Betänkande - A8-0012/2016Betänkande
A8-0012/2016

BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2014

28.1.2016 - (2015/2115(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Notis Marias


Förfarande : 2015/2115(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0012/2016

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeiska centralbankens årsrapport för 2014

(2015/2115(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2014,

–  med beaktande av artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-62/14 av den 16 juni 2015,

–  med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 15,

–  med beaktande av artikel 132.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0012/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens senaste höstprognos förväntas den ekonomiska återhämtningen i euroområdet gå framåt och den reala BNP förväntas stiga med 1,4 % under 2015, 1,7 % under 2016 och 1,8 % under 2017. Grundvalarna för tillväxt är svaga. Ett starkt politiskt engagemang för att genomföra hållbara och socialt avvägda strukturreformer är avgörande för att stärka den ekonomiska tillväxten.

B.  Enligt samma prognos förväntas arbetslösheten i euroområdet uppvisa en långsam nedgång från 11,6 % i slutet av 2014 till 10,5 % i slutet av 2016. Arbetslöshetsnivåerna skiljer sig mycket åt i de olika medlemsstaterna – från 6,4 % i Tyskland till 26,6 % i Grekland. Arbetslöshetsnivåerna ligger fortfarande på en alarmerande hög nivå i många medlemsstater och drabbar framför allt unga och långtidsarbetslösa.

C.  Enligt samma prognos förväntas de finanspolitiska utsikterna i euroområdet uppvisa en förbättring. De offentliga underskotten förväntas minska (från 2,4 % 2014 till 1,7 % 2016) och detta gäller även den offentliga skuldsättningen (från 94 % i slutet av 2014 till 92,5% i slutet av 2016).

D.  Samtidigt som de låga energipriserna inverkar negativt på inflationsförväntningarna kan dessa potentiellt bidra till den ekonomiska återhämtningen.

E.  Dessa processer stöds främst av privat konsumtion, export och externa faktorer såsom låga energipriser, särskilt för råolja, samtidigt som privata och offentliga investeringar i euroområdet endast ökar långsamt och fortfarande är på nivåer som är betydligt lägre än de som registrerades före krisen och samtidigt som investeringarnas relativa andel av BNP stadigt har minskat under flera årtionden.

F.  Enligt ECB:s prognos från september förra år förväntas den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet, efter att ha legat nära noll under första halvåret 2015, ta fart och stiga till 1,1 % 2016 och till 1,7 % 2017.

G.  I EUF-fördragets artikel 127.2 anges att Europeiska centralbankssystemet ska bidra till att ˮfrämja väl fungerande betalningssystemˮ.

H.  Under 2014 sänkte ECB sin huvudsakliga refinansieringsränta till det lägre gränsområdet och sänkte sin ränta på inlåningsfaciliteten till -0,20 %. Sänkta realräntor gav varken hushåll eller företag, särskilt små och medelstora företag, tillgängligare krediter, och detta har bidragit till att ECB valde att ta till okonventionella penningpolitiska åtgärder.

I.  Hittills har ECB inom ramen för sin övervakningsuppgift inte alltid tagit tillräcklig hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

J.  Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag utgör stommen i den europeiska ekonomin och att banksystemet bidrar till att säkra deras konkurrenskraft och tillväxt. Det är av grundläggande betydelse att underlätta kreditflödet till mikroföretag samt små och medelstora företag eftersom dessa utgör 99 % av alla företag i unionen och står för 80 % av arbetstillfällena i unionen, och därmed har en nyckelroll när det gäller att generera ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen och minska sociala skillnader. Bankernas utlåningsvolymer ökar nu långsamt.

K.  Under 2014 genomförde ECB ett antal riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) och program för köp av utvalda tillgångar i den privata sektorn i syfte att stödja utlåningen till realekonomin.

L.  Den 22 januari 2015 lanserade ECB ett utökat program för köp av tillgångar (Expanded Asset Purchase Programme (EAPP)) till ett belopp av 1,1 biljoner euro som planeras pågå till september 2016 och, i vilket fall som helst, fram till dess att det sker en varaktig anpassning av inflationstakten.

M.  Genom obligationsuppköpsprogrammet har ECB tagit upp betydande risker i sin balansräkning.

N.  Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM), bankunionens första pelare, fungerade fullt ut den 4 november 2014, då ansvaret för den direkta tillsynen över de 122 största bankerna i euroområdet överfördes till ECB. Parallellt med detta genomfördes en övergripande bedömning, bestående av en översyn av tillgångarnas kvalitet samt stresstest för dessa viktiga banker, vilka slutfördes den 26 oktober 2014. Den gemensamma resolutionsmekanismen, bankunionens andra pelare, trädde i kraft i början av 2015, medan den tredje pelaren, det gemensamma insättningsgarantisystemet, ännu inte införts.

1.  Europaparlamentet påminner om att den geografiskt ojämna och svaga återhämtning som förväntas under de kommande åren i euroområdet behöver stärkas och att den potentiella ekonomiska tillväxten behöver ökas för att minska de höga arbetslöshetsnivåer som råder i många medlemsstater i euroområdet och för att minska skuldbördan. Parlamentet understryker att många medlemsstater står inför liknande makroekonomiska utmaningar. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra villkoren för såväl offentliga som privata investeringar som syftar till att stärka tillväxten och skapa arbetstillfällen, och efterfrågar ytterligare insatser för att säkra finansiering för realekonomin. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste uppnå resultat i genomförandet av hållbara och socialt avvägda strukturreformer.

2.  Europaparlamentet beklagar det rådande, men gradvis minskande, gapet mellan de finansieringsnivåer som beviljas små och medelstora företag och de nivåer som beviljas större företag, ränteskillnaden mellan små och stora lån och mellan kreditvillkoren för små och medelstora företag i olika länder i euroområdet, men medger att penningpolitiken har begränsad förmåga i detta avseende. Parlamentet noterar i detta sammanhang sparbankers, kooperativa bankers och andelsbankers roll, och betonar att regelverket bör anpassas till dessa bankers särskilda verksamhetsprinciper och respektera deras särskilda uppdrag. Tillsynsmyndigheterna bör beakta dessa aspekter och ta hänsyn till dem i sina förfaranden och tillvägagångssätt.

3.  Europaparlamentet betonar att privata och offentliga investeringar i euroområdet fortsätter att ligga på nivåer som är betydligt lägre än nivåerna före krisen, trots att ECB fortsätter sina åtgärder för att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) samt kommissionens plan att inrätta en verklig kapitalmarknadsunion, som bör diversifiera finansieringskällorna inom EU:s ekonomi, främja gränsöverskridande investeringar samt öka tillgången till finansiering för företag, särskilt små och medelstora företag.

4.  Europaparlamentet noterar att som ett svar på en komplex miljö med stadsskuldkris, fallande inflation, kreditåtstramning och svag ekonomisk tillväxt och med räntor som ligger nära den nedre gränsen på noll procent har ECB använt sig av okonventionella penningpolitiska instrument.

5.  Europaparlamentet noterar den positiva men ännu begränsade effekten av det utökade programmet för köp av tillgångar för penningmängds- och kreditutvecklingen. Utlåningen till företag är fortfarande svag, men gynnas av en gradvis lättnad av kreditstandarder, en fortsatt lättnad av villkoren för nya lån, en minskning av mängden avslag på ansökningar, en ökning i efterfrågan på lån och en gradvis ökning av privata investeringar under de tre första kvartalen 2015, samtidigt som skillnaderna mellan ekonomierna i euroområdet fortfarande är stora. Parlamentet noterar dessutom att sedan lanseringen av det utökade programmet för köp av tillgångar har inflationsförväntningarna på medellång sikt börjat ökat och närmar sig gradvis målet på 2 % samtidigt som risken för en deflationsfälla kan ha minskat. Parlamentet uppmanar ECB att där det är möjligt tillämpa det utökade programmet för köp av tillgångar för alla medlemsstater, utan diskriminering, med respekt för de regler som ECB är bunden av.

6.  Europaparlamentet förväntar sig att ECB bidrar till unionens allmänna ekonomiska politik och till uppnåendet av målen inom denna, i enlighet med artikel 282 i EUF-fördraget, under förutsättning att ECB:s huvuduppgift, att skapa prisstabilitet, inte äventyras.

7.  Europaparlamentet betonar att ECB:s bidrag inkluderar insatser som syftar till öka den billiga utlåningen till realekonomin och underlätta den ekonomiska återhämtningen i form av arbetstillfällen, tillväxt och stabilitet.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över de eventuellt oavsiktliga konsekvenserna och långsiktiga effekterna av ECB:s okonventionella penningpolitiska instrument. Parlamentet är medvetet om att det kommer att vara mycket komplicerat att upphöra med dessa åtgärder och att detta måste planeras noggrant för att undvika oavsedda marknadsstörningar, särskilt när det gäller att se till att upphörandet sker på ett lämpligt och aktsamt sätt och vid rätt tidpunkt. Parlamentet uppmanar ECB att noggrant övervaka riskerna i samband med sina köpprogram. Parlamentet insisterar på att penningpolitiken inte kan lösa de budgetmässiga och ekonomiska problem som finns i många medlemsstater och att den inte kan ersätta nödvändiga hållbara och socialt avvägda strukturreformer, finanspolitisk konsolidering och riktade investeringar.

9.  Europaparlamentet är på sin vakt när det gäller de potentiella risker för den finansiella stabiliteten som är resultatet av långvarigt låga räntesatser i vissa medlemsstater och som kan få negativ inverkan på livförsäkrings- och pensionssystem. Parlamentet observerar att långfristiga räntor speglar underliggande makroekonomiska villkor och penningpolitiska val.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att förbättra den makroprudentiella tillsynen och de politiska verktyg som finns tillgängliga för att minska riskerna inom skuggbanksystemet, mot bakgrund av ECB:s varning i sin årsrapport om att ytterligare initiativ krävs för att övervaka och bedöma sårbarheter inom den växande skuggbanksektorn, med tanke på den stadiga ökningen under det senaste årtiondet av kreditförmedling utanför banksektorn, till 22 biljoner euro i tillgångar.

11.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s kraftfulla försäkran i augusti 2012 om att ECB kommer att göra allt som står i dess makt för att försvara euron.

12.  Europaparlamentet drar slutsatsen att programmet för köp av statsobligationer och företagsobligationer på andrahandsmarknaderna skulle kunna vara effektivare.

13.  Europaparlamentet påpekar de betänkligheter som uttrycks i EU-domstolens domslut av den 16 juni 2015 i mål C-62/14, där det anges att ECB eventuellt exponeras för en betydande förlustrisk och risk för nedskrivning av skulder när man köper statsobligationer på andrahandsmarknaderna. Parlamentet noterar att i samma domslut klargörs att detta inte ändrar slutsatsen att ECB får köpa statsobligationer på andrahandsmarknaderna, och att sådana köp inte innebär en överträdelse av förbudet mot monetär budgetfinansiering av medlemsstater.

14.  Europaparlamentet betonar att den höga och skiftande offentliga och privata skuldsättningsnivån i vissa medlemsstater, utöver de ännu olösta strukturella svagheterna inom banksektorn, utgör hinder för en korrekt transmission av penningpolitiken och att den okonventionella penningpolitik som ECB genomfört inte på egen hand kan ändra den här situationen.

15.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de medlemsstater i euroområdet som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram att i enlighet med artikel 7.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013, genomföra en fullständig revision av sina offentliga finanser för att bland annat avgöra vad som orsakade uppkomsten av de alltför höga skuldnivåerna samt spåra eventuella oriktigheter. Parlamentet betonar att revisionen bör syfta till att nå en bättre förståelse för tidigare misstag, inte till att inleda en tillfällig skuldomstruktureringsprocess som riskerar att få skuldkrisen att blossa upp på nytt i vissa medlemsstater.

16.  Europaparlamentet betonar att bestämmelserna i den befintliga ramen för ekonomisk styrning bör tillämpas på lämpligt sätt och genomföras utan åtskillnad mellan stora och små medlemsstater. Parlamentet upprepar att anslutning till det medelfristiga målet med budgetar som är nära balans eller i överskott om man tar hänsyn till konjunktursvängningar utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera normala konjunktursvängningar och samtidigt hålla underskottet i de offentliga finanserna inom referensvärdet på 3 % av BNP. Parlamentet anser att alla tillgängliga verktyg i den förstärkta stabilitets- och tillväxtpakten bör tillämpas för att på ett bättre sätt stödja stabilitet och tillväxt.

17.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att respektera att ECB i enlighet med fördraget ska föra en oberoende penningpolitik. Parlamentet anser att centralbankens oberoende är avgörande för att uppnå målet att upprätthålla prisstabiliteten. Parlamentet betonar att samtliga regeringar och nationella offentliga myndigheter därför bör avstå från att be ECB att vidta särskilda åtgärder.

18.  Europaparlamentet påminner om att artikel 127 i EUF-fördraget slår fast att ECB, utan att åsidosätta sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet, ska stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen, och att detta preciseras närmare i artikel 282 i EUF-fördraget.

19.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot artikel 123 i EUF-fördraget, artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 3603/1993 av den 13 december 1993, som förbjuder ECB att göra direktköp av skuldinstrument som emitterats av EU eller nationella myndigheter eller organ. Parlamentet erinrar dock om att sådana köp tillåts på sekundärmarknader.

20.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s försök att öka inflationen till under men nära 2 % eftersom detta även kan bidra till framgång för annan EU-politik och stärka konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och arbetstillfällena i Europa om det samtidigt görs riktade investeringar, ambitiösa och socialt avvägda strukturreformer och finanspolitisk konsolidering.

21.  Europaparlamentet välkomnar det steg framåt som ECB tagit genom att offentliggöra protokollen för sina sammanträden och ser fram emot ytterligare åtgärder för att förbättra transparensen i bankens kommunikationskanaler. Parlamentet anser att ytterligare framsteg bör kunna göras, framför allt när det gäller tillsynsnämnden.

22.  Europaparlamentet välkomnar den nuvarande generella trenden att de större centralbankerna offentligt redogör för sina penningpolitiska beslut omedelbart efter det att de fattats, vilket ECB har gått i spetsen för. Parlamentet välkomnar också offentliggörandet av de tydligare och mer transparenta förfarandena i samband med likviditetsstöd i nödlägen till förmån för solventa finansinstitut (främst nationella banker) som har drabbats av tillfälliga likviditetsproblem.

23.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran att ECB:s årsrapporter bör innehålla återkoppling om de synpunkter som framförts i parlamentets årliga betänkande om ECB. Parlamentet anser att det vore lämpligt om ECB, tillsammans med sin bedömning av de monetära och finansiella villkoren, i sina uttalanden efter ECB-rådets månatliga möten kunde meddela sin bedömning av produktionsgapets storlek i euroområdet.

24.  Europaparlamentet påminner om att den kvartalsvisa monetära dialogen är viktig för att säkerställa transparens i penningpolitiken gentemot parlamentet och den breda allmänheten. Parlamentet välkomnar att ECB:s företrädare ger exakta och detaljerade svar på de frågor som ställts av parlamentets ledamöter. Parlamentet välkomnar också ECB:s praxis att komplettera svaren skriftligen om de inte skulle visa sig vara tillfredsställande och/eller tillräckligt utförliga under diskussionerna.

25.  Europaparlamentet betonar att ECB:s tillsynsroll och dess penningpolitiska roll måste hållas tydligt åtskilda och att de dubbla funktionerna inte får leda till någon intressekonflikt för ECB. Parlamentet erinrar om den vägledande principen att det instrument som används i det penningpolitiska arbetet eller i tillsynsarbetet bör väljas utifrån det önskade målet eller det aktuella problemet.

Parlamentet understryker behovet av demokratiskt ansvarstagande mot bakgrund av det nya ansvar för tillsynsuppgifter som ECB har fått liksom dess rådgivande roll i trojkan och kvadriga-programmen.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av organisatoriskt oberoende för Europeiska systemrisknämnden och uppmanar ECB att överväga sätt att stärka Europeiska systemrisknämndens oberoende.

27.  Europaparlamentet uppmanar ECB att med beaktande av framför allt proportionalitetsprincipen göra ytterligare en grundlig omarbetning av förslaget om inrättande av en omfattande kreditriskdatabas (Analytical Credit Dataset, AnaCredit) och i samband med detta särskilt ta hänsyn till lämpliga tröskelvärden, så att särskilt mindre finansinstitut får en rimlig administrativ börda.

28.  Europaparlamentet välkomnar att Mario Draghi under den monetära dialogen den 23 september 2015 uttalade sin vilja att informera Europaparlamentet om ECB:s ståndpunkter inom organ såsom rådet för finansiell stabilitet och Baselkommittén för banktillsyn.

29.   Europaparlamentet erinrar om att det ingår i ECB:s roll att värna den finansiella stabiliteten och därmed behovet av att säkerställa tillräckligt mycket likvida medel för att undvika att allmänheten gör massuttag (bankrusning) i solventa banker som är anslutna till Eurosystemet.

30.  Europaparlamentet erinrar om att ECB:s roll i trojkan och nu i kvadrigan kodifierades i tvåpacket (artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013). Parlamentet noterar EU-domstolens domslut i mål C-62/14 av den 16 juni 2015 och uppmanar ECB att beakta detta när åtgärder vidtas. Parlamentet uppmanar med eftertryck ECB att omvärdera och vid behov stärka sitt oberoende i förhållande till politiska beslut.

31.  Europaparlamentet vill se en grundlig analys av trojkans arbetsmetoder och ECB:s engagemang i trojkan och kvadrigan i syfte att förtydliga ansvarsområdets omfattning och öka det demokratiska ansvarstagandet i samband med antagande och genomförande av räddningsprogram.

32.  Europaparlamentet påminner om parlamentets betänkande av den 28 februari 2014 om undersökningen av trojkans roll och verksamhet, i vilken nästa parlament uppmanas att följa upp det arbete som inletts med detta betänkande, ytterligare utveckla slutsatserna samt göra nya undersökningar.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, rådet och ECB att göra allt för att säkra en jämn könsfördelning i ECB:s beslutsorgan och att noga ta hänsyn till denna aspekt i samband med nyutnämning av medlemmar i dessa organ, särskilt i ECB-rådet och ECB:s direktion.

34.  Europaparlamentet noterar att kommissionen den 24 november 2015 föreslog ett europeiskt insättningsgarantisystem för hela euroområdet för bankinsättningar.

35.  Europaparlamentet välkomnar kapitalmarknadsunionsprojektet och dess möjlighet att skapa balans mellan finansieringskanalerna, inte genom att minska eller behålla finansieringen på dess nuvarande nivå, utan snarare genom att öka och diversifiera dem och därmed bidra till att minska euroländernas överdrivna beroende av banksystemet och skapa en chockabsorberingsfunktion för den monetära unionen. Parlamentet varnar dock för att kapitalmarknadsunionen inte bör utgöra ett hinder för relationsbanker inriktade på den reala ekonomin, eftersom detta är den lämpligaste finansieringskällan för små företag.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Europeiska centralbanken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

25.1.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

13

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Pervenche Berès, Fabio De Masi, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Petr Ježek, Eva Kaili, Othmar Karas, Rina Ronja Kari, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Notis Marias, Fulvio Martusciello, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Molly Scott Cato, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Calvet Chambon, Nessa Childers, Bas Eickhout, Ramón Jáuregui Atondo, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Eva Paunova, Tibor Szanyi, Nils Torvalds, Beatrix von Storch

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pascal Arimont, Mark Demesmaeker, Theresa Griffin, Marc Tarabella