Förfarande : 2014/2218(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0361/2015

Ingivna texter :

A8-0361/2015

Debatter :

PV 21/01/2016 - 6
CRE 21/01/2016 - 6

Omröstningar :

PV 21/01/2016 - 8.6
CRE 21/01/2016 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0021

BETÄNKANDE     
PDF 743kWORD 487k
10.12.2015
PE 544.272v03-00 A8-0361/2015

om verksamheten i utskottet för framställningar under 2014

(2014/2218(INI))

Utskottet för framställningar

Föredragande: Lidia Joanna Geringer de Oedenberg

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om verksamheten i utskottet för framställningar under 2014

(2014/2218 (INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultaten av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av den viktiga rätten att inge framställningar och vikten av att parlamentet omedelbart får veta vad EU:s medborgare och invånare anser vara särskilt angeläget, på det sätt som föreskrivs i artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

  med beaktande av artiklarna 52, 215, 216.8, 217 och 218 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0361/2015), och av följande skäl:

A.  Under 2014 mottogs 2 714 framställningar, vilket motsvarar en minskning med närmare 6 procent jämfört med 2013, då parlamentet mottog 2 885 framställningar. 790 framställningar förklarades tillåtliga och uppföljda, 1 070 framställningar förklarades otillåtliga, 817 framställningar förklarades tillåtliga och avslutade och 37 framställningar har fått sin rekommendation ifrågasatt. Det sammanlagda antalet framställningar är nästan dubbelt så högt som antalet framställningar som mottogs 2009, men det har inte skett en motsvarande ökning av antalet tjänstemän som handlägger framställningarna.

B.  Syftet med det årliga betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar är att analysera de framställningar som mottogs 2014 och diskutera möjliga förbättringar av förfaranden och relationer med andra institutioner.

C.   Antalet mottagna framställningar är lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd, vilket visar att de allra flesta EU-medborgarna ännu inte känner till rätten att inge framställningar eller dess möjliga användbarhet som ett sätt att göra EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmärksamma på frågor som berör dem och är angelägna för dem. Även om vissa EU-medborgare känner till framställningsförfarandet, råder det fortfarande stor förvirring kring EU:s verksamhetsområde, vilket framgår av det höga antalet mottagna otillåtliga framställningar (39,4 procent).

D.  Att framställningarna behandlas på ett korrekt sätt under hela förfarandet är avgörande för att se till att rätten att inge framställningar respekteras. Framställarna är ofta medborgare som engagerar sig för att förbättra våra samhällen och se till att de fungerar väl även i framtiden. Dessa medborgares upplevelse av hur deras framställningar behandlas kan avgöra deras framtida åsikt om det europeiska projektet.

E.   Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Detta motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med siffran för 2013, då 1 723 framställningar avslutades.

F.  EU-medborgarna företräds av den enda direkt folkvalda EU-institutionen: Europaparlamentet. Rätten att inge framställningar ger dem en chans att påkalla de valda företrädarnas uppmärksamhet.

G.  EU-medborgarna och servicen till dem bör alltid stå i centrum för parlamentets arbete, särskilt i utskottet för framställningar, och prioriteras framför alla andra faktorer eller effektivitetskriterier. Med den nuvarande personalnivån på enheten för framställningar finns det en risk för att dessa grundläggande principer inte går att uppnå.

H.   Rätten att inge framställningar kan, om den respekteras fullt ut, stärka kommunikationen mellan parlamentet och EU:s medborgare och invånare, förutsatt att det i samtliga faser av framställningsförfarandet inrättas en öppen, demokratisk, inkluderande och transparent mekanism för att lösa problem som i första hand rör tillämpningen av EU-lagstiftningen.

I.  Rätten att inge framställningar är en avgörande faktor för deltagandedemokrati.

J.  Tillsammans med Europeiska ombudsmannen syftar rätten att inge framställningar till att hantera administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner eller nationella institutioner där EU-lagstiftningen tillämpas.

K.  Framställningarna ger värdefull återkoppling till lagstiftarna och de verkställande organen på både EU-nivå och nationell nivå, särskilt i fråga om eventuella kryphål i tillämpningen av EU-lagstiftningen. Framställningarna kan vara en tidig varning för medlemsstater som släpar efter med tillämpningen av EU-lagstiftningen.

L.  Framställningar som ingetts till utskottet för framställningar har ofta varit direkt användbara för andra utskott inom deras respektive ansvarsområden.

M.  Ansvaret för att säkerställa vederbörlig respekt för den grundläggande rätten att inge framställningar vilar inte enbart på utskottet för framställningar, utan bör snarare vara ett åtagande som delas av alla parlamentets utskott och alla andra EU-institutioner. Framställningar bör inte avslutas innan all återkoppling från andra utskott inom parlamentet inkommit.

N.  Utskottet för framställningar bör bemöda sig om att bättre tillvarata sina befogenheter och allmänna eller specifika utskottsverktyg, till exempel muntliga frågor och kortfattade resolutioner, för att på grundval av de framställningar som mottagits synliggöra olika problem som är av intresse för EU:s medborgare och invånare, och föra fram dessa i parlamentets kammare.

O.  Alla framställningar måste noggrant, effektivt, skyndsamt, öppet och individuellt bedömas och hanteras på ett sätt som slår vakt om rätten för ledamöterna i utskottet för framställningar att medverka. Varje framställare måste inom en kort tidsperiod ange antingen skälen för att avsluta framställningen eller uppföljningen, verkställandet och övervakningen av de vidtagna åtgärderna. Bättre institutionell samordning mellan institutioner på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå är av allra största vikt för att man snabbt ska kunna lösa de problem som tas upp i framställningarna.

P.  En effektiv och skyndsam behandling av framställningar måste säkerställas även vid nya valperioder och åtföljande personalombyte.

Q.  Det är viktigt att verksamheten i utskottet för framställningar inte belastas med en alltför utdragen hantering av otillåtliga eller omotiverade framställningar, eftersom detta framför allt påverkar tillåtliga och välgrundade framställningar.

R.  Framställaren måste vederbörligen informeras om anledningarna till att framställningen inte har förklarats tillåtlig.

S.  Framställningarna diskuteras under sammanträdena i utskottet för framställningar och framställarna kan delta i dessa diskussioner och har rätt att presentera sina framställningar och lämna mer detaljerad information och på så sätt aktivt bidra till utskottets arbete genom att ge ytterligare information till utskottets ledamöter och till kommissionen, samt till eventuella företrädare för medlemsstaterna som är närvarande. Under 2014 närvarade 127 framställare vid utskottets överläggningar och tog del i dessa. Andelen direkt deltagande är fortfarande relativt låg och bör utökas, bl.a. genom användning av teknik för distanskommunikation och genom en planering som medför att framställarna bättre kan organisera sina besök till utskottet.

T.  Efter den offentliga debatten vid utskottssammanträdena lämnas framställningarna ofta öppna. Ytterligare uppföljning är att förutse och återkoppling förväntas, nämligen ytterligare undersökningar från kommissionen eller parlamentsutskott eller ett konkret utbyte med berörda nationella eller regionala myndigheter.

U.  Det behövs mer mötestid för att möjliggöra ett brett spektrum av ämnen att diskutera och för att säkerställa kvaliteten på varje debatt. Sammanträdena för de politiska gruppernas samordnare är avgörande för att säkerställa en smidig planering och styrning av utskottsarbetet. Därför bör tillräcklig tid avsättas för att möjliggöra ett demokratiskt beslutsfattande.

V.  Verksamheten i utskottet för framställningar bygger på framställarnas skriftliga information och deras muntliga och audiovisuella bidrag under sammanträdet, vilka kompletteras med ytterligare sakkunskap från kommissionen, medlemsstaterna, ombudsmannen och andra politiska representativa organ.

W.  De frågor som är angelägna för framställarna bör vederbörligen diskuteras grundligt under hela framställningsförfarandet. Detta förfarande kan kräva olika stadier, inklusive flera omgångar av återkoppling från framställaren och från berörda EU-institutioner och nationella myndigheter.

X.  Enligt de kriterier som i enlighet med fördraget och parlamentets arbetsordning har fastställts för framställningars tillåtlighet (artikel 215 i arbetsordningen) måste en framställning handla om en fråga som ligger inom unionens verksamhetsområde och som påverkar framställaren direkt. Framställaren måste vara medborgare i unionen eller bosatt där. En del av framställningarna förklaras därför vara otillåtliga eftersom de inte uppfyller dessa formella kriterier. Beslutet om tillåtlighet motsvarar snarare sådana juridiska och tekniska kriterier och bör inte avgöras av politiska beslut. Webbportalen bör vara ett effektivt verktyg för att förse framställarna med nödvändig information och vägledning om tillåtlighetskriterierna.

Y.  Ett särskilt handläggningsförfarande har nu införts för framställningar som rör barn, eftersom varje försening avseende dessa ärenden kan orsaka de berörda personerna särskilt allvarlig skada.

Z.  Genom att använda sig av framställningarna kan EU-medborgarna övervaka EU-lagstiftningens utformning och tillämpning. Detta gör det möjligt för EU-medborgarna att fungera som en användbar informationskälla när det gäller krav rörande, och överträdelser av, EU-lagstiftningen, det senare särskilt inom områdena miljö, inre marknaden, erkännande av yrkeskvalifikationer, konsumentskydd och sektorn för finansiella tjänster.

AA.  Ingivandet av en framställning sammanfaller ofta med inlämnande av ett klagomål till kommissionen, vilket kan leda till att ett överträdelseförfarande inleds eller till att en passivitetstalan väcks. Statistiken visar (se kommissionens 23:e rapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (COM/2006/0416)) att en fjärdedel – eller till och med en tredjedel – av de framställningar och klagomål som behandlades under 2014 gällde överträdelseförfaranden eller gav upphov till sådana förfaranden. Parlamentets deltagande i dessa framställningsförfaranden möjliggör en extra granskning av de behöriga EU-institutionernas undersökningsarbete. Framställningar bör inte avslutas under tiden då kommissionens undersökning pågår.

AB.  Det har tagits upp en mängd angelägna frågor i framställningarna, t.ex. om miljölagstiftningen (särskilt när det gäller avfalls- och vattenhantering, verksamhet för prospektering efter och utvinning av kolväte samt stora infrastruktur- och utvecklingsprojekt), grundläggande rättigheter (särskilt barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket är speciellt relevant med tanke på att upp till en fjärdedel av väljarkåren i EU har någon form av skada eller funktionsnedsättning), fri rörlighet för personer, diskriminering, invandring, sysselsättning, förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), djurskydd, rättstillämpning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

AC.  Webbportalen för utskottet för framställningar lanserades den 19 november 2014 med ett års försening och ersatte den elektroniska plattform för ingivande av framställningar som tidigare fanns tillgänglig på Europarl-portalen. Syftet med utskottets webbportal var att främja rätten att inge framställningar och stärka medborgarnas aktiva deltagande i samhällslivet i EU. Portalen, som ännu inte är helt i drift, är tänkt att vara en integrerad lösning för att tillgodose de specifika behoven i framställningsförfarandet och erbjuda ett lämpligare nätbaserat verktyg för de EU-medborgare som vill inge en framställning. Här finns även möjlighet till uppföljning av framställningarnas status i realtid. Det har, särskilt när det gäller sökfunktionen, påtalats flera brister som urholkar portalens roll som ett offentligt register över framställningar, och den andra fasen, som syftar till att täppa till de befintliga kryphålen, borde redan ha avslutats. Portalen kan bidra till att förbättra servicen och synligheten gentemot medborgare och ledamöter, och den kommer att fungera som ett elektroniskt register (enligt artikel 216.4 i arbetsordningen) och göra det möjligt för medborgarna att lämna in och följa framställningar och lägga till en elektronisk signatur till sina egna. Den nya portalen är tänkt att göra framställningsförfarandet mer öppet och interaktivt och effektivisera administrationen för framställare, ledamöter och allmänhet. Webbportalen bör vara det redskap som gör det möjligt att öka öppenheten i framställningsförfarandet, förbättra framställarnas tillgång till information och höja medborgarnas medvetenhet om den kapacitet och de möjligheter som utskottet för framställningar har för att hjälpa dem att åtgärda sin situation. Parlamentet betonar att användningen av ny informations- och kommunikationsteknik bör stimuleras för att föra utskottets arbete närmare medborgarna.

AD.  EU:s medborgarinitiativ är ett viktigt verktyg för att göra det möjligt för medborgarna att delta i EU:s politiska beslutsfattande, och dess potential måste utnyttjas till fullo. För att kunna åstadkomma optimala resultat när det gäller medborgardeltagande bör detta instrument förbättras ytterligare. Dess representationsnivåer – och de praktiska aspekterna – bör stärkas, och instrumentet bör till fullo respekteras och genomföras av EU-institutionerna (särskilt kommissionen).

AE.  Utskottet för framställningar fortsätter att på nära håll intressera sig för tillämpningen av förordningen om EU:s medborgarinitiativ och är medvetet om behovet av en ny förordning för att undanröja de många bristerna, hindren och svagheterna och för att ta itu med den rigida befintliga rättsliga ramen samt med de nödvändiga mekanismerna för att inleda och följa upp medborgarinitiativ, särskilt när det gäller den faktiska insamlingen av underskrifter.

AF.  Nu när det har gått tre år sedan ikraftträdandet av förordning (EU) nr 211/2011 den 1 april 2012 anser utskottet för framställningar att tillämpningen av förordningen bör utvärderas. Målsättningen bör vara att upptäcka eventuella brister och föreslå livskraftiga lösningar i samband med en snabb revidering för att förbättra tillämpningen.

AG.  Arrangemangen med offentliga utfrågningar för framgångsrika initiativ har varit lyckade, och utskottet för framställningars delaktighet och deltagande som associerat utskott när det gäller utfrågningar om EU:s medborgarinitiativ har varit mycket uppskattat av ledamöterna och det civila samhället. Utskottet för framställningar stöder detta förfarande och ställer sin omfattande erfarenhet av förbindelser med medborgarna till förfogande. En konkret uppföljning med konkreta förslag förväntas av kommissionen för alla framgångsrika medborgarinitiativ.

AH.  På grund av arbetsbördan för utskottet för framställningar och behovet att öka personalen på sekretariatet för utskottet för framställningar har ingen undersökningsresa genomförts i fråga om de framställningar där en undersökning pågick under 2014. I framtiden kommer undersökningsresor att genomföras i samband med lämpliga framställningar.

AI.  Det normala antalet undersökningsresor bör återupptas under 2016, eftersom de är en särskild befogenhet för utskottet och en väsentlig del av dess arbete, som medför kontakter med medborgare och myndigheter i de berörda medlemsstaterna. Medlemmar av dessa delegationer deltar i alla relaterade verksamheter, inklusive rapportering, på lika villkor.

AJ.  Utskottet har skyldigheter när det gäller Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från EU-medborgare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ, och sammanställer även en årlig rapport om detta som utgår från Europeiska ombudsmannens egen årsrapport. Under 2014 deltog utskottet aktivt och direkt i organiserandet av valet av Europeisk ombudsman i enlighet med artikel 204 i parlamentets arbetsordning. Emily O’Reilly omvaldes till ombudsman för en mandatperiod på fem år i ett val i december 2014 som genomfördes effektivt och öppet.

AK.  Utskottet för framställningar är medlem i det europeiska ombudsmannanätverket, som består av vissa framställningsutskott från nationella parlament som har sådana och det är viktigt att medlemsstaternas parlament inrättar framställningsutskott, stärker befintliga framställningsutskott och förbättrar samarbetet mellan dem.

1.  Europaparlamentet framhåller att utskottet för framställningar måste sträva efter att göra det möjligt för EU:s medborgare och invånare att i någon mån bli delaktiga i arbetet med att försvara och främja sina rättigheter och se till att unionens regelverk tillämpas på rätt sätt. Medborgarna kan nämligen, genom sina framställningar, visa vilka frågor som är angelägna för dem och få en lösning på sina berättigade klagomål inom en rimlig tidsperiod. Parlamentet vidhåller att bättre institutionell samordning mellan institutioner på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå och med andra organ är av allra största vikt för att man snabbt ska kunna lösa problem som tagits upp i framställningar.

2.  Europaparlamentet understryker att utskottet för framställningar (i sin egenskap av kontaktpunkt för alla medborgare), Europeiska ombudsmannen och EU:s medborgarinitiativ utgör en grupp grundläggande instrument för ett större politiskt deltagande från medborgarnas sida. Medborgarna måste ha en transparent och lämplig tillgång till dessa instrument, och det måste finnas garantier för att de fungerar väl. Parlamentet understryker dessa instruments ansvar för att främja unionsmedborgarskapet och stärka EU-institutionernas synlighet och trovärdighet. Parlamentet ser gärna att EU:s institutioner i högre grad erkänner Europeiska ombudsmannens arbete. Parlamentet vill också att det införs fler mekanismer för att säkerställa direkt medborgardeltagande i EU-institutionernas beslutsfattande.

3.  Europaparlamentet betonar att ett förbättrat samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter om frågor som rör tillämpningen av EU-lagstiftningen är nödvändigt för målsättningen att återupprätta kontakten med EU-medborgarna och stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarsutkrävandet i parlamentets beslutsfattande. Parlamentet konstaterar att samarbetet stärks genom proaktivt informationsutbyte på alla institutionella nivåer och att detta är nyckeln till att kunna lösa problem som tagits upp i framställningarna. Parlamentet beklagar att nationella, regionala och lokala myndigheter i vissa fall inte reagerar på kraven från utskottet för framställningar.

4.  Europaparlamentet varnar för den ihållande eftersläpningen i behandlingen av framställningar, vilken beror på att personalstyrkan på utskottets sekretariat är begränsad, något som har en tydlig inverkan på tidsintervallet i behandlingen av framställningar, särskilt vad gäller fastställandet av deras tillåtlighet. Parlamentet anser att sådana förseningar är oacceptabla om målet är en utmärkt service, och att de inte bara underminerar den faktiska rätten att inge framställningar, utan också skadar de europeiska institutionernas trovärdighet hos de berörda medborgarna. Parlamentets ansvariga politiska och administrativa instanser uppmanas att, i samarbete med budgetutskottet, finna en lämplig lösning för att säkerställa att arbetet i utskottet för framställningar kan leva upp till fördragens anda.

5.  Europaparlamentet anser sig dessutom ha en särskild skyldighet att se till att det inte ska dröja omotiverat länge innan otillåtliga eller ogrundade framställningar förklaras vara otillåtliga eller avslutas. Parlamentet betonar behovet av att noggrant motivera för framställaren varför framställningen är otillåtlig eller avslutas eftersom den saknar grund.

6.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar och, om så är tillämpligt, de parlamentsutskott som har ansvar för att ändra parlamentets arbetsordning att tydligare strukturera skillnaden mellan kriterierna för att fastställa om en framställning är en välgrundad och reglerna för att bestämma dess tillåtlighet och mellan att hålla en framställning öppen och avsluta den och att även synliggöra denna struktur för potentiella framställare.

7.  Europaparlamentet understryker kommissionens betydande roll vid behandling av ärenden som framställarna tar upp och uppmanar kommissionen att, genom proaktiva åtgärder i tid, övervaka vissa projekt som framställarna anmält i vilka EU-lagstiftningen har åsidosatts eller kommer att åsidosättas som en följd av genomförandet av den officiella planeringen. Kommissionen uppmanas, i sin egenskap av fördragens väktare, att åtgärda det felaktiga eller bristande införlivandet av EU-lagstiftningen som anmälts i ett stort antal framställningar till parlamentet. Vidare uppmanas kommissionen att agera mer beslutsamt för att inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet betonar att det vid inledandet av överträdelseförfaranden inte får ges intryck av att det tas mer hänsyn till större medlemsstater. Parlamentet uppmanar också kommissionen att regelbundet informera utskottet för framställningar om utvecklingen av de överträdelseförfaranden som har ett direkt samband med en viss framställning, och om det konkreta slutresultatet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo engagera sig i framställningsförfarandet, särskilt genom att utföra grundliga undersökningar av de hänvisade tillåtliga fallen, och att slutligen ge framställarna korrekta och uppdaterade skriftliga svar. Parlamentet förväntar sig att dessa svar utvecklas vidare i de muntliga debatterna om dessa problem vid de offentliga sammanträdena i utskottet för framställningar. För att öka den institutionella trovärdigheten bör kommissionen i sådana debatter företrädas av en tjänsteman med lämplig tjänstegrad.

9.  Europaparlamentet begär att kommissionen, för öppenhetens skull och i en anda av lojalt samarbete mellan de olika EU-institutionerna, underlättar tillgången till handlingar med all relevant information om EU:s pilotförfaranden, särskilt i fall som rör mottagna framställningar, däribland utbyten av frågor och svar mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten, åtminstone efter det att förfarandena avslutas.

10.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med proaktiv övervakning och att kommissionen vidtar förebyggande åtgärder i tid i fall där det finns välgrundade bevis för att vissa planerade och offentliggjorda projekt kan strida mot EU-lagstiftningen. Parlamentet oroar sig över den aktuella trenden inom kommissionen att hindra utredningar av sakfrågan i många framställningar genom att föreskriva begränsningar av förfarandemässiga skäl. Parlamentet samtycker inte till de upprepade förslagen om att avsluta ett flertal specifika framställningsärenden utan att invänta resultaten av utredningarna, och anser att detta strider mot kommissionens grundläggande roll som fördragens väktare. De ärenden som framställarna tar upp kräver ännu större uppmärksamhet och konsekventa åtgärder, särskilt om de handlar om eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen som kommissionen själv gjort sig skyldig till, exempelvis i fråga om allmänhetens tillgång till handlingar i enlighet med Århuskonventionen.

11.  Europaparlamentet framhåller vikten av att kommissionen svarar detaljerat, proaktivt och så snabbt som möjligt på samtliga framställningar.

12.  Europaparlamentet kräver att sekretariatet för utskottet för framställningar ska tilldelas mer personal, eftersom utskottet har en speciell karaktär och en stor arbetsbörda som hör samman med dess kontakter med de tusentals medborgare och invånare i EU som varje år inger framställningar.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka kommunikationen med medborgarna i samband med handläggningen av deras förfrågningar.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra samarbetet med de nationella parlamenten och deras berörda utskott och med medlemsstaternas regeringar och uppmuntra medlemsstaternas myndigheter att införliva och tillämpa EU-lagstiftningen fullständigt öppet. Parlamentet betonar vidare betydelsen av samarbetet med kommissionen och medlemsstaterna i syfte att hävda medborgarnas rättigheter på ett effektivare och mer transparent sätt och uppmuntrar företrädare för medlemsstaterna att delta i sammanträdena. Parlamentet understryker behovet av att företrädare för rådet och kommissionen med högsta möjliga befattningar närvarar vid utskottssammanträden och utfrågningar där innehållet i de frågor som diskuteras kräver att dessa institutioner deltar. Parlamentet upprepar den uppmaning som riktades i betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar 2013 (2014/2008 (INI)), nämligen att man bör lansera en förbättrad strukturerad dialog med medlemsstaterna genom att hålla regelbundna sammanträden med ledamöter från nationella framställningsutskott eller medlemmar från andra behöriga myndigheter.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i lag föreskriva skyldigheten att inrätta välfungerande framställningsutskott i de nationella parlamenten, vilket avsevärt skulle öka effektiviteten i samarbetet mellan Europaparlamentets utskott för framställningar och de nationella parlamenten.

16.   Europaparlamentet anser att det är grundläggande att utskottet stärker sitt samarbete med parlamentets övriga utskott genom att be dem yttra sig om framställningarna, bjuda in deras ledamöter till diskussioner som hör till deras respektive ansvarsområden och i större utsträckning delta i deras arbete som rådgivande utskott för vissa betänkanden, särskilt betänkanden som gäller ett korrekt införlivande och genomförande av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet begär att de ansvariga utskotten tar sig an de framställningar som vidarebefordras till dem på ett korrekt sätt och att de ger den återkoppling som behövs för en korrekt behandling av framställningar.

17.  Europaparlamentet framhåller den ökande betydelsen av utskottet för framställningar som ett granskande utskott, som bör vara en referenspunkt för införlivande och tillämpning av EU:s lagstiftning på administrativ nivå i medlemsstaterna. Parlamentet upprepar sitt krav på fler politiska debatter under plenarsammanträdena och på en mer livlig kommunikation kring EU-medborgarnas framställningar. Detta krav har tidigare framförts i resolutionen om verksamheten i utskottet för framställningar 2013(1).

18.  Europaparlamentet beklagar att inte fler framställare kan presentera sina ärenden direkt i utskottet för framställningar, bl.a. på grund av att det saknas sammanträdestid och personalresurser på utskottssekretariatet. Parlamentet efterlyser förbättrade tidsfrister inom vilka framställarna meddelas om handläggningen av deras framställningar och när dessa behandlas i utskottet. Parlamentet stöder dessutom en ökad användning av videokonferenser eller av annan teknik för att framställarna ska kunna delta aktivt i arbetet i utskottet för framställningar även när de inte kan vara fysiskt närvarande.

19.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt inrättande av ett informellt nätverk för framställningar inom parlamentet, där ledamöter från alla parlamentets utskott deltar, i syfte att säkerställa en smidig och effektiv samordning av arbetet med framställningar, vilket kommer att stärka utövandet av rätten att inge framställningar.

20.   Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som spelas av dess övriga utskott, bl.a. när de på sina sammanträden behandlar frågor som har tagits upp i framställningar inom utskottens respektive ansvarsområden, och lyfter, när det är relevant, fram deras användning av de mottagna framställningarna som informationskälla för lagstiftningsförfaranden.

21.  Europaparlamentet beklagar djupt att stadgan om de grundläggande rättigheterna inte har antagits i samtliga medlemsstater och att många medborgare upplever dess genomförande som otydligt och i viss utsträckning en besvikelse. Parlamentet beklagar också djupt att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ännu inte har antagits av EU i den mening som avses i artikel 6.2 i EU-fördraget, och att EU-medborgarna inte får tillräcklig information om pågående förfaranden. Parlamentet beklagar djupt kommissionens strikta tolkning av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, där det fastställs att bestämmelserna i stadgan riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna enbart när dessa tillämpar EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner om att kommissionen ofta har hävdat att den inte kan agera inom området grundläggande rättigheter när utskottet bett om det, just på grund av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet understryker också att medborgarnas förväntningar ofta är högre än vad som är tillåtet enligt de strikt juridiska bestämmelserna i stadgan, och uppmanar därför kommissionen att infria medborgarnas förväntningar och hitta ett nytt sätt att tolka artikel 51.

22.  Europaparlamentet understryker det viktiga arbete som utskottet för framställningar utfört när det gäller att genomföra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet har tagit del av de avslutande iakttagelser som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gjort när det gäller Europeiska unionens ursprungliga rapport(2). Parlamentet betonar att EU:s ram bör ha tillräckliga resurser, i linje med konventionens krav. Parlamentet efterlyser i detta avseende en förbättring av kapaciteten hos utskottet för framställningar och dess sekretariat, vilket skulle göra det möjligt för utskottet att korrekt fullgöra sin skyddsroll. Parlamentet efterlyser inrättandet av en utsedd ansvarig för behandlingen av frågor relaterade till funktionsnedsättningar. Parlamentet betonar utskottets strävan efter ett nära samarbete med andra lagstiftande utskott som deltar i parlamentets nätverk för funktionsnedsättningar. Parlamentet noterar behovet av ytterligare insatser och åtgärder på utskottets vägnar för att skydda personer med funktionsnedsättningar, till exempel åtgärder för att främja en snabb ratificering av Marrakechfördraget.

23.  Europaparlamentet framhåller medborgarnas oro över och förkastande av transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och de förhandlingarna om detta som genomförs utan insyn och som kommissionen deltar i. Denna fråga togs upp i ett stort antal framställningar som inkom under 2014. Parlamentet betonar vikten av att kommissionen skyndsamt genomför rekommendationerna från Europeiska ombudsmannen i denna fråga.

24.   Europaparlamentet framhåller utskottets yttrande om kommissionens rekommendationer angående förhandlingarna om TTIP, där man, precis som i ett stort antal mottagna framställningar, kräver att det tvistlösningsinstrument som är känt som ISDS förkastas. Parlamentet beklagar också att kommissionen har förkastat det europeiska medborgarinitiativet om TTIP.

25.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater ännu inte har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppmanar dem att underteckna och ratificera den så snart som möjligt.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att underteckna och ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna och ratificera Marrakechfördraget för att utan ytterligare dröjsmål underlätta tillgången till publicerade verk för synskadade personer och personer med läshandikapp.

28.  Europaparlamentet framhåller att vissa framställningar om planerna på att undersöka och utvinna eventuella oljereserver på Kanarieöarna har ägnats särskild uppmärksamhet. Parlamentet medger att de framställare som av miljöskäl vänder sig emot projektet på ett avgörande sätt har bidragit till att klargöra diskussionen. Miljöfrågor är fortfarande ett prioriterat område för framställarna, vilket visar att medlemsstaterna fortfarande inte gör tillräckligt på detta område. Många av framställningarna handlar om avfall, säkra vattenleveranser, kärnenergi, hydraulisk spräckning och skydd av djurarter.

29.  Europaparlamentet framhåller det stora antalet framställningar som förkastar tekniken med hydraulisk spräckning för utvinning av gas och olja från marken och som belyser de negativa miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna i samband med användningen av denna teknik.

30.  Europaparlamentet fördömer den uppdelning av akter som ofta förekommer när det gäller stora infrastruktur- eller borrningsprojekt som ligger till grund för många framställningar om miljöfrågor.

31.  Europaparlamentet framhåller att framställare har uttryckt oro över vad som ses som orättvisor i samband med administrativa och rättsliga förfaranden som rör föräldrar som separerar eller skiljer sig och som väcker frågor om vårdnaden om små barn samt tvångsadoptioner. I ärenden som rör makar av olika nationaliteter kan det i vissa medlemsstater förekomma diskriminering som innebär att man gynnar den förälder som kommer från den medlemsstat där förfarandet äger rum och missgynnar den förälder som inte kommer från den staten, vilket får allvarliga och ofta mycket dramatiska återverkningar på barnets rättigheter. Parlamentet har informerats om fall som berör flera medlemsstater (Tyskland (i synnerhet ärenden rörande den tyska barn- och ungdomsnämnden), Frankrike, Nederländerna, Slovakien och Danmark) samt Norge, och välkomnar i detta hänseende den kommande översynen av Bryssel IIa-förordningen under 2016. Under 2015 inrättades inom ramen för utskottet för framställningar en ny arbetsgrupp som fick ansvaret för att ge en snabb och sammanhållen lösning på dessa problem, och arbetsgruppen har gjort en undersökningsresa för att på plats undersöka denna typ av klagomål.

32.  Europaparlamentet framhåller det stora antalet framställningar som hårt kritiserar och varnar för konsekvenserna av EU:s migrations-, handels- och utrikespolitik när det gäller uppfyllandet av migranternas mänskliga rättigheter. Parlamentet påpekar att alla EU:s byråer, organ och institutioner, inklusive Frontex, är skyldiga att i varje ögonblick garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras och att stadgan om de grundläggande rättigheterna uppfylls inom de respektive verksamhetsområdena.

33.   Europaparlamentet välkomnar samhällsdialogen ”Europeiskt forum för barns rättigheter”, som arrangeras årligen på kommissionens initiativ sedan 2007 och som har till syfte att främja barns rättigheter som ett led i EU:s interna och externa åtgärder. De som deltar i denna dialog är medlemsstater, barnombudsmän, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europarådet, Unicef och ett antal icke-statliga organisationer.

34.   Europaparlamentet betonar den mångfald av teman som tas upp i medborgarnas framställningar, exempelvis grundläggande rättigheter, mänskliga rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den inre marknaden, miljörätt, anställningsförhållanden, migrationspolitik, handelsavtal, folkhälsofrågor, barns välbefinnande, transporter, djurs rättigheter och diskriminering. Utskottet för framställningar uppmanas att specialisera sig ytterligare genom att nominera interna föredragande inom de viktiga politikområden som framställarna hänvisar till. För att utskottet ska kunna hantera detta intensiva och omfattande utbud av framställningar måste mer resurser anslås till dess sekretariat.

35.  Europaparlamentet anser att anordnandet av offentliga utfrågningar är ett viktigt verktyg vid undersökningen av de problem som framställarna lyfter fram. Parlamentet vill uppmärksamma de offentliga utfrågningar som arrangerats tillsammans med miljöutskottet inom ramen för EU:s medborgarinitiativ om ”vatten – en mänsklig rättighet” och tillsammans med utskottet för rättsliga frågor inom ramen för EU:s medborgarinitiativ med rubriken ”En av oss”. Medborgarinitiativet är ett instrument som främjar en gränsöverskridande, deltagande och representativ demokrati som, när en ny förordning godkänns, kan göra det möjligt för medborgarna att på ett mer direkt sätt delta i utformningen, åskådliggörandet och prioriteringen av politik och lagstiftningsfrågor i EU som bör tas upp. Parlamentet upprepar sitt åtagande att proaktivt delta i offentliga utfrågningar om godkända medborgarinitiativ, och förbinder sig att på institutionsnivå se till att denna inkluderande process effektiviseras och att se till att initiativen får en lämplig lagstiftningsmässig uppföljning om så behövs. Under utfrågningarna är det enligt parlamentet lämpligt att använda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, till exempel text till tal-skärm.

36.  Europaparlamentet beklagar djupt kommissionens svar på de få framgångsrika medborgarinitiativen och beklagar att det skett begränsad uppföljning av det enda tillgängliga instrumentet för gränsöverskridande demokrati i EU.

37.  Europaparlamentet påpekar att ett flertal resolutioner antogs 2014 i form av betänkanden, såsom dess resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU-medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid(3), vilken har lett till debatter om harmoniseringen av pensionsrättigheter och om medborgarnas rätt att rösta och ställa upp i val. Parlamentet uppmärksammar även det årliga betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar 2013(4), liksom dess resolution av den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2013(5), särskilt när det gäller TTIP-avtalet.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att under 2014 fortsätta med den verksamhet inom ”Europaåret för medborgarna” som inletts 2013 genom att i större utsträckning betona EU-valet (som genomfördes den 22–25 maj). Parlamentet välkomnar vidare kommissionens strävan att informera medborgarna om de verktyg som står till deras förfogande så att de kan delta i EU:s beslutsfattande, liksom dess strävan att i detta sammanhang ge EU-medborgarna information och råd om deras rättigheter och om de demokratiska verktyg som står till deras förfogande för att hävda dessa rättigheter. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka medvetenheten, med tanke på att valdeltagandet i EU-valet 2014 var lägre än 50 procent i många medlemsstater.

39.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att se till att utskottet för framställningar har en fullt fungerande internetportal som framställarna kan använda för att på ett effektivt sätt registrera sig, presentera sin framställning, ladda upp åtföljande handlingar, stödja tillåtliga framställningar, få information om status för sin framställning och få besked om när den ändras via automatisk e-post, och som de även kan använda för att komma i direkt kontakt med EU-tjänstemän för att få tydlig och direkt information om hur frågan fortskrider. Parlamentet beklagar att den förväntade tidsramen för genomförandet inte har uppnåtts och att många av de förväntade funktionerna förblir ofullständiga. Parlamentet uppmanar enträget de ansvariga administrativa organen att påskynda de åtgärder som krävs för att slutföra genomförandet av projektets återstående faser och rätta till eventuella befintliga brister. Parlamentet betonar att ytterligare steg bör tas för att stärka insynen i framställningsförfarandet.

40.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam strategi från parlamentet, de nationella parlamenten och myndigheter på lägre nivåer i medlemsstaterna med berörda överklagandeinstanser för att klargöra för medborgarna till vilken nivå och vilken instans de kan rikta sina framställningar.

41.  Europaparlamentet efterlyser en effektiv bedömning av personalen på sekretariatet för utskottet för framställningar. Fokus bör ligga på att uppnå både en kvalitativ och kvantitativ lämplighet mot bakgrund av den stora ansamlingen av framställningar och de pågående förseningarna i behandlingen. Parlamentet anser att lämplig behandling och bedömning av tillåtliga framställningar, tillsammans med rättvis återkoppling till framställarna, är nyckeln till att stärka banden mellan EU:s civilsamhälle och EU-institutionerna.

42.  Europaparlamentet anser att man på ett konstruktivt sätt bör informera medborgarna om webbportalen för utskottet för framställningar genom att anordna utbildningsseminarier i medlemsstaterna.

43.  Europaparlamentet understryker att Solvit-nätverket har en viktig roll och att detta nätverk regelbundet tar upp och löser problem i samband med genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att stärka detta verktyg, ge ledamöterna i utskottet för framställningar tillgång till all information som är tillgänglig genom Solvit samt hålla dem informerade i de ärenden som gäller registrerade framställningar.

44.   Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att utskottet för framställningar utökar sitt samarbete med EU:s övriga institutioner och organ samt med medlemsstaternas nationella myndigheter. Det är mycket viktigt med förstärkta dialoger och systematiskt samarbete med medlemsstaterna, särskilt med de nationella parlamentens framställningsutskott. Alla de parlament i medlemsstaterna som ännu inte har inrättat framställningsutskott bör göra det. Det besök som en delegation från det skotska parlamentets framställningsutskott avlade den 2 december 2014 hos Europaparlamentets utskott för framställningar var ett exempel på denna typ av samarbete, och partnerskap av detta slag gör det möjligt att utbyta bästa praxis, sammanställa erfarenheter och ta fram ett effektivt och systematiskt sätt att överlämna framställningar till behöriga myndigheter.

45.  Europaparlamentet betonar att ett nära samarbete med medlemsstaterna är väsentligt för arbetet i utskottet för framställningar. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt medverka när det gäller att besvara framställningar som avser tillämpning och uppfyllande av EU-lagstiftningen, och fäster mycket stor vikt vid att företrädare för medlemsstaterna är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar och aktivt deltar i dem. Parlamentet lyfter fram närvaron av företrädare för den grekiska regeringen vid sammanträdet den 10 februari 2014, då rapporten om undersökningsresan till Grekland rörande avfallshantering (den 18–20 september 2013) lades fram.

46.  Europaparlamentet påminner om att undersökningsresorna är ett av de viktigaste undersökningsinstrument som utskottet för framställningar förfogar över, och som föreskrivs i reglerna, även om ingen sådan genomfördes under 2014. Det är mycket viktigt att uppföljningen av framställningar som är under handläggning under undersökningsresor inte avstannar, bl.a. mellan Europaval och vid ombildningar av parlamentet, och parlamentets utskott uppmanas att vidta lämpliga åtgärder. Parlamentet betonar att undersökningsresor behövs för att det ska gå att ge tydliga rekommendationer som fokuserar på att lösa framställarnas problem. Parlamentet förväntar sig att den regelbundna verksamheten i utskottet för framställningar när det gäller undersökningsresor återupptas från och med 2016.

47.  Europaparlamentet uppmanar Grekland att notera rekommendationerna i den rapport från undersökningsresan som utskottet antog i februari 2014 och som handlade om insamling av avfall och avfallsdeponiers placering i Grekland. Kommissionen uppmanas att uppmärksamt kontrollera användningen av de medel som avsatts för insamling av avfall. Medlemsstaterna uppmanas att följa EU:s direktiv när det gäller återvinning av avfall.

48.  Europaparlamentet anser det vara av stor betydelse att medlemsstaternas företrädare är närvarande och aktivt deltar i sammanträdena i utskottet för framställningar. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar närvaron från den berörda medlemsstatens offentliga myndigheter, deras deltagande och aktiva samarbete. Alla medlemsstater uppmuntras att aktivt delta i framställningsförfarandet.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete med Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentets deltagande i det europeiska nätverket av ombudsmän. Parlamentet gläds även åt de utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom ramen för det institutionella samarbetet. Parlamentet uppskattar särskilt ombudsmannens regelbundna bidrag till arbetet i utskottet för framställningar under hela året.

50.   Europaparlamentet ser fram emot att stärka samarbetet med framställningsutskotten i nationella och regionala parlament i de olika medlemsstater där sådana finns. Parlamentet förbinder sig att ge vägledning för att inrätta sådana utskott i de övriga medlemsstater som är villiga att göra det.

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt dessa parlaments framställningsutskott och ländernas nationella ombudsmän eller liknande behöriga organ.

MOTIVERING

Syftet med årsrapporten för 2014 är att ge en överblick över arbetet i utskottet för framställningar. Utskottets verksamhetsprogram är inte knutet till kommissionens lagstiftningsprogram, utan fastställs av medborgarna när de utövar sin rätt att inge framställningar till parlamentet och uttrycker sina betänkligheter mot unionens olika politikområden och lagar.

Avsikten med årsrapporten är att ge en klar och fullständig bild av arbetet inom utskottet för framställningar. I rapporten presenteras statistik om antalet framställningar som tagits emot, avslutats eller behandlats av utskottet, samt statistik med anknytning till de länder som berörs och de ärenden som behandlas. Statistiken utgör ett viktigt kvantitativt redskap för att utvärdera utskottets arbete. Till detta kommer andra aspekter såsom förbindelserna med andra EU-institutioner och nationella och regionala myndigheter.

Under 2014, ”Europaåret för medborgarna”, betonades EU-valet (som genomfördes den 22–25 maj 2014). Utskottet för framställningar konstituerade sig den 17 juli 2014. Cecilia Wikström valdes till ordförande, Rosa Estaràs Ferragut till vice ordförande, Roberta Metsola till andre vice ordförande, Marlene Mizzi till tredje vice ordförande och Pál Csáky till fjärde vice ordförande.

Rätten att inge framställningar till Europaparlamentet: en hörnsten i EU‑medborgarskapet

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande bekräftades rätten att inge framställningar till Europaparlamentet som en av hörnstenarna i EU-medborgarskapet och som en grundläggande rättighet enligt artikel 227 i fördraget. I denna artikel fastslås att varje EU-medborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat ska ha rätt att, ensam eller tillsammans med andra medborgare eller personer, inge en framställning till Europaparlamentet i frågor som hör till unionens verksamhetsområden och som direkt berör personen. Följaktligen rör det sig om ett verktyg som ger medborgarna rätt att till Europaparlamentet framföra vilka problem EU:s politik och lagstiftning skapar i deras vardag.

Årsstatistiken visar att huvuddelen av medborgarna vänder sig till parlamentet för att söka dess stöd i frågor som har att göra med rättsväsendet, miljön, den inre marknaden och de grundläggande rättigheterna. Andra försöker göra sina röster hörda genom att lägga fram förslag om hur EU:s politik ska utvecklas, och slutligen vänder sig några till Europaparlamentet för att klaga över beslut som fattats av nationella myndigheter och framföra invändningar mot domar som avkunnats av nationella domstolar. Andra påtalar brister i samband med tillämpningen av EU-lagstiftningen, antingen på grund av felaktigt införlivande, underlåtenhet att tillämpa EU-lagstiftningen eller överträdelser av den.

Enligt statistiken tog Europaparlamentet emot 2 714 framställningar under 2014, vilket innebär en minskning med 6 procent jämfört med de 2 891 framställningar som kom in under 2013. Man kan tycka att åren 2013 och 2014 varit en topp när det gäller antalet mottagna framställningar, men den svaga minskningen under 2014 återspeglar en förändrad tendens efter den kontinuerliga ökningen av antalet mottagna framställningar under den senaste valperioden.

Statistisk analys av de framställningar som togs emot under 2014 jämfört med 2013

Handläggning av framställningar

Handläggning av framställningar

Antal fram-ställningar

%

Antal fram-ställningar

%

 

2014

2013

Tillåtliga och uppföljda

790

29,1

1168

40,4

Otillåtliga

1 070

39,4

1 046

36,2

Tillåtliga och avslutade

817

30,1

677

23,4

Rekommendationer ifrågasatta

37

1,4

0

0

Totalt antal registrerade framställningar

2 714

100

2 891

100,0

Tillåtliga och vidarebefordrade till andra organ för yttrande

77

9,7

156

13,3

Tillåtliga och vidarebefordrade till andra organ för kännedom

380

48,1

404

34,5

Tillåtliga och vidarebefordrade till Europeiska kommissionen för yttrande

688

87,0

1 123

95,8

Det bör noteras att granskningen av omkring 59,6 procent av de framställningar som togs emot under 2013, det vill säga 1 723 stycken, avslutades på ett tidigt stadium av förfarandet, antingen på grund av att de förklarades otillåtliga (36,2 procent) eller på grund av att de kunde avslutas direkt efter att framställarna hade fått information kring de ärenden som de hade tagit upp, eller genom att de vidarebefordrades till andra utskott inom parlamentet för kännedom eftersom de föll inom deras ansvarsområde (23,4 procent). 1 168 (40,4 procent) förklarades tillåtliga och 95,6 procent av dessa översändes för yttrande till Europeiska kommissionen (1 119).

2013

 

2014

Handläggning

Antal fram-ställningar

Andel

 

Handläggning

Antal fram-ställningar

Andel

Tillåtliga

1 844

63,8

 

Tillåtliga

1 607

59,2

Otillåtliga

1 047

36,2

 

Otillåtliga

1 070

39,4

Totalt antal

2 891

100

 

Inväntar beslut

37

1,4

 

 

 

 

Totalt antal

2 714

100

Av de 1 887 framställningar som togs emot under 2014 kunde 69,5 procent avslutas på ett tidigt stadium av förfarandet, antingen på grund av att de förklarades otillåtliga (39,4 procent) eller på grund av att de kunde avslutas direkt efter att framställarna hade fått information kring de ärenden som de hade tagit upp, eller genom att de vidarebefordrades till andra utskott inom parlamentet för kännedom, eftersom de hörde till deras ansvarsområde (30,1 procent). Det bör noteras att även om andelen framställningar som förklarats otillåtliga är stabilt (med en liten ökning på 3,2 procent under 2014), liksom andelen tillåtliga (med en liten minskning på 4,6 procent under 2014) är skillnaden i handläggning mellan dessa två år (2013–2014) tydlig när det gäller de beslut som ledamöterna i utskottet för framställningar fattat: beslutet att sända information till framställaren och avsluta framställningen på ett tidigt stadium i förfarandet har ökat avsevärt sedan 2013 (med 11,3 procent). När det gäller uppföljning av framställningarna kan det konstateras att uppföljning för kännedom har ökat (13,6 procent) och uppföljning för yttrande till andra parlamentsutskott har minskat (med 3,6 procent) liksom begäran om yttrande från Europeiska kommissionen (med 8,8 procent).

Antal framställningar per land

Jämfört med 2013 har några förändringar noterats i förteckningen över framställningarnas ursprungsländer 2014. Spanien ligger fortfarande på första plats, följt av Tyskland, Italien, Rumänien och Förenade kungariket (under 2013 innehade Frankrike femteplatsen).

Estland avslutar återigen förteckningen efter Luxemburg, precis som förra året.

2013

 

2014

Land

Antal fram-ställningar

%

 

Land

Antal fram-ställningar

%

Europeiska unionen

751

23,5

 

Europeiska unionen

908

28,9

Spanien

453

14,2

 

Spanien

449

14,3

Tyskland

362

11,3

 

Tyskland

271

8,6

Italien

278

8,7

 

Italien

248

7,9

Rumänien

223

7,0

 

Rumänien

199

6,3

Frankrike

129

4,0

 

Förenade kungariket

109

3,5

Övriga

1 003

31,4

 

Övriga

1 071

34,0

Antal framställningar per land under 2014

Framställningarnas vanligaste teman

Såsom redan nämnts är rättsliga frågor fortfarande under 2014 det område som oroar flest framställare, följt av miljön, den inre marknadens funktion och grundläggande rättigheter samt hälsofrågor. Det bör påpekas att antalet framställningar som avser återlämnande av egendom har minskat påtagligt jämfört med tidigare år.

2013

 

2014

Teman

Antal fram-ställningar

Andel

 

Teman

Antal fram-ställningar

Andel

Rättsliga frågor

387

10,5

 

Rättsliga frågor

300

8,3

Miljö

361

9,8

 

Miljö

284

7,8

Grundläggande rättigheter

268

7,2

 

Inre marknaden

266

7,3

Inre marknaden

223

6,0

 

Grundläggande rättigheter

208

5,7

Socialpolitik

199

5,4

 

Hälsa

173

4,8

Utbildning och kultur

141

3,8

 

Socialpolitik

158

4,4

Hälsa

137

3,7

 

Transporter

117

3,2

Sysselsättning

117

3,2

 

Utbildning och kultur

113

3,1

Transporter

107

2,9

 

Sysselsättning

108

3,0

Egendom och återlämning

91

2,5

 

Egendom och återlämning

55

1,5

Övriga

1 669

45,1

 

Övriga

1 844

50,9

Språk i framställningarna

Några smärre förändringar märks också om antalet framställningar delas in efter språk: precis som under 2013 är 2014 tyska och engelska de två språk som används mest av framställarna, med spanska och italienska på tredje och fjärde plats, där andelen och antalet har ökat. Dessa fyra språk (DE, EN, ES och IT) står för 72 procent av framställningarna.

Maltesiska och estniska ligger sist (med en framställning vardera).

2013

 

2014

Språk

Antal fram-ställningar

Andel

 

Språk

Antal fram-ställningar

Andel

Tyska

701

24,2

 

Tyska

607

22,4

Engelska

525

18,2

 

Engelska

496

18,3

Spanska

442

15,3

 

Spanska

456

16,8

Italienska

316

10,9

 

Italienska

400

14,7

Franska

203

7,0

 

Franska

151

5,6

Rumänska

166

5,7

 

Rumänska

135

5,0

Polska

131

4,5

 

Polska

105

3,9

Övriga

276

9,0

 

Grekiska

92

3,4

 

 

 

 

Övriga

273

10

Antal framställningar per språk under 2014

 

Framställarnas nationalitet

Indelat efter nationalitet fortsätter tyskarna att vara de mest aktiva framställarna, följt av spanjorer och italienare, precis som 2013. Rumänska, brittiska och franska framställare kommer härnäst. På de sista platserna finns medborgare i Estland och Luxemburg, som tillsammans endast skickade in åtta framställningar under 2014.

2013

 

2014

Huvudframstäl-larens nationalitet

Antal fram-ställningar

Andel

 

Huvudframstäl-larens nationalitet

Antal fram-ställningar

Andel

Tyskland

649

22,4

 

Tyskland

551

20,2

Spanien

456

15,8

 

Spanien

468

17,1

Italien

344

11,9

 

Italien

425

15,6

Rumänien

213

7,4

 

Rumänien

196

7,2

Frankrike

152

5,3

 

Förenade kungariket

143

5,2

Polen

143

4,9

 

Frankrike

129

4,7

Förenade kungariket

138

4,8

 

Polen

123

4,5

Grekland

113

3,9

 

Grekland

113

4,1

Övriga

800

23,6

 

Övriga

574

21,9

Antal framställningar per nationalitet under 2014

 

Framställningarnas format

När det gäller framställningarnas format förstärks trenden från 2013: Framställarna är allt mer aktiva och använder oftare formuläret på internet i stället för att skriva traditionella brev (80 procent av de framställningar som togs emot under 2014 skickades med e-post, jämfört med 75,2 procent under 2013).

2013

 

2014

Framställningens format

Antal framställningar

%

 

Framställningens format

Antal framställningar

%

E-post

2 173

75,2

 

E-post

2 174

80

Brev

718

24,8

 

Brev

540

20

Framställningarnas format under 2014

 

Handläggning av framställningar

När det gäller handläggningen av framställningarna bör det framhållas att de allra flesta av de tillåtliga framställningarna, 80 procent, avslutas under sitt första år. Endast ett begränsat antal framställningar pågår under mer än fyra år. Dessa gäller i de allra flesta fall överträdelseförfaranden som inletts vid EU-domstolen eller framställningar där framställarna har velat följa upp den i större utsträckning (i början av denna åttonde valperiod bad ledamöterna att ett särskilt ”avsökningsförfarande” skulle införas för att på nytt ta upp framställningar som pågått under flera valperioder).

Handläggning av framställningar

År

Pågående framställningar

Avslutade framställningar

2014

763

28,1 %

1 925

70,9 %

2013

531

18,4 %

2 360

81,6 %

2012

213

10,7 %

1 773

89,3 %

2011

120

8,5 %

1 294

91,5 %

2010

66

4,0 %

1 590

96,0 %

2009

27

1,4 %

1 897

98,6 %

2008

35

1,9 %

1 848

98,1 %

2007

32

2,1 %

1 474

97,9 %

2006

10

1,0 %

1 011

99,0 %

2005

4

0,4 %

1 012

99,6 %

2004

5

0,5 %

997

99,5 %

2003

0

0 %

1 315

100 %

2001

0

0 %

1 132

100 %

2000

0

0 %

908

100 %

Vid analys av statistiken över framställningarna framgår att de flesta av de otillåtliga framställningarna avvisas på grund av att framställarna fortfarande förväxlar medlemsstaternas och EU:s befogenheter. De blandar också ihop befogenheterna för EU:s institutioner med dem som Europarådet och Europadomstolen för mänskliga rättigheter har. Detta visar att man bör fördubbla insatserna för bättre information till medborgarna om vad rätten att inge framställningar egentligen innebär och vad de kan uppnå genom det.

Den nya webbportalen som började användas i november 2014 innebar en förbättring av det tidigare systemet på sidan för framställningar på Europaparlamentets portal Europarl. Medborgare som lämnar in sina framställningar via den nya portalen får tillgång till all information som behövs om parlamentets behörigheter, de kan registrera sig, presentera sin framställning, ladda upp åtföljande handlingar, stödja tillåtliga framställningar samt få information om status för sin framställning och när den ändras via automatisk e-post. Framställarna hittar också upplysningar om arbetet i utskottet för framställningar, liksom möjligheter till snabbare åtgärder genom att använda andra kanaler som står till deras förfogande inom EU eller på nationell nivå (Solvit, EU pilot, nätet av Europeiska konsumentcentrum, Europeiska ombudsmannen, nationella ombudsmän eller framställningsutskott i de nationella parlamenten).

I rapporten betonas behovet av en gemensam kontaktpunkt för medborgarna på EU-nivå, som kan visa vägen när de söker lösningar på sådant som de upplever som överträdelser av deras rättigheter. Detta är fortfarande ett mycket viktigt mål. Kommissionens initiativ att omorganisera de formella och informella besvärsmekanismerna på sidan ”Dina rättigheter i EU” på webbplatsen www.europa.eu kan därför vara ett mycket viktigt steg i denna riktning. Men det behövs en ännu tydligare åtskillnad mellan formella (klagomål till Europeiska kommissionen, framställningar till parlamentet, klagomål till Europeiska ombudsmannen) och informella mekanismer (Solvit, nätverket av europeiska konsumentcentrum, FIN-Net m.fl.). Medborgarna måste få veta var de kan hitta den typ av information som de söker. Vi välkomnar de insatser som kommissionen gjort på detta område genom att förbättra tillgänglighet, information och hjälp på portalen ”Ditt Europa” när det gäller medborgarnas rättigheter.

I och med öppnandet av den nya webbportalen den 19 november 2014 har Europaparlamentet gjort framsteg i den riktningen, men sidan för utskottet för framställningar syns inte på första sidan på parlamentets portal utan först på den fjärde. Medborgaren måste gå igenom sidorna ”parlamentet och du” – ”gör dig hörd” för att komma till sidan för framställningar och hitta den särskilda webbplatsen för att där lämna sin framställning. http://www.petiport.europarl.europa.eu/petitions/sv/main

Förbindelser med Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen är fortfarande den naturliga partnern för utskottet för framställningar vid behandlingen av framställningarna, eftersom kommissionen är ansvarig för att övervaka att EU-lagstiftningen genomförs och följs. De båda institutionerna har en god arbetsrelation, men kommissionens handläggningstid vid en begäran om undersökning måste bli kortare (för närvarande är den i genomsnitt fyra månader). Inom ramen för ett väl fungerande interinstitutionellt samarbete måste kommissionen dessutom informera utskottet för framställningar om hur långt de överträdelseförfaranden har kommit som har ett direkt samband med framställningarna.

Utfrågningen av kommissionens vice ordförande, Frans Timmermans, den 7 oktober 2014 bör här understrykas. I sina svar på frågeformuläret och under utfrågningen inför talmanskonferensen gjorde den utnämnda kommissionsledamoten Frans Timmermans, som ansvarar för interinstitutionella förbindelser och administration, ett antal åtaganden om EU:s medborgarinitiativ och åtog sig att undersöka svårigheter och begränsningar för framställningar enligt artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Utskottet för framställningar deltog också i utfrågningen av kommissionsledamot Navracsics (utbildning, kultur, ungdomar och medborgarskap) den 1 oktober 2014.

Utskottet för framställningar uppskattade presentationen av Pascal Leardini, chef för avdelning F vid Europeiska kommissionens generalsekretariat, vid mötet i september 2014. Han betonade att framställningarna som vidarebefordras för yttrande huvudsakligen gäller fyra teman: miljö, grundläggande rättigheter, fri rörlighet för medborgare och arbetstagare samt den ekonomiska och sociala krisen. Han räknade upp de vanligaste problemen inom ramen för detta samarbete, nämligen behovet av en närmare kontroll av tillåtligheten för de framställningar som sänds till kommissionen, behovet av att få medlemsstater och deras myndigheter att bli delaktiga, närvaron av kommissionens tjänstemän under förberedande sammanträden samt slutligen det stora antal oavslutade framställningar som avsevärt ökar arbetsbördan.

I syfte att förbättra det befintliga nära samarbetet har kommissionen föreslagit lösningar som motsvarar de viktigaste punkter som tagits upp, däribland inbjudan till medlemsstaternas myndigheter till sammanträdena och en ökad användning av tillgängliga lösningsverktyg.

Förbindelser med rådet

Utskottet för framställningar gläds åt rådets närvaro vid utskottets sammanträden, men beklagar att det inte resulterar i ett mer aktivt samarbete, som skulle göra det möjligt att lösa de framställningar för vilka samarbetet med medlemsstaterna är avgörande. Utskottet understryker ändå de insatser som vissa medlemsstater gjort, exempelvis Italien, Grekland och Spanien, som flitigt följer utskottets sammanträden.

Förbindelser med Europeiska ombudsmannen – utfrågning med ombudsmannen

Emily O’Reilly, som valdes till europeisk ombudsman första gången i juli 2013, och omvaldes för en ny mandatperiod om fem år i december 2014, har under den period som rapporten omfattar utövat sina befogenheter aktivt och balanserat, både när det gäller granskning och behandling av klagomål och genomförande och avslutande av undersökningar, och när det gäller att upprätthålla konstruktiva förbindelser med unionens institutioner och organ och uppmuntra medborgarna att använda sina rättigheter gentemot dessa institutioner och organ.

Utskottet för framställningar har utmärkta interinstitutionella förbindelser med Europeiska ombudsmannen och hon har vid flera tillfällen talat inför utskottet: Hon presenterade sin årsrapport för 2013 den 24 september 2014. Under sitt anförande lämnade hon uppgifter om antalet medborgare som fått hjälp av hennes enheter under 2013, antalet inledda och avslutade undersökningar under året, de institutioner som berörts av de undersökningar som inletts, resultatet av undersökningarna, andelen som rättar sig efter ombudsmannens beslut och slutligen statistik per land över mottagna klagomål och inledda undersökningar. Hon visade på de vanligaste frågorna inom sin verksamhet (insyn, etiska frågor, medborgarnas delaktighet, projekt som finansieras av unionen, grundläggande rättigheter och serviceandan) och hon berättade också om sin inriktning i framtiden, bland annat de stora linjerna i verksamheten (påverkan, relevans, synlighet) och också om de strategiska undersökningar som pågår.

Hon talade inför utskottet den 2 december inom ramen för utfrågningen som sökande till tjänsten som ombudsman, och när hon valdes under sammanträdet i december höll hon ett anförande som var mycket uppskattat bland ledamöterna.

Samarbete med Europaparlamentets rättstjänst

I september 2014 berättade enhetschefen vid Europaparlamentets rättstjänst, Antonio Caiola, kort om enhetens samarbete med utskottet för framställningar. Rättstjänsten företräder parlamentet inför alla domstolar och erbjuder juridisk rådgivning till parlamentets samtliga organ. Han hänvisade i stor utsträckning till domarna från EU-domstolen som gäller framställningar och deras behandling. Ärendena består av två kategorier:

Ÿ  Den första gäller framställningar som anses otillåtliga, där mål T-308/07 (Ingo-Jens Tegebauer mot Europaparlamentet) är det mest anmärkningsvärda. Enligt resonemanget i domen ska alla beslut från utskottet för framställningar om tillåtlighet åtföljas av en fullständig och tydlig motivering. Samma princip bekräftades på nytt i senare domar, exempelvis T-280/09 (José Carlos Morte Navarro mot Europaparlamentet) och T-160/10 (J mot Europaparlamentet).

Ÿ  Den andra kategorin omfattar ärenden som rör utskottets beslut att avsluta behandlingen, där det första är mål T-186/11 (Peter Schönberger mot Europaparlamentet). Utskottet hade beslutat att en framställning var tillåtlig och sedan hade sekretariatet avslutat behandlingen och överlämnat ärendet till GD personal. Framställaren ifrågasatte sekretariatets beslut och domstolen ansåg att överklagandet skulle upphävas eftersom det inte kunde åtgärdas. Denna synpunkt upprepades i andra ärenden, exempelvis i mål T-650/13 (Zoltán Lomnici mot Europaparlamentet).

Ÿ  Ett annat viktigt yttrande gäller målet Schönberger (C-261/13). Generaladvokaten Jääskinen tolkade bestämmelserna om rätten till framställningar på ett nytt sätt och angav att utskottet för framställningar kunde förklara en framställning otillåtlig utan att framställaren kan invända mot beslutet, vilket alltså var tvärtemot rättspraxis i målet Tegebauer. Det återstår att se om domstolen antar generaladvokatens uppfattning i sina framtida domar.

Undersökningsresor genomförda under 2014 och besök av andra institutioner

Ÿ  Utskottet för framställningar välkomnade besöket av en delegation från framställningsutskottet vid det skotska parlamentet i december 2014. Stewart, ordförande för det skotska parlamentets framställningsutskott presenterade utskottets arbete. Utskottet inrättades 1999 som ett permanent utskott vid det skotska parlamentet. Under 2004 underlättade inrättandet av ett system med framställningar på nätet för de medborgare som ville inge en framställning. Det skotska parlamentet var först i världen med att införa ett sådant system. Utvecklingen av ett system på nätet har varit avgörande för att förfarandet med framställningar skulle fungera väl, eftersom medborgarna får tillgång till ett system där de kan vägledas steg för steg.

Ÿ  Ingen undersökningsresa genomfördes under 2014 på grund av arbetsbördan vid utskottet för framställningar men några undersökningsresor planeras för 2015 (besök vid den hydrografiska dammen vid Ebro och frågor om skydd av barn i Förenade kungariket).

Offentliga utfrågningar och de första europeiska medborgarinitiativen

Ÿ  Miljöutskottet organiserade den 17 februari 2014 en utfrågning på temat ”vatten – en mänsklig rättighet” inom ramen för det första europeiska medborgarinitiativet. Utskottet för framställningar och två andra utskott anslöt sig också. Utskottet för framställningar anser att EU:s medborgarinitiativ är ett nytt verktyg för att föra upp vissa frågor på de politiska debatternas dagordning, genom att det är ett nytt verktyg för deltagandedemokratin i hela EU. Det främsta syftet med medborgarinitiativet är att medborgarna ska kunna göra sina röster hörda genom att framföra sina ärenden till unionens institutioner. Ett annat syfte med EU:s medborgarinitiativ är att främja gränsöverskridande debatter. Utskottet anser att Europaparlamentet bidrar till att uppnå dessa mål genom att utnyttja alla medel som utskottet förfogar över för att stödja medborgarinitiativen, i synnerhet genom att anordna offentliga samråd. Utskottet för framställningar stöder detta förfarande och ställer sin omfattande erfarenhet av förbindelser med medborgarna till förfogande.

Ÿ  Utskottet för rättsliga frågor arrangerade den 10 april 2014 en offentlig utfrågning om det andra europeiska medborgarinitiativet som framgångsrikt inletts – ”En av oss”. Utskottet för framställningar deltog i arrangerandet av utfrågningen.

Ÿ  På begäran av utskottet för framställningar och utskottet för konstitutionella frågor redogjordes i en undersökning om ”EU:s medborgarinitiativ: de första lärdomarna av genomförandet” för svårigheterna som arrangörerna mötte under inrättandet och genomförandet av EU:s medborgarinitiativ. I undersökningen analyseras möjliga lösningar och rekommendationer förs fram om hur EU:s medborgarinitiativ kan förbättras och bli ett effektivt verktyg för deltagardemokrati i Europeiska unionen. Där föreslås också åtgärder för att förenkla förfarandet och minska kostnaderna och belastningen för EU-medborgarna. Syftet är slutligen att fastställa en konkret strategi för att ge EU-medborgarna möjlighet att aktivt delta i uppbyggnaden av EU:s framtid. Syftet med undersökningen var att fastställa de hinder som organisatörerna ställs inför vid införande och förvaltning av ett europeiskt medborgarinitiativ, undersöka eventuella lösningar som gör det möjligt att överbrygga hindren och föreslå rekommendationer för att förbättra funktionen hos EU:s medborgarinitiativ. De viktigaste slutsatserna i undersökningen rör följande områden: systemet med certifiering på nätet, registrering av EU:s medborgarinitiativ hos Europeiska kommissionen, systemet med insamling på nätet, medborgarnas insamling av underskrifter, medlemsstaternas kontroll av underskrifter och slutligen presentationen av EU:s medborgarinitiativ för kommissionen. De praktiska rekommendationerna gäller kommissionens tillhandahållande av datainfrastruktur (utrustning och programvara), genomgång av förordningen och tillämpliga artiklar i fördraget samt kravet på översättning.

Ÿ  Arrangörerna av det misslyckade europeiska medborgarinitiativet ”Stoppa Europas miljömord: ett medborgarinitiativ för jordens rättigheter” ville att utskottet för framställningar skulle uppmärksamma detta initiativ under ett sammanträde i enlighet med artikel 218 i arbetsordningen. Medborgarinitiativet granskades dock under sammanträdet på samma sätt som en vanlig framställning.

Viktiga ämnen under 2014

Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 är stadgan om de grundläggande rättigheterna ett rättsligt bindande instrument. Mot bakgrund av de mottagna framställningarna kan det bekräftas att dessa rättigheter tillsammans med rättsliga frågor hör till de områden som mest oroar framställarna. Det bör dock sägas att införlivandet av stadgan i EU:s primärrätt grundas på subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att det är medlemsstaterna som ska garantera att principerna i stadgan om de grundläggande rättigheterna följs. Stadgan skapar nya ansvarsområden för institutionerna som har en avgörande och verkställande roll, men även för medlemsstaterna, när det gäller att genomföra EU-lagstiftningen på nationell nivå, så att bestämmelserna i stadgan hädanefter direkt skyddas av såväl nationella domstolar som de inom EU. Utskottet för framställningar vill att metoden för tillämpning av stadgan definieras mer exakt.

Rättvisa och grundläggande rättigheter

Ÿ  I februari 2014 diskuterades ett trettiotal framställningar om diskriminering som vissa medborgare i Danmark lider av. Kommissionen meddelade vid ett sammanträde i utskottet för framställningar att på grund av att Danmark inte ingår i rättsområdet eller deltar i de instrument som skulle kunna tillämpas (exempelvis Bryssel II b) är dessa instrument inte tillämpliga. Förordningen om ömsesidigt erkännande av rättsliga beslut (Rom III-förordningen) är inte tillämplig i enskilda ärenden. Kommissionen tog ett antal initiativ, exempelvis ett pilotprojekt om rätten till information, som består av ett projekt för medvetandegörande om de särskilda situationerna i vissa medlemsstater, liksom en undersökning av de olika förfarandena i medlemsstaterna och förbereder också riktlinjer för systemet för skydd av barn.

Ÿ  I mars 2014 diskuterade myndigheterna i Förenade kungariket framställningar om diskriminering baserade på etnisk tillhörighet, religion och språk och om överträdelse av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Man diskuterade praxis bland myndigheterna som ansvarar för barn och ungdomar i Förenade kungariket och i Nederländerna, vilken de framställare som fråntagits sina barn redogjort för. Dessa har skilts från sitt kulturella och språkliga sammanhang och man har minskat kontakten mellan barn och föräldrar till ett minimum. Utskottet för framställningar har bett kommissionen att se över och förbättra lagstiftningen när det gäller fri rörlighet inom Europeiska unionen, med tanke på att merparten gäller EU-medborgare som flyttat med sin familj till en annan medlemsstat för att leva och arbeta där. Stadgan om de grundläggande rättigheterna gäller inte eftersom ingen av unionens lagstiftningsbestämmelser tillämpas i detta fall. Enligt stadgans artikel 51 är den nämligen tillämplig på medlemsstaterna endast när dessa tillämpar EU-lagstiftningen. Ledamöter föreslår att en undersökningsresa ska genomföras till Förenade kungariket för att undersöka framställarnas påståenden och arrangera en offentlig utfrågning om dessa frågor under kommande mandatperiod. Undersökningsresan kommer att genomföras under hösten 2015 och en undersökning om adoption utan föräldrarnas medgivande lades fram för utskottet för framställningar i juli 2015. I undersökningen granskas lagen och praxis i England och Wales och jämförs med andra länder i Europeiska unionen. Där anges bland annat i detalj vilka förfaranden som de engelska domstolarna tillämpat i rättegångsförfaranden för att skydda barn som har koppling till en annan av EU:s medlemsstater, och där ges också rekommendationer för samarbete mellan staterna i framtida förfaranden.

Miljö

Ÿ  Ett exempel på framställningar som ingetts och diskuterats under utskottets sammanträden (i januari och oktober 2014) är de som gäller frågan om miljö och energi i anslutning till prospektering för olja på Fuerteventura och Lanzarote (Kanarieöarna). Denna borrning i djupt vatten kan enligt framställarna orsaka seismiska risker eller oljeläckage, och Kanarieöarna är särskilt sårbara vid ett oljebälte med tanke på deras stora betydelse för turismen. Europeiska kommissionen anser att det åligger de nationella myndigheterna att genomföra och följa unionslagstiftningen och undvika risker förbundna med denna typ av verksamhet. Dessa projekt med prospektering för olja har varit föremål för en miljökonsekvensbedömning om direkta och indirekta effekter som projektet skulle kunna ha på miljön, och kommissionen har åtagit sig att mycket noggrant kontrollera att samtliga krav i unionslagstiftningen uppfylls.

Djurs välbefinnande

Ÿ  En framställning diskuterades i april 2014 om kupering av svansar på griskultingar i Danmark och ledamöterna krävde att en jämförande undersökning skulle genomföras inom politikområdet om kupering av svansar på griskultingar i Danmark, Sverige, Förenade kungariket, Tyskland, Nederländerna och Belgien. Undersökningen presenterades i november 2014 och där granskades de frågor som togs upp i framställning nr 0336/2012, den rättsliga ramen för skydd av grisar, nivån av genomförande XXX, pågående åtgärder, eller som skulle kunna genomföras, för att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar direktivet korrekt.

Funktionshinder

Ÿ  Otaliga framställningar vittnar om de svårigheter som personer med funktionsnedsättning upplever och att de ännu inte åtnjuter de grundläggande fri- och rättigheter som fastställs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Ledamöterna i utskottet för framställningar tar därför sitt ansvar på mycket stort allvar när det gäller att inrätta en ram för genomförande av konventionen, och 2014 beslutade utskottet för sysselsättning och sociala frågor att ge utskottet för framställningar en roll vid ramsammanträdena rörande parlamentets anslutning till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.

Slutsats

Kommissionen utnämnde 2014 till ”det europeiska medborgaråret” och betonade EU-valet som genomfördes den 22–25 maj. Europaparlamentet och utskottet för framställningar uppmuntrar dialogen mellan de olika myndighetsnivåerna och det civila samhället samt den representativa och deltagande demokratin. Utskottet för framställningar är ett viktigt verktyg som ställs till medborgarens förfogande för att bättre kunna delta i den europeiska demokratiprocessen. Utskottet främjar också debatt samt informerar och stöder de europeiska medborgarna i deras rättigheter. Utskottet för framställningar vill erbjuda medborgarna en direkt förbindelse med institutionerna och se till att dessa lyssnar på medborgarnas konkreta problem.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

10

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Miriam Dalli, Eleonora Evi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Peter Jahr, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Edouard Martin, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Julia Pitera, Gabriele Preuß, Yana Toom, Bodil Valero, Jarosław Wałęsa, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marco Affronte, Jérôme Lavrilleux, Sven Schulze, Josep-Maria Terricabras, Janusz Wojciechowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Lynn Boylan, Jens Gieseke, Csaba Sógor

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

17

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Yana Toom

ECR

Notis Marias, Janusz Wojciechowski

EFDD

Marco Affronte, Eleonora Evi

GUE/NGL

Lynn Boylan,

S & D

Clara Eugenia Aguilera García, Miriam Dalli, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Jude Kirton-Darling, Edouard Martin, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß

Verts/ALE

Josep-Maria Terricabras, Bodil Valero, Tatjana Ždanoka

10

-

PPE

Heinz K. Becker, Jens Gieseke, Peter Jahr, Jérôme Lavrilleux, Svetoslav Hristov Malinov, Roberta Metsola, Julia Pitera, Sven Schulze, Csaba Sógor, Jarosław Wałęsa

 

 

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0204.

(2)

Antagen av FN-kommittén vid dess fjortonde sammanträde (17 augusti–4 september 2015); se: http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2fC%2fEU%2fCO%2f1&Lang=en

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0233.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0204.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2015)0009.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy