Betänkande - A8-0197/2016Betänkande
A8-0197/2016

REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Peru om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

2.6.2016 - (12099/2015 – C8-0143/2016 – 2015/0199(NLE)) - ***

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Mariya Gabriel

Förfarande : 2015/0199(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0197/2016
Ingivna texter :
A8-0197/2016
Debatter :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Peru om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

(12099/2015 – C8-0143/2016 – 2015/0199(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12099/2015),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Peru om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12097/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0143/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0197/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Peru.

KORTFATTAD MOTIVERING

Allmänna villkor i avtalet

I samband med den ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 som gjordes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 509/2014 överfördes Republiken Peru till bilaga II med dess förteckning över tredjeländer vars medborgare är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Den ändrade förordningen (EG) nr 539/2001 tillämpas på alla medlemsstater, med undantag för Irland och Förenade kungariket.

Enligt skäl 5 i ändringsförordning (EU) nr 509/2014 krävdes ytterligare bedömning av situationen i landet avseende de tillämpliga kriterier som räknas upp i artikel 1 i förordningen, innan förhandlingar kunde inledas med Peru om bilaterala avtal om undantag från viseringskrav. I oktober 2014 antog kommissionen en rapport[1] tillsammans med ett arbetsdokument[2] där situationen i Peru behandlades i detalj på basis av dessa kriterier, och där man även bedömde olika riskscenarier som skulle kunna uppkomma genom en uppmjukning av visumreglerna.

I ljuset av den övervägande positiva bedömningen av Peru antog rådet den 19 maj 2015 ett beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ingående av ett bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Peru. Förhandlingarna ägde rum den 20 maj 2015 och avtalet paraferades av chefsförhandlarna den 9 juni 2015. En officiell ceremoni hölls i samband med toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) den 10 juni 2015. Undertecknandet av avtalet gjordes den 14 mars 2016 i Bryssel. Efter detta datum har avtalet tillämpats provisoriskt i avvaktan på Europaparlamentets godkännande.

I avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Peru vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Undantaget från viseringskravet gäller alla kategorier av personer (privatpersoner, diplomater och innehavare av tjänstepass eller officiella pass) som reser i olika syften, utom för att utöva avlönad verksamhet.

**

Föredragandens motivering

Detta avtal om undantag från viseringskrav för kortare vistelser betyder att ett mål uppnåtts i fördjupningen av förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Peru. Dessutom utgör det ytterligare ett sätt att stärka de ekonomiska och kulturella förbindelserna och att intensifiera den politiska dialogen i ett antal frågor, inklusive grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Genom avtalet kommer man att kunna förstärka den regionala sammanhållningen. Peru ingår i en minoritet länder i Latinamerika vars medborgare fortfarande behöver visum, och landet kan också spela en icke försumbar roll när det gäller att föra den europeiska befolkningen och peruanerna närmare varandra.

Avtalet kommer att öka turismen och bidra till att stärka förbindelserna på området för handel och investeringar. Tillväxttakten i Peru är en av de starkaste i Latinamerika (5 procent under 2013 och 2,4 procent under 2014). Landet har under de tio senaste åren haft en kontinuerlig tillväxt på över 80 procent, vilket innebär att landet är ett av de tio länder i världen som har haft starkast tillväxt under denna period. När det gäller handel är EU Perus tredje största handelspartner i fråga om import (främst maskin- och transportutrustning) och den främsta destinationen för dess export (jordbruksbaserade livsmedel samt gruvprodukter). Dessutom är EU alltjämt den största investeraren i Peru eftersom man står för över 50 procent av de sammanlagda utländska direktinvesteringarna inom till exempel utvinningsindustrin och bank- och finanssektorn. Landet främjar många olika investeringsprojekt, särskilt inom infrastruktur och vatten-, transport- och energisektorerna. Peru är fortfarande mycket beroende av gruvsektorn men försöker diversifiera sin ekonomi och satsa mer på turism. Turistsektorn har i själva verket fått ett rejält uppsving, och 2012 var turismen den näst största sektorn i den peruanska ekonomin.

När det gäller den politiska och institutionella situationen är Republiken Peru ett demokratiskt och förhållandevis stabilt land som, precis som Europeiska unionen, värnar om demokratiska värden och principer, god samhällsstyrning, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Landet förblir därmed en viktig partner i Latinamerika. Mänskliga rättigheter och demokrati är grundläggande inslag i förbindelserna mellan EU och Peru. Befästandet av demokratin och de mänskliga rättigheterna är alltjämt en prioritet för Peru, och avtalet om viseringsliberalisering kommer att göra det möjligt att föra en balanserad, regelbunden och djupgående politisk dialog om mänskliga rättigheter och om konkreta ämnen såsom situationen för kvinnor.

När det gäller rörlighet visar statistiken över nekade inresor, gripanden och återvändanden att Peru de senaste åren har utgjort en risk om man ser till irreguljär migration. Dock måste man konstatera att situationen förbättrats avsevärt. En stor majoritet av visumansökarna får oftast ett korttidsvisum. Ungefär 6,1 procent av ansökningarna fick avslag 2014. Under 2015 uppgick andelen avslag till 3,0 procent. Dessutom fick 43 procent av de visumansökande 2014 visering för flera inresor. Dessa siffror är ett tecken på ökat förtroende från medlemsstaternas sida. Återvändandekvoten har också förbättrats sedan 2010, och den peruanska regeringen fortsätter sitt arbete på detta område. De inledande svårigheterna i samband med införandet av biometriska pass har övervunnits, men processen måste noga följas upp. Föredraganden noterar betydelsen av att förstärka samarbetet mellan EU och Peru när det gäller irreguljär migration. Avtalet innehåller för övrigt en gemensam förklaring om samarbete avseende irreguljär migration, i vilken EU och Peru påminner om sina åtaganden vad gäller återtagandet av irreguljära migranter. Föredraganden välkomnar den peruanska regeringens informationskampanj för att upplysa sina medborgare om de viktigaste bestämmelserna i avtalet om avskaffande av viseringskrav, vilket ytterligare kan bidra till att motverka irreguljär migration.

Peru kan också bli en avgörande partner när det gäller bekämpning av organiserad brottslighet, särskilt narkotikahandel och människohandel, som kan utgöra viktiga delar av samarbetet. Landets intresse för att underteckna ett avtal om strategiskt samarbete med Europeiska polisbyrån (Europol) är en positiv signal och kan vara ett viktigt steg framåt för att förstärka samarbetet mellan EU och Peru i kampen mot den organiserade brottsligheten. Detta är gemensamma utmaningar för Europeiska unionen och Peru, och de visar på betydelsen och behovet av att samarbetet stärks genom ett avtal om undantag från viseringskravet för kortare vistelser.

Genomförande och uppföljning av avtalet

I fråga om genomförandet och uppföljningen av avtalet uppmanar föredraganden kommissionen att övervaka utvecklingen vad gäller de kriterier som ursprungligen överfördes från bilaga I till bilaga II i förordning (EU) nr 509/2014. Dessa kriterier inbegriper inte enbart olovlig invandring, allmän ordning och säkerhet utan också unionens yttre förbindelser med det berörda tredjelandet, inbegripet i synnerhet hänsyn till de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Föredraganden uppmanar dessutom Europeiska kommissionen och myndigheterna i Peru att säkerställa fullständig ömsesidighet när det gäller undantaget från viseringskravet, som måste möjliggöra likabehandling av alla medborgare, i synnerhet mellan alla EU-medborgare.

Föredraganden uppmärksammar att EU i den gemensamma kommittén för förvaltningen av avtalet (artikel 6) företräds enbart av kommissionen. I egenskap av en institution som är direkt vald av unionsmedborgarna och värnar demokrati, mänskliga rättigheter och Europeiska unionens grundläggande principer skulle Europaparlamentet kunna involveras i den gemensamma kommitténs arbete. Föredraganden uppmanar på nytt kommissionen att se över sammansättningen av de gemensamma kommittéer som ska förvalta framtida avtal.

Föredraganden är också tveksam till praxis för undertecknande av avtal om viseringsundantag och deras provisoriska tillämpning före Europaparlamentets godkännande. Denna praxis tenderar att minska handlingsutrymmet för Europaparlamentet och är än mer problematisk med tanke på att parlamentet inte informeras i tid om framstegen i de bilaterala förhandlingarna.

**

Särskilda bestämmelser

Förenade kungarikets och Irlands särskilda ställning har beaktats i ingressen till det ingångna avtalet. Förenade kungariket och Irland deltar därför inte i det ingångna avtalet och omfattas inte av dess bestämmelser.

Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins nära associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket kommer likaledes till uttryck i en gemensam förklaring som bifogas avtalet. I förklaringen uppmanas dessa länders myndigheter att snarast möjligt ingå bilaterala avtal med Republiken Peru om undantag från viseringskravet för kortare vistelser på liknande villkor som i detta avtal.

Avtalet innehåller bestämmelser om dess territoriella tillämpning: när det gäller Frankrike och Nederländerna ska bestämmelserna i avtalet endast tillämpas på dessa medlemsstaters europeiska territorier.

**

Slutligen rekommenderar föredraganden ledamöterna i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ge sitt stöd till detta betänkande och Europaparlamentet att ge sitt godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Martina Anderson, Malin Björk, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Lorenzo Fontana, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Monika Hohlmeier, Sophia in ‘t Veld, Iliana Iotova, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Monica Macovei, Barbara Matera, Claude Moraes, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laura Agea, Marina Albiol Guzmán, Hugues Bayet, Carlos Coelho, Pál Csáky, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Angelika Mlinar, Artis Pabriks, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Emil Radev, Barbara Spinelli, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Miroslav Poche

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

50

+

ALDE

Nathalie Griesbeck, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Cecilia Wikström,

ECR

Monica Macovei, Branislav Škripek, Helga Stevens

EFDD

Laura Agea, Laura Ferrara, Kristina Winberg, Beatrix von Storch

EFN

Lorenzo Fontana

GUE/NGL

Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson, Malin Björk, Barbara Spinelli

PPE

Carlos Coelho, Pál Csáky, Rachida Dati, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Barbara Matera, Nuno Melo, Artis Pabriks, Emil Radev, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Axel Voss, Tomáš Zdechovský

S&D

Hugues Bayet, Caterina Chinnici, Monika Flašíková Beňová, Ana Gomes, Sylvie Guillaume, Iliana Iotova, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Claude Moraes, Miroslav Poche, Soraya Post, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer

Verts/ALE

Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Bodil Valero

1

-

NI

Udo Voigt

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster