Förfarande : 2015/2280(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0202/2016

Ingivna texter :

A8-0202/2016

Debatter :

PV 12/09/2016 - 19
CRE 12/09/2016 - 19

Omröstningar :

PV 13/09/2016 - 4.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0321

BETÄNKANDE     
PDF 546kWORD 151k
9.6.2016
PE 577.064v02-00 A8-0202/2016

om europeiskt territoriellt samarbete – bästa praxis och innovativa åtgärder

(2015/2280(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Iskra Mihaylova

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om europeiskt territoriellt samarbete – bästa praxis och innovativa åtgärder

(2015/2280(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 av den 11 mars 2014 om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II)(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument(7),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(9),

–  med beaktande av Europeiska unionens territoriella agenda 2020: I riktning mot ett mer harmoniskt och välbalanserat Europa, som antogs under det informella ministermötet för ministrar med ansvar för markanvändningsplanering och regional utveckling den 19 maj 2011 i Gödöllő, Ungern.

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om EU-medlemsstaternas beredskap för att snabbt och effektivt inleda den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om förseningar i starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (COM(2014)0473),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(14),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(15),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de makroregionala strategiernas mervärde (COM(2013)0468) och de relevanta slutsatserna från rådet av den 22 oktober 2013,

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från januari 2015 Makroregioners nya roll i det europeiska territoriella samarbetet,

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från juli 2015 European Grouping of Territorial Cooperation as an instrument for promotion and improvement of territorial cooperation in Europe,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 februari 2016 Investeringsplan för Europa: nya riktlinjer för att kombinera finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande från maj 2015 Finansiella instrument till stöd för territoriell utveckling,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2015 Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag (COM(2015)0639),

–  med beaktande av Regionkommitténs uttalande av den 2 september 2015 25 years of Interreg: new impetus for cross-border cooperation(16),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande från december 2015 Territoriell vision 2050: vilken framtid?,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 17 december 2015 Förstärkning av det gränsöverskridande samarbetet: behövs ett bättre regelverk?

–  med beaktande av det bakgrundsdokument som utarbetats av rådets luxemburgska ordförandeskap Looking back on 25 years of Interreg and preparing the future of territorial cooperation,

–  med beaktande av rådets slutsatser Interreg-programmet 25 år: dess bidrag till målen för sammanhållningspolitiken,

–  med beaktande av det luxemburgska ordförandeskapets initiativ om specifika bestämmelser för gränsregioner för att svara på behoven och utmaningarna i dessa områden, Tool for the attribution and application of specific provisions in cross-border regions(17),

–  med beaktande av kommissionens EU-omfattande offentliga samråd om de kvarvarande hindren för gränsöverskridande samarbete, som inleddes på Europeiska samarbetsdagen den 21 september 2015(18),

–  med beaktande av resultaten från kommissionens första Eurobarometerundersökning från 2015 för att identifiera och kartlägga attityder hos medborgare som bor i gränsområden i syfte att skapa mer riktade EU-insatser(19),

–  med beaktande av 2013 års OECD-rapport Regions and Innovation: collaborating across borders,

–  med beaktande av Regionkommitténs Rapport om övervakningen av EGTS 2014 – Att genomföra Europa 2020-strategin(20),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0202/2016), och av följande skäl:

A.  Ungefär 38 procent av Europas befolkning bor i gränsregioner, och EU befinner sig i en stor ekonomisk, finansiell och social kris som särskilt belastar kvinnor på alla fronter. EU måste inkludera jämställdhet som en viktig del i all politik och praxis som berör det europeiska territoriella samarbetet (nedan kallat ETS).

B.  Det övergripande målet med ETS är att minska de nationella gränsernas inverkan i syfte att minska skillnaderna mellan regioner, avskaffa de kvarvarande hindren för investeringar och gränsöverskridande samarbete, förbättra sammanhållningen och främja en harmonisk ekonomisk, social, kulturell och territoriell utveckling i unionen som helhet21.

C.  ETS är en integrerad del av sammanhållningspolitiken, eftersom det stärker EU:s territoriella sammanhållning.

D.  Medlemsstaterna kan använda ETS för att bemöta utmaningar i samband med migrationskrisen.

E.  Det är fortfarande endast ett litet antal europeiska medborgare som utnyttjar alla möjligheter som EU:s inre marknad och den fria rörligheten ger.

F.  ETS-programmen följer principerna för delad förvaltning, flernivåstyre och partnerskap, och har utvecklats genom en kollektiv process som involverar ett flertal europeiska, nationella, regionala och lokala aktörer för att ta itu med gemensamma gränsöverskridande utmaningar och underlätta utbytet av god praxis.

G.  Man måste gemensamt reflektera över hur ETS ska fungera efter 2020.

ETS europeiska mervärde, bästa praxis och bidrag till målen i Europa 2020-strategin

1.  Europaparlamentet konstaterar att ETS har utvecklats till ett av de två lika viktiga målen för sammanhållningspolitiken för 2014–2020, och att det har en egen förordning. Parlamentet understryker dock att budgeten på 10,1 miljarder euro, vilket bara är 2,8 procent av sammanhållningspolitikens budget, inte står i förhållande till de stora utmaningar som ETS står inför och inte heller återspeglar dess höga europeiska mervärde. Parlamentet påminner om sin besvikelse över resultatet av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020 avseende nedskärningen av anslag till ETS. Parlamentet anser att en ökad budget för ETS under nästa programplaneringsperiod kommer att höja mervärdet i sammanhållningspolitiken. Parlamentet efterlyser större respekt för artikel 174 i EUF-fördraget om territoriell sammanhållning, framför allt i landsbygdsområden och områden som påverkas av strukturomvandlingar, och regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de yttersta randområdena, de nordligaste regionerna med låg befolkningstäthet och ö-, gräns- och bergsregioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt de geografiskt och demografiskt mest missgynnade områdena i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

2.  Europaparlamentet konstaterar att ETS, i linje med målsättningarna i Europa 2020-strategin, har omformats för att uppnå större effekt genom att fokusera på tematisk koncentration och resultatinriktning, utan att för den skull påverka det angreppssätt som tar stor hänsyn till den territoriella aspekten och som möjliggör behållandet av regionala prioriteringar. Parlamentet anser att ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt särdragen hos ETS, och uppmanar därför till en bättre utvärdering av ETS-programmen för att påvisa deras effekter och mervärde.

3.  Europaparlamentet konstaterar att gränsöverskridande samarbete är ett viktigt verktyg i utvecklingen av gränsregioner, som anses vara veritabla laboratorier för europeisk integration. Parlamentet understryker att det gränsöverskridande samarbetet under perioderna 2000–2006 och 2007–2013 karaktäriserades av en tydlig inriktning på mer strategiskt fokuserade prioriteter, och uppnådde bästa praxis inom områdena för bättre förbindelser och tillgänglighet, överföring av kunskap och innovationer, stärkande av regional identitet, hantering av miljömässiga utmaningar, förbättring av institutionell kapacitet, hälsovård, utbildning, sysselsättning och arbetskraftens rörlighet samt civilskydd, skapande av nya partnerskap och konsolidering av befintliga sådana.

4.  Europaparlamentet är medvetet om att det transnationella samarbetet har bidragit till stödet till forskning, innovation och kunskapsekonomin, anpassningen till klimatförändringar och främjandet av hållbara transporter och rörlighet genom transnationella metoder, och att det har bidragit till att förbättra institutionell kapacitet. Parlamentet betonar att ett integrerat territoriellt förhållningssätt och transnationellt samarbete är särskilt viktiga för miljöskyddet, framför allt i fråga om vatten, biologisk mångfald och energi.

5.  Europaparlamentet är medvetet om att interregionalt samarbete har gjort det möjligt för städer och regioner att samarbeta om en mängd olika frågor och teman, med bl.a. utbyte av erfarenhet och god praxis, och att detta har gjort många regionala och lokala strategier mer effektiva. Parlamentet anser att man bör ta itu med de betydande utvecklingsklyftorna mellan landsbygds- och stadsområdena och problemen i storstadsregionerna.

6.  Europaparlamentet anser att ett effektivt gränsöverskridande och transnationellt samarbete gör ett geografiskt område mer attraktivt för handelsföretag, genom att lokal, regional och gränsöverskridande potential samt humankapital utnyttjas så effektivt som möjligt för att bättre möta handelsföretagens behov och förväntningar, men också för att undvika att företag flyttar till tredjeländer, att EU:s regioner avfolkas och att arbetslösheten stiger.

7.  Europaparlamentet är övertygat om att ETS erbjuder ett betydande mervärde genom att bidra till fred, stabilitet och regional integration, även inom ramen för utvidgning och grannskapspolitik, samt på global nivå genom spridning av bästa praxis. Parlamentet anser att gränsöverskridande samarbete kan ge ett mervärde till hanteringen av migrationskrisen.

8.  Europaparlamentet betonar att ungefär 41 procent av Erufs ETS-budget för 2014–2020(21) kommer att investeras i åtgärder för att förbättra miljön, medan 27 procent kommer att investeras i en förstärkning av smart tillväxt, inbegripet forskning och innovation, och 13 procent kommer att gå till att främja tillväxt för alla genom verksamhet kopplad till sysselsättning och utbildning. Dessutom kommer 33 program att inriktas på att förbättra allmänna förbindelser över gränserna. Parlamentet noterar dessutom att 790 miljoner euro kommer att anslås till förbättring av institutionell kapacitet genom inrättande eller förstärkning av samarbetsstrukturer och förbättring av offentliga tjänster.

9.  Europaparlamentet understryker att konceptet resultatinriktning kräver att Interrreg-programmen säkerställer ett högkvalitativt samarbete på projektnivå och använder en ny typ av utvärdering som beaktar varje programs särdrag och bidrar till att minska den administrativa bördan för stödmottagarna och förvaltningsmyndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna att samarbeta och utbyta information och god praxis för att genomföra utvärderingar och utfärda riktlinjer om hur resultatinriktningen kan anpassas efter ETS särdrag. Parlamentet är medvetet om att det fulla mervärdet av ETS-program inte kan bedömas enbart med kvantitativa indikatorer, och uppmanar kommissionen att införa mer kvalitativa indikatorer för att bättre återspegla de resultat som uppnås genom territoriellt samarbete.

10.  Europaparlamentet konstaterar med oro det sena antagandet av Interreg-program och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att få till stånd ett effektivt och framgångsrikt genomförande av programmen och avskaffa hinder för gränsöverskridande samarbete i syfte att undvika de kritiska problem som betonades redan under programplaneringsperioden 2007–2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att påskynda genomförandet av ETS-programmen.

11.  Europaparlamentet beklagar bristen på tillförlitliga gränsöverskridande uppgifter om och bevis på effektiviteten i det gränsöverskridande samarbetet när det gäller rapportering om resultatramen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, Eurostat och förvaltningsmyndigheterna att samarbeta för att fastställa gemensamma utvärderingskriterier och gemensamt samordna en enda databas och utarbeta metoder för tillhandahållande, användning och utbyte av tillförlitliga uppgifter över gränserna. Parlamentet noterar de befintliga svårigheterna med genomförandet av integrerade territoriella förhållningssätt till följd av att medlemsstaternas regionala och lokala myndigheter har en kraftigt varierande grad av egenmakt.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna att skapa lämpligt strukturerade övervakningssystem och utvärderingsplaner för att bättre utvärdera de uppnådda resultaten i förhållande till målen i Europa 2020-strategin och territoriell integration.

Bidrag till den territoriella sammanhållningen

13.  Europaparlamentet framhåller att ETS i betydande utsträckning bidrar till att stärka EU:s mål för territoriell sammanhållning genom att integrera olika sektorsspecifika strategier på territoriell nivå. Parlamentet välkomnar studien från Europeiskt observationsnätverk för territoriell utveckling och sammanhållning (Espon) ET2050: Territorial Scenarios and Visions for Europe, som kan fungera som en referensram för ytterligare diskussioner om utformningen av sammanhållningspolitiken efter 2020.

14.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med integrerad territoriell investering (ITI) och lokalt ledd utveckling (LLU), och att dessa inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning i Interreg-programmen för 2014–2020, och uppmuntrar medlemsstaterna att använda dem i högre utsträckning. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva ett ökat deltagande från regionala och lokala organ. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå informations- och utbildningsprogram för stödmottagarna.

15.  Europaparlamentet anser att de nya instrumenten för territoriell utveckling, såsom ITI och LLU, kan omvandlas till investeringar i social-, hälso- och utbildningsinfrastruktur, förnyelse av eftersatta stadsområden, skapande av sysselsättning och andra åtgärder som syftar till att minska invandrares isolering och stödja deras integration.

16.  Europaparlamentet rekommenderar att särskilt fokus läggs på projekt som strävar efter att anpassa kommuner och regioner till den nya demografiska situationen och motverka den ojämlikhet som följer av den, nämligen genom att 1) anpassa de sociala infrastrukturerna och rörligheten till de demografiska förändringarna och migrationsströmmarna, 2) skapa specifika varor och tjänster för en åldrande befolkning, 3) ge stöd till sådana sysselsättningsmöjligheter för äldre, kvinnor och invandrare som bidrar till social inkludering och 4) förstärka de digitala förbindelserna och inrätta plattformar som möjliggör och stimulerar deltagande från invånare i mer isolerade regioner och deras interaktion med olika administrativa, sociala och politiska tjänster på alla myndighetsnivåer (lokal, regional, nationell och europeisk nivå).

17.  Europaparlamentet betonar den roll som ETS spelar i öregioner, de yttersta randområdena, glest befolkade regioner och bergs- och landsbygdsområden som ett viktigt verktyg för att stärka det regionala samarbetet och den regionala integrationen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt utnyttjandet av fonderna i dessa regioner, inklusive de områden som gränsar till tredjeländer, i syfte att förbättra genomförandet av gränsöverskridande projekt som finansieras av ETS.

18.  Europaparlamentet framhåller att ETS och makroregionala strategier kan komplettera varandra när det gäller att bemöta gemensamma utmaningar i större funktionella områden, och att makroregionala strategier kan spela en positiv roll i fråga om att bidra till att ta itu med gemensamma utmaningar som makroregioner ställs inför.

19.  Europaparlamentet anser att bättre samordning, synergieffekter och kompletterande karaktär bör eftersträvas mellan gränsöverskridande och transnationella programdelar i syfte att förbättra samarbetet och integrationen över mer omfattande strategiska territorier. Parlamentet efterlyser bättre samordning mellan förvaltningsmyndigheter och aktörer som spelar en roll i makroregionala strategier. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att intensifiera samarbetet och stärka ETS-programmens kopplingar till och förenlighet med nationella och regionala program i utvecklingsstadiet, i syfte att öka den kompletterande karaktären och undvika överlappningar.

20.  Europaparlamentet konstaterar att vissa regioner står inför allvarliga migrationsutmaningar och uppmuntrar till användning av Interreg-programmen och ett snabbt genomförande av dem för att bland annat bemöta utmaningarna med att hantera flyktingkrisen och utbytet av god praxis mellan lokala och regionala myndigheter i gränsområden, inklusive tredjeländer, särskilt genom makroregionala strategier.

Stöd för forskning och innovation

21.  Europaparlamentet framhåller resultaten inom forskning och innovationer, som t.ex. gemensamma forskningsprojekt, samarbete mellan forskningsinstitut och företag, upprättande av internationella gränsuniversitet, gränsöverskridande forskningscentrum och gränsöverskridande utbildningsinstitut, skapande av gränsöverskridande företagskluster och företagsnätverk, gränsöverskridande företagsinkubatorer och rådgivningstjänster för små och medelstora företag, ”högteknologisk” märkning för att attrahera utländska investerare o.s.v. Parlamentet noterar den viktiga roll som Interreg-program spelar för att förbättra regionernas konkurrenskraft och innovationspotential genom att främja synergieffekter mellan strategier för smart specialisering, samarbete mellan kluster och utveckling av innovationsnätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en omfattande översikt av det territoriella samarbetet i Eruf och ESF utifrån den gemensamma strategiska ramen (bilaga I till förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013)).

22.  Europaparlamentet är medvetet om att investeringar för att stärka smart tillväxt, däribland forskning och innovation, utgör 27 procent av Eruf-anslaget till programmen för gränsöverskridande samarbete för 2014–2020(22). Parlamentet konstaterar även att 35 procent av budgeten för de transnationella programmen går till att stödja smart tillväxt genom att stärka forskning och innovation.

23.  Europaparlamentet understryker behovet av att skapa gränsöverskridande innovationsstrategier, t.ex. gemensamma forsknings- och rörlighetsprogram, gemensamma forskningsinfrastrukturer, partnerskap och samarbetsnätverk. Parlamentet uppmärksammar det faktum att olika lagstiftning i medlemsstaterna hämmar gemensamma ansträngningar för att utvidga forskning och innovation över gränserna.

24.  Europaparlamentet yrkar på att synergieffekter och en kompletterande karaktär mellan program och fonder, inklusive Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) osv., och andra EU-fonder ska syfta till att maximera kvantiteten och kvaliteten på och effekterna av forsknings- och innovationsinvesteringar. Parlamentet rekommenderar att lokala och regionala myndigheter fullt ut utnyttjar möjligheterna att kombinera dessa fonder för att stödja små och medelstora företag och forsknings- och innovationsprojekt, inklusive gränsöverskridande projekt, där så är lämpligt. Parlamentet uppmanar små och medelstora företag att till fullo utnyttja de möjligheter som dessa fonder erbjuder i fråga om att bidra till genomförandet av dessa ETS-program.

25.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck till antagandet av gränsöverskridande innovationsstrategier som ska komplettera redan befintliga strategier för smart specialisering och andra befintliga program och strategier. Parlamentet uppmuntrar till en utvärdering av potentialen för gränsöverskridande synergieffekter och mobilisering av olika finansieringskällor.

26.  Europaparlamentet anser att finansieringsinstrument måste vara en integrerad del av ETS-programmen genom att komplettera bidrag för att stödja små och medelstora företags tillgång till finansiering, forskning och innovation. Parlamentet anser att en större användning av finansieringsinstrument skulle kunna locka mer investeringar till Interreg-projekten, vilket skulle skapa nya arbetstillfällen och möjliggöra bättre resultat. Parlamentet påminner om den grundläggande betydelsen av tekniskt stöd och anpassade utbildningsinitiativ för att dra full nytta av användningen av finansieringsinstrument, även i mindre utvecklade regioner.

Styrning och politisk samordning

27.  Europaparlamentet anser att ETS inte har behandlats i tillräcklig utsträckning i den sjätte sammanhållningsrapporten, med tanke på att det sedan programperioden 2007–2013 är ett fullvärdigt mål för sammanhållningspolitiken. Parlamentet påminner om potentialen hos den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS), inte bara som ett instrument för att stödja och främja ETS och hantera gränsöverskridande projekt utan även som ett sätt att bidra till en omfattande integrerad territoriell utveckling och en flexibel plattform för flernivåstyre.

28.  Europaparlamentet välkomnar den förenklade EGTS-förordningen (förordning (EU) nr 1302/2013), och uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att underlätta inrättandet av EGTS-grupperingar. Parlamentet betonar dock att denna förordning inte räcker till för att övervinna alla befintliga rättsliga hinder för gränsöverskridande samarbete. Parlamentet välkomnar därför initiativet från det luxemburgska ordförandeskapet, där man föreslår ett specifikt rättsligt instrument för gränsregioner, så att medlemsstaterna får möjlighet att samtycka till specifika rättsliga bestämmelser. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att senast i slutet av 2016 genomföra en analys av hindren för gränsöverskridande samarbete där man tittar på lösningar och exempel på god praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att i denna analys inkludera en studie om behoven i gränsregioner. Parlamentet väntar med intresse på resultaten av kommissionens EU-omfattande offentliga samråd om de kvarvarande hindren för gränsöverskridande samarbete, som inleddes den 21 september 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin analys beakta parlamentets rekommendationer och resultatet av det offentliga samrådet.

29.  Europaparlamentet anser att Interreg-programmen måste respektera de programprioriteringar och den interventionslogik som man redan har kommit överens om och fungera som ett komplement till annan lämplig finansiering, men att de också bör stödja lösningar på migrations- och asylrelaterade problem och främja effektiva integrationsstrategier. Parlamentet begär att kommissionens öppenhet ska utnyttjas för en snabb granskning och ett snabbt godkännande av ändringar i de operativa programmen för 2014–2020, i de fall då de har begärts av de berörda medlemsstaterna och endast om det är nödvändigt på grund av flyktingkrisen.

30.  Europaparlamentet överväger en bredare användning av finansieringsinstrument som flexibla mekanismer vid sidan av bidrag. Parlamentet framhåller att finansieringsinstrument som genomförs ändamålsenligt kan göra finansiering betydligt mer effektiv. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av tydliga, konsekventa och fokuserade regler för finansieringsinstrument som ska bidra till att förenkla förberedelse- och genomförandeprocessen för fondförvaltare och mottagare. Parlamentet framhåller möjligheten att utnyttja specifik sakkunskap och know-how genom finansieringstekniska instrument och instrument för tekniskt bistånd från EIB.

31.  Europaparlamentet understryker att de eventuella kompletteringsmöjligheterna mellan Interreg-programmen och andra EU-finansierade program inte utvärderades tillräckligt under programplaneringsperioden 2007–2013. Parlamentet begär att lämpliga samordningsmekanismer utvecklas för att säkerställa en effektiv samordning, komplettering och synergieffekter mellan ESI-fonderna och andra finansieringsinstrument inom gemenskapen och på nationell nivå, såsom Horisont 2020, samt med Efsi och EIB.

32.  Europaparlamentet vill gärna se att fortlöpande utvärderingar som fokuserar på en specifik bedömning av effektiviteten av synergieffekterna mellan program inkluderas i förvaltningsmyndigheternas utvärderingsplaner.

33.  Europaparlamentet betonar den allt större betydelsen av gränsöverskridande arbetsmarknader och deras avsevärda möjligheter att skapa välstånd och arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja de möjligheter som Interreg-programmen ger till att underlätta rörligheten för arbetskraft över gränserna, inklusive genom att främja principen om lika möjligheter, anpassa det administrativa och sociala regelverket om så behövs, samt stärka dialogen mellan alla styrelsenivåer.

34.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att öka synergieffekterna och den kompletterande karaktären mellan ETS-program och Eures-tjänster, eftersom dessa har en särskilt viktig roll att spela i gränsöverskridande regioner med betydande pendling över gränserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att fullt ut utnyttja de möjligheter som ges av Eures-tjänsterna vad gäller sysselsättning och rörlighet i arbetssyfte i EU.

35.  Europaparlamentet är övertygat om att principen om flernivåstyre, principen om partnerskap och det faktiska genomförandet av den europeiska uppförandekoden är särskilt viktiga för utvecklingen av Interreg-program.

Förenkling

36.  Europaparlamentet understryker att även om det finns en separat förordning för ETS bör genomförandet av territoriella samarbetsprogram förenklas ytterligare, och uppmanar högnivågruppen för förenkling1 att överväga förenklingsåtgärder och minska den administrativa bördan för stödmottagare före lagstiftningsförslaget om ETS och programplaneringen för Interreg-program för perioden efter 2020.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå specifika åtgärder för att förenkla reglerna för rapportering, revision och statligt stöd och för att harmonisera förfaranden. Parlamentet begär med eftertryck att standardkrav ska utarbetas för alla Interreg-program, för varje enskild programdel.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla sina nationella bestämmelser och undvika överreglering. Parlamentet begär att e-sammanhållning ska genomföras och administrativa förfaranden rationaliseras.

39.  Europaparlamentet betonar att systemet för att involvera aktörer från det civila samhället och privata aktörer måste utvidgas och förenklas, samtidigt som man hela tiden måste beakta behovet av öppenhet och ansvarighet. Parlamentet anser att upprättandet av offentlig-privata partnerskap kan ge ett antal möjliga fördelar men att det samtidigt medför en risk för intressekonflikter som bör hanteras på lämpligt sätt, både genom bindande och icke-bindande lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid tillhandahålla konsekventa och tydliga riktlinjer om användningen av finansieringsinstrument i ETS-program.

40.  Europaparlamentet understryker att alla förenklingar av program för tillväxt och sysselsättning också måste tillämpas på Interreg-program.

41.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att man inom ramen för förenklingsåtgärderna inför mekanismer för kontroll av stödmottagare.

42.  Europaparlamentet anser att prioritet bör ges till att bilda en enad front på fältet och uppmuntra till ömsesidig tillit bland aktörerna över gränserna, och att finansieringsinstrument kan ge värdefull hjälp med dessa insatser.

Rekommendationer för framtiden

43.  Europaparlamentet anser att ETS har visat sig vara effektivt och att dess potential bör utvecklas ytterligare. Parlamentet framhåller samarbetets potential utöver regionalpolitiken, på områden som den inre marknaden, den digitala agendan, sysselsättning, rörlighet, energi, forskning, utbildning, kultur, hälsa och miljö, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att överväga att bevara ETS som ett viktigt instrument, ge det en tydligare roll inom sammanhållningspolitiken efter 2020 och avsevärt öka dess budget.

44.  Europaparlamentet anser att ETS grundläggande samarbetsfilosofi och aktuella struktur, inbegripet respekten för principen om huvudstödmottagare, liksom betoningen på den gränsöverskridande komponenten bör bevaras. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera möjligheterna att ta fram en uppsättning harmoniserade kriterier, utifrån erfarenheterna från dess 25 år långa historia, inte bara efter befolkningsstorlek utan även utifrån socioekonomiska och territoriella särdrag.

45.  Europaparlamentet betonar vikten av gränsöverskridande samarbete vid EU:s yttre gränser inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen och det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att bästa praxis som möjliggör en minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna inom ramen för Interreg-programmen också kan tillämpas på program som genomförs vid EU:s yttre gränser.

46.  Europaparlamentet påminner om den möjlighet till gräsrotssamarbete mellan människor som erbjuds av den så kallade fonden för småskaliga projekt, som ställer medel till förfogande för småskaliga projekt och mikroprojekt för främjande av civilt engagemang, med särskild uppmärksamhet på småskaliga gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan angränsande gränsområden. Parlamentet begär att finansiering av sådana projekt ska uppmuntras, och påminner om att detta kräver ytterligare förenklings- och flexibilitetsansträngningar.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett gemensamt fastställande av strategier för gränsområden för att stärka en integrerad och hållbar territoriell utveckling, inklusive genomförande och spridning av integrerade strategier samt harmonisering av administrativa förfaranden och rättsliga föreskrifter över gränserna. Parlamentet framhåller att en balanserad territoriell utveckling behöver stimuleras inom regioner.

48.  Europaparlamentet anser att man bör rikta mer uppmärksamhet mot främjandet av det gränsöverskridande samarbetet mellan bergsområden längs gränser och prioritera landsbygdsområden.

49.  Europaparlamentet framhåller att kulturellt samarbete bör vara ett av målen med ETS. Parlamentet anser därför att man i högre grad bör stimulera samarbetet på kultur- och utbildningsområdet mellan gränsområden som delar samma kulturella och språkliga bakgrund.

50.  Europaparlamentet begär att regionala och lokala organ ska spela en större och mer betydelsefull roll i fråga om att föreslå, förvalta och utvärdera ETS, särskilt när det gäller gränsöverskridande samarbete, med beaktande av att vissa regioner redan har sådana befogenheter.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga finansieringsinstrumentens roll i fråga om att komplettera bidrag. Parlamentet anser att det är mycket viktigt med ett nära samarbete med EIB för att stödja små och medelstora företag och utnyttja den finansiella och tekniska expertis som finns i både kommissionen och EIB som en katalysator för investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att göra finansieringsinstrumenten mer samstämda med målen för det territoriella samarbetet.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna att granska det luxemburgska ordförandeskapets förslag om att inrätta ett nytt rättsligt instrument för sammanhållningspolitiken efter 2020, efter resultaten av efterhandsutvärderingarna, genomförandet av programmen för 2014–2020 och en lämplig konsekvensanalys.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att under 2016 påbörja en strukturerad flerpartsdiskussion på EU-nivå om framtiden för ETS efter 2020, för att förbereda sammanhållningspolitiken efter 2020. Parlamentet understryker att denna diskussion i första hand bör omfatta frågor som rör ETS struktur och förfarandet för fördelning av programbudgetar, och även arbeta med att utveckla nya mekanismer för att säkerställa en mer omfattande tillämpning av konceptet resultatinriktning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med Regionkommittén och relevanta aktörer i det civila samhället och regionala aktörer.

54.  Europaparlamentet efterlyser en territoriell vision av EU på grundval av grönboken om territoriell sammanhållning (COM(2008)0616), och noterar att den framtida vitboken om territoriell sammanhållning också kan vara viktig för nästa programplaneringsperiod efter 2020.

Öka synligheten och allmänhetens medvetenhet

55.  Europaparlamentet beklagar djupt allmänhetens låga medvetenhet om ETS-program och programmens låga profil, och efterlyser en mer effektiv kommunikation om programmens mål, de möjligheter som de erbjuder och de kanaler som kan användas för att genomföra projekten, och i efterhand om resultaten av slutförda projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna att inrätta mekanismer och breda institutionaliserade plattformar för samarbete för att säkerställa bättre synlighet och bättre åtgärder för att öka kunskaperna. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga och ombesörja en vid spridning av vad ETS-programmen och projekten har åstadkommit hittills.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lyfta fram den roll som EGTS kan spela som ett verktyg för större effektivitet i bemötandet av lokala behov i gränsregioner.

57.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som spelas av de aktörer som finns på plats och av stödet till utarbetandet av projekt, och uppmuntrar förvaltningsmyndigheterna att förstärka befintliga marknadsföringsverktyg, såsom de regionala kontaktpunkterna.

58.  Europaparlamentet konstaterar att ett gott samarbete mellan kommissionen, EIB och lokala och regionala myndigheter är avgörande för att säkerställa en framgångsrik användning av finansieringsinstrument i territoriell utveckling och i hela sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar, i detta sammanhang, behovet av att intensifiera utbytet av erfarenheter och kunskap mellan, å ena sidan, kommissionen och EIB och, å andra sidan, lokala och regionala myndigheter.

59.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av den roll som spelas av territoriell (fält-)ledning, informationsspridning, medvetandehöjning på lokal nivå och projektstöd, och uppmuntrar därför förvaltningsmyndigheterna att stärka användbara verktyg som territoriella kontaktpunkter.

60.  Europaparlamentet efterlyser en bättre samordning mellan kommissionen, förvaltningsmyndigheterna och alla aktörer för att tillhandahålla en kritisk analys av projektens tematiska resultat, uppmärksamma framgångsberättelser och brister, göra rekommendationer för perioden efter 2020 och samtidigt säkerställa öppenhet och närhet till medborgarna.

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(4)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.

(5)

EUT L 77, 15.3.2014, s. 95.

(6)

EUT L 77, 15.3.2014, s. 11.

(7)

EUT L 77, 15.3.2014, s. 27.

(8)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(9)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2014)0015.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2014)0068.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2015)0308.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2015)0384.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

(15)

EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(16)

COR-2015-04462-00-00-DECL-TRA (EN)

(17)

http://www.dat.public.lu/eu-presidency/Events/Informal-Ministerial-Meetings-on-Territorial-Cohesion-and-Urban-Policy-_26-27-November-2015_-Luxembourg-City_/Material/IMM-Territorial-_LU-Presidency_---Input-Paper-Action-3.pdf

(18)

Kommissionens pressmeddelande IP/15/5686.

(19)

Flash Eurobarometer 422 – Gränsöverskridande samarbete i EU.

(20)

http://cor.europa.eu/en/documentation/studies/Documents/EGTC_MonitoringReport_2014.pdf

(21)

Bilaga I (Europeiskt territoriellt samarbete/Interreg) till kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag.

(22)

Bilaga I (Europeiskt territoriellt samarbete/Interreg) till kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag.


MOTIVERING

Allmän information

Interreg utvecklades 1990 som ett gemenskapsinitiativ med en budget på endast 1 miljard euro. Interreg omfattade uteslutande gränsöverskridande samarbete och gynnade elva medlemsstater. Senare har Interreg utvidgats till att även omfatta transnationellt och interregionalt samarbete. År 2015 firades Interregs 25-årsjubileum vid en konferens i Luxemburg den 15–16 september, där det europeiska territoriella samarbetet (nedan kallat ETS) framhölls som ett viktigt instrument för sammanhållningspolitiken som utformats för att lösa problem som överskrider de administrativa gränserna och kräver gemensamma lösningar.

För perioden 2014–2020 har en specifik förordning antagits som omfattar de ETS-åtgärder som stöds av Eruf. För närvarande gynnar ETS 28 medlemsstater och har blivit till ett av de två målen för sammanhållningspolitiken. Det tilldelade beloppet är 10,1 miljarder euro(1): 74,1 procent går till gränsöverskridande samarbete – 60 program, 20,4 procent till transnationellt samarbete – 15 program, och 5,6 procent till interregionalt samarbete – 4 program(2). Interreg medfinansierar även samarbetsprogram för regional utveckling utanför EU: 12 IPA-program för gränsöverskridande samarbete (242 miljoner öronmärkta för gränsöverskridande samarbete) och 16 ENI-program för gränsöverskridande samarbete (634 miljoner öronmärkta för gränsöverskridande samarbete).

Europeiskt mervärde av ETS, bästa praxis samt bidrag till målen i Europa 2020-strategin

Under 2014–2020 har ETS omformats för att uppnå större effekt och en mer effektiv användning av investeringarna genom att fokusera på tematisk koncentration och resultatinriktning. Minst 80 procent av budgeten för varje samarbetsprogram måste koncentreras på högst fyra tematiska mål och på så sätt bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin. ETS ger ett betydande bidrag till förbättringen av regioners ekonomiska, sociala och territoriella potential genom att återspegla och integrera olika sektorsspecifika strategier på territoriell nivå, över de nationella gränserna (gränsöverskridande och transnationellt samarbete) samt i enskilda städer och regioner (interregionalt samarbete)(3). Oavsett den låga budgeten ger projekt för gränsöverskridande samarbete konkreta resultat: avskaffande av hinder för bättre säkerhet, transport, utbildning, energi, hälsovård, yrkesutbildning och sysselsättning. 64 stycken Interreg IIIA-program (2000–2006) och 55 stycken Interreg IVA-program (2007–2013) hade en klar inriktning mot mer strategiska gränsöverskridande utvecklingsprioriteter i fördelningen av anslagen och uppnådde därigenom bästa praxis inom följande områden(4):

Bättre regionala förbindelser, rörlighet och tillgång till tjänster

Det finns ett uppenbart mervärde i följande bästa praxis: övervinna gränsutmaningar i fråga om transporter och människoflöden genom att stödja intelligenta transportlösningar och multimodala transportcentrum (södra Östersjöområdet – Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Sverige), förenkla resor över gränserna (NORR – Sverige, Finland, Norge), bättre förbindelser med fokus på väginfrastruktur (Tyskland (Sachsen)–Tjeckien), ny gång- och cykelbro mellan Österrike och Slovakien, en gränsöverskridande järnvägslinje MI.CO.TRA (Italien, Österrike), förbättrad tillgänglighet till havet via förbättringar i regionala hamnar (Italien, Frankrike), specialiserade tjänster som äldreomsorg, gränsöverskridande hälsolösningar, investeringsprogram som siktar på att bygga strukturer för äldre för att de ska kunna fortsätta att spela en aktiv roll i samhället och leva så hälsosamma och meningsfulla liv som möjligt (Österrike, Tjeckien) o.s.v.

Överföring av kunskap och innovationer, främjande av konkurrenskraften för små och medelstora företag

Det finns ett uppenbart mervärde i följande bästa praxis: små och medelstora företags deltagande i konkreta innovationsaktiviteter, nätverkssamarbete mellan företag, kunskapsinstitut och tjänsteleverantörer (Tyskland–Nederländerna, mekatronik för projekt för små och medelstora företag), utveckla forskning och utveckling på sjöfartsområdet, introduktion av ny teknik (Tyskland–Nederländerna, projektet MariTIM), öka energieffektiviteten i byggnader (NORR – Sverige, Finland, Norge – projektet IEEB), utveckla företagsinkubatorprojekt, främja gränsöverskridande företagssamarbete (Ungern–Slovakien), främja nyckelkopplingar mellan industri och kunskapsöverföring, använda metoder för e-lärande (Storbritannien, Irland), stimulera ett gränsöverskridande samarbete mellan företag, universitet och andra aktörer för att stödja innovation via kunskapsnav (Frankrike, Belgien, projektet TANDEM), skapa en ”toppteknologiregion” (Belgien, Nederländerna, Tyskland, projektet Euregio Meuse-Rhin), skapa ett utbildningscenter för tillämpad forskning i biobaserad produktion, utveckla regionen Flandern–Södra Nederländerna som en kunskapsintensiv region på området vätgastillämpning (Belgien–Nederländerna), samarbete mellan sjukhus om cancerforskning (Tyskland, Danmark), göra det möjligt för små och medelstora företag att komma åt toppmodern teknik för att testa produktidéer, anta lämpliga tillverkningstekniker och marknadsföra deras produkter på global nivå (Irland, Storbritannien), utveckla specialiserade tjänster för företag inom området turism (Grekland, Italien), gränsöverskridande screening av nyfödda (Tyskland, Polen), SRSnet – Smart resursmedvetet multisensornätverk (Italien, Österrike), projektet Erfolgsmotor 2020 (Framgångsmotor 2020) som hjälper små och medelstora företag att bli mer konkurrenskraftiga (Österrike, Tyskland) o.s.v.

Regional varumärkning och stärkande av regional identitet

Det finns ett uppenbart mervärde i följande bästa praxis: gemensamt förberedande av ett förslag om att nominera det tysk-tjeckiska gruvområdet till Unescos världsarvslista (Tyskland (Sachsen)–Tjeckien), utveckla ”gröna” turistaktiviteter för att bevara områdets unika karaktär (Tyskland/Bayern–Österrike), utveckla lokala strategier utifrån resultaten av specifika projekt i programmen (Norge, Sverige, Danmark), projektet Ramsar Eco NaTour som skapar rekreationsområden för städerna Wien och Bratislava och förbättrar den lokala medvetenheten och det regionala samarbetet om klimatförändringar och skyddet av den biologiska mångfalden (Österrike, Slovakien) o.s.v.

Hantering av miljömässiga utmaningar, bättre riskhantering och insatser vid katastrofer

Det finns ett uppenbart mervärde i följande bästa praxis: nya lösningar på miljömässiga utmaningar som t.ex. en gemensam avrinningsområdesövervakning för farliga ämnen (södra Östersjöområdet – Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Sverige), förbättra användningen av marina resurser och biprodukter, bygga konstgjorda rev för att öka den biologiska mångfalden (Frankrike–England), utveckling av gemensamma förvaltningssystem för miljöskydd (Rumänien-Bulgarien, projekten RISK och JAMES), samarbete för att harmonisera aktiviteter för förebyggande av översvämningar och förbättring av vattenkvaliteten (Ungern-Slovakien, projektet FLOODLOG), förbättrad territoriell planering och riskhantering i Alpområdet (Italien, Frankrike, projektet GlaRiskAlp), övervinna miljöutmaningar, t.ex. kustföroreningar, risk för skogsbrand i kustområdet (Italien, Frankrike), förbättra hamnövervakningen (Grekland, Italien) o.s.v.

Förbättring av institutionell kapacitetsuppbyggnad och socialt kapital, konsolidering av gränsöverskridande nätverksstrukturer och skapande av nya partnerskap

Det finns ett uppenbart mervärde i följande bästa praxis: personalutbyte inom planering och genomförande av projekt (Tyskland (Sachsen)–Tjeckien, projektet AQUAMUNDI), upprätta samarbeten och nätverk, skapa (program-)strukturer och stabilisera samarbetet mellan institutioner o.s.v.

Ett bra exempel på användning av ett finansieringsinstrument i form av en gränsöverskridande/transnationell ”riskkapitalfond av fonder” (5)är projektet EUREFI INTERREG(6) (CBC-programmet Wallonie-Lorraine-Luxembourg 2000–2006 och fortsatt av CBC-programmet Grande Region 2007–2013).

Den interregionala programdelen spelar en viktig roll: Espon- och Interact-programmen, som tillhandahåller territoriellt kunskapsunderlag (Espon) och stöder alla myndigheter som är involverade i förvaltningen och genomförandet av ETS (Interact) genom att utveckla många olika harmoniserade verktyg (mallar, blanketter, faktablad o.s.v.) som hjälper dem att sätta upp sina förvaltnings- och styrsystem o.s.v. Interreg Europa främjar utbytet av erfarenhet och god praxis mellan aktörer på alla nivåer i Europa och Urbact tillhandahåller nätverkssamarbete för utbyte av information och god praxis i stadsfrågor.

Enligt det nyligen offentliggjorda meddelandet från kommissionen, Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag, kommer 73 samarbetsprogram under 2014–2020 att investera 41 procent av Erufs totala ETS-budget(7) i åtgärder för att förbättra miljön och stödja gemensamma åtgärder inom områdena vattenvård, avloppsvattenrening, bevarande och återställande av biologisk mångfald, förebyggande och hantering av miljörisker, hållbar turism samt energieffektivitet. 27 procent av Erufs ETS-budget och 46 program under 2014–2020 kommer att investera i att stärka forskning och innovationer, samarbete med forskningsinstitutioner över EU:s gränser. 13 procent av Erufs ETS-budget är avsatt till att främja tillväxt för alla genom aktiviteter kopplade till sysselsättning och utbildning. 33 program under 2014–2020 siktar på att förbättra allmänna förbindelser, huvudsakligen via väg- och hamninvesteringar och genom att främja multimodala, rena och intelligenta transportsystem över gränserna.

Föredraganden beaktar de svårigheter som har påträffats mellan kraven från regelverket 2014–2020 och programmens möjligheter i fråga om datatillgänglighet och resurser för datainsamling. I detta sammanhang måste kommissionen, Espon- och Interact-programmen, Eurostat och ETS-förvaltningsmyndigheterna gemensamt samordna och ta itu med denna utmaning genom att utforska och fastställa metoder för tillhandahållande och användning av tillförlitliga data för att skapa en sund grundval för utvärdering av resultatramen.

Bidrag till den territoriella sammanhållningen

Samarbetet mellan de olika finansierings- och samarbetsmekanismerna, t.ex. de makroregionala strategierna, behöver intensifieras, och kopplingarna och förenligheten med nationella och regionala program behöver stärkas. Medlemsstater och regioner rekommenderas att utveckla gemensamma integrerade strategier med genomförandebestämmelser för samordningsmekanismen mellan respektive gränsöverskridande och transnationella program och deras respektive territoriella sammanhang, och göra det möjligt att ta itu med utmaningar på ett integrerat och mer samordnat sätt och i ett långsiktigt perspektiv.

Genomförandet av de båda instrumenten ITI och LLU är inte tillfredsställande. LLU genomförs enligt gränsöverskridande principer endast i Interregs samarbetsprogram för Italien–Österrike 2014–2020. ITI-instrumentet genomförs i Interregs samarbetsprogram för Italien–Slovenien 2014–2020.(8)

Det rättsliga ramverket 2014–2020 ger de yttersta randområdena mer flexibilitet att inkludera Nuts 3-regioner längs sjögränser som ligger mer än 150 km från varandra som gränsöverskridande områden som kan erhålla stöd från anslagen för detta från respektive medlemsstater.

Stöd för forskning och innovationer

Föredraganden vill framhålla de framsteg som har gjorts inom området forskning och innovationer, som t.ex. gemensamma forskningsprojekt, samarbete mellan forskningsinstitut och företag, upprättande av internationella gränsuniversitet, gränsöverskridande forskningscentrum, gränsöverskridande utbildningsinstitut, skapande av gränsöverskridande kluster och företagsnätverk, gränsöverskridande inkubatorer och rådgivningstjänster för små och medelstora företag, ”högteknologisk” märkning för att attrahera utländska investerare o.s.v.

Investeringar för smart tillväxt utgör 27 procent av Erufs ETS-budget 2014–2020(9) och följande resultat förväntas: Stöd till 22 500 företag för att främja smart tillväxt, 6 900 företag i samarbete med forskningsinstitutioner över EU:s gränser, 1 300 forskare direkt involverade i gränsöverskridande och transnationella forskningsaktiviteter.

Forsknings- och innovationsprocesser, marknadsrelationer, värdekedjor och platsmarknadsföring kan organiseras på större skala och därmed skapa fördelar för små och medelstora företag och respektive affärsmiljö så att en ”kritisk massa” för forskning och företagssamarbete kan uppnås inom specifika tekniska områden. Projektet Food2Market(10) (Interreg IVB Norr-Västra Europa) är ett exempel på detta. Projektet upprättade en transnationell innovationsinkubator för små och medelstora företag inom livsmedelsindustrin, som små och medelstora företag använder för att utvidga sina marknader över gränserna.

Föredraganden vill framhålla den euroregionala innovationsstrategin(11) (utarbetad och antagen av euroregionen Pyrenéerna–Medelhavet år 2014) och den strategiska planen 2014–2020 (utarbetad och antagen av EGTS-grupperingen för euroregionen Aquitaine–Baskien(12) år 2014) som goda exempel på ett utvecklat samarbetet mellan offentlig sektor, ekonomiska aktörer och forskningscentra i gränsområden för att uppmuntra innovationer och främja den ekonomiska utvecklingen i territoriet. Det är därför viktigt att utarbeta och anta gränsöverskridande innovationsstrategier i gränsområden och samtidigt skapa komplementariteter med redan befintliga strategier för smart specialisering och med andra regionala eller sektoriella program och strategier, för att på så sätt bedöma möjligheterna till gränsöverskridande synergieffekter och konkreta åtgärder, i synnerhet mobiliseringen av olika finansieringskällor.

Finansieringsinstrument måste utgöra en integrerad del av en ETS-strategi för att stödja små och medelstora företag, forskning och innovation och därigenom komplettera programaktiviteter som stöds med bidrag.

Styrning och politisk samordning

Den 24 april 2015 fanns det 54 EGTS-grupperingar(13). Föredraganden har tagit del av de förenklingar som gjordes i den ändrade EGTS-förordningen av den 22 juni 2014. Medlemsstaterna rekommenderas att genomföra och underlätta skapandet av EGTS i sina länder. EGTS-förordningen är ett framsteg men inte tillräcklig för att övervinna alla rättsliga och regleringsmässiga hinder för gränsöverskridande samarbete. I detta avseende måste vi framhålla det luxemburgska ordförandeskapets initiativ om att beakta ett specifikt rättsligt instrument för gränsområden, för att svara på de behov och utmaningar som finns i gränsområden och som ett komplement till EGTS-grupperingar, och att ge medlemsstaterna möjlighet att samtycka till specifika bestämmelser.

Föredraganden anser att ETS-program kan stödja de migrationsrelaterade utmaningarna, där så är nödvändigt och motiverat och som komplement till annan lämplig finansiering, inom ramen för befintliga programprioriteter och överenskommen interventionslogik.

ETS-programmen drar inte till fullo nytta av sina unika egenskaper, och föredraganden betonar att finansieringsinstrument (som är flexibla mekanismer och kan användas vid sidan av bidrag) måste användas i högre utsträckning, eftersom multiplikatoreffekten för den inverkan och hävstångseffekt finansieringsinstrument kan ha kan vara mycket större. Finansinstitut, och i synnerhet EIB, bör därför involveras för att tillhandahålla specifik finansieringsteknisk sakkunskap och know-how.

Föredraganden beklagar att man under perioden 2007–2013 inte i tillräcklig utsträckning utvärderade och utnyttjade kompletteringspotentialen mellan ETS-programmen och andra EU-finansierade program. Lämpliga samordningsmekanismer bör därför skapas för att säkerställa en effektiv samordning och effektiva synergieffekter mellan ESI-fonderna och andra finansieringsinstrument inom unionen och på nationell nivå, även med Efsi och EIB. Det är också viktigt att förvaltningsmyndigheterna genomför fortlöpande utvärderingar som fokuserar på en specifik bedömning av effektiviteten av synergieffekterna mellan programmen.

Föredraganden är övertygad om att principen om flernivåstyrning och uppförandekoden är särskilt viktiga för utvecklingen av Interreg-program eftersom samarbetsprogrammens framgång förutsätter att regionala och lokala myndigheter spelar en aktiv roll för att avgöra hur dessa program bäst kan användas för att ta itu med flaskhalsar vid gränserna.

Förenkling

Föredraganden betonar att förvaltningen och genomförandet av ETS-program och ETS-projekt måste bli mindre byråkratiska. Trots den separata förordningen förblir genomförandet av ETS-program alltför komplicerat och den högnivågrupp av oberoende experter som ska övervaka förenklingen för mottagare av medel från ESI- fonderna uppmanas därför att överväga åtgärder för en betydande förenkling som minskar den administrativa bördan för mottagarna.

Å ena sidan bör kommissionen föreslå specifika åtgärder för att förenkla reglerna om rapportering och revision, statligt stöd, SEA, regelharmonisering och mallar i ETS-programmen. Å andra sidan bör medlemsstaterna förenkla sina nationella bestämmelser för att undvika överreglering, som ofta orsakar ytterligare administrativa bördor som inte krävs enligt EU-reglerna. Det är också viktigt att genomföra e-sammanhållning och förenkla administrativa förfaranden.

Kommissionen måste utarbeta standardkrav för alla ETS-program (per programdel), mallar för ansökningar och avtal. Medlemsstater och förvaltningsmyndigheter bör använda förenklade förfaranden bättre, introducera förenklingar för mindre projekt och snabba på beslutsprocessen.

Finansiella bidrag från den privata sektorn för ETS-projekt fortsätter att vara begränsade. Systemet för att involvera privata aktörer måste utvidgas och förenklas. Föredraganden rekommenderar inrättade av finansieringsinstrument, deltagande av privata aktörer och upprättande av offentlig-privata partnerskap. Kommissionen bör i god tid tillhandahålla konsekventa och tydliga riktlinjer om användningen av finansieringsinstrument i ETS-program.

Rekommendationer för framtiden

Föredraganden framhåller det europeiska territoriella samarbetets hävstångseffekt, höga ekonomiska fördelaktighet och framtida potential bortom regionalpolitiken. Föredraganden uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att bevara det europeiska territoriella samarbetet som ett viktigt och positivt instrument för den europeiska integrationsprocessen genom att tilldela det europeiska territoriella samarbetet en tydligare roll inom sammanhållningspolitiken efter 2020. Föredraganden är övertygad om att den innovativa dimensionen i det europeiska territoriella samarbetet ytterligare bör stärkas, och begär att fler privata aktörer ska involveras för att upprätta framgångsrika offentlig-privata partnerskap över gränserna.

Föredraganden begär att metoder och strategier ska utarbetas gemensamt över regiongränserna för att stärka en integrerad och hållbar territoriell utveckling, inklusive genomförande och spridning av integrerade strategier, utveckling av styrelseformer och harmonisering av planeringsinstrument, administrativa förfaranden och rättsliga bestämmelser över gränserna.

Kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna bör ta ställning till det luxemburgska ordförandeskapets förslag om att inrätta ett nytt rättsligt instrument för gränsöverskridande samarbete i samband med utarbetandet av lagstiftningspaketet för sammanhållningspolitiken efter 2020, efter resultaten av efterhandsutvärderingen 2007–2013, genomförandet av programmen för gränsöverskridande samarbete för 2014–2020 samt en lämplig konsekvensanalys om behovet av ett nytt rättsligt instrument och hur det skulle kunna fungera, med sikte på att underlätta ett bättre genomförande av gränsöverskridande projekt. Proportionalitetsprincipen bör tillämpas när det nya instrumentet utformas.

Under 2016 bör en strukturerad flerpartsdiskussion påbörjas på EU-nivå om det europeiska territoriella samarbetets framtid efter 2020 i samband med diskussionen om sammanhållningspolitikens framtid.

Öka synligheten och allmänhetens medvetenhet

Undersökningen Flash Eurobarometer Cross-border cooperation in the EU (2015) (14)visade att huvuddelen av de människor som bor i EU:s gränsregioner inte är medvetna om EU-finansierade gränsöverskridande samarbetsaktiviteter i sin region. Det behövs därför en mer effektiv kommunikation om resultaten av slutförda projekt. Kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna bör inrätta en mekanism för att säkerställa bättre synlighet och medvetandehöjande åtgärder om resultaten av ETS-program och för att stärka synergieffekterna med andra EU-finansierade program och initiativ.

Det är viktigt att ha en bättre samordning mellan kommissionen, förvaltningsmyndigheterna och alla aktörer under genomförandet av gränsöverskridande program för att tillhandahålla en kritisk analys av projektens tematiska resultat, uppmärksamma framgångsberättelser och luckor (och således göra rekommendationer för perioden efter 2020) och samtidigt säkerställa att projekt har en hög nivå av kvalitet, öppenhet och närhet till medborgarna.

(1)

Denna budget inkluderar även Eruf-anslaget för medlemsstater att delta i samarbetsprogram vid EU:s yttre gränser som stöds av andra instrument (Instrument för föranslutning och europeiskt grannskapsinstrument).

(2)

Interreg Europa, Urbact III, Interact III, Espon.

(3)

http://ec.europa.eu/regional_policy/en/projects/ALL?search=1&keywords=&countryCode=ALL&regionId=ALL&themeId=97&typeId=ALL&periodId=ALL&dateFrom=

(4)

De angivna projektresultaten är baserade på exempel från kommissionens GD Regional- och stadspolitik, och listan är inte uttömmande.

(5)

En ”fond av fonder” ska inte göra enskilda investeringar till slutmottagarna utan i stället inrätta mer småskaliga fokuserade fonder baserade på geografi, marknadskategori (t.ex. förnybar energi eller bioteknik) eller finansiella instrument (lån, aktier o.s.v.) som i sin tur gör investeringar till små och medelstora företag.

(6)

http://www.interreg-4agr.eu/fr/projet-detail.php?projectId=6

(7)

Bilaga I: Europeiskt territoriellt samarbete/Interreg till kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag http://ec.europa.eu/contracts_grants/pdf/esif/invest-progr-interreg-details-annex1_en.pdf

(8)

New Instruments for Financing Sustainable Regional and Urban Development, internetpublikation från BBSR, nr. 15/2015.

(9)

Bilaga I: Europeiskt territoriellt samarbete/Interreg till kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag http://ec.europa.eu/contracts_grants/pdf/esif/invest-progr-interreg-details-annex1_en.pdf

(10)

www.food2market.be

(11)

http://www.euroregio.eu/sites/default/files/sei_fr.pdf

(12)

http://www.espaces-transfrontaliers.org/fileadmin/user_upload/documents/Documents_Fiches_Projets/Strategie_Innovation_EPM_EN.pdf

(13)

Studien European Grouping of Territorial Cooperation as an instrument for promotion and improvement of territorial cooperation in Europe, Europaparlamentet, Generaldirektoratet för intern politik, juli 2015

(14)

file:///C:/Documents%20and%20Settings/UserPRR6/My%20Documents/Downloads/fl_422_sum_en.pdf


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0

36

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Rosa D’Amato, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivana Maletić, Miroslav Mikolášik, Sophie Montel, Dimitrios Papadimoulis, Tonino Picula, Maurice Ponga, Branislav Škripek, Davor Škrlec, Hannu Takkula, Damiano Zoffoli, Milan Zver

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy