppmuntra kvinnor att rapportera incidenter, varvid hänsyn bör tas till det arbete som redan utförts inom ramen för den europeiska sociala dialogen och de sektorsövergripande riktlinjerna för att bekämpa våld mot tredje part och trakasserier på arbetsplatsen (Multi-Sectoral Guidelines to Tackle Third-Party Violence and Harassment Related to Work).

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens kampanj ”Friska arbetsplatser förebygger stress”. Parlamentet understryker att initiativ för att hantera arbetsrelaterad stress måste inbegripa ett jämställdhetsperspektiv, på grund av kvinnornas särskilda arbetsvillkor.

17.  Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna ska ta hänsyn till jämställdhetsaspekten i förfarandena för bedömning av risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang stöd till ortbildning i jämställdhetsintegrering samt till kunskaper och verksamheter för skyddsombud, yrkesinspektörer och arbetsplatsläkare, i synnerhet om könsrelaterat våld för att identifiera och ge stöd åt offer för våld i hemmet, mobbning eller sexuella trakasserier samt utbyte av bästa praxis för att främja bättre arbetsvillkor. Parlamentet betonar vikten av att involvera kvinnliga och manliga arbetstagare i besluts-, övervaknings- och översynsprocesserna.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla sina medborgare lika möjligheter att utöva sina arbetstagarrättigheter och lika tillgång till allmän hälsovård, i synnerhet med beaktande av kvinnor i landsbygdsområden och andra sårbara befolkningsgrupper.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stimulera psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen, varvid full hänsyn bör tas till jämställdhetsaspekten, och att uppmärksamma behovet av att utveckla och utbyta bästa praxis. Parlamentet anser att arbetsmarknadsparternas, i synnerhet fackföreningarnas, roll måste uppgraderas med hänsyn till deras viktiga roll när det gäller att förebygga och bekämpa arbetsmetoder som utgör en allvarlig kränkning av den mänskliga värdigheten på arbetsplatsen och av begreppet anständigt arbete.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och stödja högkvalitativ utbildning på området för hälsa och säkerhet och att samarbeta med alla aktörer för att utveckla och utbyta bästa praxis, såsom lärande på arbetsplatsen, fackföreningsutbildning, psykisk hälsa, första hjälpen, rökavvänjning och könsspecifika initiativ, såsom kvinnokliniker för sexuell och reproduktiv hälsa eller särskilda hälsokontroller för kvinnor.

21.  Europaparlamentet betonar det faktum att alla strategier till förmån för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen måste inkludera en ansats att bekämpa sexuella trakasserier på arbetsplatsen och skapa en säker arbetsmiljö för kvinnor.

22.  Europaparlamentet understryker att kvinnor måste involveras i beslutsprocesserna om utvecklingen av bättre hälso- och säkerhetsmetoder i deras arbetsmiljö.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

4

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Catherine Bearder, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Mary Honeyball, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Niebler, Maria Noichl, Marijana Petir, Liliana Rodrigues, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Elissavet Vozemberg, Jadwiga Wiśniewska, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Biljana Borzan, Louise Bours, Stefan Eck, Linnéa Engström, Julie Girling, António Marinho e Pinto, Dubravka Šuica, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Nedzhmi Ali, Therese Comodini Cachia

(1)

Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2013. New risks and trends in the safety and health of women at work. https://osha.europa.eu/en/publications/reports/new-risks-and-trends-in-the-safety-and-health-of-women-at-work/view.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.10.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

2

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Arne Gericke, Marian Harkin, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Georges Bach, Lampros Fountoulis, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Joachim Schuster, Csaba Sógor, Michaela Šojdrová, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Gesine Meissner


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

45

+

ALDE

EFDD

ENF

GUE/NGL

PPE

 

 

S&D

 

VERTS/ALE

Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Gesine Meissner, Yana Toom, Ulla Tørnæs, Renate Weber,

Laura Agea, Tiziana Beghin,

Mara Bizzotto,

Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Kostadinka Kuneva, Patrick Le Hyaric, Inês Cristina Zuber,

Georges Bach, David Casa, Dieter-Lebrecht Koch, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jérôme Lavrilleux, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Michaela Šojdrová, Csaba Sógor, Romana Tomc, Tom Vandenkendelaere,

Maria Arena, Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Agnes Jongerius, Javi López, Emilian Pavel, Maria João Rodrigues, Joachim Schuster, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog,

Jean Lambert, Terry Reintke, Tatjana Ždanoka,

2

-

EFDD

ENF

Jane Collins,

Dominique Martin,

6

0

ECR

NI

Arne Gericke, Zdzisław Krasnodębski, Anthea McIntyre, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská

Lampros Fountoulis,

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy