Betänkande - A8-0203/2016Betänkande
A8-0203/2016

BETÄNKANDE om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen

9.6.2016 - (2015/2258(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Helga Stevens
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Martina Anderson, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Rosa Estaràs Ferragut, utskottet för framställningar
(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

Förfarande : 2015/2258(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0203/2016
Ingivna texter :
A8-0203/2016
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen

(2015/2258(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 9, 10, 19, 168 och 216.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 3, 15, 21, 23 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande i EU den 21 januari 2011 enligt rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning[1],

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 2 oktober 2015 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Europeiska unionens inledande rapport[2],

–  med beaktande av förteckningen över frågor av den 15 maj 2015 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med Europeiska unionens inledande rapport[3],

–  med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av FN:s riktlinjer för alternativ omvårdnad av barn[4],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006[5],

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling[6],

–  med beaktande av domstolens domar i de förenade målen C-335/11 och C-337/11, HK Danmark, och i målen C-363/12, Z, och C-356/12, Glatzel,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 28 april 2015 till Europaparlamentet och rådet Handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015-2019) ”Hålla de mänskliga rättigheterna högt på EU:s dagordning” (JOIN(2015)0016),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 2 december 2015 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015)0615),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 juni 2015 Reply of the European Union to the list of issues in relation to the initial report of the European Union on the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (SWD(2015)0127),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument den 5 juni 2014 Report on the implementation of the UN Convention on the Right of Persons with Disabilities (CRPD) by the European Union (SWD(2014)0182),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 Initiativ för socialt företagande: Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (COM(2011)0682),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016[7],

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen[8],

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet[9],

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 över situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2013–2014)[10],

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av den 8 juli 2015 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[11],

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2015 om den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport[12],

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård[13],

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020[14],

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden[15],

–  med beaktande av djupanalysen från Europaparlamentets utredningstjänst om EU:s genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport 2014,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut, vilket avslutar den undersökning på eget initiativ som ombudsmannen gjort av kommissionen (OI/8/2014/AN),

–  med beaktande av den kommande årsrapporten för 2015 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av undersökningen från december 2015 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om våld mot barn med funktionsnedsättning: lagstiftning, politik och program i EU,

–  med beaktande av Eurostats statistik över funktionsnedsättningar för 2014 om tillträde till arbetsmarknaden, tillgång till utbildning samt fattigdom och skillnader i inkomst,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för framställningar, utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0203/2016), och av följande skäl:

A.  Som fullvärdiga medborgare har alla personer med funktionsnedsättning lika rättigheter och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling, ett självständigt liv, autonomi, stöd från offentligt finansierade system och full delaktighet i samhället.

B.  Det beräknas finnas 80 miljoner människor med funktionsnedsättning i EU, varav ungefär 46 miljoner är kvinnor och flickor – det vill säga cirka 16 procent av EU:s totala kvinnliga befolkning – och funktionsnedsättning är således vanligare bland kvinnor än män i unionen. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts ofta för diskriminering på flera grunder och har stora svårigheter att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter, till exempel sin rätt till utbildning och sysselsättning, vilket kan leda till social isolering och psykologiska trauman. Dessutom påverkas kvinnor av funktionsnedsättning i oproportionerligt hög grad i egenskap av omsorgsgivare för familjemedlemmar med funktionsnedsättning.

C.  Enligt EUF-fördraget ska EU bekämpa all diskriminering på grund av funktionshinder vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10). EU kan dessutom anta lagstiftning mot sådan diskriminering (artikel 19).

D.  Artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionshinder, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor.

E.  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den första internationella överenskommelse om mänskliga rättigheter som ratificeras av EU. Den har även undertecknats av samtliga 28 EU-medlemsstater och ratificerats av 27 medlemsstater. Den medlemsstat som ännu inte gjort det bör slutföra sina reformer för att kunna ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

F.   Det är första gången som ett konventionsorgan inom FN granskat huruvida EU fullgjort sina internationella människorättsskyldigheter. De avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som handlar om konventionens genomförande i EU och som offentliggjordes 2015, ger en viktig signal om EU:s åtagande om jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter och föreskriver en rad riktlinjer om lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder inom EU:s behörighetsområde.

G.   Domstolens rättspraxis bekräftar att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är bindande för EU och i dess medlemsstater när de genomför EU:s lagstiftning, eftersom konventionen är ”en integrerad del av EU:s rättsordning” och har ”företräde framför sekundärrätten”[16].

H.  Principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning går långt utanför diskriminering och pekar ut vägen mot fullständigt åtnjutande av de mänskliga rättigheterna för alla personer med funktionsnedsättning och deras familjer i ett inkluderande samhälle.

I.  Personer med funktionsnedsättning utgör en heterogen grupp, där kvinnor, barn, äldre och personer med sammansatta stödbehov utsätts för tillkommande svårigheter och flerfaldig diskriminering.

J.   Funktionsnedsättning kan orsakas av en gradvis och ibland osynlig försämring av en persons hälsotillstånd, vilket är fallet för personer med neurodegenerativa eller sällsynta sjukdomar, som kan ha en negativ effekt på den ifrågavarande individens förmåga att leva ett självständigt liv.

K.   Man beräknar att omkring 80 procent av alla personer med funktionsnedsättning bor i utvecklingsländer. EU stöder främjandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning på internationell nivå, och är världens största givare av offentligt utvecklingsbistånd (ODA).

L.   Barn med funktionsnedsättning löper 17 gånger större risk att bo på institution än sina jämnåriga utan funktionsnedsättning, och de löper mycket större risk att utsättas för våld, försummelse och övergrepp än när de bor hemma[17].

M.  Barn med funktionsnedsättning har rätt att leva med (sina) familjer eller i en familjemiljö på ett sätt som är förenligt med barnens bästa. Familjemedlemmar måste ofta skära ned på eller upphöra med sin yrkesverksamhet för att ta hand om familjemedlemmar med en funktionsnedsättning.

N.  I FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning betonas nödvändigheten av att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla insatser och av att främja fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

O.  Likabehandling och positiva åtgärder och strategier för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet och en moralisk skyldighet.

P.  Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är utsatta för diskriminering med flera dimensioner i sitt vardagsliv. Den kan ta sig olika uttryck – fysiska, känslomässiga, sexuella och ekonomiska – och där ingår våld från intima partners sida, våld från omsorgsgivares sida, sexuellt våld och institutionellt våld.

Q.   Kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk än andra kvinnor att utsättas för våld i hemmet och sexuella övergrepp som varar längre och är intensivare[18].

R.  Kvinnor med funktionsnedsättning, särskilt migranter, löper större risk för fattigdom och socialt utanförskap på grund av diskriminering på flera grunder.

S.  Funktionsnedsättning är en orsak till och kan vara en konsekvens av fattigdom, och ungefär 30 procent av de hemlösa har en funktionsnedsättning och riskerar att förbises[19]. Det statliga socialskyddet i synnerhet spelar en viktig roll för att förhindra fattigdom bland personer med funktionsnedsättning. Statistik från 2012 visar att så många som 68,5 procent av personerna med funktionsnedsättning skulle leva i fattigdom utan de sociala förmåner, inklusive pensioner, som de får från staten[20].

T.  Det är nödvändigt att tillämpa gällande EU-rätt och EU:s befintliga politiska verktyg för att optimera genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

U.  Vissa medlemsstater som har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ännu inte inrättat eller utsett de organ som ska genomföra och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med kraven i artikel 33. Arbetet i de organ som redan inrättats, framför allt de övervakningsramar som anges i artikel 33.2, hindras av bristen på finansiella och mänskliga resurser samt avsaknaden av en solid rättslig grund för att utse dem.

V.  En av grundpelarna för personer med funktionsnedsättning är deras deltagande på och tillträde till arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsdeltagandet för dessa personer är fortsatt problematiskt och ligger på 58,5 procent jämfört med 80,5 procent för personer utan funktionsnedsättning, vilket innebär att många personer med funktionsnedsättning hindras från att leva ett självständigt och aktivt liv.

W.  Sysselsättningsgraden bland kvinnor utan funktionsnedsättning är 65 procent, jämfört med 44 procent bland kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts oftare än män med funktionsnedsättning för diskriminering när det gäller tillgång till sysselsättning och utbildning. Den höga arbetslöshetsnivån bland personer med funktionsnedsättning är fortfarande oacceptabel. Det är svårare för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning att få tillträde till arbetsmarknaden. Hinder för rörlighet och ett större beroende av familjemedlemmar och omsorgsgivare måste övervinnas för att göra det lättare för kvinnor med funktionsnedsättning att delta aktivt i utbildning och på arbetsmarknaden samt i det sociala och ekonomiska samhällslivet.

X.  Förvärvsarbete är av avgörande vikt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv och försörja sin familj och hushållet. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är ofta underbetalda. Denna utsatta grupp drabbas oftare än andra av fattigdom och löper större risk för socialt utanförskap.

Y.   EU är, i egenskap av part i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skyldigt att se till att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem involveras nära och blir aktivt delaktiga i utarbetandet och genomförandet av lagstiftning och åtgärder för att genomföra konventionen och i alla beslutsprocesser om frågor som rör personer med funktionsnedsättning.

Z.   Medlemsstaternas åtstramningsåtgärder har lett till nedskärningar inom socialtjänsten, stödet till familjer och tjänsterna i närsamhället och orsakat oproportionerligt negativa effekter på levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning, särskilt barn med funktionsnedsättning och deras familjer.

AA.   Kommissionen har dragit tillbaka sitt förslag till direktiv om mammaledighet, och därför behandlas i nuläget lika rättigheter för mammor och pappor, barn och vuxna inte i tillräcklig utsträckning i EU:s politik om möjligheterna att förena arbetsliv och privatliv.

AB.   Direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård förbjuder inte uttryckligen diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

AC.  På grund av demografiska och samhälleliga förändringar har efterfrågan på hushållsanställda och omsorgsgivare ökat, särskilt i hemmen. Det är vanligtvis kvinnor i familjen som står för omsorgen om personer med funktionsnedsättning eller omsorgsbehov, vilket ofta leder till att de utestängs från arbetsmarknaden.

AD.  I sina slutsatser om Europeiska unionens inledande rapport rekommenderar kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning att EU integrerar ett funktionshindersperspektiv i sina strategier och program för jämställdhet, liksom ett jämställdhetsperspektiv i sina handikappstrategier samt att unionen utarbetar åtgärder för positiv särbehandling, inrättar en övervakningsmekanism och finansierar uppgiftsinsamling och forskning om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Vidare rekommenderar kommittén att EU tillhandahåller ett effektivt skydd mot våld, misshandel och utnyttjande, att man inom politiken för balans mellan arbetsliv och privatliv beaktar behoven bland barn och vuxna med funktionsnedsättning, liksom bland deras omsorgsgivare, och att åtgärder vidtas för att minska den höga arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning, varav flertalet är kvinnor.

AE.  I sin reaktion på parlamentets resolution av den 27 september 2011 Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism[21], som antogs av kommissionen den 13 december 2011, erkände kommissionen behovet av att garantera en obruten kedja av tillgängliga tjänster för alla (transport, inkvartering, restauranger och turistattraktioner). Kommissionen har därför börjat satsa på åtgärder som ska höja medvetenheten, öka kompetensen inom turistsektorn och i slutändan förbättra kvaliteten på turistanläggningar för personer med särskilda behov eller funktionsnedsättningar.

AF.  De behov som personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet har i fråga om transport, rörlighet och turism ger upphov till innovationsmöjligheter för företag när det gäller transport- och rörlighetstjänster och kan leda till situationer som alla vinner på genom tjänster för personer med alla typer av funktionsnedsättningar (bland annat, men inte endast begränsat till personer med nedsatt rörlighet, blinda, döva och hörselskadade, personer med autism och personer med intellektuell och psykosocial funktionsnedsättning m.m.), även andra som använder sig av dessa tjänster, i enlighet med principen ”design för alla”.

Allmänna principer och skyldigheter

1.  Europaparlamentet påminner om att fullständig inkludering av personer med funktionsnedsättning inte är bara en rättighet och berättigad förmån för de berörda individerna, utan även en tillgång för samhället i stort eftersom det kan dra nytta av de värderingar och olika färdigheter som dessa personer har med sig.

2.  Europaparlamentet betonar att alla personer med funktionsnedsättning har rätt att leva i ett samhälle där de har samma möjligheter som andra, så att de till fullo inkluderas och kan delta.

3.  Europaparlamentet betonar att integrering av personer med funktionsnedsättning i samhället oberoende av ett lands socioekonomiska, politiska eller kulturella status inte bara är en utvecklingsfråga utan också en fråga om mänskliga rättigheter.

4.  Europaparlamentet framhåller att funktionsnedsättningar blir allt vanligare i takt med en åldrande befolkning.

5.  Europaparlamentet anser att EU bör inta en ledande roll när det gäller respekten för och främjandet av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ser positivt på att ett konventionsorgan inom FN för första gången granskat huruvida EU fullgjort sina internationella människorättsskyldigheter. De avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om EU:s genomförande av konventionen, som offentliggjordes 2015, ger en viktig signal om EU:s åtagande om jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter och erbjuder vägledning i fråga om lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder över EU:s hela behörighetsområde.

6.  Europaparlamentet stöder slutsatserna och rekommendationerna från kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och understryker att EU-institutionerna och medlemsstaterna måste ta hänsyn till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i sin politik, sina program och sina strategier för jämställdhet samt jämställdhetsintegrera sina handikappstrategier. Dessutom begär parlamentet att det upprättas mekanismer för att regelbundet övervaka de framsteg som görs.

7.  Europaparlamentet uppmanar Europaparlamentet, rådet och kommissionen att oinskränkt genomföra rekommendationerna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att se till att konventionen följs i all framtida lagstiftning.

8.   Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det tillhörande fakultativa protokollet.

9.  Europaparlamentet beklagar djupt att EU inte hållit tillräckliga formella samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning i sina förberedelser inför översynsprocessen av FN:s kommitté för konventionen 2015 och under utarbetandet av sin framstegsrapport. Organisationer för personer med funktionsnedsättning bör aktivt bidra till möten inom ramen för konventionen som en oberoende part, bland annat genom att delta i officiella EU-delegationer för framtida revideringar.

10.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att befästa och lägga fram ett förslag om en verkligt strukturerad dialog mellan EU och de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, som bland annat inbegriper tillräcklig finansiering för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem kan delta fullt ut och på lika villkor.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av ett systematiskt och nära samråd mellan organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, beslutsfattare, företag och andra relevanta aktörer beträffande alla nya initiativ, genomförande, övervakning och utvärdering av politiska åtgärder och insatser med avseende på utbildning, kultur, idrott och ungdom.

12.  Europaparlamentet uppmanar till att ge de befintliga likabehandlingsorganen en förstärkt uppgift med att integrera, främja och övervaka konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påminner EU och dess medlemsstater om kravet på meningsfull samverkan med det civila samhället och, framför allt, med organisationer för personer med funktionsnedsättning.

13.   Europaparlamentet begär att EU ska ratificera det fakultativa protokollet till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

14.  Europaparlamentet kräver en omfattande och övergripande översyn av EU:s befintliga och kommande lagstiftning och finansieringsprogram, inbegripet framtida programperioder, i syfte att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fullt ut genom att konstruktivt involvera organisationer för personer med funktionsnedsättning och medlemmar i EU:s ramverk för konventionen (nedan kallat EU:s ramverk), inbegripet integration av funktionsnedsättning i all lagstiftning samt i alla åtgärder och strategier. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att integrera funktionsnedsättning i all lagstiftning samt i alla åtgärder och strategier.

15.  Europaparlamentet vill att rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska tas med i EU:s allmänna socioekonomiska agenda, framför allt i Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet rekommenderar att det antas en funktionsnedsättningspakt för att rättigheter för personer med funktionsnedsättning faktiskt ska integreras genom EU-initiativ.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med den europeiska planeringsterminen vid bedömningen av den sociala situationen i medlemsstaterna (landsrapporter och landspecifika rekommendationer) även fokusera på att övervaka situationen för personer med funktionsnedsättning som ett led i EU:s åtagande att bygga ett hinderfritt samhälle i Europa.

17.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna, framför allt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, bör arbeta för att dagens och morgondagens lagstiftning ska slå vakt om mänskliga rättigheter och fullt ut följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet ber kommissionen att tillhandahålla en lista över lagstiftning i syfte att föreslå en uppdatering av behörighetsförklaringen mot bakgrund av de avslutande iakttagelserna och se till att en sådan görs återkommande med formellt deltagande av organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och Europaparlamentet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende överväga behovet av att ta fram ett EU-ramverk som garanterar effektivt genomförande av personer med funktionsnedsättnings rättigheter, främjande av deras personliga självbestämmande, tillgänglighet, tillgång till sysselsättning, social delaktighet och ett självständigt liv samt undanröjande av alla former av diskriminering.

20.  Europaparlamentet delar de farhågor som yppas i FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i fråga om att Europeiska unionen saknar en klar strategi för genomförande av konventionen.

21.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att föregå med gott exempel i integrationspolitiken.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda översynen av EU:s handikappstrategi till att utveckla en heltäckande, genusinkluderande EU-strategi för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet åtaganden avseende yttre åtgärder med klara tidsramar för genomförandet och specifika och tydliga riktmärken och indikatorer.

23.  Europaparlamentet beklagar djupt den diskriminering och utestängning som personer med funktionsnedsättning utsätts för än i dag. Parlamentet uppmanar kommissionen att maximera synergierna mellan å ena sidan EU:s handikappstrategi 2010–2020 och å andra sidan bestämmelserna i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s konvention om barnets rättigheter, för att de erkända rättigheterna faktiskt ska kunna åtnjutas och utövas i praktiken, bland annat genom harmoniserings- och genomförandeåtgärder för regelverket och kulturella och politiska insatser.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga den breda definitionen av funktionsnedsättning på EU-nivå.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över vägledningen för sociala hänsynstaganden i samband med offentlig upphandling för att understryka de sociala skyldigheterna, men även lyfta fram möjligheterna och fördelarna med att investera i högkvalitativa stödtjänster för personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över riktlinjerna för konsekvensbedömningar och ändra dem genom att lägga till en mer heltäckande lista med punkter för att bättre kunna bedöma efterlevnaden av konventionen.

Särskilda rättigheter

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, i syfte att undvika viktimisering, vidta åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering, bl.a. flerfaldig diskriminering, diskriminering på grund av anknytning och samverkande diskriminering baserad på funktionsnedsättning, särskilt med hänsyn till kvinnor och barn med funktionsnedsättning, äldre och personer med sammansatta stödbehov, inklusive personer med intellektuell och psykosocial funktionsnedsättning, och personer vilkas funktionsnedsättning förändras över tiden.

28.  Europaparlamentet beklagar att rådet fortfarande inte har antagit förslaget från 2008 till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet uppmanar än en gång rådet att göra det med det snaraste.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att integrera rättigheterna för kvinnor och barn med funktionsnedsättning, bland annat i den kommande agendan för barnets rättigheter, och att se till att samråd sker med pojkar och flickor och de organisationer som företräder dem i alla frågor som berör dem, med tillhandahållande av lämpligt stöd utifrån deras funktionsnedsättning och ålder.

30.  Europaparlamentet betonar att om skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas måste familjerna garanteras lämpligt stöd genom en förstärkning och uppgradering av EU:s lagstiftningsinstrument, t.ex. rättsakten om längre föräldraledighet för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla personer med funktionsnedsättning kan utöva den rätt till fri rörlighet som alla EU-medborgare har genom att i befintlig och kommande lagstiftning garantera lika möjligheter, grundläggande rättigheter, lika tillgång till tjänster och till arbetsmarknaden samt samma rättigheter och skyldigheter i fråga om tillgång till sociala tjänster som andra medborgare i den medlemsstat där de är försäkrade, i överensstämmelse med principen om likabehandling och icke-diskriminering. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att vad gäller likabehandling i arbetslivet fullt ut uppfylla bestämmelserna i det omarbetade jämställdhetsdirektivet (2006/54/EG).

32.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att stödja migrerande kvinnor och flickor med funktionsnedsättning för att de ska kunna utveckla färdigheter som ger dem tillgång till lämplig sysselsättning.

33.  Europaparlamentet framhåller att för att åstadkomma självständigt och oberoende boende för personer med funktionsnedsättning, särskilt för kvinnor, är (personlig eller offentlig) assistans ett sätt att stödja dem och deras familjer, göra det möjligt för dem att ta sig till arbetsplatser och utbildningsanstalter och stödja dem i samband med graviditet och moderskap.

34.  Europaparlamentet uppmärksammar åter det brådskande behovet att behandla frågan om våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i privata miljöer och institutionsmiljöer och uppmanar medlemsstaterna att inrätta stödtjänster som är tillgängliga för kvinnor och flickor med alla typer av funktionsnedsättning. Parlamentet förespråkar att EU ansluter sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som ytterligare ett steg i arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

35.  Europaparlamentet påminner om vikten av rätten för personer med funktionsnedsättning att delta på alla nivåer i de politiska processer och beslutsprocesser som rör funktionsnedsättning, något som framhålls i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, bl.a. från marginaliserade och sårbara grupper som utsätts för diskriminering på flera grunder, måste ges möjlighet och rätt att delta i beslutsfattandet så att deras intressen och rättigheter uttrycks, stöds och skyddas och ett verkligt jämställdhetsperspektiv på gräsrotsnivå säkerställs. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla lämpligt anpassade tjänster och inrättningar som skulle möjliggöra dessa personers aktiva engagemang och delaktighet samt att investera i tekniska hjälpmedel, anpassningsbar teknik och e-integration.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna till effektiva livsstärkande insatser för kvinnor med funktionsnedsättning, i överensstämmelse med de rekommendationer inför översynen av EU:s genomförande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som framförts av FN-kommittén för denna konvention.

37.  Europaparlamentet känner oro över att uppgiften att det i huvudsak är kvinnor som tar ansvar för uppgiften att ta hand om barn med funktionsnedsättning.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta arbetet för att öka medvetenheten om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och bekämpa fördomar samt för att främja en bättre förståelse för alla personer med funktionsnedsättning, så att beslutsfattandet sker på grundval av deras verkliga behov.

39.  Europaparlamentet stöder initiativ som syftar till att upplysa om svårigheterna för personer med funktionsnedsättning och att göra personer med funktionsnedsättning mer medvetna om sin potential och hur de kan bidra, bl.a. genom särskilda utbildningsprogram i skolor. Parlamentet betonar att konventionens betydelse i grunden ligger i att få till en attitydförändring genom att man erkänner att det är de sociala och ekonomiska hindren som är hinder för personen snarare än funktionsnedsättningen i sig.

40.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna att utarbeta strategier för att öka medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, att stödja utbildning för anställda inom turism- och transportsektorn för att öka medvetenheten om och en jämlik behandling av personer med funktionsnedsättning och att främja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan europeiska organisationer som arbetar med frågor om funktionsnedsättning samt offentliga och privata företag som ansvarar för transporter. Parlamentet kräver också att undervisningsmaterial ska finnas i tillgängliga former.

41.  Europaparlamentet betonar att flygbolagens personal måste få ordentlig utbildning så att flygbolagen kan ge lämplig service till personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att betydelsen av att se till att personalen kan hantera rullstolar utan att skada dem måste uppmärksammas.

42.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till europeisk rättsakt om tillgänglighet[22] och är angeläget om att den antas snabbt för att säkerställa tillgänglighet till varor och tjänster, bl.a. till de byggnader i vilka tjänsterna tillhandahålls, tillsammans med verksamma och tillgängliga nationella genomförande- och klagomålsmekanismer. Parlamentet påminner om att det behövs ett helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågor och att den rätt till tillgänglighet som fastslås i artikel 9 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste garanteras personer med alla typer av funktionsnedsättning.

43.  Europaparlamentet betonar behovet av att anta den europeiska rättsakten om tillgänglighet, som behövs för att hantera frågor som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i fråga om transport, rörlighet och turism, och för att garantera att persontrafik med flyg, buss, på järnväg och på vatten, särskilt beträffande omstigningsställen och trappstegsfri tillgänglighet till alla offentliga tunnelbanor och tåg, webbplatser för sådana tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation samt självbetjäningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiken, är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

44.  Europaparlamentet konstaterar att det är lättare för små och medelstora företag att uppfylla EU-standardkrav än att vara tvungna att anpassa sig till olika nationella regler. Parlamentet beklagar dock att gränsöverskridande turistprodukter och turisttjänster inte omfattas av förslaget till europeisk rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet understryker det faktum att inga ytterligare åtgärder har vidtagits på EU-nivå i fråga om turistanläggningar och turisttjänster för att gradvis harmonisera logiklassificeringssystemen utifrån tillgänglighetskriterierna.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i förstärkt omfattning främja forskning och utveckling, särskilt vad gäller tillgång till ny och innovativ teknik för personer med funktionsnedsättning.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av framtida lagstiftningsakter i relevanta fall, såsom i den digitala agendan, beakta det faktum att tillgänglighet är lika relevant i den fysiska miljön som i IKT-miljön.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vid tillämpningen av tillgänglighetsprincipen aktivt arbeta för att införa ”utformning för alla” i befintliga byggnader och vid nybyggnadsprojekt, på arbetsplatser och i vissa offentliga byggnader, t.ex. skolbyggnader som finansieras genom allmänna medel.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att arbeta tillsammans med parlamentet på ett tydligt och ändamålsenligt direktiv om tillgänglighet till offentliga instansers webbplatser försett med bred tillämpning och stabil kontrollmekanism, i enlighet med den föreslagna europeiska rättsakten om tillgänglighet och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att på så sätt garantera att de 80 miljoner personerna med funktionsnedsättning och de 150 miljoner äldre inom EU kan åtnjuta lika tillgång till webbplatser och offentlig service på internet.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna se till att det EU-täckande telefonnumret för nödsituationer, 112, är fullt tillgängligt och tillförlitligt, med hjälp av den senaste tekniken på nationell nivå och i samband med roaming, framför allt för döva och personer med nedsatt hörsel, för att på så vis undvika onödiga dödsfall och skador. Parlamentet framhåller behovet av att genomföra åtgärder på nationell nivå, bland annat för att garantera överensstämmelse mellan medlemsstaterna, inklusive tillgängliga nationella larmcentraler.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att elektroniska och mobila hälso- och sjukvårdstjänster, tillämpningar och apparater, däribland larmnumret 112, som måste vara lätt att använda överallt i Europa, och det avancerade systemet för lokalisering av mobiltelefoner, är helt och fullt tillgängliga för patienter med funktionsnedsättning och deras omsorgsgivare, och att vidareutnyttja potentialen hos telemedicin för att förbättra åtkomst och vård i detta sammanhang.

51.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka stödet och särskilda åtgärder för personer med funktionsnedsättning i humanitära sammanhang, särskilt barn, och uppmanar kommissionen att kartlägga investeringar och finansiering till stöd för personer med funktionsnedsättning i nödsituationer, inklusive köns- och åldersuppdelade uppgifter.

52.  Europaparlamentet understryker att pågående konflikter och naturkatastrofer också bidrar till det ökande antalet personer med funktionsnedsättning.

53.  Europaparlamentet stöder konventionens expertrekommendationer om att EU ska vara mer tillgängligt och inkluderande för att få till stånd ett människorättsbaserat förhållningssätt till funktionsnedsättning i risk- och nödsituationer, bland annat genom tillämpning av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030. Parlamentet uppmanar med kraft till att i EU:s migrations- och flyktingpolitik integrera de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, som drabbas av dubbel diskriminering. Parlamentet betonar att dessa åtgärder på ett lämpligt sätt bör tillgodose behoven för personer med funktionsnedsättning och beakta kravet på rättighetsbaserade rimliga anpassningsåtgärder. Parlamentet uppmuntrar till att behoven för personer med funktionsnedsättning ska integreras ytterligare i medlemsstaternas och EU:s humanitära åtgärder.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta ledningen när det gäller att främja rättigheter för personer med funktionsnedsättning i genomförandet av Sendai-ramverket och 2030-agendan för hållbar utveckling med sina partnerländer, regionala organisationer och på global nivå.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en genomförandeplan i överensstämmelse med rådets slutsatser från februari 2015 om katastrofhantering som inkluderar personer med funktionsnedsättning och Sendai-ramverket.

56.  Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av rådets slutsatser om att katastrofhantering som inkluderar personer med funktionsnedsättning bör integreras i unionens civilskyddsmekanism och i medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att personer med funktionsnedsättning och räddningstjänst och civilskydd måste göras mer medvetna om och få information om initiativ för katastrofriskreducering och att personer med funktionsnedsättning måste få psykologiskt stöd under återhämtningsfasen efter katastrofer.

57.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning efter nödsituationer.

58.  Europaparlamentet inser att utsatta samhällsmedlemmar blir ännu mer marginaliserade om de har en funktionsnedsättning, och betonar att EU-institutionerna och medlemsstaterna bör fördubbla sina insatser för att fullständigt tillmötesgå alla personer med funktionsnedsättning, också statslösa, hemlösa, flyktingar och asylsökande samt personer som tillhör minoriteter, när det gäller tillhandahållandet av rättigheter och tjänster. Parlamentet understryker att frågan om funktionsnedsättning måste integreras i EU:s migrations- och flyktingpolitik.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att, i enlighet med artikel 11 i konventionen, ta särskilda hänsyn till personer med funktionsnedsättning när de lägger fram förslag om en lösning på flyktingfrågan, om finansiering eller om andra stödåtgärder.

60.  Europaparlamentet betonar att EU bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att samtliga personer med funktionsnedsättning som fråntagits sin rättskapacitet kan utöva alla rättigheter enligt EU:s fördrag och lagstiftning, såsom tillgång till rättslig prövning, till varor och tjänster, inklusive banktjänster och sysselsättning samt hälso- och sjukvård liksom rösträtt och konsumenträttigheter.

61.  Europaparlamentet erkänner att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har visat sig vara ett positivt och mycket viktigt instrument för främjande av lagreformer och för att medlemsstaterna ska åläggas att ompröva hur personer med funktionsnedsättning uppfattas. Parlamentet beklagar dock de svåra utmaningar som personer med funktionsnedsättning fortfarande ställs inför inom strategiska områden såsom rättskipning i brottmål och politiskt deltagande. Parlamentet ser det som en prioritering att det politiska systemet ska bli helt och fullt tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättning. Parlamentet inser att det då måste handla om mer än bara att rent fysiskt kunna komma åt att rösta, och att tillgängligheten bör inbegripa en bred uppsättning initiativ för att öppna den demokratiska processen för alla medborgare. Parlamentet anser att detta bör inbegripa valmaterial på teckenspråk, i punktskrift och lättläst format, tillhandahållande av all den hjälp personer med funktionsnedsättning behöver i samband med valförrättningar, främjande av poströstning och budröstning när så är möjligt, och undanröjande av hinder för de medborgare med funktionsnedsättning som önskar kandidera i val, liksom åtgärder med inriktning på att hantera gällande regler avseende rättskapacitet och dessas inverkan på enskilda människors förmåga att delta fullt ut i den demokratiska processen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett korrekt och fullständigt genomförande, särskilt för personer med funktionsnedsättning, av bestämmelserna i artikel 3.2 i direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem, och i direktiven 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden respektive 2012/13/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden, och i synnerhet i direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet.

62.  Europaparlamentet beklagar på det djupaste att många stater genom domstolsåtgärder fortfarande frånkänner eller begränsar rättskapaciteten för personer med intellektuella svårigheter. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att ta ett positivt grepp på frågan om rättskapacitet genom att gå in för att stödja de berörda personerna och låta dem medverka, i stället för att automatiskt utestänga dem.

63.  Europaparlamentet oroas över de svårigheter som personer med funktionsnedsättning fortfarande ställs inför när det gäller möjligheter till rättslig prövning. Parlamentet påminner om att möjligheter till rättslig prövning är en grundläggande rättighet och en viktig del av rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förfarandena fullt ut ska anpassas till personer med funktionsnedsättning. Kommissionen bör överväga att infoga särskilda utbildningsprogram om konventionen i EU:s program ”Rättsliga frågor” för 2014–2020. Domstolar i EU bör tillämpa sina interna regler och instruktioner på ett sätt som underlättar möjligheterna till rättslig prövning för personer med funktionsnedsättning, och de allmänna rekommendationerna från kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör också beaktas vid rättskipningen.

64.  Europaparlamentet erkänner att Haagkonventionen om internationellt skydd av vuxna på många sätt funktionellt kan bidra till och stödja parterna i konventionen i uppfyllandet av sina internationella skyldigheter. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att kommissionen inte följt upp parlamentets resolution av den 18 december 2008 med rekommendationer till kommissionen om gränsöverskridande konsekvenser av det lagliga skyddet av vuxna.

65.  Europaparlamentet understryker att det förekommer våld, mobbning och sexuella övergrepp i skolan, hemmet och olika institutioner, och att barn med funktionsnedsättning är mer utsatta för detta. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ingripa mer effektivt och att bekämpa våldet mot barn med funktionsnedsättning med hjälp av specifika åtgärder och tillgängliga stödtjänster.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ändamålsenliga åtgärder för att förhindra våld mot barn med funktionsnedsättning. Åtgärderna ska rikta sig till familjer, grupper, yrkesverksamma och institutioner. Parlamentet noterar att skolor spelar en avgörande roll för att främja social inkludering och betonar behovet av lämpliga mekanismer som möjliggör integrering i vanliga skolor och säkerställer att pedagoger och lärare är tillräckligt förberedda och utbildade för att känna igen och ingripa mot våld mot barn med funktionsnedsättning.

67.  Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att se till att ofrivillig behandling och inlåsning förbjuds i lagstiftningen i enlighet med senaste internationella standarder.

68.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till att principen om fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning inom EU ska garanteras genom att alla hinder som fortfarande står i vägen för utövandet av denna frihet undanröjs.

69.  Europaparlamentet betonar att den fria rörligheten för EU-medborgare måste garanteras för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna måste därför säkerställa ömsesidigt erkännande av dessa personers situation och sociala rättigheter (artikel 18 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning).

70.  Europaparlamentet beklagar att rådet inte ville inkludera handlingar om funktionsnedsättning i tillämpningsområdet för förordningen om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i EU.

71.  Europaparlamentet välkomnar det europeiska intyget om funktionsnedsättning. Europaparlamentet beklagar det begränsade deltagandet från vissa medlemsstaters sida i projektet för ett ”europeiskt intyg för funktionsnedsättning”, som genom praktiska åtgärder främjar rörlighet och ömsesidigt erkännande av rättigheterna för medborgare med funktionsnedsättning i medlemsstaterna.

72.  Europaparlamentet betonar att om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska iakttas fullt ut måste dessa personer garanteras rätten att välja hur de vill leva och hur de bäst kan utnyttja sin potential, t.ex. genom att man i ökad utsträckning anlitar omsorgsgivare.

73.  Europaparlamentet beklagar på det djupaste de katastrofala förhållanden i vilka personer med funktionsnedsättning har konstaterats befinna sig i vissa medlemsstater, och uppmanar medlemsstaterna att göra allt för att Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess artikel 3 med förbud mot omänsklig och förnedrande behandling ska respekteras.

74.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att bättre tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, och att alltid beakta deras behov när EU-förordningar om t.ex. passagerarrättigheter i olika transportslag (förordningarna (EG) nr 1107/2006 och (EG) nr 261/2004 om luftfart, förordning (EG) nr 1371/2007 om järnvägstransport, förordning (EU) nr 1177/2010 om vattenvägstransport och förordning (EU) nr 181/2011 om busstransport) ses över, och när lagstiftning utarbetas om exempelvis passagerarrättigheter för multimodala resor. Parlamentet framhåller att EU 2010 utlovade ett hinderfritt samhälle i Europa i EU:s handikappstrategi 2010–2020.

75.  Europaparlamentet uppmanar EU att bättre övervaka tillämpningen av lagstiftningen om passagerarrättigheter och att harmonisera arbetet vid de nationella tillsynsmyndigheterna, och uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra EU-lagstiftning vars syfte är att förbättra tillgången till transporter lokalt, regionalt och nationellt inom transport- och turismsektorn (bl.a. buss och taxi, kollektivtrafik i städerna samt järnvägs-, luft- och vattenvägstransporter och även järnvägsstationer, flygplatser och hamnar) och att hantera de problem som står i vägen för ett hinderfritt Europa, exempelvis genom stärkta befogenheter för de tillsynsmyndigheter som enligt lagstiftningen ansvarar för passagerarrättigheter för att säkerställa att alla passagerare med funktionsnedsättning har faktiska och lika rättigheter i hela EU, även avseende tillgänglighet och standardisering, harmonisering, tekniska krav, incitament för företag, fackföreningsåtgärder och kollektivavtal.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga ansvaret för var och en av de aktörer som tillhandahåller vård för personer med funktionsnedsättning, särskilt vid byten mellan olika slags transportmedel, och att ge parlamentet information om deltagandet av föreningar för personer med funktionsnedsättning och deras roll i tillämpningen av lagstiftningen om passagerarrättigheter.

77.  Europaparlamentet betonar att hinderfri tillgång till transporttjänster, fordon, infrastruktur och intermodala kommunikationsnav, framför allt på landsbygden, är ett krav för att säkra rörlighetssystem utan inbyggd diskriminering. Parlamentet betonar i samband med detta att personer med funktionsnedsättning måste ha tillgång till varor och tjänster och att mer måste göras för att både transport- och turisttjänster, fordon och infrastruktur ska bli tillgängliga. Parlamentet påpekar att Fonden för ett sammanlänkat Europa erbjuder en möjlighet till finansiering för åtgärder i stadsområden och för åtgärder som förbättrar tillgängligheten för personer med någon typ av funktionsnedsättning, på upp till 10 procent av anpassningskostnaderna.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin årsrapport om genomförandet av anslagen för TEN-T offentliggöra vilka framsteg som gjorts vad gäller åtgärder och det stödbelopp som beviljats för att anpassa infrastruktur till personer med funktionsnedsättning från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från andra EU‑fonder. Parlamentet uppmanar även kommissionen att vidta åtgärder för att främja ett större engagemang i projekt med målet att anpassa infrastruktur till personer med funktionsnedsättning, bl.a. i form av informationsmöten för potentiella utvecklare.

79.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang betydelsen av att finansiera åtgärder i stadsområden där man oftare måste byta mellan olika slags transportmedel och där personer med någon form av funktionsnedsättning har det som svårast.

80.  Europaparlamentet understryker det faktum att ständigt tillgängliga format bör stå högst upp på dagordningen vad gäller en digitaliserad politik för rörlighet, och bör underlätta tillgänglighet för alla personer med olika typer av funktionsnedsättning genom användning av tillgängliga språk, format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, inklusive teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation som personen själv väljer, inklusive lättläst information eller piktogram, undertextning och personliga textmeddelanden om resor, bokning och biljettförsäljning, och genom användning av flera sensoriska kanaler. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, i fråga om transportmöjligheter och transporttjänster, inrätta lämpliga övervaknings- och kontrollmekanismer genom vilka det säkerställs att tillgänglighet och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning erbjuds också i kollektivtrafiken i samtliga medlemsstater.

81.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning bör kunna få information om hur de kan ta sig från dörr till dörr med multimodala och gränsöverskridande transportförbindelser som låter dem välja mellan den mest hållbara, billigaste eller snabbast förbindelsen, och de bör även kunna boka och betala resan elektroniskt.

82.  Europaparlamentet kräver också att trafikinformation i realtid ska finnas tillgänglig så att människor med funktionsnedsättning kan få information om eventuella störningar och alternativa resmöjligheter före resan.

83.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste få tillgång till information och kommunikation i lättillgängliga format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, däribland teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation som de själva väljer, såsom lättlästa format och textning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera att EU:s lagstiftning om tillgång till information och kommunikation efterlevs. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till rådet att utan ytterligare dröjsmål anta beslutet om ingående på Europeiska unionens vägnar av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att vidta konsekventa och ändamålsenliga åtgärder i enlighet med dess bestämmelser.

84.  Europaparlamentet påminner om att rätten att leva självständigt och delta i samhället och i kulturliv, fritidsverksamhet och idrott samt få tillgång till en integrerad utbildning garanteras i artiklarna 19, 24 och 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa rättigheter skyddas i EU-lagstiftningen, särskilt artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder och på grundval av principen om fullständigt och faktiskt deltagande, inbegripet demokratisk delaktighet och inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning (artikel 3 i konventionen). Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att förstärka de åtgärder som ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra faktiskt får tillgång till centrala områden såsom bra och integrerad utbildning, kultur och idrott men också aktiviteter utanför skoltid såsom teater, språk och konst. Parlamentet uppmanar kommissionen att infoga en funktionsnedsättningsspecifik indikator i Europa 2020‑strategin inom ramen för utbildningsmålen.

85.  Europaparlamentet påminner om förslaget till allmänna kommentarer från FN:s kommitté för konventionen om artikel 24 (rätten till en integrerad utbildning), där det normativa innehållet, staternas skyldigheter, förhållandet till andra bestämmelser i konventionen och genomförandet på nationell nivå specificeras.

86.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsinriktade program särskilt bör uppmärksamma unga personer med funktionsnedsättning.

87.  Europaparlamentet noterar att ungdomsstrategierna efter 2018 bör ta hänsyn till behoven för ungdomar med funktionsnedsättning.

88.  Europaparlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning ofta utestängs från eller saknar faktisk tillgång till utbildningstjänster om det behövs individanpassade utbildningsprocesser som tar hänsyn till graden av funktionsnedsättning för att de ska kunna nå sin fulla sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga potential. Parlamentet betonar att nödvändiga åtgärder bör vidtas för att alla studerande med funktionsnedsättning ska erbjudas rimliga anpassningsåtgärder så att de kan utöva sina rättigheter till integrerad och högkvalitativ utbildning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och ansvariga delegerade regionala och lokala myndigheter att stärka utbildningsprogram och kontinuerlig fortbildning för alla berörda parter som är involverade i icke-formella och informella utbildningssammanhang samt tillgången till IKT-infrastruktur, för att stödja arbetet med studerande med funktionsnedsättning, och att bekämpa fördomar mot personer med funktionsnedsättning, särskilt personer med psykosocial och intellektuell funktionsnedsättning.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ändamålsenliga åtgärder för att ta itu med segregeringen och avvisandet av studerande med funktionsnedsättning i skolor och andra lärmiljöer, och att erbjuda rimliga anpassningsåtgärder och det stöd som behövs för att underlätta för den lärande att nå sin fulla potential. Parlamentet framhåller det faktum att lika möjligheter bara kan bli verklighet om rätten till integrerad utbildning säkerställs på alla nivåer och i all slags utbildning, däribland livslångt lärande, och erkännandet av kvalifikationer för personer med funktionsnedsättning garanteras, särskilt de kvalifikationer som förvärvats tack vare stödjande lärmiljöer, där personer med funktionsnedsättning specifikt kan förvärva kompetens och färdigheter med hjälp av vilka de kan övervinna sin funktionsnedsättning. Parlamentet pekar på de särskilda utbildningsprogrammens tekniska och ekonomiska brister, särskilt i de krisdrabbade medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen att undersöka hur förhållandena kan förbättras.

90.  Europaparlamentet noterar de framsteg som har gjorts i bestämmelserna för studentutbytesprogram, särskilt Erasmus+-programmet, genom infogandet av ytterligare ekonomiskt stöd till rörlighet för studenter och personal med funktionsnedsättning, och vidhåller att det är nödvändigt med fortsatta specifika bestämmelser i alla delar av programmet. I praktiken stöter studerande med funktionsnedsättning fortfarande på många hinder (i fråga om attityder, kommunikation, arkitektur, information etc.). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka sitt engagemang för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i EU-utbytesprogram och att informera mer och tydligare om möjligheterna till rörlighet. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att främja utbyte av bästa praxis beträffande tillträde till utbytesprogram för studenter och lärare med funktionsnedsättning.

91.  Europaparlamentet menar att man i utbildningssystemen måste undvika att skapa grupper som stämplar de studerande (t.ex. nivågruppering), eftersom det inverkar negativt på studerande med funktionsnedsättning, särskilt de med inlärningssvårigheter.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att infoga ett särskilt avsnitt om funktionsnedsättning i sin utvärdering av direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och uppmanar medlemsstaterna att främja genomförandet av detta direktiv, även utifrån behoven hos personer med funktionsnedsättning och deras rätt att känna till och, på jämställd fot med andra, verkligen begagna sig av direktivets bestämmelser och instrument, vilka även folk i allmänhet har liten kännedom om.

93.  Europaparlamentet framhäver det starka sambandet mellan funktionsnedsättning, som berör över 15 procent av EU:s befolkning, och ohälsa, varvid svårigheter och ihållande hinder vid åtkomst medför att personer med funktionsnedsättning får olämplig hälso- och sjukvård eller inte får sina behov tillgodosedda, exempelvis när funktionsnedsättningen beror på en biverkning. Bristande tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet har en negativ effekt på möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt, integrerat och jämlikt.

94.  Europaparlamentet noterar med oro att personer med funktionsnedsättning rapporterar om väsentligt högre grad av otillräcklig eller nekad vård och förekomst av tvångsbehandling eller dålig behandling, och pekar på vårdpersonalens bristande utbildning om vårdbehoven för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i utbildning av personal som behandlar och tar hand om personer med funktionsnedsättning.

95.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste ge sitt informerade samtycke till alla medicinska ingrepp som kräver det. Alla nödvändiga åtgärder måste därför vidtas för att se till att dessa personer kan få tillgång till den relevanta informationen och förstå den. Parlamentet betonar att deras samtycke måste ges personligen, i förväg och med full vetskap om alla fakta, med stöd av de nödvändiga mekanismerna för att se till att dessa principer efterlevs, och att liknande, lämpliga åtgärder också måste vidtas i förhållande till personer med psykosocial funktionsnedsättning.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera särskilda åtgärder för funktionsnedsättning i hälso- och sjukvårdsinstrument och -politik för att bidra till bättre hälsoutfall för personer med funktionsnedsättning i medlemsstaterna genom bättre fysisk, miljömässig och sensorisk tillgänglighet, kvalitet och överkomlighet, och att samråda ingående med personer med funktionsnedsättning under utformningen av instrumenten och politiken.

97.  Europaparlamentet upprepar att reproduktiva rättigheter hör till de grundläggande friheter som garanteras enligt Wiendeklarationen och -handlingsprogrammet från 1993 samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet rätten till jämlikhet och icke-diskriminering, rätten att ingå äktenskap och bilda familj, rätten till omfattande reproduktiv hälso- och sjukvård, däribland familjeplanering och mödrahälsovård, utbildning och information, rätten att ge informerat samtycke till alla medicinska förfaranden, däribland sterilisering och abort, samt rätten att inte bli utsatt för sexuellt övergrepp och utnyttjande.

98.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att all hälso- och sjukvård och alla tjänster för kvinnor med funktionsnedsättning, inbegripet alla behandlingar och tjänster som rör reproduktiv hälsa och psykisk hälsa, är tillgängliga och baserade på fritt och informerat samtycke från den berörda personen.

99.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att anta riktlinjer för att se till att all utbildning, information och hälso- och sjukvård och alla tjänster som rör sexuell och reproduktiv hälsa görs tillgängliga för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i ett tillgängligt och ålderslämpligt format, inbegripet teckenspråk, blindskrift, taktil kommunikation, stor stil och andra alternativa kommunikationssätt, -medel och -format.

100.  Europaparlamentet upprepar att behovet av specialstöd, inklusive barnomsorg, för kvinnor och män med funktionsnedsättning och deras familjer, måste tillgodoses för att de fullt ut ska kunna njuta av moderskapet och faderskapet.

101.  Europaparlamentet betonar att sjukförsäkringssystemen inte får diskriminera personer med funktionsnedsättning.

102.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta EU-omfattande riktlinjer för de nationella kontaktpunkterna om att förse alla patienter med tillgänglig information om vård i andra medlemsstater, med särskild hänsyn till patientorganisationernas roll.

103.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att bistå medlemsstaterna och medlemmarna i det europeiska referensnätverket med att utöka nätverkets resurser och expertis till att även omfatta former av funktionsnedsättning som, även om de inte nödvändigtvis är sällsynta, också kräver högt specialiserad vård som ges av tvärvetenskapliga vårdteam och ett sammanförande av kunskaper och resurser genom denna ram.

104.  Europaparlamentet framhåller att produkter och tjänster måste göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Ekonomiska och lönsamhetsrelaterade hinder står i vägen för att detta ska kunna utvecklas och genomföras. Om personer med funktionsnedsättning involveras i större utsträckning i utvecklingen av produkter och tjänster kommer detta att bidra till att främja större säkerhet och tillgänglighet.

105.  Europaparlamentet understryker det faktum att personer med fysisk funktionsnedsättning möter problem även på marknaden för digitaliserad rörlighet, och vill att tillgången underlättas för alla personer med alla typer av funktionsnedsättning genom användning av tillgängliga språk, format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, däribland teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation som de själva väljer, såsom lättläst språk, undertextning och personliga textmeddelanden, särskilt i samband med hälsorelaterad information genom användning av mer än en sensorisk kanal.

106.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att satsa på förebyggande och hälsofrämjande arbete för att ta itu med de allvarliga skillnaderna i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård, som drabbar de mest utsatta med funktionsnedsättning.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att sjukdomar som bryter ned minnet ska klassificeras som funktionsnedsättning.

108.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen erkänna anhörigvårdares viktiga roll och se till att de också har lämplig tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, med tanke på hur det påverkar deras egen fysiska och psykiska hälsa och deras eget välbefinnande att ta hand om personer med funktionsnedsättning.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att anställningskopplade rättigheter och tjänster, bl.a. rimlig anpassning i samband med direktivet om likabehandling i arbetslivet, går att överföra och är förenliga med den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning såsom anges i fördragen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa stimulansåtgärder för arbetsgivare och aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för anställandet av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet erkänner att både den sociala ekonomin och den framväxande digitala ekonomin har potential att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

110.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de höga arbetslöshetsnivåerna bland personer med funktionsnedsättning, särskilt bland kvinnor med funktionsnedsättning, jämfört med andra befolkningsgrupper i EU. Medlemsstaterna uppmanas att främja och trygga en rättslig och politisk ram för arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor med funktionsnedsättning, inklusive kvinnor med dolda funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller inlärningssvårigheter.

111.  Europaparlamentet oroas över att det inte framgår uttryckligen i direktivet om likabehandling i arbetslivet att det är en form av diskriminering att neka personer med funktionsnedsättning rimlig anpassning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en lägesrapport om de typer av klagomål som inkommit och i detta avseende överväga huruvida det är nödvändigt med en översyn av direktivet.

112.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med att gå utanför anställningsramen i skyddade verkstäder och upprätta anställningsvillkor för personer med funktionsnedsättning med hjälp av vilka de inkluderas på den öppna arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av att dela god praxis mellan offentliga myndigheter, organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, leverantörer av stödtjänster, erfarna arbetsgivare och andra relevanta aktörer.

113.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att främja sysselsättning för personer med funktionsnedsättning genom sociala och solidariska ekonomiska företag, och på så sätt hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att fortsatta att främja den nya sociala investeringsmarknaden med hjälp av verktyg som har skapats som en del i initiativet för socialt företagande och att informera parlamentet om resultaten av sin halvtidsöversyn.

114.  Europaparlamentet erinrar om att personer med funktionsnedsättning, för att undvika uppsägning, måste ges möjlighet att utföra sitt arbete enligt ett särskilt regelverk. Vidare förordar parlamentet lämpliga kontroller och samarbetsformer med arbetsförmedlingar och företag för att förhindra att personer med funktionsnedsättning marginaliseras från arbetslivet och för att dra full nytta av deras potential.

115.  Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att anta kvalitetsramar för praktiktjänstgöring och att uppmuntra till och utveckla möjligheter till lärlingsutbildning och utbildning för personer med funktionsnedsättning, samtidigt som man garanterar rimligt boende och rimlig tillgänglighet i syfte att säkerställa socialt skydd och främja integrationen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.

116.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta brådskande åtgärder för att förhindra och vända de negativa effekter som åtstramningsåtgärderna har haft på det sociala skyddet för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende överväga ett socialt grundskydd i EU på en nivå där rätten till en rimlig levnadsstandard och socialt skydd för personer med funktionsnedsättning respekteras.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra effektiva mekanismer för att förhindra eller minska fattigdom, utsatthet och socialt utanförskap bland personer med funktionsnedsättning och deras familjer, med särskild hänsyn till barn med funktionsnedsättning, i samband med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

118.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillåta att de medlemsstater som genomför finanspolitiska anpassningsprogram undantar personer med funktionsnedsättning från åtstramningsåtgärderna, särskilt på hälsoområdet.

119.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från nedskärningar av förmåner som har koppling till funktionsnedsättning, lokalt baserade tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningsprogram, om dessa undergräver konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och ytterligare ökar fattigdomen och det sociala utanförskapet.

120.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i syfte att bekämpa social utestängning av personer med funktionsnedsättning och deras familjer, på grundval av gemensamma regler främja åtgärder mot fattigdom, som många familjer till missgynnade personer befinner sig i, varvid man bör ta avstamp i tydliga indikatorer utifrån vilka de nödvändiga vårdinsatserna kan anpassas.

121.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna och kommissionen, enligt artikel 7 och artikel 96.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser[23], ska se till att jämställdhet, icke-diskriminering och integration av personer med funktionsnedsättning beaktas och främjas vid genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) i allmänhet och i de operativa programmen i synnerhet. Parlamentet efterlyser ett helhetsgrepp för att tillgodose de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka tillämpningen av de allmänna förhandsvillkoren om antidiskriminering och funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att bedömningen ska innehålla en värdering av hur pass väl planerade åtgärder främjar lika möjligheter för män och kvinnor och integrering av personer med funktionsnedsättning, särskilt i fråga om tillgång till finansiering.

122.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck beslutsfattarna på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå att garantera en effektiv övervakning av genomförandet av bestämmelser om icke-diskriminering, liksom ESI-fondernas tillgänglighet och användning för att stödja lika tillgång till alla tjänster, inklusive internet, för personer med funktionsnedsättning och likvärdiga bostäder i tillräcklig mängd i lokalsamhällena i alla områden (t.ex. på landsbygden, i glesbygden och i städerna) och till stöd för de institutioner som tar hand om dem. Parlamentet noterar dock att socialpolitiken och finansieringen av den förblir ett ansvarsområde främst för medlemsstaterna.

123.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka att principen om icke-diskriminering och tillhörande lagstiftning iakttas vid användningen av ESI-fonderna. Parlamentet understryker att organ som är ansvariga för att främja social delaktighet och icke-diskriminering, däribland organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, måste inkluderas i partnerskapet under programplaneringen och genomförandet av de operativa programmen, för att se till att dessa personers intressen och problem verkligen tas i beaktande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till att ESI-fonderna används för att säkerställa miniminormer i fråga om tillgänglighet, rörlighet och bostäder för personer med funktionsnedsättning, och noterar att detta är en utmaning och viktig uppgift, särskilt för lokala och regionala myndigheter.

124.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden och Kreativa Europa, på ett bättre sätt, och att engagera nationella, regionala och lokala organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i så hög utsträckning som möjligt. Parlamentet betonar också vikten av att garantera full tillgång för personer med funktionsnedsättning till arbetsmarknaden, utbildning och skolning, Erasmus+, ungdomsgarantin och Euresinitiativ.

125.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utsträcka den princip enligt vilken upphandlande myndigheter inom ramen för europeiska struktur- och investeringsfonder har möjlighet att underkänna anbudsgivare som inte fullgör åtagandet om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

126.  Europaparlamentet välkomnar förhandsvillkoren om social inkludering och dess prioriterade investeringar i övergången från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället i förordning (EU) nr 1303/2013 om de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda fonderna till en avinstitutionalisering och som ett verktyg för att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

127.  Europaparlamentet ser med oro på att de europeiska struktur- och investeringsfonderna missbrukas till att främja institutionalisering och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka sin övervakning i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i samråd med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Parlamentet förespråkar att betalningen från medlemsstaterna ska hållas inne, dras tillbaka och återkrävas i händelse av brott mot skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att principer om öppenhet bör styra hela förfarandet, från det att medel anslås till dess att de används i praktiken.

128.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder, även med hjälp av ESI-fonderna och andra lämpliga EU-fonder, för att utveckla överkomliga stödtjänster av hög kvalitet i lokalsamhällen för pojkar och flickor med funktionsnedsättning och för deras familjer, däribland för personer med behov av omfattande stöd, att främja avinstitutionalisering och förhindra ny institutionalisering samt främja inkluderande lokalsamhällen och tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet för pojkar och flickor med funktionsnedsättning.

129.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna bör överväga att öppna morgondagens och dagens kanaler till finansiering för organisationer som aktivt företräder personer med funktionsnedsättning.

130.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbeta för integration av personer med funktionsnedsättning genom tillhandahållande av ekonomiskt stöd till en rad gräsrotsprojekt och gräsrotsorganisationer.

131.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att aktivt engagera personer med funktionsnedsättning i beslutsprocesserna, inbegripet genom de organisationer som representerar dem, i enlighet med artikel 4.3 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet kräver också ett vederbörligt hänsynstagande till de synpunkter som personer med funktionsnedsättning uttrycker vid dessa beslutsprocesser.

132.  Europaparlamentet upprepar vikten av att undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och närstående rättigheter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet noterar att Marrakechfördraget ingåtts för att underlätta tillgången till publicerade verk för blinda eller synskadade, och upprepar sin övertygelse om att EU är behörigt att ingå detta fördrag utan att ratificeringen villkoras av en översyn av EU:s regelverk eller av tidpunkten för ett beslut av domstolen. Parlamentet betonar i detta hänseende även hur viktigt det är att parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna samarbetar för att säkerställa en snabb ratificering av Marrakechfördraget.

133.  Europaparlamentet betonar att varje förändring av lagstiftningen på upphovsrättsområdet och närstående rättigheter måste ge personer med funktionsnedsättning tillgång till verk och tjänster som skyddas av dessa rättigheter i alla former. Parlamentet påminner om att kommissionen väntas lägga fram lagstiftningsförslag om undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och närstående rättigheter för att personer med funktionsnedsättning av olika slag ska ha tillgång till verk och tjänster som skyddas av dessa rättigheter.

134.  Europaparlamentet framhåller vikten av digitala system för personer med funktionsnedsättning för att underlätta deras deltagande i alla delar av samhällslivet, och uppmuntrar till fortsatt forskning om användningen av tekniska hjälpmedel i utbildningen. Ett oproportionerligt antal personer med funktionsnedsättning har för närvarande inte tillgång till internet och står utanför den digitala utvecklingen, varför de går miste om information, möjligheter, nya färdigheter och tillgång till viktiga tjänster. Parlamentet uppmuntrar därför lagstiftarna på nationell nivå och EU-nivå att inkludera bestämmelser om tillgänglighet vid genomförandet av lagstiftningen om den digitala inre marknaden, att integrera frågan om åtkomlighet till digitalt innehåll i all relevant politik, att initiera utbildningsprogram för ”digitala mästare” på lokal nivå för att uppmuntra fler personer med funktionsnedsättning att använda internet och att vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa it-brottslighet och nätmobbning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att se till att immateriell äganderätt inte på ett orimligt eller diskriminerande sätt hindrar personer med funktionsnedsättning att få tillgång till kulturellt material, och att överväga ett obligatoriskt undantag för upphovsrätt vid användning av verk för personer med funktionsnedsättning, vilken är direkt relaterad till funktionsnedsättningen och icke-kommersiell, i den utsträckning den specifika funktionsnedsättningen kräver det. Parlamentet efterlyser en övergripande strategi för att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska tillämpas i all EU-politik.

135.  Europaparlamentet påminner om att idrott är ett ytterst värdefullt verktyg för social integrering, eftersom det ger kontakter och sociala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med artikel 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inrätta specifika program som ska göra idrottsverksamhet och idrottsevenemang mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Att fullt ut kunna ta del av kulturella föreställningar eller rekreationsverksamhet är grundläggande rättigheter och parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra tillgängligheten till sådana evenemang, platser, varor och tjänster, inklusive på det audiovisuella området. Parlamentet välkomnar initiativen att förse audiovisuella och andra verk med lämplig textning eller ljudbeskrivning så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

136.  Europaparlamentet anser att digitala instrument bör tas fram för personer med funktionsnedsättning för att hjälpa till att integrera idrottsmän och idrottskvinnor med funktionsnedsättning, liksom plattformar för distansarbete och för så kallad hot-desking och co-working (gemensamma arbetsutrymmen). Parlamentet anser dessutom att kvalitativ undervisning och idrottsinfrastruktur i skolorna bör anpassas till barn med funktionsnedsättning och deras behov och att det i varje medlemsstat bör finnas en nationell och regional strategisk policyram för livslångt lärande, som innehåller konkreta åtgärder för kompetensutveckling för personer med funktionsnedsättning.

137.  Europaparlamentet påminner om att delprogrammet Media i Kreativa Europa bör ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som tar upp funktionsnedsättning, och att filmers och festivalers genomslag i detta avseende bör betonas.

138.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgänglighet för att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna utnyttja det europeiska turistutbudet.

139.  Europaparlamentet betonar att turisttjänster måste beakta de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning såsom lätt tillgång till information, kommunikation och anläggningar, såsom sovrum, badrum, toaletter och andra inomhusutrymmen.

140.  Europaparlamentet understryker att principen om ”säker turism för alla” bör vara riktmärket för alla turismrelaterade åtgärder, oavsett om de vidtas på nationell, regional, lokal eller europeisk nivå. Leverantörer av turisttjänster bör ta hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning och främja åtgärder för att anpassa byggnader och utbilda personal.

Särskilda skyldigheter

141.  Europaparlamentet uppmanar till utarbetande av indikatorer avseende mänskliga rättigheter, och uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla kvalitativt och kvantitativt jämförbara data på grundval av olika faktorer, bland annat kön, ålder, sysselsättningsstatus och funktionsnedsättning, vad gäller all verksamhet inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att finansiera relevant forskning och datainsamling, exempelvis om tillgänglighet inom turism och hälso- och sjukvårdstjänster, våld, övergrepp och utnyttjande av personer med alla typer av funktionsnedsättning i samhället och på institutioner.

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera datainsamlingen om funktionsnedsättning genom socialundersökningar inom EU, i överensstämmelse med artikel 31 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att utvecklingen på detta område ska kunna kartläggas på ett korrekt sätt och offentliggöras. Parlamentet framhåller att sådan uppgiftsinsamling bör ske med hjälp av metoder som inkluderar alla personer med funktionsnedsättning, även dem med allvarligare funktionsnedsättningar och dem som bor på institution. Alla uppgifter som insamlas bör behandlas så rigoröst som det förutsätts i initiativ om mänskliga rättigheter och uppgiftsskydd, bland vilka märks, om än inte enbart, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och det europeiska dataskyddsdirektivet. Parlamentet betonar att sådan insamling av data och sådana undersökningar måste vara så specifika och målinriktade som möjligt och att de bör följas upp med lämpliga studier och workshoppar som leder till lämpliga och effektiva åtgärder.

143.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt integrera rättigheter för personer med funktionsnedsättning i alla EU:s politiska strategier och program för internationellt samarbete.

144.   Europaparlamentet understryker betydelsen av att uppnå de mål för hållbar utveckling som är kopplade till funktionsnedsättning, särskilt mål 4 om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och behovet av fler skolor med tillgång till anpassade infrastrukturer och material för studerande med funktionsnedsättning, och av att investera i lärarkompetens för inkluderande undervisning och deltagande för barn i skolan och i samhället.

145.  Europaparlamentet framhåller löftet om att ingen får hamna på efterkälken och hänvisningarna till funktionsnedsättning i målen för hållbar utveckling, särskilt i de avsnitt som handlar om utbildning, tillväxt och sysselsättning, bristande jämlikhet och tillgång till boende, och avseende datainsamling och övervakning av målen för hållbar utveckling, och rekommenderar att EU tar ledningen vid genomförandet av mål för hållbar utveckling som inkluderar funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller dessutom hänvisningarna till Sendai-ramverket för katastrofriskreducering.

146.  Europaparlamentet rekommenderar att EU tar ledningen när det gäller att genomföra 2030-agendan för hållbar utveckling på ett sätt som inkluderar funktionsnedsättning och att fastställa en arbetsplan och en halvtidsöversyn av arbetsplanen för att säkerställa en övervaknings- och utvärderingsmekanism och garantera EU:s ansvarsskyldighet.

147.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en genomförandeplan för målen för hållbar utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering i linje med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker att en sådan plan bör bidra väsentligt till att fastställa indikatorer på områden knutna till funktionsnedsättning och socioekonomisk integrering. Parlamentet framhåller att fattigdom, socialt skydd, hälso- och sjukvård, våld mot kvinnor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, tillgång till vatten, sanitära anläggningar och energi, motståndskraft mot katastrofer samt födelseregistrering förtjänar särskild uppmärksamhet vid fastställandet av indikatorer för målen för hållbar utveckling.

148.  Europaparlamentet betonar att EU:s samtliga politiska strategier och program, både internt och externt, måste följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och fastställa specifika åtgärder som säkerställer att rättigheter för personer med funktionsnedsättning integreras inom alla områden, inbegripet politiska strategier och program på området för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar därför EU att anta en harmoniserad utvecklingspolitik som inkluderar funktionsnedsättning och att etablera en systematisk och institutionaliserad metod för att integrera rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s samtliga politiska strategier och program för internationellt samarbete.

149.  Europaparlamentet rekommenderar EU:s delegationer och byråer att visa prov på tillräcklig kännedom om EU:s handikappstrategi och att arbeta på ett inkluderande och tillgängligt sätt. Parlamentet föreslår att det inrättas en kontaktpunkt för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Europeiska utrikestjänsten. Ett funktionsnedsättningsperspektiv bör snarast möjligt integreras i alla utbildningar om mänskliga rättigheter som ges inom ramen för uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

150.  Europaparlamentet uppmanar vidare EU att

–  inrätta fler utvecklingsprojekt med uttrycklig inriktning på personer med funktionsnedsättning,

–  inrätta en mekanism för att bygga kapacitet och utbyta goda lösningar mellan de olika EU-institutionerna och mellan EU och dess medlemsstater om humanitärt bistånd som är tillgängligt och inkluderar funktionsnedsättning,

–  etablera kontaktpunkter för funktionsnedsättningsfrågor i EU-delegationerna, utse utbildade sambandspersoner som kan vara till nytta med sin sakkunskap och professionalism för personer med funktionsnedsättning,

–  ta upp funktionsnedsättningsfrågor i dialoger med partnerländer och stödja och delta i strategiskt samarbete med partnerlandets icke-statliga organisationer för personer med funktionsnedsättning,

–  se över den fleråriga budgetramen och Europeiska utvecklingsfonden inom ramen för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  infoga en hänvisning till integrering av funktionsnedsättningsfrågor i EU:s politiska strategier i det eventuella nya europeiska samförståndet om utveckling,

–  överväga att öronmärka de medel som är avsedda för EU:s samtliga strategier och program för internationellt samarbete för de nationella programmen för personer med funktionsnedsättning,

–  ge barn som kan vara utsatta för risk snabb, passande och heltäckande vård och omsorg, med tanke på hur viktigt det är att ingripa tidigt.

151.  Europaparlamentet välkomnar det nya mål 12 i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning systematiskt tas upp i människorättsdialoger med tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att leda och övervaka framstegen på detta område, med särskild hänsyn till standardiseringsinsatser i fråga om tillgänglighet.

152.  Europaparlamentet förespråkar en effektiv integration av personer med funktionsnedsättning i samhället, det vill säga lokalsamhället, och finansiering av stödtjänster för personer som lever självständigt genom program inom ramen för finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Parlamentet efterlyser en rationellare användning av EU:s strukturfonder. Parlamentet menar att man vid halvtidsöversynen av externa finansieringsinstrument ska bedöma hur effektivt dessa har bidragit till inkluderingen av personer med funktionsnedsättning i samhället och hur effektivt hinder har avlägsnats och tillgängligheten främjats. Parlamentet kräver dessutom att inga utgifter inom EU-program som stöder institutionalisering får leda till isolering av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar till förstärkning och kontroll av utgifter i samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning.

153.  Europaparlamentet föreslår att alla som är anställda av EU med att förvalta dess yttre gränser och dess mottagningscentrum för asylsökande bör genomgå särskild utbildning om behoven hos personer med funktionsnedsättning, för att säkerställa att deras behov tillgodoses.

154.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen dragit sig ur den oberoende övervakningsramen (EU:s ramverk). Parlamentet är fast beslutet att hitta den lämpligaste utformningen för EU:s ramverk, så att det blir fullständigt förenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Parisprinciperna. Parlamentet begär att uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska ses över och ändras så att även parlamentet blir involverat.

155.  Europaparlamentet betonar att det behövs förstärkt politiskt samarbete inom denna ram, också ekonomiska och personella resurser, för att den ska kunna fullgöra sina skyldigheter och genomföra rekommendationerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

156.  Europaparlamentet lägger mycket stor vikt vid artikel 33 (om nationell tillämpning och uppföljning) i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de avslutande iakttagelserna 76 och 77 från FN-kommittén för denna konvention, varför det ser positivt på att FN-kommittén godtar att Europaparlamentet ingår i EU‑ramverket.

157.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheterna att anslå tillräckligt med resurser för att EU:s ramverk på ett oberoende sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter.

158.  Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar verkar för ett aktivt skydd av EU-medborgarna (fysiska och juridiska personer) i enlighet med artikel 227 i EUF-fördraget, så att dessa har möjlighet att inge klagomål om rättighetskränkningar inför EU-institutionerna samt de nationella och lokala myndigheterna, inklusive de myndigheter som inrättats genom tillämpning av EU-politik och som har som mål att tillämpa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom ramen för den förklaring om befogenhetsavgränsning som är bifogad till slutakten för fördragets antagande.

159.  Europaparlamentet understryker att utskottet för framställningar är det institutionella EU-organ (tillsammans med Europeiska ombudsmannen för skydd av allmänheten i fall av administrativa missförhållanden) som kan axla en skyddsfunktion inom ramen för EU-ramverket i enlighet med principerna för arbetet inom nationella människorättsinstitutioner (”Parisprinciperna”), vilka FN:s generalförsamling antog i sin resolution 48/134 från 1993.

160.  Europaparlamentet påpekar att utskottet för framställningar för att fullgöra sin skyddsfunktion inom ramen för den oberoende övervakningen använder sig av preliminära undersökningar om överträdelser av den EU-lagstiftning som genomför konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, hänskjuter framställningar till andra parlamentsutskott, så att dessa genomför undersökningar eller vidtar lämpliga åtgärder samt avlägger besök på plats för att samla in information och komma i kontakt med de nationella myndigheterna.

161.  Europaparlamentet påpekar att utskottet för framställningar årligen mottar ett avsevärt antal framställningar från personer med funktionsnedsättning som visar på den verklighet som miljontals människor runt om i Europa upplever då dagligen ställs inför svårigheter när det gäller tillgång till arbete och anställningar, utbildning och transport eller deltagande i det politiska, offentliga eller kulturella livet. Parlamentet betonar vikten av artikel 29 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i det politiska och offentliga livet utan att utsättas för diskriminering.

162.  Europaparlamentet påminner om att de mest uppmärksammade framställningarna ofta har haft stöd från organisationer i det civila samhället som företräder personer med funktionsnedsättning, varför man måste främja och sprida den skyddsroll som framställningar som avser kränkningar av dessa rättigheter har samt sådana framställningars ändamålsenlighet. Parlamentet lovordar den roll som dessa organisationer spelar vad gäller att främja social inkludering och en förbättring av livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning.

163.  Europaparlamentet noterar de framställningar där det rapporteras om fall av felaktigt handlande i vissa medlemsstater vad gäller säkerställande av bidrag till försörjningen av personer med funktionsnedsättning, med avseende på inte bara bristfällig utbetalning av lagstadgade bidrag, utan även fall som i framställning nr 1062/2014, där myndigheterna enligt uppgift – på grundval av tvivelaktiga medicinska bedömningar som de facto minskar graden av funktionsnedsättning – fattat godtyckliga administrativa beslut för att minska de bidrag som tidigare beviljats. Parlamentet uppmanar de berörda nationella, regionala och lokala myndigheterna att vara mer lyhörda för konsekvenserna av ett sådant handlande för de drabbade och deras anhöriga i vardagen, och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de olika politiska åtgärder och övriga därmed sammanhängande åtgärder som vidtas i de enskilda medlemsstaterna när det gäller funktionsnedsättning.

164.  Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater som har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ännu inte har inrättat eller utsett de organ som ska genomföra och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med kraven i artikel 33. Arbetet i de organ som redan inrättats, framför allt de övervakningsramar som anges i artikel 33.2, hindras av bristen på finansiella och mänskliga resurser samt avsaknaden av en solid rättslig grund för att utse dem.

165.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att anslå de finansiella och mänskliga resurser som krävs för att de övervakningsramar som inrättats i enlighet med artikel 33.2 ska kunna fungera på ett stabilt sätt. De bör även garantera övervakningsramarnas oberoende genom att säkerställa att deras sammansättning och sätt att fungera överensstämmer med Parisprinciperna om funktionen hos nationella människorättsinstitutioner, i enlighet med kraven i artikel 33.2 – detta skulle stödjas genom fastställande av en formell rättslig grund där ramarnas funktion och räckvidd anges klart och tydligt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de medlemsstater som ännu inte utsett de organ som avses i artikel 33 att snarast möjligt göra detta och att ge organen i fråga de resurser och mandat som krävs för att de på ett ändamålsenligt sätt ska kunna fullgöra och följa upp sina skyldigheter enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

166.  Europaparlamentet framhåller att nätverket för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste stärkas för att på lämpligt sätt samordna genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning internt, men också interinstitutionellt, samtidigt som man i sin verksamhet och sina möten aktivt involverar och nära samråder med personer med funktionsnedsättning genom de organisationer som företräder dem.

167.  Europaparlamentet uppmanar enträget alla EU-institutioner, byråer och organ att inrätta kontaktpunkter och betonar behovet av en övergripande interinstitutionell samordningsmekanism för alla generaldirektorat och EU-institutioner. Parlamentet vill att formerna för detta samarbete ska anges i en strategi för genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

168.  Europaparlamentet efterlyser en ökad interinstitutionell samordning mellan genomförandemekanismerna vid de olika EU-institutionerna.

EU-institutionernas efterlevnad av konventionen (i egenskap av offentliga myndigheter)

169.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att utskottet för framställningar anordnar riktade evenemang med fokus på framställningar rörande funktionsnedsättning, och betonar vikten av att få synpunkter inom ramen för en dialog med många olika berörda parter, inbegripet andra relevanta utskott inom Europaparlamentet, medlemmar i EU‑ramverket för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, organisationer i det civila samhället som företräder personer med funktionsnedsättning samt akademiker.

170.  Europaparlamentet ser positivt på att den offentliga utfrågning om skydd av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning mot bakgrund av inkomna framställningar, som utskottet för framställningar anordnade den 15 oktober 2015, uppfyllde höga tillgänglighetsstandarder, och rekommenderar att man sörjer för att alla utskottssammanträden i parlamentet framöver är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

171.  Europaparlamentet välkomnar användningen av punktskrift i kommunikationen med framställare och uppmuntrar samtliga EU-institutioner att använda sig av teckenspråk, lätt-att-läsa-format och punktskrift i sin kommunikation med allmänheten för att fullfölja och stärka ansträngningarna att göra allmänheten delaktig i institutionernas arbete och i det europeiska projektet.

172.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att se till att det med hjälp av kommunikationssätt som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, t.ex. punktskrift och lättlästa format, ges tydlig och heltäckande offentlig information om möjligheterna att delta i samrådsprocesser.

173.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att se till att möjligheterna att delta i samrådsprocesser klart och tydligt får en bred publicitet med hjälp av tillgängliga kommunikationssätt, att synpunkter kan lämnas i andra format, såsom punktskrift och lättlästa format, och att offentliga utfrågningar och möten där föreslagen lagstiftning och politik diskuteras bör göras fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, inklusive personer med intellektuell funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter.

174.  Europaparlamentet understryker behovet av att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att delta aktivt och ge fritt uttryck för sina åsikter vid offentliga arrangemang och möten anordnade av institutionerna eller i deras lokaler, genom att erbjuda textning, teckenspråkstolkning och dokument med blindskrift och i lättlästa format.

175.  Europaparlamentet uppmanar Europaskolornas styrelse, samt även kommissionen, att säkerställa inkluderande kvalitetsundervisning vid Europaskolorna i enlighet med kraven i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på områdena ämnesövergripande bedömning, inkludering av barn med funktionsnedsättning och rimlig anpassning, varvid även föräldrar med funktionsnedsättning bör garanteras en inkluderande möjlighet att delta.

176.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att stödja och främja arbetet inom Europeiska byrån för anpassad och inkluderande utbildning.

177.  Europaparlamentet uppmanar EU att se över reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet, pensionssystemet och socialförsäkrings- och socialskyddsåtgärder med koppling till funktionsnedsättning för att säkerställa icke-diskriminering och lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom att erkänna hälsobehov kopplade till funktionsnedsättning såsom fristående från sjukdom, och att främja självständigt boende och arbete genom att fullt ut ersätta extra kostnader för den utrustning eller de tjänster som krävs i arbetet (t.ex. blindskrift, hörapparater, teckenspråkstolk, textningstjänster m.m.).

178.  Europaparlamentet uppmanar enträget institutionerna, byråerna och organen att, såsom ett led i en öppen och med avseende på funktionsnedsättning inkluderande process, se till att befintliga tjänsteföreskrifter är fullt och effektivt genomförda i linje med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och interna regelverk och att genomförandebestämmelser utarbetas helt i enlighet med konventionens bestämmelser för att beakta de avslutande iakttagelserna.

179.  Europaparlamentet uppmanar till lämplig behovsbaserad och konventionsförenlig rimlig anpassning för personer med funktionsnedsättning eller personer med omsorgsbehövande familjemedlemmar med funktionsnedsättning som arbetar i EU‑institutionerna, med särskild hänsyn till behoven hos föräldrar med funktionsnedsättning.

180.  Europaparlamentet uppmanar enträget institutionerna att anta omfattande rekryterings-, kvarhållande- och främjandeåtgärder, inklusive positiv särbehandling, för att aktivt och i betydande grad höja antalet tjänstemän eller anställda och praktikanter med funktionsnedsättning, däribland psykosociala och intellektuella funktionsnedsättningar, i överensstämmelse med artikel 5 i direktiv 2000/78/EG.

181.  Europaparlamentet rekommenderar att heltäckande kurser om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utarbetas för personalen i samråd med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, varvid fokus bör ligga på personal i frontlinjen, chefer och upphandling.

182.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att tillgängliggöra sitt internetinnehåll och sina appar, inklusive intranäten och alla väsentliga dokument och allt väsentligt audiovisuellt innehåll, och att samtidigt garantera fysisk tillgänglighet till sina byggnader.

183.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med EU:s övriga institutioner, organ och byråer samt med medlemsstaterna, för att samordna en ändamålsenlig och systematisk uppföljning av de avslutande iakttagelserna, eventuellt med hjälp av en strategi för genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

184.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa ett strukturerat och systematiskt samråd med och deltagande av organisationer för personer med funktionsnedsättning när de genomför sina respektive avslutande iakttagelser.

185.  När det gäller artikel 35 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där konventionsstaterna åläggs att avge en inledande rapport och därefter påföljande rapporter om genomförandet av konventionen, anser Europaparlamentet att dessa rapporter bör läggas fram vart fjärde år och utarbetas med deltagande av handikapporganisationer.

°

°  °

186.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

  • [1]  EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.
  • [2]  CRPD/C/EU/CO/1.
  • [3]  CRPD/C/EU/Q/1.
  • [4]  A/RES/64/142.
  • [5]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
  • [6]  EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
  • [7]  Antagna texter, P8_TA(2016)0059.
  • [8]  Antagna texter, P8_TA(2015)0321.
  • [9]  Antagna texter, P8_TA(2015)0320.
  • [10]  Antagna texter, P8_TA(2015)0286.
  • [11]  Antagna texter, P8_TA(2015)0261.
  • [12]  Antagna texter, P8_TA(2015)0208.
  • [13]  EUT C 75, 26.2.2016, s. 130.
  • [14]  EUT L 131 E, 8.5.2013, s. 9.
  • [15]  EUT L 212 E, 5.8.2010, s. 23.
  • [16]  Domstolens dom av den 11 april 2013 i de förenade målen C-335/11 och C-337/11, HK Danmark, punkterna 29–30; domstolens dom av den 18 mars 2014 i mål C-363/12 Z, punkt 73; domstolens dom av den 22 maj 2014 i mål C-356/12, Glatzel, punkt 68.
  • [17]  FRA:s rapport om våld mot barn med funktionsnedsättning: lagstiftning, politik och program i EU (”Violence against children with disabilities: legislation, policies and programmes in the EU”), http://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2015-violence-against-children-with-disabilities_en.pdf.
  • [18]  FRA:s rapport om våld mot kvinnor: en EU-övergripande undersökning (”Violence against women: an EU‑wide survey”). Huvudsakliga resultat: http://fra.europa.eu/sites/default/files/fra-2014-vaw-survey-main-results-apr14_en.pdf
  • [19]  Van Straaten et al. (2015). Egenrapporterade vårdbehov bland hemlösa i Nederländerna med eller utan en misstänkt intellektuell funktionsnedsättning: en uppföljningsstudie över ett och ett halvt år (”Self-reported care needs of Dutch homeless people with and without a suspected intellectual disability: a 1.5-year follow-up study”). Återfinns i: Health Soc Care Community, den 1 oktober 2015. E-utgåva, den 1 oktober 2015.
  • [20]  EU-SILC 2012.
  • [21]  EUT C 56E, 26.2.2013, s. 41.
  • [22]  COM(2015)0615.
  • [23]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

MOTIVERING

Bakgrund

EU anslöt sig till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen) i december 2010, som första organisation för regional integration[1]. Detta är den första internationella människorättskonvention som EU ratificerat i sin helhet (och hittills den enda). Det fakultativa protokollet varken undertecknades eller ratificerades. Genom ratificeringen kan EU nu granskas av FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad CRPD-kommittén).

Efter anslutningen till konventionen, har EU, liksom andra konventionsstater, ombetts att utarbeta en första rapport[2] om genomförandet. Ytterligare regelbundna rapporter om konventionens genomförande ska lämnas in vart fjärde år. Kommissionen utarbetade sin första rapport i juni 2014 och CRPD-kommittén publicerade sitt svar i form av en lista med frågor[3] i maj 2015 efter det första mötet mellan kommittén och EU i april i Genève.

Senare i maj 2015 antog Europaparlamentet sin egen resolution om denna frågelista[4], och i texten uppmanades kommissionen att ta hänsyn till parlamentets åsikter när den skulle formulera sina svar på frågorna. Parlamentets synpunkter integrerades senare i stort.

Ett andra möte med CRPD-kommittén i augusti 2015 resulterade i en text med avslutande iakttagelser om EU:s rapport: Concluding observations on the initial report of the European Union[5]. I textens avslutande iakttagelser uppmanas EU att inom ett år sända ett svar till CRPD-kommittén avseende vissa frågor[6]. Med anledning av detta beslöt parlamentet därefter att utarbeta ett eget initiativbetänkande för att se till att dess åsikter tas med i den rapport som kommissionen ska överlämna senast i september 2016. Regelbundna (eventuellt årliga) rapporter i likhet med denna planeras.

Europaparlamentet var närvarande vid båda mötena i Genève som en del i EU:s ramverk för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med konventionstexten[7]. I nuvarande ramverk, vars föredragande är en av parlamentets företrädare, ingår även kommissionen, Europeiska ombudsmannen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska handikappforumet. Till följd av rekommendationen från CRPD-kommittén tillkännagav kommissionen vid en utfrågning med utskottet för framställningar offentligt att den inte längre tänker medverka, och hela ramverket kommer därför troligen att omstruktureras.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ett av de högsta antalen anslutna stater och signatärstater av alla människorättskonventioner. Alla 28 EU‑medlemsstater utom Finland och Irland har undertecknat konventionen och 25 har ratificerat den. I skrivande stund är Nederländerna nära att ansluta sig till konventionen.

Konventionen omfattar ett brett spektrum av rättigheter och rör livets alla områden, varav vissa inte ingår i EU:s behörighet. Därför åligger det medlemsstaterna att dessutom genomföra konventionen på alla nivåer, inklusive den regionala och den nationella. EU utfärdade först en behörighetsförklaring[8] för att åtgärda detta oklara rättsläge, men CRPD‑kommittén gav EU en snabbspårsbehandling och kom i sina rekommendationer fram till att förklaringen måste uppdateras regelbundet.

Initiativbetänkandets syfte

Betänkandets syfte är först och främst att fokusera på de frågor som betonats i de avslutande iakttagelserna. Som en prioriterad punkt fokuserar föredraganden på de rekommendationer som omfattas av EU:s behörighetsområde och därför kan orsaka genomförandeproblem på nationell nivå.

Föredraganden tänker ägna särskild uppmärksamhet åt själva EU-institutionerna, som ska fungera som förebild när konventionen genomförs. I detta ingår tjänsteföreskrifter och rekryterings- och kvarhållandemetoder, men också offentliga arrangemang som stöds av parlamentet och anordnas i dess lokaler.

Föredraganden anser att det inte finns någon hierarki när det gäller mänskliga rättigheter, och att diskriminering på grund av funktionsnedsättning måste ses på samma sätt som diskriminering på andra grunder, inklusive diskriminering på mer än en grund. Detta är särskilt viktigt för kvinnor och barn med funktionsnedsättning, äldre och personer med sammansatta stödbehov, inklusive personer med intellektuell och psykosocial funktionsnedsättning.

Initiativbetänkandet har följts med stort intresse inom parlamentet, och tio utskott utarbetar yttranden till det:

•  LIBE (artikel 54, associerat utskott)

•  PETI (artikel 54, associerat utskott)

•  CULT

•  DEVE

•  TRAN

•  REGI

•  JURI

•  FEMM

•  AFET

•  ENVI

Allmän struktur

Betänkandet följer strukturen i de avslutande iakttagelserna, med utgångspunkt i konventionens artiklar. Det är därför indelat in i fyra delar:

1.  Allmänna principer och skyldigheter (artiklarna 1–4)

2.  Särskilda rättigheter (artikel 5–30)

3.  Särskilda skyldigheter (artikel 31–33)

4.  Europeiska unionens institutioners efterlevnad av konventionen (i egenskap av offentliga myndigheter)

Rimlig anpassning

Rimlig anpassning är ett begrepp som har använts genom hela betänkandet och som på grund av att det är komplicerat möjligen kräver en närmare förklaring. Ett exempel på rimlig anpassning är att anställa en teckenspråkstolk för att hjälpa en enskild medarbetare på en arbetsplats. Det skiljer sig därigenom från ”tillgänglighet” som är ett mycket bredare begrepp och inte nödvändigtvis inriktat på en enskild medarbetare. Ett exempel skulle kunna vara att anlita en teckenspråkstolk vid ett offentligt arrangemang eller anlägga en ramp vid en offentlig byggnad för att göra det lättare för alla i rullstol, inte för en enskild person.

Enligt konventionen (artikel 2):

Med ”rimliga anpassningsåtgärder” avses nödvändiga och lämpliga ändringar och justeringar, som inte medför en oproportionerlig eller omotiverad börda, när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionshinder på samma villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

I artikel 5 i direktivet om likabehandling[9] står det följande:

”För att garantera principen om likabehandling för personer med funktionshinder ska rimliga anpassningsåtgärder vidtas. Detta innebär att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs i det konkreta fallet för att göra det möjligt för en person med funktionshinder att få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet, eller att genomgå utbildning, såvida sådana åtgärder inte medför en oproportionerlig börda för arbetsgivaren. Om denna börda i tillräcklig grad kompenseras genom åtgärder som redan ingår i den berörda medlemsstatens politik för personer med funktionshinder bör den inte anses oproportionerlig.”

Enligt konventionen är vägrad rimlig anpassning ett slags diskriminering, men i direktivet om likabehandling framställs det inte så och därför är direktivet på den punkten inte förenligt med konventionen.

Samråd med berörda parter

Det som skiljer konventionen från andra människorättskonventioner är att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem har fått vara med i processen ända från början då man började arbeta med texten. Detta återspeglas i artikel 4.3 i konventionen: ”Konventionsstaterna ska nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem.” Enligt föredragandens synsätt är det därför mycket viktigt att inkludera dem till fullo då betänkandet utarbetas.

I detta syfte organiserade Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för personer med funktionsnedsättning tillsammans med Europeiska handikappforumet ett tvärpolitiskt sammanträde i Strasbourg i december 2015 för att samla in synpunkter från Europeiska handikappforumet och dess medlemsorganisationer. Deras muntliga och skriftliga åsikter har redan bidragit till arbetsdokumentet och förslaget till betänkande. Föredraganden ser positivt på att ett stort antal föredragande och skuggföredragande från alla involverade utskott deltog vid sammanträdet. Så många konstruktiva bidrag i ett så tidigt skede är unikt för detta betänkande och kommer att innebära att texten täcker många områden.

Föredraganden har dessutom på egen hand mött företrädare för flera handikapporganisationer, och kommer att fortsätta att göra det för att se till att alla de frågor de värnar om tas upp, antingen av det ansvariga utskottet eller de rådgivande utskotten.

Flera organisationer har utarbetat så kallade parallella rapporter till kommissionens inledande rapport. Föredraganden har för avsikt att låta även dessa texter ingå i initiativbetänkandet.

En utfrågning i samarbete med föredragandena i de associerade utskotten LIBE och PETI anordnades i slutet av januari för att få in fler konkreta synpunkter från berörda parter, däribland handikapporganisationer.

Behandlingen av arbetsdokumentet i EMPL-utskottet skedde inom ramen för en diskussion med berörda parter. I diskussionen ingick talare av hög rang från berörda parter, såsom Europeiska ombudsmannen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter, civilsamhället representerat av Europeiska handikappforumet och en medlem av CRPD-kommittén.

Föredraganden har vidtagit alla åtgärder för att se till att alla sammanträden i EMPL-utskottet, där detta betänkande diskuteras liksom alla utfrågningar, är så tillgängliga som möjligt för personer med funktionsnedsättning. Föredraganden har arbetat tillsammans med handikapporganisationer och EMPL-utskottets ordförande och sekretariat för att göra offentliga utskottssammanträden i Europaparlamentet tillgängliga på ett aldrig tidigare skådat sätt.

  • [1]  Artikel 44 i konventionen
  • [2]  http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2fC%2fEU%2f1&Lang=en
  • [3]  http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRPD%2fC%2fEU%2f1&Lang=en
  • [4]  (2015/2684(RSP))
  • [5]  CRPD/C/EU/CO/1
  • [6]  De övriga frågorna kan tas upp i nästa regelbundna rapport som ska vara inlämnad i januari 2021 (se punkt 94, CRPD/C/EU/CO/1).
  • [7]  Artikel 33.2 i konventionen
  • [8]  http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1401271474087&uri=CELEX:32010D0048, bilaga II
  • [9]  Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR(*) (25.5.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande (*): Martina Anderson

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är utsatta för diskriminering med flera dimensioner i sitt vardagsliv. Den kan ta sig olika uttryck – fysiska, känslomässiga, sexuella och ekonomiska – och där ingår våld från intima partners sida, våld från omsorgsgivares sida, sexuellt våld och institutionellt våld.

1.  Europaparlamentet slår fast att omkring 80 miljoner unionsmedborgare antas ha någon funktionsnedsättning och att dessa medborgare absolut bör få tillgång till alla tjänster och rättigheter som Europeiska unionen erbjuder.

2.  Europaparlamentet delar de farhågor som yppas i FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i fråga om att Europeiska unionen saknar en klar strategi för genomförande av konventionen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin handikappstrategi 2010–2020, för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska tillämpas fullständigt och i sin helhet, samt mot bakgrund av de avslutande iakttagelser som den 2 oktober 2015 framlagts av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, varvid översynen bör åtföljas av en tidsplan och exakta indikatorer.

4.  Europaparlamentet beklagar djupt den diskriminering och utestängning som personer med funktionsnedsättning utsätts för än i dag. Parlamentet uppmanar kommissionen att maximera synergierna mellan dels EU:s handikappstrategi 2010–2020, och dels stadgandet i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och i FN:s konvention om barnets rättigheter, för att de erkända rättigheterna faktiskt ska kunna åtnjutas och effektivt utövas i praktiken, bland annat genom harmoniserings- och genomförandeåtgärder för regelverket och kulturella och politiska insatser.

5.  Europaparlamentet understryker att det behövs ett klart jämställdhetsperspektiv i en ny europeisk handikappstrategi, och att där måste ingå att våld mot kvinnor ska motverkas, liksom också våld i hemmet mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla en strukturerad dialog med representativa organisationer för personer med funktionsnedsättning och att samråda och samarbeta med dem inom översyns- och genomförandeprocessen, också genom att utforma ett svar till konventionens kommitté på uppsättningen frågor, liksom vid utvecklingen, genomförandet och övervakningen av all EU-politik.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna till effektiva livsstärkande insatser för kvinnor med funktionsnedsättning, i överensstämmelse med de rekommendationer inför översynen av EU:s genomförande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som framförts av FN-kommittén för denna konvention.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att se till att det med hjälp av kommunikationssätt som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, t.ex. punktskrift och lättlästa format, ges tydlig och heltäckande offentlig information om möjligheterna att delta i samrådsprocesser.

9.  Europaparlamentet beklagar djupt att rådet fortfarande inte har antagit förslaget från 2008 till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet uppmanar än en gång rådet att göra det med det snaraste.

10.  Europaparlamentet beklagar likaså djupt de dröjsmål som inträffat med ratificeringen av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt ratificera fördraget.

11.  Europaparlamentet understryker att det måste ses till att diskriminering av alla slag på grund av funktionsnedsättning förbjuds i Europeiska unionen, även flerfaldig och intersektionell diskriminering.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att, i jämlikhetsfrämjande syfte och för att få bort diskriminering, göra allt som behövs för att skäliga anpassningsåtgärder ska vidtas till förmån för personer med funktionsnedsättning, för att de på samma sätt som alla andra ska kunna utöva samtliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att aktivt engagera personer med funktionsnedsättning i beslutsprocesserna, inbegripet genom de organisationer som representerar dem, i enlighet med artikel 4.3 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet yrkar också på vederbörligt hänsynstagande till de synpunkter som personer med funktionsnedsättning uttrycker vid dessa beslutsprocesser.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att se till att möjligheterna att delta i samrådsprocesser klart och tydligt får en bred publicitet med hjälp av tillgängliga kommunikationssätt, att synpunkter kan lämnas i andra format, såsom punktskrift och lättlästa format, och att offentliga utfrågningar och möten där föreslagen lagstiftning och politik diskuteras bör göras fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, inklusive personer med intellektuell funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att all deras externa och interna kommunikation, bland annat dokument, videor och webbplatser, är tillräckligt tillgänglig och erbjuds i alternativa format och med hjälp av alternativa kommunikationsmedel, såsom punktskrift, lättlästa format och teckenspråk.

16.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna, framför allt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, bör arbeta för att dagens och morgondagens lagstiftning ska slå vakt om mänskliga rättigheter och fullständigt följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

17.  Europaparlamentet konstaterar att tre medlemsstater, nämligen Finland, Nederländerna och Irland, ännu inte ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att ratificera den så fort som möjligt.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att särskilt inrikta sig på barn med funktionsnedsättning och deras familjers behov, att bedöma hur EU i dagens läge följer FN:s konvention om barnets rättigheter och att arbeta för att få bort alla hinder som barn med funktionsnedsättning stöter på i sitt vardagsliv, genom lämpligt stöd till deras familjer, bl.a. tillhandahållande av bidrag och specifika tjänster.

19.  Europaparlamentet understryker att det förekommer våld, mobbning och sexuella övergrepp i skolan, i hemmet eller i olika institutioner, och att barn med funktionsnedsättning är mer utsatta för detta. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att mera effektivt ingripa, och att bekämpa våldet mot barn med funktionsnedsättning med hjälp av specifika åtgärder och tillgängliga stödtjänster.

20.  Europaparlamentet betonar att om skyddet av barnets rättigheter ska säkerställas måste familjerna garanteras lämpligt stöd genom en förstärkning och uppgradering av EU:s lagstiftningsinstrument, t.ex. rättsakten om längre föräldraledighet för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet vill ha en interinstitutionell samordningsmekanism för genomförandet och övervakningen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att personer med funktionsnedsättning ska få delta i antagandeprocessen via sina representativa organisationer.

22.  Europaparlamentet erkänner att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har visat sig vara ett positivt och mycket viktigt instrument för främjande av lagreformer och för att medlemsstaterna ska åläggas ompröva hur personer med funktionsnedsättning uppfattas. Parlamentet beklagar dock de svåra utmaningar som personer med funktionsnedsättning fortfarande ställs inför inom strategiska områden såsom rättskipning i brottmål och politiskt deltagande. Parlamentet anser det som en prioritering att det politiska systemet ska bli helt och fullt tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättning. Parlamentet inser att det då måste handla om mer än bara om att man rent fysiskt ska kunna komma åt att rösta, och att där bör ingå en bred uppsättning initiativ för att öppna den demokratiska processen för alla medborgare. Här bör ingå valmaterial på teckenspråk, i punktskrift och lättläst format, tillhandahållande av all den hjälp personer med funktionsnedsättning behöver i samband med valförrättningar, främjande av poströstning och budröstning när så är möjligt, och undanröjande av hinder för de medborgare med funktionsnedsättning som önskar kandidera i val, liksom också åtgärder med inriktning på gällande regler för rättskapacitet samt på hur de påverkar enskilda människors förmåga att fullt ut delta i den demokratiska processen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillförsäkra ett ordentligt och fullständigt genomförande, särskilt för personer med funktionsnedsättning, av bestämmelserna i artikel 3.2 i direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem, och i direktiven 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden respektive 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden, och i synnerhet i direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet.

23.  Europaparlamentet beklagar på det djupaste att många stater genom domstolsåtgärder fortfarande frånkänner eller begränsar rättskapaciteten för personer med intellektuella svårigheter. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att ta ett positivt grepp på frågan om rättskapacitet genom att gå in för att stödja de berörda personerna och låta dem medverka, i stället för att automatiskt utestänga dem.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera datainsamlingen om funktionsnedsättning genom socialundersökningar inom EU, i linje med artikel 31 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att utvecklingen på detta område exakt ska kunna kartläggas och offentliggöras. Parlamentet framhåller att sådan uppgiftsinsamling bör ske med hjälp av metoder som inkluderar alla personer med funktionsnedsättning, även dem med allvarligare funktionsnedsättningar och dem som bor på institution. Alla uppgifter som insamlas bör behandlas så rigoröst som det förutsätts i initiativ om mänskliga rättigheter och uppgiftsskydd, bland vilka märks, om än inte enbart, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och det europeiska dataskyddsdirektivet. Parlamentet betonar att sådan insamling av data och sådana undersökningar måste vara så specifika och målinriktade som möjligt och att de bör följas upp med lämpliga studier och workshoppar som leder till lämpliga och effektiva åtgärder.

25.  Europaparlamentet beklagar djupt att det europeiska larmnumret inte är allmäntillgängligt, och uppmanar kommissionen att, med hjälp av en ny generation av teknik för detta nummer, arbeta för att det ska bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet uppmanar till att de nuvarande likabehandlingsorganen ska få en förstärkt uppgift med att integrera, främja och övervaka konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påminner EU och dess medlemsstater om kravet på meningsfull samverkan med det civila samhället och, framför allt, med organisationer för personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet vill att rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska tas med i EU:s allmänna socioekonomiska agenda, framför allt i Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet rekommenderar att det antas en funktionsnedsättningspakt för att rättigheter för personer med funktionsnedsättning faktiskt ska integreras genom EU-initiativ.

28.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna bör överväga att öppna morgondagens och dagens kanaler till finansiering för organisationer som aktivt företräder personer med funktionsnedsättning.

29.  Europaparlamentet inser att utsatta samhällsmedlemmar blir ännu mer marginaliserade om de har en funktionsnedsättning, och betonar att EU-institutionerna och medlemsstaterna bör fördubbla sina insatser för att fullständigt tillmötesgå alla personer med funktionsnedsättning, också statslösa, hemlösa, flyktingar och asylsökande samt personer som tillhör minoriteter, när det gäller tillhandahållandet av rättigheter och tjänster. Parlamentet understryker att frågan om funktionsnedsättning måste integreras i migrations- och flyktingpolitiken.

30.  Europaparlamentet betonar att om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska iakttas fullt ut måste dessa personer garanteras rätten att välja hur de vill leva och hur de bäst kan utnyttja sin potential, t.ex. genom att man i ökad utsträckning anlitar omsorgsgivare.

31.  Europaparlamentet beklagar på det djupaste de katastrofala förhållanden i vilka personer med funktionsnedsättning har konstaterats befinna sig i vissa medlemsstater, och uppmanar medlemsstaterna att göra allt för att Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess artikel 3 med förbud mot omänsklig och förnedrande behandling ska respekteras.

32.  Europaparlamentet anser att rådet bör anta likabehandlingsdirektivet och utsträcka det till att gälla också inom andra områden än sysselsättning.

33.  Europaparlamentet föreslår att alla som är anställda av EU med att förvalta dess yttre gränser och dess mottagningscentrum för asylsökande bör genomgå särskild utbildning om behoven hos personer med funktionsnedsättning, för att dessa behov säkert ska tillgodoses.

34.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att genomföra och stödja informationskampanjer, inte bara om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, utan också om vilken mångfald dessa personer uppvisar och om vilka färdigheter och talanger de har.

35.  Europaparlamentet beklagar djupt att personer med funktionsnedsättning inte ens i dag obehindrat kan komma åt varor och tjänster. Parlamentet anser att detta inskränker deras samhällsdeltagande och bryter mot deras medborgerliga rättigheter. Parlamentet gläder sig åt sitt stöd till rättsakten om tillgänglighet i november 2015, men erkänner dock att en sådan rättsakt inte är något universalbotemedel. Parlamentet vill att rättsakten antas och genomförs fullständigt så fort som möjligt.

36.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till ett undanröjande av alla hinder som fortfarande står i vägen för integreringen av personer med funktionsnedsättning i utbildningssystem, på arbetsplatser, i det offentliga livet och i lokalsamhället, för att dessa personer ska garanteras integrering i samhället.

37.  Europaparlamentet påyrkar, för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vederbörligen integreras i samhället, incitament till korrekt användning av EU-medel som främjar integrationsprocessen genom forskning om och utveckling, genomförande och spridning av nya idéer, ny teknik och nya metoder.

38.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till att principen om fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning inom EU ska garanteras genom att alla hinder som fortfarande står i vägen för utövandet av denna frihet undanröjs.

39.  Europaparlamentet vidgår att EU-institutionerna kan bidra till ökat medvetande, och uppmanar dem att höja medvetandet om skyddet för och tillhandahållandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

40.  Europaparlamentet understryker rättigheterna till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet betonar att också personer med funktionsnedsättning måste få sexualupplysning som utformats för dem, och att den måste bygga på en helhetssyn och tillhandahållas i en trygg och tabufri miljö.

41.  Europaparlamentet betonar att det behövs förstärkt politiskt samarbete inom denna ram, också ekonomiska och personella resurser, för att den ska kunna fullgöra sina skyldigheter och genomföra rekommendationerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

42.  Europaparlamentet uppmanar Europaparlamentet, rådet och kommissionen att oinskränkt genomföra rekommendationerna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att se till att konventionen följs i all framtida lagstiftning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Martina Anderson, Heinz K. Becker, Malin Björk, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Lorenzo Fontana, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Monika Hohlmeier, Sophia in ‘t Veld, Iliana Iotova, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Monica Macovei, Barbara Matera, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laura Agea, Marina Albiol Guzmán, Hugues Bayet, Carlos Coelho, Pál Csáky, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Marek Jurek, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Angelika Mlinar, Artis Pabriks, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Emil Radev, Barbara Spinelli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Miroslav Poche

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR FRAMSTÄLLNINGAR(*) (29.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

    över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande(*): Rosa Estaràs Ferragut

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet lägger mycket stor vikt vid artikel 33 (om nationell tillämpning och övervakning) i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN-kommitténs avslutande iakttagelser 76 och 77, och ser därför positivt på att FN-kommittén godtar att parlamentet ingår i ramverket för oberoende övervakning.

2.  Europaparlamentet påpekar att utskottet för framställningar verkar för ett aktivt skydd av EU-medborgarna (fysiska och juridiska personer) i enlighet med artikel 227 i EUF-fördraget, så att dessa har möjlighet att inge klagomål om rättighetskränkningar från EU-institutionernas samt de nationella och lokala myndigheternas sida, inklusive de myndigheter som inrättats genom tillämpning av EU-politik och som har som mål att genomföra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom ramen för den förklaring om befogenhetsavgränsning som är bifogad till slutakten för fördragets antagande.

3.  Europaparlamentet understryker att framställningsutskottet är det institutionella EU-organ (tillsammans med Europeiska ombudsmannen för skydd av allmänheten i fall av administrativa missförhållanden) som kan axla en skyddsfunktion inom ramen för den oberoende övervakningen i enlighet med principerna för arbetet inom nationella människorättsinstitutioner (”Parisprinciperna”), vilka FN:s generalförsamling antog i sin resolution 48/134 från 1993.

4.  Europaparlamentet påpekar att framställningsutskottet för att fullgöra sin skyddsfunktion inom ramen för den oberoende övervakningen använder sig av preliminära undersökningar om överträdelser av den EU-lagstiftning som genomför konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, hänskjuter framställningar till andra parlamentsutskott, så att dessa genomför undersökningar eller vidtar lämpliga åtgärder, samt avlägger besök på plats för att samla in information och komma i kontakt med de nationella myndigheterna.

5.  Europaparlamentet påpekar att framställningsutskottet årligen mottar ett avsevärt antal framställningar från personer med funktionsnedsättning som visar på den verklighet som miljontals människor runt om i Europa upplever, vilka dagligen ställs inför svårigheter när det gäller tillgång till arbete och anställningar, utbildning och transport eller deltagande i det politiska, offentliga eller kulturella livet. Parlamentet betonar vikten av artikel 29 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i det politiska och offentliga livet utan att utsättas för diskriminering.

6.  Europaparlamentet påminner om att fullständig inkludering av personer med funktionsnedsättning inte är bara en rättighet och berättigad förmån för de berörda individerna, utan även en tillgång för samhället i stort eftersom det kan dra nytta av de värderingar och olika färdigheter som dessa personer tar med sig.

7.  Europaparlamentet påminner om att de mest uppmärksammade framställningarna ofta har haft stöd från handikapporganisationer i det civila samhället, varför man måste främja och sprida den skyddsroll som framställningar som avser kränkningar av dessa rättigheter har samt sådana framställningars ändamålsenlighet. Parlamentet lovordar den funktion som dessa organisationer fyller när det gäller att främja social delaktighet och förbättrad livskvalitet för personer med funktionsnedsättning, och anser att denna uppgift i högre grad bör stödjas av offentliga institutioner, även med riktad finansiering.

8.  Europaparlamentet ser positivt på att den offentliga utfrågningen om skydd av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, i ljuset av inkomna framställningar, som framställningsutskottet anordnade den 15 oktober 2015, uppfyllde höga tillgänglighetsstandarder, och rekommenderar att man sörjer för att alla utskottssammanträden i parlamentet framöver är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

9.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att framställningsutskottet anordnar riktade evenemang med fokus på framställningar rörande funktionsnedsättning, och betonar vikten av att få synpunkter inom ramen för en dialog med många olika berörda parter, inbegripet andra relevanta utskott inom Europaparlamentet, medlemmar i EU-ramverket för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, handikapporganisationer i det civila samhället samt akademiker.

10.  Europaparlamentet välkomnar användningen av punktskrift i kommunikationen med framställare och uppmuntrar samtliga EU-institutioner att använda sig av teckenspråk, lätt-att-läsa-format och punktskrift i sin kommunikation med allmänheten för att fullfölja och stärka ansträngningarna att göra allmänheten delaktig i institutionernas arbete och i det europeiska projektet.

11.  Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till sina egna tjänsteavdelningar om att stärka den interna mekanismen för att samordna genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (”UNCRPD network”) så att den blir en övergripande mekanism för samtliga parlamentsutskott för övervakning och genomförande av konventionen, med ett eget sekretariat och personal som arbetar uteslutande för detta nätverk på heltid.

12.  Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater som har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ännu inte har inrättat eller utsett de organ som ska genomföra och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med kraven i artikel 33. Arbetet i de organ som redan inrättats, framför allt de övervakningsramar som anges i artikel 33.2, hindras av bristen på finansiella och mänskliga resurser samt avsaknaden av en solid rättslig grund för att utse dem.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta åtgärder – om de inte redan gjort det – för att slutföra de återstående reformer som krävs för att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna ratificeras. EU och medlemsstaterna uppmanas också att komplettera ratificeringen av konventionen genom att anta det fakultativa protokollet. Parlamentet anser att framställningsutskottets roll bör klargöras och erkännas i arbetsordningen innan protokollet ingås.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka ansträngningarna för att anpassa sina lagstiftningsramar efter kraven i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet en omfattande översyn av lagstiftningen för att säkerställa full harmonisering med bestämmelserna i konventionen, fastställa tydliga mål och tidsramar för reformer och ange ansvariga aktörer.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt tillämpa bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt att se över sin lagstiftning i enlighet härmed och säkerställa att den efterlevs. Parlamentet begär att nationella verktyg tas fram och att de befintliga verktygen förbättras i syfte att på bästa sätt bistå personer med funktionsnedsättning och deras familjer.

16.  Europaparlamentet anser att EU bör inta en ledande roll när det gäller respekten för och främjandet av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ser positivt på att ett konventionsorgan inom FN för första gången granskat huruvida EU fullgjort sina internationella människorättsskyldigheter. De avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om EU:s genomförande av konventionen, som offentliggjordes 2015, ger en viktig signal om EU:s åtagande om jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter och erbjuder vägledning i fråga om lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder över EU:s hela behörighetsområde.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med EU:s övriga institutioner, organ och byråer samt med medlemsstaterna, för att samordna en ändamålsenlig och systematisk uppföljning av de avslutande iakttagelserna, eventuellt med hjälp av en strategi för genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande översyn av EU:s handikappstrategi 2010–2020.

19.  Europaparlamentet anser att kommissionen, i överensstämmelse med rekommendationerna från FN:s första utvärdering av sin konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bör ta fram ett oberoende instrument för övervakning och översyn av konventionen. Kommissionen bör även se till att det permanent inrättas en interinstitutionell samordningsmekanism och skapas lokala informationsställen samt byråer i varje medlemsstat.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att anslå de finansiella och mänskliga resurser som krävs för att de övervakningsramar som inrättats i enlighet med artikel 33.2 ska kunna fungera på ett stabilt sätt. De bör även garantera övervakningsramarnas oberoende genom att säkerställa att deras sammansättning och sätt att fungera överensstämmer med Parisprinciperna om funktionen hos nationella människorättsinstitutioner, i enlighet med kraven i 33.2 – detta skulle stödjas genom fastställande av en formell rättslig grund där ramarnas funktion och räckvidd anges klart och tydligt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de medlemsstater som ännu inte utsett de organ som avses i artikel 33 att snarast möjligt göra detta och att ge organen i fråga de resurser och mandat som krävs för att de på ändamålsenligt sätt ska kunna fullgöra och följa upp sina skyldigheter enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet anser att personer med funktionsnedsättning och deras organisationer bör göras delaktiga i varje skede av beslutsprocessen. Parlamentet anser att ett konventionsorgans granskning utgör ett gyllene tillfälle för mottagande av synpunkter från det civila samhällets organisationer, däribland handikapporganisationer. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa ett strukturerat och systematiskt samråd med företrädare för handikapporganisationer när åtgärder vidtas för att genomföra respektive avslutande iakttagelser samt främja insamling av uppgifter och utbyte av god praxis. Detta samråd bör vara fullt tillgängligt så att alla personer med funktionsnedsättning kan delta, oberoende av typen av funktionsnedsättning.

22.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste informeras om sina rättigheter och göras fullt delaktiga i all politik och alla åtgärder som kan komma att påverka dem, bland annat genom att det inrättas en klagomålsmekanism, och att en av prioriteringarna bör vara delaktigheten för barn med funktionsnedsättning och, i förekommande fall, handikapporganisationer.

23.  När det gäller artikel 35 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där konventionsstaterna åläggs att avge en inledande rapport och därefter påföljande rapporter om genomförandet av konventionen, anser Europaparlamentet att dessa rapporter bör läggas fram vart fjärde år och utarbetas med deltagande av handikapporganisationer.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra den breda definitionen av funktionsnedsättning på EU-nivå.

25.  Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner att främja kampanjer som syftar till att öka medvetenheten om frågor kring funktionsnedsättning ur ett människorättsperspektiv. Parlamentet anser att medierna bör sträva efter att förmedla en positiv bild av människor med funktionsnedsättning, där fokus läggs på deras kompetens och bidrag till samhället och som ökar deras synlighet.

26.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen samtliga EU-medlemsstater att i vederbörlig ordning erkänna den centrala funktion som anhörigvårdare fyller, så att dessa socialt och ekonomiskt ges ett adekvat erkännande och omfattas av genomförandeåtgärder för direkt materiellt stöd i form av exempelvis garantier om pensionsrättigheter eller bidrag som minskar de fullständiga kostnaderna för anhörigvårdarnas tjänster. Kommissionen uppmanas att göra en studie med en analys av anhörigvårdares rättsliga status, eller bristen på sådan, i samtliga medlemsstater.

27.  Europaparlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning enligt konventionen åtnjuter rättskapacitet på samma villkor som andra i alla aspekter av livet, inklusive tillgång till rättslig prövning – och att deras ekonomiska situation därför inte bör utgöra något hinder mot sådan tillgång –, rösträtt och tillgång till banktjänster, hälso- och sjukvård samt varor och tjänster. Parlamentet uppmanar EU att se till att personer med funktionsnedsättning drar nytta av alla rättigheter i fördragen och i EU:s övriga lagstiftning.

28.  Europaparlamentet anser att rättskapacitet är av central betydelse för att slå vakt om det personliga självbestämmandet. Varje begränsning av detta självbestämmande måste, precis som varje användning av förmyndare, genomföras på grundval av tydliga kriterier som har harmoniserats på EU-nivå. Det måste finnas regelbunden översyn av huruvida det fortfarande finns ett behov av förmyndarskap och huruvida den berörda förmyndaren är lämplig.

29.  Europaparlamentet anser att restriktiva tolkningar i medlemsstaternas lagar av skyddsmekanismerna för rösträtten bör ses över om dessa hindrar personer med psykosocial funktionsnedsättning från att utöva denna rättighet (artikel 29 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning).

30.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen den 2 december 2015 offentliggjorde ett förslag till europeisk rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet påminner om att det behövs ett helhetsgrepp på frågor om funktionsnedsättning och att den rätt till tillgänglighet som stadgas i artikel 9 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste garanteras personer med alla typer av funktionsnedsättning.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och stärka medlemsstaternas utnyttjande av strukturfonder i syfte att utveckla högkvalitativ social service för personer med funktionsnedsättning och säkerställa övergången från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg.

32.  Europaparlamentet betonar att alla personer med funktionsnedsättning har rätt att leva i ett samhälle där de har samma möjligheter som andra, så att de till fullo inkluderas och kan delta.

33.  Europaparlamentet efterlyser en välavvägd användning av struktur- och investeringsfonderna, vilket skulle uppmuntra utvecklingen av mer inkluderande lokalsamhällen och institutionalisering när det efterfrågas, så att personer med funktionsnedsättning, däribland barn och ungdomar, i båda fallen kan få adekvat stöd och assistans i hela EU, så att man närmar sig målet om ökad självständighet inom ramen för varje individs möjligheter.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att främja tillgången till strukturfonderna för stödtjänster, med särskild hänsyn till barn och ungdomar och deras familjer.

35.  Europaparlamentet betonar att de institutioner som erbjuder stöd till personer med funktionsnedsättning, särskilt de institutioner som är ansvariga för säkra lokaler, måste iaktta vederbörligen certifierade standarder (som bör fastställas) och genomgå regelbundna inspektioner.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta ändamålsenliga åtgärder för att studerande med funktionsnedsättning inte ska segregeras i skolor och andra utbildningsinrättningar, och att göra allt som krävs för att de berörda personerna till fullo ska kunna utöva sin rätt till inkluderande formell, icke-formell och informell utbildning av god kvalitet.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om de konsekvenser som viktig EU-politik och EU:s investeringsfonder har för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i största möjliga utsträckning involvera handikapporganisationer i planeringen av de operativa programmen. Parlamentet betonar också vikten av att garantera full tillgång för personer med funktionsnedsättning till EU-program såsom Erasmus+, ungdomsgarantin och Euresinitiativ.

38.  Europaparlamentet betonar att barn med funktionsnedsättning stöter på särskilda problem och att insatser bör göras för att avskaffa alla slags hinder och gränser, så att det blir möjligt för dem vara helt oberoende och åtnjuta lika möjligheter. Därför är det helt avgörande att de får vara med och ta fram den politik som påverkar dem. I detta syfte måste det införas instrument som gör det möjligt att lyssna på barnen med funktionsnedsättning och göra dem delaktiga.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för en högkvalitativ inkluderande utbildning från tidig ålder i de europeiska skolorna genom en framåtblickande och förebyggande strategi när det gäller funktionsnedsättningar, i enlighet med FN-konventionens krav på att bedömningen av individuella behov görs utifrån många olika aspekter samt att barn med funktionsnedsättning inte utestängs och att det görs rimliga anpassningsåtgärder.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, utan dröjsmål och i samarbete med medlemsstaterna och handikapporganisationer, vidta åtgärder för att säkerställa det sociala skyddet och en adekvat levnadsstandard för dessa personer och skydda dem mot konsekvenserna av de åtstramningsåtgärder som vidtagits med anledning av den ekonomiska krisen.

41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från nedskärningar av funktionsnedsättningsrelaterade förmåner, lokalt baserade tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningsprogram, om dessa undergräver konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och ytterligare ökar fattigdomen och det sociala utanförskapet.

42. Europaparlamentet noterar de framställningar där det rapporteras om fall av felaktigt handlande i vissa medlemsstater vad gäller säkerställande av bidrag till försörjningen av personer med funktionsnedsättning, med avseende på inte bara bristfällig utbetalning av lagstadgade bidrag, utan även fall som i framställning nr 1062/2014, där myndigheterna enligt uppgift – på grundval av tvivelaktiga medicinska bedömningar som de facto minskar graden av funktionsnedsättning – fattat godtyckliga administrativa beslut för att minska de bidrag som tidigare beviljats. Parlamentet uppmanar de berörda nationella, regionala och lokala myndigheterna att vara mer lyhörda för konsekvenserna av ett sådant handlande för de drabbade och deras anhöriga i vardagen, och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de olika politiska åtgärder och övriga därmed sammanhängande åtgärder som vidtas i de enskilda medlemsstaterna när det gäller funktionsnedsättning.

43. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att se över tjänsteföreskrifterna, interna föreskrifter och genomföranderegler för att anta mångsidiga rekryteringsstrategier, inbegripet positiv särbehandling, för att aktivt öka antalet anställda och praktikanter med funktionsnedsättning och se till att de av EU-institutionernas anställda som har funktionsnedsättning eller som har omsorgsbehövande familjemedlemmar med funktionsnedsättning erbjuds de rimliga anpassningsåtgärder som de behöver för att kunna utöva sina rättigheter på samma villkor som andra. Kommissionen uppmanas att se över EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem i syfte att på ett heltäckande sätt inbegripa funktionsnedsättningsrelaterade hälso- och sjukvårdsbehov i överensstämmelse med konventionen.

44. Europaparlamentet betonar att den fria rörligheten för EU-medborgare måste garanteras för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna måste därför säkerställa ömsesidigt erkännande av dessa personers situation och sociala rättigheter (artikel 18 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning).

45.  Europaparlamentet anser att ett europeiskt intyg om funktionsnedsättning skulle göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lämna sina hemländer och utnyttja fördelarna med att få tillgång till kultur, transporter och idrott. Andra fördelar bör undersökas, och deras ömsesidiga erkännande bör främjas.

46.  Europaparlamentet anser att strategin för den digitala inre marknaden bör genomföras på ett sådant sätt att personer med funktionsnedsättning ges full tillgång till alla aspekter av denna strategi.

47.  Europaparlamentet noterar att endast omkring 48 procent av alla personer med funktionsnedsättning i EU förvärvsarbetar och att bara 27,8 procent har slutfört en högre utbildning. Parlamentet framhåller att EU-institutionerna och medlemsstaterna, i enlighet med artikel 27 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, måste undanröja eventuella befintliga hinder för tillgång till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och främja aktiva åtgärder, genom skräddarsydd utbildning och särskilda instrument, som gör det lättare för dem att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller de effektivaste verktygen för att öka sysselsättningen.

48.   Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste ges icke-diskriminerande tillgång till hälso- och sjukvård och att all vederbörlig hänsyn måste tas till de svårigheter som kan uppstå vid behandlingen av dessa patienter. Parlamentet betonar att man framför allt måste säkerställa icke-diskriminerande tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård. Varken steriliseringar eller aborter får under några som helst omständigheter genomföras mot en persons vilja. Hälso- och sjukvården bör dessutom säkerställa att sexuellt våld och/eller sexuella övergrepp upptäcks, anmäls och förebyggs.

49.  Europaparlamentet betonar att sjukförsäkringssystemen inte får diskriminera personer med funktionsnedsättning.

50.  Europaparlamentet anser att man bör undersöka vilka effekter som direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård har för personer med funktionsnedsättning.

51.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste ge sitt informerade samtycke till alla medicinska ingrepp som kräver det. Alla nödvändiga åtgärder måste därför vidtas för att se till att dessa personer kan få tillgång till den relevanta informationen och förstå den. Parlamentet betonar att detta samtycke måste ges personligen, i förväg och med full vetskap om alla fakta, med stöd av de nödvändiga mekanismerna för att se till att dessa principer efterlevs, och att liknande, lämpliga åtgärder också måste vidtas i förhållande till personer med psykosocial funktionsnedsättning.

52. Europaparlamentet anser att förordningarna om luft- och sjötransporter bör ses över, så att ingen form av diskriminering, vare sig fysisk eller ekonomisk, kan utövas mot passagerare med funktionsnedsättning, och så att alla hinder på detta område undanröjs.

53.  Europaparlamentet riktar uppmärksamhet på FN:s rekommendation om behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all politik som rör funktionsnedsättning, särskilt politiken för att motverka våld och diskriminering. Parlamentet uppmanar EU att underteckna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som ytterligare ett steg i arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. EU uppmanas även att främja åtgärder mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

54.  Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-medlemsstater att komma överens om ett verkningsfullt direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. Direktivet bör omfatta alla webbplatser som tillhandahåller offentliga tjänster – inbegripet fall där dessa tillhandahålls av privata aktörer och/eller helt eller delvis finansieras med offentliga medel –, mobila webbapplikationer och mobilapplikationer samt nedladdningsbara dokument (Word, PDF osv.) som används i stor utsträckning inom ramen för olika internetbaserade processer. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att alla deras webbplatser och dokument är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

55.  Europaparlamentet efterlyser en snabb ratificering av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp. Parlamentet noterar med stor upprördhet att sju EU-medlemsstater har bildat ett minoritetsblock som hindrar processen för ratificeringen av Marrakechfördraget, och uppmanar dem eftertryckligen att ompröva sin ståndpunkt och underlätta ratificeringen, oberoende av frågan huruvida det behövs en översyn av EU:s rättsliga ram och oberoende av EU-domstolens förväntade behörighetsbeslut, som fortfarande kan dröja många månader.

56.  Europaparlamentet begär att det dödläge som råder kring EU:s direktiv mot diskriminering – en situation som inte har utvecklats alls i rådet sedan 2008 – bryts snarast.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marina Albiol Guzmán, Margrete Auken, Alberto Cirio, Pál Csáky, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Evi, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Notis Marias, Edouard Martin, Roberta Metsola, Marlene Mizzi, Julia Pitera, Gabriele Preuß, Eleni Theocharous, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Calvet Chambon, Kostadinka Kuneva, Miltiadis Kyrkos, Jérôme Lavrilleux, Julia Reda, Ángela Vallina, Reiner Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Martina Dlabajová, Zbigniew Kuźmiuk

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR (26.5.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Richard Howitt

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar det nya målet 12 i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning systematiskt tas upp i människorättsdialoger med tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att leda och övervaka framstegen på detta område, med särskild hänsyn till standardiseringsinsatser i fråga om tillgänglighet.

2.  Europaparlamentet begär eftertryckligen att avsnitt 8 i EU:s handikappstrategi som handlar om externa åtgärder ska motsvaras av verkliga och konkreta åtaganden som förbättrar livet för personer med funktionsnedsättning i strategins nya förteckning över åtgärder för perioden 2016–2020. Sådana åtaganden har inte funnits med i förteckningen för perioden 2010–2015.

3.  Europaparlamentet förespråkar en effektiv integration av personer med funktionsnedsättning i samhället, det vill säga lokalsamhället, och finansiering av stödtjänster för personer som lever självständigt genom program inom ramen för finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Parlamentet efterlyser en rationellare användning av EU:s strukturfonder. Parlamentet menar att man vid halvtidsöversynen av externa finansieringsinstrument ska bedöma hur effektivt dessa har bidragit till inkluderingen av personer med funktionsnedsättning i samhället och hur effektivt hinder har avlägsnats och tillgängligheten främjats. Parlamentet kräver dessutom att inga utgifter inom EU-program som stöder institutionalisering får leda till isolering av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar till förstärkning och kontroll av utgifter i samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning.

4.  Europaparlamentet stöder konventionens expertrekommendationer om att EU ska vara mer tillgängligt och inkluderande för att få till stånd ett människorättsbaserat förhållningssätt till funktionsnedsättning i risk- och nödsituationer, bland annat genom tillämpning av Sendai-ramverket. Parlamentet uppmanar med kraft till att i EU:s migrations- och flyktingpolitik integrera de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, som drabbas av dubbel diskriminering. Parlamentet betonar att dessa åtgärder på ett lämpligt sätt bör tillgodose behoven för personer med funktionsnedsättning och beakta kravet på rättighetsbaserade rimliga anpassningsåtgärder. Parlamentet uppmuntrar till att behoven för personer med funktionsnedsättning ska integreras ytterligare i medlemsstaternas och Europeiska unionens humanitära åtgärder.

5.  Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av rådets slutsatser om att katastrofhantering som inkluderar personer med funktionsnedsättning bör integreras i unionens civilskyddsmekanism och i medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att personer med funktionsnedsättning och räddningstjänst och civilskydd måste göras mer medvetna om och få information om initiativ för katastrofriskreducering och att personer med funktionsnedsättning måste få psykologiskt stöd under återhämtningsfasen efter katastrofer.

6.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationerna från FN:s kommitté för konventionen att EU ska utveckla ett människorättsbaserat indikatorsystem. Parlamentet poängterar att detta tydligt måste mäta tillgången för personer med funktionsnedsättning till EU:s externa program och EU-fondernas inverkan på de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, i överensstämmelse med artiklarna 31 och 32 i konventionen. Det bör uttryckligen hänvisas till konventionen i alla riktlinjer för konsekvensbedömningar. EU bör utveckla ett heltäckande datainsamlingssystem.

7.  Europaparlamentet rekommenderar EU:s delegationer och byråer att visa prov på tillräcklig kännedom om EU:s handikappstrategi och att arbeta på ett inkluderande och tillgängligt sätt. Parlamentet föreslår att det inrättas en kontaktpunkt för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Europeiska utrikestjänsten. Ett funktionsnedsättningsperspektiv bör snarast möjligt integreras i alla utbildningar om mänskliga rättigheter som ges inom ramen för GSFP‑uppdrag.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt att EU inte hållit tillräckliga formella samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning i sina förberedelser inför översynsprocessen av FN:s kommitté för konventionen 2015 och under utarbetandet av sin framstegsrapport. Organisationer för personer med funktionsnedsättning bör aktivt bidra till möten inom ramen för konventionen som en oberoende part, bland annat genom att delta i officiella EU-delegationer för framtida revideringar.

9.  Europaparlamentet erinrar om att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning upplever dubbel diskriminering och oftare löper större risk att drabbas av våld, övergrepp, misshandel eller utnyttjande. Parlamentet stöder kraftfullt rekommendationen att jämställdhetsintegrera alla EU:s handikappstrategier, även i EU:s yttre politik och åtgärder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Goffredo Maria Bettini, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Janusz Korwin-Mikke, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Luis de Grandes Pascual, Andrzej Grzyb, Marek Jurek, Tokia Saïfi, Bodil Valero, Janusz Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Therese Comodini Cachia, Judith Sargentini, Ricardo Serrão Santos, Jarosław Wałęsa, Renate Weber

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTVECKLING (25.5.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Heidi Hautala

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erinrar om att ca 15 % av världens befolkning, eller uppskattningsvis 1 miljard människor, lever med funktionsnedsättning. 80 % av dem lever i låginkomstländer. Parlamentet understryker att 50 % av alla typer av funktionsnedsättning går att förhindra och är direkt kopplade till fattigdom samt att uppskattningsvis 98 % av alla barn med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna inte går i skolan.

2.  Europaparlamentet understryker att fattigdom är både en orsak till och en konsekvens av funktionsnedsättning, och att fattigdom är ett hinder för tillgång till grundläggande behov, såsom näring, hälso- och sjukvård, vatten och sanitära anläggningar, vilket kan leda till funktionsnedsättning

3.  Europaparlamentet framhåller att funktionsnedsättningar blir allt vanligare i takt med en åldrande befolkning.

4.  Europaparlamentet understryker att personer med funktionsnedsättning kan ställas inför ytterligare kostnader kopplade till funktionsnedsättningen, högre arbetslöshetsnivåer och lägre inkomster, vilket kan leda till större risk för ekonomiska svårigheter för dem och deras anhöriga.

5.  Europaparlamentet understryker att utestängning från utbildning kan leda till minskad sysselsättning och lägre inkomstpotential bland personer med funktionsnedsättning, vilket gör att dessa personer och deras anhöriga mer utsatta för fattigdom och begränsar den nationella ekonomiska tillväxten.

6.  Europaparlamentet understryker att bristande förmåga att i tid få tillgång till och erhålla rätt sjuk- och hälsovård kan leda till en oförändrat låg eller försämrad arbetsförmåga bland personer med funktionsnedsättning, inbegripet uppkomst av ytterligare funktionsnedsättningar som på lång sikt leder till högre medicinska kostnader och produktivitetskostnader för den enskilde och samhället.

7.  Europaparlamentet betonar att integrering av personer med funktionsnedsättning i samhället oberoende av ett lands socioekonomiska, politiska eller kulturella status inte bara är en utvecklingsfråga utan också en fråga om mänskliga rättigheter.

8.  Europaparlamentet understryker att pågående konflikter och naturkatastrofer också bidrar till det ökande antalet personer med funktionsnedsättning.

9.  Europaparlamentet framhåller löftet om att ingen får hamna på efterkälken och hänvisningarna till funktionsnedsättning i målen för hållbar utveckling, särskilt i de avsnitt som handlar om utbildning, tillväxt och sysselsättning, bristande jämlikhet och tillgång till boende, och avseende datainsamling och övervakning av målen för hållbar utveckling, och rekommenderar att EU tar ledningen vid genomförandet av mål för hållbar utveckling som inkluderar funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller dessutom hänvisningarna till Sendai-ramverket för katastrofriskreducering.

10.  Europaparlamentet betonar att de allmänna politiska strategierna och programmen inte alltid är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

11.  Europaparlamentet betonar att betydande framsteg har gjorts av EU när det gäller genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men att det enligt FN:s kommitté för konventionen fortfarande finns mycket att göra på områdena bristande jämlikhet, arbetslöshet och utbildning. Parlamentet uttrycker vidare oro över sexuellt våld och andra former av övergrepp mot personer med funktionsnedsättning, särskilt mot kvinnor och barn.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en genomförandeplan för målen för hållbar utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering i linje med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker att en sådan plan bör bidra väsentligt till att fastställa indikatorer på områden knutna till funktionsnedsättning och socioekonomisk integrering. Parlamentet framhåller att fattigdom, socialt skydd, hälso- och sjukvård, våld mot kvinnor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, tillgång till vatten, sanitära anläggningar och energi, motståndskraft mot katastrofer samt födelseregistrering förtjänar särskild uppmärksamhet vid fastställandet av indikatorer för målen för hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet betonar att samtliga åtgärder avseende information, ökad medvetenhet och utbildningskampanjer är avgörande i syfte att genomföra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

14.  Europaparlamentet betonar att EU:s samtliga politiska strategier och program, både internt och externt, måste följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och fastställa specifika åtgärder som säkerställer att rättigheter för personer med funktionsnedsättning integreras inom alla områden, inbegripet politiska strategier och program på området för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar därför EU att anta en harmoniserad utvecklingspolitik som inkluderar funktionsnedsättning och att etablera en systematisk och institutionaliserad metod för att integrera rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s samtliga politiska strategier och program för internationellt samarbete,

15.  Europaparlamentet uppmanar vidare EU att

–  inrätta fler utvecklingsprojekt med uttrycklig inriktning på personer med funktionsnedsättning,

–  inrätta en mekanism för att bygga kapacitet och utbyta goda lösningar mellan de olika EU-institutionerna och mellan EU och dess medlemsstater om humanitärt bistånd som är tillgängligt och inkluderar funktionsnedsättning,

–  fastställa och etablera mekanismer för insamling och övervakning av uppgifter som är uppdelade på funktionsnedsättning, kön och ålder i syfte att övervaka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i EU:s utvecklingsprogram och att fastställa en tidtabell för tillhandahållandet av uppdelade uppgifter som gäller för samtliga program,

–  integrera funktionsnedsättning i migrations- och flyktingpolitiken,

–  etablera kontaktpunkter för funktionsnedsättningsfrågor i EU-delegationerna, utse utbildade sambandspersoner som kan vara till nytta med sin sakkunskap och professionalism för personer med funktionsnedsättning,

–  ta upp funktionsnedsättningsfrågor i dialoger med partnerländer och stödja och delta i strategiskt samarbete med partnerlandets icke-statliga organisationer för funktionshindrade,

–  se över den fleråriga budgetramen och Europeiska utvecklingsfonden inom ramen för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  infoga en hänvisning till integrering av funktionsnedsättningsfrågor i EU:s politiska strategier i det eventuella nya europeiska samförståndet om utveckling,

–  överväga att öronmärka de medel som är avsedda för EU:s samtliga strategier och program för internationellt samarbete för de nationella programmen för personer med funktionsnedsättning,

–  ge barn som kan vara utsatta för risk snabb, passande och heltäckande vård och omsorg, med tanke på hur viktigt det är att ingripa tidigt,

–  ge föräldrar till barn med funktionsnedsättning den utbildning de behöver för att kunna delta aktivt och fullt ut i omvårdnaden av sina barn,

–  främja tidig integration av barn med funktionsnedsättning och tillhandahålla specialundervisning i för- och grundskolor.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta ledningen när det gäller att främja rättigheter för personer med funktionsnedsättning i genomförandet av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering och 2030-agendan för hållbar utveckling med sina partnerländer, regionala organisationer och på global nivå.

17.  Europaparlamentet rekommenderar att EU tar ledningen när det gäller att genomföra 2030-agendan för hållbar utveckling på ett sätt som inkluderar funktionsnedsättning och att fastställa en arbetsplan och en halvtidsöversyn av arbetsplanen för att säkerställa en övervaknings- och utvärderingsmekanism och garantera EU:s ansvarsskyldighet.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av regelbundet samråd med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning efter nödsituationer.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av att inrätta en ”kontaktpunkt för personer med funktionsnedsättning” för att förbättra effektiv samordning och insamling av uppgifter i utvecklingsländer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Maria Heubuch, György Hölvényi, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Davor Ivo Stier, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Carolina Punset, Adam Szejnfeld, Patrizia Toia, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (28.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Nessa Childers

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhäver det starka sambandet mellan funktionsnedsättning, som berör över 15 % av EU:s befolkning, och ohälsa, varvid svårigheter och ihållande hinder vid åtkomst medför att personer med funktionsnedsättning får olämplig hälso- och sjukvård eller inte får sina behov tillgodosedda, exempelvis när funktionsnedsättningen beror på en biverkning. Bristande tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet har en negativ effekt på möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt, integrerat och jämlikt.

2.  Europaparlamentet noterar med oro att personer med funktionsnedsättning rapporterar om väsentligt högre grad av otillräcklig eller nekad vård och förekomst av tvångsbehandling eller dålig behandling, och pekar på vårdpersonalens bristande utbildning om vårdbehoven för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i utbildning av personal som behandlar och tar hand om personer med funktionsnedsättning.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av att beakta och angripa intersektionell och flerfaldig diskriminering i ljuset av den särskilt höga förekomsten av rapporterade allvarliga hälsoproblem bland kvinnor med funktionsnedsättning, den allmänt sett högre procentandelen psykiska hälsoproblem bland kvinnor, särskilt migranter, flyktingar och asylsökande, och andra former av åtgärdbar diskriminering av personer med funktionsnedsättning, exempelvis sådan som grundar sig på ålder, kön, sexuell läggning och könsidentitet, samt social ojämlikhet.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta rättsliga bestämmelser och förfaranden som uttryckligen erkänner, förhindrar och motverkar flerfaldig diskriminering och att vidta lämpliga åtgärder för ökad kännedom och utbildning om flerfaldig diskriminering för både offentliga och privata aktörer, med särskild uppmärksamhet på kvinnor, barn, hbti-personer och migranter med funktionsnedsättning.

5.  Europaparlamentet trycker på informerat samtycke och tillgängliga förfaranden såsom förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva sin rätt att fritt besluta om sin medicinska behandling i största möjliga utsträckning, med särskild uppmärksamhet på personer med inlärningssvårigheter. Parlamentet framhåller att patienträttigheterna måste stå i centrum för vården.

6.  Europaparlamentet påminner om kommissionens priviligierade position när det gäller att främja och påskynda genomförandet av bästa praxis i medlemsstaterna i fråga om lika tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård och vård och behandling av funktionsnedsättning.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera särskilda åtgärder för funktionsnedsättning i hälso- och sjukvårdsinstrument och -politik för att bidra till bättre hälsoutfall för personer med funktionsnedsättning i medlemsstaterna genom bättre fysisk, miljömässig och sensorisk tillgänglighet, kvalitet och överkomlighet, och att samråda ingående med personer med funktionsnedsättning under utformningen av instrumenten och politiken.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta i framtagandet av stödåtgärder för att hjälpa barn och ungdomar med funktionsnedsättning att fullt ut utveckla sina förmågor. Man bör särskilt främja en uppväxt inom familjen och samhället framför institutionsvård.

9.  Europaparlamentet upprepar att reproduktiva rättigheter hör till de grundläggande friheter som garanteras enligt Wiendeklarationen och -handlingsprogrammet från 1993 samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet rätten till jämlikhet och icke-diskriminering, rätten att ingå äktenskap och bilda familj, rätten till omfattande reproduktiv hälso- och sjukvård, däribland familjeplanering och mödrahälsovård, utbildning och information, rätten att ge informerat samtycke till alla medicinska förfaranden, däribland sterilisering och abort, samt rätten att inte bli utsatt för sexuellt övergrepp och utnyttjande.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att all hälso- och sjukvård och alla tjänster för kvinnor med funktionsnedsättning, inbegripet alla behandlingar och tjänster som rör reproduktiv hälsa och psykisk hälsa, är tillgängliga och baserade på fritt och informerat samtycke från den berörda personen.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att anta riktlinjer för att se till att all utbildning, information och hälso- och sjukvård och alla tjänster som rör sexuell och reproduktiv hälsa görs tillgängliga för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i ett tillgängligt och ålderslämpligt format, inbegripet teckenspråk, blindskrift, taktil kommunikation, stor stil och andra alternativa kommunikationssätt, -medel och -format.

12.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att se till att ofrivillig behandling och inlåsning förbjuds i lagstiftningen i enlighet med senaste internationella standarder.

13.  Europaparlamentet noterar att bristen på uppdelade data och statistikuppgifter på subnationell nivå och i undergrupper i befolkningen är ett hinder för utformningen av lämpliga åtgärder för att minska ojämlikheten när det gäller tillgång. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna genom att harmonisera definitionen och insamlingen av väntetidsindikatorer och genom att fastställa och genomdriva standarder för tillgång till hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte stödja åtstramningsåtgärder som riskerar att få negativa konsekvenser i hela EU för tillhandahållandet av lämplig hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte skära ned på funktionsnedsättningsrelaterade förmåner och på tjänster och hälso- och sjukvård i närsamhället, vilket leder till att hälsan och välmåendet försämras för personer med funktionsnedsättning och anhörigvårdare.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att infoga ett särskilt avsnitt om funktionsnedsättning i sin utvärdering av direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och uppmanar medlemsstaterna att främja genomförandet av direktivet utifrån behoven hos personer med funktionsnedsättning och deras rätt att känna till och, på jämställd fot med andra, verkligen begagna sig av direktivets bestämmelser och instrument, vilka även folk i allmänhet har liten kännedom om.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta EU-omfattande riktlinjer för de nationella kontaktpunkterna om att förse alla patienter med tillgänglig information om vård i andra medlemsstater, med särskild hänsyn till patientorganisationernas roll.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att bistå medlemsstaterna och medlemmarna i det europeiska referensnätverket med att utöka nätverkets resurser och expertis till att även omfatta former av funktionsnedsättning som, även om de inte nödvändigtvis är sällsynta, också kräver högt specialiserad vård som ges av tvärvetenskapliga vårdteam och en koncentration av kunskaper och resurser genom denna ram.

19.  Europaparlamentet välkomnar pilotprojektet om det europeiska intyget om funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att ansluta sig till initiativet om det europeiska intyget om funktionsnedsättning och uppmanar kommissionen att vid behov avsätta de ekonomiska medel som krävs för att göra det europeiska intyget om funktionsnedsättning till ett EU-omfattande projekt.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att elektroniska och mobila hälso- och sjukvårdstjänster, tillämpningar och apparater, däribland larmnumret 112, som måste vara lätt att använda överallt i Europa, och det avancerade systemet för lokalisering av mobiltelefoner, är helt och fullt tillgängliga för patienter med funktionsnedsättning och deras omsorgsgivare, och att vidareutnyttja potentialen hos telemedicin för att förbättra åtkomst och vård i detta sammanhang.

21.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna under programperioden 2014–2020 möjliggör åtgärder som främjar konventionens mål. Parlamentet efterlyser därför en rationellare användning av EU:s strukturfonder, som vid behov ska kompletteras med nationella åtgärder, som ett av verktygen för att erbjuda personer med funktionsnedsättning en hälso- och sjukvård av hög kvalitet och anpassad till deras tillstånd, undanröja skillnader i tillgången till vård, förbättra livskvaliteten och främja tillgången till hälso- och sjukvård, inbegripet elektroniska tjänster, tillämpningar och apparater, för personer med funktionsnedsättning.

22.  Europaparlamentet framhåller att produkter och tjänster måste göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Ekonomiska och lönsamhetsrelaterade hinder står i vägen för att detta ska kunna utvecklas och genomföras. Om personer med funktionsnedsättning involveras i större utsträckning i utvecklingen av produkter och tjänster kommer detta att bidra till att främja större säkerhet och tillgänglighet.

23.  Europaparlamentet kräver att handikapporganisationer ska engageras fullt ut i utvecklingen och översynen av handikappolitiken.

24.  Europaparlamentet understryker att personer med fysisk funktionsnedsättning möter problem även på marknaden för digitaliserad rörlighet, och vill att tillgången underlättas för alla personer med alla typer av funktionsnedsättning genom användning av tillgängliga språk, format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, däribland teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation som de själva väljer, såsom lättläst språk, undertextning och personliga textmeddelanden, särskilt i samband med hälsorelaterad information genom användning av mer än en sensorisk kanal.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att satsa på förebyggande och hälsofrämjande arbete för att ta itu med de allvarliga skillnaderna i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård, som drabbar de mest utsatta med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att sjukdomar som bryter ned minnet ska klassificeras som funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att så fort som möjligt göra framsteg med genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa EU:s handikappstrategi till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med tydliga tidsramar, riktmärken och indikatorer.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i EU:s handikappstrategi infoga ett särskilt avsnitt om skydd av vårdbehövande personer med funktionsnedsättning som inte har anhörigstöd. Parlamentet påpekar att detta avsnitt först och främst bör behandla de sociala behoven och vårdbehoven hos personer med funktionsnedsättning och därefter alla övriga aspekter.

30.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen erkänna anhörigvårdares viktiga roll och se till att de också har lämplig tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, med tanke på hur det påverkar deras egen fysiska och psykiska hälsa och deras eget välbefinnande att ta hand om personer med funktionsnedsättning.

31.  Europaparlamentet betonar att avskaffandet av diskriminering av personer med funktionsnedsättning på alla livets områden, inbegripet tillgång till hälso- och sjukvård, är beroende av att det övergripande direktivet om likabehandling antas och genomförs.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

56

0

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Daciana Octavia Sârbu, Davor Škrlec, Renate Sommer, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Tom Vandenkendelaere, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Clara Eugenia Aguilera García, Nicola Caputo, Giorgos Grammatikakis, Merja Kyllönen, Gesine Meissner, Marijana Petir, Gabriele Preuß, Jasenko Selimovic, Kay Swinburne, Keith Taylor, Mihai Ţurcanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Marie-Christine Boutonnet

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (27.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Davor Škrlec

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU bekämpa all diskriminering på grund av funktionshinder vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10), och ges EU befogenhet att anta lagstiftning för att bekämpa sådan diskriminering (artikel 19).

B.  Artiklarna 21 och 26 i stadgan om Europeiska unionens grundläggande rättigheter förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionshinder, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor.

C.  I sin reaktion på parlamentets resolution av den 27 september 2011 Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism[1] som antogs av kommissionen den 13 december 2011 erkände kommissionen behovet av att garantera en obruten kedja av tillgängliga tjänster för alla (transport, inkvartering, restauranger och turistattraktioner). Kommissionen har därför börjat satsa på åtgärder som ska höja medvetenheten, öka kompetensen inom turistsektorn och i slutändan förbättra kvaliteten på turistanläggningar för dem med särskilda behov eller funktionsnedsättningar.

D.  De behov som personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet har i fråga om transport, rörlighet och turism skapar innovationsmöjligheter för företag när det gäller transport- och rörlighetstjänster och kan skapa situationer som alla vinner på genom tjänster för personer med alla typer av funktionsnedsättningar (bland annat, men inte endast begränsad till personer med nedsatt rörlighet, blinda, döva och hörselskadade, personer med autism och personer med intellektuell och psykosocial funktionsnedsättning m.m.), även andra som använder sig av dessa tjänster, i enlighet med principen ”design för alla”.

E.  Det finns 80 miljoner människor med funktionsnedsättning i EU, dvs. en sjättedel av befolkningen.

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att bättre tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, och att alltid beakta deras behov när EU-förordningar om t.ex. passagerarrättigheter i olika transportslag (förordningar (EG) nr 1107/2006 och (EG) nr 261/2004 om luftfart, förordning (EG) nr 1371/2007 om järnvägstransport, förordning (EU) nr 1177/2010 om

vattenvägstransport och förordning (EU) nr 181/2011 om busstransport) ses över, och när lagstiftning utarbetas om exempelvis passagerarrättigheter för multimodala resor. Parlamentet framhåller att 2010 utlovade EU i EU:s handikappstrategi 2010–2020 ett hinderfritt samhälle i EU.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU att bättre övervaka tillämpningen av lagstiftningen om passagerarrättigheter och att harmonisera arbetet vid de nationella tillsynsmyndigheterna, och uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra EU-lagstiftning vars syfte är att förbättra tillgången till transporter lokalt, regionalt och nationellt inom transport- och turismsektorn (bl.a. buss och taxi, kollektivtrafik i städerna samt järnvägs-, luft- och vattenvägstransporter och även tågstationer, flygplatser och hamnar) och att hantera de problem som står i vägen för ett hinderfritt Europa, exempelvis genom stärkta befogenheter för de tillsynsmyndigheter som enligt lagstiftningen ansvarar för passagerarrättigheter för att säkerställa att alla passagerare med funktionsnedsättning har faktiska och lika rättigheter i hela EU, även avseende tillgänglighet och standardisering, harmonisering, tekniska krav, incitament för företag, fackföreningsåtgärder och kollektivavtal.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga det ansvar som varje aktör har som tillhandahåller vård för personer med funktionsnedsättning, särskilt vid byten mellan olika slags transportmedel, och att ge parlamentet information om deltagandet av föreningar för personer med funktionsnedsättning och deras roll i tillämpningen av lagstiftningen om passagerarrättigheter.

4.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att trappa upp genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020. Parlamentet beklagar att halvtidsöversynen av denna strategi, planerad till 2015, har försenats och uppmanar kommissionen att avsluta översynen och rapportera om den så snart som möjligt.

5.  Europaparlamentet är starkt övertygat om fördelarna med gemensamma tillgänglighetsregler på EU-nivå, och ser därför fram emot ett snabbt antagande av kommissionens förslag till europeisk rättsakt om tillgänglighet[2].

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att anta den europeiska rättsakten om tillgänglighet, som behövs för att hantera frågor som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i fråga om transport, rörlighet och turism, och för att garantera att persontrafik med flyg, buss, på järnväg och på vatten, särskilt beträffande omstigningsställen och trappstegsfri tillgänglighet till alla offentliga tunnelbanor och tåg, webbplatser för sådana tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation samt självbetjäningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiken, är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det är lättare för små och medelstora företag att uppfylla EU-standardkrav än att vara tvungna att anpassa sig till olika nationella regler. Parlamentet beklagar dock att gränsöverskridande turistprodukter och turisttjänster inte omfattas av förslaget till europeisk rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet understryker att inga ytterligare åtgärder har vidtagits på EU-nivå i fråga om turistanläggningar och turisttjänster för att gradvis harmonisera logiklassificeringssystemen utifrån tillgänglighetskriterierna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att EU ska ratificera det fakultativa protokollet till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, så att personer med funktionsnedsättning bättre kan utnyttja sina rättigheter, särskilt deras brist på tillgänglighet till transporttjänster och till delar av den anlagda miljön, inklusive turistanläggningar och inkvartering.

9.  Europaparlamentet betonar att hinderfri tillgång till transporttjänster, fordon, infrastruktur och intermodala kommunikationsnav, framför allt på landsbygden, är ett krav för att säkra rörlighetssystem utan inbyggd diskriminering. Parlamentet betonar i detta avseende att personer med funktionsnedsättning måste ha tillgång till varor och tjänster och att mera måste göras för att både transport- och turisttjänster, fordon och infrastruktur ska bli tillgängliga. Parlamentet påpekar att Fonden för ett sammanlänkat Europa erbjuder en möjlighet till finansiering för åtgärder i stadsområden och för åtgärder som förbättrar tillgängligheten för personer med någon typ av funktionsnedsättning, på upp till 10 % av anpassningskostnaderna.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin årsrapport om genomförandet av anslagen för TEN-T offentliggöra vilka framsteg som gjorts vad gäller åtgärder och det stöd som beviljats för att anpassa infrastruktur till personer med funktionsnedsättning från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från andra EU-fonder. Parlamentet uppmanar även kommissionen att vidta åtgärder för att främja ett större engagemang i projekt med målet att anpassa infrastruktur till personer med funktionsnedsättning, bl.a. i form av informationsmöten för potentiella utvecklare.

11.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang betydelsen av att finansiera åtgärder i stadsområden där man oftare måste byta mellan olika slags transportmedel och där personer med någon form av funktionsnedsättning har det som svårast.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgänglighet för att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna utnyttja det europeiska turistutbudet.

13.  Europaparlamentet understryker att ständigt tillgängliga format bör stå högst upp på dagordningen för en digitaliserad politik för rörlighet, och bör underlätta tillgången för alla personer med olika typer av funktionsnedsättning genom att använda tillgängliga språk, format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, inklusive teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation som personen själv väljer, inklusive lättläst information eller piktogram, undertextning och personliga textmeddelanden om resor, bokning och biljettförsäljning, och genom användning av flera sensoriska kanaler. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, i fråga om transportmöjligheter och transporttjänster, inrätta lämpliga övervaknings- och kontrollmekanismer som ser till att tillgänglighet och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning också erbjuds i kollektivtrafiken i samtliga medlemsstater.

14.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning bör kunna få information om hur de kan ta sig från dörr till dörr med multimodala och gränsöverskridande transportförbindelser som låter dem välja mellan den mest hållbara, billigaste eller snabbast förbindelsen, och de bör även kunna boka och betala resan elektroniskt.

15.  Europaparlamentet kräver också att trafikinformation i realtid finns tillgänglig så att människor med funktionsnedsättning kan få information om eventuella störningar och alternativa resmöjligheter före resan.

16.  Europaparlamentet välkomnar det europeiska intyget om funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna och kommissionen att beakta och i tillämpliga fall använda den senaste tekniken, särskilt inom intermodalitet, sammanlänkning och interoperabilitet, och betonar att principen om ”design för alla” alltid måste följas i utformningen av produkter som rör kollektivtrafik med flyg, buss, på järnväg och på vatten för att fullt ut uppfylla kraven på tillgänglighet. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att ansluta sig till initiativet om det europeiska intyget om funktionsnedsättning och uppmanar kommissionen att avsätta de ekonomiska medel som krävs för att göra det europeiska intyget om funktionsnedsättning till ett EU-omfattande projekt.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning enkelt kan använda nödnumret 112 i hela Europa.

18.  Europaparlamentet betonar att tekniska hjälpmedel som gör att personer med funktionsnedsättning kan leva självständiga liv måste ges särskild uppmärksamhet och att den kunskap som inhämtats om behovet av hinderfri rörlighet och hinderfria turisttjänster måste integreras fullt ut i de kommande forsknings- och innovationsprogrammen, bl.a. i dem som ingår i Horisont 2020. Parlamentet understryker att detta innebär att statistiken på EU-nivå måste förbättras och harmoniseras och att utbyten av bästa praxis måste ske.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja forskning, datainsamling och utbyte av bästa praxis i samråd med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, och att tillhandahålla en regelbunden sammanställning över uppgifter om tillgång till turisttjänster för personer med funktionsnedsättning i enlighet med de två bilagorna till förordning (EU) nr 692/2011 om statistik om turism.

20.  Europaparlamentet betonar att turisttjänster måste beakta de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning såsom lätt tillgång till information, kommunikation och anläggningar, såsom sovrum, badrum, toaletter och andra inomhusutrymmen.

21.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna att utarbeta strategier som ökar medvetenheten om de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har, att stödja utbildning för anställda inom turism- och transportsektorn för att öka medvetenheten om och en jämlik behandling av personer med funktionsnedsättning, och att främja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan europeiska organisationer som arbetar med frågor om funktionsnedsättning samt offentliga och privata företag som ansvarar för transporter. Parlamentet kräver också att undervisningsmaterial ska finnas i tillgängliga former.

22.  Europaparlamentet betonar att flygbolagens personal måste få ordentlig utbildning så att flygbolagen kan ge lämplig service till personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att betydelsen av att se till att personalen kan hantera rullstolar utan att skada dem måste uppmärksammas.

23.  Europaparlamentet understryker att principen om ”säker turism för alla” bör vara riktmärket för alla turismrelaterade åtgärder, antingen de vidtas på nationell, regional, lokal eller europeisk nivå. Leverantörerna av turisttjänster bör ta hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning och främja åtgärder för att anpassa byggnader och utbilda personal.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Stelios Kouloglou, Merja Kyllönen, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Tapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa D’Amato, Jill Evans, Michael Gahler, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Marek Plura, Davor Škrlec, Dubravka Šuica, Ruža Tomašić, Evžen Tošenovský, Henna Virkkunen

  • [1]  EUT C 56E , 26.2.2013, s. 41.
  • [2]  COM(2015) 0615.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING (21.3.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Jens Nilsson

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna och kommissionen, enligt artikel 7 och artikel 96.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser[1], ska se till att jämställdhet, icke-diskriminering och integration av personer med funktionsnedsättning beaktas och främjas vid genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) i allmänhet och i de operativa programmen i synnerhet. Parlamentet efterlyser ett helhetsgrepp för att tillgodose de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att noggrant övervaka tillämpningen av de allmänna förhandsvillkoren om antidiskriminering och funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att bedömningen ska innehålla en värdering av hur pass väl planerade åtgärder främjar lika möjligheter för män och kvinnor och integrering av personer med funktionsnedsättning, särskilt i fråga om tillgång till finansiering.

2.  Europaparlamentet framhåller, mot bakgrund av systemet med delad förvaltning inom ramen för genomförandet av sammanhållningspolitiken, behovet av en effektiv flernivåstyrning och samordning av åtgärder i kampen mot diskriminering. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att överväga att införa en interinstitutionell samordningsmekanism. Parlamentet betonar att denna mekanism bör bidra till kapacitetsuppbyggnad och utbyte av god praxis mellan de olika EU-institutionerna och medlemsstaterna i fråga om tillgängliga hjälpmedel för, meningsfullt samråd med och deltagande av personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem.

3.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning möter en rad utmaningar när de utövar sina rättigheter, särskilt i fråga om sysselsättning, bostäder och rörlighet. Parlamentet konstaterar att dessa personer ger ett värdefullt bidrag till samhället i stort, bland annat som framgångsrika företagare som ofta driver små företag, och att detta berikande bidrag kan bli ännu större om arbets- och företagsmiljön anpassas på ett lämpligt sätt, och att ESI-fonderna behövs i detta syfte. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen EU att undersöka och meddela hur många personer med funktionsnedsättning som är anställda respektive egenföretagare. Enligt EU:s handikappstrategi 2010–2020 har var sjätte EU-medborgare en funktionsnedsättning, mer än var tredje över 75 år har funktionsnedsättningar och/eller funktionsbegränsningar som begränsar dem i viss mån, mer än var femte är avsevärt begränsad, och dessa siffror förväntas stiga i takt med EU:s åldrande befolkning.

4.  Europaparlamentet rekommenderar starkt medlemsstaterna liksom de regionala och lokala myndigheterna att öka sina insatser på området för full jämlikhet, förebyggande av diskriminering och utestängning av personer med funktionsnedsättning, såsom lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla som lider av olika typer av funktionsnedsättningar, inbegripet personer som behöver stöd och tjänster av hög kvalitet. Parlamentet begär en utvärdering av direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård när det gäller tillgång för personer med funktionsnedsättning, inbegripet lika tillgång till bostäder, transporter, varor och tjänster samt till inkluderande högkvalitativ (yrkesinriktad) utbildning och sysselsättning, och att man ökar medvetenheten om olika funktionsnedsättningar och tillhörande behov.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med parlamentet kring de frågor som FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning belyste i sina avslutande iakttagelser avseende den första rapporten från Europeiska unionen[2]. Parlamentet anser att EU-institutionerna bör föregå med gott exempel när det gäller tolkningen av konventionen. Parlamentet efterlyser en omfattande kampanj för att öka medvetenheten om konventionen och bekämpa fördomar mot personer med funktionsnedsättning, och uppmanar de medlemsstater som inte har ratificerat den att göra detta snarast. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera förslaget till rapport om genomförandet av konventionen med parlamentet så snart som möjligt.

6.  Europaparlamentet anser att ESI-fonderna, särskilt Europeiska socialfonden, bör användas för att ta itu med den stora utmaningen med fattigdom bland och utestängning av personer med funktionsnedsättning samt stödja integrering och avinstitutionalisering på ett välavvägt sätt, samtidigt som man undviker att fler institutioner växer fram. Parlamentet kräver i detta sammanhang att de nationella planerna för avinstitutionalisering innehåller särskilda mål för inrättande av närvård, som ska tillhandahållas av utbildad personal med rätt kvalifikationer, så att personer med funktionsnedsättning får samma valmöjligheter som alla andra i fråga om var de vill bo och får det stöd de behöver.

7.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck beslutsfattarna på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå att garantera en effektiv övervakning av genomförandet av bestämmelser om icke-diskriminering, liksom ESI-fondernas tillgänglighet och användning för att stödja lika tillgång till alla tjänster, inklusive internet, för personer med funktionsnedsättning och likvärdiga bostäder i tillräcklig mängd i lokalsamhällena i alla områden (t.ex. på landsbygden, i glesbygden och i städerna) och till stöd för de institutioner som tar hand om dem. Parlamentet noterar dock att socialpolitiken och finansieringen av den förblir ett ansvarsområde främst för medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet är positivt till proaktiva åtgärder för att stödja sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och för att anpassa övergripande rekryteringsstrategier. Parlamentet uppmuntrar nationella, regionala och lokala offentliga institutioner att föregå med gott exempel genom att avstå från nedskärningar i funktionsnedsättningsrelaterade förmåner, stärka yrkesutbildning och faktisk efterlevnad av kvotering för personer med funktionsnedsättning, genom att erbjuda skatteincitament för arbetsgivare. Parlamentet anser att det är nödvändigt att garantera personer med funktionsnedsättning obehindrad tillgång till infrastruktur och alla kollektivtrafikslag. Parlamentet vill även att man vid planeringen av insatser som samfinansieras med ESI-fonder tar fram planer för undanröjande av byggnadsmässiga hinder för användningen av byggnader och offentliga utrymmen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka att principen om icke-diskriminering och tillhörande lagstiftning iakttas vid användningen av ESI‑fonderna. Parlamentet understryker att organ som är ansvariga för att främja social delaktighet och icke-diskriminering, däribland organisationer för personer med funktionsnedsättning, måste inkluderas i partnerskapet under programplaneringen och genomförandet av de operativa programmen, för att se till att dessa personers intressen och problem verkligen tas i beaktande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till att ESI-fonderna används för att säkerställa miniminormer i fråga om tillgänglighet, rörlighet och bostäder för personer med funktionsnedsättning, och noterar att detta är en utmaning och viktig uppgift, särskilt för lokala och regionala myndigheter.

10.  Europaparlamentet anser att digitala instrument bör tas fram för personer med funktionsnedsättning för att hjälpa till att integrera idrottsmän och idrottskvinnor med funktionsnedsättning, liksom plattformar för distansarbete och för så kallad hot-desking och co-working (gemensamma arbetsutrymmen). Parlamentet anser dessutom att kvalitativ undervisning och idrottsinfrastruktur i skolorna bör anpassas till barn med funktionsnedsättning och deras behov och att det i varje medlemsstat bör finnas en nationell och regional strategisk policyram för livslångt lärande, som innehåller konkreta åtgärder för kompetensutveckling för personer med funktionsnedsättning.

11.  Europaparlamentet påminner om att det inte finns någon hierarki när det gäller mänskliga rättigheter och att diskriminering på grund av funktionsnedsättning måste hanteras på samma sätt som diskriminering på andra grunder, inklusive diskriminering på mer än en grund. Parlamentet uppmanar därför samtliga berörda aktörer att ägna särskild uppmärksamhet åt behoven hos alla, däribland flyktingar, med intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar, personer med autismspektrumtillstånd och äldre med funktionsnedsättning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

17.3.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Isabella Adinolfi, Viorica Dăncilă, Elena Gentile, Iliana Iotova, Dimitrios Papadimoulis, Bronis Ropė, Remo Sernagiotto

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Louis Aliot, Sergio Gutiérrez Prieto, Gesine Meissner, Georgi Pirinski

  • [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
  • [2]  FN, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Concluding observations on the initial report of the European Union (avslutande iakttagelser avseende den första rapporten från Europeiska unionen) av den 4 september 2015 (CRPD/C/EU/CO/1).

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (21.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande: Silvia Costa

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att rätten att leva självständigt och delta i samhället och i kulturliv, fritidsverksamhet och idrott samt få tillgång till en integrerad utbildning garanteras i artiklarna 19, 24 och 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen). Dessa rättigheter skyddas i EU‑lagstiftningen, särskilt artikel 21 i stadgan om EU:s grundläggande rättigheter som förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder och på grundval av principen om fullständigt och faktiskt deltagande, innefattande demokratisk delaktighet och inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning (artikel 3 i konventionen). Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att förstärka de åtgärder som ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra faktiskt får tillgång till centrala områden såsom bra och integrerad utbildning, kultur och idrott men också aktiviteter utanför skoltid såsom teater, språk och konst. Parlamentet uppmanar kommissionen att infoga en funktionshinderspecifik indikator i Europa 2020-strategin inom ramen för utbildningsmålen.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utbildningen är organiserad så att barn och vuxna med fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning inkluderas och också tillhandahålla rådgivning, assistans och enskild handledning. Sådana initiativ är berättigade till stöd från strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar och Erasmus+-programmet.

3.  Europaparlamentet påminner om förslaget till allmänna kommentarer från FN:s kommitté för konventionen om artikel 24 (rätten till en integrerad utbildning), där det normativa innehållet, staternas skyldigheter, förhållandet till andra bestämmelser i konventionen och genomförandet på nationell nivå specificeras.

4.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsinriktade program särskilt bör uppmärksamma ungdomar med funktionsnedsättning.

5.  Europaparlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning ofta utestängs från eller inte har faktisk tillgång till utbildningstjänster om det behövs individanpassade utbildningsprocesser som tar hänsyn till graden av funktionsnedsättning för att de ska kunna nå sin fulla sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga potential. Parlamentet betonar att nödvändiga åtgärder bör vidtas för att alla studerande med funktionsnedsättning ska erbjudas rimliga anpassningsåtgärder så att de kan utöva sina rättigheter till integrerad och kvalitativ utbildning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och ansvariga delegerade regionala och lokala myndigheter att stärka utbildningsprogram och kontinuerlig fortbildning för alla berörda parter som är involverade i icke-formella och informella utbildningssammanhang samt tillgången till IKT-infrastruktur, för att stödja arbetet med studerande med funktionsnedsättning, och att bekämpa fördomar mot personer med funktionsnedsättning, särskilt personer med psykosocial och intellektuell funktionsnedsättning.

6.  Europaparlamentet påminner om att idrott är ett ytterst värdefullt verktyg för social integrering, eftersom det ger kontakter och sociala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med artikel 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inrätta specifika program som ska göra idrottsverksamhet och idrottsevenemang mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Att fullt ut kunna ta del av kulturella föreställningar eller rekreationsverksamhet är grundläggande rättigheter och parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra tillgängligheten till sådana evenemang, platser, varor och tjänster, inklusive på det audiovisuella området. Parlamentet välkomnar initiativen att förse audiovisuella och andra verk med lämplig textning eller ljudbeskrivning så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

7.  Europaparlamentet rekommenderar skolorna i EU att föra en politik som innebär accepterande av funktionsnedsättning och uppmanar kommissionen att förbättra och helst garantera tillgången till integrerad utbildning av god kvalitet i skolor i EU för alla barn med funktionsnedsättning. Parlamentet rekommenderar att individuella utbildningsplaner utarbetas och fastställs i början av läsåret som ska godkännas av skolorna, familjerna och de nationella myndigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att underlätta erkännandet av kvalifikationer för studerande med funktionsnedsättning som går i skolor i EU.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ändamålsenliga åtgärder för att ta itu med segregeringen och ratandet av studerande med funktionsnedsättning i skolor och andra lärmiljöer, och att erbjuda rimliga anpassningsåtgärder och det stöd som behövs för att underlätta för den lärande att nå sin fulla potential. Lika möjligheter kan bara bli verklighet om rätten till integrerad utbildning säkerställs på alla nivåer och i all slags utbildning, däribland livslångt lärande, och erkännandet av kvalifikationer för personer med funktionsnedsättning garanteras, särskilt de kvalifikationer som förvärvats tack vare stödjande lärmiljöer, där personer med funktionsnedsättning specifikt kan förvärva kompetens och färdigheter för att övervinna funktionsnedsättning. Parlamentet pekar på de särskilda utbildningsprogrammens tekniska och ekonomiska brister, särskilt i de krisdrabbade medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen att undersöka hur programmen kan förbättras.

9.  Europaparlamentet noterar de framsteg som har gjorts i bestämmelserna för studentutbytesprogram, särskilt Erasmus+-program, genom infogandet av ytterligare ekonomiskt stöd till rörlighet för studenter och personal med funktionsnedsättning, och vidhåller att det är nödvändigt med fortsatta specifika bestämmelser i alla delar av programmet. I praktiken stöter studerande med funktionsnedsättning fortfarande på många hinder (i fråga om attityder, kommunikation och information och byggnadsmässiga hinder m.m.). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka sitt engagemang för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i EU-utbytesprogram och att informera mer och tydligare om möjligheterna till rörlighet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att främja utbyte av bästa praxis beträffande tillträde till utbytesprogram för studenter och lärare med funktionsnedsättning.

10.  Europaparlamentet påminner om att delprogrammet Media i Kreativa Europa bör ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som tar upp funktionsnedsättning, och att filmers och festivalers genomslag i detta avseende bör betonas.

11.  Europaparlamentet stöder initiativ som syftar till att upplysa om svårigheterna för personer med funktionsnedsättning och att göra personer med funktionsnedsättning mer medvetna om sin potential och hur de kan bidra, bl.a. genom särskilda utbildningsprogram i skolor. Parlamentet betonar att konventionens betydelse i grunden ligger i att få till en attitydförändring genom att man erkänner att det är de sociala och ekonomiska hindren som är hinder för personen snarare än funktionsnedsättningen i sig.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ändamålsenliga åtgärder för att förhindra våld mot barn med funktionsnedsättning. Åtgärderna ska rikta sig till familjer, grupper, yrkesverksamma och institutioner. Parlamentet noterar att skolor spelar en avgörande roll för att främja social inkludering och betonar behovet av lämpliga mekanismer som möjliggör integrering i vanliga skolor och som säkerställer att pedagoger och lärare är tillräckligt förberedda och utbildade för att känna igen och ingripa mot våld mot barn med funktionsnedsättning.

13.  Europaparlamentet menar att man i utbildningssystemen måste undvika att skapa grupper som stämplar de studerande (t.ex. nivågruppering), eftersom det inverkar negativt på studerande med funktionsnedsättning, särskilt de med inlärningssvårigheter.

14.  Europaparlamentet påminner om att barn med funktionsnedsättning och deras familjer måste få stöd genom tidiga ingripandeåtgärder, vederbörligt socialt stöd och lämpliga lokalt förankrade tjänster.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i kommande strategi, politik och program för jämställdhet ta hänsyn till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning och uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att integrera jämställdhetsperspektivet i utbildningsprogram och utbildningstjänster för att säkerställa en inkluderande utbildning och utveckling med avseende på funktionsnedsättning och att stärka ett meningsfyllt deltagande av kvinnor med funktionsnedsättning i dialogen om funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning som tillhör etniska, språkliga eller religiösa minoriteter är ofta särskilt sårbara eftersom de är utsatta för flerfaldig diskriminering.

16.  Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning måste få tillgång till information och kommunikation i lättillgängliga format och tekniker som lämpar sig för olika typer av funktionsnedsättning, däribland teckenspråk, blindskrift, förstorande och alternativa kommunikationssystem samt andra tillgängliga metoder, medel och format för kommunikation som de själva väljer, såsom lättlästa format och textning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera att lagstiftningen om tillgång till information och kommunikation efterlevs. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till rådet att utan ytterligare dröjsmål anta beslutet om ingående på Europeiska unionens vägnar av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att vidta konsekventa och ändamålsenliga åtgärder i enlighet med sina bestämmelser.

17.  Europaparlamentet noterar att ungdomsstrategierna efter 2018 bör ta hänsyn till behoven för ungdomar med funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av digitala system för personer med funktionsnedsättning för att underlätta deras deltagande i alla delar av samhällslivet, och uppmuntrar fortsatt forskning om användningen av tekniska hjälpmedel i utbildningen. Ett oproportionerligt antal personer med funktionsnedsättning har för närvarande inte tillgång till internet, står utanför den digitala utvecklingen och går därför miste om information, möjligheter, nya färdigheter och tillgång till viktiga tjänster. Parlamentet uppmuntrar därför lagstiftarna på nationell nivå och EU-nivå att inkludera bestämmelser om tillgänglighet vid genomförandet av lagstiftningen om den digitala inre marknaden, att integrera frågan om åtkomlighet till digitalt innehåll i all relevant politik, att initiera utbildningsprogram för ”digitala mästare” på lokal nivå för att uppmuntra fler personer med funktionsnedsättning att använda internet och att vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa it-brottslighet och nätmobbning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att se till att immateriell äganderätt inte på ett orimligt eller diskriminerande sätt hindrar personer med funktionsnedsättning att få tillgång till kulturellt material, och att överväga ett obligatoriskt undantag för upphovsrätt vid användning av verk för personer med funktionsnedsättning, vilken är direkt relaterad till funktionsnedsättningen och icke-kommersiell, i den utsträckning den specifika funktionsnedsättningen kräver det. Parlamentet efterlyser en övergripande strategi för att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska tillämpas i all EU-politik.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbeta med integreringen av personer med funktionsnedsättning genom ekonomiskt stöd till en rad gräsrotsprojekt och gräsrotsorganisationer.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en kampanj för att öka medvetenheten om konventionen, som i samarbete med handikapporganisationer ska inrikta sig på utbytet av bästa praxis, och kräver dessutom att allt material som har att göra med kapacitetsuppbyggnad, utbildning och upplysning ska göras åtkomliga i lättillgängliga format. Parlamentet påminner alla EU-institutioner och EU-organ om vikten av att deras informationsportaler är fullt tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet betonar att det måste inrättas en strukturerad dialog mellan kommissionen, personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer för att de aktivt ska involveras i utarbetandet och genomförandet av den framtida utbildningspolitiken samt i kultur-, idrotts- och ungdomsverksamheter för att uppnå målet ”inget om oss utan oss”. Parlamentet uppmanar offentliga myndigheter på alla nivåer att uppmuntra och se till att personer med funktionsnedsättning deltar i utarbetandet av politik och program som berör dem.

22.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att en övergripande översyn av EU‑lagstiftningen bör göras så snart som möjligt för att fullt ut harmonisera den med konventionens bestämmelser, och att man bör tillämpa en demokratisk och deltagarorienterad process som ska säkerställa ett direkt och fullständigt deltagande av representativa organisationer för personer med funktionsnedsättning.

23.  Europaparlamentet påminner alla EU-institutioner och EU-organ om vikten av att säkerställa att uttagningsprov, utbildningar, uppdateringskurser, praktikplatser och yrkeserfarenheter är tillgängliga för ungdomar och arbetstagare med funktionsnedsättning genom lämpliga kanaler och vid behov med tekniska hjälpmedel.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av ett systematiskt och nära samråd mellan representativa handikapporganisationer, beslutsfattare, företag och andra relevanta aktörer beträffande alla nya initiativ, genomförande, övervakning och utvärdering av politiska åtgärder och insatser med avseende på utbildning, kultur, idrott och ungdom.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen och påminner om kommissionens positiva förslag från 2008, som parlamentet godkände i sin lagstiftningsresolution 2009, och framhåller att hittills har en bred majoritet av EU:s medlemsstater undertecknat och ratificerat det.

26.  Europaparlamentet medger att det behövs jämförbara och konsekventa data i EU för att utarbeta en lämplig politik för att säkerställa integrerad utbildning för alla personer med funktionsnedsättning i EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att satsa mer på att samla in tillförlitlig statistik om deltagande av personer med funktionsnedsättning på olika nivåer och inom olika typer av utbildning, om deras deltagande i program för rörlighet och antalet personer med funktionsnedsättning som lämnar skolan i förtid.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Mircea Diaconu, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mary Honeyball, Dietmar Köster, Zdzisław Krasnodębski

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR (24.5.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Heidi Hautala

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den första internationella konvention om mänskliga rättigheter som ratificerats av EU.

B.  Det är första gången som ett konventionsorgan inom FN granskat huruvida EU fullgjort sina internationella människorättsskyldigheter. De avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som handlar om konventionens genomförande i EU och som offentliggjordes 2015, ger en viktig signal om EU:s åtagande om jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter.

C.  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en blandad överenskommelse, där EU har behörighet på ett antal områden, men medlemsstaterna måste också genomföra konventionen fullt ut på nationell nivå.

D.  Det breda spektrumet av rekommendationer från kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger en rad riktlinjer om lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder inom EU:s behörighetsområde.

E.  Vissa medlemsstater som har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ännu inte inrättat eller utsett de organ som ska genomföra och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med kraven i artikel 33. Arbetet i de organ som redan inrättats, framför allt de övervakningsramar som anges i artikel 33.2, hindras av bristen på finansiella och mänskliga resurser samt avsaknaden av en solid rättslig grund för att utse dem.

1.  Europaparlamentet erkänner att det är ytterst viktigt med en effektiv mekanism för enskilda klagomål för skydd av de rättigheter som föreskrivs i konventionen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang rådet att utan ytterligare dröjsmål ratificera det fakultativa protokollet.

2.  Europaparlamentet lägger mycket stor vikt vid artikel 33 (Nationellt genomförande och övervakning) i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN-kommitténs avslutande iakttagelser 76 och 77, och ser därför positivt på att FN-kommittén godtar att Europaparlamentet ingår i ramverket för oberoende övervakning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål göra en heltäckande och övergripande utvärdering eller översyn av EU:s lagstiftning och finansieringsprogram i syfte att se till att de fullt ut överensstämmer med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och vid behov föreslå ändringar av lagstiftningen, med ett konstruktivt deltagande av organisationer för personer med funktionsnedsättning och medlemmar av EU CRPD Framework och med fastställande av tydliga mål och tidsramar för reformer. Parlamentet betonar behovet i detta avseende av att anta en heltäckande EU-strategi för konventionen, däribland en tidsram, riktmärken och tidsfrister.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av de avslutande iakttagelserna föreslå en regelbunden uppdatering av behörighetsförklaringen, med formellt deltagande av organisationer för personer med funktionsnedsättning och Europaparlamentet.

5.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att anslå de finansiella och mänskliga resurser som krävs för att de övervakningsramar som inrättats i enlighet med artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera på ett stabilt sätt. De bör även garantera övervakningsramarnas oberoende genom att säkerställa att deras sammansättning och sätt att fungera överensstämmer med Parisprinciperna om funktionen hos nationella människorättsinstitutioner, i enlighet med kraven i artikel 33.2 i konventionen. Detta skulle stödjas av upprättandet av en formell rättslig grund som tydligt fastställer deras funktion och räckvidd.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med EU:s övriga institutioner, organ och byråer samt med medlemsstaterna, för att samordna en ändamålsenlig och systematisk uppföljning av de avslutande iakttagelserna. Parlamentet vill att formerna för detta samarbete ska anges i en strategi för genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa ett strukturerat och systematiskt samråd med och deltagande av organisationer för personer med funktionsnedsättning när de genomför sina respektive avslutande iakttagelser.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen sina egna tjänsteavdelningar att stärka den interna mekanismen för samordning av genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (”UNCRPD network”) så att den blir en övergripande mekanism för uppföljning och genomförande av konventionen som omfattar samtliga parlamentsutskott, med konstruktivt deltagande av organisationer för personer med funktionsnedsättning.

9.  Europaparlamentet oroas över de svårigheter som personer med funktionsnedsättning fortfarande konfronteras med när det gäller möjligheter till rättslig prövning. Parlamentet påminner om att möjligheter till rättslig prövning är en grundläggande rättighet och en viktig del av rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förfarandena fullt ut ska anpassas till personer med funktionsnedsättning. Kommissionen bör överväga att infoga särskilda utbildningsprogram om konventionen i EU:s program ”Rättsliga frågor” för 2014–2020. Domstolar i EU bör tillämpa sina interna regler och instruktioner på ett sätt som underlättar möjligheterna till rättslig prövning för personer med funktionsnedsättning, och de allmänna rekommendationerna från kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör också beaktas vid rättskipningen.

10.  Europaparlamentet upprepar vikten av att undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och närstående rättigheter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet noterar att Marrakeshfördraget ingåtts för att underlätta tillgången till publicerade verk för blinda eller synskadade, och upprepar sin övertygelse om att EU är behörigt att ingå detta fördrag utan att ratificeringen villkoras av en översyn av EU:s regelverk eller av tidpunkten för ett beslut av domstolen. Parlamentet betonar i detta hänseende även hur viktigt det är att parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna samarbetar för att säkerställa en snabb ratificering av Marrakeshfördraget.

11.  Europaparlamentet betonar att varje förändring av lagstiftningen på upphovsrättsområdet och närstående rättigheter måste ge personer med funktionsnedsättning tillgång till verk och tjänster som skyddas av dessa rättigheter i alla former. Parlamentet påminner om att kommissionen väntas lägga fram lagstiftningsförslag om undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och närstående rättigheter för att personer med funktionsnedsättning av olika slag ska ha tillgång till verk och tjänster som skyddas av dessa rättigheter.

12.  Europaparlamentet beklagar att rådet inte ville inkludera handlingar om funktionsnedsättning i tillämpningsområdet för förordningen om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i EU.

13.  Europaparlamentet uttrycker oro över rådets förslag nyligen om att avsevärt begränsa tillämpningsområdet för EU-direktivet om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. Parlamentet befarar att de undantag som föreslås av rådet inte garanterar de 80 miljoner personer med funktionsnedsättning och de 150 miljoner äldre som bor i EU lika tillgång till den digitala inre marknaden och de offentliga tjänster som erbjuds EU:s medborgare på nätet, och att rätten till lika tillgång till information som fastslås i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning därmed inte iakttas.

14.  Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna och kommissionen måste vidta konkreta åtgärder för att bekämpa alla former av direkt eller indirekt diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

15.  Europaparlamentet begär att det dödläge som råder kring EU:s direktiv mot diskriminering – som inte har kommit någonvart i rådet sedan 2008 – bryts snarast.

16.  Europaparlamentet erkänner att Haagkonventionen om internationellt skydd av vuxna på många sätt funktionellt kan bidra till och stödja parterna i konventionen i uppfyllandet av sina internationella skyldigheter. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att kommissionen inte följt upp parlamentets resolution av den 18 december 2008 med rekommendationer till kommissionen om gränsöverskridande konsekvenser av det lagliga skyddet av vuxna.

17.  Europaparlamentet gläder sig åt att kommissionen den 2 december 2015 offentliggjorde den europeiska rättsakten om tillgänglighet. Parlamentet påminner om att det behövs ett helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågor och att den rätt till tillgänglighet som fastslås i artikel 9 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste garanteras personer med alla typer av funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna att se över sina interna tjänsteföreskrifter och genomförandebestämmelser, för att anta övergripande rekryteringsstrategier för att aktivt öka antalet anställda och praktikanter med funktionsnedsättning och se till att alla EU-anställda med funktionsnedsättning eller som har omsorgsbehövande familjemedlemmar med funktionsnedsättning erbjuds de anpassningsåtgärder som rimligen krävs för att de ska kunna utöva sina rättigheter på samma villkor som andra.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem i syfte att på ett heltäckande sätt inbegripa funktionsnedsättningsrelaterade hälso- och sjukvårdsbehov i överensstämmelse med konventionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Rosa Estaràs Ferragut, Laura Ferrara, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Dietmar Köster, Gilles Lebreton, Jiří Maštálka, Emil Radev, Julia Reda, Evelyn Regner, József Szájer, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Angel Dzhambazki

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jens Nilsson

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN (25.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen
(2015/2258(INI))

Föredragande av yttrande: Rosa Estaràs Ferragut

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Det beräknas finnas 80 miljoner människor med funktionsnedsättning i EU, varav ungefär 46 miljoner är kvinnor och flickor – det vill säga cirka 16 procent av EU:s totala kvinnliga befolkning – och funktionsnedsättning är således vanligare bland kvinnor än män i unionen. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts ofta för diskriminering på flera grunder och har stora svårigheter att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter, till exempel sin rätt till utbildning och sysselsättning, vilket kan leda till social isolering och psykologiska trauman. Dessutom påverkas kvinnor av funktionsnedsättning i oproportionerligt hög grad i egenskap av omsorgsgivare för familjemedlemmar med funktionsnedsättning.

B.  I FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning erkänns det att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk, både inom och utanför hemmet, för våld, skada och övergrepp, vanvård och försumlig behandling, misshandel och utnyttjande.

C.  I FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning betonas nödvändigheten av att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla insatser och av att främja fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

D.  Likabehandling och positiva åtgärder och strategier för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet och en moralisk skyldighet.

E.  Nästan 80 procent av alla kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för psykiskt och fysiskt våld, och kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk än andra kvinnor att utsättas för sexuellt våld. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering på flera grunder.

F.  Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper även en förhöjd risk för könsbaserat våld, särskilt våld i hemmet och sexuellt utnyttjande, och risken för dem att utsättas för misshandel beräknas vara 1,5 till 10 gånger högre än för kvinnor utan funktionsnedsättning.

G.  På grund av demografiska och samhälleliga förändringar har efterfrågan på hushållsanställda och omsorgsgivare ökat, särskilt i hemmen. Det är vanligtvis kvinnor i familjen som står för omsorgen om personer med funktionsnedsättning eller omsorgsbehov, vilket ofta leder till att de utestängs från arbetsmarknaden.

H.  Kvinnor med funktionsnedsättning, särskilt migranter, löper större risk för fattigdom och socialt utanförskap på grund av diskriminering på flera grunder.

I.  Sysselsättningsgraden bland kvinnor utan funktionsnedsättning är 65 procent, jämfört med 44 procent bland kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts oftare än män med funktionsnedsättning för diskriminering när det gäller tillgång till sysselsättning och utbildning. Den höga arbetslöshetsnivån bland personer med funktionsnedsättning är fortfarande oacceptabel. Det är svårare för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning att få tillträde till arbetsmarknaden. Hinder för rörlighet och ett större beroende av familjemedlemmar och omsorgsgivare måste övervinnas för att göra det lättare för kvinnor med funktionsnedsättning att delta aktivt i utbildning och på arbetsmarknaden samt i det sociala och ekonomiska samhällslivet.

J.  Förvärvsarbete är av avgörande vikt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv och försörja sin familj och hushållet. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är ofta underbetalda. Denna utsatta grupp drabbas oftare än andra av fattigdom och löper större risk för socialt utanförskap.

K.  Den ekonomiska krisen, åtstramningsåtgärderna och neddragningarna inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården i de flesta EU-medlemsstater har fått negativa konsekvenser för utsatta befolkningsgrupper inom EU, särskilt för personer med funktionsnedsättning och deras familjer, som drabbas oproportionerligt hårt av åtstramningsåtgärderna, och då i synnerhet kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

L.  Barn med funktionsnedsättning har mycket svårt att utöva sina grundläggande rättigheter.

M.  Barn med funktionsnedsättning utestängs ofta från samhället och bor ibland på institutioner eller andra inrättningar långt borta från sina familjer.

N.  Barn med funktionsnedsättning har rätt att leva i en familj eller familjemiljö och förvänta sig att de berörda statliga institutionerna agerar i barnens och deras familjers bästa intresse.

O.  Barn med funktionsnedsättning går mer sällan i skolan och har därför begränsade möjligheter att utveckla sitt humankapital och hitta sysselsättning samt har lägre produktivitet i vuxen ålder.

P.  Personer med funktionsnedsättning blir oftare arbetslösa och tjänar vanligtvis mindre även som anställda. En större grad av funktionsnedsättning förefaller innebära sämre möjligheter till sysselsättning och lägre inkomst.

Q.  Personer med funktionsnedsättning kan ha extra utgifter på grund av funktionsnedsättningen – t.ex. utgifter för medicinsk vård, hjälpmedel eller för personligt stöd och assistans – och behöver därför ofta mera resurser för att uppnå samma situation som personer utan funktionsnedsättning.

R.  I sina slutsatser om Europeiska unionens inledande rapport rekommenderar kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning att EU integrerar ett funktionshindersperspektiv i sina strategier och program för jämställdhet, liksom ett jämställdhetsperspektiv i sina handikappstrategier samt att unionen utarbetar åtgärder för positiv särbehandling, inrättar en övervakningsmekanism och finansierar uppgiftsinsamling och forskning om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Vidare rekommenderar kommittén att EU tillhandahåller ett effektivt skydd mot våld, misshandel och utnyttjande, att man inom politiken för balans mellan arbete och privatliv beaktar behoven bland barn och vuxna med funktionsnedsättning, och bland deras omsorgsgivare, och att åtgärder vidtas för att minska den höga arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning, varav flertalet är kvinnor.

1.  Europaparlamentet stöder slutsatserna och rekommendationerna från kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och understryker att EU-institutionerna och medlemsstaterna måste ta hänsyn till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i sin politik, sina program och sina strategier för jämställdhet samt jämställdhetsintegrera sina handikappstrategier. Dessutom begär parlamentet att det upprättas mekanismer för att regelbundet övervaka de framsteg som görs.

2.  Europaparlamentet beklagar att EU:s handikappstrategi 2010–2020 inte innehåller ett integrerat jämställdhetsperspektiv eller ett separat kapitel om jämställdhetsspecifika handikappstrategier, trots att kvinnor med funktionsnedsättning ofta befinner sig i en mer utsatt position än män med funktionsnedsättning och oftare drabbas av fattigdom och social utestängning.

3.  Europaparlamentet finner det oroande att kommissionen i sitt dokument Strategic engagemang for gender equality 2016-2019 inte tar hänsyn till frågan om funktionsnedsättning, och insisterar på att kommissionen rättar till denna brist genom att inkludera kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnliga omsorgsgivare i sin politik och sina program.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att jämställdhetsintegrera sin politik och sina åtgärder för kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning och genomförandet av dessa på samtliga områden, särskilt när det gäller integration på arbetsplatsen, utbildning och antidiskriminering.

5.  Europaparlamentet lägger mycket stor vikt vid artikel 33 (om nationell tillämpning och uppföljning) i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN-kommitténs avslutande iakttagelser 76 och 77, varför det ser positivt på att FN-kommittén godtar att Europaparlamentet ingår i ramverket för oberoende övervakning.

6.  Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna om att utveckla lämpliga strategier och vidta åtgärder inom alla olika politikområden för att främja självständigt boende och fullständig inkludering. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att samla in och sprida aktuella ålders- och könsuppdelade statistiska uppgifter om funktionsnedsättning för att övervaka situationen för personer med funktionsnedsättning i EU.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla personer med funktionsnedsättning kan utöva alla EU-medborgares rätt till fri rörlighet genom att i den gällande och framtida lagstiftningen garantera alla lika möjligheter, grundläggande rättigheter, lika tillgång till tjänster och till arbetsmarknaden samt samma rättigheter och skyldigheter i fråga om tillgång till sociala tjänster som andra medborgare i den medlemsstat där de är försäkrade, i linje med principen om likabehandling och icke-diskriminering. Vidare uppmanas medlemsstaterna att vad gäller likabehandling i arbetslivet fullt ut uppfylla bestämmelserna i det omarbetade jämställdhetsdirektivet (2006/54/EG).

8.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att stödja migrerande kvinnor och flickor med funktionsnedsättning för att de ska kunna utveckla färdigheter som ger dem tillgång till lämplig sysselsättning.

9.  Europaparlamentet anser att personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor och flickor, måste ha lika rätt till sin sexualitet som personer utan funktionsnedsättning och att kvinnor med funktionsnedsättning måste få leva på samma sätt som kvinnor utan funktionsnedsättning och kunna eftersträva sin önskan om att få barn eller att inte få barn.

10.  Europaparlamentet betonar att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning måste åtnjuta fullständiga sexuella och reproduktiva rättigheter och ha full tillgång till sexualundervisning från yrkesverksamma experter på området. Parlamentet anser därför att det är av avgörande vikt att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning har fullständig tillgång till hälso- och sjukvård som tillgodoser deras särskilda behov, inbegripet gynekologiska konsultationer, läkarundersökningar och familjeplanering, och till behovsanpassat stöd under graviditet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en välfungerande tillgång till dessa tjänster via den nationella offentliga hälso- och sjukvården.

11.  Europaparlamentet upprepar att behovet av specialstöd, inklusive barnomsorg, för kvinnor och män med funktionsnedsättning och deras familjer, måste tillgodoses för att de fullt ut ska kunna njuta av moderskapet och faderskapet.

12.  Europaparlamentet framhåller att för att åstadkomma självständigt och oberoende boende för personer med funktionsnedsättning, särskilt för kvinnor, är (personlig eller offentlig) assistans ett sätt att stödja dem och deras familjer, göra det möjligt för dem att ta sig till arbetsplatser och utbildningsanstalter och stödja dem i samband med graviditet och moderskap.

13.  Europaparlamentet uppmärksammar åter det brådskande behovet att behandla frågan om våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i privata miljöer och institutionsmiljöer och uppmanar medlemsstaterna att inrätta stödtjänster som är tillgängliga för kvinnor och flickor med alla typer av funktionsnedsättning. Parlamentet förespråkar att EU ansluter sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som ytterligare ett steg i arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

14.  Europaparlamentet noterar med oro att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, särskilt de som är drabbade av diskriminering på flera grunder, löper högre risk för könsbaserat våld, inbegripet sexuellt våld och/eller sexuellt utnyttjande, både i hemmet och i institutionsmiljöer. Parlamentet understryker att medlemsstaterna måste införa eller stärka lagstiftning till skydd för rättigheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i händelse av sådant könsbaserat våld samt stödja deras återhämtning.

15.  Europaparlamentet påminner om mediernas roll när det gäller bilden av kvinnor och flickor och av funktionsnedsättning, och konstaterar att bristande synlighet eller spridning av stereotyper kan leda till att fördomar, våld och utanförskap består. Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner att initiera och stödja informationskampanjer om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och kampanjer som syftar till att bekämpa fördomar, diskriminering och hatbrott mot personer med funktionsnedsättning, bland annat kvinnor och flickor. Parlamentet anser att medierna förutom att öka synligheten för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning även bör sträva efter att förmedla en positiv bild av dessa personer.

16.  Europaparlamentet påminner om vikten av rätten för personer med funktionsnedsättning att delta på alla nivåer i de politiska processer och beslutsprocesser som rör funktionsnedsättning, något som framhålls i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, bl.a. från marginaliserade och sårbara grupper som utsätts för diskriminering på flera grunder, måste ges möjlighet och rätt att delta i beslutsfattandet så att deras intressen och rättigheter uttrycks, stöds och skyddas och ett verkligt jämställdhetsperspektiv på gräsrotsnivå säkerställs. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla lämpligt anpassade tjänster och inrättningar som skulle möjliggöra dessa personers aktiva engagemang och delaktighet samt att investera i tekniska hjälpmedel, anpassningsbar teknik och e-integration.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att vissa medlemsstater använder sig av struktur- och investeringsfonderna för att främja institutionalisering i stället för utveckling av mer inkluderande samhällen där personer med funktionsnedsättning kan leva med adekvat stöd. Parlamentet finner det även oroande att personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, barn och äldre, riskerar att utsättas för våld och dålig behandling, särskilt i institutionsmiljöer.

18.  Europaparlamentet konstaterar med oro att institutionalisering leder till olika former av utanförskap för personer med funktionsnedsättning och att denna typ av diskriminerande behandling kan leda till att fördomarna och den dåliga behandlingen i institutionsmiljöer fortgår, liksom i samhället som helhet.

19.  Europaparlamentet efterlyser en balanserad användning av struktur- och investeringsfonderna, vilket skulle uppmuntra utvecklingen av mer inkluderande lokalsamhällen och institutionalisering när det efterfrågas, så att i synnerhet kvinnor och flickor, barn och ungdomar med funktionsnedsättning i båda fallen kan få adekvat stöd och assistans i hela EU. Parlamentet upprepar att medlemsstaterna måste främja inkluderande samhällen som erbjuder möjligheter samt möjliggöra verkligt stöd när det gäller att bekämpa könsspecifika hinder för och diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

20.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de höga arbetslöshetsnivåerna bland personer med funktionsnedsättning, särskilt bland kvinnor med funktionsnedsättning, jämfört med andra befolkningsgrupper i EU. Medlemsstaterna uppmanas att främja och trygga en rättslig och politisk ram för arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor med funktionsnedsättning, inklusive kvinnor med dolda funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller inlärningssvårigheter.

21.  Europaparlamentet framhåller den betydelse som sociala företag och kooperativ har för den sociala och ekonomiska integreringen av och egenmakten för personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ha ett starkt fokus på den sociala ekonomin i program och åtgärder för personer med funktionsnedsättning och för jämställdhet.

22.  Europaparlamentet känner oro över att uppgiften att det i huvudsak är kvinnor som tar ansvar för uppgiften att ta hand om barn med funktionsnedsättning.

23.  Europaparlamentet betonar den ovärderliga och ekonomiskt underskattade roll som axlas av kvinnor som tar hand om familjemedlemmar med funktionsnedsättning.

24.  Europaparlamentet understryker vikten av att alltid integrera flickor med funktionsnedsättning i det vanliga utbildningssystemet i fall då deras funktionsnedsättning medger en sådan integrering. Parlamentet upprepar den viktiga roll som formell, informell och icke-formell utbildning och livslångt lärande har när det gäller att främja den sociala integreringen av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller den potential som konst- och kultursektorerna har för att ge egenmakt till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning och för att komma till rätta med fördomar och diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Parlamentet noterar behovet av att stödja inkluderande utbildningsprogram som hanterar de svårigheter som personer med inlärningsproblem ställs inför och att motarbeta specifika stereotyper, diskriminering och hatbrott mot dem.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av IKT för rörligheten, kommunikationen och tillgången till offentlig service. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att aktivt främja deltagandet av personer med funktionsnedsättning, inklusive deras tillgång till offentlig service på internet.

26.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att se över tjänsteföreskrifterna, interna föreskrifter och genomföranderegler för att anta mångsidiga rekryteringsstrategier, inbegripet positiva åtgärder, för att aktivt öka antalet anställda och praktikanter med funktionsnedsättning och se till att de av EU-institutionernas anställda som själva har funktionsnedsättning eller som har omsorgsbehövande familjemedlemmar med funktionsnedsättning erbjuds de rimliga anpassningsåtgärder som de behöver för att kunna utöva sina rättigheter på samma villkor som andra. Dessutom uppmanas kommissionen att se över EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem i syfte att på ett heltäckande sätt inbegripa hälso- och sjukvårdsbehov kopplade till funktionsnedsättning på ett sätt som överensstämmer med konventionen.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för en inkluderande utbildning i Europaskolorna och, i enlighet med FN-konventionens krav på att bedömningen av individuella behov ska göras utifrån många olika aspekter, för att flickor med funktionsnedsättning inte utestängs och att det görs rimliga anpassningsåtgärder.

28.  Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till sina egna avdelningar om att stärka den interna samordningsmekanismen för genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (”UNCRPD network”) i egenskap av övergripande mekanism för samtliga parlamentsutskott för uppföljning och genomförande av konventionen, med egen personal som arbetar uteslutande med detta.

29.  Europaparlamentet förespråkar en snabb ratificering av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, utan att denna ratificering villkoras av en översyn av EU:s rättsliga ram eller tidpunkten för EU-domstolens beslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de lagstiftningsförslag som krävs för att genomföra Marrakechfördraget.

30.  Europaparlamentet begär att det dödläge som råder kring EU:s direktiv mot diskriminering – en situation som inte har utvecklats alls sedan 2008 – bryts snarast, och att direktivet i synnerhet tar itu med sektorsövergripande diskriminering på grund av kön och funktionsnedsättning.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart öka sina insatser för att göra sin förvaltning och sina tjänster lika tillgängliga för personer med funktionsnedsättning som för andra personer. Parlamentet understryker att ett självständigt boende, social delaktighet och deltagande för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning endast kan uppnås om de kvarstående hindren undanröjs. Vidare anser parlamentet att allmän information om service för allmänheten (såsom information om utbildning, sysselsättning, sociala tjänster samt hälso- och sjukvård m.m.) måste tillhandahållas i olika former och format så att personer med funktionsnedsättning enkelt och säkert kan ta del av den.

32.  Europaparlamentet betonar att rådet måste påskynda förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser med målet att öka tillgången till dokument, videor och webbplatser och att erbjuda alternativa kommunikationsmedel till personer med funktionsnedsättning.

33.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen den 2 december 2015 offentliggjorde ett förslag till EU-rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet påminner om att det behövs ett helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågor och att den rätt till tillgänglighet som stadgas i artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste garanteras personer med alla typer av funktionsnedsättning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Marijana Petir, Pina Picierno, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa Estaràs Ferragut, Kostadinka Kuneva, Constance Le Grip, Evelyn Regner, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Marco Zanni, Julia Reid

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

30.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Michaela Šojdrová, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Tania González Peñas, Richard Howitt, Dieter-Lebrecht Koch, Edouard Martin, Tamás Meszerics, Evelyn Regner, Joachim Schuster, Helga Stevens, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Xabier Benito Ziluaga, Rosa D’Amato, Jens Geier, Sylvie Goddyn, Jasenko Selimovic

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

41

+

ALDE

ECR

EFDD

GUE/NGL

ENF

PPE

 

S&D

 

 

Verts/ALE

 

Jasenko Selimovic

Arne Gericke, Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Helga Stevens, Ulrike Trebesius,

Laura Agea, Rosa D'Amato,

Xabier Benito Ziluaga, Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Kostadinka Kuneva, João Pimenta Lopes,

Mara Bizzotto

David Casa, Danuta Jazłowiecka, Dieter-Lebrecht Koch, Ádám Kósa, Thomas Mann, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Michaela Šojdrová,

Guillaume Balas, Brando Benifei, Ole Christensen, Jens Geier, Richard Howitt, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Georgi Pirinski, Evelyn Regner, Maria João Rodrigues, Joachim Schuster, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato,

Jean Lambert, Tamás Meszerics, Terry Reintke,

3

-

ENF

NI

Sylvie Goddyn,Dominique Martin,

Lampros Fountoulis

0

0

 

 

Förklaring av symboler:

+  :  för

-  :  emot

0  :  nedlagda röster