BETÄNKANDE om nomineringen av Janusz Wojciechowski till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

17.3.2016 - (C8-0414/2015 – 2015/0817(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Igor Šoltes

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Janusz Wojciechowski till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0414/2015 – 2015/0817(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0414/2015),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0061/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 15 mars 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Janusz Wojciechowski till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: JANUSZ WOJCIECHOWSKIS MERITFÖRTECKNING

Yrke:

Jurist, tidigare domare, nu advokat

Utbildning:

avancerade juridikstudier: masterexamen i juridik från Łódz universitet, avdelning för juridik och förvaltning (1977)

Yrkeskarriär:

– Ledamot av Europaparlamentet sedan 2004

– Vice talman i den polska sejmen (2001–2004)

– Ordförande för Najwyższa Izba Kontroli [Polens revisionsrätt] (1995–2001)

– Ledamot av den polska sejmen (1993–1995)

– Domare vid distriktsdomstolen i Rawa Mazowiecka, regionaldomstolen i Skierniewice och appellationsdomstolen i Warszawa (1980–1993)

– Praktikant vid åklagarämbetet (1977–1980)

Ämbeten i nationella parlament:

– Ledamot av den polska sejmen (1993–1995, 2001–2004)

– Vice talman i den polska sejmen (2001–2004)

– Ordförande för utskottet för kodifieringsändringar (2001–2004)

Ämbeten i nationella regeringar:

– Biträdande statssekreterare vid regeringskansliet med ansvar för lagstiftningsfrågor (1994‑1995)

Ämbeten i externa revisionsorgan:

Ordförande för Najwyższa Izba Kontroli [Polens revisionsrätt] (1995–2001)

Ämbeten inom rättsväsendet:

– Domare vid lokala och regionala domstolar och appellationsdomstolen (1980–1993)

– Domare med uppdrag för Polens högsta domstol (1990–1991)

– Ledamot av det nationella rådet för domstolsväsendet (1990–1993)

– Domare vid Polens statstribunal (1991–1993)

Ämbeten i EU-institutioner:

– Ledamot av Europaparlamentet sedan 2004

– Vice ordförande för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (sedan 2004)

– Ledamot av budgetkontrollutskottet (2004-2009)

– Delegationen till de parlamentariska samarbetskommittéerna EU–Kontaktpunkt, EU‑Kirgizistan och EU–Uzbekistan samt förbindelserna med Tadzjikistan, Turkmenistan och Mongoliet

– Observatör vid Europaparlamentet (2003–2004)

Ämbeten i andra internationella organisationer:

– Styrelseledamot i Euroområdet (Europeiska organisationen för högre revisionsinstitutioner) (1995–1999)

BILAGA 2: JANUSZ WOJCIECHOWSKIS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Mellan 1995 och 2001 var jag, efter att ha blivit vald av det polska parlamentet för en mandatperiod på 6 år, ordförande för den polska revisionsrätten (Najwyższa Izba Kontroli, NIK), det statliga och grundlagsbefästa revisionsorgan som kontrollerar statsbudgeten och annan statlig verksamhet. Under min mandatperiod lade jag fram sex revisionsrapporter om genomförandet av statsbudgeten till det polska parlamentet och svarade på ledamöternas frågor.

Som ordförande för NIK var jag också ansvarig för att upprätta och förvalta NI:s egen budget.

Sedan 2004 har jag arbetat med frågor i samband med EU-budgeten, både som ledamot av Europaparlamentet och i synnerhet som vice ordförande för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

I min roll som domare var jag tämligen framgångsrik. År 1990, efter den totalitära regimens fall i Polen, nominerades jag av polska domare till det nyligen inrättade nationella domstolsrådet, ett organ med ansvar för att kontrollera rättssystemets och domstolarnas oberoende. Samma år blev jag vald till domare vid appellationsdomstolen och fick uppdrag att fälla avgöranden för Högsta domstolen. Som domare skrev jag ett antal akademiska verk, särskilt en kommentar om strafflagen (1997).

Som ordförande för NIK var en av mina prestationer att vidta systematiska åtgärder för att erkänna risken för korruption. År 2000 publicerade NIK under min ledning en omfattande analys av risken för korruption i ljuset av undersökningar från NIK, där korruptionsgenererande mekanismer beskrevs och de områden i Polen med störst risk för korruption identifierades. Analysen innehöll också rekommendationer till statsförvaltningen om hur man kan minska risken för korruption. Många av dess rekommendationer har följts. NIK:s arbete för att begränsa korruptionsrisken fortsätter än idag och det bidrar systematiskt till att minska risken för korruption och förbättra Polens klassificering i Transparency Internationals korruptionsindex.

Under min ledning lyckades NIK mycket väl med att avslöja fall av korruption i förvaltningen av offentliga tillgångar, bland annat i samband med privatisering.

Min största framgång som ledamot av det polska parlamentet var att klarlägga situationen kring offentliga upphandlingsavtal och i polsk lag införa en bestämmelse som bryter solidariteten mellan dem som erbjuder mutor och dem som tar emot dem genom att föreskriva att den som erbjudit en muta och som på eget initiativ rapporterar mutorna innan myndigheterna själva upptäcker dem ska gå straffri. Denna lag har gjort åtalen för korruptionsbrott mycket effektivare.

I det polska parlamentet var jag också upphovsman till begreppet anonyma vittnen som gör det möjligt att dölja uppgifter om personer som vittnar i fall med organiserad brottslighet så att dessa vittnen inte hotas av hämnd från den kriminella världen. Detta var ett viktigt steg för vittnesskydd.

Jag var också författare till ett lagförslag om en statlig åklagarmyndighet, den instans som ansvarar för det rättsliga skyddet av statliga tillgångar. Denna rättsakt antogs och instansen bedriver fortfarande en framgångsrik verksamhet.

Som ledamot av Europaparlamentet anser jag att min största framgång varit mitt arbete för djurskydd. Jag är idag ordförande för den tvärpolitiska gruppen för djurs välbefinnande och djurskydd, som spelar en mycket aktiv roll i Europaparlamentet och tar initiativ till åtgärder för att förbättra djurens välfärd och djurskyddet i EU. År 2009 var jag föredragande för förordningen om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. I förordningen lyckades vi införa många bestämmelser för högre standarder för djurens välfärd vid slakt.

Dessutom bidrog jag aktivt och förtjänstfullt till arbetet om att införa ett förbud mot produkter från hundar, katter och sälar med tanke på de grymma metoder som används för att döda dessa djur i tredjeländer.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella multikulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Min internationella erfarenhet har jag framför allt fått från mitt aktiva och kontinuerliga arbete i Europaparlamentet sedan 2004. I parlamentet har jag sedan 2004 varit vice ordförande för utskottet för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Under perioden 1995–2001 deltog jag som ordförande för NIK aktivt i arbetet inom de internationella organisationerna för högre revisionsorgan Eurosai och Intosai. Jag var ledamot av Eurosais styrelse och deltog aktivt i dess kongresser, konferenser och seminarier.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Som ordförande för NIK under åren 1995–2001 granskades jag sex gånger av det polska parlamentet för min rapportering och mitt genomförande av NIK:s budget. Alla dessa granskningar utföll positivt.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Det enda position som varit en politisk utnämning var den som biträdande statssekreterare vid regeringskansliet under åren 1994–1995. Jag ansvarade för lagstiftningsarbetet och nominerades till den positionen av den dåvarande premiärministern. Mina andra offentliga funktioner tillträdde jag efter allmänna val (nationella parlamentet, Europaparlamentet) eller parlamentets egna val (ordförande för NIK).

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Jag minns särskilt när jag som domare i början av 1990-talet motsatte mig en dödsdom. Jag var den enda bland de fem domarna som gjorde det och blev nedröstad 4:1.

Högsta domstolen tog dock fasta på min invändning och dödsdomen genomfördes aldrig. På den tiden i Polen fanns fortfarande dödsstraffet och det avskaffades till slut 1997. Jag bidrog till dess avskaffande genom mitt motstånd mot detta straff, först som domare, sedan som parlamentsledamot.

Mitt svåraste beslut inom NIK var att lägga fram en negativ bedömning av genomförandet av statsbudgeten 2001, vilket var första gången en sådan negativ bedömning hade utfärdats. Jag tvekade inte att lägga fram bedömningen, trots att jag visste att detta skulle förhindra att jag blev omvald, och min mandatperiod på sex år tog också slut på detta sätt. Den negativa bedömningen skadade också regeringsmajoritetens anseende.

Under min tid som ordförande för NIK fattade jag också ett särskilt viktigt beslut om kontroll av lönenivån för statstjänstemän och ledare för statliga företag. Den kritiska rapporten om skönsmässigheten i denna lönebestämning utgjorde grunden för en rättsakt från parlamentet som begränsade nivån på dessa löner. Denna rättsakt är fortfarande i kraft.

En av de revisioner som NIK utförde under den tid jag var dess ordförande hindrade att regeringen genomförde ett vidlyftigt vapenkontrakt vilket sparade flera hundra miljoner euro åt staten.

Oavhängighet

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Varken som domare eller som ordförande för NIK utförde jag mina uppgifter på ett sådant sätt att min oavhängighet skulle kunna ifrågasättas. Tvärtom bedömdes jag vara en helt oberoende domare och en helt oberoende ordförande för NIK. Inte heller kommer något sådant problem att kunna uppstå i Europeiska revisionsrätten. Jag vet att den funktionen kräver särskild objektivitet och full respekt för bedömningen av revisionsresultaten.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Varken jag eller min familj har någon affärsverksamhet. Mina föräldrar lever inte längre, min fru är pensionerad, liksom mina tre systrar, och min yngre bror är jordbrukare och ledamot av det polska parlamentet. En av mina söner driver sitt eget IT-företag och den andre är advokat, och ingen av dem har någon ekonomisk eller finansiell verksamhet som skulle stå i strid med mina framtida förpliktelser hos revisionsrätten.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Jag är beredd att redogöra för mina tillgångar inte bara för revisionsrättens ordförande utan också för allmänheten. Som ledamot av Europaparlamentet lämnar jag en offentlig förklaring om mina ekonomiska intressen i Polen och den offentliggörs på internet. Min ekonomiska situation är helt transparent.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är inte inblandad i något straffrättsligt förfarande. Under de senaste åren har två civilrättsliga förfaranden inletts mot mig på grund av mina kritiska uttalanden. Ett gällde en polsk ministers vanskötsel och slöseri av EU-medel, och det andra gällde bristfällig förvaltning från styrelsens sida i ett statsägt polskt företag som mottagit statsstöd. Jag vann båda målen. Domstolen fann att min kritik var väl underbyggd.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag har inte någon verkställande politisk roll och har inte heller haft någon sådan under de senaste 18 månaderna. År 2015 var jag under ett par månader vikarierande ordförande för valkretsen för partiet Lag och rättvisa i regionen Łódź, dock utan att formellt utsetts till detta. Idag har jag ingen sådan roll.

Såsom ledamot av Europaparlamentet är jag ledamot av Lag och rättvisas politiska råd, vilket är partiets verkställande organ och där alla partimedlemmar som också är parlamentariker ingår.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Om jag utses till ledamot av revisionsrätten kommer jag samtidigt att utträda ur Lag och rättvisas politiska råd. Jag kommer att helt och hållet avbryta all min politiska verksamhet under mandatperioden vid revisionsrätten. Det var exakt så jag gjorde i Polen när jag var ordförande för NIK. Då avbröt jag min politiska verksamhet.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Jag skulle lägga fram alla korrekta fakta och dra alla nödvändiga slutsatser från dessa fakta, och även hänföra ärendet till rättsvårdande insatser. Det kan aldrig bli fråga om några förmånsbehandlingar, varken gentemot landet eller personen. Som ordförande för NIK lade jag fram kritiska rapporter som ledde till att ministrar avgick, även ministrar från min egen politiska krets. 1996 lade jag fram en kritisk rapport om handlandet av ministern för utrikesekonomiskt samarbete som var medlem av det parti jag tillhörde innan jag valdes till NIK. Denna granskning belade oegentligheter som ministern gjort sig skyldig till. Ministern avskedades efter granskningen. Saken togs upp av de rättsliga myndigheterna och jag hyste inga betänkligheter mot att lägga fram de sanna uppgifterna och slutsatserna från dessa.

Jag skulle också vilja tillägga att jag som ordförande för NIK lade fram kritiska granskningsresultat där oegentligheter avseende Polens användning av Phares föranslutningsstöd presenterades oförställt.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

En sund förvaltning av offentliga medel innebär framför allt en förvaltning där inget slöseri och ingen korruption tillåts. På grundval av min erfarenhet från NIK, som kan vara relevant för revisionsrätten, anser jag att det är särskilt viktigt att eliminera utrymmet för skönsmässigt handlande, att inte tillåta intressekonflikter och att säkerställa transparens (öppenhet) i användningen av offentliga medel och ett effektivt kontrollsystem. Kort sagt, sund ekonomisk förvaltning är en förvaltning som inte tillåter skönsmässigt handlande eller intressekonflikter och maximerar transparensen och kontrollernas effektivitet.

Revisionsrätten kan bidra till att förbättra förvaltningen av offentliga medel genom att avslöja missförhållanden och utarbeta specifika rekommendationer för att avlägsna skönsmässighet i beslutsfattandet, eliminera intressekonflikter, öka transparensen och förbättra kontrollerna.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Revisionsrätten gör väldigt mycket för att stärka Europaparlamentets kontrollbefogenheter och ger parlamentet tillförlitlig information om EU-budgetens utgifter. Ökat samarbete är enligt min mening möjligt genom att öka omfattningen av revisionsrättens analytiska arbete.

En ökad roll för revisionsrätten tror jag kan åstadkommas genom att fortsätta den praxis som inleddes 2014 och som består i att göra horisontella granskningar. Två sådana granskningar sedan 2014, en avseende ansvarighetsmekanismer och den andra om risker mot den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget, utgör ett mycket värdefullt undersökningsmaterial och innehåller rekommendationer som är viktiga för parlamentet. Vid revisionsrätten skulle jag förespråka fler horisontella granskningar av denna sort.

Dessutom behöver man lägga större vikt vid genomförandet av revisionsrättens rekommendationer. Både revisionsrätten och parlamentet bör mer resolut ställa granskade institutioner till svars och se till att rekommendationerna genomförs.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Jag anser att ett viktigt mervärde med att utföra effektivitetsrevisioner består i att förbättra distributionen av EU-medel och fördela dem mer rättvist bland mottagarna. En annan fördel är att öka EU-medborgarnas kunskap om hur offentliga pengar spenderas då bättre kunskaper leder till mer förtroende för EU och dess institutioner. Med andra ord ligger mervärdet med effektivitetsrevisioner i att stärka den demokratiska övervakningen av verksamheten i EU:s institutioner och genomförandet av EU:s budget. 

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Samarbetet mellan revisionsrätten och nationella revisionsorgan är gott. Jag gläder mig särskilt åt det goda för att inte säga exemplariska samarbetet mellan revisionsrätten och NIK. Som ordförande för NIK på 1990-talet då Polen var EU-kandidatland inledde jag ett samarbete mellan NIK och revisionsrätten och jag arbetade tillsammans med revisionsrättens ordförande Middelhoek, Friedmann och Nilsson. De goda grunderna för detta samarbete bär nu frukt. I sin årsrapport för 2014 nämner revisionsrätten polska NIK som ett exceptionellt exempel och en modell för gott samarbete.

Jag ser utrymme för förbättringar framför allt genom ytterligare insatser för tillnärmning av revisionsmetoder där revisionsrätten kan dela med sig av sin erfarenhet men också själva söka bästa praxis, såsom NIK:s effektiva modeller för att signalera risk för korruption. Revisionsrätten är naturligtvis inte något utredningsorgan men kan och bör belysa systemrisker och mekanismer som kan generera korruption.

Jag anser att samarbetet också skulle kunna förbättras genom bredare informationsutbyte när det gäller revisionsresultat. Revisionsrätten bör också i större utsträckning använda revisionsresultaten från nationella revisionsorgan, vilket skulle spara in på onödigt dubbelarbete.

Något annat som bör åstadkommas är gemensamma eller parallella revisioner av revisionsrätten och medlemsstaternas högsta revisionsorgan då det här finns en outnyttjad potential för samarbete.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Revisionsrättens rapportering av uppgifter som medlemsstaterna tillhandahållit kan utvecklas framför allt på grundval av de gemensamma revisioner av revisionsrätten och medlemsstaternas högsta revisionsorgan som jag nämnde i svaret på fråga 17 och som skulle beakta problemet avseende tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstater tillhandahåller. Det skulle till exempel kunna vara möjligt att gemensamt granska huruvida kommissionen får tillförlitlig information om användningen av medel för jordbrukssammanslutningar.

Detta är dock en behörighet för de högsta revisionsorganen. Det polska revisionsorganet – NIK – har lagstadgade befogenheter att utföra gemensamma kontroller med Europeiska revisionsrätten på villkor som är fastslagna i en ömsesidig överenskommelse.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja. Om parlamentets ståndpunkt är negativ kommer jag att be den polska regeringen att överväga att dra tillbaka min kandidatur.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	15.3.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	9 12 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Monica Macovei, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Richard Ashworth, Karin Kadenbach, Andrey Novakov, Julia Pitera, Miroslav Poche
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Xabier Benito Ziluaga