Förfarande : 2015/2285(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0030/2016

Ingivna texter :

A8-0030/2016

Debatter :

PV 24/02/2016 - 14
CRE 24/02/2016 - 14

Omröstningar :

PV 25/02/2016 - 7.7
CRE 25/02/2016 - 7.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0058

BETÄNKANDE     
PDF 392kWORD 170k
22.2.2016
PE 572.914v02-00 A8-0030/2016

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016

(2015/2285(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Maria João Rodrigues

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Jean Arthuis, budgetutskottet

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016

(2015/2285(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 136 och 148,

–  med beaktande av artikel 9 i EUF-fördraget (den horisontella sociala klausulen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 mars 2010 och den 17 juni 2010 samt kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik(9),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(11),

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(12),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké från toppmötet i Antalya den 15–16 november 2015,

–  med beaktande av Internationella valutafondens internt producerade uppdatering av hållbarhetsbedömning för G20-processen för ömsesidiga bedömningar av obalanser och tillväxt (oktober 2015),

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2015,

–  med beaktande av de studier och djupanalyser av samordningen av den ekonomiska politiken i euroländerna som görs inom ramen för den europeiska planeringsterminen för utskottet för ekonomi och valutafrågor (november 2015),

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0690), rapporten om förvarningsmekanismen 2016 (COM(2015)0691) och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport (COM(2015)0700),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (COM(2015)0701),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union(14),

–  med beaktande av rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet,

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2016,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 december 2015 Public Finances in the EMU 2015 (Institutional Paper 014),

–  med beaktande av debatten med kommissionen i Europaparlamentet om paketet om den europeiska planeringsterminen – den årliga tillväxtöversikten 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0030/2016), och av följande skäl:

A.  En ekonomisk återhämtning i Europeiska unionen är på gång, men återhämtningen är fortfarande svag och ojämn mellan och inom medlemsstaterna och drivs delvis av tillfälliga och externa faktorer, inklusive låga oljepriser.

B.  Vissa medlemsstater har ihållande problem med en mycket låg tillväxtnivå.

C.  Den globala ekonomiska tillväxten är på väg att sakta in på grund av ekonomisk och finansiell oro i flera tillväxtekonomier, vilket ger upphov till nya strategiska utmaningar som Europeiska unionen måste anpassa sig till på lämpligt sätt.

D.  Europa brottas fortfarande med ett stort investeringsgap, vilket på ett betydande sätt försvagar EU:s långsiktiga tillväxtpotential, samtidigt som euroområdets bytesbalansöverskott ökar. De offentliga och privata skuldnivåerna är fortfarande höga i flera medlemsstater, även om underskotten i bytesbalanserna har minskat. Många medlemsstater borde trappa upp sina insatser för att genomföra meningsfulla strukturreformer.

E.  Trots att flera medlemsstater har upplevt avsevärda minskningar av sina befintliga underskott i bytesbalansen och minskade enhetsarbetskostnader, har nettoutlandsskulderna i procent av BNP inte minskat i de flesta medlemsstater.

F.  Sysselsättningsgraden är på väg att förbättras men är fortfarande inte tillräcklig för att i någon betydande omfattning minska arbetslösheten, särskilt ungdoms- och långtidsarbetslösheten, och fattigdomen.

G.  Europa är det ekonomiska område som är mest beroende av importerade resurser jämfört med sina konkurrenter. Att bygga en verkligt cirkulär ekonomi i Europa är därför en grundförutsättning för framtida ekonomisk tillväxt.

H.  Krisen 2008 var inte bara cyklisk utan också strukturell, vilket förklarar dess långvariga effekter.

I.  Fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital är grunden till en hållbar ekonomisk tillväxt på EU:s inre marknad.

J.  Skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering har orsakat miljarder euro i förlorade intäkter för de offentliga finanserna i flera medlemsstater, till förmån för storföretag, vilket har undergrävt grunden för solidaritet mellan länder och sund konkurrens mellan företag.

Policymix

1.  Europaparlamentet välkomnar 2016 års årliga tillväxtöversikt och den föreslagna policymixen av investeringar, strukturreformer och finanspolitiskt ansvar, som syftar till att ytterligare stimulera högre tillväxtnivåer och stärka den europeiska återhämtningen och uppåtriktad konvergens. Parlamentet betonar att det behövs stora nationella ansträngningar för att effektivt genomföra strukturreformer, liksom en bättre europeisk samordning, för att åstadkomma en mer robust ekonomisk återhämtning och ett hållbart, brett fördelat välstånd.

2.  Europaparlamentet välkomnar de förbättrade offentliga finanserna, särskilt den gradvis minskande skuldsättningen i förhållande till BNP för EU- och euroområdet, liksom minskningen av budgetunderskotten på viktiga områden. Parlamentet noterar emellertid att den offentliga skuldsättningen fortsätter att öka i flera medlemsstater med låg nominell BNI-tillväxt och låg inflation, och att förfarandet vid alltför stora underskott fortfarande pågår för nio medlemsstater. Parlamentet påpekar att många medlemsstater har begränsat skattemässigt utrymme för att hantera eventuella nya ekonomiska chocker, och att man därför bör överväga en bättre europeisk samordning för att främja budgetkonsolidering utan att hindra tillväxt.

3.  Europaparlamentet noterar att Europas globala konkurrenskraft förblir ett viktigt mål och påpekar vikten med strukturreformer, investeringar i forskning och utveckling, resurseffektivitet, produktivitetshöjande innovation och en minskning av makroekonomiska obalanser. Parlamentet anser samtidigt att de försämrade globala utsikterna också kräver att den inhemska efterfrågan stärks så att Europas ekonomi görs mer motståndskraftig. Parlamentet är särskilt oroat över en eventuell minskning av den globala efterfrågan.

4.  Europaparlamentet anser att makroekonomiska obalanser bör hanteras med stöd av en samordnad insats som involverar samtliga medlemsstater och som bygger på relevanta reformer och investeringar. Parlamentet betonar att varje medlemsstat måste bidra genom ökat eget ansvar i detta sammanhang. Parlamentet noterar att stora bytesbalansöverskott innebär möjlighet till ökad inhemsk efterfrågan. Parlamentet betonar att höga offentliga och privata skuldnivåer är en betydande svaghet och att en ansvarsfull finanspolitik och högre tillväxt behövs för att minska dem snabbare.

5.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att stödja återhämtningen och främja konvergens i riktning mot de länder som har bäst resultat och korrigera makroekonomiska obalanser, inbegripet genom en ökning av produktiviteten och främjande av investeringar.

6.  Europaparlamentet gläder sig åt de små förbättringarna i arbetsmarknadsindikatorerna, men inser samtidigt att skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är stora och att arbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög. Parlamentet konstaterar behovet av att bygga vidare på förbättringar som skett nyligen genom att även öka kvaliteten på de skapade jobben och deras produktivitet. Parlamentet efterlyser mer insatser för att öka investeringarna i kunskap, göra arbetsmarknaderna mer inkluderande, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och minska fattigdom, social utestängning och ökade ojämlikheter när det gäller inkomst och förmögenhet, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls. Parlamentet betonar att sysselsättningsindikatorerna bör ges samma status som de befintliga indikatorerna, så att en djupanalys kan genomförs och en strategi med två klasser undvikas, och att vederbörlig hänsyn bör tas till dessa i EU:s politik och riktlinjer till medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet välkomnar förnyelsen av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin och begär att man ska stärka Europa 2020-strategins roll när det gäller att styra den europeiska planeringsterminen, i överensstämmelse med målen i fördraget och tillämplig lagstiftning, och när det gäller att undvika en ny stadsskuldskris. Parlamentet betonar vikten av ambitiösa politiska åtgärder och instrument för att EU ska kunna göra det mesta av energi- och digitalövergångarna, bland annat genom tillräckliga investeringar i forskning, utveckling, innovation och kunskaper, för att minska EU:s eftersläpning i total faktorproduktivitet jämfört med sina största globala konkurrenter. Parlamentet anser det vara av avgörande betydelse att råda bot på ekonomiska ojämlikheter som utgör hinder för långvarig ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp frågan om miljöskattereformer i de landsspecifika rekommendationerna, även i samband med finanspolitiskt ansvar. Parlamentet efterlyser en konsekvent och övergripande övervakning av konvergensen i riktning mot de länder som har bäst resultat när det gäller målen i Europa 2020-strategin.

Investeringar

8.  Europaparlamentet begär att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) ska användas maximalt för att stödja projekt som inte finansieras på annat sätt, i överensstämmelse med dess mandat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Efsi-instrumentet att aktivt involvera lokala och regionala myndigheter i utformningen av projektförteckningar och investeringsplattformar, med stöd av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå. Parlamentet understryker även vikten av att åstadkomma synergier mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att potentialen hos de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) fullt ut, och i överensstämmelse med Europa 2020-strategin, för att stärka sammanhållningen och minska skillnaderna på den inre marknaden, genom att göra det möjligt för alla regioner att utveckla sina konkurrensfördelar och underlätta kompletterande privata investeringar. Parlamentet anser dessutom att dessa investeringar bör användas till att upprätta en enhetlig industripolitik, med en särskild fokusering på skapande av sysselsättning av hög kvalitet, särskilt för ungdomar. Parlamentet betonar behovet av en tillräcklig administrativ kapacitet, en aktiv roll för regionerna och bättre samordning på alla myndighetsnivåer och mellan dessa. Parlamentet anser att man bör överväga ytterligare politiska åtgärder för att minska investeringsgapet i EU.

10.  Europaparlamentet är medvetet om den pågående processen för att minska skuldsättningen i den privata sektorn. Parlamentet betonar att investeringsnivån i Europa är betydligt lägre än under perioden före krisen. Parlamentet pekar i detta sammanhang på vikten av att snabbt genomföra bankunionen och strukturreformer inom bankväsendet samt av att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag genom att utnyttja kapitalmarknadsunionen. Parlamentet efterlyser ett utnyttjande av Efsi och Cosme för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. Parlamentet anser att ökad förutsägbarhet i regelverket för den inre marknaden skulle öka investerarnas förtroende.

11  Europaparlamentet betonar vikten av ökade investeringar i humankapital, i synnerhet i utbildning och innovation, även i samband med arbetsmarknadsreformer. Parlamentet betonar behovet av att förbättra de nationella utbildningssystemen och systemen för livslång lärande och anpassa dem till de nya färdighets- och kunskapskraven på EU:s arbetsmarknad. Parlamentet understryker att detta kommer att möjliggöra innovation som en viktig drivkraft för tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att förbättra de offentliga investeringarnas produktivitet.

12.   Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika investeringsprofilerna som identifierar några av de största utmaningarna för investeringar i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera alla myndighetsnivåer och relevanta intressenter i arbetet med att identifiera hinder för investeringar, med särskilt fokus på den inre marknaden, dämpad inhemsk efterfrågan och strukturreformer samt på att tillgängliggöra lämpliga instrument genom att kombinera offentlig och privat finansiering. Parlamentet betonar att man behöver en hög nivå av produktiva investeringar för att möjliggöra en hållbar ekonomisk upphämtningsprocess mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att man i varje land måste finna en lämplig balans mellan löpande utgifter, långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna och investeringar i den ekonomiska tillväxtpotentialen, och att den inre marknaden och europeiska instrument, såsom Efsi och Esi-fonderna spelar en viktig roll när det gäller att främja en sund investeringsnivå. Parlamentet anser att de låga offentliga investeringarna i forskning och innovation i flera länder kan leda till att dessa länder ännu fastare fångas i en medelinkomstfälla.

Strukturreformer

13.  Europaparlamentet anser att efter en lång period med makroekonomiska anpassningar bör fokus läggas på att genomföra strukturreformer och investeringar som syftar till att stärka en tillväxtpotential baserad på kvalitetsjobb och produktivitet, främja rättvisa, robusta, effektiva och finanspolitiskt hållbara välfärdssystem och stödja en hållbar övergång för medlemsstaternas ekonomier till större resurseffektivitet.

14.  Europaparlamentet efterlyser hållbara reformer på produkt-, tjänste- och arbetsmarknaderna och när det gäller pensionsplaner, samt bättre reglering som främjar innovation, jobbskapande och välfärdshöjande och sund konkurrens utan att konsumentskyddet urvattnas.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av större resurs- och energieffektivitet, inbegripet genom en utveckling av den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att vidareutveckla en verklig energiunion som bygger på solidaritet, effektivitet och mångfald och som inte bortser från inhemska energikällor, inte minst förnybar energi. Kommissionen uppmanas att ta med dessa landsspecifika rekommendationer när de är som mest relevanta för konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

16.  Europaparlamentet begär att ytterligare steg ska tas för att främja nya kvalitetsjobb och skapa motståndskraftiga arbetsmarknader med minskad segmentering. Parlamentet betonar vikten av hållbara och effektiva välfärdssystem. Parlamentet påminner om att en viktig faktor för att upprätthålla hållbarheten hos pensionssystemen är att säkerställa en hög sysselsättningsnivå.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av moderna, effektiva, demokratiska och medborgarvänliga offentliga förvaltningar på alla styrelsenivåer liksom av effektiva och transparenta regler för offentlig upphandling. Parlamentet betonar vikten av att ta ytterligare steg mot en verklig e-förvaltning i och mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att identifiera och korrigera brister i sina respektive förvaltningar som skulle kunna visa sig vara skadliga i en krissituation.

18.  Europaparlamentet efterlyser en större skatteväxling bort från arbete som ska bestämmas på nationell nivå samtidigt som hållbarheten i de sociala trygghetssystemen säkerställs.

19.  Europaparlamentet noterar det förslag till ett stödprogram för strukturreformer som är utformat för att stärka genomförandet av tillväxtvänliga reformer i medlemsstaterna och som ska beslutas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet upprepar att det är medlemsstaterna som är ansvariga för genomförandet av strukturreformerna.

Finanspolitiskt ansvar

20.  Europaparlamentet upprepar behovet av en ansvarsfull och tillväxtvänlig finanspolitik som säkerställer hållbarheten i skuldsättningen och som beaktar konjunkturcykeln och investeringsgap, samtidigt som medborgarnas sociala rättigheter respekteras. Parlamentet påminner om att den mycket höga skuldsättningen i vissa medlemsstater utgör en avsevärd risk vid eventuella framtida chocker inom euroområdet. Parlamentet betonar att insatserna för att förbättra motståndskraften i offentliga finanser och främja tillväxten behöver intensifieras i länder med hög skuldsättningsgrad så att de hamnar på en hållbar bana mot lägre skuldsättning.

21.  Europaparlamentet insisterar på att stabilitets- och tillväxtpakten genomförs samtidigt som existerande flexibilitetsklausuler används fullt ut, i linje med kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 (COM(2015)0012), bland annat för att stödja större investeringar och strukturreformer samt för att hantera säkerhetshot och inflödet av flyktingar.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad skatteuppbörd, bekämpning av skattebedrägerier, skatteundandragande, tvingande åtgärder mot aggressiv skatteplanering och skatteparadis samt förbättrad samordning av skattepolitiken inom EU. Parlamentet efterlyser skattesystem som är effektiva och transparenta för att öka skatteuppbörden, förhindra skatteflykt och bekämpa organiserad brottslighet. Parlamentet anser därför att skatte- och tullmyndigheterna bör få tillräckliga personella, materiella och finansiella resurser.

23.  Europaparlamentet stöder rationella och landsspecifika insatser för att förbättra kvaliteten, effektiviten och tillväxtinriktningen på de offentliga utgifterna, i synnerhet genom att improduktiva utgifter vänds till tillväxtfrämjande investeringar, men utan att äventyra det viktiga tillhandahållandet av offentliga och sociala tjänster.

Särskilt fokus på euroområdet

24.  Europaparlamentet välkomnar den rekommendation för euroområdets ekonomiska politik som kommissionen föreslog sex månader före de landsspecifika rekommendationerna såsom ett steg för att fördjupa samordningen av politiken vid uppföljningen av de fem ordförandenas rapport och relevanta resolutioner från Europaparlamentet.

25.  Europaparlamentet betonar att euroområdet, på grund av att det ömsesidiga beroendet är stort och att den monetära politiken är gemensam, är en ekonomisk enhet där konvergens mot dem som presterar bäst måste främjas och stödjas av starkare samordning av nationell politik. Parlamentet betonar vikten av att alla nationella regeringar intensifierar åtgärderna för att inom sina medlemsstater genomföra de ekonomiska reformer och investeringar som krävs för att minska de makroekonomiska obalanserna och förhindra negativa spridningseffekter av den nationella politiken på andra medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en djupgående bedömning av dessa makroekonomiska obalanser och spridningseffekter som ett komplement till bedömningen av varje lands specifika sårbarheter och den makroekonomiska dialogen. Parlamentet insisterar på att rekommendationerna för euroområdet och de landsspecifika rekommendationerna ska överensstämma helt och hållet.

26.  Europaparlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid euroområdets samlade finanspolitiska ställning utan att fokus släpps på medlemsstaternas ansvar. Parlamentet påminner om att ett budgetunderskott i en medlemsstat inte kan uppvägas av ett budgetöverskott i en annan medlemsstat inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet efterlyser regelbunden övervakning av huruvida den samlade finanspolitiska ställningen är lämplig med tanke på det existerande investeringsgapet.

27.  Europaparlamentet stöder rekommendationen att differentiera de enskilda medlemsstaternas finanspolitiska insatser, med beaktande av deras respektive positioner i förhållande till kraven i stabilitets- och tillväxtpakten och stabiliseringsbehovet, liksom av spridningseffekterna. Parlamentet noterar att för många medlemsstater innebär detta att bedriva en tillväxtvänlig budgetkonsolidering. Parlamentet noterar å andra sidan att vissa länder har allt större finanspolitiskt spelutrymme jämfört med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, vilket i detta läge skulle kunna bidra till att stödja den inhemska ekonomin.

28.  Europaparlamentet noterar att euroområdets stora bytesbalansöverskott visserligen är ett välkommet tecken på euroområdets externa konkurrenskraft men att dess nuvarande nivå också är ett uttryck för brist på investeringar, vilket får negativa effekter på tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att starkare inre efterfrågan skulle vara bättre för en hållbar tillväxt i euroområdet och även utifrån ett globalt perspektiv. Parlamentet är medvetet om att det med vissa medlemsstaters bytesbalansöverskott följer positiva spridningseffekter över värdekedjan som andra medlemsstater kan gynnas av på olika sätt. Parlamentet konstaterar också att den gemensamma valutan spelar en roll för att bidra till att mer konkurrenskraftiga länder fortsätter att ha stora överskott gentemot resten av världen. Parlamentet välkomnar slutsatsen i kommissionens vinterprognos 2016 enligt vilken den ekonomiska tillväxten i vissa medlemsstater 2015 framför allt har drivits av den inhemska efterfrågan. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstater med större bytesbalansöverskott fortsätter att öka sin inhemska efterfrågan för sitt eget bästa och för allmännyttan. Samtidigt uppmanas mindre konkurrenskraftiga medlemsstater att verkligen genomföra strukturreformer och investeringar av hög kvalitet för att modernisera sina ekonomier och skapa en hållbar affärsmiljö för långsiktiga investeringar i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att detta är det bästa sättet att minska makroekonomiska obalanser inom medlemsstaterna och inte genom en intern devalvering, vilken försvagar efterfrågan och bromsar den ekonomiska tillväxten i hela euroområdet.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja faktisk ekonomisk och social konvergens som drivs av förbättringar i produktiviteten och icke-kostnadsrelaterade faktorer. Parlamentet betonar vikten av att alla medlemsstater verkligen genomför strukturreformer, förbättrar kvaliteten på offentliga utgifter och har en tillräcklig investeringskapacitet så att en balanserad och hållbar tillväxt möjliggörs, vilket är avgörande även för att minska skuldsättningen i förhållande till BNP. Parlamentet erkänner att höga offentliga och privata skuldnivåer avsevärt minskar kapaciteten att investera och därmed saktar ner tillväxten.

30.  Europaparlamentet påminner om att lönesättningen är en fråga om autonoma kollektivförhandlingar, och begär att relevanta aktörer säkerställer både ansvarsfulla och tillväxtvänliga löneutvecklingar som återspeglar ökningarna i produktivitet. Parlamentet uppmanar särskilt relevanta aktörer i länder med bytesbalansunderskott eller en bytesbalans i nära jämvikt att fortsätta sina insatser för att stärka produktiviteten och upprätthålla konkurrenskraften. Samtidigt uppmanas relevanta aktörer i länder med stora överskott att använda sparandeöverskottet för att stödja inhemsk efterfrågan och inhemska investeringar.

31.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder som hindrar en kapplöpning mot botten när det gäller beskattning och sociala standarder, något som leder till ökad ojämlikhet. Parlamentet påminner om behovet att behålla internationell konkurrenskraft baserad på produktivitet och uppåtriktad konvergens. Parlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid tre sysselsättningsrelaterade indikatorer resultattavlan för makroekonomiska obalanser och uppmanar kommissionen att ställa dem på jämbördig fot med de andra. Parlamentet anser också att analys av den existerande resultattavlan med centrala sysselsättningsrelaterade och sociala indikatorer och relevanta indikatorer för resurseffektivitet bör beaktas på vederbörligt sätt i politiska riktlinjer.

32.   Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2015 om den ekonomiska och monetära unionen och uppmanar kommissionen att så snart som möjligt börja förbereda de mer långsiktiga åtgärderna.

En effektivare europeisk planeringstermin med större demokratisk ansvarsskyldighet

33.  Europaparlamentet beklagar det svaga genomförandet av landsspecifika rekommendationer och anser att ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna kräver klart uttalade prioriteringar på europeisk nivå och en verklig offentlig debatt, politisk vilja och åtaganden på nationell nivå som leder till större relevans och nationellt egenansvar. Parlamentet välkomnar i detta avseende de besök som hittills gjorts av ledamöter från kommissionen i medlemsstaterna för att diskutera processen med den europeiska planeringsterminen och dess dokument.

34.  Europaparlamentet begär att rätt avvägning görs mellan att utfärda landsspecifika rekommendationer som fokuserar på nyckelprioriteringar och att säkerställa att de är inriktade på alla de centrala utmaningarna, däribland behovet av att undvika en ny stadsskuldskris och öka konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen, med beaktande av Europa 2020-målen.

35.  Europaparlamentet välkomnar plenardebatten med kommissionens ordförande och Eurogruppens ordförande om utkastet till rekommendation för euroområdet den 15 december 2015, och begär att sådana plenardebatter blir ett regelbundet inslag i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att sådana debatter stärker och kompletterar existerande demokratisk dialog, i synnerhet den ekonomiska dialogen, och bidrar till att öka ansvarigheten för den verkställande makten.

36.  Europaparlamentet betonar att Europeiska rådets vårmöte bör förbli den centrala tidpunkt då politiska prioriteringar fastställs. Parlamentet välkomnar plenardebatten med kommissionen om prioriteringarna för den årliga tillväxtöversöversikten innan och efter att den antas. Parlamentet påminner om att fastställanden av den ekonomiska politiken efter rekommendationen från rådet till medlemsstaterna är en verkställighetsakt som behöver genomgå demokratisk granskning av och debatt i Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar därför rådet att anta rekommendationerna för euroområdet och slutsatserna om paketet med den årliga tillväxtöversikten efter att parlamentet har kunnat inta en ståndpunkt om dem. Parlamentet bekräftar sin föresats att behandla dessa dokument snabbt och inta en ståndpunkt i god tid före Europeiska rådets vårmöte. Parlamentet välkomnar den inbjudan som utgått till Europaparlamentet att dess talman ska presentera parlamentets ståndpunkt vid Europeiska rådets vårmöte. Parlamentet påminner vidare om att Europaparlamentet enligt fördraget måste informeras efter det att rådet har antagit rekommendationer och även om resultaten av den multilaterala övervakningen.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att de nationella parlamenten debatterar landsrapporter och landsspecifika rekommendationer och röstar om nationella reformprogram samt om nationella konvergens- eller stabilitetsprogram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter samt andra relevanta intressenter på ett strukturerat sätt, och dra fördel av att landsrapporterna offentliggörs tidigt. Parlamentet betonar den oersättliga roll som arbetsmarknadens parter har i lönesättningen och den viktiga roll de bör spela i mer omfattande ekonomiska diskussioner, i synnerhet när det gäller att främja produktivitet. Parlamentet begär dessutom att de nationella parlamenten samarbetar mer med Europaparlamentet.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om ekonomisk styrning. Parlamentet insisterar på att detta interinstitutionella avtal bör säkerställa, inom ramen för fördragen, att den europeiska planeringsterminens struktur möjliggör en meningsfull och regelbunden parlamentarisk granskning av processen, i synnerhet när det gäller prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationerna för euroområdet.

Budgetpolitiken

39.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en tillfredsställande hävstång och anser att detta beror på EU-budgetens begränsade storlek och på att systemet för egna medel är omöjligt att ändra, samt på inkonsekvensen mellan ekonomiska prognoser, prioriteringar för den ekonomiska politiken och utarbetandet av de årliga och fleråriga budgetarna.

40.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget direkt bidrar till att uppnå två av de tre målen med den årliga tillväxtöversikten för 2016 (stimulera investeringarna, fortsätta strukturreformerna och genomföra en ansvarsfull och seriös finanspolitik som lever upp till de utlovade politiska åtagandena). Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att använda EU-medel för tekniskt stöd i syfte att främja strukturreformer.

41.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna avlasta de nationella budgetarna och stödja budgetkonsolideringsinsatser genom tillhandahållandet av egna medel och en rationalisering av utgifter. Parlamentet är övertygat om att fler former av förvaltning av offentliga medel på EU-nivå skulle göra det möjligt att uppnå stordriftsfördelar och därmed minska utgifterna, särskilt på de diplomatiska och militära områdena, dock utan att ifrågasätta principen om delad förvaltning, i synnerhet när det gäller strukturfonderna.

42.  Europaparlamentet påminner om att det är olagligt för EU att ha underskott i budgeten. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna använder EU:s budget som en variabel för att justera de nationella budgetarna.

43.  Europaparlamentet påminner om att det krävs en mer djupgående integration inom euroområdet för att den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska kunna fullbordas, och att en budgetunion är en av hörnstenarna för att euron ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

44.  Europaparlamentet begär när det gäller parlamentets ståndpunkt om euroområdet och dess budgetkapacitet att man beaktar slutsatserna i initiativbetänkandet om euroområdets budgetkapacitet, som ska utarbetas under 2016.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den fleråriga budgetramen, i enlighet med vad som föreskrivs i den politiska överenskommelsen mellan parlamentet, kommissionen och rådet från juni 2013. Parlamentet understryker att finanskrisen och den humanitära krisen som drabbade EU mellan 2009 och 2014 visat att den nuvarande fleråriga budgetramen är olämplig. Parlamentet betonar dessutom behovet av en långtgående reform av EU:s finansiella planering så att vederbörlig hänsyn tas till målen, finansieringen och varaktigheten för de tillgängliga instrumenten.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

46.  Europaparlamentet understryker att om reformen av avfallslagstiftningen och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska skynda på den europeiska ekonomins omställning till en cirkulär modell, är det mycket viktigt att rekommendationer för detta ändamål integreras processen för den europeiska planeringsterminen för att främja konkurrenskraften, skapa jobb och åstadkomma hållbar tillväxt. Parlamentet rekommenderar att den cirkulära ekonomins principer integreras i de landsspecifika rekommendationerna.

47.  Europaparlamentet betonar att det behövs en skatteram som belönar utveckling av en hållbar politik och som följer principen om att ”förorenaren betalar” och ger rättvisande signaler för investeringar i resurseffektivitet, modernisering av produktionsprocesser och tillverkning av produkter som lättare går att reparera och som håller längre. Parlamentet upprepar att miljöskadliga subventioner, inbegripet subventioner till fossila bränslen, stegvis måste avskaffas och att det måste ske en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på miljöföroreningar.

48.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att bedöma hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och hållbarhet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och stöder en övergång till en resultatbaserad strategi samt en fokusering på förebyggande av sjukdomar och på hälsofrämjande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med alla aktörer, utarbeta verktyg för att övervaka resultaten på hälso- och sjukvårdsområdet, mäta tillgången till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och främja transparensen i kostnaderna för läkemedelsforskning med målet att minska de sociala skillnaderna och ojämlikheterna i hälsa mellan och inom medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i de landsspecifika rekommendationerna beakta de långsiktiga hälso- och budgeteffekterna av åtgärder inriktade på förebyggande program.

49.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en hållbar hälso- och sjukvårdssektor, vilken spelar en viktig roll för hela ekonomin, i och med att den sysselsätter 8 procent av den sammanlagda europeiska arbetskraften och står för 10 procent av unionens BNP, och det är även viktigt att denna sektor kan erbjuda lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla medborgare, eftersom hälsa är avgörande för stabiliteten, hållbarheten och den framtida utvecklingen av medlemsstaterna och deras ekonomier.

Regionalpolitik

50.  Europaparlamentet noterar EU-investeringarnas betydelse för mindre utvecklade regioner och vikten av att säkra deras kapacitet att locka till sig ytterligare investeringar, och på detta sätt främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

51.  Europaparlamentet noterar kopplingarna mellan målen för den europeiska planeringsterminen och programplaneringen av ESI-fonderna för 2014–2020, som avspeglas i partnerskapsavtalen. Parlamentet anser därför att sammanhållningspolitiska instrument, efter reformen 2014–2020, skulle kunna spela en mycket viktig roll i genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och på detta sätt stödja strukturreformer och bidra till att fullfölja EU:s strategiska mål och ett effektivt genomförande av partnerskapsavtalen. Parlamentet understryker dock att ESI-fondernas program och mål är fleråriga och långfristiga till skillnad från den europeiska planeringsterminens årliga cykel, och betonar vikten av samordning mellan unionens prioriteringar och nationella, regionala och lokala behov.

o

o  o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

MOTIVERING

Detta betänkande är Europaparlamentets bidrag till fastställandet av prioriteringarna för den ekonomiska politiken inför 2016 års process för den europeiska planeringstermins politiska samordning och ett svar på kommissionens årliga tillväxtöversikt och därmed förknippade dokument, bland annat ett utkast till rekommendation för den ekonomiska politiken i euroområdet. Parallellt utarbetas betänkanden om sysselsättningsaspekterna, de sociala aspekterna och inremarknadsaspekterna. Alla tre betänkanden kommer att diskuteras med kommissionen och rådet under förberedelserna för Europeiska rådets vårmöte.

Institutionerna bör styra och föra denna diskussion på ett sätt så att den demokratiska aspekten av den europeiska ekonomiska styrningen stärks, i väntan på det interinstitutionella avtal som efterlyses i de fem ordförandes rapport(15).

Syftet med det här betänkandet är att stimulera diskussionerna på europeisk nivå, också med medverkan från nationella parlamentariker, arbetsmarknadens parter och civilsamhället, om tre huvudfrågor:

•   Vilken kombination av finans-, penning- och strukturpolitik bör Europeiska unionen genomföra under de kommande 12–18 månaderna?

•   Hur bör den politiska samordningen fördjupas på nivån för euroområdet?

•   Hur kan beslutsfattandet om den europeiska planeringsterminens prioriteringar och rekommendationer göras mer demokratiska och hur kan ett mer fullständigt genomförande av rekommendationerna säkerställas?

Avvägning av policymixen för en starkare återhämtning

Europeiska unionen är på väg upp ur en lång ekonomisk kris som åsamkat allvarliga sociala lidanden och undergrävt den ekonomiska tillväxtpotentialen. Samtidigt står EU inför nya utmaningar, inte minst hotet från terroristattacker, geopolitisk instabilitet i grannskapet och en anströmning av asylsökande som saknar motstycke. För att säkra sin politiska legitimitet behöver EU utveckla verktyg för att möta dessa utmaningar.

Medborgarna trängtar efter en starkare ekonomiska återhämtning som skapar kvalitetsjobb och nya förutsättningar för lika möjligheter. Vi vill alla också leva i en ren miljö och dra nytta av de möjligheter som erbjuds genom den digitala revolutionen och anda tekniska innovationer. Vi står dock inför stora långsiktiga utmaningar såsom klimatförändringen, robotiseringen, fragmenteringen av arbetsuppgifter, demografiska förändringar och en pågående omställning mot en multipolär värld.

Den ekonomiska policymixen som EU, euroområdet och de enskilda medlemsstaterna ska genomföra 2016 behöver utgöra ett stöd till den senaste tidens ekonomiska återhämtning samtidigt som strukturutmaningarna antas och ett bidrag ges till en långsiktig strategi för hållbar tillväxt. Europa 2020-strategin(16) har blivit föremål för en halvtidsöversyn och har bekräftats av Europaparlamentet(17) och kommissionen(18) som den övergripande ramen för att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa. Dess integrerade riktlinjer har också förlängts tidigare i år.

För att denna strategi ska vara meningsfull och realistisk är det mycket viktigt att de överenskomna priortieringarna och de utfärdade rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen är helt förenliga med strategin och fokuseras på genomförandet.

Det exakta innehållet i den ekonomiska policymixen är just det som den första delen av detta betänkande syftar till att fastställa. Föredragandens åsikt är att under rådande ekonomiska omständigheter bör den ”goda triangel” med investeringar, finanspolitiskt ansvar och strukturreformer som kommissionen propagerar för, utvidgas till en ”solid kvadrat”, med inhemsk efterfrågan som den fjärde komponenten.

För att den inhemska efterfrågan ska stärkas krävs det större investeringar från såväl den privata som den offentliga sektorn, utöver den investeringsplan för Europa som kommissionen lade fram 2014. Den långsamma skuldminskningen gör nya investeringar svåra eftersom många regeringar, finansinstitut, företag och hushåll i hög grad är upptagna med att minska sina gamla skulder, vilket naturligtvis är svårare i en situation med låg tillväxt och låg inflation. Uppmärksamhet behöver därför fokuseras på vilket sätt som skuldsaneringen kan påskyndas och kloka nya investeringar göras för att stödja hållbar och inkluderande tillväxt. En effektiv regleringsmiljö och en välfungerande offentlig administration är också viktigt i detta sammanhang.

Ett avgörande konstaterande är att kortsiktig inhemsk efterfrågan och långsiktig tillväxtpotential skulle kunna bli starkare om dagens välståndsnivå delades mer lika, med minskade ojämlikheter i inkomster och förmögenhet. OECD, IMF och andra institutioner har under de senaste åren gång på gång upprepat att omfördelningspolitik spelar en viktig roll för hållbar tillväxt, inte minst från en ren ekonomisk synvinkel.

Att stärka tillväxtpotentialen genom att minska ojämlikheter är förenligt med principen om finanspolitiskt ansvar och innebär – på inkomstsidan – mer effektiv skatteuppbörd och förebyggande av skatteflykt, liksom progressiv inkomstbeskattning och större förskjutning av beskattningen från arbetskraft till förmögenhet, kapitalvinster, finansiella transaktioner och föroreningar. Detta behöver matchas med effektiva offentliga utgifter, särskilt i högkvalitativa sociala investeringar såsom utbildning, barnomsorg, hälsovård och tillräcklig socialt skydd som ger folk möjligheter under hela livet. Infrastrukturutveckling, investeringar i energieffektivet och uppstartsföretag behöver också offentligt stöd.

Vår idé om ”strukturreformer” behöver också utvecklas och återspegla tidigare erfarenheter och utmaningar framåt i tiden. Konceptet strukturreformer har länge förknippats med att minska statens roll i ekonomin och göra marknaderna mer flexibla. Detta har tyvärr inte alltid lett till förbättrad produktivitet samtidigt som det bidragit till deflationstryck och ökade ojämlikheter.

Det är nu hög tid att gå vidare till en andra generations strukturreformer vars huvudmål bör vara att stärka tillväxtpotentialen genom högre sysselsättning och produktivitet, främja rättvisa och hållbara välfärdssystem och minska sociala ojämlikheter för att återskapa lika möjligheter. Det nya stödprogrammet för strukturreformer bör också återspegla detta.

Fördjupning av EMU-styrningen för stabilitet och konvergens

Sedan eurokrisen bröt ut 2010 har EU:s regeringar och institutioner vidtagit viktiga åtgärder för att bevara euroområdets integritet, men mycket mer återstår att göras för att stärka motståndskraften i den ekonomiska och monetära unionen, något som också förklaras i de fem ordförandenas rapport. En viktig aspekt är att fördjupa samordningen av ekonomisk och social politik i euroområdet. Detta kräver framför allt en fördjupad förståelse av den övergripande statsfinansiella ställningen i euroområdet och en sammantagen syn på makroekonomiska och makrosociala obalanser. Att utkasten till rekommendationer om den ekonomiska politiken i euroområdet läggs fram tidigt välkomnas i detta sammanhang.

I sin övergripande bedömning av euroområdets förslag till budgetplaner för 2016 drog kommissionen, i avvägningen mellan målen om hållbar skuldsättning och kontracyklisk ekonomisk stabilisering, slutsatsen att ”den i stort sett neutrala sammantagna finanspolitiska inriktningen som väntas för euroområdet nästa år i stort sett [är] adekvat, även om hänsyn tas till de historiskt låga räntorna och de stora externa överskotten, som kan anses tyda på ett behov av en viss grad av efterfrågestöd”. Samtidigt pekade kommissionen på den ”fortfarande otillräckliga satsningen i [vissa] medlemsstater för att utnyttja det tillgängliga finanspolitiska spelrummet”(19).

När det gäller makroekonomiska obalanser noteras i 2016 års rapport om förvarningsmekanismen att euroområdets budgetbalansöverskott förväntas nå cirka 390 miljarder euro eller 3,7 % av BNP under 2015. Detta anses ligga över vad ekonomiska fundamenta pekar på och återspeglar ekonomisk ineffektivitet och dämpad inhemsk efterfrågan. Saldot mellan sparande och investeringar i euroområdet borde enligt kommissionen visserligen vara i stort sett i jämvikt men budgetbalansöverskottet tyder på besparingar som inte kanaliseras till den inhemska ekonomin. Förhållandet mellan investeringar och BNP i euroområdet var 19,8 % under det andra kvartalet 2015, vilket ligger betydligt under genomsnittet på 22,1 % under perioden 1998–2007(20).

Föredraganden anser att behovet av ökade investeringar tydligt framgår av denna analys, särskilt i en situation med låga räntor. Att dessa investeringar är hållbara är avgörande med tanke på de höga offentliga och privata skuldsättningsnivåerna idag. Uppenbara investeringsgap behöver fyllas för att undvika att existerande kapitalbas urholkas (anläggningstillgångar och personalresurser) samtidigt som nya investeringar behöver planeras noggrant, med fokus på innovation, resurseffektivitet, utbildning av hög kvalitet och skapandet av kvalitetsjobb.

Med detta sagt står euroområdet inför en paradoxal situation. Länderna med det största finanspolitiska spelutrymmet presterar bäst när det gäller produktion och sysselsättning och därför är deras finanspolitiska multiplikatoreffekter relativt lägre, vilket delvis förklarar motviljan att öka de offentliga investeringarna. Å andra sidan har länder med högre finanspolitiska multiplikatoreffekter (relaterat till tillväxt, hög arbetslöshet och stora investeringsgap) lägre finanspolitiskt spelutrymme givet stabilitets- och tillväxtpaktens regler och existerande statsskuld. Detta begränsar allvarligt utsikterna för en verklig ekonomisk konvergens och för att uppnå fördragets mål om balanserad och hållbar tillväxt.

En faktor som kan lösa denna paradox skulle förmodligen vara en större vilja hos länder med tillgängligt finanspolitiskt spelutrymme att utnyttja det fullt ut, med beaktande av de positiva effekterna på euroområdet som helhet. En annan faktor för att förbättra de finansiella villkoren för andra länder att investera, reformera och konvergeras vore att fullborda bankunionen och utveckla instrument för en kompletterande finanspolitisk kapacitet.

Stärka demokratin till förmån för mer ansvarsskyldighet, relevans och effektivitet

Den europeiska planeringsterminen 2016 är indelad i en europeisk del, som leder fram till Europeiska rådets vårmöte, och en nationell del, som börjar med offentliggörandet av landsrapporter. För att prioriteringar och rekommendationer ska vara relevanta, accepteras och leda till åtgärder behövs en djup demokratisk debatt och en nära involvering av arbetsmarknadens parter på båda nivåer.

I praktiska termer innebär detta ett behov av en debatt i Europaparlamentet med kommissionen och Eurogruppens ordförande om utkasten till rekommendationer till euroområdet, liksom en närmare dialog mellan parlamentet och rådet innan man antar denna rekommendation och dess slutsatser om den årliga tillväxtöversikten. Den gemensamma debatten som europeiska och nationella parlamentariker för med kommissionen den 16–17 februari 2017 är också ett viktigt inslag. Europaparlamentet kommer också att delta i planeringsterminen genom debatter före och efter det att den årliga tillväxtöversynen lagts fram, före och efter Europeiska rådets vårmöte och genom en slutlig bedömning av den europeiska planeringsterminens genomförande.

På nationell nivå kommer ingående parlamentsdebatter med kommissionens ledamöter och nationella regeringar att vara avgörande, grundat på euroområdets rekommendationer (i förekommande fall), Europeiska rådets slutsatser, kommissionens landsrapporter och de landsspecifika rekommendationerna. Den goda praxisen i nationella parlament som debatterar och röstar om nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogrammen behöver också fortsätta.

De nya organ som kommissionen föreslagit till följd av de fem ordförandenas rapport, nämligen nationella konkurrenskraftsnämnder och den rådgivande europeiska finanspolitiska nämnden, ska enligt planerna inrättas under 2016 och ska möjligen involveras redan i denna europeiska planeringsterminscykel.

Det är föredragandens förhoppning att alla aktörer kommer att engagera sig aktivt i 2016 års europeiska planeringstermin, med målet om att uppnå starkare ekonomisk återhämtning och större motståndskraft i Europas sociala marknadsekonomi mot chocker och strukturutmaningar, och därmed bevisa att den europeiska demokratin fungerar och är i stånd att leverera ett hållbart och välfördelat välstånd.

15.2.2016

YTTRANDE från budgetutskottet (*)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016

(2015/2285(INI))

Föredragande av yttrande (*): Jean Arthuis

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar den europeiska planeringsterminens svaga parlamentariska dimension och bristen på ambition i de förslag som lagts fram i detta syfte i de fem ordförandenas rapport. Parlamentet beklagar att den första årliga undersökningen av tillväxten efter denna rapport ännu inte hade formen av en text i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket parlamentet önskade.

2.  Europaparlamentet anser att EU inte har någon annan ekonomisk politik än ländernas sammanslagna nationella politik. Parlamentet beklagar bristen på en gemensam strategisk vision och oförmågan att utarbeta och genomföra en sektorsspecifik industripolitik. Parlamentet efterlyser en gemensam ekonomisk politik med hänsyn till de enorma ekonomiska, sociala och politiska skillnaderna mellan medlemsstaterna. Parlamentet beklagar avsaknaden av en hävstång och anser att detta beror på EU-budgetens begränsade storlek och på att systemet för egna medel är omöjligt att ändra, samt på inkonsekvensen mellan ekonomiska prognoser, prioriteringar för den ekonomiska politiken och utarbetandet av de årliga och fleråriga budgetarna.

3.  Europaparlamentet betonar betydelsen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för uppnåendet av Europa 2020-målen. Parlamentet betonar även att närmare band måste skapas mellan genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i syfte att effektivisera utnyttjandet av EU:s medel i medlemsstaterna och främja strukturreformer och därmed göra länderna mindre sårbara för kriser.

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget direkt bidrar till att uppnå två av de tre målen med den årliga undersökningen av tillväxten för 2016 (stimulera investeringarna, fortsätta strukturreformerna och föra en ansvarsfull och verklig finanspolitik som lever upp till de utlovade politiska åtagandena). Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att man ska använda EU-medel för tekniskt stöd i syfte att främja strukturreformer.

5.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna avlasta de nationella budgetarna och stödja budgetkonsolideringsinsatser genom tillhandahållandet av egna medel och en rationalisering av utgifter. Parlamentet är övertygat om att en utökad form av förvaltning av offentliga medel på EU-nivå skulle göra det möjligt att uppnå stordriftsfördelar och därmed minska utgifterna, särskilt på de diplomatiska och militära områdena, dock utan att ifrågasätta principen om delad förvaltning, i synnerhet när det gäller strukturfonderna.

6.  Europaparlamentet påminner om att det är olagligt för EU att ha underskott i budgeten. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna använder EU:s budget som en variabel för justering av de nationella budgetarna.

7.  Europaparlamentet påminner om att det krävs en mer djupgående integration inom euroområdet för att den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska kunna fullbordas, och att en budgetunion är en av hörnstenarna för att euron ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

8.  Europaparlamentet begär att euroområdet går vidare med åtgärder för att fördjupa den budgetmässiga integrationen inom EMU, i syfte att motverka asymmetriska chocker genom att stödja nationella reforminsatser. Parlamentet betonar att alla instrument eller styrstrukturer som inrättas i detta syfte till fullo måste integreras i fördragen och underställas demokratisk kontroll, utan att på något sätt överlappa eller ta över EU:s allmänna budgets roll och funktion i enlighet med fördraget.

9.  Europaparlamentet begär när det gäller parlamentets ståndpunkt om euroområdet och dess budgetkapacitet att man beaktar slutsatserna i initiativbetänkandet om euroområdets budgetkapacitet, som ska utarbetas under 2016.

10.  Parlamentet begär en samverkan mellan budgetpolitiken och penningpolitiken (policy mix) för att främja hållbar tillväxt och skapande av anständiga jobb.

11.  Europaparlamentet påminner om att investeringsplanen för Europa, som finansieras genom Efsi, syftar till att finansiera högriskinvesteringar som inte skulle vara möjliga utan den risktäckning som Efsi ger. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att endast högriskprojekt, som uppfyller additionalitetsprincipen, får stöd från Efsi. Parlamentet understryker i detta avseende att parlamentet kommer att utvärdera projekten och deras hävstångseffekter för att säkerställa att Efsi-garantifonden i EU:s budget används på ett korrekt sätt.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den fleråriga budgetramen, i enlighet med vad som föreskrivs i den politiska överenskommelsen mellan parlamentet, kommissionen och rådet från juni 2013. Parlamentet understryker att finanskrisen och den humanitära krisen som drabbade EU mellan 2009 och 2014 framhäver den nuvarande fleråriga budgetramens olämplighet. Parlamentet betonar dessutom behovet av en långtgående reform av EU:s ekonomiska planering som på korrekt sätt tar hänsyn till målen, finansieringen och varaktigheten för de tillgängliga instrumenten.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

15.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Clare Moody, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Younous Omarjee, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Monika Vana, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Stanisław Ożóg, Andrej Plenković, Pavel Poc, Marco Valli, Tomáš Zdechovský

22.1.2016

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016

(2015/2285(INI))

Föredragande av yttrande: Andrey Kovatchev

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet upprepar att den europeiska planeringsterminen infördes för att bidra till uppnåendet av Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att mer målmedvetet införliva den reviderade Europa 2020-strategin i den europeiska planeringsterminen och att integrera unionens miljö- och folkhälsomål i processen genom att uppmärksamma de betydande tillväxt- och investeringsutsikterna samt utsikterna för att skapa sysselsättning inom dessa områden, liksom deras bidrag till strategins mer omfattande mål, dvs. att se till att medlemsstaterna återuppnår höga tillväxtnivåer och fortsätter på vägen mot en utveckling av hållbara samhällen.

2.  Europaparlamentet betonar att miljöanpassning av ekonomin och investeringar i effektivare hälso- och sjukvårdssystem kommer att bidra till att återupprätta den europeiska ekonomins konkurrensfördelar, öka energiförsörjningstryggheten, förbättra de europeiska medborgarnas hälsa och välmående och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att strukturreformernas kortsiktiga budgetkonsekvenser bör beaktas vid sidan av deras långsiktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter, även i syfte att åstadkomma en effektivare samordning av olika politikområden, och efterlyser för detta ändamål en ökad involvering av det civila samhället. Parlamentet påminner om att utgifter för hälso- och sjukvård utgör investeringar som bidrar till hälsosammare, säkrare, mer produktiva och konkurrenskraftiga samhällen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att flera av de projekt som godkänts för finansiering via Europeiska fonden för strategiska investeringar är inriktade på infrastruktur och innovation inom miljö- och hälsovårdssektorn. Parlamentet understryker vikten av att utnyttja investeringsplanens fulla potential för att bidra till att genomföra de strukturreformer som behövs för att omvandla vår ekonomi till en grön, hållbar och resurseffektiv ekonomi som syftar till att få fart på skapandet av arbetsställen och tillväxten. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur Europeiska fonden för strategiska investeringar utvecklas, i syfte att nå de politiska målen att blåsa nytt liv i investeringar och modernisera ekonomin samt främja ekonomisk och social konvergens inom hela EU.

4.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen är ett av de medel som står till buds för att skapa enhetlighet i och integrera miljöhänsyn med andra relevanta politikområden, i linje med den strategi som definieras i artikel 11 i EUF-fördraget. Parlamentet upprepar därför att miljödimensionen, tillsammans med de ekonomiska och sociala dimensionerna, bör spela en fullständig roll i den europeiska planeringsterminen för att se till att medlemsstaterna återuppnår höga tillväxtnivåer samtidigt som de fortsätter på vägen mot en utveckling av hållbara samhällen.

5.  Europaparlamentet understryker att EU:s miljö- och hälsovårdsministrar måste engagera sig mer i den europeiska planeringsterminen på rådsnivå.

6.  Europaparlamentet understryker att det krävs insatser för att stimulera sysselsättningen med hjälp av den gröna ekonomins sysselsättningspotential. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den europeiska planeringsterminen till att stödja investeringar i utbildning inriktad på gröna jobb och bidra till insatser för att främja miljövänlig sysselsättning och minska det ekologiska fotavtrycket, för att på detta sätt underlätta övergången till en verkligt hållbar ekonomi.

7.  Europaparlamentet understryker att om reformen av avfallslagstiftningen och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska skynda på den europeiska ekonomins omställning till en cirkulär modell, är det mycket viktigt att rekommendationer för detta ändamål integreras i den europeiska planeringsterminen för att främja konkurrenskraften, skapa sysselsättning och åstadkomma hållbar tillväxt. Parlamentet rekommenderar att den cirkulära ekonomins principer integreras i de landsspecifika rekommendationerna.

8.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att omställningen till en ny ekonomisk modell som bygger på en cirkulär ekonomi och inspireras av de universellt tillämpliga målen för en hållbar utveckling återspeglas korrekt i den årliga tillväxtöversiktens prioriteringar och i de landsspecifika rekommendationerna.

9.  Europaparlamentet betonar att det behövs en skatteram som belönar utveckling av en hållbar politik och som följer principen om att ”förorenaren betalar” och ger rättvisande signaler för investeringar i resurseffektivitet, modernisering av produktionsprocesser och tillverkning av produkter som lättare går att reparera och som håller längre. Parlamentet upprepar att miljöskadliga subventioner, inbegripet subventioner till fossila bränslen, stegvis måste avskaffas och att det måste ske en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på miljöföroreningar.

10.  Europaparlamentet understryker att en minskning av beroendet av externa resurser och energi och en omställning från fossila bränslen till förnybara energikällor är avgörande för att skapa långsiktigt tillväxt och kommer att förbättra EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar de ekonomiska fördelarna med ett utökat åtagande i detta avseende. Parlamentet upprepar behovet av att avlägsna hinder för den inre marknaden för energi genom diversifiering av de externa energikällorna, uppgradering av EU:s energiinfrastruktur, investering i mer omfattande energisammanlänkningar och förnybara energikällor och fullbordande av EU:s inre marknad för energi, såsom huvudprioriteringar i EU:s strategi för energiunionen. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen även bör inbegripa rapportering om förnybar energi, energieffektivitet och sammanläkning på grundval av de mål som fastställts på EU-nivå.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den europeiska planeringsterminen som ett instrument för att uppfylla de åtaganden som EU ingått inom ramen för 2030-agendan för hållbar utveckling, och att i förfarandet i synnerhet inkludera politik och effektiva åtgärder för att hantera klimatförändringen, hållbar produktion och konsumtion, tryggad livsmedelsförsörjning samt biologisk mångfald.

12.  Europaparlamentet betonar att halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen måste samordnas fullt ut med den nya agendan för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar att man måste förlänga EU:s planeringsperspektiv till tiden efter 2020 för att genomföra målen för hållbar utveckling genom införande av en integrerad strategi för ett hållbart Europa i en globaliserad värld, med ett tidsperspektiv som åtminstone sträcker sig fram till 2030.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionen nya fokusering på främjande av uppåtgående ekonomisk och social konvergens genom ett progressivt införande av riktmärken och grundliga undersökningar över politikområden eller tematiska områden, och anser att detta skulle kunna stärka den europeiska ekonomins motståndskraft mot framtida kriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den europeiska planeringsterminen ta ökad hänsyn till sociala, miljömässiga och hälsorelaterade indikatorer för att bedöma konvergensen inom hela EU. Parlamentet efterlyser betydande investeringar i forskning och innovation när det gäller miljöhälsa.

14.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att bedöma hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och hållbarhet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och stöder en övergång till en resultatbaserad strategi samt en fokusering på förebyggande av sjukdomar och på hälsofrämjande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med alla aktörer, utarbeta verktyg för att övervaka resultaten på hälso- och sjukvårdsområdet, mäta tillgången till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och främja insynen i kostnaderna för läkemedelsforskning med målet att minska de sociala skillnaderna och ojämlikheterna i hälsa mellan och inom medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i de landsspecifika rekommendationerna beakta de långsiktiga hälso- och budgeteffekterna av åtgärder inriktade på förebyggande program.

15.  Europaparlamentet betonar att en mer omfattande bedömning av hälso- och sjukvårdssystemen inom ramen för den europeiska planeringsterminen, som inte endast begränsas till den finanspolitiska dimensionen, utan även uppmärksammar tillgången till hälso- och sjukvårdssystemen samt deras effektivitet och kvalitet, skulle ge en mer korrekt bild av hur hälso- och sjukvårdssystemen fungerar och göra den europeiska planeringsterminen mer användbar på hälso- och sjukvårdsområdet. Parlamentet betonar att politiken för förebyggande av både smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar är avgörande för att minska kostnaderna för den nationella hälso- och sjukvården. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den europeiska planeringsterminen till att främja förebyggande insatsers roll när det gäller att förbättra den nationella hälso- och sjukvårdens effektivitet.

16.  Europaparlamentet understryker att lika tillgång till hälso- och sjukvård bidrar till social sammanhållning, social rättvisa och bekämpning av social utestängning liksom även till hållbar utveckling, eftersom den fördjupar solidariteten mellan generationerna och kan korrigera negativa externa folkhälsoeffekter.

17.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en hållbar hälso- och sjukvårdssektor, vilken spelar en viktig roll för hela ekonomin, i och med att den representerar 8 procent av den sammanlagda europeiska arbetskraften och 10 procent av unionens BNP. Det är även viktigt att denna sektor kan erbjuda lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla medborgare, eftersom hälsa är avgörande för stabiliteten, hållbarheten och den framtida utvecklingen av medlemsstaterna och deras ekonomier.

18.  Europaparlamentet uppmanar såväl medlemsstaterna som kommissionen att i dessa tider av ekonomisk kris undvika de mest skadliga åtgärderna, såsom kortsiktiga besparingar vilka leder till höga kostnader på medellång till lång sikt, och i stället inrikta sig på att vidareutveckla högkvalitativa och högeffektiva hälso-och sjukvårdssystem.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.1.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

11

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Marcus Pretzell, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Glenis Willmott, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Herbert Dorfmann, Christofer Fjellner, Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Martin Häusling, Karol Karski, Andrey Kovatchev, Merja Kyllönen, Marijana Petir, Christel Schaldemose, Bart Staes, Mihai Ţurcanu, Tom Vandenkendelaere, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniel Dalton

17.2.2016

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016

(2015/2285(INI))

Föredragande av yttrande: Iskra Mihaylova

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar den nya strategin för en mer rationaliserad europeisk planeringstermin, som kommer att löpa i två etapper och även innebära ett tidigt offentliggörande av rekommendationerna för hela euroområdet tillsammans med den årliga tillväxtöversikten som föregår de landsspecifika rekommendationerna, och därmed ge medlemsstaterna tillfälle att ta hänsyn till dessa och involvera lokala och regionala myndigheter och andra relevanta intressenter i den nationella politiken, och på så sätt öka delaktigheten i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör utarbeta en budgetpolitik där hänsyn även tas till de prioriteringar som fastställts på regional nivå.

2.  Europaparlamentet är bekymrat över att många EU-medlemsstaters ekonomier, trots måttliga tecken på återhämtning, fortfarande befinner sig i en period av långsam tillväxt, hög långtids- och ungdomsarbetslöshet, ökad fattigdom och tilltagande regionala skillnader i fråga om BNP per capita. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att snabba på genomförandet av ESI-fonderna för perioden 2014–2020 och all verksamhet som stöder genomförandet, såsom förenkling, arbetsgruppen för bättre genomförande och institutionellt kapacitetsuppbyggande. Parlamentet betonar att det aldrig tidigare skådade inflödet av flyktingar och asylsökande under det senaste året har inneburit en stor utmaning i en del medlemsstater och kräver insatser på EU-nivå. Parlamentet betonar att de särskilda rekommendationerna till medlemsstaterna bör eftersträva mål som kan uppnås mot bakgrund av de nya utmaningarna.

3.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ta större hänsyn till Europa 2020-strategin, som är av största betydelse för att skapa tillväxt och sysselsättning, och att på korrekt sätt hantera dess centrala mål genom att förbättra genomförandet, göra ytterligare en översyn och en strategisk analys inom ramen för den europeiska planeringsterminen och föreslå åtgärder och metoder för att förbättra övervakningen av utgifter från EU-fonder som avser Europa 2020-målen. Parlamentet anser att den kommande översynen av den fleråriga budgetramen kommer att erbjuda ett tillfälle att analysera, utvärdera och vid behov förbättra mervärdet av och stödet från EU-finansieringen, i synnerhet ESI-finansieringen, för uppnåendet av Europa 2020-strategins mål. Parlamentet välkomnar idén med resultatbaserad budgetering och förväntar sig större klarhet i framtiden. Parlamentet betonar behovet av att också konsultera lokala och regionala myndigheter och andra intressenter i förbindelse med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att översynen av den fleråriga budgetramen bör göras i kombination med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin.

4.  Europaparlamentet konstaterar att resurserna från ESI-fonderna för perioden 2014–2016 förväntas stå för ungefär 14 % av de totala offentliga investeringarna i EU i genomsnitt, med en största andel som i vissa medlemsstater uppgår till över 70 %. Parlamentet framhåller den avgörande roll som stödet från ESI-fonderna spelar för offentliga investeringsprogram.

5.  Europaparlamentet noterar EU-investeringarnas betydelse för mindre utvecklade regioner och vikten av att säkra deras kapacitet att locka till sig ytterligare investeringar, och på detta sätt främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

6.  Europaparlamentet understryker att den nya europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som en del av investeringsplanen för Europa, inte bör undergräva grunden för lokala och regionala investeringsstrategier och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), utan bör vara i linje med dessa, och att medlemsstaterna bör uppmuntra de lokala och regionala myndigheterna att i nära samarbete med alla berörda aktörer, inbegripet små och medelstora företag och organisationer i det civila samhället, främja projektförteckningar och investeringsplattformar. Parlamentet begär att ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa komplementaritet och synergier mellan ESI-fonderna, Efsi-fonden och de övriga EU-subventionerade programmen och initiativen, tillsammans med nationella offentliga investeringar och privata finansieringsinstrument, för att få ut största möjliga mervärde och synergieffekt genom att utnyttja investeringarnas fulla potential. Parlamentet gläder sig över att kommissionen har för avsikt att utfärda riktlinjer avseende komplementariteten mellan fonderna.

7.  Europaparlamentet noterar kopplingarna mellan målen för den europeiska planeringsterminen och programplaneringen av ESI-fonderna för 2014–2020, som avspeglas i partnerskapsavtalen. Parlamentet anser därför att sammanhållningspolitiska instrument, efter reformen 2014–2020, skulle kunna spela en mycket viktig roll i genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och på detta sätt stödja strukturreformer och bidra till att fullfölja EU:s strategiska mål och ett effektivt genomförande av partnerskapsavtalen. Parlamentet understryker dock att ESI-fondernas program och mål är fleråriga och långfristiga till skillnad från den europeiska planeringsterminens årliga cykel, och betonar vikten av samordning mellan unionens prioriteringar och nationella, regionala och lokala behov.

8.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa adekvat administrativ kapacitet för att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna till användarna och att säkerställa bättre transparens, effektivitet och ansvarsskyldighet vid offentlig upphandling, t.ex. genom att använda innovativa lösningar såsom e-upphandling och bekämpning av korruption. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av sund finansiell förvaltning och god ekonomisk styrning. Parlamentet efterlyser därför en effektiv användning av ESI-fonderna i syfte att bidra till att reformera strukturer och processer, personalförvaltning och tillhandahållandet av tjänster Parlamentet betonar behovet av resultatkriterier för budgetgenomförandet.

9.  Europaparlamentet betonar att ESI-fonderna kan spela en avgörande roll för genomförandet av strukturreformer genom viktiga investeringar i den reala ekonomin, och att de om de riktas klokt och används effektivt kan nå de mål som fastställts i reformen av sammanhållningspolitiken för 2014–2020. Parlamentet konstaterar att det finns ett stort behov av att fokusera på att förbättra investeringsklimatet, och påpekar att både de landsspecifika rekommendationerna och förhandsvillkoren inom sammanhållningspolitiken under perioden 2014–2020 spelar en central roll i detta sammanhang, eftersom de har viktiga positiva spridningseffekter för det bredare investeringsklimatet. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att EU-medel används till fullo och på det mest ändamålsenliga och effektiva sättet, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras.

10.  Europaparlamentet noterar förslaget från kommissionen om att inrätta stödprogrammet för strukturreformer. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att se till att anslagen till programmet, som är utformat för att ge stöd om en medlemsstat begär det med hjälp av avsedda förvaltningsmetoder, används i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, och att programmet genomförs så att man i) undviker ytterligare administrativa svårigheter och ii) säkerställer förenlighet med nuvarande resurser och arrangemang för strukturreformer. Parlamentet betonar att medlagstiftarna måste ändra kommissionens förslag och mer detaljerat specificera vilken metod och vilka indikatorer som ska användas för övervakningen av programmets genomförande och effektivet, samtidigt som onödig sekundärlagstiftning undviks. Parlamentet uppmanar alla berörda enheter att samarbeta med tidigare led för att samordna verksamheten och undvika överlappningar vid tillhandahållandet av stöd för en effektiv och ändamålsenlig användning av unionens medel.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för att öka den demokratiska kontrollen över den ekonomiska styrningen i högre grad involvera parlamentet, genom ett interinstitutionellt avtal, i hela processen, enligt förslagen i de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015. Parlamentet anser att detta avtal därför bl.a. bör föreskriva regelbundna diskussioner mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen före offentliggörandet av den årliga tillväxtöversikten och de landsspecifika rekommendationerna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

16.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

5

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Bill Etheridge, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Viorica Dăncilă, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Davor Škrlec, Hannu Takkula, Damiano Zoffoli, Marco Zullo

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

18.2.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

18

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Fabio De Masi, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Sylvie Goulard, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Notis Marias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Calvet Chambon, Bas Eickhout, Ildikó Gáll-Pelcz, Ramón Jáuregui Atondo, Danuta Jazłowiecka, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Morten Messerschmidt, Eva Paunova, Michel Reimon, Maria João Rodrigues, Antonio Tajani, Romana Tomc, Nils Torvalds, Beatrix von Storch

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jens Gieseke, Sven Schulze, Mihai Ţurcanu

(1)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(2)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(3)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(4)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(5)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(6)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(7)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(8)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(9)

EUT L 192, 18.7.2015, s. 27.

(10)

EUT L 268, 15.10.2015, s. 28.

(11)

EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2015)0238.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2015)0408.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2015)0469.

(15)

Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union, rapport av J.-C. Juncker i nära samarbete med D. Tusk, J. Dijsselbloem, M. Draghi and M. Schulz, 22 juni 2015.

(16)

Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 mars 2010 (EUCO 7/10).

(17)

Europaparlamentets resolution av den 16 september 2015 om kommissionens arbetsprogram 2016 (2015/2729(RSP)).

(18)

COM(2015)0690.

(19)

COM(2015)0800, s. 13–14.

(20)

Europeiska kommissionen, European Economic Forecast, hösten 2015, s. 27.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy