Förfarande : 2015/2105(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0220/2016

Ingivna texter :

A8-0220/2016

Debatter :

PV 04/07/2016 - 17
CRE 04/07/2016 - 17

Omröstningar :

PV 05/07/2016 - 4.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0299

BETÄNKANDE     
PDF 596kWORD 276k
28.6.2016
PE 576.919v02-00 A8-0000/2016

om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Tiziana Beghin

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om det aktuella läget för utvecklingsagendan från Doha inför WTO:s tionde ministerkonferens(1)

  med beaktande av sina rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar av den 8 juli 2015 respektive den 3 februari 2016,

  med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla - Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik,

  med beaktande av 2030-agendan för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i New York 2015,

  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2015 om de externa effekterna av EU:s handels- och investeringspolitik för offentlig-privata initiativ i länder utanför EU(2),

  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om strategin för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer(3),

  med beaktande av dess resolution av den 29 april 2015 om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)(4),

  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2014 Förvaltas förmånsordningar på handelsområdet på ett lämpligt sätt?

  med beaktande av riktlinjerna för multinationella företag från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och av Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik,

–  med beaktande av EU-förordningen om olagligt avverkat timmer, EU-direktivet om icke-finansiell rapportering, kommissionens förslag till en förordning om konfliktmineraler, klausulen om insyn i försörjningskedjor i Förenade kungarikets lag om nutida slaveri och det franska lagförslaget om aktsamhetskrav,

  med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin(5),

  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020-strategin(6),

  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(7),

  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(8),

  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar vid internationella handelsavtal(9),

  med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,

  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013, dess slutsatser om handel av den 21 november 2014 och slutsatserna från rådet (utrikes frågor) av den 27 november 2015,

  med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel över betänkandet om öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner,

  med beaktande av Marrakechavtalet genom vilket WTO inrättades,

  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen,

  med beaktande av artiklarna 207, 208 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

  med beaktande av artikel 24.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler,

–  med beaktande av principen om en konsekvent politik för utveckling såsom den anges i EUF-fördraget,

  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0220/2016), och av följande skäl:

A.  Handel är inte ett mål i sig utan är ett sätt att uppnå välstånd och jämlikhet, främja affärsmöjligheter, hållbar ekonomisk utveckling, sociala framsteg och kulturell förståelse, öka sysselsättningen och höja levnadsstandarden utan att öka de offentliga utgifterna.

B.  Inget skydd kan uppnås utan handelsavtal, och inga handelsavtal får sakna skydd.

C.  Den gemensamma handelspolitiken har genomgått en genomgående förändring sedan Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009. Handeln fungerar inte isolerat utan är kopplad till och beroende av många andra politikområden. Förhandlingarna om handels- och investeringsavtal måste omfatta mer än bara sänkta tullar eftersom de nuvarande komplexa utmaningarna har att göra med lagstiftningsfrågor och samordning av internationella standarder.

D.  Frihandeln har utan tvekan bidragit till den ekonomiska tillväxten, men det har inte förekommit någon riktig debatt i Europeiska unionen om frihandelspolitikens kostnader (såsom industrianpassningar: nedlagda industrier, förlorade jobb inom tillverkningssektorn, utlokalisering av hela industrier till tredjeländer och ökad import) och den övergripande kostnadsnyttoanalysen av frihandelspolitiken. Avsaknaden av en sådan ärlig debatt har fått flera intressenter att ifrågasätta logiken bakom och inriktningen på EU:s handelspolitik och EU:s politik i allmänhet, och en ärlig debatt skulle kunna förhindra detta olyckliga resultat.

E.  Den globala överkapaciteten inom viktiga industrier och det resulterande handelsbalansunderskottet har börjat undergräva EU-företagens och EU-industriernas förtroende för stabiliteten hos EU:s handelspolitik.

F.  I tider av svag ekonomisk utveckling är utrikeshandelns bidrag till den europeiska ekonomins återhämtning av avgörande betydelse för att åstadkomma konkreta och mätbara resultat och för att bidra till anständiga jobb, hållbar ekonomisk tillväxt och jämlikhet i Europa och resten av världen.

G.  Den nya generationen handelspolitik måste beakta människors oro kring transparens och deltagande, välstånd och jobb, företagens förväntningar om en global och sammankopplad ekonomi, bekämpning av fattigdom och behovet av att garantera en rättvisare fördelning av handelns vinster, och ta itu med nya frågor, såsom digital handel och de små och medelstora företagens centrala roll.

H.  De pågående handelsförhandlingarna har fått allmänheten att uppmärksamma EU:s handelspolitik allt mer, och allt fler medborgare är intresserade av handelspolitiken och oroas av att europeiska och nationella bestämmelser och standarder skulle kunna undermineras genom den gemensamma handelspolitiken.

I.  Kommissionen har tydligt lovat att inga handelsavtal någonsin kommer att sänka det lagstadgade skyddet, att eventuella ändringar av skyddet enbart kan göra det starkare och att regleringsrätten alltid kommer att skyddas.

J.  Medborgare, bolag och små och medelstora företag (SMF) i EU har börjat ifrågasätta huruvida stora industrisammanslutningar verkligen representerar EU-medborgarnas, EU-bolagens och, rent allmänt, Europeiska unionens intressen.

K.  Regleringssamarbetet i samband med handelsavtal måste säkerställa ett så högt skydd som möjligt av hälsan och säkerheten i linje med försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget.

L.  Transparensen kräver att EU:s institutioner kontrollerar att ståndpunkter som lämnats in å EU-industriers vägnar faktiskt speglar åsikterna inom EU:s industri.

M.  EU:s handels- och investeringspolitik måste förstärkas, inte enbart genom att ge goda resultat i form av sysselsättning och välstånd för medborgare och företag, utan även genom att man förstärker miljörelaterade och sociala rättigheter och garanterar största möjliga transparens, engagemang och ansvarsskyldighet, genom en fortlöpande dialog med företag, konsumenter, arbetsmarknadens parter, olika intressenter och lokala och regionala myndigheter, och genom tydliga riktlinjer under förhandlingarna.

N.  Ursprungsreglerna avgör handelsliberaliseringens faktiska omfattning, eftersom de avgör vilka varor som för närvarande gynnas av frihandelsavtalen, men förbises ofta i de handelspolitiska debatterna och har hittills inte varit föremål för någon analys från Europaparlamentets sida.

O.  Europeiska unionen bör i sin handelspolitik och i de handelsförhandlingar som den bedriver ta hänsyn till sårbarheten inom vissa sektorer vad gäller avregleringen av marknaden och i synnerhet inom jordbrukssektorn.

P.  Framåt 2050 förutspås EU-28 att stå för endast 15 % av världens BNP, vilket är en minskning från 23,7 % 2013, och sedan 2015 genereras 90 % av tillväxten i världen utanför Europa. Tillväxtekonomiernas tillväxttakt är på väg att sakta in ordentligt.

Q.  EU är för närvarande det största handelsblocket i världen, och står för en tredjedel av världshandeln, men 2020 förutspås andelen att ha minskat till ca 26 %.

R.  Framtida handelsavtal och handelsförhandlingar bör beakta och vara förenliga med de ståndpunkter som uttryckts i parlamentets resolutioner om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

S.  Centrum för välståndsskapandet flyttas tydligt österut mot Asien och Stillahavsområdet, med Kina som redan har passerat Japan och som förmodligen kommer att passera USA och bli världens största ekonomi 2025. Detta visar att tillväxtekonomierna och utvecklingsländerna håller på att komma ifatt gruppen av industrialiserade länder och nå stadiet av mogna ekonomier.

T.  Andra variabler, t.ex. demografiska förändringar, kommer också att negativt påverka EU:s ställning på världshandelsscenen. EU:s andel av världens befolkning förväntas minska från 7,1 % 2013 till 5,3 % 2060.

U.  Det har beräknats att gränsöverskridande handelsflöden av kapital, varor, tjänster och data tillförde ytterligare 7,8 biljoner US-dollar till den globala ekonomin under 2014, där bara dataflödena hade ett mervärde på 2,8 biljoner US-dollar av den totalsumman, mer än de 2,7 biljoner US-dollar som beräknats för varuhandeln.

Snabbare anpassning till hastiga förändringar inom de globala handelstendenserna

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi Handel för alla. Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, särskilt den nya inriktningen mot sådana aspekter som ansvarsfull förvaltning av försörjningskedjor, den globala digitala marknaden, handel i digitala produkter och tjänster, rättvis och etisk handel och handelsliberaliseringens sociala kostnader. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att all framtida handelspolitik måste bekämpa olika former av protektionism, inte minst att minska onödiga icke-tariffära handelshinder, och säkerställa nytt marknadstillträde, i synnerhet för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att handelsliberaliseringen måste skötas korrekt för att en hållbar utveckling ska kunna säkras. Parlamentet beklagar kommissionens senfärdighet med att presentera en ny strategi, med tanke på att parlamentet begärde att en reviderad medellångsiktig och långsiktig handelsstrategi skulle presenteras senast sommaren 2012.

2.  Tjänster står visserligen för 70 % av BNP i EU och kommer att ge 90 % av de framtida jobben men Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att EU:s tillverkningssektor är en central del i återindustrialiseringen av Europa och att strategin därför bör fokusera mer tillverkningssektorns roll i den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med handelspartner för att säkerställa att deras marknader blir öppnare för EU-företag, i synnerhet när det gäller transport, telekommunikation och offentlig upphandling, då de utländska företagen från deras länder faktiskt gynnas av omfattande tillträde till EU:s inre marknad.

3.  Europaparlamentet medger att EU:s handelspolitik är av största geopolitiska och ekonomiska vikt för Europa för att forma globaliseringen, stärka internationella standarder och öka tillträdet till utländska marknader. Om vi inte agerar nu kommer de internationella reglerna att fastställas av andra. Parlamentet framhåller att hållbar och ansvarsfull handel, med tanke på EU:s ställning som den största ekonomin i världen, är det viktigaste politiska redskapet både för att stödja europeiska intressen, investeringar och affärsmöjligheter och för att främja europeiska värderingar utomlands, samtidigt som den skapar ekonomisk tillväxt, investeringar och arbetstillfällen på hemmaplan. Parlamentet stöder kommissionens mål att främja synergier mellan handelspolitiken och politiken för den inre marknaden och rekommenderar att sysselsättningsfrämjande åtgärder prioriteras inom dessa politikområden.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens löfte att inga handelsavtal kommer att försämra det som åstadkommits genom de europeiska konsumentskyddsnormerna, inte heller i samband med den digitala revolutionen. Parlamentet betonar att man kommer att fortsätta att noggrant kontrollera att detta löfte inte bryts under de pågående förhandlingarna.

5.  Europaparlamentet betonar kopplingen mellan den inre marknaden och EU:s handelspolitik, som bör vara fullt förenliga med varandra och med EU:s övergripande politik och värderingar. Parlamentet är övertygat om att en öppen, ansvarsfull och fri global handel, baserad på effektiva, transparenta och stränga globala regler, är väsentlig för att den inre marknadens fulla potential ska kunna förverkligas genom att fungera, växa och arbeta till nytta för medborgare, konsumenter och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att liberalisering av handeln leder till högre produktivitet, bidrar till ökad extern konkurrenskraft och redan nu ligger till grund för nästan vart sjunde arbetstillfälle på den inre marknaden samt innebär stora fördelar för konsumenterna.

6.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet uppdatera sin handels- och investeringsstrategi och att offentligt presentera en detaljerad genomföranderapport efter halva tiden för parlamentet för att se till att den uppfyller sina löften. Parlamentet uppmanar kommissionen att i dessa rapporter ta med framstegen om handelsförhandlingarna och genomförandet av de aktuella handelsavtalen.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att skynda på sina förfaranden så att förhandlade handelsavtal kan hänskjutas till parlamentet fortare och att de därmed kan tillämpas provisoriskt eller träda i kraft snabbare.

En transparent handelspolitik och ökat medinflytande för medborgarna

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ökade transparens och öppenhet under handelsförhandlingarnas alla stadier, och stöder kommissionens transparensinitiativ i samband med TTIP. Parlamentet uppskattar att kommissionen, efter ett antal påstötningar från parlamentet, förbättrade transparensen i förhandlingarna genom att ge alla ledamöter av Europaparlamentet och de nationella parlamenten tillgång till förtroliga förhandlingsdokument, och genom att ge mer information till intressenterna. Parlamentsledamöternas utökande tillgång till förtrolig information under TTIP-förhandlingarna har förstärkt den parlamentariska granskningen, och därmed underlättat för parlamentet att ta sitt ansvar inom ramen för den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet begär därför att kommissionens transparensinitiativ utvidgas så att fullständig transparens och möjlighet till offentlig granskning utsträcks till att omfatta alla pågående och framtida handelsförhandlingar och att samråda med partnerländerna i syfte att uppmuntra till högsta transparensstandarder för att säkerställa att detta blir en ömsesidig process där EU:s förhandlingsposition inte komprometteras och att detta avtal uppnås med den eftersträvade transparensnivån på förhandlingar och sonderingsförfaranden. Parlamentet påpekar att meningsfull transparens kan stärka det globala stödet till regelbaserad handel.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla tidigare antagna och framtida förhandlingsmandat utan dröjsmål.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett starkt och balanserat deltagande från civilsamhället och arbetsmarknadens parter, bl.a. genom lämpliga och offentliga samråd och kommunikationskampanjer online, för att förbättra innehållet i EU:s handelspolitik och inrikta den på att försvara medborgarnas rättigheter och därigenom stärka dess legitimitet.

11.  I samband med den pågående debatten om handelsförhandlingarnas räckvidd betonar Europaparlamentet att regleringssamarbetet måste behålla sin primära funktion att verka för allmänintresset. Parlamentet betonar att förbättrat samarbete mellan reglerande instanser är avgörande för att underlätta handel och investeringar genom att identifiera onödiga tekniska hinder för handel och duplicerade eller överflödiga administrativa bördor och formaliteter, vilket påverkar SMF på ett oproportionerligt sätt, utan att kompromettera de tekniska förfaranden som har koppling till grundläggande standarder och föreskrifter eller förfaranden med ett offentligpolitiskt mål, genom att bevara europeiska standarder om hälsa, säkerhet, konsumenter och arbete, social- och miljölagstiftning och kulturell mångfald och till fullo respektera de nationella, regionala och lokala myndigheternas oberoende på regleringsområdet. Parlamentet påminner om att de motsvarande mekanismerna måste vara baserade på ökat informationsutbyte och bättre antagande och genomförande av internationella tekniska standarder och leda till ökad konvergens, samtidigt som de inte under några omständigheter får undergräva eller försena den demokratiskt legitimerade beslutsprocessen hos någon handelspartner. Parlamentet uppmanar till användning och framtagning av ytterligare internationella tekniska standarder på grundval av konsekvensbedömningar och uppmuntrar alla insatser för att garantera att våra handelspartner fullt ut deltar i de internationella standardiseringsorganen. Avsaknaden av en gemensam internationell standard bör dock inte stå i vägen för ömsesidigt erkännande av likvärdighet, i tillämpliga fall, och inte heller för ansträngningar för att uppnå gemensamma transatlantiska tekniska standarder.

12.  För att säkerställa transparens och försvara EU:s handelsintressen uppmanar Europaparlamentet kommissionen att i samband med branschsamråd om handelsinitiativ säkerställa att EU-organisationer faktiskt företräder EU-handelsintressen genom att återspegla de nationella branschernas faktiska intressen. Parlamentet betonar att EU-institutionernas dokument bör publiceras eftersom transparens är avgörande för att vinna offentligt stöd för den gemensamma handelspolitiken. Kommissionen uppmanas att genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer från juli 2015, med särskild hänsyn till tillgång till handlingar i samband med samtliga förhandlingar.

Bättre samordning av EU:s handelsmål och andra aspekter av unionens externa politik för handel för utveckling

13.   Europaparlamentet påminner om att den gemensamma handelspolitiken måste bedrivas i enlighet med principerna och målen för unionens externa åtgärder, enligt artiklarna 21 och 208 i EUF-fördraget, och bör främja de värderingar som EU står för, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet efterlyser konsekvens mellan extern politik och intern politik som har en extern dimension som måste säkras. Parlamentet betonar att EU har rättsliga skyldigheter att respektera mänskliga rättigheter, och bör främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i de länder man handlar med. EU har ett ansvar för att göra alla nödvändiga insatser för att förutse, förhindra och åtgärda eventuella negativa följder av dess gemensamma handelspolitik genom att regelbundet utföra förhands- och efterhandsanalyser av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna och hållbarheten och följaktligen se över handelsavtalen om så behövs. Endast rättvis och ordentligt reglerad handel som är förenlig med målen för hållbar utveckling skulle kunna ha potential att gagna utvecklingen. Målen för hållbar utveckling inbegriper åtskilliga handelsrelaterade mål på ett antal olika politikområden, varvid ett av de mest konkreta målen är att öka exporten från utvecklingsländer så att man senast 2020 fördubblat de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten.

14.  Europaparlamentet gläds åt den stora minskning av antalet människor som lever i absolut fattigdom sedan 1990, enligt Världsbankens definition. Parlamentet noterar dock att mer måste göras för att locka fram både privata och offentliga investeringar i de minst utvecklade länderna (MUL) för att skapa de institutionella ramar och den infrastruktur som kommer att göra det möjligt för dessa länder att dra större nytta av de fördelar som erbjuds genom handeln och att hjälpa dem att diversifiera sina ekonomier och integrera dem i globala värdekedjor, så att de kan specialisera sig på produkter med ett högre mervärde.

15.  Europaparlamentet noterar kommissionens utfästelser om att understödja hållbar utveckling och främja mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga normer och sociala standarder samt miljömässig hållbarhet globalt genom sina handels- och investeringsavtal men efterlyser resoluta ansträngningar för att helt och hållet genomföra och kontrollera efterlevnaden av motsvarande kapitel i praktiken. Parlamentet delar kommissionens inställning att EU har ett särskilt ansvar när det gäller effekterna av dess handelspolitik för utvecklingsländerna och i synnerhet för MUL‑länderna.

16.  Europaparlamentet anser att migrationen är en av de största utmaningarna som EU står inför under det tjugoförsta århundradet. Att säkerställa politisk samstämmighet hos EU:s handel och investeringar är grundläggande för att kunna hantera orsakerna bakom migrationen. Parlamentet beklagar att detta inte har återspeglats tillräckligt tydligt i strategin Handel för alla.

17.  Europaparlamentet anser att målet med de djupgående och omfattande frihandelsområdena, särskilt för de partnerländer som genomgår en ekonomisk kris, framför allt måste vara att få till stånd konkreta och hållbara förbättringar av vanliga människors levnadsvillkor.

18.  Europaparlamentet betonar att bestämmelser om mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga standarder och åtaganden för arbetstagarrättigheter baserat på ILO:s grundläggande konventioner och principer avseende företagens sociala ansvar (CSR), inbegripet OECD:s principer om multinationella företag och FN:s principer om företag och mänskliga rättigheter, måste vara bindande och utgöra en viktig del av EU:s handelsavtal genom verkställbara åtaganden. Kommissionen uppmanas att ta med kapitel om hållbar utveckling i EU:s samtliga handels- och investeringsavtal. Europaparlamentet anser att man för att göra dessa bestämmelser om hållbar utveckling bindande måste genomföra en strategi i tre steg med samråd med regeringar, inhemska rådgivande grupper och expertpaneler som involverar ILO, med den allmänna bestämmelsen om tvistlösning i avtalet som en sista utväg för att hantera tvister med möjlighet till finansiella sanktioner. Parlamentet påpekar att arbetsnormer och miljöstandarder inte begränsas till kapitlen om handel och hållbar utveckling utan måste gälla inom handelsavtalens samtliga områden.

19.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med effektiva skyddsmekanismer i handelsavtal. Samtidigt vill parlamentet att man tar med en effektiv mekanism för genomdrivande av arbetstagar- och miljörättigheter som inte täcks av klausulen om mänskliga rättigheter. Det bör inrättas en mekanism genom vilken parlamentet kan begära att kommissionen inleder en undersökning av en tredje parts åsidosättande av sina skyldigheter enligt en klausul om väsentliga delar. Kommissionen uppmanas att inrätta en strukturerad och opolitisk process varigenom samråd med en partner om misstänkt åsidosättande av skyldigheter i kapitlen om handel och hållbar utveckling måste inledas enligt tydliga kriterier.

20.  Europaparlamentet understryker civilsamhällets involvering för frihandelsavtal (FTA) och möjligheten att utnyttja mer avancerade medier för att underlätta civilsamhällets deltagande.

21.  Europaparlamentet upprepar vikten av att respektera europeiska och internationella regler om handel med vapen, i synnerhet FN:s fördrag om vapenhandel och EU:s uppförandekod för vapenexport. EU:s handelspolitik är ett instrument för ekonomisk diplomati som också kan bidra till att hantera de bakomliggande orsakerna till terrorism. Parlamentet understryker att en effektiv lagstiftning om exportkontroll också är en central aspekt av EU:s handelspolitik. Kommissionen uppmanas här att uppdatera EU:s rättsakt om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden i syfte att fullfölja EU:s strategiska mål och universella värden.

22.  Europaparlamentet påminner om att ILO har beräknat att 865 miljoner kvinnor i hela världen skulle kunna bidra i högre grad till den ekonomiska tillväxten om de fick bättre stöd. Parlamentet noterar att kvinnoägda företag utgör en underutnyttjad drivkraft för att förstärka konkurrenskraften, skynda på företagandet och understödja tillväxten. Parlamentet hävdar att handelspolitiken kan ha olika könseffekter i olika sektorer av ekonomin och att det behövs mer uppgifter om kön och handel. Parlamentet noterar att kommissionen inte tar upp handelsavtals könsdimensioner i sitt meddelande Handel för alla. Kommissionen uppmanas att öka sina ansträngningar för att använda handelsförhandlingar som ett verktyg för att främja jämlikhet mellan könen över hela världen, liksom för att se till att både kvinnor och män kan dra fördel av handelsliberaliseringens frukter och skyddas från dess negativa effekter. I detta syfte bör kommissionen se till att könsperspektivet inkluderas horisontellt i alla framtida handelsavtal och övervaka könseffekterna av de handelsavtal som redan är i kraft.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens aviserade avsikt att genomföra en halvtidsöversyn av det allmänna preferenssystemet (GSP), där man i synnerhet bedömer möjligheten att utvidga förmånsrätter inom systemet även till tjänster. Parlamentet betonar samtidigt att GSP, inbegripet EBA- och GPS+-ordningarna, är verktyg som tillåter att grundläggande värden upprätthålls och som behöver genomföras och övervakas effektivt.

Transparenta globala värdekedjor med respekt för grundläggande värden och standarder i hela världen

24.  Europaparlamentet inser att internationaliseringen av världens produktionssystem har skapat nya möjligheter för ekonomisk utveckling och en sysselsättningsbaserad väg bort från fattigdom för hundratals miljoner människor. Parlamentet påminner om att ca 780 miljoner yrkesverksamma kvinnor och män enligt ILO inte tjänar tillräckligt för att kunna ta sig ur fattigdomen. Utvecklingen av globala värdekedjor har skapat arbetstillfällen men den svaga kontrollen av efterlevnaden av befintliga arbetslagar och arbetsmiljöstandarder i ursprungsländerna som införts för att skydda arbetstagare från orimligt långa arbetsdagar och oacceptabla villkor förblir en brännande fråga. Parlamentet noterar att globala värdekedjor också har föranlett vissa leverantörsföretag att nonchalera arbetslagstiftningen, omlokalisera sin ekonomiska aktivitet till utanför EU, anställa arbetstagare på osäkra och oacceptabla villkor, kräva orimligt långa arbetsdagar och förvägra arbetstagarna deras grundläggande rättigheter. Sådan praxis leder till illojal konkurrens för leverantörer som följer arbetslagstiftningen och internationella arbets- och miljöstandarder samt för regeringar som vill förbättra löner och levnadsstandard. Kommissionen uppmanas att undersöka effekterna av de ökande globala värdekedjorna och att lägga fram konkreta förslag för att förbättra villkoren i dem i nära samarbete med ILO och OECD. Parlamentet understryker att EU:s ytterligare integrering i globala värdekedjor måste präglas av den dubbla principen att skydda den europeiska sociala modellen och regleringsmodellen och samtidigt säkra och skapa hållbar och rättvis tillväxt och anständiga arbetstillfällen i EU och för unionens partner. Globaliseringen av värdekedjor ökar importinnehållet hos både inhemsk produktion och export, vilket på så sätt ökar kostnaderna för protektionistiska åtgärder påtagligt.

25.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken måste bidra till en transparent produktionsprocess genom hela värdekedjan, liksom respekt för grundläggande miljöstandarder, sociala standarder och säkerhetsstandarder. Kommissionen uppmanas att föreslå initiativ om tillbörlig aktsamhet för försörjningskedjor som går längre än de existerande icke-bindande åtagandena. Parlamentet välkomnar kommissionens önskan om ett nära samarbete med ILO och OECD för att utveckla ett övergripande angreppssätt för att förbättra arbetsvillkoren, framför allt i konfektionssektorn. Det är viktigt att identifiera och bedöma nya sektorsbaserade eller geografiska möjligheter för ytterligare initiativ för ansvarsfulla försörjningskedjor. Parlamentet ser fram mot kommissionens kommande meddelande om CSR

26.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att skynda på den heltäckande investeringspolitiska ramen för hållbar utveckling från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad).

27.  Europaparlamentet efterfrågar handelsrelaterat bistånd och tekniskt stöd som är inriktat på att stärka fattiga producenters, mikroföretags och små företags ställning, öka jämställdheten samt främja kvinnor och kooperativ så att de ska kunna dra större nytta av handeln på lokala och regionala marknader.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta lagstiftning med målet att förbjuda import av varor som producerats med någon form av tvångsarbete eller nutida slaveri, och att under tiden förstärka kontrollerna av import- och försörjningskedjorna på etiska grunder.

29.  Europaparlamentet understryker att ett bättre skydd och verkställande av hela spektrumet av immateriella rättigheter är av central betydelse för ökad integrering i globala värdekedjor.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja alla utvecklingsländer i deras arbete med att fullständigt och effektivt utnyttja all flexibilitet som finns inbyggd i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet), och som erkändes och bekräftades i Dohaförklaringen av den 14 november 2001, i syfte att säkerställa att de kan erbjuda tillgång till läkemedel till överkomliga priser inom ramen för sina inhemska folkhälsoprogram. Parlamentet påminner rådet att i detta avseende uppfylla sina åtaganden enligt Dohaförklaringen genom att se till att kommissionen uttryckligen garanterar tillgång till läkemedel när man förhandlar om läkemedelsrelaterade Trips plus-bestämmelser inom ramen för framtida bilaterala och regionala handelsavtal med utvecklingsländer eller när utvecklingsländer inleder anslutningsprocessen till WTO. Parlamentet gläder sig åt kommissionens stöd till MUL‑ländernas begäran om förlängning av undantaget när det gäller immateriella rättigheter för läkemedel men beklagar beslutet från WTO:s Trips-råd att endast bevilja det för 17 år.

31.  Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som kommissionen ger till rättvis handel i sitt meddelande Handel för alla och uppmanar kommissionen att som en prioriterad fråga uppfylla sina åtaganden om att använda den befintliga strukturen för genomförande av frihandelsavtal för att främja rättvis handel, främja ordningar för rättvis handel för små producenter i tredjeländer genom EU-delegationerna och att utveckla medvetandehöjande verksamheter i EU såsom en utmärkelse av typen ”EU‑stad för rättvis och etisk handel”.

32.  Europaparlamentet tror att ny teknik och internet utgör nya verktyg för att kunna spåra produkter längs försörjningskedjan.

33.  Europaparlamentet framhåller den funktion som banktjänster fyller i utvecklingen av handel och investeringar. EU uppmanas att stödja åtgärder för att främja tillgång till banktjänster i utvecklingsländer.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens aviserade avsikt att modernisera ursprungsregler eftersom sådana regler utgör ett allt större handelshinder då handelsmönster domineras av globala värdekedjor. Parlamentet understryker att modernisering av ursprungsregler måste vara en prioriterad fråga i alla de frihandelsavtal som unionen förhandlar om. Kommissionen uppmanas att särskilt arbeta för flexibla ursprungsregler inklusive låga krav på mervärde och ändring av HS‑undernummer.

Övervakning, utvärdering och uppföljning av befintliga avtal såsom en nyckelprioritet i den gemensamma handelspolitiken

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till förstärkt partnerskap med parlamentet och intressenter vid handelsavtalens genomförande. Parlamentet måste involveras och bli fullständigt informerat i rätt tid under förfarandets alla stadier, inklusive genom ett systematiskt samråd med parlamentet innan förhandlingsmandat utarbetas. Kommissionen är skyldig att informera parlamentet om vilka åtgärder som man vidtar i samband med genomförandet, övervakningen och uppföljningen av handels- och investeringsavtal.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte begära provisorisk tillämpning av handelsavtal, inklusive handelskapitlen i associeringsavtal, innan Europaparlamentet har godkänt avtalen. Detta skulle allvarligt kunna underminera parlamentets rättigheter och skapa potentiell rättslig osäkerhet i förhållande till avtalens andra signatärer och de berörda ekonomiska aktörerna. Parlamentet påminner om och välkomnar åtagandena från kommissionsledamoten med ansvar för handel i detta avseende, men begär bestämt att man formaliserar detta arrangemang i det nya interinstitutionella avtalet.

37.  När det gäller blandande avtal anser Europaparlamentet att den redan utprovade metoden där ett avtal endast tillämpas provisoriskt efter det att parlamentet har gett tillstånd i väntan på de nationella parlamentens ratificering utgör den bästa balansen mellan demokratisk kontroll och effektivitet.

38.  Europaparlamentet insisterar på att övervakningen, utvärderingen och uppföljningen av befintliga avtal måste prioriteras i den gemensamma handelspolitiken. Kommissionen uppmanas att omfördela resurser så att GD Handel bättre kan övervaka de handelsavtal som måste genomföras med tanke på den växande förhandlingsagendan. Kommissionen uppmanas att fastställa särskilda indikatorer för att säkerställa att genomförandet av handelsavtalen övervakas och att offentligt presentera en omfattande och detaljerad årlig genomföranderapport för parlamentet där man anger EU-branschernas prestationer och effekterna av avtalen på olika sektorer och deras respektive marknadsandelar.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra noggrannheten hos och kvaliteten både på förhands- och efterhandsutvärderingarna på grundval av den reviderade metoden. Parlamentet betonar behovet av att alltid lägga fram en djupgående och omfattande konsekvensbedömning för handelspolitiska initiativ, i synnerhet med tanke på ombudsmannens nyliga rekommendation gällande klagomål 1409/2014/JN om frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam. Bedömningen åtminstone bör innehålla: känsliga ekonomiska sektorer, mänskliga, sociala och miljörelaterade rättigheter samt jordbruk och lokalproduktion i de yttersta randområdena. Bristen på interims- och efterhandsutvärderingar och kvaliteten på vissa befintliga utvärderingar är oroande, vilket framkom i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 02/2014. Mer högkvalitativa interims- och efterhandsutvärderingar bör utföras i samband med alla handelsavtal så att beslutsfattare, intressenter och europeiska skattebetalare kan bedöma huruvida avtalen har uppnått avsedda resultat. Kommissionen uppmanas att lämna uppgifter om effekterna av de handelsavtal som har ingåtts, med särskild tonvikt på SMF, skapandet av arbetstillfällen, mänskliga rättigheter och miljön, inbegripet i partnerländerna och att lägga fram ytterligare åtgärder för att säkerställa att MUL‑länderna gynnas av vår handelspolitik.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport inför parlamentet om dubbel prissättning och annan praxis som orsakar en snedvridning av prissättningen hos en del av EU:s viktiga handelspartner, med särskilt fokus på energiresurser och som visar de ekonomiska följderna av sådan praxis på EU:s ekonomi och de åtgärder som kommissionen har vidtagit – på bilateral och multilateral nivå samt inom WTO – för att sätta stopp för sådan praxis. Kommissionen uppmanas att göra sitt yttersta för att få ett slut på dubbel prissättning och annan praxis som orsakar en snedvridning av prissättningen inom ramen för handelsförbindelserna med alla sina handelspartner.

Främjande av världshandeln via en multilateral strategi inom WTO

41.  Europaparlamentet framhåller att det multilaterala handelssystemet som företräds av WTO fortsatt är det bästa alternativet för ett öppet, rättvist och regelbaserat system som iakttar och balanserar dess medlemmars varierande intressen. Parlamentet upprepar att man är en ivrig förespråkare för en multilateral agenda. Parlamentet välkomnar att förhandlingarna om avtalet om förenklade handelsprocedurer har avslutats, vilket kommer att bidra till att tullförfarandena i många länder förenklas och moderniseras, vilket i sin tur gör det enklare att integrera utvecklingsländer i det globala handelssystemet. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genomföra avtalet på ett snabbt och regelrätt sätt.

42.  Europaparlamentet noterar att man nådde begränsade framgångar under den tionde ministerkonferensen i Nairobi 2015. Parlamentet inser vilka skillnader det finns mellan WTO:s medlemmar när det gäller hur man ska gå vidare efter Doharundan, bl.a. när det gäller behovet av att finna nya angreppssätt för att komma till rätta med olösta frågor med tanke på de olika intressena inom utvecklingsländer och mellan MUL-länder, samtidigt som större ansvar läggs på tillväxtekonomierna för att avsluta Doha-rundan. I detta sammanhang välkomnar parlamentet också EU:s åtagande på 400 miljoner euro som finansieringsmål under fem års tid för att stödja utvecklingsländer, särskilt MUL‑länderna, i deras ansträngningar att genomföra avtalet om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet välkomnar vissa av WTO-medlemmarnas intresse för att börja ta sig an nya förhandlingsområden, exempelvis men inte begränsat till investeringar, statliga företag, konkurrens och digital handel. Resultaten från den tionde ministerkonferensen i Nairobi utgör ett tillfälle att blåsa nytt liv i WTO:s förhandlingsfunktion. Kommissionen uppmanas enträget att ta initiativ till att reformera och förstärka WTO, också genom att stärka samarbetet med ILO och andra FN-byråer som verkar för mänskliga rättigheter och miljö, i syfte att säkerställa större delaktighet, effektivitet, transparens och redovisningsskyldighet. Parlamentet påminner om den centrala roll som strategin för handelsrelaterat bistånd (Aid for Trade) har för handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd till utvecklingsländer och MUL-länder. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU och dess medlemsstater att åta sig att öka det handelsrelaterade biståndet så att utvecklingsländerna får ta större del av mervärdet i globala värdekedjor. Kommissionen uppmanas att ta itu med frågorna om rättvis och etisk handel vid den kommande översynen av strategin för handelsrelaterat bistånd.

43.  Europaparlamentet anser att plurilaterala förhandlingar, företrädesvis inom WTO (såsom avtal om handel med informationsteknikprodukter (ITA), avtalet om miljöanpassade varor (EGA) och avtalet om handel med tjänster (TiSA)) endast är ett andrahandsval som erbjuder ett tillfälle att göra nya framsteg på WTO-nivå men endast genom att hålla en dörr öppen så att intresserade WTO-medlemmar kan ansluta sig. Parlamentet är fast övertygat om att dessa avtal, där så är möjligt, måste ha tillräckligt högt ställda mål för att kunna tillämpas på alla WTO-medlemmar enligt principen om mest gynnad nation och bör fungera som byggstenar för framtida multilaterala avtal. Handelspolitik bör även användas som ett verktyg för att öka miljöanpassade produkters konkurrenskraft, både när det gäller användning och produktionsmetoder. Parlamentet betonar hur viktigt det är att multilateralisera initiativet ”gröna varor”, och att överväga huruvida handelsavtal skulle kunna ge företräde åt verkligt miljöanpassade varor. Parlamentet betonar att TiSA skulle kunna vara en möjlighet att göra nya framsteg om handel med tjänster på WTO-nivå.

44.  Europaparlamentet efterlyser en starkt och effektiv parlamentarisk dimension inom WTO för att öka transparensen i organisationen och stärka den globala handelspolitikens legitimitet. Parlamentet uppmanar WTO att till fullo utnyttja den parlamentariska WTO-konferensen så att parlamentarikerna har tillgång till all information de behöver för att på ett effektivt sätt fylla sin tillsynsfunktion och på ett meningsfullt sätt bidra till handelspolitiken.

Ett skräddarsytt angreppssätt för framtida FTA-förhandlingar

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på ett balanserat sätt och med vederbörlig respekt för ömsesidighet och ömsesidiga fördelar, fokusera på att slutföra de pågående handelsförhandlingarna, och att utvärdera de möjliga sammantagna effekterna, särskilt vad gäller känsliga produkter som omfattas av kvoter eller liberaliseringar inom ramarna för de pågående förhandlingarna eller avtal som redan har slutits. Parlamentet begär att de faktiska och potentiella effekterna av de genomförda handelsavtalen bedöms och kommuniceras på ett bättre sätt innan nya FTA‑förhandlingar inleds, i syfte att hitta en lämplig balans mellan skyddet av känsliga jordbrukssektorer och främjandet av EU:s offensiva intressen såsom en av de största livsmedelsexportörerna, bland annat genom att planera för lämpliga övergångsperioder och kvoter för de känsligaste produkterna, och i vissa fall undantag för dessa. Parlamentet påminner kommissionen om att utföra sonderingsförfaranden och opartiska och förutsättningslösa förhandsbedömningar av hållbarheten, med beaktande av unionens intressen innan förhandlingsmandat utformas.

46.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att först och främst se till att de handelsförhandlingar som framgångsrikt har slutförts så snabbt som möjligt ratificeras. Parlamentet efterlyser särskilt avtal med Kanada och Singapore så att två stora marknader som kommer att vara centrala i framtiden för företagen i EU öppnas. Parlamentet efterlyser en informerad debatt i hela EU under de politiska diskussionerna när omröstningarna äger rum i Europaparlamentet och i nationella lagstiftande församlingar.

47.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att i alla EU-handelsförhandlingar driva känsliga och offensiva intressen som att främja investeringar, avlägsna icke‑tariffära handelshinder, erkänna och skydda geografiska beteckningar och arbetstagarrättigheter, förbättra tillgången till offentlig upphandling (i synnerhet i samband med de pågående samtalen om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och frihandelsavtalet mellan EU och Japan), säkerställa anständiga kvalitetsjobb, integrera SMF i de globala värdekedjorna, exkludera offentliga och audiovisuella tjänster och rättsligt säkra rätten att reglera när förhandlingarna om frihandelsavtal utgör en del av ambitiösa, balanserade och heltäckande paket.

48.  Europaparlamentet insisterar på att handelsförhandlingar måste följa en skräddarsydd regional handelsstrategi och att fullständig förenlighet med regional integration garanteras, särskilt inom Asien, Afrika och Latinamerika som kommissionen har identifierat som avgörande regioner för EU:s ekonomiska intressen, utan att förbise den nyckelroll som EU-USA spelar som strategiskt partnerskap. Kommissionen uppmanas här att omedelbart inleda förhandlingar om ett investeringsavtal med Taiwan. Parlamentet påminner om att EU och Latinamerika är naturliga allierade med en sammanlagd befolkning på en miljard människor som genererar en fjärdedel av världens BNP. Detta partnerskaps potential har inte tagits till vara tillräckligt. Parlamentet välkomnar att kommissionens nya handels- och investeringsstrategi har ett tydligt fokus på Latinamerika. Kommissionen uppmanas att dra fördel av den nuvarande dynamiken i Mercosurländerna för att uppnå ett heltäckande, balanserat och ambitiöst avtal. Parlamentet stöder moderniseringen av avtalen med Mexiko och Chile. Parlamentet begär att ytterligare impulser ges till att förhandla fram FTA med både Australien och Nya Zeeland och påminner om vikten av att utveckla EU:s handelsrelationer med Indien, med tanke på den stora potentialen på denna marknad. Kommissionen uppmanas att blåsa nytt liv i förhandlingarna med Malaysia och inleda förhandlingar med Indonesien så snart som möjligt efter slutförandet av förberedande diskussioner om ett övergripande ekonomiskt partnerskap.

49.  Med tanke på rådande utmaningar betonar Europaparlamentet att särskild uppmärksamhet bör ägnas ramarna efter Cotonou-avtalet, med betoning på kopplingarna med människorättsklausulerna i avtalen om ekonomiskt partnerskap, avseende stöd till upprättandet av ett kontinentalt frihandelsområde som främjar stabilitet, regional integration, lokal tillväxt, sysselsättning och innovation. Parlamentet påminner om behovet för EU att säkerställa stabilitet i dess östra och södra grannskap och efterlyser större handelsrelaterad och ekonomisk integration som skulle åstadkomma ett fullständigt, snabbt och korrekt genomförande av DCFTA-avtalen med Ukraina, Georgien, Moldavien och konkreta framsteg med Tunisien, Marocko och Jordanien.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut involvera nationella företag i alla stadier av handelsförhandlingarna, också genom att inleda samråd med nationella organisationer, parallellt med samråden med EU:s paraplyorganisationer, och att låta den framförhandlade handelsavtalstexten åtföljas av en förteckning som tydligt anger resultaten av förhandlingarna för de olika sektorerna och skälen till de val som kommissionen gjort.

Motstånd mot att tillerkänna Kina marknadsekonomisk status och behovet av effektiva handelspolitiska skyddsåtgärder

51.  Europaparlamentet betonar att ytterligare handelsliberalisering – vilket skulle kunna leda till illojala handelsmetoder och konkurrens mellan länder med alla möjliga slags icke-tariffära handelshinder, arbetstagarrättigheter och miljö- och folkhälsonormer – kräver att EU kan reagera ännu effektivare på illojala handelsmetoder och säkerställa lika spelregler. Handelspolitiska skyddsåtgärder måste förbli en nödvändig del av EU:s handelsstrategi och möjliggöra en förbättring av dess konkurrenskraft genom att återupprätta rättvisa konkurrensförhållanden om detta visar sig vara nödvändigt. Parlamentet påminner om att den nuvarande EU-lagstiftningen om handelspolitiska skyddsåtgärder är från 1995. Unionens system för handelspolitiska skyddsåtgärder måste skyndsamt moderniseras utan att de försvagas. EU:s lagstiftning om handelspolitiska skyddsåtgärder måste bli effektivare, mer tillgängliga för SMF och bättre anpassade till dagens utmaningar och handelsmönster, och dessutom måste transparensen och förutsebarheten förbättras. Parlamentet beklagar att förslaget om modernisering av de handelspolitiska skyddsåtgärderna är blockerat i rådet som inte har kunnat få fram någonting i denna viktiga lagstiftning. Parlamentet beklagar också att kommissionen i sitt meddelande Handel för alla över huvud taget inte nämner att de handelspolitiska skyddsåtgärderna behöver moderniseras. Rådet uppmanas att snarast bryta dödläget när det gäller att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärderna med utgångspunkt i parlamentets ståndpunkt, särskilt med tanke på att Kina nu kräver att få marknadsekonomisk status.

52.  Europaparlamentet upprepar vikten av EU:s partnerskap med Kina, där fri och rättvis handel och investeringar spelar en viktig roll. Parlamentet är övertygat om att EU, till dess att Kina uppfyller alla fem EU-kriterier som krävs för att kvalificeras som marknadsekonomi, bör tillämpa en icke-standardiserad metod för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar av import från Kina när det gäller att fastställa prisjämförbarhet, i enlighet med och med full tillämpning av de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO, som ger utrymme för tillämpning av en icke-standardiserad metod. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag i enlighet med denna princip och påminner om behovet av en nära samordning med andra WTO-partner i denna fråga.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte vidta några åtgärder utan att först göra en grundlig och heltäckande konsekvensbedömning som inbegriper alla tänkbara effekter och följder för sysselsättningen och den hållbara tillväxten inom alla EU:s sektorer samt de tänkbara effekterna och följderna för miljön och tillväxten.

Bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och industripolitik, och bättre skydd för immateriella rättigheter

54.  Europaparlamentet anser att det måste göras mer för att på ett samlat sätt ta sig an den europeiska industrins behov, och att EU:s industrisektor alltför ofta uppmärksammas i mindre grad än tjänstesektorn. Handelspolitiken måste garantera lika spelregler för Europas industri, ge tillgång till nya och framväxande marknader och underlätta uppåtriktad konvergens för standarder samtidigt som dubbelcertifiering minskas. Kommissionen uppmanas att se till att det råder samstämdhet mellan EU:s handels- och industripolitik samt främja den europeiska industrins utveckling och konkurrenskraft, med särskilt beaktande av återindustrialiseringsstrategin.

55.  Europaparlamentet betonar att ursprungsreglerna i hög grad avgör vilka industrier som vinner eller förlorar på EU:s frihandelsavtal. Parlamentet erkänner att ursprungsregler hittills inte har analyserats helt av parlamentet och uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om de ändringar på fyrsiffrig CN-nivå som kommissionen har gjort under de senaste tio åren av sin valda FTA-standardförhandlingsposition om ursprungsregler och förklara skälen till ändringarna.

56.  Europaparlamentet anser att överlevnaden för hela sektorer av Europas industri äventyras när de immateriella rättigheterna faktiskt inte skyddas. Varumärkesförfalskning leder till förlust av arbetstillfällen och underminerar innovationen. Parlamentet upprepar att adekvat skydd av de immateriella rättigheterna och en effektiv tillämpning av detta skydd är grunden för en global ekonomi. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att i frihandelsavtal och inom WTO förstärka skyddet av de immateriella rättigheterna och tillämpningen av detta skydd, och att samarbeta med partner för att bekämpa bedrägerier. Parlamentet stöder kommissionens mål att skydda hela spektrumet av immateriella rättigheter, inklusive patent, varumärken, copyright, design, geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar samt läkemedel.

Öppnandet av nya marknadsmöjligheter för EU:s tjänsteleverantörer och erkännandet av yrkeskvalifikationer som en grundläggande del i EU:s handelsstrategi

57.  Europaparlamentet påminner om att EU har en ledande roll i tjänstesektorn. Öppnandet av nya marknadsmöjligheter måste vara en väsentlig del av EU:s internationella handelsstrategi. Parlamentet betonar att det är ytterst viktigt att ta med tjänster i handelsavtalen, eftersom det ger europeiska företag och inhemsk personal möjligheter samtidigt som det också, i enlighet med artiklarna 14 och 106 i EUF-fördraget och protokoll 26, utesluter nuvarande och framtida tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från tillämpningsområdet för alla avtal, oavsett om de är offentligt eller privat finansierade. Parlamentet begär att kommissionen ska främja och inkludera erkännande av yrkeskvalifikationer i handelsavtal och därmed öppna upp nya möjligheter för europeiska företag och anställda. Parlamentet begär särskilt att ett införlivande av vissa fördelar från IKT-direktivet i handels- och investeringsavtal övervägs, i utbyte mot sådana erkännanden.

58.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att tillfällig flytt av personal har blivit en nödvändighet för att utvidga företagens verksamhet internationellt och att detta förblir ett av EU:s offensiva intressen. Ett kapitel om arbetstagares rörlighet bör ingå i alla EU:s handels- och investeringsavtal. Parlamentet påminner dock om att Gats‑åtagandena gällande leveranssätt 4 bara får gälla rörlighet för högkvalificerade personer (såsom personer med universitetsexamen eller motsvarande masterutbildning eller med en ledande ställning) för särskilda ändamål, för en begränsad tid och under exakt angivna villkor som fastställs i nationell lagstiftning i det land där tjänsten utförs och i ett avtal som respekterar sådan nationell lagstiftning i enlighet med artikel 16 i tjänstedirektivet, samtidigt som det garanteras att inget kommer att hindra EU och dess medlemsstater från att vidhålla och förbättra arbetsrättsnormer och kollektivavtal.

59.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utnyttja handelspolitiken för att ta itu med nya former av digital protektionism och för att utforma bestämmelser för e‑handel och gränsöverskridande dataströmmar i överensstämmelse med EU:s uppgiftsskyddslagstiftning och privaträtt och för att skydda de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att mer behöver göras för att skapa ett klimat som är förmånligt för e-handel och entreprenörskap inom EU som minskar monopol och missbruk av monopolsituationer på telekommarknaden, praxis med geografisk blockering och konkreta överklagandemöjligheter. Det är mycket viktigt att kunna garantera regleringssamarbete, färre bedrägerier online, ömsesidigt erkännande och harmonisering av standarder inom den digitala sektorn. Kommissionen uppmanas att lägga fram en ny modell för kapitlen om e-handel som skulle undanta existerande och alla framtida EU-regelverk för dataskydd från alla handelsförhandlingar, i syfte att säkerställa datautbyte med fullständig respekt för de bestämmelser om uppgiftsskydd som gäller i den registrerades ursprungsland. Parlamentet efterlyser mer samarbete mellan de verkställande aktörerna, särskilt vad gäller otillbörliga affärsmetoder på internet.

Den digitala ekonomins stora betydelse för framtidens världshandel

60.  Europaparlamentet noterar den digitala ekonomins växande och framtida betydelse, inte bara i Europa utan i hela världen, med uppskattningsvis 3,3 miljarder internetanvändare globalt sett, vilket motsvarar 40 % av världens befolkning. Trender såsom molntjänster, mobila webbtjänster, smarta nät och sociala medier håller på att skapa ett radikalt förändrat affärslandskap. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitik måste hålla jämna steg med digitala och tekniska trender.

61.  Europaparlamentet begär att kommissionen tillsammans med WTO-partner dels ska upprätta en arbetsgrupp för digital handel inom WTO som bör ha i uppgift att i detalj utreda det nuvarande regelverkets lämplighet för elektronisk handel genom att granska specifika rekommendationer, förtydliganden och ändringar, dels överväga att upprätta ett nytt regelverk för förenklade handelsprocedurer på tjänsteområdet som bygger på god praxis från tillämpningen av avtalet om förenklade handelsprocedurer.

Stöd åt kommissionen i dess kamp mot korruption

62.    Europaparlamentet är medvetet om att införandet av bestämmelser om finansiella tjänster i handelsavtal har skapat oro för potentiellt negativa konsekvenser i form av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt. Kommissionen uppmanas att bekämpa korruption såsom ett väsentligt icke-tariffärt handelshinder i både de utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Handels- och investeringsavtal erbjuder en bra möjlighet att öka samarbetet i kampen mot korruption, penningtvätt, skattebedrägerier och skatteundandragande. Åtaganden grundade på internationella standarder, landsspecifika rapporteringskrav och ett automatiskt informationsutbyte bör inkluderas i lämpliga internationella avtal för att ytterligare underbygga en liberalisering av finansiella tjänster.

63.  Europaparlamentet anser att kopplingen mellan handels- och investeringsavtal och avtal om dubbelbeskattning har granskats alltför lite och uppmanar kommissionen att noggrant undersöka alla effekter som sådana verktyg kan få på varandra och på den bredare politiska samstämdheten i fråga om kampen mot skatteundandragande.

En framåtblickande handelspolitik som tar hänsyn till de små och medelstora företagens (SMF) behov

64.  Europaparlamentet understryker att en framåtblickande handelspolitik i större utsträckning måste uppmärksamma mikroföretags och SMF:s särskilda behov och se till så att de fullt ut gynnas av handels- och investeringsavtal. Bara en liten del av Europas SMF kan identifiera och utnyttja de möjligheter som globalisering och handelsliberalisering erbjuder. Endast 13 % av Europas SMF har varit internationellt aktiva utanför EU, men SMF står redan för en tredjedel av EU:s export. Parlamentet stöder initiativ för att underlätta internationaliseringen av Europas SMF och poängterar därför fördelarna med ett SMF-kapital i alla framtida FTA. Nya vägar måste utforskas för att bättre kunna stödja SMF i deras försäljning av varor och tjänster utomlands. SMF behöver mer skräddarsytt stöd, med start i medlemsstaterna, enklare tillgång till användarvänlig onlineinformation om handelsåtgärder och specifika och tydliga vägledningar om de möjligheter och fördelar som varje tidigare eller framtida handelsavtal som sluts av EU innebär.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till SMF:s behov i handelsavtalens samtliga kapitel, inbegripet, men inte begränsat till, upprättande av onlinebaserade kontaktpunkter för SMF där de kan få information om relevant lagstiftning, vilket är ytterst viktigt i synnerhet för gränsöverskridande tjänsteleverantörer i samband med licensiering och andra administrativa krav. Dessa verktyg bör i tillämpliga fall omfatta nya möjligheter till marknadstillträde för SMF, särskilt upphandlingar med lågt värde. Parlamentet betonar att det är viktigt att minska handelskostnaderna för SMF genom att effektivisera tullförfarandena, minska de icke-tariffära hindren och regelbördan samt förenkla ursprungsreglerna. SMF kan spela en roll i att hjälpa kommissionen med utformningen av dessa verktyg, för att se till att handelsavtal uppfyller deras behov. Kommissionen uppmanas att vidhålla en nära dialog med företrädare för SMF i alla skeden av handelsförhandlingar.

66.  Europaparlamentet betonar att det är avgörande att ge SMF snabbare tillgång till antidumpningsförfaranden för att skydda dem mot otillbörliga handelsmetoder. Parlamentet understryker behovet av en reform av WTO:s multilaterala ramar för att bättre involvera SMF och för att garantera en snabbare lösning av tvister.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och förbättra existerande verktyg för subsidiaritet, undvikande av dubbelarbete och komplementaritet, i relation till respektive medlemsstats program och europeiskt mervärde, innan man utvecklar ytterligare separata åtgärder för att stödja internationaliseringen av SMF. Kommissionen bör lämna in en oberoende bedömning av alla pågående program till parlamentet.

Investeringar

68.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med inkommande och utgående investeringar för EU:s ekonomi och att EU:s företag behöver vara skyddade när de investerar på tredjeländers marknader. Parlamentet uppskattar kommissionens insatser när det gäller det nya systemet för investeringsdomstolar. Parlamentet betonar behovet av ytterligare diskussioner med intressenter och parlamentet om dessa investeringsdomstolar. Systemet måste vara förenligt med EU:s rättssystem, särskilt EU-domstolarnas behörighet, och mer specifikt EU:s konkurrensbestämmelser. Parlamentet delar ambitionen att på medellång sikt inrätta en multilateral lösning för investeringstvister. Parlamentet beklagar att förslaget om ett system för investeringsdomstolar inte innehåller en bestämmelser om investerares skyldigheter.

69.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa de rekommendationer om att stimulera mer ansvarsfulla, transparenta och befogade investeringar som ingår i Unctads heltäckande investeringspolitiska ram för hållbar utveckling.

70.  Europaparlamentet noterar kravet i kommissionens investeringsplan för Europa att få fart på investeringar inom EU, och anser att handelsstrategier är ett viktigt medel för att uppnå detta mål. Parlamentet noterar att Europeiska fonden för strategiska investeringar saknar en extern dimension. Kommissionen uppmanas att endast överväga inrättandet av en extern dimension efter en noggrann analys av fondens resultat och en granskning av dess nytta, med tanke på att lån erbjuds av Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och insatserna inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden. Parlamentet betonar att dessa fonder måste bidra till hållbar utveckling och anständiga jobb, tackla fattigdomen och lindra de bakomliggande orsakerna till migration.

71.   Europaparlamentet påminner om att EU:s investeringspolitik, i synnerhet när offentliga medel används, måste bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om behovet att öka transparensen och ansvarsskyldigheten för institutioner för utvecklingsfinansiering och offentlig-privata partnerskap för att på ändamålsenligt sätt spåra och kontrollera penningflödena, skuldhållbarheten och mervärdet för den hållbara utvecklingen i deras projekt.

Handel och jordbruk

72.   Europaparlamentet framhåller att Europas höga standarder när det gäller miljö, livsmedelssäkerhet, djurs välbefinnande och sociala förhållanden är ytterst viktiga för EU-medborgarna, särskilt i fråga om offentlig moral och informerade konsumentval, och anser att handelsavtal bör främja rättvis konkurrens för att säkerställa att EU‑jordbrukare drar full nytta av tullmedgivanden och inte missgynnas ekonomiskt jämfört med deras motparter i tredjeländer. Parlamentet understryker behovet av att garantera att EU:s standarder för livsmedelssäkerhet och djurens välbefinnande skyddas genom upprätthållande av försiktighetsprincipen, hållbart jordbruk och en hög nivå på spårbarhet och produktmärkning och genom att säkerställa att all import uppfyller tillämplig EU-lag. Det råder stora skillnader i standarderna för djurens välbefinnande internationellt. Parlamentet understryker behovet av att reglera exporten av levande produktionsdjur i enlighet med existerande EU-lag och de standarder som fastställts av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE).

73.  Europaparlamentet anser att det med hänsyn till den aktuella jordbrukskrisen är av avgörande betydelse att öppna nya marknader för EU:s jordbruksprodukter, såsom mejeriprodukter, kött och levande djur samt frukt och grönsaker. Parlamentet betonar vikten av en kartläggning av nya avsättningsmöjligheter med hög köppotential.

74.  Europaparlamentet anser att man måste stärka jordbrukets mervärde och genomföra marknadsföringskampanjer i syfte att öppna nya marknader. Parlamentet understryker framför allt att det är mycket viktigt att stärka de europeiska kvalitetsordningarna, eftersom de säkerställer det bästa möjliga varumärket för europeiska produkter på världsmarknaden, vilket indirekt är till nytta för hela det europeiska jordbruket.

75.   Europaparlamentet insisterar på att man måste stärka importkontrollerna vid gränserna liksom de kontroller som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor gör av produktionsvillkoren och saluföringen i de länder som exporterar till EU så att förenlighet med unionsregler kan säkerställas.

76.   Europaparlamentet framhåller vikten av framsteg på området för sanitära, fytosanitära och andra icke-tariffära hinder mot handel på jordbruksområdet, inom alla frihandelsförhandlingar, särskilt vad gäller de ”absoluta gränser” som EU fastställer när det gäller sådana aspekter som kan inverka på konsumenternas hälsa.

77.   Europaparlamentet påminner om den betydelse som geografiska beteckningar har vid marknadsföring av traditionella europeiska livsmedel från jordbruket, genom att skydda dem från skadliga försök att åka snålskjuts på deras rykte, garantera konsumenternas rättigheter och medvetna val och skydda producenter på landsbygden och jordbrukare, särskilt SMF. Parlamentet konstaterar att skydd och erkännande av geografiska ursprungsbeteckningar i tredjeländer kan vara av stort värde för hela EU:s jordbruks- och livsmedelssektor, och anser att skyddsåtgärder och insatser för att motverka förfalskningar bör ingå i alla handelsavtal.

Bättre tillgång till offentliga kontrakt för europeiska ekonomiska aktörer

78.  Europaparlamentet vill eliminera skillnaderna mellan EU och andra handelspartner när det gäller hur öppna marknaderna för offentlig upphandling är. Kommissionen uppmanas att anstränga sig ännu mer för att försöka få till stånd en ambitiös och mer ömsesidig öppning av internationella marknader för offentlig upphandling, samtidigt som undantag garanteras för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och det säkerställs att stater är fortsatt fria att anta sociala och miljömässiga standarder, såsom det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet för sina upphandlingsförfaranden. Den offentliga upphandlingen bör vara förenlig med ILO:s konvention 94. Europeiska ekonomiska aktörer, både storföretag och SMF, behöver få bättre tillgång till offentliga kontrakt i tredjeländer genom instrument såsom Small Business Act och elimineringen av den nuvarande nivån på asymmetrierna. Parlamentet påminner här om att EU är en av de öppnaste marknaderna för offentlig upphandling bland alla WTO-medlemmar.

79.  Europaparlamentet noterar kommissionens ändrade förslag till förordning om tillträdet för varor och tjänster från tredjeländer till unionens inre marknad för offentlig upphandling, som är ett viktigt redskap för att kunna garantera lika spelregler när det gäller tredjeländers marknadstillträde, och beklagar djupt att medlemsstaternas regeringar har försinkat det ursprungliga förslaget. Kommissionen uppmanas att säkra positiv ömsesidighet i tillträdet till marknader för offentlig upphandling med alla handelspartner.

Lika tillgång till resurser för sund konkurrens på världsmarknaden

80.  Europaparlamentet betonar att naturresurser är begränsade och bör användas på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt där återvinning prioriteras. Parlamentet konstaterar att utvecklingsländer och särskilt MUL-länder är mycket beroende av naturresurser. Parlamentet påminner om att Europas handelspolitik måste gå i riktning mot en konsekvent, hållbar, heltäckande och tvärpolitisk strategi för råvaror, vilket parlamentet redan har uttryckt i sitt betänkande En ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin.

81.  Europaparlamentet framhåller behovet av att växla om till en koldioxidsnål ekonomi, och uppmuntrar därför kommissionen att stärka samarbetet om forsknings-, utvecklings- och innovationsaktiviteter på energiområdet som att främja diversifieringen av energileverantörer, energiförsörjningsvägar och energikällor genom att hitta nya energihandelspartner, för att på så sätt skapa större konkurrens och ge EU:s energikonsumenter lägre priser. Parlamentet understryker att utvecklingen av förnybara energikällor och främjandet av energieffektivitet är avgörande för att öka energitryggheten och minska importberoendet. Parlamentet framhäver hur viktigt det är att frihandelsavtal innehåller bestämmelser som syftar till att upprätta partnerskap på området för hållbar energi och att utöka det tekniska samarbetet, i synnerhet på området för förnybara energikällor och energieffektivitet och energisäkerhetsmekanismer, och till att förebygga koldioxidläckor för att uppfylla målen enligt COP21.

Kampen mot olaglig handel med vilda djur och växter och produkter från vilda djur och växter

82.  Europaparlamentet ser fortfarande mycket allvarligt på den senaste tidens stora ökning av brottslighet avseende vilda djur och växter och den därmed förknippade olagliga handeln, som inte bara har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden och antalet arter utan även utgör ett tydligt och faktiskt hot mot försörjningsvägar och lokala ekonomier, särskilt i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar EU:s åtagande att eliminera den olagliga handeln med vilda djur och växter som en del av EU:s svar på FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, särskilt mål nr 15 för hållbar utveckling där det konstateras att det inte bara finns ett behov av att få ett slut på tjuvjakt och handel med skyddade djur- och växtarter utan även att ta itu med både efterfrågan på och utbudet av olagliga produkter från vilda djur och växter. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att kommissionen, efter en period med reflektion som omfattar samråd med parlamentet och medlemsstaterna, kommer att överväga vilket som är det bästa sättet att införliva bestämmelser om olaglig handel med vilda djur och växter i EU:s alla framtida handelsavtal.

Bättre tullsamarbete och kampen mot olaglig handel vid EU:s gränser

83.  Europaparlamentet betonar att bättre harmoniserade och effektivare tullförfaranden inom och utanför Europa bidrar till att underlätta handeln, uppfylla respektive avtal om förenklade handelsprocedurer, och även bidrar till att förebygga förfalskningar och olagliga och falska varor som, när de införs på den inre marknaden, undergräver EU:s ekonomiska tillväxt och utsätter de EU-konsumenterna för allvarliga risker. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förbättra samarbetet mellan tullmyndigheterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas än en gång att inrätta en gemensam EU-tulltjänst för en effektivare tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.

84.  Europaparlamentet understryker att kommissionen vid förhandlingar om handelsavtal bör sträva efter att förmå handelspartner att upprätta gemensamma kontaktpunkter för tullfrågor och gränsbestämmelser, som vid behov kan kompletteras av stöd till kapacitetsbyggande för handelsfonder.

85.  Europaparlamentet betonar att det krävs adekvat kommunikation och god samordning för att se till att avskaffande av tullavgifter åtföljs av lämpliga tekniska, institutionella och politiska åtgärder för att säkerställa en fortsatt säker handel.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga centrala resultatindikatorer som ska användas för att bedöma tullens resultat inom och utanför Europa. Det är beklagligt att det finns mycket få offentligt tillgängliga uppgifter. Det skulle vara värdefullt att öka kunskapen om hur tullar och andra gränskontroller löpande presterar, på hemmaplan liksom i våra handelspartnerländer, för att utbyta bästa praxis och samordna förenklade handelsprocedurer av särskilt intresse för de europeiska institutionerna – med tanke på bestämmelserna i artikel 13 i WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en öppen diskussion om en möjlig överföring av tullmyndigheter från nationell nivå till EU-nivå.

Att leverera konkreta fördelar för konsumenter

88.  Europaparlamentet erkänner att handelsavtal har potentialen att skapa stora fördelar för konsumenter, särskilt genom att öka konkurrensen, sänka priserna, leda till större urval och främja innovation. För att frigöra en sådan potential uppmanas kommissionen att i alla förhandlingar med kraftfullt verka för att begränsa tillämpningen av geografisk blockering, minska de internationella roamingavgifterna och stärka passagerares rättigheter.

89.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stödja konsumenter när det gäller gränsöverskridande handel med varor och tjänster med tredjeländer, till exempel kontaktpunkter på nätet som erbjuder information eller rådgivning vid tvister.

90.  Europaparlamentet insisterar på att konsumenterna måste ges korrekt information om särdragen hos de produkter som är föremål för handel.

Handel för alla: kompletterande politiska åtgärder i den öppna handeln och den investeringspolitik som behövs för att maximera vinsterna och minimera förlusterna

91.  Europaparlamentet delar OECD:s syn att öppen handel och investeringspolitik kräver en uppsättning effektiva kompletterande politiska åtgärder för att maximera vinsterna och minimera förlusterna av handelsliberaliseringen för EU och för tredjeländers befolkningar och ekonomier. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att göra mycket mera för att komplettera den öppnade handeln med en uppsättning stödjande åtgärder för att garantera hållbar utveckling, t.ex. när det gäller allmännyttiga tjänster och offentliga investeringar, utbildning och hälso- och sjukvård, aktiv arbetsmarknadspolitik, forskning och utveckling, utveckling av infrastruktur samt lämpliga bestämmelser för att garantera sociala och miljömässiga rättigheter.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en grundlig förhands- och efterhandsanalys på grundval av konsekvensanalyser för varje företag för sig och för regioner i fråga om alla relevanta handelsavtal och lagstiftningsdokument, för att förutse möjliga negativa effekter på arbetsmarknaden i EU och finna mer sofistikerade metoder för att introducera riskreducerande åtgärder och blåsa nytt liv i industrier och regioner som har halkat efter, i syfte att uppnå en rättvisare fördelning av handeln och säkerställa brett baserade vinster från denna. Parlamentet betonar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, kan spela en avgörande roll i detta sammanhang. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skulle också kunna bli ett viktigt instrument om den reformerades och utformades så att den blir adekvat finansierad för att ge stöd till företag och producenter i EU som påverkas negativt av handelsrelaterade sanktioner gentemot tredjeländer och stöd till anställda i SMF som drabbas direkt av globaliseringseffekterna.

°

°  °

93.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Unctad och WTO.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0415.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2015)0250.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0219.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2015)0175.

(5)

EUT C 56E, 26.2.2013, s. 87.

(6)

EUT C 188E, 28.6.2012, s. 42.

(7)

EUT C 99E, 3.4.2012, s. 94.

(8)

EUT C 99E, 3.4.2012, s. 31.

(9)

EUT C 99E, 3.4.2012, s. 101.


MOTIVERING

Handelsförhandlingar i samband med t.ex. ACTA, TTIP, CETA och TiSA har fått allmänheten att uppmärksamma Europas handelspolitik. Många EU-medborgare sätter likhetstecken mellan globaliseringen och förlusten av arbetstillfällen och oroar sig över att europeisk lagstiftning och europeiska standarder skulle kunna undermineras av unionens handels- och investeringspolitik. Samtidigt bidrar utrikeshandeln på ett avgörande sätt till utvecklingen av Europas ekonomi.

I dag är EU världens rikaste ekonomi. Men EU:s ekonomiska betydelse kommer att minska: 2050 kommer EU-28 att stå för endast 15 % av världens BNP, vilket är en minskning från 23,7 % 2013. Centrum för välståndsskapandet rör sig österut mot Asien och Stillahavsområdet, och demografiska förändringar, kommer också att negativt påverka EU:s ställning på världshandelsscenen.

En effektiv, heltäckande och framsynt handels- och investeringsstrategi är därför av avgörande betydelse för Europeiska unionen.

Den 14 oktober 2015 föreslog kommissionen en ny handels- och investeringsstrategi för Europeiska unionen, kallad Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik. Föredraganden välkomnar att kommissionen antog en ny handels- och investeringsstrategi, vilket parlamentet begärde redan 2011 i sin resolution om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin, en framåtblickande och innovativ framtidsstrategi för handel och investeringar som tar hänsyn till de nya utmaningar som EU står inför. Föredraganden beklagar att strategin inte har ett tydligt fokus på tillverkningssektorn och på vilka utmaningar hanteringen av migrationen innebär för handeln.

Eftersom allmänheten har blivit allt mer uppmärksam på handelsavtal och allt fler medborgare oroas av globaliseringen, understryker föredraganden hur viktigt det är att handelspolitiken på 2000-talet erbjuder ett svar på människors oro. Vi behöver mer transparens, engagemang och ansvarstagande gentemot alla inblandade intressenter. Föredraganden skulle dessutom vilja påminna om att tillgång till viss information underlättar för parlamentet att utöva kontroll, och uppmanar därför kommissionen att utsträcka transparensinitiativet till att omfatta alla framtida förhandlingar, och uppmanar rådet att offentliggöra alla förhandlingsmandat.

I sin strategi Handel för alla har kommissionen som ett tydligt mål att snabbt avreglera handeln och att integrera EU ännu mer i de globala värdekedjorna. Därför anser föredraganden att det är synnerligen viktigt att unionens system för handelspolitiska skyddsåtgärder skyndsamt moderniseras, särskilt som Kina har framfört krav på att tillerkännas marknadsekonomisk status.

Med tanke på de externa utmaningar som EU står inför på 2000-talet (t.ex. migrationen) anser föredraganden att man måste prioritera samordningen av unionens handelsmål och andra aspekter av dess externa politik. Vi måste utforma handels- och investeringsavtal på ett sådant sätt att de kan bli kraftfulla verktyg för att förstärka den hållbara utvecklingen, främja mänskliga rättigheter, arbetsrättsnormer och sociala standarder samt miljömässig hållbarhet i hela världen.

Eftersom världshandeln förändras snabbt uppmanar föredraganden kommissionen att regelbundet uppdatera handelsstrategin och att årligen presentera en detaljerad genomföranderapport, så att Europas medborgare kan verifiera huruvida kommissionen genomför det som man har utlovat.


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (18.4.2016)

till utskottet för internationell handel

över en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Föredragande av yttrande: Tokia Saïfi

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet tar del av EU:s nya handels- och investeringsstrategi med titeln ”Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik” och understryker handelns grundläggande roll för fred, hållbar tillväxt, utveckling och sysselsättning. Parlamentet bekräftar därför EU:s växande ansvar för att bidra till att uppnå dessa mål i unionens internationella handelsförbindelser och yttre förbindelser.

2.  Europaparlamentet påminner om att det krävs sammanhang i unionens utrikespolitik och med andra politikområden med en extern dimension, såsom handel, utveckling, mänskliga rättigheter, jordbruk, miljö, energi och migration, och att den ska fullfölja de mål som fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Parlamentet betonar att EU:s handelspolitik och handels- och investeringsavtal utgör en del av unionens utrikespolitik, och uppmanar i detta sammanhang EU och medlemsstaterna att anta en global EU-strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet understryker därför den centrala samordnande roll som vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och unionens delegationer spelar i tredjeländer, där de kan spela en viktig understödjande roll på fältet i syfte att främja respekten för EU:s grundläggande värden och rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa en enad front.

3.  Europaparlamentet påpekar att handelspolitiken bidrar till att skydda och främja unionens grundläggande värden, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, såsom demokrati, rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter och friheter, solidaritet, jämlikhet, respekt för människans värdighet, miljöskydd och skydd av sociala rättigheter. Parlamentet anser att respekten för dessa värden skulle göra det möjligt att få stopp på dålig praxis, och att handelspolitiken kommer att vara effektiv om alla centrala aktörer inom världshandeln efterlever samma regler, däribland reglerna om offentlig upphandling. Parlamentet understryker att EU:s handelspolitik måste vara förenlig med och bidra till målen för hållbar utveckling inom ramen för 2030-agendan för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om införande i handelsavtalen av redskap för att bekämpa korruption, och kommer att följa upp de åtgärder som förslås.

4.  Europaparlamentet understryker att alla EU:s handelsavtal bör innehålla tvingande människorättsklausuler, som gör det möjligt för unionen att genomdriva och främja universella värden i tredjeländer. Parlamentet konstaterar att det behövs politisk vilja för att man verkligen ska kunna tillämpa dessa klausuler och få tredjeländer att leva upp till sina åtaganden. Parlamentet kräver bättre samråd med parlamentet i ett tidigt skede av förhandlingarna om handels- och investeringsavtal, ett effektivt genomförande av människorättsklausulerna och information till parlamentet om människorättsaspekterna i avtalen.

5.  Europaparlamentet understryker att det allmänna preferenssystemet, GSP+ och ”Allt utom vapen” kan vara viktiga redskap som gör det möjligt att ta hänsyn till dessa värden, och betonar vikten av att de effektivt genomförs och övervakas. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens första tvåårsrapport om genomförandet av GSP+ och den föregående dialogen med parlamentet om denna rapport innan den offentliggjordes.

6.  Europaparlamentet understryker att EU:s handelspolitik är ett instrument för ekonomisk diplomati som också kan bidra till att hantera de bakomliggande orsakerna till terrorism.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkra en hållbar och ansvarsfull handel. Parlamentet understryker vikten av att i handelsavtal införa kapitel om hållbar utveckling som främjar höga sociala och miljömässiga standarder genom hela leveranskedjan, i enlighet med befintliga internationella konventioner och i synnerhet i samarbete med Internationella arbetsorganisationen (ILO). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta större hänsyn till dessa aspekter i samband med genomförandet av förhands- och efterhandsutvärderingar av sådana avtal.

8.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen aviserat flera initiativ till stöd för rättvis handel, och uppmanar kommissionen att fortsätta att föreslå sådana åtgärder inom ramen för den gemensamma handelspolitiken.

9.  Europaparlamentet påpekar att handelsförhandlingarna inte får leda till en urholkning av de europeiska standarderna, utan att de måste skydda unionsmedborgarna och säkerställa våra samhällsval och staternas rätt att lagstifta. Parlamentet betonar att handelsavtal och EU:s handelspolitik är centrala instrument för att stärka det globala regelbaserade handelssystemet som utsätts för allt större tryck. Parlamentet konstaterar att detta är särskilt viktigt för EU eftersom dess ekonomi är kraftigt beroende av handel. Parlamentet understryker att EU behöver ha som mål att fastställa höga globala standarder för hela sin handelspolitik.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkra ett korrekt genomförande av handelsavtalen genom att i högre grad involvera Europaparlamentet, relevanta intressenter och det civila samhället på ett transparent sätt och se till att fördelarna med ingångna avtal kommer båda sidorna till godo. Parlamentet understryker betydelsen av att alltmer insistera på ömsesidig efterlevnad och tillämpning av de ingångna avtalen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att säkerställa åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande arbetstagarrättigheter.

11.  Europaparlamentet påminner om att multilaterala handelsförhandlingar, stärkandet av de multilaterala handelsstrukturerna och engagemanget med WTO även i fortsättningen bör prioriteras av EU, som även för bilaterala förhandlingar i en ambitiös anda av ömsesidighet och gemensamma fördelar. Parlamentet gläder sig över det avtal som ingicks vid WTO:s ministerkonferens i Nairobi inom ramen för Doharundan. Parlamentet beklagar avtalets bristande räckvidd och ambitioner, men framhåller möjligheten att gå utöver Doha-utvecklingsagendan och se till att WTO bättre återspeglar den aktuella globala ekonomiska situationen och dess medlemsstaters respektive ekonomiska betydelse. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ta fram specifika handelsstrategier för vissa regioner, framför allt Asien, med tanke på det nyligen ingångna Stillahavspartnerskapet.

12.  Europaparlamentet upprepar vikten av att respektera europeiska och internationella regler om handel med vapen, i synnerhet FN:s fördrag om vapenhandel och EU:s uppförandekod för vapenexport.

13.  Europaparlamentet understryker att en effektiv lagstiftning om exportkontroll också är en central aspekt av EU:s handelspolitik. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att uppdatera EU:s rättsakt om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden i syfte att fullfölja EU:s strategiska mål och universella värden.

14.  Europaparlamentet påminner om att EU måste säkerställa stabila förhållanden i sitt grannskap, och kräver bättre ekonomisk integration av unionens östliga och sydliga grannskap, i synnerhet genom att främja handelsförbindelserna.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta sina insatser i fråga om kommunikation, transparens och tillgång till förhandlingsdokument, samt att förbättra samordningen och informationsutbytena mellan kommissionsledamöterna och generaldirektoraten, utrikestjänsten, rådet och parlamentet, liksom samrådet med arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Parlamentet betonar att bättre tillgång till dokument som avser TTIP-förhandlingarna även bör gälla dokument som avser alla andra pågående förhandlingar om handelsavtal.RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

3

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Iveta Grigule, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Afzal Khan, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jaromír Štětina, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Elena Valenciano, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Antonio López-Istúriz White, Tokia Saïfi, Jean-Luc Schaffhauser, Helmut Scholz, György Schöpflin, Igor Šoltes, Bodil Valero

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Beatriz Becerra Basterrechea, Claudiu Ciprian Tănăsescu


YTTRANDE från utskottet för utveckling (16.3.2016)

till utskottet för internationell handel

över en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Föredragande av yttrande: Jan Zahradil

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att öppen handel måste vara en drivkraft för regional integration och ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, välstånd och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet påminner om att de länder som är mest integrerade i världsekonomin också ingår bland de rikaste länderna och att handel har bidragit till att hjälpa hundratals miljoner människor ut ur fattigdom. Parlamentet är dock medvetet om att inte alla utvecklingsländer har gjort samma framsteg och att i synnerhet de minst utvecklade länderna förblir marginaliserade i den globala handeln. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens nya strategi, som inbegriper handels- och investeringsavtal som hävstång för att över tid främja värderingar som hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvis och etisk handel och kampen mot korruption.

2.  Europaparlamentet påminner om att endast rättvis och ordentligt reglerad handel som anpassas till målen för hållbar utveckling skulle kunna ha potential att gagna utvecklingen.

3.  Europaparlamentet välkomnar särskilt kommissionens löfte att inga handelsavtal kommer att medföra försämringar av det lagstadgade skyddet, att alla ändringar av skyddet enbart kan medföra ett stärkt skydd och att regleringsrätten alltid kommer att skyddas.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den bindande verkställbarheten hos målen för hållbar utveckling och inkludera kapitel om en heltäckande hållbar utveckling i alla handelsavtal.

5.  Europaparlamentet betonar att vikten av handelspolitikens potentiella bidrag till hållbar utveckling nyligen bekräftades i Addis Abeba-handlingsplanens slutdokument och i 2030-agendan för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att målen för hållbar utveckling inbegriper åtskilliga handelsrelaterade mål på ett antal olika politikområden, varvid ett av de mest konkreta målen är att öka exporten från utvecklingsländer så att man senast 2020 fördubblat de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten. Kommissionen uppmanas att utnyttja den fulla potentialen i samarbetet med utvecklingsländer för att stärka deras marknadsekonomier.

6.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt meddelande om handel för alla bekräftade principen om en konsekvent politik för utveckling, och har som mål att nå en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, även genom att stärka företagens initiativ på områdena socialt ansvar och tillbörlig aktsamhet i hela försörjningskedjan och därigenom bidra till målen för hållbar utveckling och en inkluderande tillväxt i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar också åtagandet om att genomföra djupgående analyser av de eventuella konsekvenserna av nya frihandelsavtal för de minst utvecklade länderna. Det är beklagligt att det i meddelandet om handel för alla inte görs några hänvisningar till Cotonouavtalet, som kommer att löpa ut 2020. EU uppmanas att inleda breda samråd och dialoger, också med våra AVS-länder, om ramverket för tiden efter det att Cotonouavtalet löpt ut.

7.  Europaparlamentet anser att de mänskliga rättigheterna bör prioriteras framför bestämmelserna i handels- och investeringsavtal.

8.  Europaparlamentet konstaterar att man i EU:s handels- och investeringspolitik måste beakta konsumenternas farhågor genom att stärka företagens initiativ på områdena socialt ansvar och tillbörlig aktsamhet i hela försörjningskedjan. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas emellertid eftertryckligen att ta ytterligare steg utöver den nuvarande icke-bindande, frivilliga linjen och i stället verka för obligatorisk tillbörlig aktsamhet.

9.  Europaparlamentet välkomnar det förnyade engagemanget för inkluderande multilateralism och de framsteg som gjordes vid Världshandelsorganisationens ministerkonferens i Nairobi, särskilt inom jordbrukssektorn (t.ex. avskaffandet av handelssnedvridande exportstöd inom jordbruket och framstegen i fråga om marknadstillträde för de minst utvecklade länderna). I detta sammanhang välkomnar parlamentet också EU:s åtagande på 400 miljoner euro som finansieringsmål under fem års tid för att stödja och tekniskt bistå utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna, i deras ansträngningar att genomföra Världshandelsorganisationens avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet understryker också att Doharundan måste kompletteras med agendan för e-handel och digital handel, för att man ska kunna dela med sig av tekniska framsteg snabbare och i högre grad på lika villkor i förhållande till utvecklingsländer samtidigt som man bidrar till att kringgå avsaknaden av infrastrukturer, inte minst i avlägsna landsbygdsområden.

10.  Europaparlamentet erkänner att skillnaderna mellan utvecklingsländerna ökar när det gäller deras integration i det multilaterala handelssystemet och de förmåner systemet erbjuder i respektive fall. Parlamentet efterlyser särskilda ordningar framför allt för de minst utvecklade länderna, vilkas andel av världshandeln är marginell, och välkomnar därför översynen av det allmänna preferenssystemet (GSP).

11.  Europaparlamentet påminner om den centrala roll som strategin för handelsrelaterat bistånd (Aid for Trade) har för handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad, tekniskt bistånd, näringsfrämjande strategier och regional integration. EU och dess medlemsstater uppmanas att inom ramen för den kommande översynen av strategin för handelsrelaterat bistånd åta sig att öka det handelsrelaterade biståndet för utvecklingsländer, och då i synnerhet de minst utvecklade länderna, i syfte att stödja lokala mikroföretag och små företag, en diversifiering av produktionen, tekniköverföring, en utveckling av den inhemska produktionskapaciteten, transportinfrastruktur och annan infrastruktur, kvinnors egenmakt och kooperativ. Parlamentet konstaterar dock att om inte de direkt berörda länderna gör seriösa insatser och förbättrar styrelseformerna avsevärt kan enbart handeln, i sig, inte hjälpa länderna att åtgärda begränsningarna för utveckling. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att inrikta sig på det som ska uppnås enligt mål nr 16 i målen för hållbar utveckling, framför allt på områdena goda styrelseformer och beskattning. Kommissionen uppmanas att ta itu med frågorna om rättvis och etisk handel vid den kommande översynen av strategin för handelsrelaterat bistånd, i enlighet med meddelandet om handel för alla.

12.  Europaparlamentet framhåller den funktion som banktjänster fyller i utvecklingen av handel och investeringar. EU uppmanas att stödja åtgärder för att främja tillgång till banktjänster i utvecklingsländer.

13.  Europaparlamentet påminner om att avtal om ekonomiskt partnerskap kan utgöra ett väsentligt utvecklingsinstrument när det gäller att minska fattigdomen och bidra till främjande av de mänskliga rättigheterna på lång sikt samt till regional ekonomisk integration. EU uppmanas att i avtal om ekonomiskt partnerskap införa specifika övervakningsstrukturer som är avsedda för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och som säkerställer att civilsamhällets organisationer och fackföreningarna involveras på ett adekvat och öppet sätt. EU uppmanas även att uppmuntra till undertecknande av de slutgiltiga avtalen om ekonomiskt partnerskap. Kommissionen uppmanas att inkludera kraftfulla och heltäckande kapitel om hållbar utveckling i EU:s handels- och investeringsavtal, samt att se till att dessa genomförs och efterlevs effektivt.

14.  Europaparlamentet påminner om att EU:s investeringspolitik, i synnerhet när offentliga medel används, måste bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om behovet att öka insynen och ansvarsskyldigheten för institutioner för utvecklingsfinansiering och offentlig-privata partnerskap för att på ändamålsenligt sätt spåra och kontrollera pengaflödena, skuldhållbarheten och mervärdet för den hållbara utvecklingen i deras projekt.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra åtgärderna för en konsekvent politik för utveckling inom handelspolitiken, inte minst med tanke på att folkhälsan berörs. Kommissionen uppmanas att stödja utvecklingsländer i deras arbete med att effektivt utnyttja den flexibilitet som finns inbyggd i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet) och erkändes i Dohaförklaringen av den 14 november 2001 om Trips-avtalet och folkhälsa, i syfte att kunna tillhandahålla basläkemedel till överkomliga priser inom ramen för deras inhemska folkhälsoprogram. Kommissionen uppmanas även att medge full insyn i innehållet i sina immaterialrättsliga biståndsprogram för låg- och medelinkomstländer och att se till att parallellt immaterialrättsligt bistånd inte undergräver andra hälsorelaterade utvecklingsprojekt.

16.  Europaparlamentet betonar att det – i linje med mål nr 16 i målen för hållbar utveckling – är av yttersta vikt att främja goda styrelseformer överallt i världen för att få till stånd rättvis tillgång till rättslig prövning för alla och för att bygga upp ändamålsenliga och ansvarsskyldiga institutioner på alla nivåer. Parlamentet understryker att handelsavtal och utländska direktinvesteringar skulle kunna vara ett avgörande verktyg för att skapa rätt incitament för att se till att detta mål uppnås. Parlamentet betonar i detta sammanhang att korruptionen är ett väsentligt icke-tariffärt handelshinder i både de utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Parlamentet välkomnar kommissionen avsikt att inkludera ambitiösa bestämmelser mot korruption i alla framtida handelsavtal. Kommissionen uppmanas att införa nya åtgärder för att stärka den rättsliga säkerheten vad gäller investeringar.

17.  Parlamentet understryker att om utvecklingsländerna till fullo ska kunna dra nytta av handels- och investeringsmöjligheterna måste man fortsätta att stödja reformerna för mobilisering av inhemska intäkter i utvecklingsländer i syfte att förbättra deras kapacitet att öka intäkterna och ta itu med skatteundandragande och skatteflykt genom att stödja utformandet av effektiva, ändamålsenliga, rättvisa och transparenta skattesystem i enlighet med principerna om goda styrelseformer.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa de rekommendationer om att stimulera mer ansvarsfulla, transparenta och redovisningsbara investeringar som ingår i Unctads (Förenta nationernas konferens för handel och utveckling) heltäckande investeringspolitiska ram för hållbar utveckling.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

15.3.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

6

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Nicolas Bay, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Pedro Silva Pereira, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Juan Fernando López Aguilar, Louis-Joseph Manscour, Paul Rübig, Jan Zahradil, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Michèle Rivasi, Estefanía Torres Martínez


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (26.5.2016)

till utskottet för internationell handel

över en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Föredragande av yttrande: Joachim Schuster

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar det övergripande målet i den framtida handelsstrategi som kommissionen presenterade i sitt meddelande av den 14 oktober 2015 för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Handel för alla. Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik(1), särskilt vad gäller dess fokus på en värdebaserad inriktning som syftar till att värna om den inhemska europeiska sociala modellen och regleringsmodellen och att använda handelsavtal och preferensprogram som verktyg för att främja europeiska värden runt om i världen, såsom hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvis och etisk handel och korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka och modernisera EU:s frihandelsavtal med tredjeländer i linje med en värdebaserad inriktning, med tanke på att EU:s export ger cirka 31 miljoner arbetstillfällen inom unionen eller, med andra ord, att 1 av 7 anställda är beroende av export. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en världsledande roll för EU i samband med utvecklingen av en ny kultur för rättvisa handelsavtal. Parlamentet betonar vikten av ambitiösa, balanserade och omfattande avtal som tar sig an långtgående och onödiga marknadshinder till konsumenters, medborgares, arbetstagares och företags fördel.

2.  Europaparlamentet betonar att man för framtida handelsavtal bör beakta parlamentets resolutioner om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar och om avtalet om handel med tjänster, som fortfarande gäller för framtida handelsförhandlingar, särskilt när det gäller undantaget för tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (som bl.a. kan omfatta vatten, hälsa, sociala tjänster, sociala trygghetssystem och utbildning) och skyddet av arbetstagares rättigheter. Parlamentet upprepar att kvalitet, tillgänglighet, överkomlighet och tillgång samt icke-diskriminerande och rättvis tillgång till dessa tjänster inte får kompromissas med genom handelsavtal.

3.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen ska föra en verklig demokratisk debatt med parlamentet och att den i högre grad bör höra arbetsmarknadens parter och civilsamhället för att bättre tydliggöra, definiera ramen för, och garantera insynen i, förhandlingsmandatet för alla handelsavtal. Parlamentet kräver transparenta förhandlingar och att man gör det möjligt för Europaparlamentet, de nationella parlamenten, europeiska arbetsmarknadsparter och civilsamhället att bidra till förhandlingsprocessen på ett meningsfullt sätt.

4.  Europaparlamentet anser att förhandlingar som rör ytterligare liberalisering av marknaderna bör beakta behovet av ett samarbete inom hela EU för att upprätthålla arbetsvillkorens överensstämmelse med relevant lagstiftning om sysselsättning och sociala frågor samt de kollektivavtal som finns inom EU.

5.  Europaparlamentet begär att handelsavtal förhandlas fram på en multilateral nivå snarare än bilateral nivå.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av en effektiv mekanism för att skydda europeiska investeringar utanför EU. Parlamentet begär att en bedömning av det befintliga ramverket görs för att säkerställa effektivitet och korrekt genomförande.

7.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen säkerställer att konsekvensbedömningar, däribland konsekvensbedömningar för hållbar utveckling, genomförs under handelsförhandlingarna för att bedöma de sociala, ekonomiska, miljömässiga och människorättsliga konsekvenserna av framtida handelsavtal, i linje med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning som Europaparlamentet och medlemsstaterna nyligen kom överens om, samtidigt som man fastställer konsekvenserna för olika sektorer, regioner och nationer. Parlamentet begär att statistiska analyser publiceras för att säkerställa att varje avtal på ett rättvist och betydande sätt bidrar till skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka konsekvenserna av handelsavtal, och möjliggöra både förhandsutvärdering och efterhandsutvärdering. Parlamentet kräver att arbetsmarknadsparterna och civilsamhället ges möjlighet att delta i utformningen och genomförandet av konsekvensbedömningar för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att den framtida handelsstrategin också måste respektera regionala produktionsstrukturer i utvecklingsländer i fall där konsekvensbedömningarna för hållbar utveckling visar att dessa kan vara i fara som en konsekvens av handelsavtalen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att eventuella justeringskostnader på den europeiska arbetsmarknaden motverkas genom att kommissionen i tid ingriper för att stödja de berörda sektorerna, regionerna eller medlemsstaterna. Parlamentet anser att detta stöd skulle kunna tillhandahållas genom EU-finansiering, bl.a. genom en anpassad europeisk fond för justering för globaliseringseffekter med en lämplig budget.

9.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag att använda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att dämpa de negativa konsekvenserna av internationella handelsavtal inte är tillfredsställande på grund av fondens låga finansiella kapacitet samt brist på kompetens att förhindra och bekämpa globaliseringens negativa effekter.

10.  Europaparlamentet betonar att det är väsentligt att befogenheterna hos den europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utökas i syfte att tillhandahålla en mekanism för att kunna förutse och anpassa sig efter risker som rör sektoriella, regionala och nationella produktionsstrukturer i fall där konsekvensbedömningar för hållbar utveckling visar på att dessa strukturer kan utsättas för fara på grund av handelsavtalen.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa rättvis konkurrens i fall med tjänsteleverantörer från tredjeländer som arbetar för handelspartner och som kommer in på EU:s arbetsmarknad, genom att se till att alla arbetstagare oberoende av hemland ges samma arbetstagarrättigheter som medborgarna i värdlandet och att principen om likabehandling och icke-diskriminering respekteras. Parlamentet anser att detta inte utgör något hinder för förmånligare bestämmelser i lagstiftningen eller avtalen i hemlandet. Parlamentet betonar att social- och arbetslagstiftningen på både unionsnivå och nationell nivå, samt kollektivavtalen, måste garanteras.

12.  Europaparlamentet begär att man rent principiellt garanterar att handelsavtal inte under några omständigheter leder till att försvaga, kringgå eller upphäva medlemsstaternas eller EU:s standarder inom följande områden: arbetsrätt, arbetsvillkor, inbegripet löner, social trygghet, social delaktighet och socialt skydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, yrkesutbildning, yrkeskvalifikationer, fri rörlighet för arbetstagare och pensionärer, den sociala dialogen och antidiskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera att rätten att vidta kollektiva åtgärder inte undergrävs av företag som använder arbetstagare från tredjeländer under förhandlingar om kollektivavtal och arbetstvister. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att arbetsskyddsnormer inte betraktas som icke-tariffära hinder och tekniska handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa maximal transparens och att noggrant garantera ett balanserat deltagande från intressenternas sida i organen för regleringssamarbete, och även se till att regleringssamarbetet inte begränsar regeringarnas och Europaparlamentets rätt att lagstifta i allmänhetens intresse och att det inte dämpar lagstiftningsarbetet eller försvagar arbetsskyddsnormerna, bl.a. när det gäller hälsa och säkerhet.

13.  Europaparlamentet framhåller den höga utåtriktade rörligheten av högkvalificerade personer från EU-medlemsstater. Parlamentet anser att man bör fortsätta att bedriva en försiktig handelspolitik med avseende på arbetskraftens rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att Gats-åtagandena gällande leveranssätt 4 endast gäller rörlighet för högkvalificerade personer, såsom personer med masterexamen från ett universitet eller likvärdig institution eller anställda i högre ledningsfunktion, för särskilda ändamål, för en begränsad tid och under exakt angivna villkor som fastställs i nationell lagstiftning i det land där tjänsten utförs och i ett avtal som respekterar sådan nationell lagstiftning. Parlamentet understryker vikten av att övervaka kategorin av tjänsteleverantörer som faller under Gats gällande leveranssätt 4 för att förhindra missbruk och utnyttjande av tredjelandsmedborgare. Parlamentet efterlyser att handelsavtal under alla omständigheter ska innehålla klausuler som upprätthåller de utländska tjänsteleverantörernas skyldighet att följa såväl EU:s som medlemsstaters social- och arbetslagstiftning.

14.  Europaparlamentet begär att parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor omedelbart informeras om några delar i handelsavtalen skulle undergräva eller strida mot standarder på de områden som anges i punkt 12, så att samråd kan hållas och beslut fattas.

15.  Europaparlamentet välkomnar att EU:s senaste handelsavtal innehåller ett särskilt kapitel om hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att EU spelar en ledande roll för att uppnå målet om att alla parter bör ratificera, genomföra och verkställa de åtta grundläggande ILO-konventionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ytterligare arbetsrättsliga bestämmelser, i synnerhet ILO:s agenda för anständigt arbete som syftar till att förbättra de arbetsrättsliga skyddsnivåerna. Parlamentet betonar att arbetsrättsliga och miljömässiga standarder inte bör begränsas till kapitlen om handel och hållbar utveckling, utan även ingå i handelsavtalens andra kapitel, såsom investeringar, handel med tjänster, regleringssamarbete och offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att genomförandet och efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser omfattas av ett effektivt övervakningsförfarande, som involverar arbetsmarknadens parter och företrädare för civilsamhället. Parlamentet anser att tvister som rör arbetsrättsliga bestämmelser ska bli föremål för en mekanism för tvistlösning som inbegriper möjligheten att vidta avskräckande åtgärder med vederbörlig hänsyn från ILO:s tillsynsorgan och med hänvisning till ILO:s behörighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa å ena sidan en översynsklausul för att fastställa en mekanism som gör det möjligt för en part att frånträda avtalet, eller att upphäva eller avbryta åtaganden, särskilt i händelse av arbetsskyddsnormer, sociala normer och mänskliga rättigheter, och å andra sidan en klausul för socialt skydd som förhindrar nedmonteringen av social- och arbetslagstiftningen.

16.  Europaparlamentet är övertygat om att lämpliga internationella och utomrättsliga medlingsorgan som följer principerna om transparens och demokratisk kontroll behöver inrättas, i synnerhet för att upprätthålla strikta sociala standarder inom internationell handel.

17.  Europaparlamentet rekommenderar att de inhemska rådgivande grupper som bland annat behandlar överträdelser av sociala klausuler i handelsavtal samt brister när det gäller att upprätthålla arbetsrätten och sociala normer får tillräckligt med anslag för att arbeta effektivt, att de består av en balanserad representation från såväl arbetslivs- och företagsorganisationer som andra organisationer inom civilsamhället, att gemensamma möten mellan inhemska rådgivande grupper från båda sidorna i handelsavtalet institutionaliseras samt att varje inhemsk rådgivande grupp har sitt eget sekretariat och har möjlighet att utnyttja mer avancerade medier för att underlätta civilsamhällets deltagande.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka effektiviteten hos medlemsstaternas arbetsmiljö- och socialinspektioner, stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och den europeiska plattformen för kampen mot odeklarerat arbete, vid behov öka inspektionernas resurser i syfte att möjliggöra en effektiv övervakning av arbetsskyddsnormer i linje med ILO:s rekommendationer, se till att arbetsrätten tillämpas, garantera arbetstagarna avgörande skydd för deras yrkesutövning samt om möjligt förhindra eller begränsa alla överträdelser på detta område.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder för tillbörlig aktsamhet i den globala produktionskedjan, liksom vikten av att dessa är hållbara och transparenta. Parlamentet betonar vikten av att uppmuntra frivilliga åtgärder inom företagens sociala ansvar (CSR), och uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning, om detta är lämpligt och genomförbart, för att förbättra tillbörlig aktsamhet i den globala produktionskedjan. Parlamentet noterar dock att små och medelstora företag skulle kunna undantas från obligatoriska initiativ avseende företagens sociala ansvar. Parlamentet anser att företagens sociala ansvar förutsätter en rättvis skattepolitik och därför är oförenlig med strategier för skatteflykt.

20.  Europaparlamentet understryker att de handelspolitiska skyddsåtgärderna gör det möjligt att bekämpa alla former av illojal konkurrens. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att bryta dödläget när det gäller reformen av handelspolitiska skyddsåtgärder, utan att försvaga dem, för att de ska kunna tillämpas snabbare samt bli effektivare och mer tillgängliga för små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att EU:s möjlighet att vidta punktliga, nödvändiga och effektiva åtgärder för att komma tillrätta med konkurrenshämmande marknadsmetoder som brukas av EU:s handelspartner behålls oavsett ändringar i EU:s anti-dumpningslagstiftning samt att företag inom EU fortsätter att bedriva verksamhet med likvärdiga förutsättningar. Europaparlamentet noterar att Kina för närvarande inte uppfyller EU:s fem tekniska kriterier för vad som betecknar en marknadsekonomi och motsätter sig därför att Kina tillerkänns status som marknadsekonomi eftersom landet behöver åtgärda illojala konkurrensmetoder.

21.  Europaparlamentet beklagar att endast 13 procent av de europeiska små och medelstora företagen har bedrivit internationell verksamhet utanför EU och betonar att många av dem hindras från att göra detta på grund av icke-tariffära hinder. Parlamentet förväntar sig att specifika hinder som små och medelstora företag stöter på beaktas vid förhandlingarna av nya avtal för att garantera att små och medelstora företag kan dra nytta av nya handelsavtal.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka förhandssamordningen mellan dess olika avdelningar som arbetar med handel och sysselsättning och sociala frågor.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att regeringarna har möjlighet att anta socialt och miljömässigt ansvarsfull upphandlingspolitik. Parlamentet betonar att upphandlingsbestämmelserna inte bör hindra regeringarna från att tillgodose sociala och miljömässiga behov och att avtalet inte får begränsa möjligheten att ställa sociala krav, i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. Parlamentet anser dessutom att de offentliga upphandlingsstrategierna dessutom bör vara i linje med ILO:s konvention 94 om införandet av arbetsklausuler i offentliga kontrakt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att starkt begränsa sina åtaganden vid framtida bestämmelser gällande tjänster som tillhandahålls digitalt eller via elektroniska hjälpmedel så att de nuvarande höga arbetsnormerna och arbetsvillkoren i EU inte undergrävs i en alltmer digitaliserad ekonomi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

8

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Tiziana Beghin, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Javi López, Morten Løkkegaard, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michèle Alliot-Marie, Maria Arena, Amjad Bashir, Lynn Boylan, Rosa Estaràs Ferragut, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Joachim Schuster, Csaba Sógor, Helga Stevens, Ivo Vajgl, Tom Vandenkendelaere, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Fernando Ruas

(1)

COM(2015)0497


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (7.4.2016)

till utskottet för internationell handel

över en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Föredragande av yttrande: Theresa Griffin

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik. Parlamentet noterar att 90 % av den globala ekonomiska tillväxten under de kommande 10–15 åren kommer att genereras utanför EU och att stora tillväxtekonomier kommer att ha en viktig roll i detta. Parlamentet anser att handel med och investeringar i varor och tjänster spelar en mycket viktig roll som drivkrafter bakom EU:s ekonomiska tillväxt genom att öppna upp nya exportmarknader för EU:s industri, skapa högkvalitativ sysselsättning och hållbar, miljövänlig tillväxt och stimulera EU:s konkurrenskraft. Parlamentet understryker därför att Europa behöver en gedigen, framåtblickande strategi som bygger på en sammanhängande industripolitik, forskning och innovation samt den digitala agendan.

2.  Europaparlamentet betonar att handels- och investeringspolitiken måste syfta till att ge europeiska företag tillträde till nya marknader för att kunna bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet och med anständiga arbetsvillkor. Politiken bör utformas så att den är i linje med en återindustrialiseringsstrategi som är baserad på sund konkurrens och ömsesidighet, och säkerställer att den europeiska industrin kan verka i en miljö med lika villkor för alla.

3.  Europaparlamentet noterar att tjänster blir allt viktigare i internationell handel och att kopplingarna mellan tjänster, tillverkning och utländska direktinvesteringar stärks i takt med att globala värdekedjor blir allt viktigare. Parlamentet anser att denna sammanlänkning måste beaktas vid alla handelsförhandlingar om den europeiska industrin ska kunna gynnas fullt ut.

4.  Europaparlamentet framhåller att små och medelstora företag och nyetablerade företag är viktiga för handel och investeringar och har en stor strategisk industriell betydelse, med tanke på att det finns fler än 600 000 små och medelstora företag i EU som bedriver handel utanför EU, står för en tredjedel av EU:s export, sysselsätter mer än 6 miljoner människor och står för skapandet av flest arbetstillfällen i Europa. Parlamentet betonar att övergångsperioder är viktiga för att industrin och små och medelstora företag ska kunna anpassa sig till konsekvenserna av nya handelsavtal. Parlamentet begär att man i framtida handelsavtal systematiskt ska tillägna små och medelstora företag specifika kapitel. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla användarvänlig information om handelsmöjligheter för små och medelstora företag och att stödja dem så att de kan dra nytta av dessa möjligheter, inbegripet med medel från EU:s strukturfonder.

5.  Europaparlamentet påminner om att handelspolitiken är ett verktyg som kan främja en hållbar utveckling, inbegripet genom förespråkandet av goda arbetsvillkor och höga miljö- och arbetsnormer samt sociala normer, såsom de definieras i ILO:s konventioner, som bör införlivas i alla handelsavtal, och att det noggrant bör kontrolleras att de tillämpas på rätt sätt. Parlamentet välkomnar kommissionens uppmaning att främja ett ambitiöst och innovativt kapitel om hållbar utveckling i alla handels- och investeringsavtal.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätthålla de höga standarderna vad gäller lagstiftning om hälsa och säkerhet och miljöstandarder inom industri och tillverkning i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att handelsavtal konsoliderar dessa standarder och bidrar till lika villkor för alla på internationell nivå.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera för att säkerställa att europeiska standarder följs i handel med tredjeländer.

8.  Europaparlamentet understryker EU:s ledarskap på området för klimatåtgärder och anser att det är av yttersta vikt att ambitionen upprätthålls i detta avseende. Parlamentet betonar därför vikten av att i handelsavtal inbegripa skyddsåtgärder som förhindrar koldioxidläckage, med tanke på att undanträngandet av effektiva EU-förfaranden med mindre hållbara system skulle kunna leda till att de totala globala utsläppen ökar, vilket skulle vara kontraproduktivt för arbetet med att uppnå de mål som satts upp i COP 21.

9.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att EU:s handelspartner hindras från att tillämpa metoder som strider mot konkurrensreglerna, inbegripet social och miljömässig dumpning, särskilt dumpning av billiga produkter i Europa, och vidta protektionistiska och diskriminerande åtgärder som äventyrar EU-standarderna och destabiliserar den europeiska industrin. Det är också viktigt att EU vidtar alla åtgärder som behövs för att kunna försvara sig mot otillbörliga handelsmetoder. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över att Kina eventuellt kommer att beviljas marknadsekonomistatus, och uppmanar kommissionen att göra en detaljerad och omfattande konsekvensbedömning av vad som skulle kunna hända om Kina beviljas marknadsekonomistatus, och att ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna på EU:s tillverkningssektor, konsumenter, investeringspolitik och konkurrenskraft, inklusive för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i sitt arbetsprogram inkludera utarbetande av effektiva, uppdaterade rättsliga instrument som gör det möjligt för EU att förhindra sådana metoder, som starkt påverkar vår industriella återhämtning och vår förmåga att investera, förnya oss och konkurrera.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att, mot bakgrund av den snabbt förvärrande situationen i avgörande industrisektorer, exempelvis stål och keramik, prioritera och påskynda den reform av EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder som inleddes 2013, så att de kan sättas in snabbare och bli mer ändamålsenliga, och att ta itu med illojal konkurrens. Parlamentet understryker att Europaparlamentet i den ståndpunkt i fråga om denna reform som antogs den 5 februari 2014 (2013/0103(COD)) särskilt efterfrågade förkortade antidumpningsutredningar, i full överensstämmelse med WTO:s regler.

11.  Europaparlamentet påminner om att om Kina beviljas marknadsekonomistatus blir det under de nuvarande förhållandena svårare att inleda antidumpningsförfaranden mot kinesisk export.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utformningen av handels- och investeringspolitiken, undvika att europeiska tillverkningsanläggningar flyttar till länder utanför EU, i syfte att bibehålla arbetstillfällen i EU:s medlemsstater.

13.  Europaparlamentet anser att kommissionen, vid förhandlingar om frihandelsavtal, bör säkerställa att snedvridande metoder, såsom dubbla prisangivelser och exportbegränsningar på råmaterial, förbjuds.

14.  Europaparlamentet påpekar att alla basmetallsektorer, som är strategiska för vår ekonomi, är utsatta för global konkurrens. Parlamentet anser det vara angeläget att kommissionen använder världsmarknaden som referensmarknad och inte begränsar sina undersökningar till den inre marknaden vid definitionen av relevanta marknader.

15.  Europaparlamentet noterar kravet i kommissionens investeringsplan för Europa att få fart på investeringar inom EU, och anser att handelsstrategier är ett viktigt medel för att uppnå detta mål.

16.  Europaparlamentet anser att en framåtblickande handels- och investeringspolitik spelar en viktig roll i utvecklingen av telekommunikationsmarknaden, upphovsrätten och den digitala ekonomin i Europa samt ger klara fördelar för EU:s konsumenter och företag, inbegripet små och medelstora företag. Parlamentet betonar att en digital inre marknad är av avgörande betydelse för att öka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Parlamentet understryker att lika villkor måste säkerställas vad avser ömsesidigt marknadstillträde, och att marknadsaktörer i tredjeländer måste respektera EU:s bransch- och konsumentstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med existerande handelshinder inom den digitala ekonomin, gränsöverskridande dataflöden, datalagring och data- och konsumentskydd i framtida handels- och investeringsavtal, för att på så sätt säkerställa att den digitala ekonomin kan fortsätta att anpassas och växa till förmån för konsumenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd inte påverkas av nuvarande eller framtida handelsavtal.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att rätten att se till att befintlig lagstiftning på området för immaterialrätt efterlevs bibehålls i framtida handelsavtal, i synnerhet på området tekniköverföring.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra europeiska forskningsorgan att arbeta mer aktivt med eventuella partner utanför EU i syfte att optimera investeringar i forskning och innovation och undvika kompetensflykt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka det regionala samarbetet på forskningsområdet.

19.  Europaparlamentet framhåller behovet av att trappa upp de globala ansträngningarna för att vidareutveckla miljövänlig energiteknik i övergången till en koldioxidsnål ekonomi, och uppmuntrar därför kommissionen att stärka samarbetet med handelspartner inom forskning, utveckling och innovation på energiområdet.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja diversifieringen av energileverantörer, energiförsörjningsvägar och energikällor genom att hitta nya energihandelspartner, för att på så sätt skapa större konkurrens och ge EU:s energikonsumenter lägre priser. Parlamentet understryker att utvecklingen av förnybara energikällor och främjandet av energieffektivitet är avgörande för att öka energitryggheten och minska importberoendet. Parlamentet betonar att frihandelsavtal måste innehålla föreskrifter som syftar till att upprätta partnerskap på området för hållbar energi och utöka det tekniska samarbetet, i synnerhet på området för förnybara energikällor och energieffektivitet. Parlamentet rekommenderar att nya handelsavtal bör inkludera ett kapitel om energi och råmaterial.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas. Parlamentet anser att den senaste utvecklingen på den globala naturgasmarknaden utgör en enorm möjlighet för Europa att öka energiförsörjningstryggheten och skapa en mer konkurrenskraftig marknad. Parlamentet efterlyser ett snabbt slutförande av projekten av gemensamt intresse för att säkerställa att korrekt infrastruktur finns på plats för att kunna ta vara på dessa ökade möjligheter till gashandel.

22.  Europaparlamentet betonar att man behöver nå ett ”dynamisk” avtal om miljövaror som det för närvarande förhandlas om, för att säkerställa att avtalet senare kan öppnas upp för fler WTO-partner och i framtiden inkluderar gröna tjänster, och på så vis främjar den europeiska industrin för miljövänlig teknik, bidrar till uppnåendet av de klimat- och energimål som överenskoms i klimatavtalet i Paris 2015, stärker energiförsörjningstryggheten i EU och minskar beroendet av fossila bränslen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utformningen av handels- och investeringspolitiken främja jämställdhet mellan könen och likabehandling av människor av afrikansk eller asiatisk härkomst och av människor som hör till etniska minoriteter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Philippe De Backer, Fredrick Federley, Theresa Griffin, Roger Helmer, Hans-Olaf Henkel, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Ernest Maragall, Edouard Martin, Nadine Morano, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Antonio Tajani, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Amjad Bashir, Michał Boni, Eugen Freund, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Jude Kirton-Darling, Werner Langen, Svetoslav Hristov Malinov, Marian-Jean Marinescu, Marisa Matias, Sorin Moisă, Clare Moody, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Maria Spyraki, Anneleen Van Bossuyt

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Momchil Nekov, Jana Žitňanská


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (2.5.2016)

till utskottet för internationell handel

över en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Föredragande av yttrande: Dita Charanzová

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497).

2.  Europaparlamentet betonar kopplingen mellan den inre marknaden och EU:s handelspolitik, som bör vara fullt förenliga med varandra och med EU:s övergripande politik och värderingar. Parlamentet är övertygat om att en öppen, ansvarsfull och fri global handel, baserad på effektiva, transparenta och starka globala regler, är väsentlig för att den inre marknadens fulla potential ska kunna förverkligas genom att fungera, växa och arbeta till nytta för medborgare, konsumenter och företag, särskilt små och medelstora företag.

3.  Europaparlamentet framhåller att hållbar och ansvarsfull handel, med tanke på EU:s ställning som den största ekonomin i världen, är det viktigaste politiska redskapet både för att stödja europeiska intressen, investeringar och affärsmöjligheter och för att främja europeiska värderingar utomlands, samtidigt som den skapar ekonomisk tillväxt, investeringar och arbetstillfällen på hemmaplan. Parlamentet stöder kommissionens mål att främja synergier mellan handelspolitiken och politiken för den inre marknaden och rekommenderar att sysselsättningsfrämjande åtgärder prioriteras inom dessa politikområden.

4.  Europaparlamentet påminner om att liberalisering av handeln leder till högre produktivitet, bidrar till ökad extern konkurrenskraft och ligger redan nu till grund för nästan vart sjunde arbetstillfälle på den inre marknaden samt innebär stora fördelar för konsumenterna.

5.  Europaparlamentet anser att i de nuvarande ekonomiska och kommersiella sammanhangen är protektionistiska åtgärder föråldrade och t.o.m. i vissa fall destruktivt eftersom europeiska varor och tjänster är en del av globala värdekedjor. Parlamentet anser dock att det är nödvändigt att uppdatera EU:s befintliga handelspolitiska skyddsinstrument för att på ett lämpligt sätt svara på konkurrensbegränsande metoder som påverkar den internationella handeln i en globaliserad värld. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka de gränsöverskridande värdekedjorna för varor och tjänster, för att därigenom öka våra ekonomiers konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten genom att minska omotiverade handelshinder.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att spelreglerna är desamma för EU och dess handelspartner. Parlamentet påminner om att EU måste använda alla tillgängliga redskap för att motverka illojal konkurrens och bristande efterlevnad både av WTO:s principer och av de åtaganden som ingåtts av dess handelspartner.

7.  Europaparlamentet anser att europeiska små och medelstora företags delaktighet i globala värdekedjor har en direkt anknytning till internationaliseringsprocessen. Parlamentet begär i detta avseende att kommissionen ska vidta fler åtgärder för att underlätta för små och medelstora företag att få tillträde till tredjelandsmarknader.

8.  Europaparlamentet välkomnar strategins kommentarer om den betydelse som utländska direktinvesteringar har för medlemsstaterna och den inre marknaden, och stöder alla insatser för att uppmuntra till större utländska direktinvesteringar i Europa.

9.  Europaparlamentet konstaterar att offentlig upphandling står för 15-20 % av den globala bruttonationalprodukten och instämmer med kommissionen i att det krävs ett holistiskt och ambitiöst förhållningssätt till offentlig upphandling, framför allt inom ramen för TTIP, där endast 32 % av Förenta staternas marknad för närvarande är öppen för EU:s företag. Parlamentet konstaterar att EU redan i stor utsträckning har öppnat sina marknader för offentlig upphandling, men att europeiska företag fortfarande drabbas av restriktioner utomlands och brist på ömsesidighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt vidta åtgärder för att påtagligt förbättra ett ömsesidigt och transparent marknadstillträde för europeiska företag utomlands samtidigt som det öppna tillträdet till den inre marknaden bevaras. Parlamentet noterar kommissionens ändrade förslag om ett instrument för internationell upphandling.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nya direktiven om offentlig upphandling och koncessioner följs i alla handelsförhandlingar, i synnerhet när det gäller definitionen av samarbete mellan offentliga aktörer, undantag, tillträde för små och medelstora företag och tillämpningen av kriteriet ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”. Parlamentet uppmanar till en snabbare övergång till e-upphandling för att främja företagens, i synnerhet små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling.

11.  Europaparlamentet anser att det är i överensstämmelse med sunda rättsliga och logiska principer att klagandena i utredningar är tvungna att styrka sina påståenden och bevisa att de åtgärder som avses ligger i den vidare gemenskapens intresse.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens löfte att inga handelsavtal kommer att försämra det som åstadkommits genom de europeiska konsumentskyddsnormerna, inte heller i samband med den digitala revolutionen. Parlamentet betonar att man kommer att fortsätta att noggrant kontrollera att detta löfte inte bryts under de pågående förhandlingarna.

13.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stödja konsumenter när det gäller gränsöverskridande handel med varor och tjänster med tredjeländer, till exempel kontaktpunkter på nätet som erbjuder information eller rådgivning vid tvister.

14.  Europaparlamentet instämmer med kommissionen i att handelspolitiken endast kan fungera om Europa fortsätter att fokusera på att undanröja hinder för den inre marknadens fullbordande, tar itu med fragmenteringen av regleringen, minskar byråkratin och främjar en ökad konkurrens inom den inre marknaden, särskilt inom servicesektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta parlamentets rekommendationer om hur icke-tariffära hinder ska kunna avlägsnas inom den inre marknaden för att säkerställa frihandel både innanför och utanför unionens gränser. Parlamentet välkomnar kommissionens åtaganden att se till att alla viktiga handelsinitiativ omfattas av heltäckande konsekvensbedömningar och uppmuntrar också till efterhandsutvärderingar. Parlamentet stöder en ökad ömsesidig öppenhet och bättre regleringsprocesser inom handelsavtal utan att det görs intrång på den nationella rätten att reglera.

15.  Europaparlamentet noterar förhandlingarna om ett avtal om handel med tjänster (TiSA) och understryker att eftersom tjänster redan står för 70 % av EU:s BNP och sysselsättning, måste tjänsteleverantörer ges bättre tillträde till marknader utanför Europa. Parlamentet kräver att förhandlingarna om TiSA ska vara förenliga med de ståndpunkter som fastställts i parlamentets resolution. Parlamentet påminner om att kommissionen bör ta hänsyn till medlemsstaternas skiftande behov vid förhandlingarna om listor över åtaganden i TiSA och TTIP. Parlamentet välkomnar samtidigt löftet om att inte kräva att regeringarna ska ändra hur de reglerar eller finansierar offentliga tjänster.

16.  Europaparlamentet noterar TTIP-förhandlingarna och betonar att ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna är av stor politisk betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta parlamentets rapport, och särskilt yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Parlamentet kräver att förhandlingarna ska slutföras så snart som möjligt, så att de leder till ett ambitiöst, heltäckande och balanserat avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva ett starkare tryck på sina amerikanska motparter att komma med förslag och åtaganden för att föra förhandlingarna framåt.

17.  Europaparlamentet erkänner att transparens i handelspolitiken är viktigt för konsumenternas förtroende för bättre lagstiftning och legitimiteten för EU:s handelspolitik utomlands. Kommissionen uppmanas därför att bibehålla högsta möjliga transparens i handelsförhandlingarna, däribland tillgång till förhandlingstexter och genom samråd med det civila samhället genom hela processen.

18.  Europaparlamentet efterlyser större internationellt samarbete på regleringsområdet, särskilt med Förenta staterna och Japan.

19.  Europaparlamentet välkomnar det fokus som läggs på den digitala inre marknaden som en del av den globala digitala marknaden och på att förebygga nya hinder för handel med digitala varor och tjänster samt e-tjänster. Parlamentet understöder alla åtgärder för att öka ett fritt dataflöde, förutsatt att de europeiska dataskyddsbestämmelserna respekteras, liksom alla insatser för att underlätta e-handel på multilateral nivå och parallellt med WTO. Parlamentet betonar vikten av att EU:s bestämmelser om uppgiftsskydd iakttas. Parlamentet instämmer helt och hållet med uttalandet att regleringssamarbete, ömsesidigt erkännande och harmonisering av normer utgör de bästa redskapen för att bemöta den digitala ekonomins utmaningar.

20.  Europaparlamentet uppmärksammar den höga graden extern konkurrenskraft hos EU:s tjänsteleverantörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för handelsförhandlingarna eftersträva både en successiv och ömsesidig liberalisering av tjänster och en politik för ökad transparens och förutsebarhet i fråga om regler och bestämmelser, för att medborgare och företagare i utvecklingsländer ska kunna få tillträde till ett bredare urval av tjänster, av vilka vissa kan tillhandahållas av ytterst konkurrenskraftiga europeiska tjänsteleverantörer.

21.  Europaparlamentet uppmanar till förhandlingar, inom eller parallellt med handelsavtalen, om ökad rörlighet för yrkesverksamma, arbetstagare och studerande och erkännande av yrkeskvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa åtgärder är förenliga med de principer som anges i tjänstedirektivet, särskilt artikel 16. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om den nuvarande situationen i fråga om blåkortsdirektivets genomförande och om huruvida det fungerar i praktiken.

22.  Europaparlamentet uppmanar till användning och framtagning av ytterligare internationella tekniska standarder på grundval av konsekvensbedömningar och uppmuntrar alla insatser för att garantera att EU:s handelspartner fullt ut deltar i de internationella standardiseringsorganen. Parlamentet anser emellertid inte att avsaknaden av en gemensam internationell standard bör stå i vägen för ömsesidigt erkännande av likvärdighet, i tillämpliga fall, och inte heller för ansträngningar för att uppnå gemensamma transatlantiska tekniska standarder.

23.  Europaparlamentet framhåller att det, utöver ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaternas tull- och marknadskontrollmyndigheter, behövs ett digitaliserat tullkontrollsystem för snabbare överföring av varor och för att ta itu med förfalskningar inom globala leveranskedjor, samtidigt som man sörjer för kvaliteten på kontroller och konsumentskydd avseende importerade varor och tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att hindra att varor som tillverkats i strid med immateriella rättigheter kommer in i EU och för att alla handelspartner ska främja skyddet av de immateriella rättigheterna.

24.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att främja innovation och kvalitet som ett mervärde hos europeiska produkter. Parlamentet konstaterar att erkännandet av geografiska beteckningar i handelsavtal bör vara en prioritet.

25.  Europaparlamentet ser positivt på kommissionens åtgärder för att bekämpa korruption genom internationell handel.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att allvarligt överväga tanken på att inrätta en gemensam EU-tulltjänst för en effektivare tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.

27.  Europaparlamentet betonar att EU:s nya handelsstrategi inte kan begränsas till att inleda nya förhandlingar utan även måste säkerställa ett korrekt genomförande av framförhandlade avtal och bekämpa tillkomsten av nya omotiverade icke-tariffära hinder mellan EU och dess handelspartner, som begränsar företagens faktiska tillträde till utländska marknader.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Antanas Guoga, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Marlene Mizzi, Robert Rochefort, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Edward Czesak, Julia Reda, Dariusz Rosati, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen, Kerstin Westphal


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (7.6.2016)

till utskottet för internationell handel

över en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar

(2015/2105(INI))

Föredragande av yttrande: Esther Herranz García

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken har varit en pelare i den europeiska politiken sedan ikraftträdandet 1962. Parlamentet påminner om att EU sedan inrättandet av den gemensamma jordbrukspolitiken har insisterat på ”gemenskapspreferensen”, som ger privilegier till produkter som kommer från medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet framhåller att EU:s gemensamma jordbrukspolitik fungerar helt annorlunda än viktiga jordbrukspolitiska områden i andra delar av världen, där jordbruksstödet är kopplat direkt till pris eller till produktionsvolym och har en kontracyklisk karaktär. Parlamentet anser att det i denna situation är viktigt att förhandla om jordbruksfrihandelsavtal som inte destabiliserar den europeiska jordbruks- och landsbygdssektorn.

3.  Europaparlamentet betonar att jordbrukshandeln och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin spelar en nyckelroll för att driva på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsskapandet, i synnerhet i landsbygdsområden, samt understryker att investeringar i branschen och framflyttandet av EU:s ståndpunkt som spelare på en global marknad är avgörande för framtiden för jordbruket inom unionen.

4.  Europaparlamentet är medvetet om att EU:s jordbrukare kommer att behöva hantera stora handelsutmaningar i framtiden, och anser därför att en stabil gemensam europeisk ram som stöder EU:s jordbrukare genom den gemensamma jordbrukspolitiken är ett oundgängligt villkor för att uppmuntra investeringar och främja tillväxt inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.

5.  Europaparlamentet välkomnar att det i kommissionens meddelande Handel för alla hänvisas till den jordbruksbaserade livsmedelssektorn som en sektor där exportmöjligheterna är mycket viktiga och aktivt bör främjas genom en ny gemensam handels- och investeringsstrategi.

6.  Europaparlamentet insisterar på att man måste säkerställa större samstämdhet mellan de åtgärder som föreslås inom ramen för EU:s nya handelsstrategi och de åtgärder som vidtas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, i syfte att garantera tillräckliga inkomster för jordbrukarna och bevara en europeisk produktionsmodell som respekterar miljön, djuren, säkra livsmedel och regional balans. Parlamentet påminner om det behov, som parlamentet redan betonade i sin resolution av den 8 juli 2015 om TTIP, av att garantera den europeiska jordbruksmodellens ekonomiska och sociala bärkraftighet.

7.  Europaparlamentet beklagar att meddelandet Handel för alla inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till jordbrukssektorns multifunktionella roll och specifika särdrag, som en viktig faktor att beakta vid utarbetandet av EU:s handelspolitik.

8.  Europaparlamentet anser att det med hänsyn till den aktuella jordbrukskrisen är av avgörande betydelse att öppna nya marknader för EU:s jordbruksprodukter, såsom mejeriprodukter, kött och levande djur samt frukt och grönsaker. Parlamentet betonar vikten av en kartläggning av nya avsättningsmöjligheter med hög köppotential.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar till förhandlingar om och godkännande av endast sådana bilaterala eller multilaterala avtal med tredjeländer som är välavvägda och som kan förväntas ge ett lämpligt skydd för känsliga sektorer och ett fullgott skydd för alla europeiska jordbruksprodukter. Parlamentet stöder med kraft ett uteslutande av sektorer som kan komma att påverkas mycket negativt.

10.  Europaparlamentet anser att spårbarhet för jordbruksprodukter och effektiva ursprungsregler måste försvaras i förhandlingarna om frihandelsavtal, så att man undviker en situation där dessa regler undergrävs av andra avtal mellan EU:s frihandelspartner och andra tredjeländer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utesluta känsliga jordbruksprodukter från alla former av kumulation av ursprungsregler. Parlamentet påminner kommissionen om att syftet med frihandelsförhandlingarna är att underlätta handeln med äkta EU-produkter och med EU:s frihandelspartners produkter .

11.  Europaparlamentet anser att man måste ta hänsyn till småbrukare och sårbara områden. Parlamentet anser att EU måste upprätthålla sitt starka varumärke för högkvalitativ produktion. Parlamentet anser att man bör ha en nära kontakt med intressenter inom den europeiska jordbruksbaserade livsmedelsindustrin innan man inleder nya frihandelsförhandlingar.

12.  Europaparlamentet anser att de frihandelsavtal som är på väg att slutas med Kanada och de man förhandlar om med Förenta staterna och Mercosur samt planerar för med Australien och Nya Zeeland kommer att innebära att man öppnar upp EU-marknaden för de mest konkurrenskraftiga jordbruksproducenterna i världen och de som har störst exportpotential. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att försvara känsliga jordbruksprodukter på ett lämpligt sätt.

13.  Europaparlamentet påminner om att Förenta staterna fortsätter att vara EU:s största marknad för export av jordbruksprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att TTIP-förhandlingarna leder till ett ambitiöst, heltäckande och balanserat handels- och investeringsavtal av hög kvalitet som skulle kunna främja en hållbar och inkluderande tillväxt samt ökade handelsflöden för EU:s jordbrukssektor.

14.  Europaparlamentet anser att man måste stärka jordbrukets mervärde och genomföra marknadsföringskampanjer i syfte att öppna nya marknader. Parlamentet understryker framför allt att det är mycket viktigt att stärka de europeiska kvalitetsordningarna, eftersom de säkerställer det bästa möjliga varumärket för europeiska produkter på världsmarknaden, vilket indirekt är till nytta för hela det europeiska jordbruket.

15.  Europaparlamentet anser emellertid att det är av största vikt att den inhemska efterfrågan uppmuntras, främst i fråga om konsumtion av frukt och grönsaker, eftersom man i 24 av de 28 medlemsstaterna konsumerar mindre än den dagliga portion på 400 gram som rekommenderas av Världshälsoorganisationen.

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens realistiska bedömning rörande den konstanta bristen på framsteg i utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet anser att även om det är oundvikligt med multilaterala förhandlingar så är det tydligt att utvecklingsagendan från Doha inte har uppfyllt den Europeiska jordbruksproducerande livsmedelsindustrins förväntningar, trots ensidiga eftergifter från EU vid bland annat den 10:e ministerkonferensen i Nairobi. Parlamentet uppmanar därför EU att fastställa en ny och mer effektiv strategi för multilaterala förhandlingar inom Världshandelsorganisationen.

17.  Europaparlamentet understryker betydelsen av associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal med Georgien, Moldavien och Ukraina för EU:s jordbrukssektor, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt se till att dessa avtal omsätts fullt ut.

18.  Europaparlamentet anser att vid handelsförhandlingar som direkt påverkar Europeiska jordbruksintressen måste den kommissionsledamot som ansvarar för jordbruk ges en ledande roll för alla jordbruksaspekter. Parlamentet anser, med hänsyn till en fungerande kollegialitet inom kommissionen, att inga beslut rörande handelsavtal någonsin får tas om de strider mot denna kommissionsledamots bedömning av vad som ligger i EU-jordbrukets grundläggande intresse.

19.  Europaparlamentet betonar att jordbruket är ett strategiskt viktigt politikområde, att jordbruket ligger till grund för en tryggad livsmedelsförsörjning och för alla européers livsstil och att EU:s strategi bör vara förenlig med den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i EUF-fördraget. Parlamentet avvisar därför alla former av förhandlingar i vilka investeringsinsatserna från den europeiska jordbruksbaserade livsmedelssektorn äventyras eller i vilka det europeiska jordbruket endast utnyttjas som en bricka i förhandlingarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att sluta sätta industrins och tjänstesektorns intressen före jordbrukssektorns.

20.  Parlamentet beklagar dessutom situationer i vilka jordbrukarna drabbas av konsekvenserna av politiska konflikter som inte har sitt ursprung i jordbruksnäringen.

21.  Europaparlamentet betonar det hot som den ackumulerande effekten av tullmedgivanden utgör, oberoende av om dessa kommer från multilaterala eller bilaterala förhandlingar eller från autonoma program, såsom det allmänna preferenssystemet. Parlamentet påminner om att 71 % av EU:s livsmedelsimport redan sker utan tullavgifter.

22.  Parlamentet anser att handelsavtalen måste innehålla skyddsklausuler avseende bestämmelserna, vilka ska kunna aktiveras genom förenklade och flexibla mekanismer.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen till stor försiktighet när den utarbetar eller ser över erbjudanden om marknadstillträde i handelsförhandlingar, och att fastställa en strategi för att skydda känsliga sektorer. Parlamentet begär att sådana erbjudanden systematiskt ska grundas på en uttömmande bedömning av vilka effekter nya handelsmedgivanden för tredjeländer får för den europeiska jordbrukssektorn.

24.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen måste lägga fram en separat konsekvensbedömning för varje nytt förslag till handelsavtal, inbegripet en analys av effekterna på de lokala och regionala marknaderna. Parlamentet ser fram emot resultatet av konsekvensbedömningen av den kumulativa effekten av de olika kvoter för känsliga produkter som redan har beviljats våra partners (under förhandling eller planerade), såsom kommissionen utlovade vid rådets (jordbruk och fiske) möte den 11 april 2016.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid förelägga parlamentet sina resultat och att invänta parlamentets ståndpunkt innan något handelserbjudande godtas eller läggs fram, och att ändra eller dra tillbaka erbjudanden som redan har lagts fram eller håller på att förberedas, om en bedömning av deras konsekvenser visar på negativa effekter för känsliga produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av öppnandet av EU:s marknader för den globala marknaden för jordbruksprodukter.

26.  Europaparlamentet betonar att EU:s jordbruks- och livsmedelsindustri är en stark sektor i unionens ekonomi, som kännetecknas av kvalitet, mångfald och innovativ produktion och ger ett viktigt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning.

27.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas skyddet för små och medelstora jordbruksföretag, både under avtalsförhandlingarna och vid analysen av konsekvensbedömningarna av avtalen.

28.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör översända tydliga och tillförlitliga tullupplysningar till parlamentet angående varor som importeras till unionen och att dessa varor bör övervakas.

29.  Europaparlamentet framhåller att de höga europeiska standarderna på områdena för miljö, livsmedelssäkerhet, djurs välbefinnande och sociala standarder, vilka återspeglar våra samhälleliga värderingar och efterfrågas av de europeiska konsumenterna, ger de europeiska jordbrukarna en ekonomisk nackdel jämfört med jordbrukare i tredjeländer, på grund av produktionsmodellerna, storleken på produktionsstrukturerna och de ofta lägre standarderna i tredjeländerna. Parlamentet anser att handelsavtalen bör främja lika konkurrensvillkor för de olika handelsaktörerna, så att EU:s jordbrukare kan dra full nytta av tullmedgivandena utan att utsättas för illojal konkurrens.

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera att EU:s livsmedelssäkerhetsnormer och miljönormer skyddas genom tillämpning av mekanismer för ömsesidighet och genom bibehållande av grundläggande värden, såsom försiktighetsprincipen, hållbart jordbruk och en hög nivå för spårbarhet och produktmärkning. Parlamentet konstaterar att det finns stora skillnader i normerna för djurens välbefinnande internationellt, och fördömer användandet av den minsta gemensamma nämnaren i handelsavtal.

31.  Europaparlamentet insisterar på att man måste stärka importkontrollerna vid gränserna liksom de kontroller som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor gör av produktionsvillkoren och saluföringen i de länder som exporterar till EU, för att garantera att EU:s standarderna respekteras.

32.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet av djurens välbefinnande är dåligt i många av EU:s ledande handelspartner, exempelvis i USA där det saknas federala lagar som skyddar livsmedelsproducerande djur före slakt. Parlamentet kräver att kommissionen inkluderar djurens välbefinnande som en handelsfråga i alla pågående och framtida bilaterala och multilaterala handelsförhandlingar, med krav på att all import av djurprodukter från utvecklade länder ska uppfylla EU:s lagar om djurens välbefinnande, och import från utvecklingsländerna ska uppfylla motsvarande normer.

33.  Europaparlamentet betonar att man i handelsförhandlingar mellan EU och tredjeländer bör ägna särskild uppmärksamhet åt användningen av växtskyddsmedel, särskilt de olika inställningarna till deras användning, eftersom EU har betydligt striktare normer för användning av växtskyddsmedel än tredjeländer.

34.  Europaparlamentet understryker vikten av att det i avtalen med tredjeländer inte förekommer några bestämmelser som kan minska eller försvaga de garantier som EU för närvarande ger till konsumenter inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, särskilt vad gäller användning av produkter som framställts genom genetisk modifiering eller kloning.

35.  Europaparlamentet anser att endast jordbruksprodukter bara bör få importeras till EU om de uppfyller de europeiska kraven för konsument-, djur- och miljöskydd och respekterar de sociala miniminormerna.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte tillåta import av jordbruksprodukter som saluförs till allmänheten för ett pris som understiger den verkliga produktionskostnaden, för att undvika alla former av social, ekonomisk och miljömässig dumpning.

37.  Europaparlamentet insisterar på att konsumenterna måste ges korrekt information om särdragen hos de produkter som är föremål för handel.

38.  Med hänsyn till att geografiska ursprungsbeteckningar är en av det europeiska jordbrukets största konkurrensfördelar, och att man för produkter från tredjeländer också kan ansöka om skydd genom EU:s system för geografisk ursprungsbeteckning, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att även i fortsättningen inta en principfast hållning i denna fråga, inbegripet i TTIP-förhandlingarna. Parlamentet anser vidare att ingångna avtal som inte skyddar de geografiska beteckningarna inte bör undertecknas.

39.  Europaparlamentet beklagar att inom ramen för nyligen slutförda eller pågående handelsförhandlingar endast en kort förteckning över EU:s geografiska ursprungsbeteckningar skyddas av våra handelspartner. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa regler för att garantera en hög skyddsnivå för alla geografiska ursprungsbeteckningar i EU på marknaderna i de tredjeländer med vilka förhandlingar pågår, tillsammans med lämpliga genomförandeåtgärder.

40.  Europaparlamentet konstaterar att skydd och erkännande av geografiska ursprungsbeteckningar i tredjeländer kan vara av stort värde för hela EU:s jordbruks- och livsmedelssektor, och anser att skyddsåtgärder och insatser för att motverka förfalskningar bör ingå i alla handelsavtal.

41.  Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att vissa viktiga beteckningar, som åtnjuter skydd på europeisk nivå, betraktas som generiska eller semigeneriska benämningar i handelsavtalet med Kanada. I detta avseende uppmanar parlamentet kommissionen att vid handelsförhandlingarna ge sitt stöd till länder som ännu inte har några system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar, i syfte att upprätta effektiva system som är jämförbara med vad som redan används i EU.

42.  Europaparlamentet framhåller vikten av framsteg på området för sanitära, fytosanitära och andra icke-tariffära hinder mot handel på jordbruksområdet, inom alla frihandelsförhandlingar, särskilt vad gäller de ”absoluta gränser” som EU fastställer när det gäller sådana aspekter som kan inverka på konsumenternas hälsa.

43.  Europaparlamentet understryker att handelsförhandlingar på inga villkor får användas för att ändra eller revidera EU-lagstiftning.

44.  Europaparlamentet betonar att man i samband med TTIP och andra pågående förhandlingar om regleringsfrågor bör sträva efter ett bredare internationellt regleringssamarbete i jordbruksfrågor som även kan ge positiva spridningseffekter i tredjeländer, i synnerhet i utvecklingsländer.

45.  Europaparlamentet betonar att EU bör främja innovation för att förbättra produktiviteten som ett sätt att hantera världens befolkningsökning, genom att stödja initiativ som bland annat syftar till att bekämpa klimatförändringar och hjälpa jordbrukare att i högre grad anpassa sig till miljöproblemen i allmänhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.6.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Jordi Sebastià, Jasenko Selimovic, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean Arthuis, Bas Belder, Franc Bogovič, Angélique Delahaye, Jean-Paul Denanot, Michela Giuffrida, Manolis Kefalogiannis, Norbert Lins, Stanislav Polčák, Annie Schreijer-Pierik, Tibor Szanyi, Hannu Takkula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

16.6.2016

 

 

 

resultat

+:

–:

0:

30

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laima Liucija Andrikienė, Tiziana Beghin, Daniel Caspary, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Yannick Jadot, Ska Keller, Alexander Graf Lambsdorff, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Goffredo Maria Bettini, Agnes Jongerius, Sander Loones, Bolesław G. Piecha, Fernando Ruas, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georges Bach, Eider Gardiazabal Rubial, Jan Keller, Dominique Martin, Giulia Moi, Jozo Radoš, Dario Tamburrano, Hermann Winkler

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy