Förfarande : 2016/0804(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0060/2016

Ingivna texter :

A8-0060/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 13/04/2016 - 11.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0114

BETÄNKANDE     
PDF 810kWORD 201k
17.3.2016
PE 577.028v02-00 A8-0060/2016

om nomineringen av Samo Jereb till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0025/2016 – 2015/0804(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Bart Staes

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Samo Jereb till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0025/2016 – 2015/0804(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0025/2016),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0060/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Samo Jereb till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: SAMO JEREBS MERITFÖRTECKNING

ARBETSLIVSERFARENHET

Sedan den 1 december 2013

Vice ordförande för Republiken Sloveniens revisionsrätt

Court of Audit of the Republic of Slovenia

Slovenska 50, 1000 Ljubljana (Slovenien)

http://www.rs-rs.si

▪  Beslutsfattande i revisionsrättens senat vid alla revisioner utförda av revisionsrätten där en invändning föreslogs, oavsett revisionsarbetets omfattning.

▪  Genomförande av uppgifter som anförtrotts revisionsrätten enligt uppdrag från revisionsrättens ordförande (förslag om att utföra revisioner, godkännande av detaljerade revisionsplaner, utkast och förslag till revisionsrapporter, deltagande i utbildningsprogram för revisorer samt i avhandlingskommittéer för certifierade statliga revisorer, framläggning av revisionsrapporter för Sloveniens nationalförsamling och andra offentliga organ osv.). Omfattningen av mitt arbete är inte begränsad och gäller alla frågor som revisionsrätten är behörig för och alla typer av revisioner (finansiella revisioner, revision av räkenskapernas korrekthet/regelefterlevnadsrevision eller effektivitetsrevisioner). Jag har också haft ansvar för direkt övervakning och kontroll av hälften av revisionsrättens arbete. Jag var särskilt ansvarig för att nära övervaka granskningen av korrektheten och effektiviteten när det gäller inrättandet och driften av Bank Assets Management Company och effektivitetsrevisionen av de senaste årens största investeringar (anläggandet av enhet 6 i värmekraftanläggningen Šoštanj) avseende konsekvenserna för Holding Slovenske elektrarnes framtida resultat och kassaflöden (Sloveniens största elproduktionsföretag) och det slovenska företaget Sovereign Holding.

Typ av affärsverksamhet eller sektor Offentliga sektorn

1 december 2004–30 november 2013

Högsta ansvarig statlig revisor

Court of Audit of the Republic of Slovenia

Slovenska 50, 1000 Ljubljana (Slovenien)

http://www.rs-rs.si

▪  Ansvarig för revisionsavdelningen för revisioner av offentliga tjänster, miljörevisioner, privatiseringsrevisioner och revisioner av statliga organ och medel. Avdelningen utförde revisioner av årsredovisningar och verksamhetens efterlevnad av regler. De flesta revisioner genomfördes som effektivitetsrevisioner av ministerier (särskilt finansministeriet, ministeriet för miljö och markplanering, jordbruksministeriet, transportministeriet och ministeriet för ekonomi och infrastruktur (av den del som omfattar energiförsörjning), lokalsamhällen som leverantörer av offentliga tjänster (DARS – motorvägsföretag i Republiken Slovenien, slovenska järnvägen, ELES – systemansvarig för elöverföringssystem, SODO – systemansvarig för eldistributionssystem, GEN energija, gas- och vattenleverantörer och företag verksamma inom rening och hantering av avloppsvatten osv.) samt investeringsinstitutioner i Slovenien (Slovenian Restitution Company, Slovenian Sovereign Holding osv.).

▪  1 februari 2013–1 juli 2013 Förutom att leda revisionsavdelningen tjänstgjorde jag även som vice överordnad statlig revisor och ledde avdelningen med ansvar för revisioner av statliga och icke-statliga organs användning av budgetmedel, rättsliga organs användning av statsbudgeten samt politiska partier.

Typ av affärsverksamhet eller sektor Offentliga sektorn

23 september 1996–1 december 2004

 

Oberoende revisor/konsult

LM Veritas d.o.o.

▪  Oberoende revisioner av företags årsrapporter (årsredovisningar).

▪  Deltagande i revisionsgrupper som utförde revisioner av större företags årsrapporter (årsredovisningar).

▪  Utförande av överenskomna förfaranden för internationellt vedertagna revisionsstandarder som en viktig faktor i kontroll av korrekt fakturering och förbrukning när det gäller miljöskatter.

▪  Undervisning och rådgivning på redovisnings- och revisionsområdet.

▪  Anordnande av seminarier och diskussionspaneler.

1 november 1995–3 mars 1996

Oberoende revisor/konsult

LM Veritas d.o.o.

Dunajska 106, 1000 Ljubljana (Slovenien) http://www.lm-veritas.si

▪  Oberoende revisioner av företags årsrapporter (årsredovisningar).

▪  Deltagande i revisionsgrupper som utförde revisioner av större företags årsrapporter (årsredovisningar).

▪  Utförande av överenskomna förfaranden för internationellt vedertagna revisionsstandarder som en viktig faktor i kontroll av korrekt fakturering och förbrukning när det gäller miljöskatter.

▪  Undervisning och rådgivning på redovisnings- och revisionsområdet.

▪  Anordnande av seminarier och diskussionspaneler.

Typ av affärsverksamhet eller sektor Redovisning och revision

UTBILDNING

1 oktober 1991–9 november 1995

Kandidatexamen i ekonomi – redovisning och ekonomi

 

Fakulteten för ekonomiska studier, Ljubljanas universitet

Kardeljeva ploščad 17, 1000 Ljubljana (Slovenien)

http://www.ef.uni-lj.si/en

▪  Ekonomiska kategorier och förhållandet mellan dessa kategorier.

▪  Redovisningsstandarder och innehåll i finansiell redovisning, kostnadsredovisning och internredovisning.

▪  Revision.

▪  Statistisk uppgiftsbehandling.

▪  Finansiella instrument och handeln med dessa.

1 september 1987–30 juni 1991

Gymnasiet för catering och turism, Ljubljana

 

Preglov trg 9, 1000 Ljubljana (Slovenien) http://www.ssgtlj.si

Personlig kompetens och kunskaper

Modersmål

Slovenska

 

 

Övriga språk

FÖRSTÅELSE

TALA

SKRIFTLIG FÄRDIGHET

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

 

Engelska

C2

C1

B1

B1

B1

 

Nivåer: A1/A2 Användare på nybörjarnivå – B1/B2 Självständig användare – C1/C2 Avancerad användare

Gemensam europeisk referensram för språk

Kommunikationsfärdigheter

▪  Organisatoriska färdigheter

▪  Kommunikationsfärdigheter

▪  Uppfinningsrikedom

▪  Oavhängighet

▪  Förhandlings- och övertalningsförmåga

▪  Professionalism och stark arbetsetik

▪  Social förmåga och interaktionsförmåga

  Kunskap om vuxenutbildningsmetoder (jag har erhållit lärarkvalifikationer och har hållit en rad seminarier och diskussionspaneler).

Föreläsningserfarenhet

▪  Kurser i redovisning och balansräkning som ett led i ett statligt godkänt program för att erhålla kvalifikation som bokförare vid vuxenutbildningscentrumet Ljudska univerza Trebnje och Sloveniens yrkesutbildningsinstitut, Štupar, Ljubljana, åren 1998 och 1999.

▪  Genomförande av seminarier och interna utbildningsprogram för institut och företag sedan 1996 (juridiska fakulteten vid Maribors universitet, Slovenska institutet för revisorer, institutet för offentlig förvaltning, LM Veritas d.o.o., Nebra d.o.o., förvaltningsbyrån, arbetsförmedlingen/Agencija za kadre, Sloveniens sammanslutning för miljörörelser osv.).

▪  Genomförande av ett program för högre studier som kommunal ingenjör – kurs/program om finansieringssystem för den kommunala ekonomin vid IZRAZ‑institutet 2003.

▪  Presentation av arbetet vid Sloveniens revisionsrätt som ett kursmoment i doktorandstudieprogrammet vid Ljubljanas universitets fakultet för ekonomiska studier, som en del av en kurs om ledning av icke-statliga organisationer (2006, 2007, 2008, 2009, 2014 och 2015) och för revision av räkenskaper (2009).

▪  Föreläsningar inom ramen för utbildningsprogrammet för att erhålla titeln auktoriserad revisor vid det slovenska revisorsinstitutet (2009, 2010, 2012).

▪  Föreläsningar om kostnadsredovisning för allmännyttiga företag vid fakulteten för ekonomiska studier i Ljubljana (2015).

 

Ledning av medieframträdanden (presskonferenser när revisionsrätten lägger fram rapporter, oberoende pressmeddelanden, diskussionspaneler, konferenser, expertseminarier osv.).

▪  Bred erfarenhet av att anordna effektiva möten med företrädare för Sloveniens regering, ministerier och andra organ som använder offentliga medel samt klargöra utfärdade utkast till revisionsrapporter.

▪  Erfarenhet av att redogöra för yrkesmässiga frågor för nationalförsamlingens arbetsorgan (kommissionen för kontroll av offentliga finanser, jordbruks- och miljöutskottet, utskottet för ekonomiska frågor osv.).

▪  Erfarenhet av att anordna interna möten och intervjuer med anställda: som chef för revisionsavdelningen arbetade jag med en rad olika frågor, från arbetsorganisation till årliga och löpande personalutvecklingssamtal.

 

 

Organisatoriska färdigheter/ledarskapsfärdigheter

▪  Som chef för revisionsavdelningar (nio år, av vilka jag var chef för två avdelningar i fem månader 2015) och som vice ordförande för revisionsrätten (två år) har jag god kunskap om arbetsorganisation, projektledning, inrättande av arbetsgrupper samt ledarskap och personalmotivering för att nå uppställda mål.

▪  År 1996 genomgick jag officersutbildningen och blev reservkapten. Som ett led i utbildningen förvärvade jag färdigheter i att kommendera och leda en militär enhet.

Arbetsrelaterade färdigheter

  19971998: Utbildningsprogram för att erhålla titeln REVISOR. Jag var en av de första i min generation att slutföra programmet (certifikat nr 110 av den 24 mars 1998).

  20002001: Utbildningsprogram för att erhålla titeln AUKTORISERADREVISOR (certifikat nr 010 av den 12 november 2001); Dessa båda titlar slogs ihop enligt revisionslagen och ett nytt certifikat för yrkestiteln REVISOR utfärdades (certifikat nr 084 av den 15 juli 2008)

  2000: Utbildningsprogram för att erhålla titeln CERTIFIERAD FÖRETAGSBEDÖMARE. Jag godkändes i alla examinationer, men beslutade att inte lägga fram min uppsats eftersom jag inte hade för avsikt att fortsätta med denna verksamhet.

  2001: Vid sitt 53:e sammanträde den 30 november 2001 antog Sloveniens expertråd för yrkesinriktad och teknisk utbildning ett beslut om att godkänna titeln HÖGSKOLEFÖRELÄSARE för kursen/programmet ”Finansieringssystem för den kommunala ekonomin”.

  2003: Jag erhöll lärarkompetens som HÖGSKOLEFÖRELÄSARE vid humanistiska fakulteten, Ljubljanas universitet (certifikat av den 12 maj 2003)

  2004: Jag ansökte om erkännande av titeln statlig internrevisor och erhöll denna (certifikat nr 120-DNR-MF av den 19 mars 2004). År 2013 erhöll jag titeln VERIFIERAD STATLIG INTERNREVISOR (certifikat nr 77-PDNR-MF av den 14 maj 2013)

▪  2007: Jag erhöll titeln som STATLIG REVISOR (certifikat nr 88 av den 26 januari 2007) och titeln som VERIFIERAD STATSREVISOR 2012, med avhandlingen ”Mätning av det finansiella resultatet av den slovenska revisionsrättens arbete” (certifikat nr 49 av den 27 september 2012).

  År 2009 och 2012 tjänstgjorde jag vid Sloveniens revisionsrätt som FÖRELÄSARE OM REDOVISNING INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN som del av programmet för att erhålla titeln som statlig revisor. Som medlem av kommissionen deltog jag i ett antal disputationskommittéer för erhållande av titlarna som statlig revisor och certifierad statlig revisor.

  2010: Jag erhöll ett certifikat i grundläggande utbildning på området behandling och skydd av uppgifter och beviljades säkerhetsåtkomst på konfidentiell nivå.

▪  2006: Jag erhöll ett certifikat i grundläggande utbildning som ledamot av tillsynskommittéer eller styrelser.

Digital färdighet

▪  Avancerad användare av Microsoft Office-paketet, inklusive Word, Excel och Power Point.

▪  Användare av Lotus Notes.

Körkort

B, G, H

KOMPLETTERANDE INFORMATION

 

Som överordnad statlig revisor och vice ordförande för revisionsrätten:

▪  I februari 2011 skrev jag en artikel på engelska och gjorde en presentation vid en konferens för överordnade statliga institutioner på ämnet ”offentlig-privata partnerskap och revision inom den offentliga sektorn”.

▪  Jag deltog i ett möte för europeiska högre revisionsorgan om inrättande av europeiska redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (EPSAS).

▪  Som behörig överordnad statlig revisor för miljörevisioner ledde jag flera internationella miljörevisioner i samarbete med internationella överordnade statliga institutioner (klimatförändringar, förvaltning av skyddade områden [landskapsparker osv.], avrinningsdistrikt, skogar, bevarande av stora köttätande arter osv.) på engelska.

▪  Jag deltog i expertseminarier som anordnades av andra högre revisionsorgan och i Eurosai-kongressen.

▪  Jag deltog i flera bilaterala möten med företrädare för andra högre revisionsorgan och organisationer (Europeiska centralbanken osv.) och i ett möte med de ansvariga för revisionsrättens expertgranskning, ledd av Storbritanniens nationella revisionskontor.

Andra färdigheter

På min fritid tycker jag om att sysselsätta mig med trädgårdsarbete och fotografi. Baserat på erfarenheten av odling i min egen trädgård skrev jag två böcker som medförfattare:

▪  Alenka Gorza, Jereb Samo, Matic Sever, Tomaž Vesel: Perenner för alla säsonger: Lyckad plantering i slovenska trädgårdar. Ljubljana: Cankarjeva založba, 2009, 227 sidor.

▪  Alenka Gorza, Jereb Samo, Tomaž Vesel: Charmerande slovenska trädgårdar: 26 privata prydnadsträdgårdar. Ljubljana: Cankarjeva založba, 2010, 236 sidor.

Mina artiklar och fotografier har publicerats i tidskrifterna Delo in Dom och Delo in dom Plus.

Publikationer

Jag organiserade, genomförde och deltog (1998–2004) i löpande årliga samråd om ”redovisning i offentliga företag”, utformade för allmännyttan och kommuner, där jag presenterade följande artiklar (på slovenska), som publicerades i en artikelsamling – Redovisning i offentliga företag:

1) Jereb Samo: Finansiering av återuppbyggande och utveckling av offentlig infrastruktur i Slovenien. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2010. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2010, s. 53-72.

2) Jereb Samo: Ekonomiska principer (och rättslig grund) som bör beaktas vid införandet av framtida lagstiftning om allmännyttan. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2009. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2009, s. 13-34.

3) Jereb Samo: Infrastrukturavtal mellan infrastrukturägare och allmännyttan. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2008. Portorož: LM Veritas d. o. o., 2008, s. 37–56.

4) Jereb Samo: Nya ekonomiska relationer mellan lokalsamhällen och offentliga företag. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2007. Portorož: LM Veritas d. o. o., 2007, s. 5–22.

5) Jereb Samo: Ekonomisk plattform för prissättning av allmännyttiga tjänster. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2006. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2006, s. 37–52.

6) Jereb Samo: Allmännyttig infrastruktur som investeras som icke-finansiellt bidrag. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2006. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2006, s. 79–96.

7) Jereb Samo: Avskrivningar av infrastruktur som tillhör allmännyttiga tjänster. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2005. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2005, s. 5–32.

8) Jereb Samo: Tillämpning av standarden SRS 35 på offentliga företag och koncessionsinnehavare – nu och i framtiden. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2004. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2004, s. 65–80.

9) Jereb Samo: Redovisnings- och skattefrågor rörande avfallshantering som en allmännyttig tjänst. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2004. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2004, s. 91–108.

10) Jereb Samo: Sammanställning av resultaträkningar per verksamhet och kommun separat för allmännyttiga och kommersiella tjänster. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2003. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2003, s. 33–59.

11) Jereb Samo, Loncner Matej: Dataanalys av årsrapporter för allmännyttiga tjänster. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2003. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2003, s. 93–127.

12) Jereb Samo: Analysmetoder för utarbetandet av resultaträkningar för offentliga tjänster, per verksamhet och per kommun. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2002. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2002, s. 5–42.

13) Jereb Samo: Registrering av förvaltade fasta tillgångar på grundval av värdering av infrastrukturnät. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2002. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2002, s. 57–76.

14) Jereb Samo: Säkerställa bärkraft för offentliga företag. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2001. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2001, s. 19–42.

15) Jereb Samo: Upprättande och utbetalning av långsiktiga kapacitetsreservationer för återställning av deponier. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2001 Radenci: LM Veritas d. o. o., 2001, s. 79–98.

16) Jereb Samo: Kommunernas fördelning av avskrivningskostnader. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2000. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2000, s. 63–81.

17) Jereb Samo: Utarbetande av delbalansräkningar för tillgångar och skulder i offentliga företag samt fastställande av tillgång till finansiering för infrastrukturinvesteringar. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 2000. Radenci: LM Veritas d. o. o., 2000, s. 83–113.

18) Jereb Samo: Ändringar av förordningar och förklaringar från finansministeriet om mervärdesskatt i allmännyttiga tjänsteföretag Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 1999. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 1999, s. 37–54.

19) Jereb Samo: Fördelning av nettoinkomst i offentliga företag. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 1999. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 1999, s. 73–117.

20) Jereb Samo: Särskilda aspekter av inventering av fasta tillgångar i förvaltningen. Artikelsamling – Redovisning i offentliga företag 1998. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 1998, s. 117–147.

Seminarier – publikationer på slovenska

Jag har organiserat, genomfört och deltagit i andra seminarier om aktuella frågor rörande förvaltning av offentliga tjänster och kommuner, där jag presenterade följande artiklar:

a) Seminarier om aktuella finansiella och rättsliga frågor för offentliga företag

1) Jereb Samo: Skatt på avfallsdeponering (i samband med ägande av deponier samt utarbetande av delbalans i drivna tillgångar). Artikelsamling – Aktuella finansiella och rättsliga frågor för offentliga företag 2003. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2003, s. 11–29.

2) Jereb Samo: Ändringar av bolagslagen och den slovenska redovisningsstandarden SRS 35 som påverkar redovisningen i offentliga företag. Artikelsamling – Aktuella finansiella och rättsliga frågor för offentliga företag 2002. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2002, s. 60–81.

3) Jereb Samo: Fördelning av ansvaret för finansieringskällor för infrastruktur i enskilda kommuner i de offentliga företagens balansräkning. Artikelsamling – Aktuella finansiella och rättsliga frågor för offentliga företag 2001. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2001, s. 49‑69.

b) Seminarier om miljöskatter:

1) Jereb Samo: Revision av riktad användning av skattetillgångar. Seminariematerial – vattenavgifter och skatt på avfallsdeponering. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2003, s. 55‑61.

2) Jereb Samo: Redovisning av skatter i offentliga företag. Seminariematerial – skatt på avfallsdeponering. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2002, s. 33–42.

3) Jereb Samo: Redovisning av skatter och återbetalningar som tas ut i allmännyttiga tjänsteföretag på grundval av Sloveniens lagstiftning. Seminariematerial – vattenavgifter och skatt på avfallsdeponering. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2001, s. 34–53.

c) Seminarier om utarbetande av årsrapporter för allmännyttiga tjänsteföretag

1) Jereb Samo, Fekonja Benjamin, Lozej Marko, MSc: Årsrapporter för allmännyttiga tjänsteföretag. Seminariematerial – årsrapporter för allmännyttiga tjänsteföretag. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2004, 121 sidor.

2) Jereb Samo, Fekonja Benjamin, Lozej Marko MSc: Årsrapporter för allmännyttiga tjänsteföretag. Seminariematerial – årsrapporter för kommunala allmännyttiga tjänsteföretag. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2003, 115 sidor.

d) Andra seminarier som anordnats av LM Veritas samt publicerade artiklar:

1) Material och presentationer för ett antal seminarier om redovisning av fasta tillgångar i företag, offentliga företag och institut, från 1996 till 2004, senaste material: Jereb Samo: Exempel på bokföring av transaktioner som är relaterade till fasta tillgångar. Redovisning av fasta tillgångar, seminariematerial. Ljubljana: LM Veritas d. o. o., 2004, s. 8–165.

e) Internationella seminarier:

Jereb Samo, Petrovič Jorg Kristijan. MSc: Offentlig-privata partnerskap och revision inom den offentliga sektorn. Seminariematerial – revision av offentlig-privata partnerskap (gemensamt utbildningsevenemang för EU-kontaktkommittén och Eurosai). Bonn: Bundes rechnungnshof, 2011.

Publikationer på slovenska:

Artiklar publicerade i den slovenska tidskriften för offentlig förvaltning:

Jereb Samo: Säkerställa insyn i finansiella förbindelser mellan kommuner och allmännyttan efter avslutandet av förfarandet för information om förvaltade tillgångar. Tidskriften för offentlig förvaltning, vol. 44, nr 2–3, Ljubljana: Institutet för offentlig förvaltning vid juridikfakulteten i Ljubljana, 2008, s. 57–84.

Artiklar publicerade i Revizor, en slovensk revisionstidskrift:

1) Jereb Samo, Jorg Kristijan Petrovič MSc: Redovisning av olika former av offentlig‑privata partnerskap (del ett). Revisionstidskriften Revizor, nr 5/08, vol. IX. Ljubljana: Slovenska revisorsinstitutet, 2008, s. 26–40.

2) Jereb Samo, Jorg Kristijan Petrovič MSc: Redovisning av olika former av offentlig‑privata partnerskap (del två). Revisionstidskriften Revizor,vol. IX/ nr 6/08. Ljubljana: Slovenska revisorsinstitutet, 2008, s. 23–40.

3) Jereb Samo: Poster från föregående period (korrigering av grundläggande fel), revisionstidskriften Revizor, nr 11/97,vol. VIII. Ljubljana: Slovenska revisorsinstitutet, 1997, s. 7-30.

Annat material:

Artiklar publicerade för symposier om moderna metoder inom redovisning, finans och revision, rapporter om årsredovisningar, konferens- eller seminariematerial för årliga konferenser för tillgångsvärderare:

1) Jereb Samo: Prissättning på offentliga miljötjänster och (bristande) överensstämmelse i metoden för balansräkningar, seminariematerial för den 18:e konferensen om årsredovisningar. Zreče: Slovenska revisorsinstitutet, 2015.

2) Jereb Samo: Offentliga skyldigheter och (icke-)tillämpning av principen om balansräkningens fullständighet i praktiken, seminariematerial för den 17:e årskonferensen för bokförare. Zreče: Slovenska revisorsinstitutet, 2014.

3) Jereb Samo: Revisionsrättens erfarenhet av rapporter från tillgångsvärderare och auktoriserade rådgivare om värdebedömningar, seminariematerial för den 17:e konferensen för tillgångsvärderare. Rogaška Slatina: Slovenska revisorsinstitutet, 2014.

4) Jereb Samo: Effekten av (icke-)tillämpning av omvärdering av statens och kommunernas offentliga ekonomiska infrastruktur på kostnaden för allmännyttiga tjänster, seminariematerial för den 16:e årskonferensen för bokförare. Zreče: Slovenska revisorsinstitutet, 2013.

5) Jereb Samo: Eliminering av förvaltade tillgångar i förhållande till lösningar i de internationella standarderna för finansiell rapportering. Artikelsamling för det 42:a symposiet om moderna metoder för redovisning, finans och revision. Ljubljana: Sloveniens fackförening för ekonomer och sammanslutningen för bokförare, finansiärer och revisorer i Slovenien, 2010, s. 49–88.

6) Jereb Samo: Redovisningsfrågor för separata konton för olika verksamheter inom allmännyttan, artikelsamling, 12:e årskonferensen för bokförare. Portorož: Slovenska revisorsinstitutet, 2009, s. 107–148.

7) Jereb Samo: Redovisningsfrågor för olika former av offentlig-privata partnerskap, artikelsamling, 11:e årskonferensen för bokförare. Portorož: Slovenska revisorsinstitutet, 2008, s. 81–104.

8) Jereb Samo: Problem i samband med fastställande av finansiella resultat i offentliga företag. Artikelsamling för det 38:e symposiet om moderna metoder för redovisning, finans och revision. Ljubljana: Sloveniens fackförening för ekonomer och sammanslutningen för bokförare, finansiärer och revisorer i Slovenien, 2006, s. 47–78.

9) Jereb Samo: Revision i offentliga företag: Artikelsamling för det 34:e symposiet om moderna metoder för redovisning, finans och revision. Ljubljana: Sloveniens fackförening för ekonomer och sammanslutningen för bokförare, finansiärer och revisorer i Slovenien, 2002, s. 263–284.

Artiklar publicerade i manualen för offentlig-privata partnerskap:

Jereb Samo: (Icke-)lönsamhet när det gäller ägandeförhållanden för infrastruktur som överförs till allmännyttan. Manual för offentlig-privata partnerskap – yrkesrådgivning och användbara lösningar för ett framgångsrikt genomförande av projekt för offentlig-privata partnerskap. Maribor: Založba Forum Media d. o. o., 2009, kapitel 16, 56 sidor.

Artiklar publicerade i tidskriften Gospodarski vestnik

1) Jereb Samo: Små verktyg (del ett). Tidskriften Gospodarski vestnik – tillägg Advisor, nr 7, vol. 45. Ljubljana: Tidskriften Gospodarski vestnik, 1996, s. 65–68.

2) Jereb Samo: Små verktyg (del två). Tidskriften Gospodarski vestnik – tillägg Advisor, nr 8, vol. 45. Ljubljana: Tidskriften Gospodarski vestnik, 1996, s. 61-64.

BILAGA 2: Samo Jerebs SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Jag har ägnat hela mitt yrkesliv (20 år) åt revision. Omedelbart efter min examen började jag arbeta på en privat revisionsbyrå i november 1995, och genomgick alla faser i en revisorsutbildning och det praktiska arbetet som revisor. Under de första nio åren granskade jag olika företag från industri och handel och studerade till att bli revisor och auktoriserad revisor vid Sloveniens revisionsinstitut. Enligt bolagslagen har en auktoriserad revisor befogenhet att utfärda en rapport om apportegendom. Jag anmälde mig också till utbildningsprocessen för att bli auktoriserad företagsvärderare (bedömare) för att få de nödvändiga kunskaperna om värderingsmetoder. Jag fick godkänt resultat på alla examinationer, men beslutade att inte lägga fram min uppsats eftersom jag inte hade för avsikt att fortsätta med denna verksamhet. En viktig del av mitt arbete då var att revidera leverantörer av allmännyttiga tjänster. För representanter för kommuner och leverantörer av allmännyttiga tjänster har jag också anordnat seminarier, samråd och publicerat flera artiklar om praktiska problem och lösningar inom allmännyttiga tjänster som hör samman med revision, redovisning, juridiska frågor och ledningsfrågor i organisationen av en allmännyttig tjänst, utformning och fastställande av priser och skatter osv.

På grund av mitt arbete med leverantörer av allmännyttiga tjänster och kommuner bjöds jag in till Sloveniens revisionsrätt (nedan kallad COARS) som högste statsrevisor, och ledde revisionsavdelningen för revision av offentliga tjänster, miljörevisioner, privatiseringsrevisioner, revisioner av offentliga myndigheter och fonder (nedan kallad avdelningen). Avdelningen granskade finansiella rapporter och huruvida verksamheterna följde reglerna, men de flesta revisioner genomfördes som tvärrevisioner av verksamheten i ministerier(1), lokalsamhällen och offentliga tjänster(2). Avdelningen reviderade också investeringsoperatörer i Slovenien (Slovenian Restitution Company, Slovenian Sovereign Holding osv.) när det gäller förvaltningen av deras finansiella tillgångar och obligationer samt privatiseringsprocesser. Jag utförde dessa uppgifter framgångsrikt medan jag ledde avdelningen med 15–20 revisorer i nio år (referens: Igor Šoltes, f.d. ordförande för COARS). Vi utförde alla tänkbara typer av revisioner av den offentliga sektorn – revisioner av efterlevnad av regler och effektivitetsrevisioner med yttranden om ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet. Eftersom resultaten av våra revisioner inte alltid hanterades på rätt sätt av de företag som vi reviderade utförde vi också flera uppföljande revisioner och bidrog till viktiga finansiella och organisatoriska förändringar i den offentliga förvaltningen. Eftersom jag ville göra förändringar till det bättre i den offentliga förvaltningen gick vi i våra revisioner in på varje revisionsmål och lämnade flera rekommendationer och krävde vanligen flera korrigerande åtgärder. Mitt intresse för att förbättra den offentliga förvaltningen genom COARS arbete ledde också till min avhandling för att erhålla titeln verifierad statsrevisor. ”Mätning av det finansiella resultatet av den slovenska revisionsrättens arbete”.

Utöver att leda revisionsavdelningen för allmännyttiga tjänster agerade jag också som vice högste statsrevisor i ledningen av den avdelning som ansvarade för att revidera statliga och icke-statliga budgetanvändare, domstolsanvändare av statsbudgeten och politiska partier 2013. Vid den tiden ledde jag revisionen av statsbudgeten för 2012 (revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de bakomliggande transaktionernas laglighet och efterlevnad av regler).

Från och med december 2013 utsågs jag av Sloveniens parlament till andra vice ordförande för COARS. Jag är ansvarig för beslutsfattandet i COARS senat i alla domstolens revisioner när en invändning mot en revisionsrapport har föreslagits, oavsett revisionens omfattning. Det mesta av mitt arbete består nu av följande: att lämna förslag till utförandet av revisioner, att utfärda tillstånd för detaljerade revisionsplaner, utkast och förslag till revisionsrapporter, att delta i utbildningsprogram för revisorer och disputationskommittéer för avhandlingar för auktoriserade statsrevisorer, att lägga fram revisionsrapporter för Sloveniens nationalförsamling och andra intressenter, inklusive media. Mitt arbete är inte begränsat i omfattning och gäller för alla COARS-jurisdiktioner och alla typer av revisioner (finansiella revisioner, revisioner av regelefterlevnad eller effektivitetsrevisioner), samtidigt som jag direkt övervakar och kontrollerar hälften av COARS arbete. År 2015 var jag specifikt ansvarig för att noggrant övervaka genomförandet av revisionen av regelefterlevnaden och effektiviteten i inrättandet och driften av Bank Assets Management Company och effektivitetsrevisionen av den största investeringen på senare år (anläggningen av enhet 6 vid värmekraftanläggningen Šoštanj) när det gäller konsekvenserna för resultatet och kassaflödet för Holding Slovenske elektrarne (den största slovenska organisationen på området kraftproduktion) och Slovenian Sovereign Holding.

Som högste statsrevisor med behörighet att genomföra miljörevisioner har jag lett flera internationella miljörevisioner i samarbete med internationella högre statliga institutioner (klimatförändringar, förvaltning av skyddade områden [landskapsparker osv.], avrinningsdistrikt, skogar, bevarande av stora köttätande arter osv.) på engelska. En del av de här revisionerna utfördes som gemensamma revisioner med europeiska högre revisionsorgan och andra som parallella revisioner med europeiska och andra högre revisionsorgan, så jag är bekant med ett internationellt samarbete med högre revisionsorgan. Eftersom jag var ansvarig för privatiseringsrevisioner var jag representant för COARS i Intosais arbetsgrupp för privatisering och offentlig-privata partnerskap. Jag framställde en artikel på engelska och gav en presentation vid en konferens som anordnades av Bundesrechnungshof för högre revisionsorgan om offentlig-privata partnerskap – ”PPP and Public Sector Auditing” – i februari 2011. Jag är också mycket intresserad av projektet EPSAS. Jag deltog i ett möte med europeiska högre revisionsorgan om inrättandet av europeiska redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (EPSAS) samt Europeiska revisionsrättens seminarium om ”Better Accounts, Better Budgets, Better Spending” i januari 2016.

Utöver att få certifikaten som (auktoriserad) revisor, verifierad statsrevisor och verifierad statlig internrevisor är jag också mycket intresserad av att föra över mina förvärvade kunskaper till andra, så jag har inte bara anordnat flera seminarier och utbildningsprogram, utan deltagit aktivt i föreläsningar för revisorer, chefer, borgmästare, bokförare, studenter osv. För att prestera bättre i kunskapsöverföringen har jag förvärvat undervisningskvalifikationer som gymnasielektor. Jag har också erhållit titeln gymnasielektor för kursen/programmet ”Finansieringssystem för den kommunala ekonomin”. År 2009 och 2012 vid COARS anordnade jag och föreläste i redovisning inom den offentliga sektorn som en del av programmet för att erhålla titeln statsrevisor. Som medlem i kommissionen deltog jag i ett antal disputationskommittéer för avhandlingar för kandidater som sökte titeln statsrevisor och titeln auktoriserad statsrevisor.

Jag anser att min omfattande erfarenhet av revision i den offentliga sektorn, min erfarenhet inom företagsledning och föreläsning samt utförandet av gemensamma eller parallella revisioner med högre revisionsorgan är definitiva tillgångar för det arbete som utförs av Europeiska revisionsrätten (nedan kallad revisionsrätten).

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Jag har arbetat med revision under hela min yrkeskarriär och jag har alltid försökt använda min revisionserfarenhet till att öka ansvarsskyldigheten och transparensen, i syfte att främja fortsatt förbättring och se till att intressenterna fortsätter att lita på att offentliga medel och tillgångar används på lämpligt sätt och att den offentliga förvaltningen fungerar på rätt sätt. Därför har jag beslutat att presentera tre områden från revision i den offentliga sektorn.

a)  Öka medvetenheten om reglerna för statligt stöd, priserna för allmännyttiga tjänster och utformningen och fastställandet av skatter samt kraven på återbetalning av medel

Eftersom de flesta fel som begås av de företag som har granskats vanligen korrigeras enbart inför framtiden har jag lagt ner ganska stor möda på att öka medvetenheten hos COARS, parlamentet och de granskade företagen om att det föreligger en skyldighet att betala tillbaka medel som har debiterats medborgarna utan rättslig grund samt en skyldighet att ta ut avgifter eller skatter för tidigare år, om de inte drevs in. Det är därför som vi har utfört revisioner av följande:

För hög skattedebitering: Kommunen Maribor och de flesta andra kommuner har tagit ut för höga miljöskatter från medborgarna för avyttring av avfall i deponier eftersom ministeriet för miljö och markplanering inte har utfört någon kontroll över debiteringen av miljöskatter. Vi har krävt att kommunen Maribor återbetalar för höga debiterade miljöskatter och att ministeriet för miljö och markplanering säkerställer att alla de 8 miljoner euro som har tagits ut i för höga miljöskatter i Slovenien under det granskade året återbetalas till skattebetalarna. Ministern för miljö och markplanering utförde inte de begärda åtgärderna, så vi utfärdade en första begäran om avsättning från ministerposten, enligt bestämmelserna i revisionsrättslagen i COARS historia.

Debitering av koncessionsavgifter: Ministeriet för miljö och markplanering bör bevilja koncessioner till de företag som använder vatten för industriella eller andra kommersiella syften enligt vattenlagen, som antogs av parlamentet 2002 och fastställde övergångsperioden fram till slutet av 2004. Ministeriet för miljö och markplanering beviljade några koncessioner 2005 och dessa företag började betala koncessionsavgifter för vatten, men de representerade endast en mindre del av de företag som använde vatten. Vi genomförde en revision för år 2006 och krävde att ministeriet skulle bevilja alla koncessioner och debitera koncessionsavgifter för alla företag som använde vatten. När vi utförde en uppföljande revision för åren 2010–2012 avslöjade vi att ministeriet inte hade utfärdat några ytterligare koncessioner, så de flesta av företagen använde vatten utan att betala koncessionsavgifter. Sådan underlåtenhet från ministeriet orsakade konkurrensfördelar för alla företag som inte betalade koncessionsavgifter för användningen av vattnet. Med hänvisning till förordningen om konkurrens och statligt stöd krävde vi att miljöministeriet skulle debitera koncessionsavgifter för hela den tidsperiod då dessa företag använde vatten. Efter att vi hade lagt ner ett enormt stort arbete på att försvara vår ståndpunkt godtog parlamentet den ändrade vattenlagen, där skyldigheten att betala koncessionsavgifter för hela den tidsperiod då vatten användes angavs tydligt. Den potentiella vinsten för statsbudgeten på grund av denna revision var 25 miljoner euro, men parlamentet sänkte koncessionsavgifterna, och den verkliga vinsten blev 9 miljoner euro.

Utformning och fastställande av priser på allmännyttiga tjänster: Vi har utfört flera revisioner av utformningen och fastställandet av priser på allmännyttiga tjänster. Vi har uppnått de högsta effekterna för användarna av dessa tjänster när vi har reviderat nätverksoperatören för överföring av el. I denna revision krävde vi en omräkning av priset med korrigeringar på 17 miljoner euro i operatörskostnader till förmån för användarna. Vi krävde också av Sloveniens författningsdomstol att den skulle bedöma huruvida energilagen är förenlig med författningen. Jag lägger för närvarande ner mycket arbete på att övertyga miljöministeriet och de kommunala leverantörerna av allmännyttiga tjänster om att Europeiska kommissionen har antagit nya regler om statligt stöd för tjänster i allmänt ekonomiskt intresse och att de måste tillämpa dem.

Jag anser att jag har lämnat ett värdefullt bidrag till att förbättra medvetenheten om en laglig och ändamålsenlig debitering av skatter, avgifter och priser till förmån för medborgarna.

b)  Statsskuld

En av de viktigaste frågorna för COARS på senare år har varit statsskulden. Även om Slovenien hade en låg offentlig skuldkvot före krisen (33 procent av BNP i slutet av 2007) har vi genom våra revisioner avslöjat att vissa av de statligt eller kommunalt ägda företagen användes felaktigt i syfte att exkludera skuld för offentliga investeringar från budgeten. Efter några av de här revisionerna beslutade COARS att lägga större fokus på frågorna om statsskuld, så vi har övervakat och reviderat statsskulden ur alla perspektiv före och under den ekonomiska krisen och skattekrisen. Tyvärr agerade inte politikerna utifrån våra varningar med allvarliga reformer i den offentliga sektorn, så Sloveniens statsskuld har ökat till mer än 80 procent av BNP.

Under min ledning reviderade avdelningen företag som Slovenian Restitution Company (nu omvandlat till Slovenian Sovereign Holding) som ansvarade för statliga restitutioner efter privatiseringsprocesserna 1991, andra världskriget och skador efter kriget, privatisering av telekommunikationsoperatören osv. Vi reviderade också infrastrukturbolag som byggde vatteninfrastrukturen (infrastrukturer för vattendragsreglering, avrinningsområden osv.), Slovenian Motorway Company, leverantören av kontrolltjänster för flygnavigation och några offentlig-privata partnerskap för att bygga upp infrastruktur och tillhandahålla allmännyttiga tjänster.

Som andre vice ordförande var jag specifikt ansvarig för en noggrann övervakning av genomförandet av revisionen av regelefterlevnaden och effektiviteten i upprättandet och driften av Bank Assets Management Company, som var ett instrument för att säkerställa stabiliteten i banksektorn, men har ökat statsskulden tillsammans med en bankrekapitalisering på ytterligare 5 miljarder euro eller 13 procent av BNP.

Våra rekommendationer och krav på korrigerande åtgärder ledde till bättre redovisning av statsskulden, utfärdade riktlinjer för redovisning av offentlig-privata partnerskap och medvetenhet hos allmänheten om den negativa effekten av en hög statsskuld. Vi har fortfarande inte lyckats övertyga finansministeriet om att genomföra periodiserad redovisning för att ge en mer relevant inställning till statsskuld, särskilt när det gäller de offentlig-privata partnerskap som fortfarande ibland inte har redovisats i några balansräkningar.

Jag anser att mitt arbete har bidragit till bättre budgetredovisning av statsskuld och en medvetenhet om de faror som hotar till följd av den höga statsskulden, som överstiger Maastrichtkriterierna. Det återstår fortfarande en hel del arbete på detta område, särskilt när det gäller periodiserad redovisning, redovisning av offentlig-privata partnerskap och framför allt om genomförandet av reformer i den offentliga sektorn och av pensionssystem.

c)  Utveckling av miljörevision

COARS har gjort några försök att genomföra miljörevisioner före 2004, men med mitt stöd och min vägledning har revisorerna insett vikten av det här området och möjligheterna med resultaten av miljörevisionerna. Under de nio åren av mitt uppdrag som högste statsrevisor reviderade vi de flesta miljöfrågor (begränsning av klimatförändringar, kommunal avfallshantering och återvinning av förpackningsavfall, olaglig avfallsavyttring, gränsöverskridande avfallstransporter, anläggning av vattenreningsanläggningar, återvinning av fordon i slutet av livscykeln osv.). Många av de här revisionerna utfördes som tvärgående revisioner, och arbetet hos ministeriet för miljö och markplanering bedömdes, liksom kommuner och leverantörer av allmännyttiga tjänster eller andra mottagare av offentliga medel. Sådana revisionsstrategier gjorde att revisorerna kunde utföra en djupgående undersökning av alla aspekter och problem när det gäller organisation, förvaltning och finansiering av utvalda områden med miljöproblem, och gav möjligheten att utforma välgrundade och uppskattade rekommendationer. På grund av det här arbetet har COARS ett mycket gott anseende bland alla intressenter, från miljöministeriet till icke-statliga organisationer, och spelar även en aktiv roll i Intosais och Eurosais arbetsgrupp för miljörevision.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella multikulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Slovenien ingick i f.d. Jugoslavien och i vår vardag interagerar vi med personer av olika nationaliteter, religioner och språk från hela f.d. Jugoslavien. Trots likheterna mellan våra språk (den sydslaviska språkgruppen) finns det fortfarande subtila kulturella olikheter som man måste ta hänsyn till när man arbetar med organisationer och institutioner som är baserade i andra f.d. jugoslaviska republiker, trots vårt ”gemensamma” förflutna. Att arbeta i en multikulturell miljö kräver social kompetens, det vill säga en villighet att lyssna samt en god dos respekt, tålamod och förståelse.

Dessutom har jag, som jag har nämnt ovan, som högste statsrevisor lett flera internationella miljörevisioner i samarbete med internationella högre statliga institutioner på engelska. En del av de här revisionerna utfördes som gemensamma revisioner med europeiska högre revisionsorgan och andra som parallella revisioner med europeiska och andra högre revisionsorgan, så jag är bekant med ett internationellt samarbete med högre revisionsorgan. Utöver detta har jag begränsad yrkesmässig erfarenhet inom multikulturella och flerspråkiga organisationer. Jag ser fram emot att arbeta i Europeiska revisionsrätten för att vidareutveckla min erfarenhet på en bredare EU-nivå.

Jag anser att jag som person är öppen för olika idéer och jag känner ingen som helst tvekan kring att arbeta med personer av olika nationalitet, religion, sexuell läggning osv. Jag anser att vi genom att arbeta och diskutera lösningar med olika personer kan utforma och godta rätt lösning för det bredare samhället. Det är därför som jag starkt tror att arbete i en sådan organisation kommer att bidra till att uppgradera mina färdigheter och kunskaper om olika livssyner och strategier för att lösa yrkesmässiga problem, så att jag kan växa och lära på ett sätt som bara kan ske genom livserfarenhet.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Ett sådant förfarande tillämpas inte i Slovenien.

Det närmaste ansvarsfrihet för mitt företagsledande arbete skulle dock vara a) ett förslag från Sloveniens president om att bli andre vice ordförande för revisionsrätten och val i det slovenska parlamentet till denna befattning, som var baserat på mitt arbete som högste statsrevisor och b) en nominering till ledamot i Europeiska revisionsrätten utan några invändningar från regeringen eller parlamentet baserat på mitt arbete som högste statsrevisor och vice ordförande för COARS.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Min nuvarande position (andre vice ordförande för COARS) är ett resultat av en politisk utnämning liksom kandidaturen till att utnämnas till ledamot av Europeiska revisionsrätten.

Min nuvarande position utlystes till allmänheten 2013 av Sloveniens president. Han valde ut mig bland nio kandidater och lämnade ett förslag (nominering) till Sloveniens parlament, där jag genom sluten omröstning valdes till andre vice ordförande.

Kandidaturen till att utnämnas till ledamot av Europeiska revisionsrätten var ett resultat av att positionen utlystes till allmänheten, av finansministeriet. Jag valdes ut bland sju kandidater och föreslogs för kandidaturen till regeringen. Regeringen bekräftade min kandidatur till utnämnandet, och det slovenska parlamentets utskott för EU-frågor röstade för min kandidatur och lämnade ett positivt yttrande till regeringens beslut.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Eftersom mina viktigaste beslut till största delen överlappar de tre viktigaste prestationer som jag har beskrivit i svaret på fråga 2 sammanfattar jag dem kort här:

–  Ett beslut om en korrekt debitering av skatter, avgifter och priser för tidigare tidsperioder (återbäring av för höga debiterade skatter till medborgarna, debitering av koncessionsavgifter för en hel period av vattenanvändning, omräkning av elleveranspriset från systemoperatören osv.)

–  En begränsning av ett felaktigt undvikande av statsskuld genom statligt och kommunalt ägda bolag

–  Utveckling av miljörevisioner.

Oavhängighet

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Oavhängighet är en av de viktigaste bestämmelserna i Intosais Limaförklaring med riktlinjer för revisionsföreskrifter, tilläggsprinciperna i Mexikoförklaringen om oavhängighet och ingår även i artikel 286 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget). I fördraget föreskrivs grundläggande riktlinjer för oavhängighet hos ledamöterna i revisionsrätten som ”ska utses bland personer som i sina respektive stater hör till eller har hört till externa revisionsorgan eller som är kvalificerade för detta ämbete. Deras oavhängighet får inte kunna ifrågasättas.

Vid fullgörandet av dessa skyldigheter ska revisionsrättens ledamöter inte vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ. De ska avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter.

Ledamöterna av revisionsrätten får inte under sin ämbetstid utöva någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de tillträder avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden.”

Dessutom föreskrivs i artikel 1 i uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter att ledamöterna ska agera i enlighet med bestämmelserna i fördragen samt lagstiftning som uppstår på grundval av dessa bestämmelser. Deras förhållande till myndigheter och intressegrupper måste uppfylla principen om bibehållen oavhängighet.

Eftersom revisionsrätten är en oavhängig institution är oavhängigheten hos ledamöterna i revisionsrätten en viktig förutsättning för revisionsrättens förmåga att arbeta. I utförandet av mina kommande arbetsuppgifter som ledamot av revisionsrätten kommer jag att fortsätta att följa samma etiska normer som jag för närvarande följer vid COARS. Det är därför som jag aldrig har varit medlem i något politiskt parti eller annan politisk eller ledningsrelaterad grupp. All min undervisning har hittills varit begränsad till öppna seminarier av principiella skäl och den har aldrig getts som rådgivning för en enskild part i ett specifikt fall.

I mitt arbete som ledamot av revisionsrätten skulle jag undvika alla situationer som skulle kunna leda till en intressekonflikt och jag skulle handla oavhängigt i förhållande till andra institutioner och organ. Detta innebär att jag inte skulle ta några instruktioner från regeringar eller andra organ. I mitt arbete skulle jag inta en neutral ställning utan hänsyn till det land där revisionen äger rum (inbegripet mitt hemland). Jag skulle bygga min verksamhet och mina revisionsuttalanden enbart på fakta, uppgifter, korrekta, tillräckliga och tillförlitliga belägg, revisionsstandarder och min yrkeskunskap och yrkeserfarenhet. Jag skulle även avstå från all yrkesmässig eller politisk verksamhet. Jag skulle sluta undervisa och begränsa mig till enbart presentationer av rön i Europeiska revisionsrättens revisionsrapporter till Europaparlamentet och Sloveniens parlament, till Sloveniens regering, till COARS och andra intressenter (universitet osv.) om det skulle vara förenligt med revisionsrättens regler och med hänsyn till ett tidigare godkännande av det innehåll som skulle presenteras.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Varken jag eller mina närmaste släktingar har företag eller finansiella intressen eller några åtaganden som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Jag har inga invändningar och jag kommer att redogöra för alla mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och allmänheten. De senaste 11 åren har jag haft (och fullgjort) en rättslig skyldighet att rapportera mina ekonomiska intressen och skyldigheter för kommissionen för förebyggande av korruption i Slovenien, och denna skyldighet kvarstår även för den tid då jag fullgör arbetsuppgifterna som ledamot i Europeiska revisionsrätten.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är inte inblandad i någon rättsprocess.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag har ingen verkställande politisk roll.

Jag har aldrig varit medlem i något politiskt parti och jag har inte heller haft någon politisk position eller verkställande politisk roll.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Jag har inte något uppdrag som jag blivit vald till och har heller inget aktivt uppdrag med ansvar inom något politisk parti. Jag är inte, och har aldrig varit, medlem i något politiskt parti.

Efter mitt utnämnande till ledamot i Europeiska revisionsrätten kommer jag att frånträda positionen som andre vice ordförande för COARS, till vilken jag utnämndes av Sloveniens parlament på förslag från Sloveniens president 2013.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

I fullgörandet av mina arbetsuppgifter som högste statsrevisor (nio år) och arbetsuppgifter som andre vice ordförande för COARS (de senaste två åren) har jag ofta stött på allvarliga fall av regelbrott, flera gånger också fall som visade tecken på bedrägeri och/eller korruption. I alla de här fallen har jag aldrig tvekat att rapportera dem internt och till de rättsskipande myndigheterna (jag samarbetade också med polisen eller åklagarna i deras förfaranden vid behov) eller andra myndigheter (t.ex. kommissionen för förebyggande av korruption, myndigheten för förebyggande av penningtvätt osv.). När det gäller möjligheterna i revisionsrättslagen föreslog jag till ordföranden för revisionsrätten att utfärda ett krav på avsättning av den ansvariga tjänstemannen från dennes befattning i sju fall. Jag hoppas att detta visar min uppfattning att en revisor av den offentliga sektorn måste se efter de offentliga finanserna och inte de ansvariga personerna när det gäller deras politiska åskådning, nationalitet, kön, religion eller andra kännetecken. Jag förordar starkt principen om nolltolerans när det gäller bedrägerier och korruption.

Jag har för avsikt att göra detsamma som ledamot i Europeiska revisionsrätten i revisionen av EU:s budget (utfärda en revisionsförklaring) och uppfyllande av regler (efterlevnad) eller effektivitetsrevisioner av hur pengarna från EU:s budget spenderades. Om jag var tvungen att hantera ett allvarligt fall av regelbrott, bedrägeri och/eller korruption skulle jag rapportera det internt och till Olaf (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) i enlighet med Europeiska revisionsrättens förfaranden. Jag skulle göra det oavsett vilken person eller medlemsstat fallet gällde. Om jag någon gång får i uppdrag att samarbeta med Olaf i dess utredningar för att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som är skadlig för unionens ekonomiska intressen, kommer jag att ge mitt fulla stöd till utredningen.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

En sund ekonomisk förvaltningskultur bör vara baserad på medvetenheten om att regeringar och andra enheter i den offentliga sektorn bär ansvaret för en ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av de offentliga finanserna från skatter och andra källor i utförandet av kvalitetstjänster för medborgarna och andra mottagare. Det främsta målet för offentlig förvaltning ska vara att kunden (allmänheten) blir nöjd.

För att leverera ett sådant resultat måste varje organisation etablera ”mjuka” och ”hårda” element för en sund ekonomisk förvaltningskultur. De ”mjuka” elementen bör vara knutna till den allmänna politiska kulturen och förvaltningskulturen såsom ett demokratiskt sätt att agera och tänka, vilket leder till öppna och förutsebara handlingar och rapporter, främjar etiska värderingar och möjliggör en överblick. De ”hårda” elementen bör omfatta tydliga och operativa mål och strategier, tydligt definierade områden för befogenheter och ansvar, information till och utbildning av medarbetare, effektiv ledningsinformation och ett rapporteringssystem som möjliggör öppen rapportering och offentliggörande av de resultat och uppnås och ett ändamålsenligt internt och externt kontrollsystem. Varje organisation bör fokusera på lagligheten och ekonomin i utgifterna samt på att uppnå valuta för pengarna.

Revisionsrättens uppdrag i effektivitetsrevisioner kräver (när det gäller utvalda mål) att revisorerna särskilt undersöker de ”hårda” elementen i en sund ekonomisk förvaltningskultur. I revisionsrapporter pekar revisionsrätten på nackdelarna i det reviderade företagets verksamhetsprocess och lämnar rekommendationer om hur det kan förbättra dessa delar av processen. Det är grundförutsättningen för att förbättra den sunda ekonomiska förvaltningen. Rapporteringen måste göra det möjligt för läsaren av en revisionsberättelse att tydligt förstå var det reviderade företagets effektivitet kan förbättras och hur. På grundval av revisionsberättelsen kan revisionsrätten, med presentationer för intressenterna (Europaparlamentet, särskilt budgetkontrollutskottet, nationella parlament, nationella högre revisionsorgan, media osv.) få rätt stöd för att verkställa de lämnade rekommendationerna, om de inte beaktas av det reviderade företaget. Om inte ens dessa åtgärder hjälper har revisionsrätten möjlighet att upprepa varningarna i andra rapporter till parlamentet (samlade rapporter, översiktliga rapporter osv.) eller utföra en uppföljande revision och återigen peka på det som bör korrigeras.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Revisionsrättens uppdrag, som beskrivs i fördraget, utgör ramen för revisionsrättens uppfyllande av rollen som oberoende extern revisor av EU:s budget. Uppdraget ger revisionsrätten en betydande flexibilitet när det gäller hur den ska uppfylla sin roll på bästa sätt och maximera sin påverkan. Ett viktigt mål för revisionsrätten är att tillhandahålla Europaparlamentet revisionsberättelser som avspeglar viktiga ämnen för parlamentet, som lämnas i rätt tid och är relevanta, och som innehåller rekommendationer som kan bidra till att ge mervärde åt utgifterna från EU:s budget.

Samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet, särskilt budgetkontrollutskottet (nedan kallat CONT), går dock längre än bara rapporter, och börjar med valet av revisionsområden. CONT bör ha möjlighet att föreslå revisionsområden som är viktiga för kontrollen över budgeten (även om sådana förslag som inte är obligatoriska vanligen följs av högre revisionsorgan). Revisionsrätten kan ge stöd till CONT om det förklarande sammanträdet mellan ledamöterna i CONT och revisionsrätten innan revisionsberättelsen diskuteras vid CONT:s offentliga sammanträde. Revisionsrätten kan framställa en förteckning över frågor baserat på revisionsrönen för de reviderade företagen, vilket gör att ledamöterna i CONT kan lägga mindre tid på att förbereda sig för sammanträdet. Ledamöterna i CONT kan å andra sidan hjälpa revisionsrätten genom att godkänna rekommendationer i revisionsberättelser, särskilt när det finns behov av ändringar i lagstiftningen. För att bidra till att godkänna genomförandet av revisionsrättens rekommendationer behöver de reviderade företagen upprepade sammanträden i CONT efter en tid. De reviderade företagen är skyldiga att rapportera vad som har gjorts när det gäller rekommendationerna antingen till revisionsrätten eller direkt till CONT. En sådan skyldighet är mycket god stimulans för de reviderade företagen att allvarligt diskutera rekommendationerna och, ännu viktigare, genomföra dem. Ett sätt att göra det är att också utföra uppföljande revisioner, med vilka revisionsrätten informerar CONT om förändringar som har gjorts till följd av revisionsrättens tidigare revision och CONT:s slutsatser som godtogs avseende revisionsrättens rekommendationer. Det skulle ge information om huruvida de reviderade företagen respekterar rönen i revisionsberättelsen eller om det behövs strängare åtgärder eller aktiviteter såsom debatter i plenum eller framställning av ändringar i lagstiftningen.

Som högste statsrevisor och andre vice ordförande har jag deltagit i alla ovan nämnda aktiviteter mellan COARS och budgetkontrollutskottet och andra organ i det slovenska parlamentet och jag kommer att ge mitt fulla stöd till sådana aktiviteter mellan revisionsrätten och CONT.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Effektivitetsrevisioner är oavhängiga, objektiva och tillförlitliga undersökningar av huruvida offentliga företag eller EU-företag, system, transaktioner, program eller verksamheter fungerar enligt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och huruvida det finns utrymme för förbättringar. Fördelarna eller mervärdet med effektivitetsrevisioner är rekommendationerna till de reviderade företagen om hur de kan förbättra sin verksamhetsprocess. För att uppnå det måste en revisor undersöka den specifika verksamhetsprocessen i detalj, välja en jämförbar bästa praxis för denna process och/eller ta reda på vad som kan göras bättre. Med de rekommendationer som lämnas i revisionsberättelserna ger det högre revisionsorganet rekommendationer till de reviderade företagen inte bara om hur de kan förbättra verksamhetsprocessen för att undvika vissa potentiella risker (icke-ekonomiska fördelar), utan också där det finns potentiella besparingar (eller hur de ska uppnå bättre resultat) för de reviderade företagen (ekonomiska fördelar). De potentiella besparingarna för de reviderade företagen kan utvärderas som det ekonomiska mervärdet av en revision. En av de första metoderna för att mäta det ekonomiska mervärdet av det högre revisionsorganets revision utvecklades av Storbritanniens nationella revisionskontor. Dess svagheter ledde senare till att man övergav mätningen eller åtminstone rapporteringen av dessa resultat. Trots detta hade min avhandling för att erhålla titeln verifierad statsrevisor titeln ”Mätning av det finansiella resultatet av den slovenska revisionsrättens arbete”, och där föreslås en metod för att värdera de ekonomiska effekterna av revisionsarbete som uppgraderar det nationella revisionskontorets metod och är anpassad efter den slovenska revisionsrättslagen. Jag anser att det är viktigt att det högre revisionsorganet visar skattebetalarna att de reviderade företagens aktiviteter som framgår av deras revisioner kan bidra till potentiella besparingar som – minst – är högre än kostnaderna för att finansiera det högre revisionsorganets egen verksamhet. Med hänsyn till det högre revisionsorganets begränsade befogenhet att verkställa rekommendationer är det dock nödvändigt att förstå att ansvaret för att genomföra rekommendationerna och realisera potentiella besparingar som verkliga besparingar fortfarande vilar på de reviderade företagen. Som mervärde för det högre revisionsorganet är det därmed möjligt att observera bara de potentiella besparingarna av offentliga medel eller bättre resultat (intäkter, output eller produktion).

När det gäller revision inom den offentliga sektorn definieras principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet enligt följande:

▪  Principen om sparsamhet innebär att minimera kostnaderna för resurser (material, tjänster, kostnader för arbetskraft, värdeminskning osv.) med hänsyn till kvaliteten. De resurser som används måste tillhandahållas i tid och i lämplig kvantitet samt vara av god kvalitet till bästa pris.

▪  Principen om effektivitet betyder att man bör få ut så mycket som möjligt av de tillgängliga resurserna. Här beaktar man förhållandena mellan de resurser som används och det resultat uppnås i termer av kvantitet, kvalitet och punktlighet.

▪  Principen om ändamålsenlighet avser hur väl fastställda mål och förväntade resultat uppnås.

Revision av sparsamhet i den offentliga sektorn har ett starkt samband med reglerna för offentliga upphandlingsprocesser eller reglerna för anställning och löner. Eftersom reglerna om offentlig upphandling (bland andra principer) är baserade på och innefattar en princip om sparsamhet revideras sparsamhetsfrågan vanligen vid revisioner av regelefterlevnad (compliance).

Revisionen av effektivitet är å andra sidan det bredaste syftet med effektivitetsrevisionen, eftersom den innefattar en undersökning av förhållandet mellan input och output (produktion) och därmed innefattar rön om sparsamhet och även om uppfyllande av de uppställda målen. Men när ett (o)gynnsamt förhållande undersöks måste revisor undersöka hela processen i det reviderade företagets verksamhet för att ta reda på var orsakerna till ett dåligt resultat döljer sig. En sådan revision konsumerar mer revisionstid, men gör det möjligt för revisorn att rekommendera viktiga förbättringar i den reviderade processen som påverkar antingen elimineringen av risker, förbättringen av inköpsprocesser med rationalisering av mängden input eller deras pris eller förbättringarna av själva processen, vilket kan påverka högre, bättre eller till och med annorlunda output som förbättrar processens resultat.

Revisionen av ändamålsenlighet mäter målen som ställs upp som processens output eller produktion. För utvärderingen av kvaliteten i de mål som har ställts upp introducerade Sir John Whitmore en modell med mnemoniska akronymer som SMART (Specific, Measurable, Achievable, Relevant, Time-bound), PURE (Positively stated, Understood, Relevant, Ethical) och CLEAR (Challenging, Legal, Environmentally sound, Appropriate, Recorded). Revisionsrätten och COARS använder vanligen SMART-kriterierna för att värdera hur lämpliga de uppställda målen är och RACER (Relevant, Accepted, Credible, Easy, Robust) för att utvärdera kvaliteten hos indikatorer. Vid mätningen av målen är produktion viktigare än output, eftersom både revisionsrätten och COARS har fastställt att output ofta uppnås (ibland inte ens korrekt definierade), men den förväntade produktionen uppnås inte. Ett sådant typiskt rön i Slovenien är att alla tillgängliga pengar för jordbruket ur EU:s budget spenderades, målen i form av ”antal nya traktorer” (output) uppnåddes, men mervärdet på de subventionerade gårdarna (produktion) var mindre än innan traktorerna köptes. Fokus på produktion i stället för output är troligen orsaken (utöver att tidsperioden 2007–2013, med regeln n+2, har gått ut) till att revisionsrättens revisionsprogram för 2016 främst består av revisioner med målet att undersöka ändamålsenligheten hos EU-programmen, särskilt sammanhållningsfonderna.

Jag är också bekant med 6E-principen, som även innefattar fler sociala eller miljörelaterade och färre ekonomiska mål (jämlikhet, ekologi och etik). Revisionsmålen definieras ofta som sparsamhet, effektivitet eller ändamålsenlighet, eftersom dessa mål avspeglar input-/outputmodellen i alla verksamhetsprocesser. Jämlikhet, ekologi och etik kan dock genomföras på följande sätt:

  Som en del av de mål som ställs upp av det reviderade företaget, för att t.ex. revidera ändamålsenligheten i att uppnå jämställdhet mellan könen (män/kvinnor) hos medarbetare i ledande befattningar. Samma strategi kan användas för att revidera ändamålsenligheten inom ekologi och etik.

  I revisionen av effektiviteten hos verksamhetsprocesser (projektledning), i revisionen av processen att bygga en motorväg kan det högre revisionsorganet t.ex. undersöka om ett reviderat företag har tagit hänsyn till frågor som rör djurs migration, bevarande av utrotningshotade arter, avlägsnande av avloppsvatten från vägar, risker för översvämningar, minskade utsläpp av växthusgaser osv.

  I revisionen av sparsamhet och/eller effektivitet i upphandling, revision av huruvida etik och ekologi har beaktats i offentlig upphandling när det gäller regler om grön upphandling, varor från rättvis handel eller lokala gårdar osv.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

I samband med en revision i medlemsstaterna ska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen enligt artikel 287.3 i fördraget samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Revisionsrätten har som enda organ mandat att lämna ett oavhängigt yttrande om EU:s finanser och rapportera om frågor som rör en sund ekonomisk förvaltning, de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet i räkenskaperna och räkenskapernas tillförlitlighet. Samtidigt verkar de högre revisionsorganen i enlighet med sina mandat inom de nationella rättsliga ramarna, de är redovisningsskyldiga inför de nationella parlamenten och fullständigt oavhängiga av EU‑institutionerna. Åttio procent av EU:s budget spenderas under gemensam förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket gör samarbetet mellan revisionsrätten och högre nationella revisionsorgan nödvändigt, men det finns inget gemensamt ansvar för revisionen av EU:s budget mellan revisionsrätten och de högre revisionsorganen. Denna asymmetri förstärks av de högre revisionsorganens olika beskaffenhet när det gäller deras revisionsmetoder och roller i de nationella redovisningssystemen. Jag anser att de högre europeiska revisionsorganens kontaktkommitté ger en god plattform för detta samarbete. Sådana gemensamma revisionsmetoder diskuteras i kontaktkommittén, t.ex. den pågående diskussionen om revisionssamarbete i samband med Europa 2020-strategin. Huvudmålet är att anpassa det arbete som utförs av EU:s institutioner och högre revisionsorgan i revisionen av EU-medel. Vidare diskussioner om frågor om införandet av den gemensamma revisionsmetoden eller nationella förklaringar pågår dock fortfarande och beslut om detta har ännu inte fattats. Jag anser att ett bättre samarbete har ett nära samband med förståelsen hos nationella parlament, regeringar och högre revisionsorgan för att det ligger i deras egen målsättning och deras eget intresse med en effektivare användning och kontroll av EU-medel. Omvänt behövs det även en förståelse för nationella intressen och angelägenheter hos EU-institutionerna. Det finns redan ett visst samarbete mellan revisionsrätten och högre revisionsorgan som hör samman med att skicka revisionsrättens arbetsprogram till högre revisionsorgan och göra det möjligt för de högre revisionsorganen att inkludera sina representanter i en revision, vilket bidrar till att dela kunskaper och bästa praxis och skapar möjligheter att förstå varandra bättre. Högre revisionsorgan reviderar EU‑medel som ingår i nationella budgetar i viss utsträckning, men metoderna är ännu inte tillräckligt jämförbara. Det gör det dock möjligt för revisionsrätten att använda de mest relevanta rönen från det högre revisionsorganets revision för program, särskilda rapporter och vissa aspekter på revisionsförklaringen.

Det finns dock alltid utrymme för förbättringar. Europa är på väg mot gemensamma redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (EPSAS) och Europeiska kommissionen stärker anpassningen av budgetprocessen och medlemsstaternas rapportering efter den europeiska planeringsterminen. Revisionsrätten och de högre nationella revisionsorganen kan förbättra samarbetet kring att dela kunskaper, utföra parallella budgetrevisioner, särskilt i planeringsfasen, utforma gemensamma prover för budgetrevisioner när det gäller EU-medel, dela revisionserfarenheter och revidera resultat mellan revisionerna. Att lära av varandras erfarenheter skulle vara mycket gynnsamt för att förmedla bästa praxis till alla högre revisionsorgan och framställa relevant och jämförbar information i rätt tid till intressenterna.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Det här är troligen en av de viktigaste frågorna för kommissionens och revisionsrättens framtida roll när det gäller förhållandet till medlemsstaterna och de högre nationella revisionsorganen och det är inget som revisionsrätten kan förbättra på egen hand. Som jag nämnde i föregående svar är de högre revisionsorganen oavhängiga och revisionsrätten har inte en position där den kan diktera deras arbete. Samarbete på frivillig basis i genomförandet av revisioner är möjligt, men det kommer sannolikt inte att inkludera alla högre revisionsorgan i en samordnad revision. Genom kontaktkommitténs roll har några steg framåt dock tagits.

Oavsett kontaktkommitténs arbete och vidare diskussioner om frågan om att introducera den gemensamma revisionsmetoden eller nationella förklaringar, som fortfarande pågår, är det uppenbart att någon form av förbättrat samarbete mellan revisionsrätten och de högre revisionsorganen kommer att bli nödvändigt. Att utveckla revisionsrättens kapacitet att utföra revisioner av medlemsstaternas rapportering parallellt med högre nationella revisionsorgan skulle inte avspegla en sund ekonomisk förvaltning, så jag anser inte att det är rätt lösning.

Jag anser, och mot bakgrund av att Europeiska kommissionen (och inte revisionsrätten) har skyldigheten att kräva och ta emot korrekta uppgifter från medlemsstaterna, att kommissionen har en sådan position att den kan föreslå Europaparlamentet att godta regler om att alla medlemsstater måste lämna in årliga rapporter om riktigheten hos de uppgifter som skickas till Europeiska kommissionen av deras högre revisionsorgan. Det kanske inte är nödvändigt att lämna en sådan rapport om alla uppgifter som skickas till kommissionen varje år (eftersom de högre nationella revisionsorganens kapacitet inte är tillräckligt stor för att göra det), utan bara de rapporter som väljs ut varje år och krävs från medlemsstaterna, efter de risker som identifieras av Europeiska kommissionen, revisionsrättens arbetsprogram och förslag från Europaparlamentet.

Revisionsrättens roll bör vara att anpassa revisionsmetoderna för högre revisionsorgan för att sammanställa de begärda rapporterna, vilket kan ske inom ramen för kontaktkommittén. Revisionsrättens roll är dock först och främst att revidera Europeiska kommissionens förmåga att ta emot riktiga uppgifter från medlemsstaterna och utföra interna kontroller av riktigheten hos de uppgifter som tas emot inom kommissionens förfaranden. Revisionsrätten väljer ut prover från medlemsstaterna och utför revisioner med efterhandskontroller av uppgifternas riktighet, men på så sätt bekräftar revisionsrätten bara om kommissionens förhandskontroller fungerar på rätt sätt, och det har inte till syfte att ersätta kommissionens arbete.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja, jag skulle dra tillbaka min kandidatur. Jag anser att förtroende och respekt mellan ledamöterna i revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt med budgetkontrollutskottet) är en nödvändig förutsättning för ett gott samarbete i fullgörandet av våra gemensamma uppgifter.

Jag är dock säker på att min yrkeskarriär hittills (som avspeglar mitt åtagande när det gäller oberoende och professionell offentlig revision), det enhälliga stödet från Sloveniens regering och det slovenska parlamentets utskott för EU-frågor, mina skriftliga svar här och min utfrågning i kommittén kommer att övertyga Europaparlamentet att lämna ett gynnsamt yttrande om min kandidatur och stödja mitt utnämnande till ledamot av revisionsrätten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

15.3.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

3

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Monica Macovei, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Karin Kadenbach, Andrey Novakov, Julia Pitera, Miroslav Poche

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Xabier Benito Ziluaga

(1)

  Särskilt finansministeriet, ministeriet för miljö och markplanering, jordbruksministeriet, transportministeriet och ministeriet för ekonomi eller infrastruktur.

(2)

  DARS, motorvägsföretag i Slovenien, Slovenian Railways, ELES, elnätsoperatör, SODO. elnätsoperatör, GEN energija, gasleverantörer, vattenleverantörer och utsläppare av avloppsvatten, vattenrening osv.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy