BETÄNKANDE om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU

10.5.2016 - (2015/2225(INI))

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Anthea McIntyre

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU

(2015/2225(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)[1], särskilt artiklarna 11, 114.3, 168.1 och 191,

–  med beaktande av rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG[3],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005[4],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG[5],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel[6],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020[7],

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 870/2004 av den 24 april 2004 om inrättande av ett gemenskapsprogram för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser inom jordbruket och om upphävande av förordning (EG) nr 1467/94[8], och av kommissionens rapport av den 28 november 2013 Genetiska resurser inom jordbruket – från bevarande till hållbart nyttjande (COM(2013)0838),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder[9],

–  med beaktande av samförståndsavtalet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 14 juli 2014 om samarbete inom jordbruk och landsbygdsutveckling 2014–2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om framtiden för trädgårdsnäringen i Europa – tillväxtstrategier[10],

–  med beaktande av den studie som genomfördes 2014 av utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik – Jordbruk och landsbygdsutveckling Precision agriculture: An opportunity for EU farmers – potential support with the CAP 2014-2020,

–  med beaktande av 2013 års studie från Bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ (Stoa) Tekniska alternativ för att ge mat åt tio miljarder människor,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 februari 2012 om det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (COM(2012)0079),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2012 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa (COM(2012)0060),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 16 oktober 2015 om inrättande av högnivågruppen av vetenskapliga rådgivare (C(2015)6946),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2015 Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (COM(2015)0215),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om patent och växtförädlares rättigheter[11],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0174/2016), och av följande skäl:

A.  Våra samhällen står inför många utmaningar med avseende på jordbruket och måste bidra på sitt sätt. År 2050 beräknas världens befolkning uppgå till 9,6 miljarder människor, vilket betyder att det kommer att finnas 2,4 miljarder fler människor än i dag.

B.  Den beräknade globala befolkningsökningen innebär att produktionen och utbudet av livsmedel skulle behöva öka med mellan 60 % och 110 %, baserat på ett stort antal uppskattningar hämtade från olika modeller och antaganden, för att möta denna efterfrågan[12]. I genomsnitt slängs minst en tredjedel – i vissa sektorer nästan hälften – av all producerad mat, och ett av de mest effektiva sätten att möta den förväntade efterfrågan utan att göra slut på knappa resurser är att utnyttja tekniska lösningar för att öka produktionen, förbättra distributionssätten och ta itu med matsvinnet.

C.  Det finns ett stort behov av att producera mer livsmedel som är säkra, hälsosamma och näringsrika för EU:s och världens befolkning i syfte att ta itu med undernäring, övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar osv. EU:s höga kvalitetsstandarder för livsmedel är erkända i hela världen.

D.  Det finns många alternativa sätt att använda marken som konkurrerar med jordbruket, till exempel urbanisering, industri, turism och fritidsverksamhet.

E.  Jordbruksråvaror erbjuder tillväxtmöjligheter för grön kemi.

F.  Ett mer hållbart jordbruk blir ett allt viktigare mål för aktörerna, eftersom de å ena sidan behöver kontrollera kostnaderna för att säkra inkomsterna, och å andra sidan behöver hantera utarmningen och degraderingen av naturresurser (mark, vatten, luft och biologisk mångfald). Jordbruket står för 70 % av världens användning av sötvatten, och tillgången till vatten är redan en kraftigt begränsande faktor för jordbruksproduktionen i vissa av EU:s och världens regioner. Användningen av dricksvatten i jordbruket kan minskas betydligt genom en effektiv användning av modern bevattningsteknik och odling av grödor som är anpassade till det lokala klimatet.

G.  Kvävegödselmedel ger hög avkastning, men deras tillverkning använder cirka 50 % av den totala mängden fossila bränslen som används i jordbruksproduktionssystem.

H.  Den globala energiefterfrågan förespås öka med 40 % till 2030, och man måste nu fundera allvarligt på att bemöta denna efterfrågan med större energieffektivitet och en säker energimix som omfattar förnybar energi. Forskning har visat att kortare produktionskedjor kan leda till minskad energiåtgång, vilket är bra ur både kostnads- och miljösynpunkt.

I.  Upp till 40 % av världens skördar går förlorade till växtskadegörare och växtsjukdomar varje år, och denna siffra förväntas öka kraftigt under de kommande åren. Åtgärder måste vidtas för att förhindra att siffran ökar ytterligare, inklusive genom systeminriktade lösningar och anpassning av befintliga produktionsmodeller. Klimatförändringarna bidrar till denna förlust och leder till uppkomsten av ekologiskt nya växtskadegörare och växtsjukdomar.

J.  Den globala uppvärmningen genererar extrema väderförhållanden som resulterar i torka och översvämningar som orsakar avsevärda skador för de berörda befolkningsgrupperna och allvarligt äventyrar deras livsmedelsförsörjning. Motståndskraft mot klimatfaktorer i biologiskt och strukturellt olika jordbruksekosystem kan hjälpa till att minska denna risk.

K.  EU:s genetiska odlingspotential förverkligas inte på ett konsekvent sätt i det europeiska jordbruket, där skördarna har legat på samma nivå de senaste åren.

L.   De växtgenetiska resursernas mångfald och kvalitet spelar en avgörande roll för jordbrukets motståndskraft och produktivitet, och är således avgörande för ett långsiktigt jordbruk liksom för en tryggad livsmedelsförsörjning.

M.  Att komma till rätta med avkastningsskillnaden utgör ett särskilt stor problem för forskningsagendan för hållbart jordbruk.

N.  Precisionsjordbruket använder automatisering och annan teknik för att göra viktiga jordbruksmetoder mer exakta och effektiva, genom att använda systembaserade metoder för att samla in och analysera data och optimera samspelet mellan väder, jord, vatten och grödor. Precisionsjordbruk är ett sätt att minska användningen av bekämpningsmedel, gödningsmedel och vatten samtidigt som man förbättrar jordens bördighet och optimerar avkastningen.

O.  Markvetenskapen visar att sund, levande mark ger näring åt och skyddar grödor via nyttiga arter som skyddar mot sjukdomar och skadegörare och som också förser grödor med näringsämnen och vatten i utbyte mot socker i växtrötternas exsudater. Jordbruksmetoder kan påverka markens biologiska, kemiska och fysiska kvalitet negativt, med konsekvenser som jorderosion, försämrad jordstruktur och minskad bördighet.

P.   Fördelarna med innovativ teknik bör inte begränsas till en sorts jordbruk utan behöver tillämpas på alla jordbrukstyper, såväl konventionellt som ekologiskt jordbruk, såväl djuruppfödning som spannmålsodling och såväl storskaligt som småskaligt jordbruk.

Q.  Antalet aktiva substanser i bekämpningsmedel minskade med 70 % mellan 1993 och 2009, samtidigt som skadedjursangrepp har blivit allt vanligare i Europeiska unionen. Godkännandeförfarandet, inbegripet kriterierna för att definiera verksamma ämnen och för nya ämnen som ett alternativ till växtskyddsprodukter, utgör en allt större utmaning för EU:s jordbruk och befolkning. Bristen på verksamma ämnen för mindre användningsområden måste skyndsamt åtgärdas.

R.  Otillräckliga växtskyddslösningar för särskilda grödor äventyrar kvaliteten, mångfalden och den hållbara produktionen av livsmedelsgrödor i EU, med direkta effekter som beräknas uppgå till över 1 miljard euro, inbegripet produktionsförluster och extra kostnader för jordbrukarna.

S.  Kortsiktiga cykler för politiska prioriteringar och prioriteringar för forskningsfinansiering kan skada kompetensen, infrastrukturen och innovationsnivån inom jordbruket, och man bör prioritera dels en effektiv överföring av forskningsresultat från vetenskapen till jordbrukarna, dels forskningsprogram som syftar till att förbättra hållbarheten i jordbruket, minska produktionskostnaderna och öka konkurrenskraften.

Precisionsjordbruk

1.  Europaparlamentet konstaterar att jordbrukssektorn alltid har förlitat sig på nya affärsmodeller för jordbruk och nya metoder som innefattar ny teknik och nya produktionsmetoder för att öka avkastningen och anpassa jordbruket till nya och föränderliga omständigheter. Parlamentet betonar att ekosystemtjänster, såsom näringscykeln, är mycket viktiga för jordbruket, och att vissa funktioner, såsom koldioxidbindning, går längre än livsmedelsproduktion.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att innovation kan bidra till att få till stånd ett hållbart jordbruk i EU, och anser att tekniken för precisionsjordbruk är särskilt viktig för en fortsatt utveckling, men är medvetet om att dess utbredda användning begränsas av bland annat teknikens tillförlitlighet och hanterbarhet och de begränsade kunskaperna om den samt möjligheterna att anpassa den till alla jordbrukstyper och jordbruksstorlekar.

3.  Europaparlamentet anser att de principer som underbygger precisionsjordbruket kan ge stora fördelar för miljön, öka jordbrukarnas inkomster, rationalisera användningen av jordbruksmaskiner och avsevärt öka resurseffektiviteten, inklusive användningen av vatten i bevattningssyften. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen att främja strategier som stimulerar utvecklingen och utbredningen av tekniken för precisionsjordbruk till alla sorters jordbruk, oavsett storlek och produktion, och för såväl odling som djuruppfödning.

4.  Europaparlamentet framhåller särskilt att den innovativa processen i precisionsjordbruket behöver komma till rätta med de höga kostnaderna för att utveckla och tillämpa viss teknik inom precisionsjordbruket, och att jordbrukare och hela leverantörskedjan behöver delta aktivt i utvecklingen av tekniken för att säkerställa tydliga fördelar på jordbruksnivå och för att hjälpa jordbruken att bli mer motståndskraftiga.

5.   Europaparlamentet är övertygat om att ekonomisk utveckling och hållbar produktion inte utesluter varandra och att de kan uppnås genom innovation. Parlamentet betonar att innovation i teknik och styrning måste stödjas genom säkerställande av enhetlig reglering, tydlighet och utrymme för företagande, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa att innovation uttryckligen beaktas i framtida översyner och reformer av relevant lagstiftning. Parlamentet betonar att det europeiska jordbruket kan producera produkter av hög kvalitet och med ett högt mervärde tillsammans med lönsamma och kunskapsbaserade lösningar för att föda en allt större och alltmer krävande världsbefolkning.

6.  Europaparlamentet uppmanar industrin, kommissionen och medlemsstaterna att arbeta i partnerskap för att göra robotteknik och annan teknik inom precisionsjordbruket mer effektiv och anpassningsbar, så att forskningsmedlen används effektivt till förmån för jordbruk och trädgårdsodling.

7.  Europaparlamentet uppmanar dessutom näringslivet att utnyttja de möjligheter som innovation ger upphov till för att utveckla precisionsjordbruksmöjligheter som är tillgängliga för alla, och på så sätt ge personer med funktionsnedsättning egenmakt, främja jämställdhet och bredda kompetensbasen och sysselsättningsmöjligheterna på landsbygden.

8.  Europaparlamentet ser positivt på att robotteknik inom precisionsjordbruket tas upp i det arbetsprogram för 2016–2017 för Horisont 2020 som nyligen publicerades, men beklagar att det för förslag som lämnas in inom denna ram inte ställs krav på en fleraktörsmetod, vilket kan innebära att jordbrukare utestängs från innovativt utvecklingsarbete. Parlamentet betonar att precisionsjordbruk kan minska resursanvändningen med minst 15 %. Parlamentet uppmuntrar tillämpningen av precisionsjordbruk som tillhandahåller nya heltäckande angreppssätt för jordbruksdrift, såsom GPN/GNSS-teknikbaserade maskiner och fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS).

Stordata och databehandling

9.  Europaparlamentet påpekar att jordbrukssektorn, liksom alla andra näringsgrenar, genomgår förändringar. Parlamentet betonar att det moderna jordbruket endast har blivit möjligt genom att man har accepterat vetenskapliga och tekniska framsteg, och att digitala framsteg också innebär möjlighet till vidareutveckling inom jordbrukssektorn.

10.  Europaparlamentet betonar att insamlingen och analysen av stora mängder integrerad data skulle kunna driva innovationen i jordbruket och är särskilt användbart för att hantera och utveckla en effektiv och hållbar livsmedelskedja som kommer jordbrukarna, ekonomin, konsumenterna och miljön till godo. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avskaffa hindren för att integrera komplexa och fragmenterade IKT-system, stimulera investeringar och täcka utbildningskostnader, och göra de resurser som krävs mer tillgängliga för jordbruket.

11.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Europeiska rymdorganisationen (ESA) gjort när det gäller utvecklingen av precisionsjordbruket. Parlamentet anser att ESA:s satellit Sentinel 2B, som ska placeras i omloppsbana i slutet av 2016, kan ge en tydligare bild av hur mycket mark som täcks av grödor och skog, och därmed göra det möjligt att genomföra jordbrukspolitiken mer effektivt, rationalisera användningen av resurser samt fastställa den optimala tiden för skörd. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja användningen av satellitbaserade system.

Förvaltning av jord, vatten och näringsämnen

12.  Europaparlamentet inser att markförstöring är ett stort problem inom jordbruksproduktionen, och efterlyser större ambitioner och insatser för att förbättra metoderna för jord- och vattenförvaltning, särskilt mot bakgrund av klimatförändringarna. Parlamentet välkomnar utvecklingen av tekniken för fasta körspår (CTF), som leder till en minskning av markskador som orsakas av att marken överarbetas, och välkomnar också den senaste tidens ansträngningar för att integrera teknik för högupplöst fjärranalys i ekologiskt jordbruk. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att kvantifiera de fördelar för miljön och produktionen som denna nya teknik ger, och att säkerställa medvetenhet, kunskap och tekniköverföring.

13.  Europaparlamentet begär att jordbrukare ska inkluderas i utformningen, testningen och spridningen av teknik för kartläggning av marknäringen för att hjälpa till att göra den mer effektiv.

14.  Europaparlamentet beklagar att effektiviteten i användningen av näringsämnen i EU är mycket låg, och betonar att det behövs insatser för att göra användningen av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) mer effektiv, i syfte att minska dessa ämnens inverkan på miljön och förbättra livsmedels- och energiproduktionen. Parlamentet efterlyser riktad forskning (och tillämpad användning av den) för att förbättra övervakningen av näringsämneseffektivitet och ytterligare optimering av teknik för variabla doser.

15.  Europaparlamentet håller med om att utvecklingen av ny teknik och innovativa jordbruksmetoder avsevärt kan bidra till att minska användningen av växtskyddsprodukter, gödningsmedel och vatten, samt till att bekämpa markerosion.

Genetisk mångfald

16.  Europaparlamentet anser att förlusten av genetisk mångfald under det senaste århundradet hotar en tryggad livsmedels- och foderförsörjning och urholkar EU:s strategier för ett hållbart jordbruk, skydd av den biologiska mångfalden och åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet anser att monokulturer och avsaknaden av växelbruk är en stor faktor bakom denna förlust. Parlamentet anser att alla växt- och djurarter, inklusive lantsorter och deras vilda och halvvilda släktingar, samt gamla sorter och pionjärsorter är mycket viktiga för att den genetiska mångfalden, avels- och växtförädlingsprogram och produktion av en tillräcklig mängd näringsrika och hälsosamma livsmedel ska kunna upprätthållas.

17.  Europaparlamentet anser att EU:s regelverk bör göra det möjligt för jordbrukare och uppfödare att på bästa sätt använda sådana genetiska resurser för att säkerställa biologisk mångfald och innovation när de tar fram nya växtsorter och djurarter. Parlamentet betonar att EU:s regelverk alltid bör syfta till att undvika att sådana innovativa processer undergrävs på grund av att onödiga administrativa bördor läggs på uppfödare och jordbrukare.

18.  Europaparlamentet betonar att det behövs en mer omfattande dialog mellan genbanker, privat och offentlig växtforskning, uppfödare, slutanvändare samt alla övriga aktörer som är involverade i bevarandet och användningen av genetiska resurser, i syfte att bygga upp återhämtningsförmågan och bemöta utmaningarna med ett hållbart jordbruk i hela Europa.

19.  Europaparlamentet framhåller det stöd som GD Jordbruk och landsbygdsutveckling (AGRI) och GD Forskning och innovation (RTD) tidigare gav till verksamheter för bevarande av genetiska resurser, till exempel det europeiska nätverket för bevarande av inhemska frön (ENSCONET), och begär att efterföljande program fortsätter att stödja verksamheter för bevarande av grödornas och boskapens genetiska variation, särskilt användningen på plats av genetiska resurser genom åtgärder på gården.

20.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att bevarandet av genetiska resurser öppnas för ett större antal växt- och djurarter, och att forskningsanslagen på detta område resulterar i tekniska förbättringar för jordbruk och trädgårdsodling.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för EU:s strategi för bevarande av den genetiska mångfalden inom jordbruket, som föreskrivs i åtgärd 10 i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.

22.  Europaparlamentet anser att man måste använda samlingar av embryonalt material på ett ansvarsfullt sätt för att identifiera och karaktärisera egenskaper för effektiv resursanvändning, motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar och andra egenskaper som medför högre kvalitet och bättre motståndskraft. Parlamentet anser att detta kräver en större betoning på fenotypning, som är en särskild begränsning för många grödor.

23.  Europaparlamentet konstaterar att det effektivaste sättet att upprätthålla genetisk mångfald inom jordbruket är att använda den in vivo. Av de tre kriterier (särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet) som tillämpas på EU:s officiella sortlistor noterar parlamentet att enhetlighet och stabilitet inte är naturliga egenskaper i genetiskt olika växter. Trots att anpassningen till klimatförändringarna är beroende av hög genetisk variation blir utsädesmarknaderna allt mer koncentrerade och variationen per sort allt mindre. Parlamentet stöder den roll som system för och utbyten av egenproducerat utsäde spelar för att stärka jordbrukarnas position, och ser deltagandebaserad förädling och uppfödning som en lång tradition av innovation på landsbygden.

24.   Europaparlamentet anser att genetiska resurser måste bibehållas och användas för att livsmedelsförsörjningen ska kunna tryggas på lång sikt och för att den genetiska basen för moderna växtförädlings- och djuravelsprogram ska kunna breddas. Parlamentet inser att det inom det ekologiska jordbruket finns en brist på nya sorter som är motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur och som kan odlas utan användning av växtskyddsmedel. Parlamentet stöder konceptet med tillgång till och rättvis fördelning av avkastningen från genetiska resurser, men begär med eftertryck att Nagoyaprotokollet, enligt förordning (EU) nr 511/2014 och genomförandeförordning (EU) 2015/1866, ska genomföras på ett pragmatiskt och möjliggörande sätt, så att växtförädlare och uppfödare inte blir avskräckta från att använda material från vilda växt- och djurarter för att introducera nya egenskaper, såsom motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar, näringsmässig kvalitet och ökad miljömässig motståndskraft, på grund av alltför komplexa förfaranden och höga kostnader. Parlamentet noterar att detta bör göras utan att man tar makten från landsbygdssamhällen som har förvaltat arter och förädlat sorter under årens lopp.

25.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att lokala rasers avelsprestationer bevaras och utvecklas, med tanke på deras förmåga att anpassa sig till den miljö som de kommer ifrån, samt att jordbrukarnas rätt att förädla växter på egen hand och att lagra och utbyta utsäde av olika arter och sorter respekteras, för att garantera den genetiska mångfalden i det europeiska jordbruket.

26.  Europaparlamentet erkänner behovet av att stödja lämpliga växtföljder som förblir lönsamma för jordbrukarna. Parlamentet framhåller också att man, utöver genetiska resurser, måste behålla en rad lämpliga växtskyddsverktyg för ett brett spektrum av grödor. Parlamentet betonar att utan sådana verktyg kommer mångfalden av grödor som kan produceras på ett lönsamt sätt att drabbas hårt.

Precisionsförädling och precisionsavel

27.   Europaparlamentet anser att kontinuerliga framsteg behövs avseende innovativ växtförädling och djuravel genom tillämpning av säker och beprövad teknik som syftar till att utöka inte bara de olika egenskaper som ger grödor motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar, utan även utbudet av olika livsmedelsråvaror med näringsmässiga och hälsofrämjande egenskaper på marknaden.

28.  Parlamentet inser betydelsen av markörbaserad selektion (MAS) och molekylärbaserad SMART precisionsförädling, som nu ofta är väl integrerade i många förädlings- och avelsprogram, och även de möjligheter till förbättrade grödor som ges av precisionsförädling, till exempel användningen av zinkfingernukleaser (ZNF) och CRISPR (clustered regularly interspaced short palindromic repeats) i riktade mutationer i arvsmassan, riktad mutagenes (ODM) och användningen av hybrider med cytoplasmisk manlig sterilitet (CMS) i protoplastfusion eller vävnadskulturbaserade metoder.

29.  Parlamentet anser att det är viktigt att säkerställa ett långsiktigt stöd till utveckling och användning av framtida tekniska verktyg som kan göra det möjligt för förädling och avel att framgångsrikt möta samhällsutmaningarna i framtiden.

30.  Europaparlamentet betonar att man inte utan goda vetenskapliga skäl får hämma tillämpningen av och experiment med teknik för högprecisionsförädling eller högprecisionsavel, och att lagstiftningen bör vara ändamålsenlig i syfte att hålla takten med utvecklingen utan att bli betungande.

31.  Europaparlamentet inser möjligheterna med ny teknik för riktad utveckling och riktat urval av djuregenskaper, även sådana med välbefinnande- och hälsovinster, såsom kullig boskap eller motståndskraft mot prionsjukdomar. Parlamentet betonar man behöver utforska och på lämpligt sätt reglera denna teknik innan den tillämpas, med tanke på de eventuella följderna för människors hälsa, för djurs hälsa och välbefinnande samt för miljön och den biologiska mångfalden.

32.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör offentliggöra den slutliga rapporten från arbetsgruppen för ny teknik och använda dess vetenskapliga rön som grund för att bland annat klargöra den rättsliga statusen för de förädlings- och avelsmetoder som är under granskning, och att i sina överläggningar använda en gedigen juridisk analys.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar till en öppen och insynsvänlig dialog mellan alla intressenter och allmänheten om en ansvarsfull utveckling av innovativa högprecisionslösningar för förädlings- och avelsprogram, inbegripet om dess risker och fördelar. Parlamentet noterar att insatser kommer att krävas för att öka jordbrukarnas och allmänhetens kunskaper om och förståelse för ny teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att konsumenter och jordbrukare får tillräcklig information om ny och framväxande förädlings- och avelsteknik, så att en öppen och upplyst offentlig debatt kan äga rum.

34.  Europaparlamentet uttrycker oro över det beslut som Europeiska patentverkets (EPO) stora besvärskammare fattade den 25 mars 2015 i målen G2/12 och G2/13.

Växtskyddsmedel

35.  Europaparlamentet betonar att man snarast behöver granska genomförandet av regelverket för växtskyddsmedel och utarbeta ett enhetligt, effektivt, förutsägbart, riskbaserat och vetenskapligt välgrundat system för bedömning och godkännande. Parlamentet anser att det är viktigt att i så hög grad som möjligt minska jordbrukarnas beroende av bekämpningsmedel, med beaktande av att produktionen av livsmedel och foder bedrivs i en konkurrensutsatt, internationell miljö. Parlamentet anser att det är viktigt att ta fram växtskyddsmedel som är kostnadseffektiva, säkra att använda och miljövänliga.

36.  Europaparlamentet välkomnar initiativen inom ramen för kommissionens arbetsprogram Refit 2016, enligt vilka EU är skyldigt att genomföra en utvärdering av förordningarna (EG) nr 1107/2009 och (EG) nr 396/2005. Parlamentet betonar att Refit-processen inte får leda till att livsmedelssäkerhets- och miljöskyddsstandarder sänks.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i rapporten till parlamentet och rådet ta upp alternativ för att ändra och förbättra den nuvarande lagstiftningen, särskilt i fråga om hur det ömsesidiga erkännandet av godkännanden och processen för zonutvärderingar fungerar.

38.  Europaparlamentet understryker att det zonbaserade systemet för godkännanden inte fungerar på grund av den fortsatta användningen av föråldrade nationella godkännandemetoder, och uppmanar kommissionen att harmonisera systemet för godkännande för att säkerställa ömsesidigt erkännande av produkter i alla medlemsstater i de zoner som fastställs i förordning (EG) nr 1107/2009.

39.  Europaparlamentet välkomnar det senaste europeiska forskningsområdets nätverk för integrerat växtskydd (IPM-ERANET) och den nya samordningsplattformen för ”mindre användningsområden”, men anser att plattformen skulle kunna utnyttjas bättre om forskning och innovation för att åtgärda avsaknaden av växtskyddsmetoder för mindre användningsområden och specialgrödor omfattades.

40.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att effekten av verksamma ämnen bedöms på ett genomblickbart sätt i syfte att säkerställa ett hållbart jordbruk i linje med EU-lagstiftningen, och att de risker och faror som förknippas med användningen av produkter undersöks på ett heltäckande sätt. Parlamentet erinrar om att försiktighetsprincipen bör tillämpas när graden av osäkerhet är för hög för att säkerställa folkhälsa eller goda jordbruks- och miljöförhållanden.

41.  Europaparlamentet uppmanar GD Hälsa och livsmedelssäkerhet (SANTE) att fastställa tydliga kriterier för definitionen av verksamma ämnen med låg risk för utveckling och användning av bekämpningsmedel med låg risk, och samtidigt beakta nya vetenskapliga rön och säkerställa att målen om hälsa och miljöskydd uppfylls, och att säkerställa att säkerhetsdata finns med bland de kriterier som tillämpas på alla potentiella lågriskämnen.

42.  Europaparlamentet anser att ämnen med låg risk, inbegripet icke-kemiska alternativ till växtskyddsmedel, såsom biologiska bekämpningsmedel, bör ges provisoriskt godkännande för användning och prioriteras för bedömning av de rapporterande medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) för att bidra till att uppnå syftet med direktiv 2009/128/EG i fråga om integrerat växtskydd och hållbar användning av bekämpningsmedel, särskilt för produktanvändning på mindre grödor och specialgrödor.

43.  Europaparlamentet betonar att jordbrukarna behöver ha fler verktyg till hands för att skydda sina grödor och bestämma vilka åtgärder som bäst kommer att skydda deras odlingar. Parlamentet uppmuntrar därför till större användning av olika alternativ till traditionella bekämpningsmedel, inklusive biologiska bekämpningsmedel, som en del i ett integrerat växtskydd, och efterlyser större insatser för att utveckla mer kostnadseffektiva alternativ genom stöd till fältarbete om och mer demonstrationer av icke-kemiska alternativ och lågriskåtgärder och mer miljövänliga bekämpningsmedel.

44.  Europaparlamentet noterar att biologisk bekämpning är metoder för att skydda grödor som är baserade på användningen av levande organismer eller naturliga ämnen, och som skulle kunna minska användningen av traditionella bekämpningsmedel och bidra till mer motståndskraftiga grödor.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan och inrätta en expertgrupp för att utveckla ett mer hållbart skadedjurshanteringssystem. Parlamentet framhåller potentialen hos växtskyddssystem som förbättrar samspelet mellan växtförädling, naturliga bekämpningssystem och bekämpningsmedelsanvändning.

46.  Europaparlamentet noterar att en snabbare godkännandeprocess skulle innebära ett ökat utbud på marknaden av växtskyddsmedel med låg risk och minska den risk för resistens mot verksamma ämnen och de effekter på arter utanför målgruppen som är förknippade med allmänt använda växtskyddsmedel.

47.  Europaparlamentet anser att ett snabbare godkännandeförfarande skulle stimulera industrins forskning om utveckling av nya verksamma ämnen med låg risk, inbegripet nya innovativa ämnen med låg risk, vilket skulle säkerställa att jordbrukare har tillräckliga växtskyddsverktyg till sitt förfogande för att snabbare kunna övergå till hållbara växtskyddsmedel och göra integrerat växtskydd mer effektivt.

48.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaternas och kommissionens genomförande och utvärdering av genomförandet av integrerat växtskydd och direktiv 2009/128/EG går så långsamt.

Kompetensutveckling och kunskapsöverföring

49.  Europaparlamentet är medvetet om att utvecklingen av jordbruksrelaterad teknik kräver en mängd olika specialistfärdigheter och specialistkunskaper som tillämpas på ett tvärvetenskapligt sätt – bland annat allmän växt-, djur- och miljövetenskap, fysiologi och teknik.

50.  Europaparlamentet beklagar den allt större kunskapsbristen i många av dessa yrken och uppmanar medlemsstaterna att i partnerskap med industrin, forskningsinstitutioner och andra relevanta intressenter utforma sina nästa program för landsbygdsutveckling, inklusive europeiska innovationspartnerskap, i syfte att kartlägga möjligheter att stödja kompetensutveckling och kunskapsöverföring på dessa områden, bland annat med hjälp av fortbildning och lärlingsplatser för unga jordbrukare och nya aktörer.

51.  Europaparlamentet uppmanar den jordbrukstekniska sektorn att i högre grad samordna och integrera demonstrationer på jordbruksföretag och användning av demonstrations- och kontrollgårdar i syfte att utbyta bästa praxis på regional, nationell och europeisk nivå med hjälp av tillgängliga eller nya program, initiativ eller resurser.

52.  Europaparlamentet är medvetet om den potential som precisionsjordbruk och integrering av digital teknik kan ha för att göra jordbruket mer attraktivt för unga jordbrukare och skapa nya möjligheter till tillväxt och sysselsättning på landsbygden. Parlamentet anser att man genom att investera i utvecklingen av denna teknik kan främja ett generationsbyte inom jordbruket.

Forsknings- och finansieringsprioriteringar

53.  Europaparlamentet erkänner att det finns långsiktiga utmaningar med ett hållbart jordbruk och en hållbar trädgårdsodling, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en långsiktig investeringsplan, där ett sektorsbaserat synsätt prioriteras, med kontinuerlig finansiering för grundforskning och tillämpad forskning. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att förbättra fortbildningen för specialister på hållbart jordbruk samt se till att expertrådgivning finns tillgänglig.

54.  Investeringsplanen bör innehålla kostnadseffektiva lösningar och vara tillämplig för småskalig produktion och för landsbygdsområden, de yttersta randområdena och bergsområden. Parlamentet betonar att jordbrukarna är de främsta förvaltarna av miljön i Europa och att de behöver kontinuerlig tillgång till innovation och forskning, så att de kan producera livsmedel, foder och andra produkter på ett hållbart och mer kostnadseffektivt sätt, och samtidigt skydda miljön åt kommande generationer och öka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster.

55.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts inom tillämpad forskning de senaste åren, men begär att mer ska göras för att överföringen av kunskaper till slutanvändarna ska kunna säkerställas, och att jordbrukare och andra användare av jordbruksteknik och jordbruksprodukter, inklusive små jordbruk, ska involveras.

56.  Europaparlamentet begär att det europeiska innovativa partnerskapet för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, under den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, ska intensifieras i syfte att upprätta partnerskap mellan innovativa aktörer, inklusive alla jordbrukare, särskilt jordbrukare som driver småskaliga jordbruk, längre bort från EU:s beslutsfattande centrum.

57.  Parlamentet noterar att man i medlemsstater där offentlig-privata partnerskap används på ett intelligent sätt ser en större övergång till tillämpad forskning och ett större inflytande för slutanvändarna.

58.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna måste utforma projekt som inriktas på utvecklingen av mer resurseffektiva jordbruksmetoder och varianter av grödor, inklusive varianter som är speciellt anpassade till lokala förhållanden, som syftar till att bevara och förbättra jordens bördighet och näringsämnescyklerna, särskilt med tanke på den minskande tillgången på vatten och vissa viktiga komponenter i gödningsmedel, till exempel fosfat. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera investeringar i den cirkulära ekonomin och klimatsmarta jordbruksmetoder, med tillräckliga finansieringsinitiativ för forskning och användning av jordbrukarna. Parlamentet understryker att fördelarna med akvaponik, slutna kretslopp för näringsämnen, agroekologi, inklusive skogsjordbruk, markvårdande jordbruk och hållbart skogsbruk, sapropel, korta foderkedjor, naturbete och resurssnål produktion noggrant bör undersökas, spridas och främjas.

59.  Europaparlamentet anser också att kommissionen och medlemsstaterna måste utforma innovativa projekt för produktion av produkter som inte är livsmedel (bioekonomi, förnybar energi osv.) och tjänster i syfte att utveckla en jordbruksindustri som är mer resurseffektiv (bättre tillvaratagande av vatten, energi, växtnäring, djurfoder osv.) och mer oberoende.

60.  Europaparlamentet noterar att det i stora delar av EU finns allt färre oberoende eller offentligt finansierade centrum för utbildning, yrkesutbildning och innovation inom jordbruket, och att de centrum som finns inte i tillräcklig utsträckning erbjuder tvärvetenskapliga metoder på nya områden såsom jordbruksteknik. Parlamentet erkänner att i vissa medlemsstater är jordbrukarnas kvalifikationer fortfarande begränsade, vilket försvårar tillgången till och tillämpningen av ny teknik, och uppmanar därför kommissionen att utarbeta en europeisk plan för investeringar i teknisk eller högre jordbruksutbildning.

61.  Europaparlamentet välkomnar det nyligen lanserade europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-AGRI), som syftar till att koppla ihop forskning och praktiskt jordbruk, och uppmanar kommissionen att spela en aktiv roll för att öka samordningen på nationell och gränsöverskridande nivå, främja en tydlig innovationsagenda kopplad till Horisont 2020 och garantera lämplig kunskapsöverföring till slutanvändarna.

62.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att öka medvetenheten i samhället om jordbrukets betydelse i EU, och att utveckla transeuropeiska centrum för innovation på jordbruksområdet som kan visa på och möjliggöra lämplig tillgång till innovativ ny teknik, hållbart jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och självförsörjning.

63.  Europaparlamentet betonar att verksamheten i dessa centrum bör göra ny teknik tillgänglig, inte bara för ett hållbart jordbruk utan också för en hållbar landsbygdsutveckling, genom att arbeta tillsammans med lokalsamhällen, små och medelstora företag på landsbygden, kooperativ och producentorganisationer. Parlamentet understryker att centrumen bör vara insynsvänliga och öppna för allmänheten och jordbrukare samt sektorsövergripande, och att de bör främja dialog mellan sektorer som eventuellt berörs av innovation på olika sätt.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att traditionella tekniker och traditionella jordbruksföretag kan blomstra – vid sidan av tekniska och vetenskapliga innovationer – eftersom de är en oerhörd tillgång som representerar kulturell, lantlig, historisk och turistisk mångfald och ger försörjning åt många småbrukare i EU i de mest skiftande områden.

65.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja de finansieringsinstrument som har inrättats inom ramen för samförståndsavtalet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken i fråga om jordbruk och landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020.

66.  Europaparlamentet framhåller mervärdet med dessa instrument, särskilt i fråga om hävstångseffekter och lånegarantier som syftar till att stimulera genomförandet av forskningsagendan för ett hållbart jord- och skogsbruk, inbegripet samhällsutmaning 2 i Horisont 2020. Parlamentet anger framför allt de fördelar som instrumenten ger i fråga om att minska investeringsbehov och risker för jordbrukare som vill börja använda dyr teknik och dyra metoder för precisionsjordbruk.

Europa i centrum för vetenskaplig utveckling och innovation

67.  Europaparlamentet noterar att landsbygdsområden, inklusive de yttersta randområdena och bergsområden, är mer utsatta för faktiska och eventuella klimatförändringar, vilket gör dem mindre attraktiva och mer utsatta för trender som en åldrande befolkning och avfolkning. Parlamentet inser att jordbruket måste ha möjlighet att anpassa sig för att kunna hantera förändringar med hjälp av alla tekniska lösningar som finns för att säkerställa en mer hållbar användning av jordbruksmark.

68.  Parlamentet konstaterar att modern teknik inom jordbruket och en bredare markanvändningssektor kan hjälpa dessa sektorer att på ett rättvist sätt bidra till de globala ansträngningarna för att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram behovet av att utvidga definitionen av ”produktivt jordbruk” och att till fullo stödja och respektera de jordbruksmarker som tillhandahåller offentliga nyttigheter för begränsning av klimatförändringarna och koldioxidbindning, inklusive agroekologiskt jordbruk.

69.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att bevara jordbruk i områden såsom bergsområden och EU:s yttersta randområden, och stöder alla åtgärder för att säkerställa att också de huvudsakligen små jordbruksföretagen där ska få tillgång till spetsteknik som är särskilt anpassad till deras behov.

70.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att ny teknik fortsätter att utvecklas i EU, inte hämmas av onödig och tungrodd reglering och tillåts visa och leverera sitt värde och sina fördelar, eftersom en rimlig EU-reglering, inriktad på konsumenternas säkerhet och hälsa samt på miljöskydd, och som bygger på oberoende, sakkunnigbedömda vetenskapliga fakta, gör att jordbruksprodukter från EU kan bli konkurrenskraftiga och attraktiva på den inre marknaden och de globala marknaderna, och begär att denna princip ska iakttas även i fortsättningen.

71.  Europaparlamentet noterar särskilt de höga kostnader, de långa tidsramar och den affärsmässiga osäkerhet och osäkerhet om rättsläget som införandet av ny teknik och hållbara produkter på marknaden innebär med gällande EU-bestämmelser. Detta är ännu mer märkbart i de yttersta randområdena och i avlägsna landsbygdsområden, missgynnade områden och bergsområden.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda och stärka de yttersta randområdenas särdrag, genom att genomföra pilotprojekt inom området teknisk och vetenskaplig innovation som ska minska de naturbetingade nackdelarna och de svårigheter som områdena på grund av sin ringa storlek har att få tillgång till och tillämpa de senaste vetenskapliga och tekniska rönen.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin regleringsram i linje med principerna om bättre lagstiftning för att säkerställa ett förfarande enligt vilket beslut fattas i rätt tid och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, vilket skulle kunna bidra till teknisk utveckling i EU.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda den nya mekanismen för vetenskaplig rådgivning för att förbättra en regleringsram som i högre grad betonar riskbaserade och oberoende vetenskapliga belägg vid bedömningen av risker, faror och fördelar i samband med att ny teknik och nya produkter och metoder antas eller inte.

75.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett brett stöd för antagandet av innovationsprincipen, enligt vilken EU:s lagstiftningsförslag till fullo ska bedömas utifrån hur de påverkar innovation.

76.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer omfattande åtgärder inom det vetenskapliga samarbetet på internationell nivå, bland annat i syfte att intensifiera utbytet av information och identifiera möjligheter till utveckling.

77.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 326, 26.10.2012, s. 47.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 965.
• [3]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.
• [4]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.
• [5]  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
• [6]  EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.
• [7]  EUT L 77, 15.3.2014, s. 44.
• [8]  EUT L 162, 30.4.2004, s. 18.
• [9]  EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
• [10]  Antagna texter, P7_TA(2014)0205.
• [11]  Antagna texter, P8_TA(2015)0473.
• [12]  FAO:s högnivåexpertforum (Rom den 12–13 oktober 2009) Global agriculture towards 2050, Tilman, D. Blazer, C. Hill, J. & Befort, L.B. Global food demand and the sustainable intensification of agriculture, PNAS, 2011 (http://www.pnas.org/content/108/50/20260).

MOTIVERING

Den globala befolkningsökningen gör tillfredsställandet av efterfrågan på hälsosamma livsmedel och optimal näring till en av de största utmaningarna för världen. Efterfrågan på livsmedel förväntas öka med 70 % fram till 2050. Minskad marktillgång, miljöskador och miljöförsämringar, vattenbrist, ökad energiefterfrågan och nya skadedjur och sjukdomar sätter avsevärd press på vår naturliga miljö. Som ett resultat är det allt svårare för jordbrukare att producera livsmedel på ett hållbart sätt.

Teknisk innovation är en avgörande del av lösningen. Framför allt jordbruksteknik skulle kunna användas för att göra jordbruket mer produktivt och hållbart. Jordbrukare vet och uppskattar detta. Det är till och med så att många ser tekniken, både genetisk, mekanisk och i allt högre grad digital, som det enda realistiska sättet att möta de utmaningar man står inför i dag.

EU bör bli världsledande i teknik, innovation och hållbarhet på jordbruksområdet. Syftet med detta betänkande är att säkerställa att Europa har en levande jordbrukssektor som tar fram många olika innovationer och teknik för alla sorters jordbruk, både konventionellt, ekologiskt och annat. Vi måste säkerställa att fördelarna med teknisk innovation kommer alla våra jordbrukare till godo. Det är lika viktigt att hitta lösningar som fungerar i liten skala i jordbrukssamhällen som att möta de utmaningar som många av våra storskaliga jordbruk står inför.

Behovet av att förbättra produktiviteten, konkurrenskraften och miljöprestandan handlar inte enbart om ekonomi. Med tanke på att 805 miljoner människor i världen lider av kronisk undernäring och att nästan alla dessa lever i utvecklingsländerna har Europa naturligtvis ett moraliskt ansvar att optimera jordbruksavkastningen och öka produktionen, och samtidigt säkerställa att detta sker på ett så hållbart sätt som möjligt.

Samtidigt som globala farhågor om livsmedelstrygghet och miljösäkerhet har lett till en större inriktning på forskning och utveckling inom den offentliga sektorn under de senaste åren, ligger det europeiska jordbruket fortfarande efter många av sina internationella konkurrenter. Endast fortlöpande och prioriterade investeringar i forskningsbasen kan vända denna trend.

Utgångspunkten måste vara riktade investeringar i tillämpad och överbryggande forskning. Forskning kommersialiseras inte i tillräckligt hög grad, vilket betyder att jordbrukare inte kan dra nytta av de möjligheter som ny teknik och nya innovationer ger. På samma sätt tas jordbruksteknik fram som inte alltid svarar mot jordbrukarnas behov, antingen för att tekniken ännu inte är optimerad eller anpassad till lokala jordbruksförhållanden, eller för att den är kapitalintensiv och därmed utom räckhåll för små jordbruk.

Jordbrukare och vetenskapsmän har olika roller i innovationsprocessen, och de måste föra ett närmare samarbete för att bättre resultat ska kunna uppnås. Det är jordbrukarna som är slutanvändare av produktions- och förvaltningstekniken, och aktörerna i leveranskedjan som utvecklar denna teknik måste ta del av deras praktiska erfarenheter. Jordbrukare som står inför ett särskilt problem på detta område bör också ha direkt tillgång till vetenskapsmän och kunna utnyttja grundforskning för att bidra till en lösning.

EU och medlemsstaterna, den akademiska världen och industrin inklusive uppfödare och förädlare, den jordbrukskemiska sektorn, jordbrukare och livsmedelstillverkare, måste alla arbeta tillsammans för att forskning i högre grad ska kunna omsättas i praktiken, från laboratorium till jordbruk till tallrik. På detta sätt kan EU träda in i en ny fas av jordbruksinnovation.

Den senaste tidens investeringar och nya finansieringsprioriteringar i medlemsstaterna och på EU-nivå är uppmuntrande tecken. Ramprogrammet Horisont 2020 är EU:s största forsknings- och innovationsprogram någonsin, med cirka 80 miljarder euro att tillgå under 7 år.

Nya investeringar görs också i medlemsstaterna. I Storbritannien, till exempel, investerar den brittiska regeringen i en ny strategi för jordbruksteknik som syftar till att göra Storbritannien världsledande i fråga om teknik, innovation och hållbarhet på jordbruksområdet. Denna strategi är nu påbörjad och inbegriper en investering på 70 miljoner pund i en katalysator för jordbruksteknik för att bidra till att snabba på kommersialiseringen av jordbruksforskning, och ytterligare 90 miljoner pund för att inrätta centrum för jordbruksinnovation som ska stödja framsteg på området för hållbart jordbruk.

För att kunna förverkliga detta måste man se till att det finns arbetskraft med rätt kompetens och att branschen kan attrahera personal med rätt färdigheter och sakkunskaper. Den forskningskompetens som behövs för att stödja sektorn ändras snabbt, och nu finns det risk för att högre kompetens på områdena för agronomi och växtpatologi blir en bristvara, eftersom många av de erfarna yrkesmänniskorna på dessa specialområden närmar sig pension. I stora delar av Europa har centrum för utbildning, fortbildning och innovation eftersatts och behöver ges ny energi, särskilt på det nya området jordbruksteknik. Sammanfattningsvis måste EU och medlemsstaterna sträva efter att göra den europeiska jordbrukssektorn mer attraktiv för nykomlingar, såväl inom jordbruket som inom forskning och teknisk utveckling. Dessutom behöver medlemsstaterna föra ett närmare samarbete med industrin för att ändra de negativa uppfattningarna om sektorn, som en lågutbildad, lågteknologisk industri, så att jordbruket kan locka till sig den kompetens som behövs.

Det är också mycket viktigt att man utarbetar en lagstiftning som är mer öppen för innovation och säkerställer att EU:s lagstiftning inte hindrar innovation. Utan ett stödjande regelverk kommer den europeiska industrin att flytta till mer dynamiska marknader. EU:s lagstiftning omfattar alltför ofta restriktioner på produkter och teknik utan tillräckliga bevis för att de medför risker. EU:s lagstiftning måste vara faktabaserad för att kunna uppmuntra till innovation.

De flesta jordbrukare och markägare är småföretagare, och det är avgörande att den administrativa bördan minimeras för dessa små och medelstora företag. Marginalerna i jordbrukssektorn är små och extra kostnader kan betyda slutet för vissa små jordbruksverksamheter.

Slutligen bör de långsiktiga utmaningarna för hållbart jordbruk bemötas med en gemensam strategi för kommissionen och medlemsstaterna för att säkerställa stöd till teknisk innovation, ett regelverk som är riskbaserat och understött av vetenskapliga belägg, fortsatt grundforskning och tillämpad forskning och utveckling av kompetens som är relevant för jordbrukssektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	26.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 14 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Jordi Sebastià, Jasenko Selimovic, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Franc Bogovič, Jean-Paul Denanot, Jens Gieseke, Ivan Jakovčić, Norbert Lins, Anthea McIntyre, Sofia Ribeiro, Hannu Takkula, Ramón Luis Valcárcel Siso