BETÄNKANDE om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag

30.6.2016 - (2015/2353(INI))

Budgetutskottet
Föredragande: Jan Olbrycht, Isabelle Thomas

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag

(2015/2353(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1], särskilt artikel 2,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2],

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel[3],

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[4],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[5],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om förhandlingar om den fleråriga budgetramen 2014–2020: lärdomar och fortsatt utveckling[6],

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om Europaparlamentets förbindelser med de institutioner som företräder de nationella regeringarna[7],

–  med beaktande av sina resolutioner av den 19 november 2013 om den fleråriga budgetramen 2014–2020[8] och om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[9],

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014–2020[10],

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om den fleråriga budgetramen[11],

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020[12],

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[13],

–  med beaktande av den interinstitutionella förklaringen om jämställdhetsintegrering som bifogas den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 15 juni 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0224/2016), och av följande skäl:

A.  Den aktuella fleråriga budgetramen antogs för första gången enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, enligt vilka rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande enhälligt ska anta förordningen för den fleråriga budgetramen efter att ha erhållit Europaparlamentets godkännande.

B.  Den aktuella fleråriga budgetramen, som man enades om 2013, speglar EU:s prioriteringar vid tidpunkten för antagandet. EU kommer under de kommande åren att fortsätta att möta utmaningar som inte kunde förutses när man kom överens om den fleråriga budgetramen. EU:s finansiella prioriteringar har mångdubblats, medan den fleråriga budgetramen är oförändrad.

C.  För att säkerställa den demokratiska legitimiteten för den nya fleråriga budgetramen och för att ge den nya kommissionen och det nyvalda Europaparlamentet möjlighet att åter bekräfta och ompröva EU:s politiska och budgetmässiga prioriteringar genom att justera den fleråriga budgetramen begärde Europaparlamentet en klausul för revidering efter valet.

D.  Överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014–2020 var resultatet av en lång och krävande förhandlingsprocess som ägde rum i ett mycket svårt socialt, ekonomiskt och finansiellt läge. Som en konsekvens minskades den fleråriga budgetramens allmänna nivå jämfört med föregående programplaneringsperiod.

E.  Då det är politiskt omöjligt att ändra de totalbelopp i den fleråriga budgetramen som beslutats av Europeiska rådet, har parlamentet med framgång förhandlat fram infogandet av en särskild artikel i förordningen om den fleråriga budgetramen som avser en obligatorisk och heltäckande översyn/revidering av den fleråriga budgetramen, inrättandet av nya och förbättrade flexibilitetsbestämmelser och införandet av en högnivågrupp för egna medel.

Rättsliga ramar och halvtidsöversynens/halvtidsrevideringens omfattning

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska lägga fram en obligatorisk översyn av hur budgetramen fungerar före utgången av 2016, med fullt beaktande av den ekonomiska situationen vid den tidpunkten och av de senaste makroekonomiska prognoserna, och att denna översyn i förekommande fall ska åtföljas av ett lagstiftningsförslag om revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet anser i detta avseende att en översyn syftar till att bedöma och utvärdera hur den fleråriga budgetramen fungerar mot bakgrund av dess genomförande, nya ekonomiska villkor och annan ny utveckling, och att den i befintligt skick skulle kunna bevara rättslig status quo, medan en revidering innebär att förordningen om den fleråriga budgetramen ändras, vilket även innefattar (utöver själva lagstiftningen) taken i budgetramen, med tillbörlig respekt för artikel 312 i EUF-fördraget och de begränsningar av omfattningen av revideringen av budgetramen som anges i sista meningen i artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att denna artikel anger att nationella anslag som redan har tilldelats inte ska minskas genom en revidering. Parlamentet understryker att inga andra begränsningar har angetts för revideringen av budgetramen, och att det därmed är möjligt att justera taken i budgetramen uppåt. Parlamentet betonar i detta sammanhang att artikel 323 i EUF-fördraget kräver att de finansiella medel som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man säkerställs.

3.  Europaparlamentet påminner om att artikel 311 i EUF-fördraget anger att unionen ska se till att den har de medel som den behöver för att nå sina mål och genomföra sin politik. Parlamentet anser därför att det skulle vara en primärrättslig skyldighet att höja taken om översynen leder till slutsatsen att de aktuella taken är för låga.

4.  Europaparlamentet betonar att artikel 17 i förordningen om den fleråriga budgetramen ger möjlighet att revidera den fleråriga budgetramen vid oförutsedda omständigheter. Parlamentet framhåller omfattningen av de kriser som har drabbat unionen sedan den nuvarande budgetramen antogs 2013.

5.  Europaparlamentet betonar att syftet med det här betänkandet är att analysera de rent budgetmässiga aspekterna av den fleråriga budgetramens funktionssätt, och att betänkandet inte kommer att beröra de rättsliga grunderna för sektorsspecifik lagstiftning. Parlamentet noterar dock att man inom många av EU:s politikområden och program planerar egna översyner/revideringar, de flesta under 2017.

I. Översyn av den fleråriga budgetramen – bedömning av de första åren

6.  Europaparlamentet anser att man vid en översyn av den fleråriga budgetramen under 2016 bör granska ett antal allvarliga kriser och nya politiska initiativ, samt deras budgetkonsekvenser, som inte kunde förutses vid antagandet av den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar bland annat migrations- och flyktingkrisen, nödsituationer utanför EU, problem med inre säkerhet, jordbrukskrisen, finansieringen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), EU-budgetens betalningskris, den fortsatt höga arbetslöshetsnivån, särskilt bland ungdomar, samt fattigdom och social utestängning. Parlamentet framhåller vidare den nyligen antagna internationella överenskommelsen om klimatförändringar och den ökande pressen på utvecklingspolitiken. Parlamentet observerar att man, i syfte att finansiera extra trängande behov, för första gången behövde utnyttja budgetramens flexibilitetsmekanismer och särskilda instrument, eftersom taken i budgetramen visade sig vara för låga inom vissa rubriker. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramen under de senaste två åren har närmat sig bristningsgränsen.

7.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten måste motsvara EU:s politiska och strategiska prioriteringar och säkerställa en balans mellan långsiktiga prioriteringar och nya utmaningar. I detta sammanhang betonar parlamentet den nyckelroll som EU‑budgeten måste spela för att uppnå den gemensamt överenskomna Europa 2020‑strategin, som står för den huvudsakliga inriktningen och de övergripande prioriteringarna. Parlamentet anser därför att översynen av den fleråriga budgetramen bör innehålla en kvalitativ analys av huruvida, och i vilken utsträckning, de mål som fastställs i denna strategi har uppnåtts. Parlamentet insisterar på att denna bedömning kopplas till en prognos för huruvida de finansiella resurser som är öronmärkta till stöd för denna strategi för de år som återstår i den aktuella fleråriga budgetramen kommer att räcka till för att den ska kunna genomföras med gott resultat.

A. Avgörande händelser och utmaningar

Migrations- och flyktingkrisen

8.  Europaparlamentet betonar att konflikterna i Syrien, Mellanöstern och flera områden i Afrika har fått oöverträffade humanitära och migrationsmässiga konsekvenser. Parlamentet påminner om att EU har påverkats direkt genom att mer än en miljon flyktingar har kommit till Europa bara under 2015 och ännu fler väntas komma under de närmaste åren. Parlamentet påminner också om att denna kris har medfört en stor ekonomisk insats från EU:s sida, vilket i stor utsträckning har påverkat EU:s budget, särskilt inom rubrikerna 3 (Säkerhet och medborgarskap) och 4 (Europa i världen).

9.  Europaparlamentet påminner om att de ytterligare åtgärder som antogs under 2015 enligt den europeiska migrationsagendan har haft en direkt inverkan på budgeten, vilket tydligt återspeglas av ändringsbudgetarna 5 och 7/2015. Parlamentet påminner vidare om att användningen av ytterligare 1 506 miljoner euro i EU:s budget 2016 för utnyttjande av flexibilitetsmekanismen godkändes för att ge ytterligare resurser till migrations- och flyktingrelaterade åtgärder inom rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap), såsom komplettering till Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet, samt resurser till tre byråer med koppling till migrationen, nämligen Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och Europol.

10.  Europaparlamentet noterar att tidigare nämnda budgetbeslut helt har förbrukat de små marginalerna inom denna rubrik, och att detta har lett till en faktisk revidering av taken för rubrik 3. Parlamentet uppmärksammar även de nya förslagen från kommissionen som förväntas påverka EU:s budget, särskilt förslaget till omarbetning av Dublin III‑förordningen, med en total budgetpåverkan på 1 829 miljoner euro för den resterande perioden av budgetramen, förslaget om inrättande av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, med en totalbudget på 1 212 miljoner euro för den resterande perioden av budgetramen, och den nya mekanismen för katastrofstöd, med en beräknad påverkan på EU:s budget på minst 700 miljoner euro under perioden 2016 till 2018. Parlamentet betonar att situationen är så allvarlig att de extra anslagen som avsattes för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) i november 2015 fick minskas i mars 2016 för att finansiera andra ännu mer akuta behov, som behovet av humanitär hjälp inom EU, som begärts av den tidigare nämnda mekanismen för katastrofstöd.

11.  Europaparlamentet anser att lösningen på den europeiska migrations- och flyktingkrisen kräver en europeisk strategi som baseras på solidaritet och en rättvis fördelning av bördan. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EU:s budget bör stödja medlemsstaterna för att lätta på kostnadsbörda i samband med flyktingmottagandet, eftersom detta kommer att lätta på budgettrycket i de medlemsstater som står inför ett särskilt stort inflöde av flyktingar. Parlamentet betonar att detta angreppssätt kommer att skapa synergieffekter, och dessutom är effektivt och kostnadseffektivt för alla medlemsstater.

12.  Europaparlamentet betonar att betydande, men ändå otillräckliga, budgetmedel har använts för att hantera de ursprungliga orsakerna till flykting- och migrationskrisen genom ett förstärkande av särskilda EU-program under rubrik 4. Parlamentet påminner om de åtgärder som vidtagits, såsom omfördelningarna av medel till migrations- och flyktingrelaterade åtgärder med 170 miljoner euro under 2015, beviljandet 2016 av ytterligare 130 miljoner euro inom rubrik 4 för migrations- och flyktingrelaterade åtgärder samt omfördelningen av 430 miljoner euro inom instrumentet för stöd inför anslutningen, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet påminner även om att kommissionen, för att hantera migrations- och flyktingkrisens yttre dimension, har presenterat flera olika förslag som påverkar EU:s budget, som exempelvis inrättandet av EU:s förvaltningsfonder (Madad-fonden och förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, med en uppskattad budgetpåverkan på 570 miljoner euro respektive 405 miljoner euro) samt faciliteten för flyktingar i Turkiet där 1 miljard euro ska avsättas från EU:s budget, eventuell ytterligare finansiering ej medräknad. Parlamentet betonar att ytterligare belastning på unionsbudgeten kommer att uppstå på grund av andra planerade åtgärder som meddelats av kommissionen, som ”London pledge”, eller på grund av händelser som toppmötet mellan EU och Turkiet den 18 mars 2016. Parlamentet betonar att ytterligare kommande budgetmedel bör göra det möjligt att också integrera de mest sårbara migranterna, särskilt kvinnor, barn och hbti-personer. Parlamentet oroas dock av att EU på grund av problemens omfattning kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder.

13.  Europaparlamentet drar slutsatsen att omfattningen av migrant- och flyktingkrisen och de finansiella konsekvenserna av de åtgärder som initierats av kommissionen för att hantera denna fråga inte kunde ha förutsetts vid antagandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet betonar att EU på grund av bristande resurser har fått skapa tillfälliga ”satellitinstrument” som samfinansieras av medlemsstaterna, EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, nämligen EU:s förvaltningsfonder (Madad-fonden och EU:s förvaltningsfond för Afrika) och faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet påminner om att avsaknaden av en övergripande budgetstrategi för att hantera migrant- och flyktingkrisen gjorde att parlamentet förbigicks när beslut fattades om EU:s budgetmedel. Parlamentet understryker att mångfaldigandet av sådana instrument skapar problem med ansvarsutkrävande och demokratisk kontroll i EU, vilket måste åtgärdas. Parlamentet beklagar dessutom att medlemsstaterna inte på långa vägar har bidragit i förväntad utsträckning till förvaltningsfonderna, vilket hindrar att fonderna kan fungera på ett framgångsrikt sätt. Parlamentet uppmanar än en gång medlemsstaterna att omedelbart uppfylla sina utfästelser och ta sitt ansvar.

Låg investeringsnivå

14.  Europaparlamentet påminner om att investeringsnivåerna i EU har varit låga och otillräckliga sedan den globala ekonomiska och finansiella krisen bröt ut. Parlamentet noterar särskilt att den totala investeringen under 2014 var 15 % lägre än 2007, vilket motsvarar en investeringsminskning på 430 miljarder euro. Parlamentet anser att den låga investeringsnivån bromsar den ekonomiska återhämtningen och har en direkt inverkan på tillväxt, arbetstillfällen och konkurrenskraft.

15.  Europaparlamentet betonar att den nya kommissionen i svar på detta akuta problem 2014 föreslog en investeringsplan för Europa och inrättandet av Efsi, med målet att uppbåda 315 miljarder euro i nya investeringar i realekonomin. Parlamentet upprepar sitt fasta åtagande gentemot Efsi, som förväntas ge en stark och riktad skjuts åt ekonomiska sektorer som bidrar till tillväxt och sysselsättning. Ett antal projekt har redan godkänts och håller på att genomföras. Parlamentet noterar att unionens garanti till Efsi består av en garantifond på 8 miljarder euro som ingår i EU:s budget.

16.  Europaparlamentet påminner om att man för att säkra den extra finansieringen minskade anslagen för två viktiga EU-program, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, med 2,2 miljarder respektive 2,8 miljarder euro, medan resterande 3 miljarder euro täcks av icke-fördelade marginaler från den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar sin utfästelse under Efsi-förhandlingarna att så långt det går begränsa de negativa följderna för dessa två program, för vilka finansieringsramarna fastställdes så sent som 2013, och som redan under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 drabbades av stora nedskärningar jämfört med kommissionens förslag.

17.  Europaparlamentet beklagar att den andel av EU-budgeten som ägnas åt forskning och innovation ofta har varit den första som påverkats av eventuella budgetnedskärningar. Parlamentet konstaterar att forsknings- och innovationsprogram skapar EU-mervärde, och understryker den nyckelroll som dessa program har i att stödja konkurrenskraften och således för att säkra framtida tillväxt och långsiktigt välstånd i unionen.

18.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att en tidigareläggning av tilldelningen av resurser, i enlighet med artikel 15 i förordningen om den fleråriga budgetramen, genomfördes 2014–2015 för Horisont 2020 (200 miljoner euro till Europeiska forskningsrådet och Marie Curie-insatser) och Cosme (50 miljoner euro) för att delvis kompensera för de minskade anslagen mellan 2013 och 2014. Parlamentet noterar att denna tidigareläggning inte ändrar programmens totala finansieringsramar, vilket leder till minskade anslag för programmen under den fleråriga budgetramens senare del. Parlamentet betonar dock att det tidigarelagda stödet för Horisont 2020 och Cosme utnyttjades helt och hållet, vilket bevisar programmens goda resultat och kapacitet att utnyttja ytterligare medel.

19.  Europaparlamentet noterar med stor oro att resultatnivån för Horisont 2020 har sjunkit till 13 % från dess föregångares (FP7) 20–22 % under föregående programplaneringsperiod. Parlamentet beklagar att detta leder till att färre högkvalitativa projekt inom forskning och innovation får EU-medel, men noterar samtidigt att avslagen för många högkvalitativa ansökningar med koppling till fonden för ett sammanlänkat Europa beror på otillräckliga budgetanslag.

Ungdomsarbetslöshet

20.  Europaparlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är mycket hög, och att den utgör ett av de mest akuta och allvarliga problemen inom EU för närvarande. Parlamentet understryker att 4,4 miljoner unga människor under 25 år var arbetslösa i unionen i februari 2016, och att detta i flera medlemsstater motsvarar över 40 %, och över 60 % i vissa regioner inom EU. Parlamentet understryker att sysselsättningsgraden i EU är betydligt lägre än Europa 2020-målet. Parlamentet framhåller att alltför många unga människor därför riskerar social utestängning, och att mer specifika åtgärder bör vidtas för att omfatta unga som varken arbetar eller studerar. Mängden av högutbildade och välskolade människor har stor betydelse för Europas konkurrenskraft, innovationskapacitet och produktivitet, och parlamentet understryker i detta sammanhang att man måste investera i utbildning, vidareutbildning, ungdom och kultur. Dessutom är EU:s ungdomsstrategi 2010–2018 viktig.

21.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget ger ett viktigt bidrag till arbetet med att minska arbetslösheten, särskilt genom Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet påpekar att kommissionen har uppgett att utnämningen av genomförandemyndigheter har varit ett stort problem för initiativets finansiella flöden. Parlamentet understryker också att trots de inledande förseningarna med utnämningarna och genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet tyder aktuella siffror på att stödet har utnyttjats till fullo (vilket delvis har uppnåtts genom en avsevärd ökning av förfinansieringen av detta initiativ). Parlamentet observerar att en utvärdering av initiativet snart kommer att slutföras av kommissionen, och förväntar sig att nödvändiga justeringar kommer att presenteras för att säkerställa att initiativet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det föreslagna stödprogrammet för strukturreformerna kan eventuellt ge ett värdefullt bidrag till förbättringen av den administrativa förmågan i medlemsstaterna i detta sammanhang. Parlamentet betonar hur viktigt det är att de berörda intressenterna, inklusive ungdomsorganisationer, fortsätter att utvärdera hur väl ungdomssysselsättningsinitiativet fungerar.

22.  Europaparlamentet oroas särskilt över bristen på nya åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativ för 2016, med tanke på att hela det ursprungliga anslaget tidigarelades under 2014–2015 (artikel 15 i förordningen om den fleråriga budgetramen). Parlamentet betonar att avsikten med att stödja den här tidigareläggningen inte var att initiativet skulle avslutas efter enbart två års finansiering och att andra mekanismer inom den fleråriga budgetramen, som den samlade marginalen för åtaganden, inrättades för att initiativet skulle kunna fortsätta. Parlamentet påminner dock om att den samlade marginalen för åtaganden redan har mobiliserats enbart för finansieringen av Efsi. Parlamentet noterar även tidigareläggningen av anslag, på grundval av samma artikel, för Erasmus+ (150 miljoner euro), som är ett annat EU-program som i stor utsträckning bidrar till att förbättra unga människors anställbarhet och som genomfördes fullt ut under de två första åren av perioden. Parlamentet påminner om att en effektiv ungdomsgaranti på EU-nivå enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) skulle kosta 21 miljarder euro på årsbasis för länderna i euroområdet.

Inre säkerhet

23.  Europaparlamentet påminner om de senaste terroristattackerna i Frankrike och i Belgien och de höjda hotnivåerna i andra medlemsstater, vilket kräver fler samordnade och förstärkta åtgärder och medel på EU-nivå. Parlamentet betonar att unionen har ett lämpligt instrument i Fonden för inre säkerhet, och flera byråer som arbetar med frågan och som blir alltmer belastade. Parlamentet anser att det krävs fler europeiska åtgärder och därmed större finansiering på detta område för att man ska kunna bemöta dessa hot på ett adekvat sätt. Parlamentet betonar att ett ökat samarbete inom detta område kräver mer personal i relevanta byråer, vilket kan sätta ytterligare tryck på EU:s budget, och påminner om den begränsade personalökningen vid Europeiska centrumet mot terrorism inom Europol, som finansieras genom en omfördelning från Fonden för inre säkerhet.

24.  Europaparlamentet betonar att också Eurojust gradvis kommer att behöva ytterligare ekonomiska resurser och personalresurser, med tanke på de aktuella åtgärderna och lagstiftningsförslagen för att öka det rättsliga samarbetet, och att detta kommer att påverka EU:s budget.

Kris inom jordbrukssektorn

25.  Europaparlamentet betonar att de låga taken för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) fram till 2020 innebär mycket mindre marginaler än i den förra fleråriga budgetramen, samtidigt som sektorns utmaningar är fler. Parlamentet påminner om att denna politik är avgörande för många jordbrukares inkomstsituation, särskilt i kristider, och framhåller den höga årliga utnyttjandegraden på nästan 100 %. Parlamentet påminner om de många kriser som har drabbat de europeiska jordbrukarna sedan inledningen av den aktuella fleråriga budgetramen, särskilt inom mejeri-, gris- och nötkötts- samt frukt- och grönsakssektorerna, och de långvariga negativa effekterna för de europeiska jordbrukarna av de förluster som orsakats av Rysslands embargo mot jordbruksprodukter. Parlamentet noterar att sockerkvoterna kommer att avskaffas 2017 och att detta kan komma att påverka sockersektorn, och beaktar särskilt de yttersta randområdenas särskilda behov. Parlamentet belyser budgeteffekterna av de nödåtgärder som vidtagits för att lösa dessa kriser, vilka uppgår till 500 miljoner euro i 2016 års budget och 300 miljoner euro för 2015, som finansierades från marginalerna i rubrik 2. Parlamentet understryker att alla nedskärningar på detta område skulle äventyra EU:s territoriella sammanhållning, särskilt i landsbygdsområdena. Parlamentet är dessutom emot alla tendenser till åternationalisering av jordbrukspolitiken, eftersom detta skulle snedvrida marknaden och leda till otillbörlig konkurrens mellan jordbrukarna.

Miljöutmaningar

26.  Europaparlamentet är oroat över att målet att spendera minst 20 % av EU:s budget (enligt den nuvarande budgetramen) på klimatförändringsrelaterade åtgärder inte har uppnåtts, och att det enligt kommissionens metod för integrering av klimataspekten endast var omkring 12,7 % av EU:s årliga budget som användes till detta ändamål. Parlamentet pekar på det avsevärda behovet av finansiering av klimatåtgärder, skydd av den biologiska mångfalden och en hållbar användning av naturresurser, som kommer att öka ytterligare till följd av effekterna av den pågående globala uppvärmningen. Parlamentet tar särskilt del av det COP21-klimatavtal som ingicks vid den senaste partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Paris 2015.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

27.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringspolitik, som syftar till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan EU:s alla regioner, och därmed förbättra livskvaliteten för EU:s invånare. Parlamentet lyfter fram dess viktiga roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, särskilt genom en tydlig öronmärkning av resurser för de klimatrelaterade åtgärderna och de sociala målen, framför allt att bekämpa den ökande fattigdomen, inklusive barnfattigdom, ojämlikhet och social utestängning, och att stimulera sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka ett fullständigt genomförande av dessa mål. Parlamentet anser dessutom att strukturfonderna, utöver att respektera de redan tilldelade nationella anslagen, också kan ge ett viktigt bidrag till de nya utmaningarna, såsom konsekvenserna av flyktingkrisen.

Allt större tryck på utvecklings- och grannskapspolitiken

28.  Europaparlamentet noterar det allt större globala behovet av humanitärt bistånd och katastrofriskreducering till följd av effekterna av konflikter och krig. Parlamentet hänvisar till Addis Abeba-avtalet, där stats- och regeringschefer bekräftade sitt starka politiska åtagande för uppnåendet av målen för en hållbar utveckling, och är medvetet om behovet av utgifter i detta avseende. Parlamentet påminner om EU:s nyligen förnyade kollektiva åtagande om att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 % av sin BNI och att anslå minst 20 % av sitt offentliga utvecklingsbistånd till grundläggande sociala tjänster, med särskild inriktning på utbildning och hälso- och sjukvård. Parlamentet motsätter sig med kraft användningen av utvecklingsbistånd för mål som inte är utvecklingsrelaterade.

29.  Europaparlamentet påminner om att den geopolitiska situationen i det östra grannskapet också är instabil. Parlamentet betonar den viktiga roll som EU:s budget spelar i fråga om att bidra till en stabilisering av situationen i både EU:s södra och EU:s östra grannskap, och i fråga om att hantera dessa utmaningar genom att ge stöd till länder som håller på att genomföra associeringsavtal, i syfte att föra reformer framåt och säkerställa fördjupade förbindelser mellan EU och dessa länder.

Jämställdhetsintegrering

30.  Europaparlamentet välkomnar halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ett tillfälle att göra avsevärda framsteg mot en mer effektiv jämställdhetsintegrering i den fleråriga budgetramen och i genomförandet och övervakningen av den gemensamma förklaring som bifogas budgetramen i detta avseende.

Eftersläpning av betalningar

31.  Europaparlamentet påminner om ansamlingen av obetalda räkningar under föregående fleråriga budgetram (2007–2013) på grund av en eftersläpning, som steg från en nivå på 5 miljarder euro i slutet av 2010 till historiska nivåer på 11 miljarder euro i slutet av 2011, 16 miljarder euro i slutet av 2012 och 23,4 miljarder euro i slutet av 2013. Parlamentet varnar för att den här eftersläpningen har följt med till den nuvarande budgetramen (2014–2020), med en historisk toppnotering på 24,7 miljarder euro i slutet av 2014. Parlamentet betonar att man till följd av parlamentets upprepade begäran har kommit överens om en betalningsplan för att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav som rör sammanhållningspolitiken 2007–2013 till en ”normal” nivå på 2 miljarder euro i slutet av 2016. Parlamentet pekar på att det fanns minst 8,2 miljarder euro i obetalda räkningar i slutet av 2015 för 2007–2013 inom sammanhållningspolitiken, en siffra som förväntas sjunka till under 2 miljarder euro i slutet av 2016. Parlamentet noterar att den här minskningen endast innebär en tillfällig lättnad, eftersom den är ett resultat av att ansökningarna om utbetalningar för programmen 2007–2013 och 2014–2020 är färre än beräknat. Parlamentet beklagar att inga åtgärder har vidtagits för att justera de ”dolda eftersläpningar” som identifierats inom andra rubriker. Parlamentet påpekar att den situation som rådde 2012–2014 förväntas uppstå igen i slutet av den aktuella fleråriga budgetramen om inga konkreta åtgärder vidtas.

32.  Europaparlamentet beklagar att konsekvenserna av den här betalningskrisen har varit allvarliga, med konsekvenser för EU-budgetens stödmottagare, såsom studenter, universitet, små och medelstora företag, forskare, icke-statliga organisationer, lokala och regionala myndigheter samt andra relevanta intressenter. Parlamentet påminner särskilt om den dramatiska bristen på betalningar inom området humanitära insatser under 2014, som påverkade EU:s livräddande insatser negativt. Parlamentet understryker också att kommissionen tvingades förlita sig till ”mildrande åtgärder”, såsom minskning av förfinansieringsgrader och uppskjutna inbjudningar att lämna in projektförslag/upphandlingar och liknande kontraktstilldelningar. Parlamentet påminner om att ett artificiellt avtagande av takten i genomförandet av de nya programmen för 2014–2020 skedde på grund av uteblivna betalningar, där ett exempel är en artificiell försening rörande förslagsinfordringar till ett värde av 1 miljard euro inom Horisont 2020 under 2014, i syfte att säkerställa att betalningarna förföll under 2015 i stället för under 2014. Parlamentet betonar dessutom att böter för försenade betalningar belastar EU:s budget och uppgick till cirka 3 miljoner euro under både 2014 och 2015.

B. Omfattande användning av budgetramens flexibilitetsbestämmelser

33.  Europaparlamentet betonar att budgetmyndigheten, för att säkerställa ytterligare anslag som behövts i krissituationer eller för att finansiera nya politiska åtgärder sedan 2014, har godkänt ett omfattande ianspråktagande av flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, efter att ha förbrukat samtliga tillgängliga marginaler. Parlamentet påminner om att flera av dessa bestämmelser har kommit direkt från förslag från Europaparlamentet, som såg begäran om största möjliga flexibilitet som ett av sina viktigaste krav i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

34.  Europaparlamentet noterar särskilt att de särskilda instrumenten för att hantera flykting- och migrationskrisen (alla medel från flexibilitetsmekanismen användes under 2016 – 1 530 miljoner euro; reserven för katastrofbistånd under 2016 – 150 miljoner euro), problem med försenade betalningar (marginalen för oförutsedda utgifter aktiverades under 2015 – 3,16 miljarder euro) och finansieringen av Efsis garantifond (fullt utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden under 2014 – 543 miljoner euro). Parlamentet påminner om att beslutet att använda marginalen för oförutsedda utgifter vid betalningar innebär sänkta betalningstak för 2018–2020.

35.  Europaparlamentet räknar med att eventuella ytterligare behov i samband med migrations- och flyktingkrisen 2016, inklusive 200 miljoner euro till det nya instrumentet för nödåtgärder inom unionen, bör leda till utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter så snart som detta krävs. Parlamentet påminner om att det inte finns fler marginaler inom rubrik 3, och att flexibilitetsmekanismen redan har förbrukats för det här året, och föreslår att ytterligare möjligheter till flexibilitet för nya utmaningar bör undersökas.

36.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftningsflexibiliteten, som fastställs i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet, möjliggör en ökning av det totala anslaget för program som antagits enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med upp till +/- 10 % under en sjuårsperiod. Parlamentet noterar att ”nya objektiva och varaktiga omständigheter” innebär att budgetmyndigheten kan avvika ännu mer från det ursprungliga anslaget. Parlamentet välkomnar det faktum att bestämmelsen redan har använts för att möjliggöra för unionen att hantera oförutsedda händelser genom att avsevärt öka de ursprungliga årliga anslagen för program som Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

II. Halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen – ett absolut nödvändigt krav

37.  Europaparlamentet är mot bakgrund av analysen ovan övertygat om att översynen av hur den aktuella fleråriga budgetramen fungerar kommer att leda till slutsatsen att en verklig halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen, enligt förordningen om den fleråriga budgetramen, är absolut nödvändig om unionen på ett effektivt sätt ska kunna hantera flera utmaningar samtidigt som man uppfyller sina politiska mål. Parlamentet påminner om att den huvudsakliga prioriteringen fortfarande är att genomföra Europa 2020-strategin med stöd av EU:s budget. Parlamentet betonar att EU:s budget måste ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna säkerställa investeringar som leder till tillväxt och sysselsättning, uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och främja solidaritet.

38.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vid förberedelsen av lagstiftningsförslaget beakta följande krav från parlamentet om ändringar i förordningen om den fleråriga budgetramen, i fråga om såväl belopp som flera bestämmelser om budgetramens funktionssätt som bör kunna tillämpas redan för den aktuella budgetramen.

39.  Europaparlamentet betonar att två lagstiftningsförslag med viktiga budgetkonsekvenser, nämligen förlängningen av Efsi och införandet av en extern investeringsplan, planeras till hösten 2016. Parlamentet förväntar sig att all information i samband med finansieringen av dessa två förslag görs tillgänglig så tidigt som möjligt, för att man ska kunna ta det i beaktande under förhandlingarna om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin principiella ståndpunkt att nya politiska initiativ inte bör finansieras på bekostnad av EU:s befintliga program och politik.

40.  Europaparlamentet betonar att de ändringar som man kommer överens om under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen bör genomföras snarast och integreras redan i 2017 års EU-budget. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram sitt lagstiftningsförslag om revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen så snart som möjligt, så att förhandlingarna om revideringen av den fleråriga budgetramen och förhandlingarna om 2017 års EU-budget kan föras parallellt och man i god tid kan nå en överenskommelse om detta.

41.  Europaparlamentet noterar resultatet av den brittiska folkomröstningen den 23 juni 2016. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att tillhandahålla budgetmyndigheten all relevant information om eventuella budgetkonsekvenser av denna folkomröstning, utan att detta inverkar på de kommande förhandlingarna mellan Storbritannien och EU.

A. Parlamentets krav för andra hälften av den fleråriga budgetramen

Budgetramens siffror (åtaganden)

42.  Europaparlamentet bekräftar till fullo idén om politiskt och ekonomiskt stöd i stor omfattning till Efsi, men är samtidigt övertygat om att EU:s budget inte ska finansiera nya initiativ på bekostnad av unionens befintliga program och politik. Parlamentet avser att fullgöra sitt åtagande att till fullo kompensera för de Efsi-relaterade nedskärningar som påverkar Horisont 2020 och FSE, så att de kan uppnå sina mål enligt beslutet för endast två år sedan, och så att EU kan nå sina mål i fråga om forskning och innovation. Parlamentet betonar i detta sammanhang att finansieringsnivån för de andra programmen inom underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) inte bör påverkas av denna kompensation, med hänvisning till deras obestridliga bidrag till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Parlamentet anser att marginalerna inom underrubrik 1a inte är tillräckliga för att tillgodose dessa behov, och efterlyser därför en höjning av taket inom denna underrubrik.

43.  Europaparlamentet stöder en fortsättning av ungdomssysselsättningsinitiativet, som ett medel för att säkerställa en snabb reaktion i kampen mot ungdomsarbetslösheten, efter de justeringar som krävs enligt pågående utvärdering. Enligt parlamentet kan detta endast uppnås genom att ungdomssysselsättningsinitiativet fram till slutet av innevarande fleråriga budgetram ges minst lika stora åtagandebemyndiganden som det anslogs årligen under de två första åren av denna period (6 miljarder euro som tidigarelades 2014–2015), beroende på resultatet av kommissionens kommande bedömning. Parlamentet noterar att detta bör inbegripa en revidering uppåt av taken inom underrubrik 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), eftersom det inte finns några marginaler att tillgå.

44.  Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att de totala budgetanslagen och de i förväg fastställda nationella anslagen för GJP, inklusive beloppen för direktbetalningar, inte ska röras i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker dessutom att man måste säkerställa att anslagen till Europeiska havs- och fiskerifonden inte minskas, i syfte att se till att målen i den nyligen reformerade gemensamma fiskeripolitiken kan uppnås.

45.  Europaparlamentet anser att migrations- och flyktingkrisens omfattning, som beror på konflikter och klimatförändringar, visar att ytterligare behov med betydande budgetkonsekvenser kan förväntas uppstå för detta ändamål under de närmaste åren under rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap). Parlamentet understryker dessutom att det under samma rubrik också kommer att behövas ytterligare finansiering för stöd till förstärkta åtgärder på EU-nivå för inre säkerhet i EU och för kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utarbeta en uppdaterad prognos av vilken budget som krävs fram till slutet av den nuvarande budgetramen för att bemöta alla utmaningar på dessa områden.

46.  Europaparlamentet är därför av den fasta övertygelsen att även om utnyttjandet av de små marginalerna inom rubrik 3 och de befintliga flexibilitetsbestämmelserna utnyttjas så kommer inte resurserna att räcka till för att möta de ökade behoven inom den här rubriken. Parlamentet efterlyser därför betydande förstärkningar av Amif och Fonden för inre säkerhet, samt av de EU-byråer (Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europol, Eurojust och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)) som har tilldelats nya ansvarsområden och som arbetar på detta område, samt andra initiativ som kan genomdrivas. Parlamentet anser att taken inom rubrik 3 måste höjas.

47.  Europaparlamentet förväntar sig att de gemensamma åtgärderna för att effektivt hantera den yttre dimensionen av migrations- och flyktingkrisen, särskilt den politiska stabiliseringen av det europeiska grannskapet och Afrika söder om Sahara och hanteringen av humanitära och ekonomiska orsaker till migration, kommer att intensifieras under de närmaste åren och åtföljas av ett allt större antal ansökningar om finansiering inom rubrik 4 (Europa i världen). Parlamentet betonar att sådana krav på ytterligare finansiering inte ska beviljas på bekostnad av EU:s befintliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingspolitiken. Parlamentet begär därför att taken inom rubrik 4 ska höjas.

Budgetramens siffror (betalningar)

48.  Europaparlamentet anser att man måste prioritera att agera för att undvika en ny betalningskris i slutet av den aktuella fleråriga budgetramen. Parlamentet är av den starka övertygelsen att alla åtgärder som kan vidtas ska vidtas för att undvika en sådan eftersläpning av obetalda räkningar som uppstod under föregående period. Parlamentet betonar dock att man, samtidigt som betalningsbehoven borde återgå till sin normala nivå, redan nu kan förutse ett stort tryck på betalningar under andra hälften av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att det ökade trycket bland annat beror på kompensationen av marginalen för oförutsedda utgifter mot de redan ansträngda betalningstaken för 2018–2020, den kraftigt försenade lanseringen av de nya programmen med delad förvaltning, inklusive ungdomssysselsättningsinitiativet, Efsis betalningsprofil och de extra betalningar som motsvarar de nyligen utökade åtagandena i samband med migrations- och flyktingkrisen.

49.  Europaparlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden är en naturlig följd av tidigare åtaganden. Parlamentet förväntar sig därför att nya förstärkningar av åtagandebemyndigandena kommer att åtföljas av motsvarande ökning i betalningsbemyndigandena, inklusive en revidering uppåt av betalningstaken. Parlamentet anser dessutom att halvtidsöversynen/revideringen av den fleråriga budgetramen är en utmärkt möjlighet att gå igenom utförda betalningar och uppdaterade prognoser för förväntad betalningsutveckling fram till slutet av den aktuella budgetramen. Parlamentet anser att en gemensam betalningsplan för 2016–2020 bör vara bindande och bör utarbetas och godkännas av de tre institutionerna. Parlamentet insisterar på att en sådan ny betalningsplan bör baseras på sund ekonomisk förvaltning och innehålla en tydlig strategi för hur man ska hantera alla betalningsbehov inom samtliga rubriker fram till slutet av den aktuella fleråriga budgetramen, och för att undvika en ”dold eftersläpning” som orsakas av en artificiell neddragning av takten i genomförandet av vissa fleråriga program och andra mildrande åtgärder, såsom införandet av lägre förfinansieringsgrad.

50.  Europaparlamentet är fast beslutet att på ett entydigt sätt lösa frågan om budgetering av betalningar för de särskilda instrumenten inom budgetramen. Parlamentet påminner om den olösta tolkningskonflikten mellan kommissionen och parlamentet å ena sidan, och rådet å andra sidan, som har stått i fokus vid budgetförhandlingarna under de senaste åren. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att betalningsbemyndiganden som har uppstått till följd av utnyttjandet av särskilda instrument vid åtagandebemyndiganden också ska räknas utöver budgetramens årliga betalningstak.

Villkor för att säkra EU:s grundläggande rättighet

51.  Europaparlamentet insisterar på att alla länder bör ta sitt fulla ansvar för flyktingkrisen och beslutet om den särskilda omfördelningsmekanismen. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en finansiell bonus–malusmekanism för medlemsstaternas fullgörande eller inte av sina åtaganden enligt åtgärder som antagits av EU. Parlamentet vidhåller att alla finansiella bidrag till följd av påföljder mot en medlemsstat som inte respekterar dessa åtgärder bör gå tillbaka till EU-budgeten som extra intäkter.

Extraordinära inkomster

52.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att eventuella överskott från undergenomförande av EU:s budget eller från bötesbelopp för företag som brutit mot EU:s konkurrenslagstiftning bör budgeteras som extra inkomst i EU:s budget, utan motsvarande justering av BNI-bidragen. Parlamentet anser att denna åtgärd avsevärt skulle bidra till att underlätta EU-budgetens betalningsproblem. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag i detta avseende.

53.  Europaparlamentet är övertygat om att återtaganden från alla rubriker, på grund av att de åtgärder som de öronmärkts för inte har genomförts alls eller endast delvis, bör göras tillgängliga i EU-budgeten igen och mobiliseras av budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet är starkt övertygat om att en sådan bestämmelse, med tanke på de begränsningar som för närvarande påverkar EU‑budgeten samt de ytterligare finansieringsbehov som unionen står inför, även bör gälla för återtaganden till följd av genomförande av programmen 2007–2013, inbegripet avslutandet av de sammanhållningspolitiska programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag i detta avseende.

Flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument

54.  Europaparlamentet betonar att man enbart genom att titta på hur ofta och i vilken omfattning de särskilda instrumenten inom budgetramen har utnyttjats under de senaste två åren utan tvivel kan se värdet av flexibilitetsbestämmelserna och mekanismerna i förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ställning att flexibiliteten ska möjliggöra ett maximalt utnyttjade av samtliga tak inom budgetramen för åtaganden och betalningar.

55.  Europaparlamentet hoppas därför att man vid halvtidsrevideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen bör avskaffa ett antal begränsningar gällande flexibilitetsbestämmelserna som rådet införde vid tiden för antagandet av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser särskilt att eventuella begränsningar i överföringen av outnyttjade anslag och marginaler ska upphävas, antingen genom att årliga tak (den samlade marginalen för betalningar) anges eller genom att tidsbegränsningar (den samlade marginalen för åtaganden) införs. Parlamentet anser att inga särskilda gränser för användningen av medel inom den samlade marginalen för åtaganden bör fastställas med tanke på de rådande budgetbegränsningarna i flera rubriker.

56.  Europaparlamentet betonar särskilt utnyttjandet av det totala beloppet för flexibilitetsmekanismen under 2016. Parlamentet noterar att mekanismen möjliggör finansiering av tydliga utgifter som inte kan finansieras inom taket för en eller flera rubriker och som inte är kopplade till någon särskild EU-politik, Parlamentet anser därför att instrumentet tillhandahåller en verklig flexibilitet inom EU:s budget, särskilt vid större kriser. Parlamentet begär därför att dess anslag ska ökas betydligt till ett årligt anslag på 2 miljarder euro, och påpekar att detta belopp endast budgeteras efter beslut från budgetmyndigheten om att ta detta instrument i anspråk. Parlamentet påminner om att flexibilitetsmekanismen inte är kopplad till ett särskilt politikområde och att den kan användas för alla syften som anses nödvändiga.

57.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av reserven för katastrofbistånd när det gäller att snabbt ge särskilt stöd till tredjeländer vid oförutsedda händelser, och betonar dess särskilda betydelse i den rådande situationen. Parlamentet begär att dess anslag ska ökas betydligt upp till ett årligt anslag på 1 miljard euro.

58.  Europaparlamentet noterar de olika regler som finns gällande tiden för överföring av outnyttjade anslag för de särskilda instrumenten inom budgetramen, nämligen flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Parlamentet uppmanar till harmonisering av dessa regler så att en allmän N+3-regel kan tillämpas för instrumenten.

59.  Europaparlamentet anser att marginalen för oförutsedda utgifter är särskilt viktig, eftersom den är ett instrument som kan användas som en sista utväg vid oförutsedda händelser. Parlamentet betonar att detta, enligt kommissionen, är det enda särskilda instrument som kan tas i anspråk endast för betalningsbemyndiganden, och som därför kan användas för att undvika en betalningskris i EU:s budget som under 2014. Parlamentet beklagar det faktum att en obligatorisk avräkning av anslagen anges i förordningen om den fleråriga budgetramen, i motsats till föregående period. Parlamentet anser att detta krav ger en ohållbar situation, som i själva verket kommer att leda till en sänkning av de årliga beloppen för taken i budgetramen under de sista åren av perioden, och således kommer att leda till ytterligare press på EU-budgeten, och betonar att marginalen för oförutsedda utgifter i alla avseenden är ett instrument som ska användas som en sista utväg och vars utnyttjande godkänns gemensamt av budgetmyndighetens två grenar. Parlamentet uppmanar därför till ett omedelbart upphävande med retroaktiv verkan av regeln om obligatorisk avräkning, och efterlyser en justering uppåt av det högsta årliga beloppet till 0,05 % av EU:s BNI.

Uppföljning av de internationella avtalen om miljöförändringar

60.  Europaparlamentet noterar att COP21-avtalet, som antogs i Paris, är ett universellt, dynamiskt och differentierat avtal som syftar till att möta utmaningarna i samband med klimatförändringarna. Parlamentet konstaterar att ytterligare EU-medel kommer att behöva avsättas enligt detta avtal för att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländer. Parlamentet betonar att all finansiering av de eventuella åtgärder som har sitt ursprung i COP21 bör gå utöver de aktuella utgifterna för klimatåtgärder, och uppmanar kommissionen att lägga fram sin genomförandestrategi och första utvärdering av eventuella konsekvenser av COP21-avtalet på EU:s budget i god tid före revideringen. Parlamentet understryker dessutom att revideringen av den fleråriga budgetramen utgör ett utmärkt tillfälle att säkerställa att målet att spendera 20 % på klimatrelaterade åtgärder uppnås och att eventuellt höja detta tröskelvärde i linje med de internationella åtaganden som EU ingick under COP21. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mekanismen för införlivande av klimatpolitiken är fullt operativ och att den nuvarande metoden för att följa sådana utgifter förbättras. Parlamentet påminner dessutom om att EU har åtagit sig att genomföra FN-konventionens strategiska plan för biologisk mångfald, och understryker att man bör avsätta tillräckliga resurser för att fullgöra sitt åtagande i detta avseende.

Förenkling

61.  Europaparlamentet anser att halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen är en utmärkt möjlighet att för första gången göra en bedömning och utvärdering av hur EU-politiken och berörda program fungerar och hur den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument genomförs, och förväntar sig att kommissionen presenterar en analys av bristerna i det nuvarande systemet för genomförande. Parlamentet uppmärksammar särskilt bedömningen av hur de nya delar som införs i den nuvarande programplaneringsperioden påverkar genomförandeprocessen, såsom förhandsvillkor enligt sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen också bör granska hur de medel som anslagits har bidragit till uppnåendet av målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att komma med konkreta förslag för att åtgärda eventuella brister och förbättra och rationalisera genomförandemiljön för de år som återstår av den nuvarande budgetramen, för att säkerställa att de knappa finansiella resurserna används på bästa möjliga sätt och för att minska den administrativa bördan för mottagarna.

62.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att visa det mervärde som genomförandet av EU-budgeten ger, och ser positivt på att EU:s utgifter görs mer resultatorienterade. Parlamentet betonar att resultat- och utfallsbaserade bedömningar bör vara en vägledande princip när så är möjligt, och betonar att denna princip skulle vara särskilt lämpad för innovationsinriktade program. Parlamentet uppmärksammar kommissionens arbete inom ramen för initiativet för en resultatinriktad EU-budget, som behöver utvecklas ytterligare, och inväntar resultatet av arbetet i den interinstitutionella expertarbetsgruppen för resultatinriktad budgetering. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt kan vara ett sätt att förbättra resultatet för underpresterande program. Parlamentet betonar dock att tekniska eller programmässiga brister inte får leda till att EU:s budget minskas eller att politiska prioriteringar överges, och att enbart en bättre användning av medel inte kommer att lösa problemet med för få ekonomiska medel för att bemöta akuta och växande behov. Parlamentet påminner kommissionen om att parlamentet, såsom ena delen av budgetmyndigheten, måste inkluderas vid utarbetandet av kommissionens strategi i denna fråga.

Finansieringsinstrument

63.  Europaparlamentet konstaterar att finansieringsinstrumenten i unionens budget har fått en större roll som en kompletterande typ av finansiering jämfört med subventioner och bidrag. Parlamentet bekräftar potentialen hos dessa instrument när det gäller att öka unionsbudgetens finansiella och därmed även politiska inverkan. Parlamentet understryker dock att en övergång från traditionell finansiering till mer innovativa instrument inte rekommenderas inom alla politiska områden, eftersom det finns politik som inte är helt marknadsrelaterad. Parlamentet påpekar att finansieringsinstrument utgör en alternativ och kompletterande finansieringsmetod, och att de inte bör användas för projekt som endast kan komma i fråga för bidrag, som är särskilt viktiga för mindre utvecklade regioner.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen genomföra en djupanalys av hur finansieringsinstrumenten har använts sedan den innevarande programplaneringsperioden inleddes. Parlamentet betonar att hävstångseffekten inte kan vara det enda utvärderingskriteriet vid bedömningar av finansieringsinstrument. Parlamentet påminner i detta sammanhang om hur viktiga tilläggskriterierna och bedömningen av hur instrumenten bidrar till uppnåendet av EU:s politiska mål är.

65.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att identifiera alla EU-politikområden där bidrag kan kombineras med finansieringsinstrument, och att reflektera över vad som är en lämplig balans mellan de två. Parlamentet är fast övertygat om att möjligheten att kombinera olika EU-resurser enligt harmoniserade förvaltningsregler skulle bidra till att optimera synergieffekterna mellan tillgängliga finansieringskällor på EU-nivå. Parlamentet betonar att en ökad användning av finansieringsinstrument inte får leda till en minskning av unionens budget. Parlamentet påminner om sina upprepade uppmaningar till större transparens och demokratisk kontroll i samband med användningen av finansieringsinstrument som stöds av unionens budget.

B. Parlamentets synpunkter om den fleråriga budgetramen efter 2020

66.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt artikel 25 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska presentera ett förslag till ny flerårig budgetram före den 1 januari 2018. Parlamentet betonar därför att flera viktiga delar för nästa budgetram bör redan nu diskuteras inom ramen för den kommande översynen/revideringen.

67.  Europaparlamentet anser att de viktigaste prioriteringarna måste gälla justeringar av budgetramens varaktighet, en omfattande reform av systemet för egna medel, ett större fokus på budgetens enhetlighet och större budgetflexibilitet. Parlamentet är dessutom övertygat om att metoderna för beslutsfattande bör granskas för att säkerställa demokratisk legitimitet och överensstämmelse med bestämmelserna i fördraget.

68.  Europaparlamentet påminner om budgetprinciperna för enhetlighet, riktighet, ettårighet, jämvikt, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning och öppenhet, som ska respekteras när unionens budget utformas och tillämpas.

69.  Europaparlamentet betonar att en viktig del av svårigheterna för medlemsstaterna när det gäller att komma överens om en flerårig budgetram är att de främst är inriktade på nettoflödet. Parlamentet upprepar sin inställning att unionens budget inte är ett enkelt nollsummespel utan snarare en viktig drivkraft för samordning och ett uttryck för en gemensam politik som skapar ett gemensamt mervärde. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ändra sin inställning till unionens budget, det vill säga att fastställa budgetens storlek baserat på en ingående bedömning av de finansiella behov som har sin grund i unionens rättsliga skyldigheter, de politiska mål som anges i dess program och strategier samt internationella åtaganden, för att säkerställa att det inte blir ett nytt dödläge som bara bidrar till att göra avståndet mellan unionen och dess medborgare ännu större. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utarbeta en studie av de besparingar som görs av medlemsstaterna på nationell nivå tack vare politiska åtgärder som finansieras på unionsnivå.

70.  Europaparlamentet framhåller den politiska nödvändigheten av att inrätta ett beslutsförfarande som säkerställer tillgång till de finansiella medel som behövs, antingen på EU-nivå eller på nationell nivå, för att säkerställa ett fullständigt genomförande av de politiska beslut som fattas av Europeiska rådet.

Varaktighet

71.  Europaparlamentet påminner om att de tre institutionerna enligt skäl 3 i förordningen om den fleråriga budgetplanen har enats om att vid översynen/revideringen gemensamt undersöka den lämpligaste tidsperioden. Parlamentet upprepar sin åsikt att budgetramens tidsperiod bör anpassas till parlamentets och kommissionens politiska cykler, och på så sätt göra valet till Europaparlamentet till ett diskussionsforum för framtida prioriteringar när det gäller utgifter.

72.  Europaparlamentet understryker dock att det är viktigt med långsiktig förutsägbarhet, särskilt för program med delad förvaltning inom sammanhållningspolitiken och inom landsbygdsutveckling, mot bakgrund av den tid det tar att enas om sektorsspecifik lagstiftning och operativa program på nationell och regional nivå.

73.  Med hänsyn till den snabbt växlande politiska miljön och för att möjliggöra större flexibilitet anser Europaparlamentet att vissa element i budgetramen ska gälla för fem år medan andra, särskilt de som rör program som kräver längre programplaneringstid och/eller politik som rör komplexa förfaranden för inrättande av system för genomförande, såsom sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, bör antas för en period på 5 + 5 år med obligatorisk halvtidsrevidering.

Reform av systemet för egna medel

74.  Europaparlamentet understryker att det behövs en fullständig reform av systemet för egna medel, med enkelhet, rättvisa och öppenhet som de ledande principerna. Parlamentet förväntar sig därför en ambitiös slutrapport från högnivågruppen för egna medel i slutet av 2016 samt ett lika ambitiöst lagstiftningspaket om egna medel för 2021 från kommissionen senast i slutet av 2017.

75.  Europaparlamentet betonar behovet av att minska andelen BNI-bidrag till unionens budget för att undvika medlemsstaternas metod för ”rättvist återflöde”. Parlamentet understryker att detta skulle minska belastningen på statskassorna och på så sätt göra berörda resurser tillgängliga i medlemsstaternas nationella budgetar. Parlamentet påminner om att egna medel från mervärdesskatt är onödigt komplexa och att de fungerar som ett andra BNI-bidrag, och vill därför att dessa egna medel ska reformeras rejält eller helt avskaffas. Parlamentet anser dock att man behöver behålla BNI-bidraget som en del av budgeten med tanke på behovet av dess funktion som ett balanserande bidrag.

76.  Europaparlamentet föreslår att ett eller flera nya egna medel införs, helst med en tydlig koppling till europeisk politik som skapar mervärde, och noterar att många möjliga nya egna medel redan har diskuterats i högnivågruppen, såsom en reformerad mervärdesskatt, en skatt på finansiella transaktioner, ECB:s myntskatt, ett reformerat EU-system för handel med utsläppsrätter samt koldioxidskatt, transportskatt, företagsbeskattning, elskatt och digital skatt. Parlamentet väntar med intresse på högnivågruppens rekommendationer för att kunna gå vidare och utarbeta parlamentets ståndpunkt i denna fråga. Parlamentet begär i detta sammanhang att alla sorters rabatter ska avskaffas.

Enhetlighet i budgeten

77.  Europaparlamentet betonar vikten av principen om enhetlighet i budgeten och påminner om att unionens alla intäkter och utgifter enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget ska anges i budgeten. Parlamentet ser med oro på den senaste tidens övergång från gemenskapsmetoden till det mellanstatliga beslutsfattande som sågs sedan 2014 vid inrättandet av förvaltningsfonden Bêkou för Centralafrikanska republiken, Madad‑fonden för insatser med anledning av krisen i Syrien och Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika samt faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet påpekar att denna finansieringsform medför en omfördelning av medel inom ramen för befintliga fleråriga finansieringsprogram som förhandlats fram och avtalats mellan de tre institutionerna. Parlamentet betonar att detta äventyrar det demokratiska ansvarsutkrävandet, eftersom parlamentet har stängts ute från inrättandet av dessa fonder.

78.  Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet enligt fördraget ska fastställa unionens budget på lika villkor som de två grenarna av budgetmyndigheten. Parlamentet anser dessutom att fullständig parlamentarisk kontroll över samtliga utgifter är en viktig aspekt av EU:s användning av medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevara budgetens enhetlighet och att betrakta denna princip som vägledande vid framläggandet av nya politiska initiativ.

79.  Europaparlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att Europeiska utvecklingsfonden (EUF) bör ingå i unionens budget från 2021, samtidigt som man säkerställer finansieringen av den fredsbevarande resursen för Afrika och säkerhetsrelaterade operationer.

80.  Europaparlamentet betonar att all framtida integrering av EUF eller sådana ad hoc‑instrument i EU:s budget medför att instrumentens respektive finansieringsram läggs till utöver taken inom budgetramen, som kommer att behöva revideras i enlighet därmed, för att inte äventyra finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program.

Större flexibilitet

81.  Europaparlamentet betonar att unionsbudgetens stela struktur berövar budgetmyndigheten dess möjlighet att på ett adekvat sätt reagera på förändrade omständigheter. Parlamentet manar därför till större flexibilitet i nästa fleråriga budgetram, särskilt mellan rubriker i form av flexibilitet beträffande outnyttjade marginaler och mellan år för att kunna utnyttja taken inom budgetramen till fullo.

82.  Europaparlamentet understryker att utöver förmågan att reagera på förändrade omständigheter utan att äventyra överenskommen programplanering finns det även ett behov av att unionen kan reagera snabbt när kriser, såsom den nuvarande migrationskrisen, uppstår. Parlamentet vill därför att man, utöver den fleråriga budgetramens redan befintliga särskilda instrument, i EU:s budget inför en permanent EU-reserv för kriser för att undvika tillfälliga lösningar som inrättande av förvaltningsfonder. Parlamentet betonar att en sådan mekanism, som är avsedd att hantera kriser och oförutsedda situationer, till sin natur bör fungera som ett nytt särskilt instrument inom budgetramen och räknas utöver den fleråriga budgetramens tak.

Beslutsprocessen

83.  Europaparlamentet påminner om sin kritiska inställning när det gäller hur förfarandet för att anta förordningen om den fleråriga budgetramen 2014–2020 genomfördes, och betonar att antagandet av förordningen kräver parlamentets godkännande. Parlamentet understryker därför att det måste vara fullt delaktigt i relevanta förhandlingar från början. Parlamentet anser att EU:s institutioner bör formalisera metoderna inför nästa förfarande för den fleråriga budgetramen i ett avtal som antas vid halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen av budgetramen och som tar hänsyn till bristerna i föregående förhandlingar och säkerställer parlamentets roll och behörighet enligt fördragen. Parlamentet anser också att dessa metoder till sist bör stadfästas i själva det interinstitutionella avtalet, vilket är fallet när det gäller det årliga budgetförfarandet.

84.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att förordningen om den fleråriga budgetramen kan antas med kvalificerad majoritet. Parlamentet påminner dessutom om att den allmänna övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget också kan användas för att tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet betonar att en övergång till kvalificerad majoritet i omröstningen om antagande av förordningen om den fleråriga budgetramen skulle vara i linje med både det beslutsförfarande som används för antagande av praktiskt taget alla fleråriga EU-program och med det årliga förfarandet för antagande av EU-budgeten.

85.  Europaparlamentet påminner om att fördraget inte ger Europeiska rådet rätt att utöva lagstiftande funktioner. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin kraftiga invändning mot Europeiska rådets inblandning i lagstiftningsarbete under de senaste förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver att Europeiska rådet begränsar sig till de uppgifter det tilldelas i fördraget och avstår från att lägga sig i politiska förändringar som ska beslutas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och därigenom respekterar parlamentets lagstiftningsrätt inom ramen för medbestämmandeförfarandet.

86.  Europaparlamentet insisterar på att lagstiftningsprocessen för att anta nästa fleråriga budgetram bör slutföras senast i slutet av 2018, efter uttömmande förhandlingar mellan parlamentet och rådet. Parlamentet betonar att en överenskommelse om den fleråriga budgetramen i god tid kommer att möjliggöra ett snabbt antagande av alla sektorsspecifika förordningar och ett inledande av nya program utan dröjsmål den 1 januari 2021. Parlamentet betonar att de nationella parlamenten och EU-invånarna måste informeras bättre om utmaningarna i nästa fleråriga budgetram genom att det, när så är lämpligt, organiseras en interinstitutionell, interparlamentarisk konferens.

°

°  °

87.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till berörda institutioner, organ och medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
• [2]  EUT L 103, 22.4.2015, s. 1.
• [3]  EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
• [4]  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [5]  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
• [6]  Antagna texter, P7_TA(2014)0378.
• [7]  Antagna texter, P7_TA(2013)0599.
• [8]  Antagna texter, P7_TA(2013)0455.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2013)0456.
• [10]  Antagna texter, P7_TA(2013)0304.
• [11]  Antagna texter, P7_TA(2013)0078.
• [12]  Antagna texter, P7_TA(2012)0360.
• [13]  Antagna texter, P7_TA(2011)0266.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (25.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014‑2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Neena Gill

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att EU står inför ett rekordstort antal kriser i och utanför grannskapet, framför allt migrationskrisen, säkerhetshot och väpnade konflikter, som hotar grundläggande värderingar och kräver solidaritet och en förstärkning av de gemensamma yttre åtgärderna. Parlamentet betonar behovet av solidaritet i samband med det stigande antalet naturkatastrofer. Parlamentet understryker att dessa kriser inte kunde förutses när den fleråriga budgetramen 2014–2020 antogs. Parlamentet påminner om att de totala anslagen i rubrik 4 minskades med cirka 16 % jämfört med kommissionens ursprungliga förslag, vilket avsevärt försvagade EU:s förmåga att reagera på dessa nya utmaningar och leva upp till sina politiska åtaganden. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram ett förslag till revidering i syfte att höja taket för åtagandebemyndigandena inom denna rubrik för att kunna bevilja ytterligare finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en resultatbaserad budgeteringsmetod, men att samtidigt ta hänsyn till de yttre åtgärdernas specifika karaktär.

2.  Europaparlamentet framhåller att hanteringen av migrations- och flyktingkrisen är en nyckelprioritering, men betonar att detta inte får ske på bekostnad av insatser på andra områden, bland annat områden som är av central betydelse för hanteringen av långvariga utmaningar och de bakomliggande orsakerna till den nuvarande krisen. Parlamentet är övertygat om att insatser för att lindra det humanitära lidandet måste göras parallellt med utvecklingsprocesserna, uppfyllandet av de hållbara utvecklingsmålen, främjandet av en stabil och säker miljö där utveckling är möjlig samt främjandet av mänskliga rättigheter och alla EU:s övriga utrikespolitiska prioriteringar.

3.  Europaparlamentet anser att de befintliga flexibilitetsmekanismerna är otillräckliga i fråga om volym och flexibilitet för att på lämpligt sätt kunna hantera den förändrade situationen. Parlamentet påminner om att kommissionen, främst på grund av bristen på resurser, har infört ett antal tillfälliga instrument, bland annat förvaltningsfonder för Syrien, Afrika och Centralafrikanska republiken och en flyktingfacilitet för Turkiet. Parlamentet bekräftar deras potential att öka EU:s ekonomiska insatser, men betonar behovet av transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll vid förvaltningen av dessa finansiella instrument och uttrycker sitt missnöje över att medlemsstaterna inte har levt upp till sina finansieringsutfästelser. Parlamentet kräver bestämt att Europaparlamentet kan utöva tillsyn över förvaltningsfondernas ledningsorgan.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en reform av flexibilitetsmekanismerna inom den fleråriga budgetramen, bland annat genom att inrätta en permanent EU-reserv för kriser så att ytterligare resurser kan mobiliseras när detta behövs genom flexibla förfaranden som gör det möjligt att reagera snabbt på allvarliga och instabila situationer. Parlamentet betonar att allt katastrofstöd för att hantera kriser och oförutsedda situationer på grund av sin natur bör omfattas av särskilda instrument och ligga utanför den fleråriga budgetramens tak. Parlamentet anser att möjligheten att överföra ej allokerade anslag mellan rubrikerna skulle öka förmågan att reagera på framväxande utmaningar och möjliggöra ett maximalt utnyttjande av den fleråriga budgetramens tak. Parlamentet noterar att nuvarande medel bör användas så effektivt som möjligt. Parlamentet betonar vikten av reserver för katastrofbistånd och av att ha tillräckliga medel för detta ändamål.

5.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen måste kunna tillgodose behoven för externa finansieringsinstrument efter halvtidsöversynen 2017, och kräver ökad konsekvens och samordning av båda översynsförfarandena i framtiden.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anpassa nästa fleråriga budgetram till kommissionens och parlamentets politiska cykler, för att förbättra den demokratiska ansvarsskyldigheten och den fleråriga budgetens transparens.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	23.5.2016
resultat	+: –: 0:	36 7 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Luis de Grandes Pascual, Marek Jurek, Bodil Valero
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Ricardo Serrão Santos, Renate Weber

YTTRANDE från utskottet för utveckling (30.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Paul Rübig

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att den nya fleråriga budgetramens första år kännetecknades av allvarliga betalningsunderskott i budgeten med negativa följder för genomförandet av program för externa åtgärder. Parlamentet begär att det tillhandahålls en lämplig betalningsnivå i rubrik 4 för att förhindra att detta problem upprepas.

2.  Europaparlamentet noterar de enorma globala behoven av humanitärt stöd och av katastrofriskminskning, katastrof- och epidemiberedskap och uppbyggnad av resistens mot påfrestningar i utvecklingsländerna. Parlamentet noterar också att dessa behov ökar, som resultat av konflikter och krig, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vanstyre och korruption, brister i tillhandahållandet av grundläggande sociala tjänster, inbegripet svaga hälso- och sjukvårdssystem, avsaknad av en allmän hälso- och sjukvårdsförsäkring, bristande investeringar i hälsorelaterad innovation, växande ekonomisk och social ojämlikhet, samt klimatförändringar och konkurrens om knappa resurser. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ytterligare stärka transparensen, ansvarsskyldigheten och rapporteringen avseende resurserna för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, liksom de finansiella medlen för detta bistånd. Parlamentet anser även att budgetmyndigheten vid behov snabbt ska ge sitt godkännande, att man särskilt bör beakta den nyligen inrättade 2030-agendan och att målet bör vara att uppfylla principerna för en konsekvent politik för utveckling. Parlamentet är övertygat om att detta också ligger i EU:s intresse eftersom det kommer att förhindra migrationstryck i framtiden.

3.  Europaparlamentet noterar att kostnader för flyktingar i givarlandet, trots att de delvis omfattas av den definition av officiellt utvecklingsbistånd som OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd fastställt, inte bidrar till hållbar utveckling i utvecklingsländer och till att bekämpa grundorsakerna till migration. Parlamentet noterar en ökning av vissa medlemsstaters rapportering av kostnader för flyktingar i givarlandet som officiellt utvecklingsbistånd. Parlamentet upprepar att effektiva åtgärder för humanitärt bistånd och utvecklingsprogram bör syfta till att bekämpa grundorsakerna till migration i utvecklingsländer och bör inte vidtas på bekostnad av EU:s utvecklingsfinansiering och politik inom andra områden.

4.  Europaparlamentet påminner om att migrations- och flyktingkrisen har haft betydande följder för EU:s budget och kommer även i fortsättningen att kräva en dynamisk reaktion under de kommande åren. Parlamentet stöder utnyttjandet av de medel som finns tillgängliga inom rubrikerna 3 och 4 i EU:s budgetar för 2014-2016. Parlamentet begär i detta sammanhang en lämplig ökning av taken för att korrekt åtgärda flykting- och migrationskrisen.

5.  Europaparlamentet medger behovet av utgifter för att kunna uppnå alla aspekter av mål 16 för hållbar utveckling. Parlamentet anser att främjandet av fred, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och utbildning i utvecklingsländerna är avgörande för att uppnå fred och säkerhet, minska fattigdomen och ojämlikheten och, på längre sikt, utrota fattigdomen. Parlamentet motsätter sig all användning av utvecklingsbistånd för icke utvecklingsrelaterade mål, vilket tydligt anges i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Parlamentet betonar att den finansiering som avses, och som inte utgör offentligt utvecklingsstöd, måste komma från andra instrument än instrumentet för utvecklingssamarbete eller Europeiska utvecklingsfonden (EUF) eller andra mekanismer som uteslutande utnyttjar dessa instrument, såsom EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av tillräckliga hälsorelaterade utgifter med tanke på nya epidemier. Parlamentet påminner om behovet av effektiva och heltäckande hälso- och sjukvårdssystem med medicin till överkomliga priser för att uppfylla mål 3 för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar till bättre användning av alla program inom den fleråriga budgetramen, såsom Horisont 2020, instrumentet för utvecklingssamarbete, EUF eller programmet Hälsa för tillväxt, för att ta itu med globala utmaningar, som lätt kan påverka även Europa.

7.  Europaparlamentet betonar att det inrättades förvaltningsfonder för att EU:s budget saknar de resurser och den flexibilitet som krävs för att på ett snabbt och heltäckande sätt kunna hantera större kriser. Parlamentet begär en hållbar lösning som gör det möjligt för budgetmyndigheten att utöva fullständig kontroll i syfte att förbättra budgetens enhet och respekten för principen om demokratiskt ägande.

8.  Europaparlamentet påminner om att EU har gjort starka åtaganden avseende biståndseffektivitet, i synnerhet principen om stödmottagarnas demokratiska ägande av utvecklingsprogram och anpassningen av EU-stödet till utvecklingsländernas prioriteringar. Parlamentet noterar att denna princip måste upprätthållas i EU:s reaktion på migration, dvs. vid upprättandet av EU:s förvaltningsfond för Afrika, som särskilt skapades för att kringgå längre EUF-förfaranden som respekterar principerna för biståndseffektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att finansiera den fredsbevarande resursen för Afrika med andra medel.

9.  Europaparlamentet noterar också att om man vill uppmuntra utveckling som i Myanmar/Burma och Colombia krävs det adekvata reaktioner och medel från EU:s sida.

10.  Europaparlamentet betonar att det behövs tillräckliga resurser i strävan efter att uppnå målen för hållbar utveckling, samtidigt som man medger att EU:s kollektiva offentliga utvecklingsbistånd motsvarade 0,47 procent av EU:s BNI under 2015. Parlamentet beklagar att EU misslyckades med att uppnå sitt åtagande om ett offentligt utvecklingsbistånd på 0,7 procent av BNI för 2015. Parlamentet påminner om att EU nyligen förnyade sitt kollektiva åtagande att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 procent av sin BNI. Parlamentet påpekar att detta kräver avsevärda ökningar, och betonar att översynen av den fleråriga budgetramen bör beakta detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en tydlig plan för att de ska kunna uppfylla sitt åtagande om att bidra med 0,7 procent av sin BNI till offentligt utvecklingsbistånd.

11.  Europaparlamentet påminner om att förutsägbar finansiering i tid till humanitärt bistånd bäst kan tillhandahållas när det inte finns någon klyfta mellan betalningar och åtaganden, och begär att kommissionen lägger fram ett förslag för att se till att betalningarna systematiskt motsvarar åtagandena för åtgärder för humanitärt stöd.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att sluta blåsa upp biståndet och att utesluta de uppblåsta biståndsposterna från rapporteringen om offentligt utvecklingsbistånd (till exempel kostnader för flyktingar och studenter, bundet bistånd, räntor på lån och skuldlättnader).

13.  Europaparlamentet stöder EU:s finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländerna, och insisterar på att de utvecklade länderna respekterar sin utfästelse att sådant stöd inte ska urholka det offentliga utvecklingsbiståndet för andra insatser än klimatåtgärder. Parlamentet insisterar på att nya pengar måste finansiera nya behov.

14.  Europaparlamentet efterlyser en halvtidsutvärdering av utvecklingsprogrammen inom den fleråriga budgetramen, baserat på hur de har lyckats i förhållande till fastställda mål och syften, förmåga att utnyttja anslagen och skapa EU-mervärde, med hänsyn till det sena genomförandet av den nuvarande ramen och de framsteg som gjorts under tiden, såsom målen för hållbar utveckling. Parlamentet rekommenderar att otillräckligt genomförda åtaganden vid behov får tillräckligt med medel.

15.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att anslå minst 20 procent av sitt offentliga utvecklingsbistånd till grundläggande sociala tjänster, med fokus på utbildning och hälsa. Parlamentet anser att högsta möjliga hälsostandard är en grundläggande mänsklig rättighet och att allmän tillgång till hälsovård och sjukförsäkring, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, är en kraftfull möjliggörande faktor för utveckling och grundläggande för att främja jämställdhet och förbättrade resultat vad gäller näring och utbildning. Parlamentet betonar följaktligen behovet av hälsorelaterade utgifter inom ramen för snabbt framväxande epidemier, och, i ljuset av behovet av omfattande investeringar för att skapa motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem och ge tillgång till billiga och livsviktiga mediciner i många låg- och medelinkomstländer i syfte att uppfylla 2030-agendan.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Beatriz Becerra Basterrechea, Nirj Deva, Doru-Claudian Frunzulică, Maria Heubuch, György Hölvényi, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Davor Ivo Stier, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marina Albiol Guzmán, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Carolina Punset, Paul Rübig, Adam Szejnfeld, Patrizia Toia, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	John Stuart Agnew

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (25.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Reimer Böge

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att EU:s handelspolitik genom att främja öppna marknader i en anda av ömsesidighet för att främja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och utveckling, bidrar till stabilitet och välstånd i både EU och tredjeländer. Parlamentet vill se tillräcklig finansiering så att kommissionen kan genomföra sin ambitiösa agenda som anges i strategin ”Handel för alla”.

2.  Europaparlamentet konstaterar att ingåendet av varje nytt frihandelsavtal innebär betydande inkomstbortfall för unionens egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange exakt hur stort det förväntade inkomstbortfallet är till följd av de frihandelsavtal som det pågår förhandlingar om, och att tydligt ange vilka omfördelningar som kommer att göras i budgeten för att kompensera för det belopp som bortfaller. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta konkreta förslag till hur den internationella handeln i framtiden kan bidra till omstruktureringen av budgeten och unionens egna medel.

3.  Europaparlamentet anser att migrations- och flyktingkrisen har avslöjat betydande brister när det gäller samstämmigheten i EU:s åtgärder i det östra och södra grannskapet och i Afrika söder om Sahara. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vara på möjligheten i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen att inleda en grundläggande reform av den politiska strategin gentemot EU:s partner i syfte att uppnå en mer konsekvent politik för utveckling och hantera orsakerna till migrationen på ett effektivt sätt. Parlamentet understryker att finansieringen av program för att mildra flyktingkrisen inte får tas från det offentliga utvecklingsstödet (ODA).

4.  Europaparlamentet betonar att den mycket viktiga roll som de små och medelstora företagen spelar för EU:s ekonomi bör återspeglas i en konsekvent och heltäckande strategi som skapar ett företagsvänligt klimat för de europeiska små och medelstora företagen och främjar deras internationella handels- och investeringsmöjligheter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utveckla specifika och tydliga handböcker för små och medelstora företag om de möjligheter och fördelar som följer av varje handelsavtal som EU har ingått. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att bedöma och förbättra de olika initiativ inom ramen för partnerskapsinstrumentet som stöder internationaliseringen av de små och medelstora företagen, med avseende på privata initiativ och medlemsstatsinitiativ samt andra EU‑finansierade instrument som stöder små och medelstora företag såsom Cosme, i syfte att säkerställa komplementaritet och europeiskt mervärde.

5.  Europaparlamentet noterar den tilltagande användningen av garantier och finansieringsinstrument utanför EU-budgeten för hanteringen av flera olika kriser, trots budgetbegränsningar. Parlamentet beklagar de olika nedskärningarna i rubrik 4 för att tillhandahålla finansiering till den nyligen inrättade förvaltningsfonden för insatser mot den syriska krisen och förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika samt faciliteten för Turkiet. Parlamentet insisterar på att sådana finansieringsinstrument måste uppfylla de fastställda kriterierna för biståndseffektivitet såsom egenansvar och anpassningar, förbli ett undantag och så småningom inkluderas i budgeten och därigenom säkerställa demokratiskt ansvarstagande.

6.  Europaparlamentet påminner om att nivån för utestående åtaganden under rubrik IV, efter en konstant ökning sedan 2010, nådde en aldrig tidigare skådad nivå 2015. Parlamentet understryker att det måste finnas en tillräcklig betalningsnivå i förhållande till åtagandena under rubrik IV för att förhindra att de utestående åtagandena på nytt uppgår till en ohållbar nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja betalningstaket för att förhindra en ny betalningskris i slutet av löptiden för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att varje förlust av tillgängliga åtagandebemyndiganden effektivt bör förhindras med tanke på de mycket snäva taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet vill därför se att åtagandebemyndiganden som förfaller på grund av att de inte genomförts helt eller endast delvis ska bli tillgängliga igen i EU-budgeten för ändamål som beslutas av parlamentet och rådet inom ramen för budgetförfarandet.

7.  Europaparlamentet anser att garantifonden för åtgärder avseende tredjeland är en effektiv och ändamålsenlig mekanism för att hantera risker i samband med EU:s utlåningstransaktioner i tredjeländer. Parlamentet begär med eftertryck att fler krediter ska ställas till förfogande för att främja små och medelstora företag och utvecklingen av den sociala och ekonomiska infrastrukturen i de regioner som drabbats värst av migrations- och flyktingkrisen, så att denna kan bidra till att hantera migrationen. Parlamentet begär att man i detta sammanhang särskilt drar nytta av erfarenheterna på frihandelsområdet och att strukturer och principer stärks på ett långsiktigt hållbart sätt.

8.  Europaparlamentet betonar att det värdefulla stödet inom ramen för EU:s mekanism för makroekonomiskt stöd till partnerländer som står inför allvarliga ekonomiska svårigheter måste återspeglas i EU-budgeten.

9.  Europaparlamentet vill se tillräckliga medel under rubrik 5 så att man i förväg, under löptiden och i efterhand kan bedöma handelsavtal och förbättra kvaliteten och effektiviteten genom att se över den metod som används och säkerställa att EU och dess handelspartner till fullo genomför och efterlever sina skyldigheter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 1 8
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Arena, Tiziana Beghin, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Marielle de Sarnez, Santiago Fisas Ayxelà, Karoline Graswander-Hainz, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Alexander Graf Lambsdorff, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Artis Pabriks, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Reimer Böge, Edouard Ferrand, Sander Loones, Georg Mayer, Lola Sánchez Caldentey, Judith Sargentini, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Dominique Bilde

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (31.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Georgi Pirinski

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen är nödvändig och måste behandla de nya politiska utmaningar och prioriteringar som EU och medlemsstaterna står inför, t.ex. höga fattigdomsnivåer, social utestängning, arbetslöshet, ojämlikhet och migration, för att säkerställa att EU uppnår de mål som har fastställt i Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar att omfördelning av medel vid nödsituationer inte är en hållbar lösning. Parlamentet insisterar på att de nuvarande åtagandena avseende resurser för att uppnå unionens strategiska mål och större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning måste bibehållas. Parlamentet begär att taken i den fleråriga budgetramen på området för sysselsättning och socialpolitik justeras uppåt och att budgetramens flexibilitet ökas så att den kan hantera oförutsedda sociala situationer.

2.  Europaparlamentet noterar att taken i den fleråriga budgetramen har överskridits, vilket undergräver dess genomförande under andra hälften av dess cykel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra en grundlig halvtidsrevidering av taken i den fleråriga budgetramen och av bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen, och att vederbörligen beakta slutsatserna av denna revidering för att ge EU en hållbar budgetram så att unionen kan uppfylla sina främsta mål och slutföra sina stora projekt.

3.  Europaparlamentet understryker att sysselsättningsgraden i EU för närvarande är 69,2 %, vilket är tydligt under Europa 2020-målet, att arbetslösheten är fortsatt hög i synnerhet bland kvinnor, unga, äldre och missgynnade grupper och att mer än 12 miljoner människor i Europa är långtidsarbetslösa, vilket motsvarar 5 % av EU:s arbetskraft. Parlamentet betonar i detta sammanhang rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden[1], som ännu en gång framhäver behovet av kraftfulla unionsinsatser och tillräckliga resurser. Parlamentet kräver ökade europeiska offentliga och privata investeringar för att utveckla färdigheter och skapa kvalitativ och hållbar sysselsättning, bland annat ”gröna jobb”, arbetstillfällen i den sociala ekonomin och inom den sociala sektorn och sektorn för vård och omsorg, vilket ska uppnås genom en konsolidering och förstärkning av Europeiska socialfonden (ESF).

4.  Europaparlamentet noterar att hela den finansieringsram som öronmärkts för ungdomssysselsättningsinitiativet tidigarelades 2014–2015 och att tillgängliga uppgifter visar att anslagen hittills till fullo har utnyttjats. Parlamentet insisterar på att man upprätthåller ungdomssysselsättningsinitiativet, vars resultat bör analysers och utvärderas i enlighet med kraven i det gemensamma uttalande som ingår i 2016 års budgetöverenskommelse och med beaktande av revisionsrättens rapport som förväntas var slutförd i början av 2017. Parlamentet insisterar vidare på att nödvändiga korrigeringar måste göras i syfte att förbättra genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet och därmed säkerställa att dessa investeringar är tillräckligt effektiva och ändamålsenliga så att programmets mål kan uppnås. Parlamentet kräver att medel ställs till förfogande för ungdomssysselsättningsinitiativet åtminstone fram till 2020.

5.  Europaparlamentet betonar att kampen mot ungdomsarbetslösheten är en huvudprioritering, och uppmanar medlemsstaterna att främja entreprenörskap och lärlingsutbildning av hög kvalitet bland unga som mekanismer för att främja skapande av sysselsättning och omedelbart tillträde till anställning, samtidigt som framför allt anställningsskydd och ett fullgott socialförsäkringsskydd säkerställs. Parlamentet understryker att nödvändiga medel bör anslås med avseende på att främja rörlighet bland lärlingar, som därför också bör vara berättigade till Erasmus-stöd på samma sätt som studenter.

6.  Europaparlamentet noterar att lagstiftningen om Eures och det europeiska forumet för åtgärder mot odeklarerat arbete kommer att utnyttja resurser från programmet för sysselsättning och social innovation, och insisterar på att tillräcklig finansiering för detta program ska garanteras i EU:s budget utan att delarna Progress och mikrofinansiering och socialt entreprenörskap i EU:s program för sysselsättning och social innovation äventyras. Parlamentet kräver att det nuvarande anslaget på 61 % för programdelen Progress upprätthålls, framför allt för projekt och stöd till nätverk på unionsnivå som främjar social delaktighet och fattigdomsbekämpning.

7.  Europaparlamentet betonar att medlen i ESF och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt inte räcker till för att hantera växande ojämlikheter och fattigdom, de värsta konsekvenserna av den ekonomiska kristen för arbetsmarknaden, dvs. ungas och långtidsarbetslösas utestängning från denna marknad, och de aldrig tidigare skådade flyktingströmmarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till socialpolitiken och därmed förstärka sammanhållningspolitiken i syfte att hjälpa flyktingarna att integrera sig i samhället och ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som man fullföljer EU:s mål att främja sysselsättning och social delaktighet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå en ökning, vid behov, av anslaget till ESF i budgeten för sammanhållningspolitiken i förbindelse med revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på att det inte får göras några nedskärningar i de nationella anslagen till ESF-åtgärder och att tillräcklig likviditet tillhandahålls varje år för utbetalningar från EU:s budget.

8.  Europaparlamentet påpekar att Europa 2020-strategins fattigdomsmål fortfarande är långt ifrån uppnått, vilket understryker att politiken på detta område har misslyckats, i synnerhet för människor i sårbara situationer. Parlamentet kräver att man genomför konsekvensbedömningar och effektivitetsanalyser för att finna orsakerna till detta misslyckande. Parlamentet betonar att 24,4 % av EU:s befolkning hotas av fattigdom och social utestängning, och att deras antal har ökat med fem miljoner sedan 2008. Parlamentet kräver därför en ökning av det finansiella stödet till socialpolitiska åtgärder för att främja sociala investeringar, inbegripet i sociala tjänster av hög kvalitet och i den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att anslå en minimikvot på 25 % av ESF för att bekämpa fattigdom och social utestängning och att noga övervaka att den öronmärkta andelen faktiskt används för detta ändamål.

9.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid det enorma problemet med barnfattigdom i Europa, som berör mer än 20 miljoner barn (27,8 % i EU-28 och nästan 50 % i vissa medlemsstater), som lever i familjer som dagligen lider av otillräckliga inkomster och saknar grundläggande tjänster, såsom tillgång till livsmedel, bostad, utbildning och hälso- och sjukvård. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en barngaranti, som sätter barnen i centrum för befintliga åtgärder för att bekämpa fattigdom och säkerställer tillräckliga medel för ett fullt genomförande av dessa åtgärder och som hjälper föräldrarna att ta sig ur socialt utanförskap och arbetslöshet genom målinriktade åtgärder såsom utbildning och utveckling av färdigheter.

10.  Europaparlamentet anser att det maximala årliga belopp som kan mobiliseras genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter åtminstone bör förbli 150 miljoner euro (2011 års priser), eftersom detta instrument, trots att det hittills har varit underutnyttjat, har en enorm potential att stödja arbetstagare som drabbas av stora ekonomiska strukturförändringar.

11.  Europaparlamentet understryker att synergier och samordning mellan alla de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna, i synnerhet mellan ESF och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), och övriga EU-instrument kan öka deras effektivitet och ska vidareutvecklas.

12.  Europaparlamentet påminner om att EU:s budget delvis är en investeringsbudget med stark hävstångseffekt och kan utgöra ett kraftfullt redskap för att öka strategiska investeringar med europeiskt mervärde, i linje med en strategi som syftar till att skapa hållbar tillväxt för alla och sysselsättning av hög kvalitet och till att generera uppåtgående social konvergens. Parlamentet föreslår att man in samband med revideringen av den fleråriga budgetramen undersöker hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inverkar på befintliga EU-program, eftersom dessa är viktiga för den ekonomiska utvecklingen och skapandet av arbetstillfällen framför allt, utan att glömma att Efsi är av största vikt för att förstärka investeringarna i Europa.

13.  Europaparlamentet understryker att investeringar i forskning och utveckling är av avgörande betydelse för den europeiska ekonomins konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet noterar dock att investeringarna i forskning och utveckling endast utgjorde 2,03 % av EU:s BNP, enligt de senaste tillgängliga uppgifterna från Eurostat, vilket ligger långt under målet i Europa 2020-strategin. Parlamentet riktar därför en kraftfull uppmaning till kommissionen att finna ett sätt att fullt ut kompensera de nedskärningar som gjorts till förmån för Efsi av anslagen till Horisont 2020‑programmet.

14.  Europaparlamentet understryker att den gemensamma jordbrukspolitiken avsevärt bidrar till tillväxt och sysselsättning, särskilt på landsbygden, och påminner om att ett jobb inom jordbrukssektorn genererar sju jobb på andra ställen. Parlamentet kräver att de belopp som förts in under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen förblir oförändrade, med tanke på den betydelsefulla roll som den gemensamma jordbrukspolitiken spelar för sysselsättningen. Parlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitiken inte enbart bidrar till att begränsa inkomstinstabiliteten inom jordbruket, särskilt i kristider, utan också hjälper jordbrukarna, däribland unga jordbrukare, att etablera sig inom jordbruket och utveckla sina jordbruksföretag så att de blir lönsamma och framgångsrika och kan skapa direkta och indirekta arbetstillfällen.

15.  Mot bakgrund av att 13,1 % av BNP i EU-27 har använts för att rädda banker, medan EU:s budget fortfarande utgör mindre än 1 %, uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att tillhandahålla alla resurser som krävs för att man med framgång ska kunna bemästra de extrema utmaningar som EU för närvarande står inför.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 10 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Elisabeth Morin-Chartier, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniela Aiuto, Rosa D’Amato, Rosa Estaràs Ferragut, Tania González Peñas, Richard Howitt, Dieter-Lebrecht Koch, Edouard Martin, Tamás Meszerics, Evelyn Regner, Joachim Schuster, Michaela Šojdrová, Helga Stevens, Flavio Zanonato
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Xabier Benito Ziluaga, Jens Geier, Sylvie Goddyn, Andrej Plenković, Jasenko Selimovic

• [1]  EUT C 67, 20.2.2016, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (27.4.2016)

till budgetutskottet

över förberedelserna av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter innan kommissionens förslag läggs fram
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Francesc Gambús

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet kräver att den fleråriga budgetramen revideras för att säkerställa att Europeiska unionen uppfyller de klimat- och energipolitiska målen för 2020 och att unionen är på väg att på mest effektiva sätt uppfylla de mål som fastställdes vid COP21 i Paris och EU:s klimatmål för 2030 och 2050. Parlamentet understryker att Europas övergång till en koldioxidsnål ekonomi kommer att bli en av de viktigaste utmaningarna för Europeiska unionen under de kommande åren. Parlamentet konstaterar vidare att det enligt Parisavtalet är nödvändigt att avsätta EU-medel för att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att behandla detta i samband med översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet anser att minst 20 % av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 bör gå till klimatförändringsåtgärder, och konstaterar att kommissionen med sin metod för integrering av klimataspekten har beräknat att 12,7 % av budgeten för 2014 gick till utgifter för klimatförändringar och att 12,5 % har avsatts för detta ändamål i budgetförslaget för 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de slutgiltiga siffrorna för genomförandet av 2015 års budget och för de planerade utgifterna för klimatåtgärder, som är nödvändiga under de återstående åren av den fleråriga budgetramen för att kunna nå det mål på 20 % som krävs för att garantera att målen inom ramen för Parisavtalet uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att mekanismen för integrering av klimatförändringarna är fullt operativ. Parlamentet understryker att en ökning av den aktuella andelen på 20 % skulle kunna betraktas som ett budgetneutralt verktyg för att främja Europas övergång till en hållbar koldioxidsnål ekonomi.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att unionens ekonomiska resurser inte omfattar stöd som är skadligt för klimatet eller som låser oss vid infrastruktur som är baserad på fossila bränslen, eller stöd till verksamhet som skadar ekosystemen och den biologiska mångfalden samt stöd till fossila bränslen. Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att införa en effektiv metod för att spåra utgifterna för biologisk mångfald i unionens budget.

4.  Europaparlamentet understryker att översynen av den fleråriga budgetramen inte får utnyttjas av medlemsstaterna för att belasta EU-budgeten med det ansvar som följer av Parismålet att avsätta 100 miljarder USD per år som ett gemensamt mål till stöd för utvecklingsländerna.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det i genomförandeförordningen för Horisont 2020 fastställs ett högre mål för klimatåtgärder än i den övergripande EU-budgeten. Parlamentet anser att om de klimatrelaterade utgifterna ska överstiga 35 % av den totala budgeten för Horisont 2020 krävs det en mer noggrann och fullständig spårning av klimatåtgärder inom Horisont 2020, samt större fokusering på de delar av Horisont 2020 som kan bli relevanta för klimatet men som hittills inte har lett till några betydande klimatåtgärder.

6.  Den europeiska miljöns ekosystem och biologiska mångfald har ett mervärde som måste garanteras, och Europaparlamentet anser därför att man inom ramen för den fleråriga budgetramen bör erkänna detta mervärde genom att anslå tillräckliga medel i de kommande budgetarna för att bevara denna biologiska mångfald, främst i landsbygdsområdena.

7.  Europaparlamentet betonar att vi i ljuset av EU:s nuvarande åtaganden för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänsterna i Europa senast 2020 måste se till att EU:s totala utgifter inte inverkar negativt på den biologiska mångfalden, utan stöder uppnåendet av våra mål för biologisk mångfald.

8.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör garantera en lämplig budget och lämplig finansiering till Natura 2000-nätverket, i synnerhet via Life-programmet som syftar till att främja genomförandet och integrationen av miljö-, energi- och klimatmål i politiken på andra områden och i medlemsstaternas praxis. Parlamentet noterar bekymrat minskningen av betalningsbemyndigandena i 2015 års budget för LIFE-programmet, framför allt på grund av att vissa projekt sköts upp till följd av den ekonomiska situationen och förseningar i utbetalningarna till finansieringsmekanismen för naturkapital.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt inleda en kontroll av ändamålsenligheten för den gemensamma jordbrukspolitiken, på grundval av fem kriterier, nämligen EU-mervärde, relevans, effektivitet, produktivitet och politisk samstämmighet.

10.  Europaparlamentet anser att finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken måste anpassas så att den bidrar till unionens miljöpolitiska mål, bland annat när det gäller luftkvalitet, vatten, biologisk mångfald och klimatpolitiska mål.

11.  Europaparlamentet anser att programmet Hälsa för tillväxt för perioden 2014–2020 är ett viktigt instrument, och understryker därför att det är nödvändigt att säkerställa att dess budget upprätthålls.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida målen för Horisont 2020-programmet uppfylls efter omfördelningen av medel till Europeiska fonden för strategiska investeringar, och att åtminstone återställa programmets budgetmedel.

13.  Europaparlamentet noterar att övergången till en mer cirkulär ekonomi kommer att stimulera energi- och resurseffektiviteten och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Parlamentet efterlyser därför ett tillräckligt ekonomiskt stöd för genomförandet av paketet för cirkulär ekonomi.

14.  Europaparlamentet anser att man i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen bör avsätta medel till förmån för livsmedelssäkerheten och livsmedelstryggheten, som kommer att bli utmaningar under de kommande åren till följd av det ökade trycket på resurserna och den tilltagande förekomsten av växtsjukdomar i EU. Parlamentet anser att denna avsättning kan utnyttjas för att åtgärda problemen med undernäring i medlemsstaterna och för att öka livsmedelskvaliteten och livsmedelssäkerheten genom att förbättra effektiviteten och tillförlitligheten i officiella kontroller, eftersom dessa utgör ett grundläggande verktyg för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå för människor, djur och växter utefter livsmedelskedjan, samtidigt som man säkerställer en hög skyddsnivå för miljön.

15.  Europaparlamentet anser att man vid revideringen av den fleråriga budgetramen bör ta hänsyn till att antalet och omfattningen av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan ökar, genom att avsätta större resurser för instrumentet för civilskydd och tillåta en flexiblare användning av dessa resurser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	26.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	56 10 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Soledad Cabezón Ruiz, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Dubravka Šuica, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Clara Eugenia Aguilera García, Nikos Androulakis, Nikolay Barekov, Nicola Caputo, Mark Demesmaeker, Herbert Dorfmann, Fredrick Federley, Jacqueline Foster, Lampros Fountoulis, Giorgos Grammatikakis, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Gesine Meissner, Younous Omarjee, Alojz Peterle, Marijana Petir, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Jasenko Selimovic, Bart Staes, Kay Swinburne, Keith Taylor, Mihai Ţurcanu, Tom Vandenkendelaere, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marie-Christine Boutonnet, Linda McAvan

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (24.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Janusz Lewandowski

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör göra en fullständig översyn av hur den aktuella fleråriga budgetramen fungerar, och därefter revidera lagstiftningen.

2.  Europaparlamentet betonar att enligt fördraget utgör parlamentet och rådet budgetmyndighetens två grenar. Därför kräver parlamentet att bli fullt involverat i halvtidsöversynen och revideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen.

3.  Europaparlamentet framhåller att medan den fleråriga budgetramen i stort sett har förblivit oförändrad sedan den antogs, har ramvillkoren för dess tillämpning förändrats. Ett lagstiftningsförslag bör ta upp dessa utmaningar efter en noggrann översyn. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att de nya instrument, t.ex. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som har inrättats sedan förordningen om den fleråriga budgetramen antogs, vederbörligen bör inlemmas i EU-budgeten, utan några negativa följder för överenskomna program.

4.  Europaparlamentet noterar de avsevärda långsiktiga konsekvenser som Efsi medför för EU:s budget. Parlamentet är av uppfattningen att Efsi investerar i andra projekt än dem som Horisont 2020 (H2020) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) riktar in sig på, och därför inte erbjuder fullständig kompensation för de H2020-budgetposter som påverkas och CEF. Därför betonar parlamentet att om EU ska kunna nå sina FoU‑mål måste de enhälligt överenskomna finansieringsnivåerna för dessa program återställas helt och hållet vid revideringen av den fleråriga budgetramen, och den rätta balansen mellan bidrag och finansiella instrument behållas. I detta sammanhang påminner parlamentet om att CEF inom energi- och telekommunikationsområdet är avgörande för att energiunionen och den digitala unionen ska kunna fullbordas. I detta sammanhang framhåller parlamentet hur viktigt det är att kunna garantera CEF‑finansiering för att komma upp till elsammanlänkningsmålet på 10 % eller mer.

5.  Europaparlamentet påpekar att man vid genomförandet av H2020 och Cosme har utnyttjat nästan alla anslag, och att detta har lett till att mycket få projekt har lyckats inom H2020, vilket avskräcker potentiella ansökare från att lägga fram sina projekt.

6.  Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är att garantera finansiering för Iter‑projekten, för att skydda fusion som en trovärdig källa till hållbar energi och en framtida del av energimixen, och ytterligare attrahera näringslivet, små och medelstora företag (SMF) samt forskningscentrum.

7.  Europaparlamentet anser att man inte ska föreslå nya politiska prioriteringar på bekostnad av de program som man redan har kommit överens om inom den nuvarande fleråriga budgetramen, särskilt H2020, CEF, Cosme, Galileo och Copernicus eller de i förväg fastställda nationella anslagen. Under den period som återstår av den fleråriga budgetramen bör eventuella nya prioriteringar få stöd via ny finansiering.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behålla redan anslagna medel i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 för att snabbt och fullständigt kunna färdigställa och ta Galileos, Egnos och Copernicus infrastruktur i drift samt för att stödja GNSS-applikationer och jordobservationsverksamhet i senare och tidigare led. Parlamentet upprepar den viktiga roll som H2020 kan spela för att hjälpa EU att minska sitt beroende i fråga om kritisk rymdteknik. I samband med detta påminner parlamentet om att rymddelen av H2020 omfattas av prioriteringen Industriellt ledarskap och i synnerhet av det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik.

9.  Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förstärkning av samordningen och maximering av synergieffekterna mellan Efsi, Esif, H2020, Cosme och CEF.

10.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att skapa maximal flexibilitet när det gäller kanalisering av oanvända årliga anslag till rubrik 1a, t.ex. H2020, Cosme och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

11.  Europaparlamentet noterar att unionsprogrammen har bidragit till att garantera SMF i EU tillgång till finansiering, särskilt de som verkar i länder som drabbats av en djup och ihållande finanskris. Man bör anslå ytterligare resurser till programmen, för ännu fler SMF och så att dessa företags varierande behov kan mötas mer adekvat. I synnerhet bör instrumentet för SMF inom H2020 utvidgas väsentligt, så att det åtminstone når det belopp som man rättsligt åtagit sig enligt H2020-förordningen. Tillgång till finansiering är alltjämt en utmaning för många SMF, med särskild tonvikt på riskfinansiering. Kommissionen uppmanas att skapa bättre transparens i samband med SMF-finansiering, inklusive tydligare budgetöversikter och budgetkontroller samt se till att det vid genomförandet råder ett verkligt underifrånperspektiv.

12.  Europaparlamentet påminner om unionens unika förmåga att inleda internationellt samarbete och få fram offentliga medel till gränsöverskridande frågor. Parlamentet understryker att unionsfinansiering faktiskt kan få igång och tjäna som katalysator för insatser som medlemsstaternas inte har förmåga att genomföra själva, och skapa synergieffekter med och komplettera medlemsstaternas aktiviteter.

13.  Europaparlamentet anser att ambitiösa mål inom politiken för hållbar energi och politiken för energi- och resurseffektivitet kan gynna Europas näringsliv och Europas totala ekonomi genom förbättrad kostnadseffektivitet. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att anslå offentliga och privata medel för investeringar i dessa prioriterade sektorer. Ytterligare synergieffekter mellan H2020 och strategier för smart specialisering (RIS3) bör främjas för att förbättra exploateringen av FoU och stödja regional ekonomisk konvergens.

14.  Europaparlamentet efterlyser en halvtidsutvärdering av programmen inom den fleråriga budgetramen, baserat på hur de har lyckats i förhållande till fastställda mål och syften, förmåga att utnyttja anslagen och skapa EU-mervärde, och att de nya politiska prioriteringar som uppstått ska vara en huvudaspekt när det gäller styrningen av EU:s utgifter, med hänsyn till den fortfarande rådande eftersläpningen med betalningarna och det sena genomförandet av den nuvarande budgetramen. Parlamentet understryker också att eftervalsrevideringen är ett tillfälle till förbättringar av den fleråriga budgetramen, vilken bör omfatta reformer av tillämpningen, förvaltningen, rapporteringen och kontrollen av medel. Parlamentet kräver att man mot bakgrund av en resultatutvärdering som bl.a. fokuserar på sund ekonomisk förvaltning omfördelar anslag som öronmärkts för program som inte har genomförts ordentligt till program som fungerar bra.

15.  Europaparlamentet anser att alla unionens budgetinstrument till stöd för investeringar och innovation bör behållas och vidareutvecklas, och att det inte finns behov av att främja ett eller flera av dessa instrument till förfång för de övriga. Parlamentet betonar EU-budgetens väsentliga roll för att ge incitament till framtida utgifter och för att stödja sammanhållning och ett effektivt genomförande av politiken inom unionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 5 10
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zigmantas Balčytis, Nicolas Bay, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Ernest Maragall, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Dan Nica, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Amjad Bashir, Jens Geier, Constanze Krehl, Olle Ludvigsson, Vladimír Maňka, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Anne Sander, Maria Spyraki, Indrek Tarand, Pavel Telička, Anneleen Van Bossuyt

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (27.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Marian-Jean Marinescu

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att en av de huvudsakliga prioriteringarna vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 bör vara att föra tillbaka alla de medel som har omfördelats från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet insisterar på att fastställda prioriteringar och avsatta medel respekteras i framtiden och att inga nya minskningar görs av FSE-budgeten eller andra instrument för transportprojekt före 2020.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt tillhandahålla parlamentet en utvärdering av Efsi-finansierade projekt på området för transport och turism.

3.  Europaparlamentet anser att för att uppnå bästa möjliga beslut om revideringen av den fleråriga budgetramen, bör kommissionen så snart som möjligt rapportera om genomförandet och utnyttjandegraden av struktur- och sammanhållningsfonderna för projekt på området för turism, transport och infrastruktur, och specifikt ange vilka som bidrar till utvecklingen av stomnätet, korridorer och det övergripande nätet.

4.  Europaparlamentet framhäver i detta sammanhang den stora vikten av tillräcklig EU‑finansiering till projekten inom ramen för TEN-T-arbetsplanerna för stomnätskorridorerna. Parlamentet betonar att detta också kräver bättre täckning av transportrelaterade områden såsom multimodalitet och effektiv logistik, uppgradering och underhåll av befintlig transportinfrastruktur, driftskompatibilitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet, intelligenta transportsystem, synergier med andra sektorer, utsläppsminskning, rörlighet i städerna och utrustning för rent bränsle för hållbar utveckling och bättre integrering av urbana knutpunkter.

5.  Europaparlamentet understryker att de tidigare ansökningsomgångarna inom ramen för FSE, som offentliggjordes 2014 och 2015, övertecknades tredubbelt och att detta tydligt visar en mycket omfattande samling projekt med ett högt EU-mervärde som kan utnyttja extra medel (utöver återvinningen av omfördelade medel). Parlamentet är bekymrat över att det nästan inte finns några medel tillgängliga för nya projekt under de fyra år som kvarstår av den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om det ursprungliga FSE‑anslaget före det slutliga beslutet om den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att öka det totala anslaget till FSE, däribland en ökning av dess sammanhållningsanslag.

6.  Europaparlamentet betonar att Efsi i hög grad bidrar till finansieringen av TEN‑T‑projekt, men att fonden inte kan ersätta bidragen som förblir en viktig och nödvändig finansieringskälla. Parlamentet understryker särskilt att bidragen kan kombineras med innovativa finansiella instrument och Efsi för att främja genomförandet av ytterligare projekt, i synnerhet stora infrastrukturprojekt som kan bidra till att minska de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna och katalysera privat finansiering (blandad finansiering). Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en katalog som omfattar framgångsrika projekt i syfte att förbättra förståelsen bland de nationella, regionala och lokala myndigheterna.

7.  Europaparlamentet påpekar att transportinfrastrukturen är stommen i den inre marknaden och av stor betydelse för den fria rörligheten för personer, varor och tjänster. Parlamentet understryker vikten av att skapa större överensstämmelse mellan Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden för att säkerställa ett mer effektivt genomförande av bestämmelserna för den digitala inre marknaden på transportområdet. Parlamentet understryker att budgetanslagen till de transeuropeiska transportnäten också bör ligga på lämplig nivå i den fleråriga budgetramen efter 2020, så att det transeuropeiska transportnätets stomnät kan slutföras senast 2030 och det övergripande transeuropeiska transportnätet senast 2050.

8.  Europaparlamentet understryker det omfattande och permanenta investeringsunderskottet i Europa, särskilt när det gäller stor transportinfrastruktur, och betonar att detta riskerar att undergräva konkurrenskraften för unionen som helhet. Parlamentet noterar att investeringsbehoven inte enbart gäller uppbyggnad av infrastruktur utan också dess underhåll och modernisering.

9.   Europaparlamentet understryker vidare att tillräcklig EU-finansiering till transportinfrastruktur är ett grundläggande krav för territoriell, ekonomisk och social sammanhållning, och inser betydelsen av Sammanhållningsfonden för att förbättra infrastruktur och förbindelser i Europa i syfte att undanröja infrastrukturklyftan mellan regionerna. Parlamentet insisterar därför på att tillräcklig finansiering måste anslås till denna fond för den innevarande programperioden liksom för perioden efter 2020.

10.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samordningen av nationella transportstrategier i syfte att främja kommissionens godkännande av omfattande infrastrukturprojekt. Parlamentet kräver en bättre samordning av alla EU-instrument på transportområdet i syfte att säkerställa att största möjliga antal centrala TEN-T-projekten slutförs i tid och att potentiella besparingar används på lämpligt sätt för att stödja färdigutvecklade projekt som väntar i projektsamlingen. Parlamentet efterlyser också ett starkt åtagande från kommissionen om att förbättra transparensen i finansieringssystemen när det gäller riktigheten i kostnadsberäkningarna, överensstämmelse med hållbara miljökrav, involvering av det civila samhället i beslutsfattandet och korrekt och konsekvent övervakning av EU:s samfinansieringssystem.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera mer i projekt med små budgetbehov och betydande kortsiktiga fördelar, såsom att skapa de länkar som saknas vid övergivna eller avvecklade regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser och uppgradera och underhålla befintlig transportinfrastruktur.

12.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att tillåta överföring av oanvända anslag från ett år till ett annat, och uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga förslag i detta avseende och att omfördela anslagen till de mest lämpliga, färdigutvecklade och ekonomiskt och miljömässigt hållbara projekten. Parlamentet betonar att maximal flexibilitet bör medges för att säkra största möjliga utnyttjande av den fastställda fleråriga budgetramen.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med allokeringen av EU‑medel till transportinfrastruktur ta hänsyn till det nyligen antagna fjärde järnvägspaketet och att göra allt den kan för att underlätta ett snabbt genomförande inom områden såsom driftskompatibilitet, säkerhet, förbättrade sociala villkor och fri rörlighet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att också ta hänsyn till de pågående diskussionerna om luftfartspaketet och om hamnar samt till det kommande paketet om vägtransport.

14.  Europaparlamentet konstaterar att EU-budgeten, genom olika former av finansiellt stöd (subventioner, finansiella instrument), har spelat en avgörande roll för att starta eller återuppta många projekt inom transportsektorn. Parlamentet anser att en revidering av den fleråriga budgetramen nu måste prioritera transportsektorn.

15.  Europaparlamentet understryker det gemensamma europeiska luftrummets strategiska betydelse som det centrala instrumentet för att garantera säkerhet, miljöprestanda, konkurrenskraft och skydd av medborgarnas rättigheter. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att nödvändiga och planerade medel anslås till utvecklingen av Sesar (Single European Sky ATM Research).

16.  Europaparlamentet stöder vidare en total återvinning av de medel som har omfördelats från Horisont 2020 till Efsi. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att öka anslagen till de gemensamma företagen Sesar och Clean Sky med beaktande av företagens positiva resultat och deras bidrag till EU:s transport- och klimatförändringspolitik.

17.  Europaparlamentet understryker den centrala betydelsen av helt korrekt och tillförlitlig information om positionering och tid från de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och Egnos för ökad säkerhet och effektiv användning av luft- och sjöfart och väg- och järnvägstransport, i synnerhet för intelligenta transport- och trafikledningssystem såsom ATM, ERTMS, eCall, uppkopplade/autonoma fordon och smart förvaltning av fartygsflotta och last. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevara de redan avsatta anslagen i den fleråriga budgetramen 2014–2020 för att snabbt och fullständigt kunna färdigställa och ta infrastrukturen för Galileo och Egnos i drift, samt för att stödja applikationer i tidigare och senare led i budgetarna för de europeiska satellitnavigeringsprogrammen och Horisont 2020. Parlamentet betonar i detta avseende kommissionens åtagande att tillhandahålla avbrottsfria GNSS-tjänster, stärka den europeiska ekonomins motståndskraft och maximera de socioekonomiska fördelarna genom att främja utvecklingen av applikationerna.

18.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om de horisontella projektens stora potential samt om synergierna mellan de transeuropeiska transport-, energi- och telekommunikationsnäten.

19.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att utveckla och främja mer miljövänliga transportsätt såsom järnväg. Parlamentet kräver därför ett förstärkt stöd till initiativ såsom Shift2Rail.

20.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att säkerställa korrekt (gränsöverskridande) samordning och förstärka styrningen av EU:s makroregionala strategier (Donau, Östersjön, Svarta havet, Adriatiska havet och Joniska havet) för att stärka den territoriella, ekonomiska och sociala sammanhållningen och för att bistå och stödja medlemsstaterna i identifieringen av de prioriterade infrastrukturprojekt som kommer att medföra regionalt och europeiskt mervärde.

21.  Europaparlamentet påminner om att oanvända belopp inom ramen för de anslag som överförs från sammanhållningspolitiken till FSE från och med januari 2017 kan utnyttjas av alla medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden, och uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga förslag för att förlänga den period under vilken sammanhållningsländerna kan utnyttja dessa finansiella medel fram till den 31 december 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att tilldela medel som inte har utnyttjats senast i slutet av 2017 till projekt för gränsöverskridande förbindelser mellan eller till utvecklingsregioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja det tekniska bistånd som kommissionen tillhandahåller.

22.  Europaparlamentet understryker behovet av att följa en bredare och mer heltäckande strategi när det gäller kriterier för stödberättigade projekt för vilka det ansökts om EU‑finansiering och att ge bättre tillgång till finansiering för projekt som inför nya transporttjänster och säkrar ett bättre utnyttjande av information. Parlamentet betonar särskilt behovet av att kanalisera EU-medel till införandet av digitala transporttjänster och intelligenta transportsystem, som bidrar till övergången till mer hållbara transportsystem och optimerar utnyttjandet av befintlig kapacitet.

23.  Europaparlamentet påminner om vikten av att garantera största möjliga säkerhet, trygghet och driftskompatibilitet på transportområdet inom unionen. Parlamentet betonar att budgetanslagen till EU:s olika organ inte enbart går till administrativa utgifter, utan också bidrar till uppfyllandet av EU:s mål och syftar till att göra besparingar på nationell nivå, och att budgetanslagen måste vara tillräckligt omfattande för att de ska kunna fullgöra sina syften.

24.  Europaparlamentet påpekar att hållbar turism är en viktig potentiell tillväxtkälla för den europeiska ekonomiska utvecklingen och kan skapa ett mycket stort antal arbetstillfällen, i synnerhet för ungdomar. Parlamentet anser att lämpliga och utökade budgetanslag bör avsättas till utvecklingen av en verklig europeisk turismpolitik, med fokus på främjande av små och medelstora företag och skydd av det naturliga, kulturella, historiska och industriella arvet. Parlamentet betonar att det behövs bättre samordning mellan turism- och infrastrukturprojekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att införa en specifik rubrik i det framtida ramprogrammet.

25.  Europaparlamentet erkänner humankapitalets betydelse för utvecklingen av turisttjänster och understryker den roll som Europeiska socialfonden kan spela på detta område. Parlamentet betonar den utmärkta avkastningen på investerat kapital på området för turism och dess bidrag till social sammanhållning, särskilt i landsbygdsområden.

26.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att anslå tillräckliga medel till den integrerade havspolitiken, som är ett flaggskeppsinitiativ för EU på området för horisontell och gränsöverskridande styrning.

27.  Europaparlamentet anser att alla unionens budgetinstrument till stöd för investeringar och innovation måste bevaras och vidareutvecklas, och att det inte finns behov av att främja ett av dessa instrument till förfång för de övriga. Parlamentet betonar EU‑budgetens väsentliga roll för att ge incitament till framtida utgifter och för att stödja sammanhållning och ett effektivt genomförande av politiken inom unionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Knut Fleckenstein, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Werner Kuhn, Curzio Maltese, Jozo Radoš, Ulrike Rodust, Davor Škrlec, Evžen Tošenovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Beatrix von Storch

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (25.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014-2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Constanze Krehl

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att ett viktigt mål för Europeiska unionen är att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att den långsiktigt inriktade sammanhållningspolitiken är unionens huvudsakliga investeringspolitik och ett verktyg för att minska skillnaderna mellan alla EU:s regioner och förbättra livskvaliteten för de europeiska medborgarna och att den spelar en viktig roll för förverkligandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet anser att alla unionsinstrument måste visa hur de bidrar till EU:s mål och prioriteringar. Parlamentet efterlyser fokus på bedömningar av utfall, resultat, prestationer, synergier och mervärde.

2.  Europaparlamentet noterar att eftervalsöversynen/revideringen av den fleråriga budgetramen måste beakta de nya politiska utmaningar som EU står inför. Parlamentet betonar behovet av effektivitet och resultatinriktning i sammanhållningspolitiken och noterar att incitamentsmekanismer i detta syfte, såsom resultatbaserad budgetering, redan har införts i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om – på grund av att överenskommelsen om den fleråriga budgetramen kom sent och att därmed lagstiftningspaketet för sammanhållningspolitiken (2014-2020) och de operativa programmen också antogs sent i vissa medlemsstater – att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) befinner sig i ett tidigt stadium av genomförandet under 2016 och att det vid tidpunkten för översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen endast finns begränsade belägg för resultaten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om de möjligheter som bjuds i den gemensamma strategiska ramen i bilaga 1 till förordning (EU) nr 103/2013 om gemensamma bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma läget för genomförandet av ESI-fonderna och rapportera till parlament och att mer effektivt främja tillgänglig finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att tidiga förberedande åtgärder behövs för all EU-politik som finansieras från den fleråriga budgetramen så att genomförandet kan inledas direkt i början av nästa fleråriga budgetram.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare maximera synergierna och komplementariteten, säkerställa bättre samordning, konsekvens och förbättring mellan de fem ESI-fonderna och de andra EU-instrumenten och annan EU-politik (bland annat ungdomssysselsättningsinitiativet, Horisont 2020 och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)), vilket är en viktig faktor för att säkerställa effektiviteten i EU-budgeten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och nationella, regionala och regionala myndigheter att vederbörligen beakta möjligheterna till synergier för ESI- och Efsi-finansiering och därmed öka investeringarnas hävstångseffekter och de positiva effekterna på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Parlamentet betonar behovet av att intensifiera sammanhållningspolitiken och göra en riktad utvärdering av de territoriella effekterna av relaterade instrument såsom Efsi och Horisont 2020.

4.  Europaparlamentet påminner om att de i förväg avsatta nationella finansieringsramarna i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 inte kan sänkas genom översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet önskar att översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen slutförs i god tid, och inte senare än 2018, att taken i den fleråriga budgetramen justeras upp och att det görs en rättslig revidering av ovannämnda förordning, utan att detta inkräktar på justeringen av sammanhållningsbudgeten, i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013.

5.  Europaparlamentet påminner om att i samband med översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen framhävs förenkling som en avgörande fråga eftersom den administrativa bördan är ett övergripande problem. Parlamentet upprepar sin fasta ståndpunkt när det gäller vikten av att förenkla tillgången till ESI-fonderna. Parlamentet stöder i detta sammanhang kommissionens högnivågrupp för att övervaka förenklingen för mottagarna, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa relevanta förenklingsförslag från högnivågruppen redan under innevarande programperiod. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att fullt ut involvera parlamentet i denna högnivågrupp, och parlamentet hänvisar till sin resolution om förenkling och resultatinriktning i sammanhållningspolitiken 2014–2020. Parlamentet betonar vidare behovet av att göra en avvägning mellan förenkling och kontroll.

6.  Europaparlamentet påminner om att bidrag är en effektiv och prioriterad stödform när det gäller många områden för offentligt ingripande och för mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att finansieringsinstrument bör användas på ett kompletterande sätt, efter lämplig förhandsbedömning, om de är effektivare för att uppnå unions politiska mål. Parlamentet erkänner potentialen i finansieringsinstrument såsom flexibla mekanismer som ska tillämpas vid sidan av bidrag i syfte att undvika att sammanhållningspolitiken och EU-budgeten fragmenteras, med beaktande av att multiplikatoreffekten när det gäller verkan och hävstångseffekt kan vara mycket större, då det finns en risk att möjligheterna kan gå förlorade på grund av illa utformade finansieringsinstrument som endast används i liten omfattning och får begränsade effekter. Parlamentet betonar att det behövs mer handfasta belägg för att förstå hur sådana finansieringsinstrument kan användas effektivt i sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ytterligare stärka ansvarsskyldigheten och transparensen i finansieringsinstrumenten och efterlyser en mer förenklad användning av bidrag och finansieringsinstrument i framtiden, och betonar att klara regler för finansieringsinstrument för att bidra till att förenkla utarbetande och genomförandeprocessen för fondförvaltare och slutmottagare är avgörande för att öka användningen av dem.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de extraordinära insatser som medlemsstaterna och regionerna gjort för att erbjuda lämpliga mottagandeförhållanden och integrera asylsökande och andra migranter samt att undersöka möjligheten, i enlighet med de utgiftstak som gäller i den fleråriga budgetramen, att erbjuda ytterligare villkorat stöd till sådana medlemsstater och regioner vid översynen av den fleråriga budgetramen och dess funktionssätt, utan att åtagande- eller betalningsbemyndiganden i rubrik 1b minskas och utan att detta inkräktar på justeringen av sammanhållningsbudgeten, i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013.

8.  Europaparlamentet noterar att den fleråriga budgetramen 2014–2020 måste absorbera den onormala eftersläpningen av betalningar som ackumulerats sedan 2011 och att genomförandet av sammanhållningspolitiken bromsas. Parlamentet noterar att en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande av EU:s sammanhållningspolitik är att eftersläpning av betalningar förhindras, liksom att negativa effekter på mottagarna undviks, eftersom den existerande eftersläpningen av betalningar skadar EU:s rykte. Parlamentet noterar att införandet av nya egna medel i EU-budgeten kommer att bidra positivt till eftersläpningsproblemet. Parlamentet efterlyser en fullskalig diskussion om införandet av ny egna medel i samband med processen för översyn/revidering av den fleråriga budgetramen.

9.  Europaparlamentet påpekar att sjuårsperioden för den fleråriga budgetramen har visat sitt värde tidigare och att den kan vara fördelaktig och ge en stabil inkomstkälla för lokala och regionala myndigheter i synnerhet. Under processen för översyn/revidering bör de tre institutionerna gemensamt överväga vilken varaktighet för nästa budgetram som vore mest lämplig, särskilt i fallet med program under gemensam förvaltning. Parlamentet betonar dock vikten av en ingående bedömning av programperiodens varaktighet, också i syftet att göra en anpassning till Europaparlamentets och kommissionens politiska cykler. Parlamentet begär därför att en programperiod på åtminstone sju år ska säkerställas för sammanhållningspolitiken eller en programperiod på 5+5 år med en tydlig revidering av politiken efter halva tiden.

10.  Europaparlamentet betonar i ljuset av förberedelserna inför eftervalsrevideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 att genomförandet av den nuvarande fleråriga budgetramen redan visat sig innehålla utmaningar och att budgetmyndigheten redan behövt tillgripa maximala flexibilitetsnivåer. Kommissionen uppmanas därför att dra konkreta lärdomar om hur EU:s budget spenderas. Parlamentet betonar att en väl finansierad sammanhållningspolitik för att stödja regional utveckling och solidaritet i EU fortsatt kommer att vara efterfrågad. I detta sammanhang betonar parlamentet vikten av att upprätthålla sammanhållningspolitikens roll efter år 2020 såsom EU:s huvudsakliga investeringspolitik och ge den en lämplig finansieringsnivå.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra slutsatser om begränsningarna i den nuvarande tilldelningsnyckeln för beslut om stöd från sammanhållningspolitiska fonder som enbart är baserade på BNP per capita.

12.  Europaparlamentet anser att revideringen/översynen av den fleråriga budgetramen är ett bra tillfälle att hantera den grundläggande kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och nästa steg i genomförandet av resultaten och överenskommelserna från COP21‑konferensen. Parlamentet betonar behovet av att påskynda och förbättra effektiviteten i klimatutgifterna samtidigt som man understryker den stora potentialen i sammanhållningspolitiken för att främja EU:s insatser för klimatskyddet.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra förbättrad ekonomisk förvaltning och goda styrelseformer. Parlamentet understryker i detta sammanhang att administrativ kapacitet såväl på nationell som på regional och lokal nivå är en central förutsättning för att sammanhållningspolitiken ska kunna prestera snabbt och framgångsrikt. Parlamentet påminner också om att prestationsreserven är oupplösligt kopplad till en resultatinriktad sammanhållningspolitik. Kommissionen uppmanas att föra vidare prestationsreserven under innevarande period till program som uppnått de satta delmålen för 2018.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Steeve Briois, Rosa D’Amato, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ivana Maletić, Miroslav Mikolášik, Sophie Montel, Dimitrios Papadimoulis, Tonino Picula, Maurice Ponga, Branislav Škripek, Davor Škrlec, Hannu Takkula, Damiano Zoffoli, Milan Zver

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (8.6.2016)

till budgetutskottet

över förberedelsen av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Peter Jahr

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att i egenskap av ansvarigt utskott införa följande i sitt förslag till resolution:

1.  Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken sedan årtionden är ett gemensamt politiskt område i EU, vilket innebär att jordbruksutgifterna utgör en stor andel av EU:s totala budget. Parlamentet betonar att jordbruksutgifterna har minskat betydligt i relativa termer under de senaste tre årtiondena, från 75 % till nuvarande 38 %, i enlighet med de successiva och marknadsorienterade reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar därför att varje EU-medborgare endast bidrar med 32 cent per dag till den gemensamma jordbrukspolitiken och att denna politik har en låg felprocent när det gäller oegentligheter i utgiftshanteringen. Parlamentet betonar att livsmedel och vatten kommer att vara en strategisk råvara i framtiden och därför kommer Europa att behöva den gemensamma jordbrukspolitiken och en stark jordbruksbudget mer än någonsin tidigare.

2.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken ger ett konstant inkomststöd till jordbrukare genom den första och andra pelaren och stöd till jordbruksproduktion, miljöprogram och ekonomisk verksamhet på landsbygden och att den därmed förhindrar avfolkningen av landsbygden. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det krävs en budget som är åtminstone lika stor som den nuvarande för att upprätthålla den gemensamma jordbrukspolitikens tvåpelarstruktur för att kompensera och ge stöd till jordbrukare inom alla jordbrukssektorer och för att uppfylla det viktiga innovationsmålet samt skydda och skapa arbetstillfällen och öka jordbrukarnas inkomster. Parlamentet betonar att för att uppnå en enhetlig och effektiv landsbygdsutvecklingspolitik är det mycket viktigt att landsbygdsutvecklingen förblir en del av den gemensamma jordbrukspolitiken och att den är välfinansierad för att garantera en långsiktig hållbarhet i landsbygdsområden.

3.  Europaparlamentet påpekar att om all politik i EU, nationellt eller på unionsnivå, skulle finansieras helt och hållet från EU:s budget skulle den gemensamma jordbrukspolitikens andel endast uppgå till 1 %, vilket verkar mycket rimligt för en politik som förser över 500 miljoner medborgare med livsmedel, stöder en miljömässig hållbarhet och skapar sysselsättning. Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken är unionens bästa och billigaste säkerhetspolitik eftersom den säkerställer en tillräcklig livsmedelsförsörjning, främjar territoriell sammanhållning och förhindrar avfolkning av landsbygden.

4.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken, som motsvarar mindre än 1 % av EU:s totala offentliga utgifter, åtminstone bör bibehållas på nuvarande nivåer fram till 2020 för att garantera en ekonomiskt hållbar jordbrukssektor som tillgodoser den växande efterfrågan på livsmedel och främjar tillväxten och sysselsättningen i EU:s landsbygdsområden.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den till synes stora andel av EU-budgeten som anslås för jordbruket kan skapa missuppfattningar bland allmänheten om denna politik, när jordbruksstöd i själva verket utgör ett försumbart belopp i förhållande till medlemsstaternas totala BNP, men att denna andel likväl har en stor betydelse för att säkerställa kontinuiteten i jordbruket, trygga jordbrukares inkomster och gynna landsbygdsekonomin i stort. Parlamentet betonar att reglerna för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken måste förenklas så att det finansiella stödet till jordbruk och landsbygdsutveckling kan utnyttjas bättre.

6.  Europaparlamentet slår tydligt fast att utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken genom åtskilliga politiska reformer har minskats och blivit mer målriktade, marknadsorienterade och inriktade på att öka EU-jordbrukets konkurrenskraft, samtidigt som politiken hanterar ett allt större antal utmaningar såsom miljöfrågor och klimatförändringar, införandet av miljöanpassningsåtgärder och säkerställandet av landsbygdsområdenas ekonomiska bärkraft. Parlamentet betonar dock att det bör göras en grundlig analys av hur jordbrukssektorn kan bli ekonomiskt hållbar genom tryggade inkomster, och att prisvolatiliteten bör bekämpas genom förslag till nya verktyg.

7.  Europaparlamentet insisterar på att det nuvarande beloppet i rubrik 2 i den nuvarande fleråriga budgetramen ska förbli på åtminstone samma nivå. I samband med detta hänvisar parlamentet till artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen i vilken det tydligt anges att de avsatta nationella finansieringsramarna inte kan sänkas genom halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser också att annan EU‑politik måste få nödvändiga finansiella medel för att unionen ska kunna uppfylla sina rättsliga skyldigheter i enlighet med motsvarande sektorspecifika lagstiftning. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att de medel som avsatts för jordbrukspolitiken omfördelas för att kompensera för bristen på medel i andra politikområden eller program. Parlamentet uppmanar kommissionen att med anledning av migrationskrisen undersöka möjligheterna att stärka synergierna mellan tillbakadragandet av jordbruksprodukter från marknaden och utdelningen av livsmedelsbistånd till de medborgare som har det sämst ställt och till flyktingar genom fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead).

8.  Europaparlamentet insisterar också på att beloppen för direktbetalningar i rubrik 2 inte ska röras. Parlamentet påpekar att detta är avgörande för många jordbrukares inkomstsituation, särskilt under krisen som påverkar flera näringsgrenar inom jordbruket, och att den årliga utnyttjandegraden är nästan 100 %.

9.  Europaparlamentet påpekar att avregleringen av mjölksektorn hotar mjölkproduktionen i kostnadsintensiva bergsområden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla program som framför allt stöder beredningsföretagen i bergsområden för att de ska kunna förädla mjölk till högkvalitativa slutprodukter och på så sätt uppnå det för mjölkbönderna helt nödvändiga mervärdet.

10.  Europaparlamentet noterar att prisvolatiliteten till följd av försämrade marknadsvillkor inom många jordbrukssektorer har ökat i betydande utsträckning under de senaste åren, vilket lett till en kännbar inkomstvolatilitet, något som måste hanteras på ett organiserat och effektivt sätt, särskilt eftersom produktionskostnaderna stiger. Parlamentet noterar att det inom den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken inte har avsatts tillräckliga medel för att ta itu med instabiliteten vad gäller marknader och inkomster inom jordbruket. Parlamentet betonar därför att den nuvarande situationen har lett till behovet av att se till att de exceptionella marknads- och krisåtgärder som föreskrivs i den samlade marknadsordningen fastställs inom kort samt att säkerställa att det finns tillräckliga budgetresurser för att hantera marknadskriser, särskilt de som påverkar mjölk-, griskötts-, frukt-, grönsaks- och fjäderfäsektorerna. Parlamentet betonar att en grundorsak till krisen, det ryska embargot, orsakades av beslut som fattades utanför sektorn. I detta avseende påpekar parlamentet också att på grund av de nedskärningar som gjorts av den gemensamma jordbrukspolitiken under de senaste förhandlingarna om den fleråriga budgetramen är direktbetalningarna från den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare för närvarande inte tillräckliga för att minska jordbrukarnas inkomstvolatilitet. Parlamentet ser det som avgörande att frigöra marginaler i 2016 års budget och att man bör planera för ett skyndsamt och effektivt genomförande från de offentliga myndigheternas och jordbrukarnas sida av vissa av de marknadsåtgärder som antogs av rådet (jordbruk) den 14 mars 2016. Parlamentet påpekar att den pågående krisen bör leda till att kommissionen ser över ett antal instrument för marknads- och krishantering för att garantera en tillräcklig tillgång till budgetanslag. Parlamentet insisterar också på att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen innebär att medel anslås för att i kristider i tillräcklig utsträckning hantera livsmedelstrygghet och djurhälsa.

11.  Europaparlamentet noterar att jordbrukare producerar livsmedel som resten av våra befolkningar behöver och att jordbrukarnas inkomster i de flesta medlemsstater är lägre än genomsnittet, vilket negativt påverkar jordbrukarnas och deras familjers levnadsstandard och minskar ungdomarnas intresse för detta yrke. Parlamentet noterar att jordbrukarna drabbas hårt av å ena sidan ökande kostnader för insatsvaror[1] och å andra sidan olönsamma priser för sina varor[2]. Parlamentet anser därför att insatsvaror och produktionskostnader bör beaktas i den gemensamma jordbrukspolitiken genom mer autonomi.

12.  Europaparlamentet betonar att de tak som fastställts för den gemensamma jordbrukspolitiken fram till 2020 innebär mycket mindre marginaler än i den förra fleråriga budgetramen, samtidigt som sektorns utmaningar är fler. Parlamentet betonar i detta avseende att marginalen uteslutande får användas för att möta jordbrukssektorns behov med tanke på att långsiktig planering och investeringssäkerhet är nödvändig för EU:s jordbrukare. Parlamentet påpekar att jordbruket var den sektor som drabbats hårdast av det ryska embargot, vilket har haft allvarliga indirekta effekter på marknader och att denna sektor inte får vara den enda som drabbas av politiska beslut, såsom är fallet för närvarande. Parlamentet begär en bedömning av hur det ryska embargot påverkar EU:s jordbrukssektor som leder till förhandlingar med Ryssland om att avsluta det.

13.  Europaparlamentet varnar för att den befintliga marginalen inom jordbruksbudgeten kan visa sig vara otillräcklig, eftersom marknadsvolatiliteten, de veterinära och fytosanitära riskerna och andra oförutsedda händelser kommer att öka kraven på budgeten, vilket innebär att marginalen förväntas försvinna mot slutet av denna planeringsperiod. Parlamentet anser att det är beklagligt att medel till växtskyddsåtgärder finns under rubrik 3 i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att alla nedskärningar eller omfördelningar av denna budgetpost kan hota livsmedelstryggheten och hälsan i EU.

14.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande instabiliteten på jordbruksmarknaderna och den kraftiga prisvolatiliteten visar på behovet att bibehålla jordbruksstödet eftersom det möjliggör en effektivare hantering och kontroll av marknadsmisslyckanden. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att de ökade livsmedelspriserna och den ökade försäljningen av produkter de senaste åren inte har förts vidare till jordbrukarna. Parlamentet insisterar på behovet att ta itu med den bristande tillgången till krediter för jordbrukare och de sjunkande jordbruksintäkterna. Parlamentet påminner också om att de europeiska konsumenterna inte är beredda att betala för livsmedel till ett pris som oundvikligen skulle vara högre om jordbrukssektorn inte mottog offentligt stöd. Parlamentet konstaterar emellertid att direktstöd utan koppling till jordbruksproduktionens verklighet och det gradvisa tillbakadragandet av åtgärder för att styra tillgången har visat sina brister.

15.  Europaparlamentet noterar att varje ny prioritering för jordbrukssektorn som uppkommer under den nuvarande budgetramen endast kan finansieras genom nya anslag. Parlamentet betonar därför det ökade behovet av att säkerställa tillräckliga marginaler under rubrik 2 för att ge utrymme för parlamentets prioriteringar.

16.  Europaparlamentet påpekar att målen med den gemensamma jordbrukspolitiken är oförändrade enligt Lissabonfördraget, det vill säga att öka produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, trygga försörjningen och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Parlamentet noterar dock att de successiva reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit nya uppgifter för jordbruket med avseende på produktkvalitet, miljöskydd, klimatförändringar, konsumenthälsa, markanvändningsfrågor, produktionssätt och produktivitet, vilka i sin tur har lett till betydligt ökade kostnader för jordbrukare och odlare. Parlamentet anser därför att effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken på övergripande EU-strategier (Europa 2020 och EU:s klimat- och energimål) måste analyseras för att slutsatser för perioden efter 2020 ska kunna dras. Parlamentet betonar att målen som fastställts som en del av EU:s hållbarhetsstrategi också måste beaktas i EU:s jordbrukspolitik.

17.  Europaparlamentet är övertygat om att en stark gemensam jordbrukspolitik för EU, både när det gäller innehåll och finansiering, är mycket viktig för att uppnå dessa mål, samtidigt som man garanterar lika konkurrensvillkor och transparenta livsmedelskedjor på den inre marknaden samt livskraftiga landsbygdsområden. Parlamentet anser dessutom att ökad motståndskraft och förbättrad sysselsättning och livskvalitet på landsbygden bör prioriteras för att bekämpa avfolkningen av landsbygden och främja livskvaliteten. Parlamentet anser att vi i den andra pelaren efter 2020 fortfarande kommer att behöva instrument som stöder modernisering, investeringar och innovation, för att öka jordbruks- och livsmedelssektorns konkurrenskraft och minska skillnaderna i jordbruks- och landsbygdsutvecklingen mellan medlemsstaterna och regionerna.

18.  Europaparlamentet betonar att jordbruksproduktionen, på området högkvalitativa livsmedel såväl som i fråga om icke-livsmedelsrelaterade varor och tjänster, har ett mycket stort mervärde till förmån för sysselsättningen och därmed bidrar till ekonomisk och social sammanhållning i områdena samt till en balanserad regional utveckling i EU. Parlamentet påpekar att det därför är nödvändigt att bibehålla och, vid behov, öka stödet till jordbruket och landsbygdsområden, att skapa incitament för att utveckla jordbruksproduktionen och svara mot samhällets efterfrågan på livsmedel, i syfte att bekämpa volatiliteten och stimulera sysselsättningen i sektorn, samt för att uppfylla EU:s icke-jordbruksrelaterade mål. Parlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken i betydande utsträckning bidrar till tillväxt och sysselsättning i landsbygdsområden – i högre grad än annan EU-politik – och att skapandet av arbetstillfällen och förbättringar av livskvaliteten på landsbygden förstärker dess attraktionskraft i förhållande till stadsområdena. Parlamentet påminner om att en jordbrukare statistiskt sett genererar sju ytterligare arbetstillfällen i närliggande sektorer och i landsbygdsområden. Parlamentet påpekar betydelsen av att bibehålla den gemensamma jordbrukspolitikens fokus på småskaliga och familjebaserade jordbruksföretag som hörnstenen för EU:s jordbruksproduktion och livet i EU:s landsbygdsområden och att uppnå verkliga framsteg inom detta politiska mål. Parlamentet understryker hur viktigt det är bibehålla specifika åtgärder inom ramarna för den gemensamma jordbrukspolitiken för områden som lider av allvarliga och permanenta, naturbetingade nackdelar, främst bergsområden och de yttersta randområdena, samt andra enskilda nackdelar.

19.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken endast kan bli framgångsrik och accepteras om den onödiga byråkratin minskas ytterligare och de administrativa kostnaderna begränsas till en försvarbar och hanterbar omfattning. Parlamentet vill se ett praktiskt genomförande och snabbare förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket därför bör prioriteras tillsammans med skyndsamma betalningar från de berörda nationella organen, samtidigt som de planerade politiska målen baserade på samhällets krav fortfarande uppnås.

20.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken efter 2020 bör spela en viktig roll i att stödja landsbygdsutvecklingen i fråga om teknisk infrastruktur, arbetsmarknad, utveckling av entreprenörskap och grundläggande tjänster, vitalisering av orter på landsbygden samt investeringar knutna till infrastruktur för vatten och avloppsvatten.

21.  Europaparlamentet motsätter sig kraftfullt en åternationalisering av jordbrukspolitiken. Parlamentet noterar att det ojämlika genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och skillnaderna i betalningsnivåerna i de olika medlemsstaterna har lett till snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att den tillämpas på samma sätt i hela unionen så att målen i den gemensamma jordbrukspolitiken kan uppnås eftersom detta innebär besparingar för de europeiska skattebetalarna. Parlamentet oroas av åternationaliseringstrenden i den offentliga responsen på jordbrukskriserna, särskilt när det gäller mobiliseringen av målinriktade stödinsatser i stället för verkliga åtgärder på EU-nivå. Parlamentet bekräftar att en välfungerande och välfinansierad andra pelare är avgörande för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska bli framgångsrik och för det ekonomiska välmåendet i unionens landsbygdsområden. Parlamentet noterar skillnaderna mellan medlemsstaterna, både vad gäller behov av utvecklingen av landsbygdsområdena och finansieringen av denna.

22.  Europaparlamentet påpekar att de allt större utmaningarna som den gemensamma jordbrukspolitiken ställs inför, exempelvis livsmedelstryggheten och kampen mot prisvolatilitet, kräver mer flexibla ekonomiska resurser. Parlamentet vill därför se stabila flexibla verktyg som jordbrukare ges möjlighet att använda för att bemöta de utmaningar som kan uppkomma. Parlamentet vill också se lämpliga kompensationsåtgärder för att hantera oförutsedda händelser och marknadsmisslyckanden till följd av politiska beslut. Parlamentet uppmärksammar jordbruksmarknadernas svåra situation och de växande nya utmaningar som det europeiska jordbruket står inför. Parlamentet varnar för konsekvenserna av den nuvarande krisen på jordbruksmarknaderna och av försvagningen av jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och i pågående och aviserade handelsförhandlingar. Parlamentet anser vidare att antagandet av alltför ambitiösa minskningsmål förknippade med energi- och klimatpaketet samt med det s.k. NEC-direktivet kommer att leda till en ökning av jordbrukets produktionskostnader.

23.  När det gäller perioden efter 2020 och den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken betonar Europaparlamentet att politiska åtgärder och konkreta mål för dessa först måste definieras innan nödvändiga budgetmedel kan anslås. Parlamentet betonar därför behovet att överväga inrättandet av en europeisk jordbruksförsäkringsfond som kan mobiliseras i kristider, till exempel för att minska produktionsvolymen för att säkerställa stabila priser för jordbrukare för råvaror som tillverkas i Europa.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	6.6.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 6 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Clara Eugenia Aguilera García, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Jordi Sebastià, Jasenko Selimovic, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean Arthuis, Bas Belder, Franc Bogovič, Angélique Delahaye, Jean-Paul Denanot, Michela Giuffrida, Manolis Kefalogiannis, Norbert Lins, Annie Schreijer-Pierik, Tibor Szanyi, Hannu Takkula
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Stanisław Ożóg

• [1]  Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2012 om försörjningskedjan för insatsvaror inom jordbruket: uppbyggnad och konsekvenser, EUT C 227E, 6.8.2013, s. 3.
• [2]  Europaparlamentets resolution av den 7 september 2010 om skäliga inkomster för jordbrukare: en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa. EUT C 308E, 20.10.2011, s. 22.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (2.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Bogdan Andrzej Zdrojewski

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet inser att RAL (utestående betalningskrav) är en ofrånkomlig biprodukt av flerårig planering, differentierade anslag och en otrolig brist på flexibilitet i den fleråriga budgetramen som inte gör det möjligt att omfördela finansiering mellan rubriker och har begränsat utrymme för flexibilitet. RAL var väsentligt högre än förväntat vid slutet av den fleråriga budgetramen 2007–2013, och parlamentet framhåller att det rådande gapet mellan åtaganden och betalningar ofrånkomligen kommer att leda till nya svårigheter för pågående program, och att detta måste lösas strukturellt, utan att man varje år måste ta till förslag till ändringsbudgetar.

2.  Europaparlamentet noterar att översynen av den fleråriga budgetramen är en grundläggande aspekt i förvaltningen av unionens utgifter genom att den säkerställer att unionens investeringsprogram förblir effektiva. Parlamentet insisterar på en grundlig förenkling av ansökningsformulären, ansökningskriterierna, rapporteringen och ersättningen av utgifter, i synnerhet för småskaliga projekt, inom programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Medborgarnas Europa.

3.  Europaparlamentet noterar att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och rapporterna om genomförandet av EU:s program bör ses som två sammanlänkade delar av samma process. Därför uppmanas institutionerna att se över hur den processen fungerar, och var det finns krav som hindrar att man når unionens strategiska och politiska mål, särskilt när det gäller decentralisering av finansieringen inom ungdomsdelen av programmet Erasmus+.

4.  Europaparlamentet förordar att ungdomssysselsättningsinitiativet (YEI) ska fortsätta, vilket rådet föreslog den 7–8 februari 2013, som svar på det ihållande problemet med hög ungdomsarbetslöshet, efter en genomgripande utvärdering av satsningens resultat, som kommissionen har lovat att lägga fram under det första halvåret 2016, och efterlyser därefter förslag till justeringar för att råda bot på nuvarande problem med genomförandet fram till slutet av den nuvarande budgetramens löptid.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet betonar att man behöver fokusera mera på investeringar i utbildning, vidareutbildning samt kultursektorn och den kreativa sektorn. Dessutom betonar parlamentet att man måste minska effekterna av nedskärningarna inom Horisont 2020-programmen och fonden för ett sammanlänkat Europa så att de kan nå sina respektive mål och så att man till fullo kan utnyttja potentialen för additionalitet och synergieffekter mellan dessa tre instrument, med siktet på att återfå hållbar tillväxt i Europa, baserad på innovation och kvalitetsarbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet är oroat över att lanseringen av nya program under den fleråriga budgetramen för 2014–2020 går långsammare än planerat på grund av att de rättsliga grunderna och de operativa programmen har godkänts sent samt på grund av att betalningsbemyndigandena under 2014 var alltför knappa. Trots att processerna har accelererat under 2014 kvarstår problemet med oavslutade kontrakt och obetalade fakturor, och problemet blir allt mer strukturellt. Mot denna bakgrund framhåller parlamentet ansvaret i medlemsstaterna, som måste följa de beslut som de själva har fattat som budgetmyndighet tillsammans med Europaparlamentet, särskilt när det gäller betalningsbemyndiganden. Parlamentet uttrycker sin oro för hur man ska kunna få de viktiga programmen som försöker investera i utbildning, färdigheter och EU:s kultursektor och kreativa sektor och som investerar i humankapital – Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna – att få upp marschfarten. Parlamentet välkomnar den visserligen försenade lanseringen av skyddsmekanismen för programmet Kreativa Europa, som är ett viktigt finansieringsinstrument för SME (små och medelstora företag) och organisationer som arbetar inom kultursektorn och den kreativa sektorn. Dessa erfarenheter bör gås igenom som en del av den kommande fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet anser att Erasmus+ kan få upp hastigheten endast om man tar med allt fler mindre projekt som ger en större spridning av programmet till skolor eller till ungdomar, förbättrar rörligheten inom yrkesutbildningen, och på så sätt effektivare kan förverkliga programmets utbildningsanknutna, sociala och humanitära mål. Därför välkomnar parlamentet alla ansträngningar som genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA) och nationella organ gör för att förbättra inte bara den finansiella transparensen utan också deras förenklade förfaranden för projektledarna.

8.  Europaparlamentet oroar sig över att det knappast finns några medel tillgängliga i rubrik 3 i den nuvarande fleråriga budgetramen (Säkerhet och medborgarskap), och vill att nästa sammanträde ser till att den ges tillräckliga resurser och den flexibilitet som krävs för att kunna tackla de avsevärda utmaningar som EU står inför inom detta område.

9.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av det finansiella garantiinstrumentet inom programmet Kreativa Europa som är försenat med åtskilliga månader. Parlamentet är oroat över att NGO:er inom kultursektorn och små föreningar inte kan komma i fråga för detta instrument, och att endast SME inom kultursektorn och den kreativa sektorn skulle kunna delta. Parlamentet rekommenderar en genomgripande analys av de erfarenheter som vunnits genom hela denna process, för att utvärdera instrumentets lämplighet och hållbarhet som ett komplement till programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme).

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se över sina ståndpunkter avseende programmet Medborgarnas Europa, som är det enda program som involverar alla medborgare direkt, och att ge programmet en väsentligt utökad budget som förbättrar möjligheterna att nå programmets mål och undvika ytterligare frustration bland deltagarna i upphandlingarna. Parlamentet beklagar att programmet bara kan acceptera en dramatiskt lägre andel projekt efter att ha skurits ned i orimlig omfattning, en situation som är ohållbar och oförsvarlig i EU-medborgarnas ögon, desto mer i den rådande sociala och humanitära situationen i EU.

11.  Europaparlamentet understryker, mot bakgrund av den migrationskris som EU står inför, att Parisförklaringen från mötet med de 28 utbildningsministrarna av den 17 mars 2015[1] betonar den roll som den interkulturella dialogen och medlemsstaternas samlade ansträngningar spelar för att förebygga och tackla marginalisering, intolerans, rasism och radikalisering, och också för att bevara ramarna för lika möjligheter för alla. Parlamentet påpekar att de pågående EU-programmen som handlar om kultur, utbildning, ungdom och idrott kännetecknas av deras potentiella additionalitet och synergier i samband med integrationspolitiken för migranter och flyktingar, och gör därför institutionerna uppmärksamma på att man måste bemöta migrationskrisen genom att tillhandahålla ytterligare resurser i både de direkt förvaltade programmen och i strukturfonderna, förutom de medel som finns i respektive budgetpost.

12.  Europaparlamentet betonar att den flyktingkris som EU upplever är av långsiktig karaktär och därför kommer att kräva särskild, adekvat och långsiktig finansiering för att hjälpa medlemsstaterna att tillgodose flyktingarnas behov, med särskild tonvikt på utbildning och kulturell integration.

13.  Europaparlamentet noterar att den bristande överensstämmelsen mellan den fleråriga budgetramens sjuåriga programplanering och den tioåriga programplaneringen för EU:s politiska och strategiska prioriteringar kan äventyra en konsekvent utvärdering av unionsprogrammens resultat. Institutionerna uppmanas därför att ändra den fleråriga budgetramens programplaneringsperiod så att den överensstämmer med parlamentets valperioder, samtidigt som långsiktig planering är möjlig.

14.  Europaparlamentet understryker skillnaden mellan den fleråriga budgetramens processer för översyn och revidering, med tanke på att det under den senare processen måste vara möjligt att väsentligt ändra rubrikerna, så att EU:s fleråriga budgetplanering kan garanteras demokratisk legitimitet. Parlamentet stöder därför kraftigt arbetet i den interinstitutionella högnivågruppen för egna medel, som en strukturell lösning på vissa av de problem som följer av den fleråriga planeringen av EU-budgeten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	26.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 2 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Therese Comodini Cachia, Mary Honeyball, Ilhan Kyuchyuk, Martina Michels

• [1]  Förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke‑diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen) från det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015.

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (3.6.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014‑2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Laura Agea

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen 2014‑2020, i synnerhet rubrik 3, i ljuset av en invandringskris av aldrig tidigare skådad omfattning, har visat sig vara alltför strama och återspeglar inte i tillräcklig utsträckning den förstärkning av området med frihet, säkerhet och rättvisa som skett i och med Lissabonfördraget eller de utökade uppgifterna och större utmaningarna. Parlamentet påminner om att Asyl-, migrations- och integrationsfonden redan i princip är uttömd, och att de tillgängliga flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen redan har utnyttjats i stor utsträckning, vilket sålunda drastiskt minskat den finansiella flexibilitet som står till förfoganden under de kommande budgetåren.

2.  Europaparlamentet begär, trots att de tillgängliga flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen redan har utnyttjats i stor utsträckning, att de värst drabbade medlemsstaterna till fullo ska kunna dra nytta av dem, i synnerhet av den klausul om exceptionella omständigheter som ingår i stabilitets- och tillväxtpakten.

3.  Europaparlamentet anser att det behövs betydande ytterligare finansiella medel på EU‑nivå för att hantera samtliga utmaningar som är relaterade till migrationen (ingripande, räddning, mottagande, registrering, kontroll, inkvartering, transport, omplacering, återvändande, integration) och de humanitära utmaningarna inom och utanför EU, utveckla och genomföra ett nytt gemensamt europeiskt asylsystem, stödja vidarebosättning och omplacering, förvalta de yttre gränserna och säkerställa den inre säkerheten inom Schengenområdet, samt främja integration och förebygga diskriminering (särskilt av kvinnor), rasism och främlingsfientlighet.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s budget bör stödja politik som fokuserar på integration snararare än på säkerhet. Parlamentet begär att befintliga säkerhetsinstrument och möjligheter utnyttjas fullt ut innan beslut om nya anslag fattas, i synnerhet när det gäller utbyte av information mellan medlemsstaternas säkerhetsansvariga och brottsbekämpande organ.

5.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett instrument för tillhandahållande av humanitärt bistånd inom EU, i synnerhet för att hantera den massiva strömmen av migranter och flyktingar. Parlamentet ifrågasätter emellertid att man tillämpar artikel 122.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att inrätta detta nya instrument, med hänsyn till att parlamentet inte hörts i vederbörlig ordning. Parlamentet uttrycker oro över kommissionens avsikt att finansiera ett sådant instrument via rubrik 3 i den fleråriga budgetramen och framför allt med stöd av Amif-fonden, som redan nu utnyttjas för flera ändamål och uppvisar stora underskott. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alternativa finansieringskällor i unionens budget för det berörda instrumentet så att de verksamheter och program som finansieras via Amif-fonden inte påverkas negativt.

6.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett nytt kapitel inom rubrik 3 till förmån för krisstöd inom unionen. Parlamentet stöder idén om att man i samband med revisionen av den fleråriga budgetramen bör säkerställa att detta ”stöd” garanteras utöver taken, samtidigt som nödvändig flexibilitet säkras så att anslagstilldelningen anpassas till utvecklingen på fältet och ändringar i de politiska prioriteringarna.

7.  Europaparlamentet kräver att Asyl-, migrations- och integrationsfonden ses över och tilldelas mer resurser. Parlamentet betonar att budgeten för och personalen vid de europeiska byråer som hanterar migrationstrycket, i synnerhet Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och Frontex, ytterligare måste ökas så att de kan ge ett verkligt stöd till medlemsstaterna och säkerställa uppfyllandet av sina mål. Parlamentet anser att tillräckliga medel måste anslås till sök- och räddningsinsatser, och påpekar att medel som avsatts för sök- och räddningsinsatser för närvarande felaktigt inkluderats i fonden för inre säkerhet.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionen nyligen undertecknade ett avtal om en flyktingfacilitet på sex miljarder euro för Turkiet. Parlamentet ser med oro på inrättandet av finansiella instrument utanför EU‑budgeten, eftersom de hotar budgetens enhet och kringgår budgetförfarandet som kräver parlamentets deltagande och kontroll. Parlamentet betonar att det inte har hörts i samband med någon etapp av avtalets antagande. Parlamentet är bekymrat över de konsekvenser detta avtal kan få för 2017 års budget. Parlamentet betonar att denna fond, liksom andra liknande fonder, inte bör stödja repressiva eller andra åtgärder som kan kränka grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka användningen av dessa medel och regelbundet avge rapport till parlamentet. Parlamentet betonar att EU:s och medlemsstaternas flyktingstöd bör ges som ett tillägg till, och inte ersätter, det normala utvecklingsbiståndet.

9.  Europaparlamentet anser att det inte finns någon direkt koppling mellan migration och terrorism i Europa. Parlamentet begär ytterligare medel för bekämpning av radikaliseringen av ungdomar inom EU. Parlamentet anser att detta kan åstadkommas genom att man främjar integration och bekämpar diskriminering, rasism och främlingsfientlighet. Parlamentet kräver att medlen till projekt avsedda att inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inte minskas.

10.  Europaparlamentet anser att Fonden för inre säkerhet bör ges tillräckliga finansiella medel så att den kan uppfylla sina mål, i synnerhet på området för ett effektivt samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som det bör betonas att alla dess åtgärder till fullo måste vara förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

11.  Europaparlamentet efterlyser en utökad budget för programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, vilket syftar till att främja och skydda grundläggande rättigheter och bekämpa rasism, främlingsfientlighet och alla former av diskriminering, i synnerhet mot bakgrund av den ökande intoleransen i Europa.

12.  Europaparlamentet förväntar sig att migrationsströmmarna kommer att fortsätta på grund av den ihållande politiska instabiliteten och konflikterna i många regioner och avsaknaden av lagliga vägar för att ta sig till EU för både asylsökande och migranter. Parlamentet kräver en uppdaterad uppskattning av budgetbehoven för hanteringen av de utmaningar som förväntas fram till den fleråriga budgetramen löper ut. Parlamentet kräver att man i samband med revisionen 2017 av den fleråriga budgetramen ger största möjliga flexibilitet till den fleråriga budgetramen för att anpassa dess kapacitet att reagera på situationer som inte kunde förutses då budgetramen antogs. Parlamentet kräver en höjning av rubrikerna 3 och 4 och att parlamentet involveras i alla beslutsetapper när det gäller såväl budgetåtgärder som lagstiftningsåtgärder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 4 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Philipp Albrecht, Martina Anderson, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Tanja Fajon, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Sophia in ‘t Veld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Soraya Post, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Kristina Winberg
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Laura Agea, Marina Albiol Guzmán, Hugues Bayet, Carlos Coelho, Pál Csáky, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Artis Pabriks, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Salvatore Domenico Pogliese, Jaromír Štětina, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Edouard Ferrand, Peter Jahr, Othmar Karas, Ilhan Kyuchyuk, Keith Taylor, Lieve Wierinck

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (31.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelserna av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter innan kommissionens förslag läggs fram
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Pedro Silva Pereira

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet kräver att parlamentet fullt ut och på ett meningsfullt sätt involveras i den interinstitutionella debatten om den fleråriga budgetramens roll, struktur, mål, prioriteringar och resultat i enlighet med det mandat som antogs vid plenarsammanträdet.

2.  Europaparlamentet begär en fullständig, omfattande och grundlig granskning av hur den fleråriga budgetramen fungerar, som därefter leder till en obligatorisk lagstiftande översyn av förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 och i det åtföljande interinstitutionella avtalet, och som även omfattar de ekonomiska resurser som finns tillgängliga inom den nuvarande ramen.

3.  Parlamentet noterar användningen av de särskilda flexibilitetsverktygen i syfte att bemöta de exceptionella och oförutsedda händelser som unionen står inför. Parlamentet vill särskilt uppmärksamma flyktingkrisen och de svårigheter som de europeiska medborgarna ställs inför på grund av den ekonomiska krisen. Parlamentet betonar därför behovet av att under översynen av den fleråriga budgetramen tillföra mer resurser i relevanta rubriker, så att EU kan ge en mer strukturerad respons på den nuvarande humanitära och ekonomiska krisen. Parlamentet begär ännu större flexibilitet för att på ett korrekt sätt hantera dessa händelser. Parlamentet betonar dock att EU i samband med hanteringen av nya utmaningar inte får påverka tilldelningen av resurser i sammanhållningssyfte. Parlamentet understryker att all eventuell ökning av flexibiliteten bör gå hand i hand med ökad parlamentarisk kontroll.

4.  Europaparlamentet påminner om artikel 311.1 i EUF-fördraget som har följande lydelse: ”Unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.” Med tanke på detta anser parlamentet att skulder från tidigare europeiska budgetar och bristande resurser för att hantera nuvarande och kommande kriser och utmaningar, bland annat omflyttningen av flyktingar, migrationsflödet, den samordnade bekämpningen av terrorism, ökningen av säkerheten för EU-medborgare, stödet till och samordningen av energi- och transportsektorn, stödet till åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna, visar det akuta behovet av fler europeiska insatser och mer medel.

5.  Europaparlamentet anser att systemet för finansiering av den fleråriga budgetramen måste ses över, särskilt genom att inrätta nya och verkliga egna medel för EU-budgeten, såsom skatten på finansiella transaktioner och andra europeiska skatteinkomster, i syfte att gå mot en budget som ”finansieras helt av egna medel” i enlighet med artikel 311 i EUF-fördraget, och begär i detta avseende med eftertryck att rådet överväger denna fråga, utan att detta påverkar den slutliga rapporten från högnivågruppen om egna medel. Rådet uppmanas även att överväga inrättandet av finanspolitiska resurser och budgetresurser inom euroområdet. Parlamentet understryker att eventuella nya instrument bör inordnas i EU:s budget, dock utanför den fleråriga budgetramens tak, och finansieras genom verkliga egna medel.

6.   Europaparlamentet betonar behovet av enighet i EU:s budget på grund av demokratisk ansvarsskyldighet och transparens.

7.  Europaparlamentet begär att man håller en transparent, välinformerad och avgörande debatt tillsammans med rådet och kommissionen om den lämpligaste löptiden för budgetramarna efter 2020, i syfte att anpassa den fleråriga budgetramen till Europaparlamentets och kommissionens politiska cykler, i enlighet med artikel 312.1 i EUF-fördraget, och framför allt för att beakta å ena sidan budgetramarnas konsekvenser för programplaneringscyklerna och genomförandet av de enskilda politikområdena och å andra sidan behovet av en grad av flexibilitet och av översynsmekanismer, så att bästa möjliga balans uppnås mellan stabilitet, förutsebarhet och flexibilitet.

8.  Europaparlamentet begär att man aktiverar den tillgängliga övergångsklausulen både när det gäller fördraget om den fleråriga budgetramen, i enlighet med artikel 312.2 i EUF-fördraget, och beslutsförfarandet för egna medel, i enlighet med artikel 48.7 i EU‑fördraget, inbegripet möjligheten att gå från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet.

9.  Europaparlamentet anser att förordningarna om genomförandet av den fleråriga budgetramen och medlen för denna ytterligare skulle kunna anpassas och förenklas, i linje med målen i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mercedes Bresso, Richard Corbett, Pascal Durand, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Constance Le Grip, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Kazimierz Michał Ujazdowski, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Max Andersson, Gerolf Annemans, Helmut Scholz
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Rosa D’Amato, Rosa Estaràs Ferragut, Arne Lietz, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Jarosław Wałęsa

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (25.5.2016)

till budgetutskottet

över förberedelse av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag
(2015/2353(INI))

Föredragande av yttrande: Clare Moody

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Den studie om genomförbarheten och alternativen avseende införande av inslag av jämställdhetsbudgetering i EU:s budgetförfarande som genomfördes under 2008 på uppdrag av kommissionens generaldirektorat för budget, bekräftade att EU-budgeten trots sina unika särdrag lämpar sig för jämställdhetsbudgetering och att jämställdhetsbudgetering kan tillämpas i alla skeden av budgetförfarandet, från planering och förberedelse till granskning och utvärdering.

1.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhet enligt fördragen är ett av EU:s grundläggande värden och att jämställdhet för att kunna uppnås i praktiken bör integreras i all EU-politik. Parlamentet framhåller att jämställdhet måste bli ett politiskt mål i budgetrubriker och att jämställdhetsintegrering på samma sätt måste erkännas som en genomförandemetod i alla budgetrubriker samt att jämställdhetsbudgetering därför måste ingå i alla stadier av budgetförfarandet, men att endast marginella framsteg har gjorts på detta område. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen utvecklar en metod för jämställdhetsbudgetering och tillämpar den på EU-budgeten. Parlamentet betonar att det krävs lämpliga budgetmedel för att jämställdhetsintegreringen ska bli verkningsfull. Parlamentet välkomnar halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ett tillfälle att göra betydande framsteg på detta område mot bakgrund av agendan för en resultatbaserad budget och förväntar sig att kommissionen ställer upp ytterligare mätbara och realistiska mål, baserade bland annat på en analys av de framsteg som hittills gjorts, för att verkligen jämställdhetsintegrera budgeten för återstoden av programperioden.

2.  Europaparlamentet välkomnar att fokus lagts vid agendan för en resultatbaserad budget som en möjlighet att säkerställa att budgeten används på ett sätt som innebär att också jämställdheten gynnas av varje euro som spenderas. Parlamentet konstaterar även att förenklingsåtgärder inom ramen för agendan för en resultatbaserad budget inte får vidtas på bekostnad av investeringar som kan medföra ökad jämställdhet.

3.  Europaparlamentet vill uppmärksamma de befintliga jämställdhetsrelaterade målen i Europa 2020-strategin, det vill säga att öka kvinnornas sysselsättningsgrad till 75 % och att uppnå lika lön för kvinnor och män, en jämn könsfördelning i de nationella parlamenten och lika många kvinnor som män i storföretagens styrelser – mål som alla är långt ifrån uppnådda. Parlamentet vill också uppmärksamma Europaparlamentets prioriterade mål inom ramen för Horisont 2020, som inbegriper jämställdhetsfrämjande, särskilt inom forskning och innovation. Parlamentet understryker att man vid översynen av den fleråriga budgetramen måste bedöma utvecklingen i förhållande till dessa mål och, om nödvändigt, se över de åtgärder som vidtas för att uppnå dem.

4.  Europaparlamentet betonar att det, trots den interinstitutionella förklaring om jämställdhetsintegrering som bifogats den fleråriga budgetramen, hittills inte vidtagits några specifika åtgärder. Parlamentet efterlyser en faktisk kontroll av hur denna förklaring förverkligas i de årliga budgetförfarandena samt en mer effektiv integrering av den i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen.

5.  Europaparlamentet påminner om att 55 % av de flyktingar och asylsökande som kommit till EU sedan januari 2016 är kvinnor och barn, enligt UNHCR:s uppgifter. Eftersom kvinnor och flickor i oproportionerlig utsträckning missgynnas och utsätts för risker i samband med krissituationer och konflikter begär parlamentet att man vid revideringen av den fleråriga budgetramen undersöker finansiella instrument inriktade på fördrivna kvinnors och flickors specifika behov, bland annat för tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och bekämpning av sexuellt och könsbaserat våld, inom ramen för rubrikerna 3 (Säkerhet och medborgarskap) och 4 (Europa i världen), åtgärder som specifikt syftar till att integrera kvinnor och barn som är flyktingar och asylsökande i deras värdländer, till exempel för flexibla språkkurser, utbildning och barnomsorg, och till att motverka grundorsakerna till att de fördrivits från första början.

6.  Europaparlamentet understryker att offentliga investeringar i omsorgssektorn, såsom högkvalitativ och rimligt prissatt barnomsorg, sociala omsorgstjänster, långvård och äldreomsorg skapar arbetstillfällen, främjar den ekonomiska tillväxten, gynnar jämställdheten och ger fler kvinnor möjlighet att återvända till heltidsarbete eller börja arbeta heltid, eftersom kvinnor ägnar två till tio gånger så mycket tid som män åt obetald omsorg. Parlamentet begär att revideringen av den fleråriga budgetramen utnyttjas som ett tillfälle att investera i denna sociala infrastruktur i Europa, som ett led i agendan för sysselsättning och tillväxt och Europa 2020-strategin, genom att specifikt stadga om investeringar i företagarutbildning för kvinnor. Parlamentet konstaterar att denna form av utgifter sällan betraktas som en lämplig investeringsform när de politiska beslutsfattarna försöker hitta effektiva sätt att skapa sysselsättning i tider av ekonomisk nedgång och att det de facto ofta är det motsatta som händer när många länder drar ner på sina offentliga utgifter för utbildning, hälso- och sjukvård, barnomsorg och social omsorg som ett led i sina strategier för att minska underskottet. Parlamentet anser att det är beklagligt att denna försummelse av den sociala infrastrukturen speglar ett könsdiskriminerande ekonomiskt tänkande och kan bero på könsuppdelningen av arbetet och könssegregeringen på arbetsmarknaden, som i sin tur bidrar till den växande könslöneklyftan i Europa. Parlamentet betraktar revideringen av den fleråriga budgetramen som ett tillfälle att vidta åtgärder mot detta.

7.  Europaparlamentet upprepar att Daphneprogrammen spelade en mycket viktig roll i bekämpningen av våld mot barn, unga och kvinnor i EU, men beklagar att detta program inte längre betraktas som ett eget utgiftsområde. Parlamentet framhåller att det behövs tillräckligt ekonomiskt stöd och ökad tydlighet kring arbetet för uppnåendet av detta mål inom ramen för programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap. Parlamentet framhåller vikten av att säkerställa att medlen når gräsrotsorganisationerna på fältet för att garantera ett faktiskt genomförande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Matera, Marijana Petir, Pina Picierno, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Beatrix von Storch
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Arne Gericke, Clare Moody
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	David Coburn, Ulrike Rodust, Siôn Simon

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	29.6.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 5 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Reimer Böge, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Clare Moody, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Urmas Paet, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Monika Vana, Daniele Viotti, Marco Zanni, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Xabier Benito Ziluaga, Mercedes Bresso, Ivan Štefanec, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Sylvia-Yvonne Kaufmann, Fernando Ruas, Bogdan Brunon Wenta