Förfarande : 2016/2032(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0222/2016

Ingivna texter :

A8-0222/2016

Debatter :

PV 14/09/2016 - 19
CRE 14/09/2016 - 19

Omröstningar :

PV 15/09/2016 - 11.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0358

BETÄNKANDE     
PDF 566kWORD 185k
29.6.2016
PE 576.834v02-00 A8-0222/2016

om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mer diversifierad finansiering till små och medelstora företag i en kapitalmarknadsunion

(2016/2032(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Othmar Karas

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESERVATION
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mer diversifierad finansiering till små och medelstora företag i en kapitalmarknadsunion

(2016/2032(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2014(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2014(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om att bygga en kapitalmarknadsunion(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om familjeföretag i Europa(9),

–  med beaktande av debatten den 13 april 2016 på grundval av de muntliga frågorna från PPE, S&D, ECR, ALDE och GUE/NGL om översynen av SMF-stödfaktorn(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2011 En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2015 Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion (COM(2015)0468),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (2014/C 19/04),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner(11),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens enkät från december 2015 om tillgång till finansiering för företag i euroområdet – april till september 2015,

–  med beaktande av det andra samrådsdokumentet i december 2015 från Baselkommittén för banktillsyn om en översyn av den standardiserade metoden för kreditrisker,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 juni 2015 Utvärdering av förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (COM(2015)0301),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om gräsrotsfinansiering i EU:s kapitalmarknadsunion (”Crowdfunding in the EU Capital Markets Union”) (SWD(2016)0154),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag(12),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens månatliga nyhetsbrev av juli 2014(13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU (COM(2016)0023),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 30 november 2015 till förordning om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel,

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens rapport om små och medelstora företag och stödfaktorn för små och medelstora företag(14),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2015 Samfällt arbeta för jobb och tillväxt: de nationella utvecklingsbankernas roll som stöd för investeringsplanen för Europa (COM(2015)0361),

–  med beaktande av kommissionens rapport om förvarningsmekanismen 2016 av den 26 november 2015 (COM(2015)0691),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för utskottet för kultur och utbildning (A7-0222/2016), och av följande skäl:

A.  Mikroföretag, små och medelstora företag (SMF) och midcap-bolag spelar en viktig roll inom den europeiska ekonomin i fråga om sysselsättning och tillväxt, då SMF stod för 67 procent av den totala sysselsättningen, 71,4 procent av sysselsättningsökningen och 58 procent av mervärdet i den icke-finansiella affärssektorn i EU 2014(15).

B.  Det finns för närvarande inte någon uttrycklig definition av små och medelstora företag i unionens lagstiftning, mer än kategoriseringarna ”små företag” och ”medelstora företag” i redovisningsdirektivet.

C.  De europeiska SMF:en skiljer sig mycket åt och omfattar ett stort antal mikroföretag som ofta är verksamma inom traditionella sektorer, liksom ett växande antal nyetablerade företag och snabbväxande innovativa företag. Dessa företagsmodeller möter olika problem och har därmed olika behov av finansiering.

D.  De flesta europeiska SMF är framför allt verksamma på nationell nivå. Relativt få SMF är engagerade i gränsöverskridande verksamhet inom EU, och de som exporterar utanför unionen utgör en mycket liten minoritet.

E.  Bankerna står för 77 procent av den utestående SMF-finansieringen i Europa(16).

F.  Finansieringen av SMF ska vara så brett baserad som möjligt, för att säkerställa optimal tillgång till finansiering för SMF i var och en av ett företags utvecklingsfaser. Detta innefattar en lämplig lagstiftningsmiljö för alla finansieringskanaler, som bankfinansiering, kapitalmarknadsfinansiering, skuldebrev, leasing, gräsrotsfinansiering, riskkapital, person-till-person-lån osv.

G.  Institutionella investerare såsom försäkringsföretag ger ett viktigt bidrag till finansiering av SMF genom övergång och omvandling av risk.

H.  I sin rapport om SMF och SMF-stödfaktorn från mars 2016 fann EBA att det inte finns några belägg för att SMF-stödfaktorn har gett extra stimulans till utlåning till SMF jämfört med de stora företagen. EBA konstaterade dock att det kan vara för tidigt att dra några skarpa slutsatser, med tanke på begränsningarna i dess utvärdering, i synnerhet att de tillgängliga uppgifterna är begränsade, att SMF-stödfaktorn introducerats relativt sent och att andra utvecklingstendenser kan ha osynliggjort effekterna av SMF-stödfaktorn och att stora företag använts som kontrollgrupp. EBA fann istället att bättre kapitaliserade banker generellt sett lånar mer till SMF och det är mer sannolikt att mindre och yngre företag känner av kreditbegränsningar än större och äldre företag. EBA noterar också att SMF-stödfaktorn infördes av lagstiftaren som en försiktighetsåtgärd för att inte äventyra utlåningen till SMF.

I.  Finansieringen till mikroföretag och SMF minskade mer under krisen än finansieringen till stora företag, trots att en viss förbättring just registrerats. SMF i euroområdet har också upplevt, och fortsätter alltjämt i viss mån att mötas av, en skärpning av bankernas krav på säkerheter(17).

J.  Sedan den första omgången undersökningar om tillgången till finansiering för SMF (SAFE) har det dominerande bekymret för SMF i euroområdet varit att ”hitta kunder” medan ”tillgång till finansiering” har rangordnats betydligt lägre sett till vad man bekymrar sig för. Den senaste undersökningen, som offentliggjordes 2015, visade att tillgången till extern finansiering för SMF skiljer sig markant åt mellan länderna i euroområdet. Tillgång till finansiering förblev ett större bekymmer för SMF än för stora företag.

K.  De nationella/regionala utvecklingsbankerna spelar en viktig roll som katalysatorer för långsiktig finansiering. De har trappat upp sina verksamheter, i syfte att kompensera för den nödvändiga skuldnedväxlingsprocessen i den kommersiella banksektorn. De spelar också en viktig roll för att genomföra EU:s finansiella instrument utöver vad som omfattas av Europeiska fonden för strategiska investeringar.

L.  Förbättrad tillgång till finansiering för SMF bör inte leda till en sänkning av finansiella standarder och regelverk.

M.  I Schweiz utgör WIR Bank ett kompletterande valutasystem som betjänar SMF, huvudsakligen med värdtjänster, byggnad, tillverkning, återförsäljning och professionella tjänster. WIR erbjuder en clearingmekanism där företag kan köpa av varandra utan att använda schweiziska franc. WIR används emellertid ofta i kombination med schweiziska franc i transaktioner med dubbel valuta. Handeln i WIR har en andel på 1–2 procent av Schweiz BNP. WIR har visat sig vara kontracykliskt med BNP, och denna tendens förstärks ytterligare i takt med antalet arbetslösa.

N.  I april 2015 rapporterades att direktivet om sena betalningar från 2011 hade införlivats korrekt av endast 21 av de 28 medlemsstaterna, trots att det då gått två år sedan sista införlivandedatum.

O.  Kommissionen varnar i sin rapport om förvarningsmekanismen 2016 att ”tillväxten har blivit alltmer beroende av den inhemska efterfrågan, i synnerhet måste investeringarna återhämta sig”, och å andra sidan, ”trots att konsumtionen har ökat på senare tid, är den inhemska efterfrågan ändå dämpad, delvis mot bakgrund av de stora behoven av skuldsanering i flera medlemsstater”.

P.  I rådets direktiv 2004/113/EG förbjuds könsdiskriminering när det gäller tillgång till varor och tjänster, däribland finansiella tjänster. Tillgången till finansiering har befunnits vara antingen det huvudsakliga hindret eller ett av de huvudsakliga hinder som kvinnliga entreprenörer upplever. Kvinnliga entreprenörer startar ofta med mindre kapital, lånar mindre och använder sig hellre av familjen än lån eller finansiering med eget kapital.

Diversifierad finansiering för en diversifierad SMF-sektor

1.  Europaparlamentet konstaterar att det förekommer stora skillnader mellan SMF, inbegripet mikroföretag, och midcap-bolag i medlemsstaterna, vilket återspeglas i deras affärsmodeller, storlek, geografiska position, socioekonomiska miljö, utvecklingsstadier, finansiella struktur, juridiska form och olika nivå av skolning i entreprenörskap.

2.  Europaparlamentet inser vilka utmaningar som SMF står inför, på grund av skillnaderna i finansieringsvillkor och i behoven för SMF mellan olika medlemsstater och regioner, särskilt vad gäller omfattningen av och kostnaden för tillgänglig finansiering, som påverkas av faktorer som är specifika för SMF och de länder och regioner där de är etablerade, inbegripet ekonomisk volatilitet, långsam tillväxt och större finansiell skörhet. Parlamentet noterar också andra utmaningar för SMF såsom tillgång till kunder. Parlamentet betonar att kapitalmarknaderna är fragmenterade och reglerade på olika sätt runtom i EU och att en del av den uppnådda integrationen har gått förlorad på grund av krisen.

3.  Europaparlamentet understryker att SMF:s behov av tillgång till olika och förbättrade offentliga och privata finansieringsalternativ inte upphör efter uppstartsfasen utan fortsätter genom hela deras livscykel, och påpekar att det behövs ett långsiktigt strategiskt förhållningssätt för att slå vakt om finansieringen till företagen. Tillgång till finansiering är även viktigt för att möjliggöra företagsöverlåtelser. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja SMF i denna process, framför allt under de första verksamhetsåren. Parlamentet noterar att sådan mångfald måste medföra en mångsidig och skräddarsydd arbetsmetod sett till regelverk och initiativ som ska stödjas. Parlamentet påpekar att det inte finns någon enda finansieringsform som passar alla och uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av en bred uppsättning skräddarsydda program, instrument och initiativ, för att kunna stödja företag under etablerings-, expansions- och överlåtelsefaserna, med beaktande av deras storlek, omsättning och finansieringsbehov. Parlamentet noterar att kvinnors företag oftare än mäns finns på tjänsteområdet och grundas på immateriella resurser. Den låga andelen kvinnor som driver SMF beror delvis på att de har svårare att få tillgång till finansiering. Parlamentet beklagar att det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter, vars mål är att främja lika möjligheter för kvinnor och män, hade ett förhållande på 60:40 för män resp. kvinnor som fick mikrolån 2016. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa att dess program med syfte att underlätta tillgång till finansiering för SMF inte missgynnar kvinnliga entreprenörer.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma den diskriminering som drabbar SMF som drivs av andra sårbara grupper i samhället.

5.  Europaparlamentet anser att en diversifierad, välreglerad och stabil sektor för finansiella tjänster, som erbjuder ett brett utbud av kostnadseffektiva och skräddarsydda alternativ, är det som bäst kan tillgodose de faktiska finansieringsbehoven för SMF och den reala ekonomin och gör långsiktig hållbar utveckling möjlig. Parlamentet understryker vikten av traditionella bankmodeller, däribland små regionala banker, sparkooperativ och offentliga institutioner i detta avseende. Parlamentet noterar här behovet av att säkerställa lika fokus på att förbättra tillgången till finansiering för både mikroföretag och enskilda näringsidkare.

6.  Europaparlamentet uppmanar SMF att betrakta hela EU som sin hemmamarknad och att utnyttja den inre marknadens potential för sina finansieringsbehov. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ till stöd för SMF och nystartade företag på en förbättrad inre marknad, och uppmanar kommissionen att fortsätta med att utarbeta förslag som skräddarsytts till behoven för SMF. Initiativet Startup Europe ska hjälpa små innovativa företag genom att stödja dem tills de får igång verksamheten. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av konvergens med regler och förfaranden i hela unionen och av att genomföra den s.k. Small Business Act. Kommissionen uppmanas att följa upp Small Business Act, något som ytterligare skulle hjälpa företagen att övervinna både fysiska hinder och regleringshinder. Parlamentet erkänner i detta sammanhang att innovation är en viktig drivkraft för hållbar tillväxt och sysselsättning i EU och att innovativa SMF särskilt bör uppmärksammas. EU:s sammanhållningspolitik och EU:s regionalfonder har en potential som källa för SMF-finansiering. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att garantera samordning, konsekvens och synergieffekter mellan de olika europeiska instrumenten och programmen till stöd för SMF såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI). Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja ett helhetsgrepp när det gäller spridning av information om EU:s finansieringsmöjligheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas enträget att göra ytterligare betydande förenklingar så att finansieringen blir mer attraktiv för SMF.

7.  Europaparlamentet påminner om att en mer harmoniserad rätts- och affärsmiljö som främjar punktliga betalningar vid kommersiella transaktioner är nyckeln för tillgång till finansiering. Parlamentet understryker i detta sammanhang de finansiella problem som SMF drabbas av och den situation av osäkerhet som leverantörer upplever till följd av sena betalningar från större bolag, offentliga institutioner och myndigheter. Kommissionen uppmanas att vid översynen av direktivet om sena betalningar bedöma införandet av särskilda åtgärder inriktade på att underlätta betalningar för SMF. Kommissionen uppmanas att offentliggöra sin rapport om genomförandet av direktivet om sena betalningar, planerad till den 16 mars 2016, och vid behov formulera nya förslag för att minimera risken för gränsöverskridande betalningar och störningar i kassaflödet i allmänhet.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att återuppta arbetet med att införa en verklig europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag genom offentliggörandet av grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (2015). Kommissionen uppmanas att ägna särskild uppmärksamhet åt särarten hos SMF och att se till att gränsöverskridande verksamhet inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag leder till att SMF får bättre tillgång till finansiering.

9.  Europaparlamentet noterar att framför allt nystartade företag och mikroföretag har svårt att få lämplig finansiering och att identifiera och uppfylla lagstadgade finansiella krav, särskilt i utvecklingsfasen. Parlamentet noterar bristen på harmonisering av nationell lagstiftning om SMF-skapande. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att minska de administrativa hindren och skapa en enda kontaktpunkt för alla regleringskrav för entreprenörer. Medlemsstaterna, EIB och nationella utvecklingsbanker uppmanas att i detta sammanhang ge information om finansieringsbehov och lånegarantisystem.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att identifiera onödiga hinder för finanssektorns finansiering av realekonomin, särskilt SMF och mikroföretag. Att uppnå en välfungerande europeisk kapitalmarknad är ett av de viktigaste initiativen för finanssektorn. Det är viktigt att förenkla eller ändra bestämmelser som får oavsiktliga negativa följder för SMF eller hämmar deras utveckling. Parlamentet betonar att detta inte bör leda till en onödig sänkning av finansiella regelverksstandarder samtidigt som en förenkling av lagstiftningen möjliggörs. Parlamentet understryker vidare att nya förslag från kommissionen inte får leda till mer komplicerade regelverk som kan påverka investeringarna negativt. Ett europeiskt förhållningssätt när det gäller ett finansiellt regelverk och kapitalmarknadsunionen bör vederbörligen beakta den internationella utvecklingen för att kunna undvika onödiga avvikelser och överlappningar i lagstiftningen och se till att Europa förblir en attraktiv plats för internationella investerare. Den europeiska ekonomin måste kunna attrahera en hög nivå på utländska direktinvesteringar, inbegripet direktinvesteringar avseende nyetableringar (greenfield), som stimulerar inte bara kapitalmarknaderna utan även private equity-branschen och riskkapital och investeringar i den etablerade europeiska industrin. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör anta en strategisk plan för att stödja finansieringen av SMF, med deras internationalisering i åtanke.

11.  Europaparlamentet påpekar återigen att ändrade regler för offentlig upphandling och koncessionsavtal inte får försvåra för SMF att få tillgång till upphandlingsmarknaden.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ägna mer uppmärksamhet åt oron över efterfrågeproblematiken för SMF, för att spegla den på ett mer ändamålsenligt sätt i rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet, i de landsspecifika rekommendationerna, och i efterhandsbedömningen av medlemsstaternas efterlevnad av rekommendationerna.

Bankernas utlåning till SMF

13.  Europaparlamentet konstaterar att banklån traditionellt sett är den viktigaste externa finansieringskällan för SMF i unionen, då finansiering från banker står för över tre fjärdedelar av SMF-finansieringen, att jämföra med mindre än hälften i USA, vilket gör SMF särskilt sårbara för en åtstramning av bankernas utlåning. Parlamentet noterar att finanskrisen bidrog till en fragmentering av bankfinansiering och banklånevillkor. Parlamentet beklagar de befintliga gapen, även om de gradvis blir mindre, mellan kreditvillkor för SMF i olika euroländer, vilket också återspeglar skillnader i riskperception och ekonomiska förhållanden. Parlamentet noterar bankunionens bidrag till att åtgärda denna fragmentering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktiv 2004/113/EG och att samarbeta med den finansiella sektorn när det gäller deras skyldighet att garantera fullständig och likvärdig tillgång till bankernas utlåning till SMF. Parlamentet betonar den viktiga och välutvecklade rollen för banker med regionala och lokala specialkunskaper om finansiering till SMF på grund av deras långvariga relationer med dessa företag. Parlamentet betonar att välutvecklade lokala banker, när sådana finns, har visat sig ändamålsenliga i att ge lån till SMF och undvika förluster. Parlamentet understryker därför betydelsen av att utveckla lokala banker.

14.  Europaparlamentet påpekar att digitalisering visserligen är på frammarsch och nya källor till finansiering därför håller på att framträda men att det fortfarande är helt nödvändigt att det förekommer traditionella kreditinstitut lokalt, särskilt på öar och i skärgårdar samt i landsbygd, glesbygd och yttre randområden, för att SMF ska få tillgång till finansiering.

15.  Europaparlamentet uppmanar bankerna att betrakta hela EU som sin hemmamarknad och att utnyttja den inre marknadens potential för att erbjuda finansiering till SMF, inbegripet SMF som inte har sin hemvist i den medlemsstat där det berörda finansinstitutet har sin hemvist.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka möjligheter att införa program för ”finansiering för utlåning” som skulle kunna göra pengar från ECB tillgängliga för banker med det enda syftet att låna ut till SMF. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheterna att utveckla initiativ för attrahera investeringar.

17.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som nationella och regionala utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner har för att finansiera SMF-sektorn. Parlamentet påminner om deras centrala roll i Efsis del för SMF, och om den roll de spelar för medlemsstaternas inblandning i Efsi-projekt. Banklån är fortfarande en viktig finansieringskälla för SMF. EIB/EIF bör öka sina ansträngningar för att förse SMF med expertis för att få tillgång till finansiering samt verktyg för att underlätta kontakterna med investerare som, bland annat European Angels Fund (EAF). Kommissionen uppmanas att bedöma vilken roll de nationella/regionala utvecklingsbankerna har som katalysator för en långsiktig finansiering för SMF, särskilt för att identifiera och sprida bästa praxis och att uppmuntra medlemsstaterna, i fall inga sådana enheter finns för närvarande, att inrätta nationella/regionala utvecklingsbanker på grundval av detta. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja en inkluderande tillväxt och säkerställa ökad samordning och konsekvens mellan all EU-investeringspolitik som är inriktad på SMF, bland annat Efsi, EU:s regionala fonder och Europeiska investeringsfonden.

18.  Europaparlamentet upprepar att det också är viktigt att förbättra bankernas utlåningskapacitet i fråga om SMF och öka deras förmåga att faktiskt låna ut till SMF. Parlamentet påpekar att finansiering från kapitalmarknaderna inte på egen hand kan bidra med tillräcklig finansiering och lämpliga finansieringslösningar, bland annat tillgång till kapital för SMF. Parlamentet noterar att en diversifiering av kreditkällor skulle leda till större stabilitet i finanssektorn.

19.  Europaparlamentet framhåller att en hälsosam, stabil och motståndskraftig banksektor är en grundförutsättning för att SMF ska få bättre tillgång till finansiering. Parlamentet påpekar att kapitalkravsförordningen (CRR) och kapitalkravsdirektivet (CRD IV), och i synnerhet den högre nivån och kvaliteten på kapital, är ett direkt svar på krisen och ligger till grund för finanssektorns förnyade stabilitet. Parlamentet välkomnar att kommissionen anser att utlåning till SMF är en av dess prioriteringar vid översynen av CRR. Kommissionen undersöker sätt att låta alla medlemsstater ge lokala kreditunioner möjlighet att verka utanför räckvidden av EU:s kapitalkravsregler för banker. Parlamentet understryker behovet av en aktsam lagstiftning för kreditföretag som garanterar både finansiell stabilitet samt möjligheter för kreditunioner att ge lån till konkurrenskraftiga priser.

20.  Europaparlamentet noterar de många regleringskraven som banker måste uppfylla och deras eventuella negativa inverkan på utlåningen till SMF samtidigt som man påminner om att kraven infördes som ett svar på finanskrisen. Parlamentet betonar behovet av att undvika dubbla rapporteringskrav och många rapporteringskanaler, och mer allmänt en onödig administrativ börda på kreditinstituten, i synnerhet de mindre bankerna. Kommissionen uppmanas att utvärdera den inverkan som lagstiftningskraven för banker har på utlåningen till SMF, med stöd från EBA och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM).

21.  Europaparlamentet noterar att utlåning till SMF inte var orsaken till finanskrisen. Parlamentet påminner om medlagstiftarnas beslut att införa SMF-stödfaktorn i CRR/CRD IV-ramen och att det var utformat för att låta kapitalkraven för SMF-utlåning ligga kvar på nivån för Basel II snarare än för Basel III. Parlamentet understryker vikten av SMF-stödfaktorn för att vidhålla och öka bankernas utlåning till SMF. Parlamentet noterar EBA:s rapport från mars 2016 om SMF-stödfaktorn. Parlamentet uttrycker sin oro över de eventuella negativa följderna om SMF-faktorn upphävs. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att behålla SMF-stödfaktorn, att utvärdera den vidare och undersöka huruvida tröskeln borde höjas för att ytterligare öka SMF:s tillgång till bankutlåning. Kommissionen uppmanas att undersöka vad som kan vara en lämplig rekalibrering av SMF-stödfaktorn, inbegripet storlek och tröskelvärde, och att undersöka möjlig samverkan med andra regleringskrav, samt externa aspekter som geografiskt läge och socioekonomisk miljö, i syfte att öka dess effekter. Kommissionen uppmanas att undersöka möjligheten att göra faktorn permanent. Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) uppmanas att stödja SMF-stödfaktorn och att överväga att sänka kapitalkraven för exponeringar mot SMF.

22.  Europaparlamentet betonar att aktsam riskbedömning och utvärdering av kvalitativ information är en av bankernas största styrkor, särskilt när det gäller komplex utlåning till SMF. Parlamentet anser att kunskapsnivån och medvetenheten inom bankvärlden när det gäller SMF:s speciella karaktär bör förbättras. Parlamentet understryker att den kreditinformation som banker mottar då de utvärderar SMF:s kreditvärdighet är sekretessbelagd.

23.  Europaparlamentet välkomnar de många initiativ som pågår för att göra standardiserad och transparent SMF-kreditinformation mer tillgänglig, vilket har potential att förbättra investerarnas förtroende. Parlamentet betonar dock behovet av att tillämpa proportionalitetsprincipen då sådan kreditinformation begärs.

24.  Europaparlamentet betonar att proportionalitet är en vägledande princip till vilken de europeiska institutionerna, de europeiska tillsynsmyndigheterna och SSM är bundna vid utarbetandet och genomförandet av föreskrifter, standarder, riktlinjer och tillsynsmetoder. Kommissionen uppmanas att i samförstånd med medlagstiftarna tillhandahålla vidare riktlinjer till ESA-myndigheterna och ECB/SSM om hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas och kräva att den ska behållas utan att regleringsstandarderna sänks samtidigt som en förenkling av lagstiftningen möjliggörs.

25.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med garantier från tredje part i låneavtal för entreprenörer. Större hänsyn måste tas till sådana tredjepartsgarantier då kreditvärderingar utförs samt till tillsynsregler och tillsynspraxis.

26.  Europaparlamentet påminner om att kreditinstituten måste förklara sina kreditvärderingsbeslut på begäran från SMF. Kommissionen uppmanas att utvärdera genomförandet av denna bestämmelse och skärpa bestämmelserna i artikel 431.4 i CRR och att uppmuntra återkopplingen till SMF. Parlamentets noterar kommissionens pågående diskussioner med relevanta intressenter i syfte att förbättra kvaliteten och konsekvensen i sådan återkoppling. Parlamentet noterar att denna återkoppling bör vara utgångspunkten för att finna informationskällor och rådgivning om annan finansiering än bankfinansiering.

27.  Europaparlamentet konstaterar att kreditbetygen är en viktig och ibland avgörande del av investeringsbeslut. Parlamentet uppmärksammar att det i vissa medlemsstater finns ett internt ratingsystem (ICAS) som förvaltas av de nationella centralbankerna för att bedöma godtagbarheten av säkerheter och som gör det möjligt för SMF att få en bedömning av sin kreditvärdighet. Parlamentet uppmanar kommissionen, ECB och de nationella centralbankerna att ytterligare undersöka om och hur dessa system kan användas för att hjälpa SMF att få tillgång till kapitalmarknader.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EBA att tillhandahålla fler riktlinjer för genomförandet av den nuvarande anståndsförordningen. Kommissionen uppmanas att göra en konsekvensbedömning av det nuvarande anståndssystemet för nödlidande lån. Parlamentet påminner om att oreglerade lån på bankernas balansräkning hindrar att nya lån ges, särskilt till SMF. Parlamentet betonar att införandet av en lägsta tröskel för mindre allvarliga överträdelser skulle göra det enklare att undvika onödiga och omotiverade sänkningar av SMF:s kreditvärdighet. Parlamentet noterar de pågående samråd som Baselkommitténs för banktillsyn (BCBS) bedriver för definitionen av nödlidande exponeringar och anstånd.

29.  Europaparlamentet konstaterar att gränserna för bankers köp av statsobligationer eller ökningen av viktningen av dessa obligationer skulle öka kreditkostnaderna och öka konkurrenskraftsgapet inom EU.

30.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtogs av ECB den 10 mars 2016 och i synnerhet den nya serien av fyra riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (LTRO II) som kommer att skapa incitament för bankernas utlåning till realekonomin. Parlamentet understryker att penningpolitiken i sig inte skulle vara tillräckligt för att främja tillväxt och investeringar och att de måste åtföljas av en lämplig skattepolitik och strukturreformer.

31.  Europaparlamentet understryker vikten av offentliga institutioner som ett alternativ till privatbanker som en finansieringskälla för SMF.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga proportionaliteten runt förtidsinlösen av lån inom EU, såsom ett tak för att begränsa kostnaderna för SMF samt större transparens i avtal för SMF.

Andra finansieringskällor än banker för SMF

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en risktagnings- och kapitalmarknadskultur. Parlamentet upprepar att utbildning om finansmarknader för SMF är viktigt inte bara för att öka bankutlåningen utan också för att åstadkomma större användning av och acceptans för kapitalmarknadslösningar samt att uppmuntra kvinnor och unga människor att starta och expandera sina verksamheter, eftersom det gör det enklare att bedöma kostnader, fördelar och relaterade risker. Parlamentet betonar vikten av tydliga krav på finansiell information. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inkludera de grundläggande principerna av finansiell utbildning och affärsetik i läroplanen för gymnasium och universitet, och därmed främja ungdomars engagemang i SMF:s verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förbättra den finansiella skolningen och tillgången till finansiella färdigheter och kunskaper för SMF och att säkerställa utbyte av bästa praxis. Parlamentet påpekar dock att SMF också själva bär ett ansvar i detta avseende.

34.  Europaparlamentet understryker fördelarna med leasing för SMF genom att det frigör ett bolags kapital för ytterligare investeringar i hållbar tillväxt.

35.  Europaparlamentet noterar att kapitalmarknadsunionen utgör en möjlighet att både fylla lagstiftningsluckorna i den nuvarande ramen och harmonisera det gränsöverskridande regelverket. När banklånen inte uppfyller de finansiella och affärsmässiga behoven för SMF skapas det ett kapitalvakuum. Den pågående utvecklingen av kapitalmarknadsunionen och bankunionen måste åtföljas av återkommande ansträngningar för att få EU-processer och förfaranden att konvergera och utvärdera det befintliga regelverket, särskilt dess inverkan på SMF och den övergripande makrofinansiella och makroekonomiska stabiliteten. En sådan utvärdering bör göras med beaktande av rekommendationer när det gäller det praktiska genomförandet av införda åtgärder. Kommissionen uppmanas att se till att det finns ett lämpligt och skräddarsytt regelverk för emittenter som tillhandahåller finansiering till SMF, som inte är betungande för dem och som dessutom skapar förtroende hos investerare. I en omfattande och väl utformad kapitalmarknadsunion ska alla marknadsdeltagare med samma relevanta egenskaper möta en gemensam uppsättning regler, ha lika tillgång till en uppsättning finansiella instrument eller tjänster samt behandlas lika när de är aktiva på marknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för en kapitalmarknadsunion, som syftar till att säkerställa enklare tillgång till fler olika finansieringsalternativ för SMF. Parlamentet betonar att bankbaserade och kapitalbaserade finansieringsmodeller ska vara kompletterande.

36.  Europaparlamentet framhåller att det är dyrt för SMF att få tillgång till kapitalmarknader såsom lånemarknader och aktiemarknader. Parlamentet betonar att det krävs proportionerlig lagstiftning, med enklare och mindre betungande redovisnings- och börsnoteringskrav för SMF i syfte att minska dubbelarbetet och kostnaderna för deras tillträde till kapitalmarknaderna men utan att äventyra investerarskyddet eller den systembetingade finansiella stabiliteten. Parlamentet noterar införandet av ett minimisystem för offentliggörande för SMF i kommissionens förslag till en ny prospektförordning som för närvarande diskuteras. Parlamentet påpekar dock att regleringen inte får skapa alltför höga hinder vid övergången från t.ex. en storlekskategori till en annan eller mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag. Parlamentet anser därför att företräde bör ges åt ett stegvist tillvägagångssätt med gradvis ökande regleringskrav. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till de SMF-tillväxtmarknader för vilka förutsättningarna skapas i Mifid II och uppmanar till ett snabbt genomförande av detta instrument.

37.  Europaparlamentet understryker vikten av transparens, standardisering och offentlig tillgång till finansieringsinformation om SMF för investerare, tillsynsorgan och andra intressenter, för att de ska kunna förstå riskprofilen och fatta väl underbyggda beslut, och för att minska finansieringskostnaderna. Inrättandet av en europeisk databas som samlar in information om affärsstrategier och finansieringsbehov hos SMF och där de på frivillig basis skulle kunna föra in uppgifter och hålla dem uppdaterade skulle kunna tjäna detta syfte. Kommissionen uppmanas att överväga ett enda SMF-identifieringsnummer. Parlamentet uppmärksammar vidare den potential som erbjuds av strukturer som kopplar samman banker och andra aktörer än banker i syfte att ge stöd till SMF. Parlamentet välkomnar kommissionens SMF-informationsstrategi, särskilt kartläggningen av de mest relevanta stöd- och rådgivningsfunktionerna för SMF som söker alternativ finansiering i varje medlemsstat och främjar exempel på bästa praxis på EU-nivå och undersökningen av möjligheter att främja Europaomfattande informationssystem som sammanför SMF och tillhandahållare av alternativ finansiering.

38.  Europaparlamentet påminner om att redovisningsstandarder är avgörande genom att de formar det sätt på vilket information ges till tillsynsmyndigheter och investerare och genom att den administrativa bördan för företagen varierar beroende på vilka redovisningsstandarder som gäller. Parlamentet noterar de pågående diskussionerna om lämpligheten av att utforma särskilda gemensamma redovisningsstandarder för SMF, och ser fram emot ytterligare reflektioner som genomförs i denna fråga.

39.  Europaparlamentet betonar potentialen hos nya innovativa finanstekniska tjänster (FinTech) för att bättre sammanföra SMF med potentiella investerare. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra utvecklandet av FinTech-initiativ och undersöka de potentiella riskerna med och behovet av ett lämpligt harmoniserat regelverk på EU-nivå utan att kväva innovation.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja innovation genom utlåningsplattformar. Parlamentet uppmanar bankerna att betrakta användningen av sådan innovativ teknik som en positiv möjlighet. Parlamentet understryker att alternativa källor till finansiering erbjuder lösningar för nystartade företag, kvinnliga entreprenörer och innovativa SMF i synnerhet. Kommissionen uppmanas att utreda behovet av och potentialen i ett harmoniserat EU-regelverk för alternativa finansieringskällor i syfte att öka tillgången på denna typ av finansiering inom EU för SMF. För att systemet ska vara effektivt måste såväl SMF:en som långivaren vara fullt medvetna om de potentiella risker/möjligheter som är kopplade till finansieringsmekanismen. Parlamentet konstaterar att de befintliga lagarna och reglerna gällande gräsrotsfinansiering skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna och inte tycks ha främjat gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet välkomnar kommissionens bedömning av den befintliga ramen för gräsrotsfinansiering. Parlamentet stöder den valda linjen med fortsatt marknadsövervakning och övervakning av regleringsutvecklingen och incitament till tillnärmning av regleringsmetoder där man delar bästa praxis och underlättar gränsöverskridande investeringar. Parlamentet påminner samtidigt om att gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån inte ska överregleras, då detta skulle försämra deras utveckling. Kommissionen uppmanas att uppmuntra nya plattformar för privat kapitalfinansiering såsom mezzaninfinansiering och affärsänglar. Kommissionen uppmanas vidare att uppmuntra säker utlåning från privatpersoner till företag genom person-till-person-lån eller privatobligationer. Parlamentet betonar att det är viktigt att se till att dessa nya former av finansiering är helt förenliga med relevant skattelagstiftning och finansiell lagstiftning, så att de inte blir ett verktyg för skatteflykt eller finansiell opacitet. Parlamentet betonar behovet av att granska nuvarande lagstiftning i detta avseende.

41.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en ram för en enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS) och kalibrering av tillsynskraven för banker. Parlamentet noterar att det kan finnas både risker och fördelar förknippade med SMF-värdepapperisering. Parlamentet noterar de möjliga effekterna av dessa förslag på bankernas utlåning till och investeringar i SMF. Parlamentet betonar behovet av transparens när det gäller de underliggande riskerna och behovet av att bidra till det finansiella systemets stabilitet.

42.  Europaparlamentet noterar att heterogeniteten när det gäller nationell insolvenslagstiftning och tillhörande rättsosäkerhet utgör ett av hindren för gränsöverskridande investeringar i SMF och nystartade företag.. Parlamentet anser att förenklade och harmoniserade regler på området skulle stödja nystartade företag, mikroföretag samt SMF och förbättra affärsmiljön i EU. Parlamentet välkomnar därför kommissionens beslut att åtgärda denna fråga genom ett lagförslag, såsom angetts i dess handlingsplan för en kapitalmarknadsunion, och ser fram emot detta kommande förslag. Parlamentet anser att kommissionen bör överväga olika valmöjligheter för att genomföra en EU-insolvensram och lämna rekommendationer till medlemsstaterna så att de kan anta eller införa lagstiftning för effektiva och transparenta insolvensordningar och en tidsmässigt rimlig omstruktureringsprocess och för att undanröja administrativa och regleringsmässiga bördor som åläggs SMF såsom anges i de landsspecifika rekommendationerna.

43.  Europaparlamentet framhåller potentialen hos venture capital och annan riskkapitalfinansiering, särskilt för icke börsnoterade nystartade företag och innovativa SMF. Parlamentet noterar att dessa marknader är underutvecklade i EU. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på att se över lagstiftningen om europeiska riskkapitalfonder (EuVECA) och europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF). Parlamentet understryker dessutom det brådskande behovet av att kommissionen tar itu med fragmenteringen över de nationella gränserna inom hela den europeiska sektorn för investeringsfonder.

44.  Europaparlamentet betonar effekten av utformningen av bolagsskatts- och inkomstskattsstrukturer och möjliga skattelättnader för SMF:s interna finansieringskapacitet. Parlamentet uppmärksammar att beskattningen av SMF och vissa multinationella företag varierar stort i många medlemsstater, något som negativt påverkar SMF:ens konkurrenskraft och avsevärt minskar effektiviteten i finansieringen av SMF från olika källor. Parlamentet påpekar att SMF på grund av illojal skattepraxis från multinationella företags sida drabbas av upp till 30 procent mer skatt än vad som skulle ha varit fallet med en sund skattepraxis, vilket följaktligen påverkar deras interna finansieringskapacitet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens åtgärdspaket mot skatteflykt för att uppnå enklare, effektivare och rättvisare beskattning inom EU. Medlemsstaterna bör sträva efter rättvisa, effektiva och transparenta skattesystem som attraherar finansiering och investeringar så att SMF får bättre möjligheter att starta upp och växa. Parlamentet understryker behovet av att införa finansiella undantag för SMF, främst i deras inledande fas, så att de får tillräckligt med medel för efterföljande perioder av deras livscykel. Parlamentet understryker behovet av en beskattningspolitik som minskar det totala skattetrycket och sänker skatterna på arbete och företag. Parlamentet betonar vikten av att uppmärksamma problemet med skatteincitament som gynnar skuldsättning framför finansiering med eget kapital.

45.  Europaparlamentet påpekar att direkt statligt stöd som inte snedvrider konkurrensfördelarna ibland är nödvändigt för att få fram de nödvändiga medlen för nystartade företag, mikroföretag och SMF, särskilt när de socioekonomiska förhållandena inte medger tillgång till andra finansieringskällor. Parlamentet understryker vikten av transparens med avseende på offentliga system och statliga stödinvesteringar till SMF, samt uppkomsten av nya institut för finansiering och investeringar.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka och bygga vidare på erfarenheterna av den schweiziska WIR som grundades 1934 och som bygger på kreditclearing mellan SMF, med tanke på att WIR fungerar framgångsrikt som en makroekonomisk stabilisator i tider av kreditåtstramning eller vid likviditetskriser.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända en årlig rapport till Europaparlamentet, som beskriver hur långt genomförandeinitiativ kommit och vilken effekt de haft på att förbättra tillgången till finansiering för SMF i Europa. Kommissionen uppmanas att inkludera sin egen bedömning av den strategiska inriktningen och rekommenderade förändringar i tillämpliga fall.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska de befintliga instrumenten, som exempelvis strukturfonderna och andra relevanta program, när det gäller effektiviteten av deras ekonomiska stöd till SMF i förhållande till de avsedda målen och, i förekommande fall, med avseende på deras dämpande effekt på krisen för SMF.

49.  Europaparlamentet inser mikroföretagens och SMF:ens allt större betydelse inom kultursektorn och den kreativa sektorn för investeringar, tillväxt, innovation och sysselsättning, men även deras roll för att bevara och främja kulturell och språklig mångfald.

50.  Europaparlamentet framhåller att med publiceringen av resultaten av kommissionens undersökning om tillgången till finansiering i dessa sektorer (Survey on access to finance for cultural and creative sectors) i oktober 2013 visade det sig att företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn har enorma problem med att skaffa finansiering, och lider av ett underskott på uppskattningsvis mellan 8 och 13,3 miljarder euro.

51.  Europaparlamentet understryker att Eurostats siffror visar att 2,9 % av arbetskraften i EU, dvs. 6,3 miljoner människor, var anställda inom kultursektorn och den kreativa sektorn 2014, vilket är jämförbart med andelen anställda i bank- och försäkringssektorn. Parlamentet framhåller vidare att kultursektorn och den kreativa sektorn står för nästan 4,5 % av Europas ekonomi, men nästan 1,4 miljoner SMF som skapar och sprider kulturellt och kreativt innehåll i hela Europa, att sysselsättningen inom kultursektorn och den kreativa sektorn stadigt har ökat sedan 2008 och att dessa sektorer är bland de snabbast växande sektorerna i Europas ekonomi och skapar ca 4,2 % av EU:s BNP.

52.  Europaparlamentet inser att kultur och innovation är avgörande faktorer för att hjälpa regioner att bli attraktiva för investeringar. Parlamentet understryker att arbetstillfällen i kultursektorn och den kreativa sektorn sannolikt inte kommer att utlokaliseras, då de är knutna till specifika kulturella och historiska kunskaper som också bidrar till att bevara ett brett spektrum av traditionella konstformer och hantverk. Det är viktigt att stödja SMF som bedriver verksamhet på ett minoritetsspråk eller föga utbrett språk, vilket skyddar och främjar Europas kulturella och språkliga mångfald, och att stödja nya projekt som startas av unga personer som engagerar sig för att skydda kulturarvet.

53.  Europaparlamentet betonar att ytterligare främjande av och investeringar i kultursektorn och den kreativa sektorn kommer att bidra till att skapa nya arbetstillfällen och bekämpa ungdomsarbetslösheten, med tanke på det stora antalet ungdomar som studerar inom detta område. Enligt en färsk studie sysselsatte kultursektorn och den kreativa sektorn fler personer i åldrarna 15–29 år än alla andra ekonomiska sektorer (19,1 % av den totala sysselsättningen i denna sektor jämfört med 18,6 % i den övriga ekonomin)(18). Medlemsstaterna uppmuntras att förbättra utvecklingen av den kulturella och kreativa kompetensen och att inrätta nätverk för utveckling av företagarkompetens mellan systemen för högre utbildning och yrkesutbildning, kreativa företag och kultur- och konstinstitutioner för att främja ett interdisciplinärt synsätt. EU och medlemsstaterna uppmuntras att erbjuda fler lösningar för att uppmuntra utvecklingen av talanger och färdigheter inom kultursektorn och den kreativa sektorn genom att t. ex. tillhandahålla innovativa och flexibla bidrag för stöd till kreativitet och innovation och för talangutveckling.

54.  Europaparlamentet framhåller att enligt den studie som kommissionen genomförde 2013 hade hindren för finansiering inom kultursektorn och den kreativa sektorn mycket specifika kännetecken. Företagen har nämligen större svårigheter att attrahera kapital och investeringar p.g.a. en begränsad databas, brist på lättillgänglig information om finansieringskällor, beroendet av systemen för offentlig finansiering samt otillräcklig information p.g.a. problem med att värdera risker och bedöma immateriella tillgångar, t.ex. immateriella rättigheter.

55.  Europaparlamentet betonar därför att man måste erbjuda sektorsspecifika lösningar för att förbättra tillgången till finansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, nämligen utveckling av expertis när det gäller bedömning av de specifika riskerna med bristen på materiella säkerheter, beroendet av immateriella tillgångar och den osäkra marknadsefterfrågan i tider av digital förändring. Denna typ av expertis behövs både inom mikroföretag och SMF samt inom finansinstituten. Parlamentet framhåller att immateriella rättigheter kan accepteras som säkerhet. Parlamentet understryker hur viktigt det är med en harmoniserad rättslig ram med bestämmelser för beskattning och immateriella tillgångar i EU, vilken skulle kunna bidra till att attrahera investeringar i och finansiering av SMF inom kultursektorn och den kreativa sektorn.

56.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av garantiinstrumentet inom programmet Kreativa Europa, trots att det har blivit kraftigt försenat, då detta är en av de viktigaste åtgärderna för att ta itu med det akuta behovet av tillgång till lånefinansiering för innovativa och hållbara projekt inom kultursektorn och den kreativa sektorn, bl.a. mikroföretag, SMF, mindre föreningar och frivilligorganisationer utan vinstintresse samt är en av de viktigaste åtgärderna för att garantera den nödvändiga rimliga ersättningen till upphovsmännen. Parlamentet välkomnar initiativet med den integrerade utbildningssatsning avseende garantiinstrumentet, som erbjuds banker och finansiella mellanhänder. Parlamentet rekommenderar enträget att de åtgärder som krävs ska genomföras under 2016, som kommissionen ursprungligen föreslog. Finansieringsgapet förväntas överstiga 1 miljard euro per år enligt kommissionens förhandsutvärdering. Detta gap är det investeringsbelopp som går förlorat om företag med sunda affärsstrategier och goda riskprofiler antingen förvägras lån eller helt enkelt inte ansöker om lån på grund av att de saknar tillräckliga tillgångar som kan tjäna som säkerhet.

57.  Europaparlamentet välkomnar den nya rapport som offentliggjorts av medlemsstaternas expertgrupp om tillgång till finansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, en rapport som har tagits fram genom den öppna samordningsmetoden, och betonar att de rekommendationer som framförs i rapporten ska genomföras av kommissionen i syfte att skapa effektivare och mer innovativa instrument och för att underlätta tillgången till finansiering.

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 24, 22.1.2016, s. 2.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2014)0069.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0200.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0063.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2015)0268.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2015)0408.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0004.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2016)0006.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2015)0290.

(10)

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=CRE&reference=20160413&secondRef=ITEM-024&language=SV&ring=O-2016-000060.

(11)

EUT L 48, 23.2.2011, s. 1.

(12)

EUT L124/36, 20.5.2003,

(13)

https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/art2_mb201407_pp79-97en.pdf.

(14)

EBA/OP/2016/04, 23.03.2016.

(15)

Kommissionens årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2014/2015

(16)

Europeiska centralbankens enkät om tillgång till finansiering för företag i euroområdet – april till september 2015

(17)

Europeiska centralbankens enkät om tillgång till finansiering för företag i euroområdet – april till september 2015

(18)

Cultural Times – The first global map of cultural and creative industries, december 2015.


MOTIVERING

Diversifierad finansiering för en diversifierad SMF-sektor

Små och medelstora företag (SMF) och midcap-bolag utgör en betydande del av EU:s ekonomi. Tillgång till finansiering för SMF har därför länge varit ett stående inslag på den politiska agendan.

Under krisen hade SMF svårare att hitta finansiering än större företag. Deras stora behov av banklån och bankernas skuldnedväxling till följd av krisen bidrog till detta. Inom initiativet för en kapitalmarknadsunion är diversifiering av finansieringsalternativen för små och medelstora företag därför en av de prioriterade frågorna.

Det finns stora skillnader mellan små och medelstora företag beroende på var i EU de befinner sig. Olika medlemsstater har olika sorters små och medelstora företag, som varierar när det gäller affärsmodell, storlek, utvecklingsstadium, finansiell struktur och juridisk form. Dessutom har landsspecifika faktorer såsom det ekonomiska klimatet och strukturella faktorer såsom regelverk och kultur stor betydelse för finansieringsbehovet och för vilka finansieringsalternativ som erbjuds. Alla dessa SMF- och landsspecifika faktorer påverkar produktiviteten, lönsamheten och riskprofilen för små och medelstora företag. På grund av de stora skillnaderna är SMF-finansieringen också en mycket komplicerad fråga. Mängden av faktorer gör det svårt att bedöma effekterna av enskilda faktorer. Detta måste man ta hänsyn till vid utformningen av lämpliga politiska åtgärder som syftar till diversifiering av kostnadseffektiva finansieringsalternativ för små och medelstora företag.

Föredraganden anser att det är viktigt att främja SMF:s tillgång till finansiering under hela deras livscykel. Företagsöverlåtelse är ett viktigt steg i ett företags utveckling. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att stödja små och medelstora företag i deras förberedelser för en överlåtelse. Åtgärderna skulle bland annat kunna omfatta skatteincitament.

Bankutlåning till små och medelstora företag

Banklån är fortfarande den mest använda finansieringslösningen för små och medelstora företag. Utlåning till SMF bygger ofta på en långvarig relation. Banker som besitter särskilda kunskaper om regionala och lokala förhållanden kan på bästa sätt anpassa sig till olika SMF:s särskilda finansieringsbehov. Banker är experter på att bedöma SMF:s kreditrisk, och de kan grunda sin bedömning på företagets kredithistorik. Föredraganden betonar därför att det effektivaste sättet att garantera och förbättra SMF:ens tillgång till finansiering är att lösa problem med och främja bankutlåningen. Föredraganden stöder därför åtgärder för att förbättra banksystemets kapacitet att tillhandahålla den nödvändiga SMF-finansieringen.

Som en direkt följd av finanskrisen har banktillsynen stärkts betydligt för att säkra den finansiella stabiliteten. Kapitalkravsförordningen (CRR) och kapitalkravsdirektivet (CRD) utgör ryggraden i det nya enhetliga regelverket för banker.

För att lindra eventuella negativa effekter på små och medelstora företag infördes den s.k. stödfaktorn för små och medelstora företag. I artikel 501 i kapitalkravsförordningen slås det fast att kapitalkrav för kreditriskexponeringar mot små och medelstora företag ska multipliceras med faktorn 0,7619. Denna faktor är en viktig del i att garantera och främja bankutlåning till små och medelstora företag. Denna bestämmelse ses för närvarande över, som en del av den bredare översyn av kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet som kommissionen genomför tillsammans med Europeiska bankmyndigheten (EBA). Vid översynen bör faktorns storlek och tröskelvärden också bedömas. Resultaten av översynen bör ligga till grund för eventuella policyåtgärder. Föredraganden betonar vikten av stödfaktorn, och anser att det måste undersökas om den kan göras permanent.

Föredraganden välkomnar att kommissionen i sitt initiativ för en kapitalmarknadsunion erkänner den viktiga roll som bankutlåning spelar för små och medelstora företag. Han anser att detta också i framtiden kommer att vara det populäraste finansieringsalternativet för de allra flesta små och medelstora företag. Trots detta är det viktigt att diversifiera finansieringsalternativen för dessa företag, så att de kan välja mellan ett brett utbud av lösningar.

Andra finansieringskällor än banker för små och medelstora företag

Föredraganden stöder förslagen i handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion om att bättre sammanföra små och medelstora företag med flera olika typer av finansieringskällor. Emellertid finns det fortfarande många hinder för SMF:s användning av marknadsbaserade och andra mer innovativa finansieringslösningar. Föredraganden stöder därför kommissionens initiativ om att undersöka och bedöma hindren för SMF:s tillgång till kapitalmarknaderna. Kommissionen bör, på grundval av en detaljerad analys, ta itu med dessa hinder inom en snar framtid.

Att finansiella upplysningar om SMF är allmänt tillgängliga är avgörande för att de ska få tillträde till kapitalmarknaderna. Investerare måste ha möjlighet att bedöma lönsamheten och riskerna hos en eventuell investering, vare sig det rör sig om banker, institutioner eller privata investerare. Föredraganden understryker att det är viktigt att säkerställa proportionalitet i rapporterings- och informationskraven för SMF, genom att ta hänsyn till både SMF:s behov av finansiering och investerarnas behov av information.

Värdepapperisering skulle kunna vara ett sätt att öka bankernas utlåningskapacitet gentemot SMF. På senare år har ett antal initiativ påbörjats i syfte att återställa värdepapperiseringsmarknadens livaktighet. Föredraganden stöder lagförslaget om en enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS) i EU.

Börsnotering är förknippat med stora kostnader, vilket ofta sätter stopp för SMF att över huvud taget bli börsnoterade. Utöver att göra det enklare för SMF att bli börsnoterade skulle alternativa sätt, såsom offentliga aktieerbjudanden, kunna vara en lösning.

För icke börsnoterade SMF skulle gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån kunna vara lämpligt. Nationell fragmentering kan emellertid hindra utvecklingen av dessa marknader. Föredraganden anser därför att det är en god idé att undersöka fördelarna med ett harmoniserat EU-regelverk. Möjliga steg i en sådan riktning bör emellertid bygga på en grundlig granskning av befintlig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning.

Användning av ny, innovativ teknik kan också erbjuda nya finansieringsalternativ för SMF. Det måste noggrant bedömas vilken sorts finansiellt regelverk som krävs för att skapa en lämplig nivå av investerarskydd och finansiell stabilitet.

Det är viktigt att öka SMF:ens kunskaper om kompletterande marknadsbaserade finansieringskällor. Föredraganden anser först och främst att det är mycket viktigt att göra det möjligt för SMF att förstå kostnaderna, fördelarna och de relaterade riskerna med dessa ofta invecklade former av extern finansiering. Att öka SMF:ens kunskaper om finansmarknaderna är därför en grundförutsättning om man ska kunna skapa en kapitalmarknadskultur där entreprenörer kan tänka sig att välja kapitalmarknadslösningar.

Skattesystemet har också en stor inverkan på SMF:ens interna finansieringskapacitet. Föredraganden betonar att ett enkelt och rättvist skattesystem, där alla företag erbjuds lika villkor, är det bästa sättet att främja utvecklingen av SMF. Slutligen understryker föredraganden att inte bara bolagsskatten utan också inkomstskatten spelar en viktig roll.


RESERVATION

i enlighet med artikel 56.3 i arbetsordningen

Paloma López Bermejo, Fabio De Masi, Rina Ronja Kari, Miguel Viegas, Marisa Matias, Matt Carthy, Dimitrios Papadimoulis

Europeiska små och medelstora företag står för över hälften av Europas BNP, sysselsätter ungefär 75 miljoner arbetstagare och utgör en grundläggande länk mellan den privata ekonomin och den lokala ekonomin.

På grund av sin storlek har de små och medelstora företagen drabbats oproportionerligt mycket av effekterna från ekonomisk volatilitet och stagnation. De är också i högsta grad utsatta för makten hos privata oligopol som dominerar produktion och kreditgivning.

Initiativ som kapitalmarknadsunionen kommer att förvärra de problem som europeiska SMF står inför, även tillgången till finansiering. Detta beror på att dessa kommer att öka ”finansialiseringen” av ekonomin och minska makroekonomisk stabilitet och tillväxt. Men också för att de överför mikroekonomisk risk från stora finansiella aktörer till SMF som blir beroende av allt komplexare och mindre transparenta finansiella instrument.

Vi anser att de problemen för SMF har sina orsaker i samma nyliberala politik som drabbat arbetstagare över hela EU. De skulle därmed kunna dra nytta av en återhämtning av efterfrågan genom högre offentliga utgifter och bättre löner och arbetsvillkor. Men en förbättrad tillgång till finansiering för SMF kommer också att kräva att man lägger band på makten hos den finansiella sektorn genom att stärka offentliga bankinstitut och regleringen, och därmed säkerställa offentlig kontroll över den finansiella sektorn och en tydlig länk mellan kreditverksamhet och verklig produktion.


YTTRANDE från budgetutskottet (23.5.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över tillgång till finansiering för små och medelstora företag och ökad mångfald avseende finansieringen av små och medelstora företag i kapitalmarknadsunionen

(2016/2032(INI))

Föredragande av yttrande: Zbigniew Kuźmiuk

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att såväl kommissionen som Europeiska centralbanken anser att tillgången till finansiering är det näst största problemet för små och medelstora företag (SMF), och att det därför är mycket viktigt att EU:s budget ytterligare underlättar tillgången till finansiering och marknader för SMF, oavsett deras rättsliga ställning, och främjar en tillräckligt diversifierad uppsättning aktieinstrument i hela unionen eftersom dessa behövs längs ett företags hela tillväxtbana. Parlamentet betonar att SMF, som är ryggraden i den europeiska ekonomin, i hög grad bidrar till skapandet av sysselsättning och tillväxt i hela EU.

2.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns stora funktionsbrister på finansmarknaden i fråga om beviljande av lån, i synnerhet när det rör sig om finansiering av de yngre och mindre företagen. Parlamentet anser också att ränteskillnaderna fortfarande är alltför stora mellan olika medlemsstater, vilket försvårar SMF:s tillgång till lån, framför allt i de länder som har drabbats hårdast av krisen, och menar att detta bör åtgärdas.

3.  Europaparlamentet noterar att banklån fortfarande är en av de viktigaste finansieringskällorna för europeiska SMF och efterlyser därför en sund och stabil banksektor i syfte att stärka SMF:s tillgång till finansiering. Parlamentet stöder i detta sammanhang SMF-stödfaktorn, som skulle införas på permanent basis och garantera att bestämmelser är förenliga med proportionalitetsprincipen, och noterar den särskilda roll som små lokala banker spelar för finansieringen av SMF.

4.  Europaparlamentet noterar att unga företagare, och kvinnor i synnerhet, stöter på ytterligare hinder när det gäller tillgång till finansiering, och betonar att mer bör göras för att frigöra deras potential för att skapa sysselsättning och driva på den ekonomiska tillväxten. Parlamentet anser att kommissionen bör se detta som ett mått på framgång eller misslyckande i sina rapporter i parlamentet.

5.  Europaparlamentet noterar att SMF i medlemsstater som inte har offentliga investeringsbanker kan vara missgynnade jämfört med företag i länder med fungerande offentligägda investeringsbanker, eftersom beaktandet av allmänintresset inte är en prioritering för privata bankinstitut.

6.  Europaparlamentet välkomnar införandet och resultaten från Cosme såsom det första EU-programmet som specifikt tillägnas SMF. Parlamentet är av den fasta åsikten att de nuvarande Cosme-anslagen, liksom anslagen för andra välfungerande EU‑finansieringsprogram, såsom SMF-instrumentet eller InnovFin inom Horisont 2020, bör öka under de återstående åren av den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket parlamentet ständigt har eftersträvat. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla stöd-, väglednings- och utbildningsåtgärder för att främja företagarandan för Cosmes alla befolkningsgrupper, särskilt unga, kvinnor och äldre företagare, i syfte att främja jämställdheten.

7.  Europaparlamentet välkomnar att 75 miljarder euro av de totala investeringar för vilka Efsi blir katalysator under tre år kommer att gå till SMF och midcap-bolag via Europeiska investeringsfonden för att täcka mer motiverade SMF-finansieringsbehov. Parlamentet kommer noggrant att följa de hävstångseffekter som skapas av dess finansiering och dess geografiska fördelning. Parlament noterar framgången för SMF‑komponenten och begär i förekommande fall att flexibilitetsklausulen i förordningen utnyttjas fullt ut för att öka denna finansieringsram. Kommissionen uppmanas att hantera frågan om ojämn geografisk spridning i EU:s 28 medlemsstater när det gäller utformningen av ytterligare produkter som ska införas.

8.  Europaparlamentet välkomnar att ESI-fonderna öppnas ytterligare för SMF och att nya specifika program utformas som en mildrande åtgärd för att underlätta SMF:s tillgång till finansiering. Parlamentet påminner om vikten av strukturfondsfinansiering för SMF, inbegripet för att attrahera ytterligare privata investeringar. Parlamentet betonar att bidragsfinansieringen bör bibehållas där den spelar en kritisk och avgörande roll för att främja innovation, utveckling och forskning, vilket är mycket viktigt för skapandet av sysselsättning och för Europas framtida ekonomiska framgång. Parlamentet påminner om vikten av strukturfondsfinansiering för att attrahera ytterligare privata investeringar till förmån för SMF i mindre utvecklade, fattigare och avlägsnare regioner, särskilt i de södra och sydöstra medlemsstaterna, som behöver uppmärksammas i högre grad på grund av de högre låneräntor som gäller för dem.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens ökade användning av finansieringsinstrument, vilket behövs för att mobilisera ytterligare investeringar från den privata och offentliga sektorn och nå ut till viktiga målgrupper såsom mikroföretag och SMF. Kommissionen uppmanas att underlätta tillgången till dessa finansieringsinstrument för mikroföretag och SMF och tillhandahålla handledning samt företags- och finansieringsrådgivning.

10.  Europaparlamentet anser att reglerna som styr SMF:s tillgång till dessa instrument bör förenklas ytterligare och göras mer flexibla. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inte spara på ansträngningarna för att åstadkomma detta. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna, regionala myndigheter och lokala näringslivsorganisationer att använda tillgängliga EU-finansieringsverktyg för att öka de finansiella kunskaperna hos SMF.

11.  Europaparlamentet anser att åtgärder bör vidtas för att främja informations- och utbildningskanaler för småföretagare och entreprenörer om vilka olika möjligheter de har till EU-finansiering, så att de får kunskaper om alla finansieringsinstrument som EU-budgeten tillhandahåller dem, till exempel de instrument som tillhandahålls inom ramen för programmen Life+ och Kreativa Europa, fonderna för socialt företagande för företag med ett socialt syfte och Europeiska investeringsbankens egna instrument, eftersom dessa kan tillhandahålla finansiering som är mer specifik och bättre anpassad till behoven för just den sektor där ett SMF utför sin verksamhet. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av portalen för finansiering för SMF, www.access2finance.eu.

12.  Europaparlamentet välkomnar att man lagt till Europeiska centrumet för investeringsrådgivning som Europas ingång till investeringsstöd, men anser att mer skulle kunna göras för att ge vägledning och stöd till SMF när det gäller tillgång till relevanta EU-fonder.

13.  Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör fortsätta att inrätta och utvidga europeiska nätverk med affärsänglar och olika sätt att öka potentialen för gräsrotsfinansiering i EU, så att denna typ av företag inte blir beroende av enbart bankfinansiering för sin överlevnad.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, José Manuel Fernandes, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Sophie Montel, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Urmas Paet, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Daniele Viotti, Auke Zijlstra

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georgios Kyrtsos, Andrej Plenković, Ivan Štefanec, Nils Torvalds

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Laura Agea, Rainer Wieland


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (26.5.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över tillgång till finansiering för små och medelstora företag och ökad mångfald avseende finansieringen av små och medelstora företag i kapitalmarknadsunionen

(2016/2032(INI))

Föredragande av yttrande: Marc Joulaud

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att de små och medelstora företagen (inbegripet mikroföretagen) utgör ryggraden i vår ekonomi och därför är av stor betydelse för tillväxt och sysselsättning i de europeiska regionerna, där de står för två tredjedelar av arbetstillfällena inom den privata sektorn och över hälften av det mervärde som skapas av EU:s företag. Parlamentet betonar att tillgång till finansiering är en av de viktigaste faktorerna för etableringen av små och medelstora företag och för deras hållbarhet, resultat, konkurrenskraft och tillväxt, tillsammans med deras tillgång till den globala marknaden. Parlamentet konstaterar att under den nuvarande krisen och i ett klimat präglat av budgetåtstramningar har det starka beroendet av banker och investerarnas minskade förtroende, bland andra omständigheter, försvårat finansieringen av realekonomin, särskilt när det gäller långsiktiga investeringar. Parlamentet betonar i detta avseende att sammanhållningspolitiken är en av de främsta källorna för stöd till de små och medelstora företagen och av stor vikt för att främja deras ekonomiska verksamhet, utveckla nya företag, stödja verksamma företag och stärka entreprenörsförmågan och företagsklimatet.

2.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens viktiga roll för att skapa sysselsättning av hög kvalitet och deras potential att stimulera framtidsorienterade näringslivssektorer (däribland den cirkulära ekonomin), med miljövänlig upphandling som det lämpliga verktyget för att uppnå dessa mål. Parlamentet anser att innovationsmöjligheter bör erkännas och främjas som hållbara sysselsättningsmöjligheter.

3.  Europaparlamentet välkomnar initiativ till att diversifiera finansieringskällorna och underlätta tillgången till finansiering genom lån och garantisystem för små och medelstora företag, eftersom många ekonomiskt viktiga små och medelstora företag varken kan erhålla finansiering från banker eller från andra källor på grund av strukturella marknadsförhållanden. Parlamentet anser att ränteskillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är relativt höga, vilket försvårar de små och medelstora företagens tillgång till lån. Parlamentet insisterar på behovet av att göra EU-finansieringen mer attraktiv för små och medelstora företag och förbättra finansieringen av realekonomin via kapitalmarknaderna, genom att utveckla alternativ till banklån. Parlamentet anser därför att initiativ inom ramen för kapitalmarknadsunionen bör utformas så att de minskar kapitalanskaffningskostnaderna för de små och medelstora företagen, och att lagstiftningsförslag med koppling till kapitalmarknadsunionen inte får leda till onödiga regelbördor för de små och medelstora företagen eller begränsa de fördelar som denna sektor kan få genom upprättandet av en gemensam kapitalmarknad.

4.  Europaparlamentet anser att både EU och medlemsstaterna måste fortsätta att utveckla europeiska nät för ”affärsänglar” och öka möjligheterna med gräsrotsfinansiering, så att de små och medelstora företagen inte uteslutande är beroende av bankfinansiering för sin överlevnad. Parlamentet uppmanar kommissionen att, inte minst på regional nivå, främja etableringen av nya leverantörer av finansiella tjänster som erbjuder etablerade och nystartade företag finansiella lösningar. Parlamentet påpekar att kommissionens förslag till förordning om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel (COM(2015)0583) kan innebära att de små och medelstora företagen på ett enklare och förmånligare sätt får tillgång till kapital på kapitalmarknaderna som ett alternativ till banklån. Parlamentet lyfter fram FinTech som en innovativ finansieringsteknik som kan öka de små och medelstora företagens tillgång till finansiering genom att både investerare och små och medelstora företag kan orientera sig bättre och identifiera mer riktade och fördelaktiga partnerskap.

5.  Europaparlamentet påminner dock om att banklån traditionellt sett är den viktigaste externa finansieringskällan för små och medelstora företag och att regionala och lokala banker (bland annat kooperativa banker) och kreditinstitut har en ledarroll i finansieringen av små och medelstora företag, eftersom de har bättre kunskap om lokala och regionala ekonomier och unika metoder för att bedöma de lokala företagens kreditrisk. Parlamentet betonar att bankbaserade och kapitalbaserade finansieringsmodeller bör komplettera varandra och samtidigt undvika införandet av en mångfald av regleringskrav och hinder för kreditinstitut, särskilt små banker. Parlamentet betonar vikten av stödfaktorn för små och medelstora företag för att upprätthålla och öka bankutlåningen till små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att göra denna stödfaktor permanent.

6.  Europaparlamentet påminner om att samexistensen av offentliga och privata parter medför vissa utmaningar och att intressena och förväntningarna redan från början skiljer sig åt i vissa medlemsstater, där det saknas nödvändig kunskap på båda sidor, och konstaterar därför att de förvaltande myndigheterna, i dessa fall, inte har kunskap om finansmarknaden och dess mekanismer och att privata aktörer saknar nödvändig information om regelverk, statligt stöd och offentlig upphandling.

7.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska rådet av den 20–21 mars 2014 bekräftade att det är en absolut prioritering att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft inom ramen för tillväxt- och sysselsättningspolitiken och betonade att dessa två politikområden måste integreras i all EU-politik. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att skapa ett företagsvänligt klimat, undanröja onödiga administrativa, rättsliga (t.ex. inkonsekventa riktlinjer) och regleringsmässiga bördor, bygga upp effektiva offentliga förvaltningar och modern infrastruktur, främja små och medelstora företags deltagande i produktionskluster och tillhandahålla effektiv rådgivning. Parlamentet betonar behovet av att säkra ökad samordning och konsekvens och större synergier mellan EU:s investeringsinsatser, investeringsinstrument och investeringsprogram till stöd för små och medelstora företag, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI‑fonderna), Horisont 2020, Cosme, Erasmus+, Life, Kreativa Europa och fonderna för socialt företagande för företag med ett socialt syfte och med de olika instrument som erbjuds av Europeiska investeringsbanken för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar investeringsplanen för Europa (Junckerplanen), och uppmärksammar de små och medelstora företagen på de möjligheter som erbjuds inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi, i synnerhet delen för små och medelstora företag), även om detta inte bör ersätta sammanhållningspolitiken som det främsta instrumentet till stöd för små och medelstora företag i EU utan bör fortsätta att komplettera ESI-fonderna.

8.  Europaparlamentet understryker att de små och medelstora företagen drabbas särskilt hårt av de komplexa bestämmelserna och de många administrativa formaliteterna för att få tillgång till finansiering från ESI-fonderna, i synnerhet administrativa kostnader som inte står i proportion till företagens storlek liksom hinder för en snabb behandling av finansieringsansökningar och efterföljande betalningar. Parlamentet kräver en djupgående förenkling av hela processen med lämpligt fokus på behovet av att motverka bedrägerier och fel. Parlamentet välkomnar i detta avseende arbetet i högnivågruppen för förenkling av sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar behovet av lokala och regionala utvecklingskontor för att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till rullande instrument. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att klargöra hur bestämmelserna för ESI-fonderna fungerar parallellt med bestämmelserna om statligt stöd, särskilt när de socioekonomiska förhållandena inte möjliggör någon annan källa till finansiering. Parlamentet påminner om att det ofta är svårare för små och medelstora företag än för stora företag att få tillgång till statligt stöd.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en helhetssyn när det gäller spridning av information och rådgivning om alla EU‑finansieringsmöjligheter (inklusive bankunionen, kapitalmarknadsunionen och sist men inte minst ESI-fonderna, inbegripet villkoren för stödberättigande och allokeringen av medel) på europeisk, nationell, regional och lokal nivå för investerare, tillsynsorgan och andra intressenter. Parlamentet lyfter fram Enterprise Europe Network som en viktig källa till information för små och medelstora företag och nystartade företag om hur de kan utnyttja EU:s finansieringsmöjligheter. Parlamentet välkomnar kommissionens informationsstrategi för små och medelstora företag.

10.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att samla in uppgifter om hur marknaden reagerar på vissa förändringar (t.ex. nya förvaltningskostnader och avgifter) som underlag för framtida beslut.

11.  Europaparlamentet noterar att de små och medelstora företagen är alla olika och att deras finansiella behov och villkor för att få tillgång till finansiering avgörs av flera andra faktorer än deras storlek, såsom var de är etablerade (t.ex. i storstadsområden, stadsområden, landsbygdsområden, avlägsna regioner, glesbefolkade regioner, gränsområden, bergsområden, öregioner, perifera områden eller randområden), deras juridiska form, den socioekonomiska situationen och finansiella strukturen, den näringsgren inom vilken de bedriver verksamhet och företagets utvecklingsskede, i synnerhet graden av internationalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att ta hänsyn till dessa faktorer och föreslå kostnadseffektiva finansieringsmöjligheter som, framför allt, utnyttjar möjligheterna att kombinera stöd och finansiella instrument och är anpassade till behoven för olika typer av små och medelstora företag (t.ex. mikroföretag, nystartade företag och familjeföretag, hantverksföretag och industriföretag), oberoende av omfattningen av skattebördan för och investerarnas och bankernas ovilja att bevilja lån till vissa av dessa typer av små och medelstora företag.

12.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns allvarliga funktionsstörningar på finansmarknaden när det gäller beviljande av lån, särskilt när det handlar om finansiering av de yngsta och minsta företagen. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att öka insatserna för att undanröja klyftan mellan könen i enlighet med ”Small Business Act” och främja kvinnors deltagande i företag, nystartade företag och i alla andra former av entreprenörsverksamhet, särskilt i de fall ESI-fonderna är involverade. Parlamentet anser att det är av största vikt att stödja företagsprojekt för kvinnor och ungdomar i landsbygdsområden för att hjälpa till att skapa arbetstillfällen, öka inkomsterna och förebygga utflyttning från landsbygden.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport eller en undersökning om utnyttjandet av finansiella resurser i olika delar av Europa, tillsammans med en landbaserad territoriell analys och en analys av skillnaderna mellan tillgång till och utnyttjande av finansiella resurser i mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner.

14.  Europaparlamentet anser att entreprenörsandan bör främjas bland de yngre generationerna med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten, och påminner därför om att entreprenörskap i enlighet med ”Small Business Act” bör ingå som ett ämne i skolornas läroplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en risktagnings- och kapitalmarknadskultur. Parlamentet upprepar att finansiell utbildning och finansiella kunskaper för små och medelstora företag är av största vikt för att säkra större utnyttjande av och acceptans för kapitalmarknadslösningar, vilket gör det möjligt att bättre bedöma kostnader, fördelar och relaterade risker.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

7

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Rosa D’Amato, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Salvatore Cicu, Ivana Maletić, Miroslav Mikolášik, Sophie Montel, Dimitrios Papadimoulis, Tonino Picula, Maurice Ponga, Branislav Škripek, Davor Škrlec, Hannu Takkula, Damiano Zoffoli, Milan Zver


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (3.6.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mer diversifierad finansiering till små och medelstora företag i en kapitalmarknadsunion

(2016/2032(INI))

Föredragande av yttrande: Luigi Morgano

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet inser mikroföretagens och de små och medelstora företagens allt större betydelse inom kultursektorn och den kreativa sektorn för investeringar, tillväxt, innovation och sysselsättning, men även deras roll för att bevara och främja kulturell och språklig mångfald.

2.  Europaparlamentet framhåller att med publiceringen av resultaten av kommissionens Survey on access to finance for cultural and creative sectors i oktober 2013 visade det sig att företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn har enorma problem med att skaffa finansiering, och lider av ett underskott på uppskattningsvis mellan 8 och 13,3 miljarder euro.

3.  Europaparlamentet understryker att Eurostats siffror visar att 2,9 % av arbetskraften i EU, dvs. 6,3 miljoner människor, var anställda inom kultursektorn och den kreativa sektorn 2014, vilket är jämförbart med andelen anställda i bank- och försäkringssektorn. Parlamentet framhåller dessutom att kultursektorn och den kreativa sektorn står för nästan 4,5 % av Europas ekonomi, men nästan 1,4 miljoner små och medelstora företag som skapar och sprider kulturellt och kreativt innehåll i hela Europa, att sysselsättningen inom kultursektorn och den kreativa sektorn stadigt har ökat sedan 2008, att dessa sektorer är bland de snabbast växande sektorerna i Europas ekonomi och skapar ca 4,2 % av EU:s BNP.

4.  Europaparlamentet inser att kultur och innovation är avgörande faktorer för att hjälpa regioner att bli attraktiva för investeringar. Parlamentet understryker att arbetstillfällen i kultursektorn och den kreativa sektorn sannolikt inte kommer att utlokaliseras, då de är knutna till specifika kulturella och historiska kunskaper som också bidrar till att bevara ett brett spektrum av traditionella konstformer och hantverk. Det är viktigt att stödja små och medelstora företag som bedriver verksamhet på ett minoritetsspråk eller föga utbrett språk, vilket skyddar och främjar Europas kulturella och språkliga mångfald, och att stödja nya projekt som startas av unga personer som engagerar sig för att skydda kulturarvet.

5.  Europaparlamentet betonar att ytterligare främjande av och investeringar i kultursektorn och den kreativa sektorn kommer att hjälpa till att skapa nya arbetstillfällen och bekämpa ungdomsarbetslösheten, med tanke på det stora antalet ungdomar som studerar inom detta område. Enligt en studie nyligen sysselsatte kultursektorn och den kreativa sektorn flera personer i åldrarna 15–29 år än alla andra ekonomiska sektorer (19,1 % av den totala sysselsättningen i denna sektor jämfört med 18,6 % i den övriga ekonomin)(1). Medlemsstaterna uppmuntras att förbättra utvecklingen av den kulturella och kreativa kompetensen och att inrätta nätverk för utveckling av företagarkompetens mellan systemen för högre utbildning och yrkesutbildning, kreativa företag och kultur- och konstinstitutioner för att främja ett interdisciplinärt synsätt. EU och medlemsstaterna uppmuntras att erbjuda fler lösningar för att uppmuntra utvecklingen av talanger och färdigheter inom kultursektorn och den kreativa sektorn genom att t. ex. tillhandahålla innovativa och flexibla bidrag för stöd till kreativitet och innovation och för talangutveckling.

6.  Europaparlamentet framhåller att enligt den studie som kommissionen genomförde 2013 hade hindren för finansiering inom kultursektorn och den kreativa sektorn mycket specifika kännetecken. Företagen har nämligen större svårigheter att attrahera kapital och investeringar p.g.a. en begränsad databas, brist på lättillgänglig information om finansieringskällor, beroende av systemen för offentlig finansiering samt otillräcklig information p.g.a. problem med att värdera risker och bedöma immateriella tillgångar, t.ex. immateriella rättigheter.

7.  Europaparlamentet betonar därför att man måste erbjuda sektorsspecifika lösningar för att förbättra tillgången till finansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, nämligen utveckling av expertis när det gäller bedömning av de specifika riskerna med bristen på materiella säkerheter, beroendet av immateriella tillgångar och den osäkra marknadsefterfrågan i tider av digital förändring. Denna typ av expertis behövs både inom mikroföretag och små och medelstora företag samt inom finansinstituten. Parlamentet framhåller att immateriella rättigheter kan accepteras som säkerhet. Parlamentet understryker hur viktigt det är med en harmoniserad rättslig ram med bestämmelser för beskattning och immateriella tillgångar i EU, vilken skulle kunna bidra till att attrahera investeringar i och finansiering av små och medelstora företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn.

8.  Europaparlamentet understryker att det behövs bättre interaktion mellan EU och medlemsstaterna för att underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och föreslår att man i högre grad analyserar data för att öka medvetenheten och förståelsen för de investerings- och affärsmöjligheter som företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn erbjuder, t.ex. åtgärder för att uppmuntra digitalisering.

9.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av garantiinstrumentet inom programmet Kreativa Europa, trots att det har blivit kraftigt försenat, då detta är en av de viktigaste åtgärderna för att ta itu med det akuta behovet av tillgång till lånefinansiering av innovativa och hållbara projekt inom kultursektorn och den kreativa sektorn, bl.a. mikroföretag, små och medelstora företag, mindre föreningar och frivilligorganisationer utan vinstintresse samt är en av de viktigaste åtgärderna för att garantera den nödvändiga rimliga ersättningen till upphovsmännen. Parlamentet välkomnar initiativet med den integrerade utbildningssatsning avseende garantiinstrumentet, som erbjuds banker och finansiella mellanhänder. Parlamentet rekommenderar enträget att de åtgärder som krävs ska genomföras under 2016, som kommissionen ursprungligen föreslog. Det finansiella gapet förväntas enligt kommissionens förhandsutvärdering överskrida 1 miljard euro per år. Detta gap är det investeringsbelopp som går förlorat om företag med sunda affärsstrategier och goda riskprofiler antingen förvägras lån eller helt enkelt inte ansöker om lån p.g.a. att de saknar tillräckliga tillgångar som kan tjäna som säkerhet.

10.  Europaparlamentet välkomnar den nya rapport som offentliggjorts av medlemsstaternas expertgrupp om tillgång till finansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, en rapport som har tagits fram genom den öppna samordningsmetoden, och betonar att de rekommendationer som framförs i rapporten ska genomföras av kommissionen i syfte att skapa effektivare och mer innovativa instrument och för att underlätta tillgången till finansiering.

11.  Europaparlamentet föreslår att kultursektorns och den kreativa sektorns finansieringsgap kan kompenseras genom ett ökat intresse från den privata sektorns sida, för vilket EU behöver en rättslig ram som gör det möjligt med gränsöverskridande privat kapitalfinansiering inom EU.

12.  Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av nedskärningarna i den offentliga finansieringen av kultursektorn och den kreativa sektorn är avgörande att EU och medlemsstaterna och dess styren och myndigheter på regional och lägre nivå inför möjligheter till direkt tillgång till kapitalmarknaderna och utvidgar den uppsättning av finansiella instrument som finns tillgänglig för mikroföretag och små och medelstora företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn med nya och innovativa finansieringslösningar – i konsumenternas, upphovsmännens, distributörernas och förläggarnas ömsesidiga intresse – t. ex. mikrokrediter, återbetalningspliktiga bidrag, gräsrotsfinansiering, affärsänglar, person-till-person-lån, skatteavdrag, riskkapitalfinansiering, och utveckling av offentliga garantisystem. Det är viktigt att undersöka möjligheterna till upphandling på innovationsområdet inom ramen för Horisont 2020, särskilt genom att ge incitament för att inrätta offentligt-privata partnerskap. Informationen om vilka finansieringskällor som finns bör vara tillgänglig och lätt att nå.

13.  Europaparlamentet noterar att samtidigt med uppbyggnaden av kapacitet avseende expertis och kreditriskskydd kommer de finansiella mellanhänderna att i sina ansökningar till Europeiska investeringsfonden presentera planer för hur de avser att bidra till finansieringen av hållbara och innovativa projekt för mikroföretag och små och medelstora företag, inklusive – på vissa villkor – offentliga kulturinstitutioner.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens pågående projekt avseende gräsrotsfinansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, och noterar att i enlighet med god finansieringspraxis i medlemsstaterna avseende kultursektorn och den kreativa sektorn bör policyer och regleringsramar fokusera på belönings- och donationsbaserad gräsrotsfinansiering, vilket är de metoder som oftast har använts av små och medelstora företag inom den kreativa sektorn.

15.  Europaparlamentet framhåller att mycket mer kan göras för att få till stånd en effektivare interaktion mellan Europeiska strukturfonden, Europeiska investeringsfonden och andra europeiska program för programperioden 2014–2020, särskilt med hänvisning till Erasmus+ och Kreativa Europa i punkterna 4.6 och 6.4 i bilaga I till förordningen om de gemensamma bestämmelserna(2), genom att tillhandahålla bättre information i hela EU och genom ett mycket mer resolut genomförande i medlemsstaterna och deras regioner.

16.  Europaparlamentet betonar utbytesprogrammens roll, särskilt rörlighet inom yrkesutbildningsprogrammen, vilket gör det möjligt för olika affärsinriktningar att samarbeta, kombinerar kreativitet med affärssinne och gör att deltagarna bättre förstår företagens verkliga behov. Därför efterlyser parlamentet en breddning av de finansiella möjligheter som kultursektorn och den kreativa sektorn kan utnyttja för att erbjuda högkvalitativa möjligheter till rörlighet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Mircea Diaconu, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Michaela Šojdrová

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Rosa D’Amato, Sylvie Goddyn, Ilhan Kyuchyuk, Ernest Maragall, Emma McClarkin, Hannu Takkula

(1)

Cultural Times - Den första globala kartan över kultursektorn och den kreativa sektorn, från december 2015.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320). Bilaga 1: Den gemensamma strategiska ramen, ibidem s. 412.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.6.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

46

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Markus Ferber, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Olle Ludvigsson, Notis Marias, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Michael Theurer, Marco Valli, Cora van Nieuwenhuizen, Beatrix von Storch, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Cozzolino, José Manuel Fernandes, Ashley Fox, Ildikó Gáll-Pelcz, Sophia in ‘t Veld, Ramón Jáuregui Atondo, Syed Kamall, Krišjānis Kariņš, Paloma López Bermejo, Siegfried Mureşan, Michel Reimon, Antonio Tajani, Lieve Wierinck

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy