Förfarande : 2015/2324(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0226/2016

Ingivna texter :

A8-0226/2016

Debatter :

PV 12/09/2016 - 19
CRE 12/09/2016 - 19

Omröstningar :

PV 13/09/2016 - 4.17
CRE 13/09/2016 - 4.17
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0336

BETÄNKANDE     
PDF 517kWORD 201k
13.7.2016
PE 580.480v03-00 A8-0226/2016

om en EU-strategi för Alpregionen

(2015/2324(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Mercedes Bresso

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en EU-strategi för Alpregionen

(2015/2324(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 192, 265.5 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för Alpregionen (COM(2015)0366) och tillhörande handlingsplan och analysdokument,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(3),

–  med beaktande av den handlingsplan av den 28 juli 2015 som åtföljer meddelandet om Europeiska unionens strategi för Alpregionen (SWD(2015)0147),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 och 20 december 2013 om Europeiska unionens strategi för Alpregionen,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 juli 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om Europeiska unionens strategi för Alpregionen (SWD(2015)0147) och rådets slutsatser av den 19 och 20 december 2013 om denna fråga,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 8 oktober 2015 över kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för Alpregionen (COM(2015)0366),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 3 december 2014 över en makroregional EU-strategi för Alpområdet (CDR 2994/2014),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier: nuvarande praxis och framtidsutsikter, särskilt i Medelhavsområdet(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om en makroregional strategi för Alperna(5),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 20 maj 2014 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014)0284),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 om regionalpolitikens bidrag till Europa 2020-strategins mål för hållbar tillväxt (COM(2011)0017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen),

–  med beaktande av den inledande konferens om Europeiska unionens strategi för Alpregionen som hölls i Brdo (Slovenien) den 25–26 januari 2016,

–  med beaktande av den konferens för parter som berörs av Europeiska unionens strategi för Alpregionen som hölls i Innsbruck den 17 september 2014,

–  med beaktande av den konferens för parter som berörs av Europeiska unionens strategi för Alpregionen som hölls i Milano den 1–2 december 2014,

–  med beaktande av rådets beslut av den 26 februari 1996 (96/191/EG) att ingå en konvention om skydd för Alperna (Alpkonventionen),

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport om det offentliga samrådet om Europeiska unionens strategi för Alpregionen,

–  med beaktande av de åsikter som uttrycks av berörda parter i den politiska resolution om Europeiska unionens strategi för Alpregionen som antogs i Grenoble den 18 oktober 2013,

–  med beaktande av studien från januari 2015 om makroregioners nya roll i det europeiska territoriella samarbetet, från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 1 april 2009 Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram (COM(2009)0147),

–  med beaktande av kommissionens resultattavla för Innovationsunionen 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Grön infrastruktur (GI) – Att stärka Europas naturkapital (COM(2013)0249),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om europeiskt territoriellt samarbete,

–  med beaktande av kommissionens vägledningsdokument från 2014 Enabling synergies between European Structural and Investment Funds, Horizon 2020 and other research, innovation, and competitiveness-related Union programmes,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av konferensen i Innsbruck den 17 september 2014 under rubriken ”En EU-strategi för Alpområdet”,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 3 december 2014 över en makroregional EU-strategi för Alpområdet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0226/2016), och av följande skäl:

A.  För att främja heltäckande och harmonisk utveckling måste den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen över hela EU stärkas.

B.  Makroregionala strategier är det grundläggande verktyg vi har i dag för att bidra till målet med ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Dessa strategier stöds av principen om ”tre nej”, det vill säga nej till ny lagstiftning, nej till ny finansiering och nej till nya institutioner.

C.  Den makroregionala strategin för Alperna skulle kunna bidra till att vända den ekonomiska nedgången genom investeringar i forskning, innovation och näringslivsstöd med hänsyn till regionens unika särdrag och tillgångar.

D.  Målet för makroregionala strategier bör vara att nå olika regioners gemensamma mål på ett bättre sätt genom en frivillig och samordnad strategi utan att det medför att ytterligare reglering skapas.

E.  Klimatförändringen går snabbare i Alpområdet än i andra delar av världen i genomsnitt och leder allt oftare till naturkatastrofer som laviner och översvämningar.

F.  Genom den makroekonomiska strategin försöker man kartlägga vilka resurser som finns och utnyttja regionernas gemensamma utvecklingspotential.

G.  Makroregionala strategier omfattar en typ av flernivåstyre där medverkan av berörda lokala, regionala och nationella parter är av avgörande betydelse för ett lyckat resultat. Ömsesidigt samarbete mellan olika makroregioner bör uppmuntras för att göra deras politik mer samstämmig i enlighet med EU:s mål.

H.  Makroregionala strategier kan bidra till utveckling av gränsöverskridande strategier och internationella projekt för att skapa samarbetsnätverk som är till gagn för hela regionen.

I.  Regionala identiteter och kulturarvet, t.ex. Alpområdets folkkulturer och sedvänjor, förtjänar särskilt skydd.

J.  De regioner som ingår i Alpområdet arbetar enligt tydliga nedifrån-och-upp-metoder. Dessa metoder har lett fram till utveckling av Europeiska unionens strategi för Alpregionen, vars målsättning är att konkret ta itu med de utmaningar som är gemensamma för hela Alpregionen.

K.  Alpregionen har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna och tillhandahåller talrika ekosystemtjänster för närliggande städer och stadsnära områden.

L.  Den makroregionala strategin för Alpregionen kommer att beröra 80 miljoner människor i 48 regioner i sju länder, varav fem är EU-länder (Frankrike, Italien, Slovenien, Tyskland och Österrike,) och två ligger utanför EU (Liechtenstein och Schweiz).

M.  EU:s strategi för Alpregionen måste förena miljömässig hållbarhet och ekonomisk utveckling i ett naturområde som också är ett viktigt turistmål.

N.  Avfolkning är det största problemet för vissa områden i Alperna. Flertalet invånare i Alpregionen kan inte överleva enbart på Alpturismen, och de måste därför vidareutveckla jordbruk, skogsbruk och andra miljövänliga branscher och tjänster.

O.  Det finns stora skillnader mellan de regioner som omfattas av strategin, och därför krävs det att politiken och sektorerna samordnas mellan olika regioner (horisontalt) och inom enskilda regioner (vertikalt).

P.  Alpregionen har unika geografiska särdrag och naturegenskaper och är en sammanlänkad makroregion och transitregion med stor utvecklingspotential, men det behövs specifika svar på utmaningar beträffande miljö, demografi, transport, turism, energi, säsongsbundenhet och diversifiering av verksamheter. Samordnad territoriell planering skulle kunna ge bättre resultat och skapa mervärde för den territoriella sammanhållningen i områdena i och kring Alperna.

Q.  Alpregionen fungerar som Europas ”vattentorn”, och sommartid får områdena vid Alpernas fot upp till 90 procent av sitt vatten från Alperna. Vattenresurserna är viktiga för vattenkraft, bevattning av jordbruksmark, hållbar skogsförvaltning, bevarande av den biologiska mångfalden och landskapet samt dricksvattenförsörjning. Det är av avgörande betydelse att bevara vattnets kvalitet och flodernas vattennivå i Alperna och att hitta en korrekt jämvikt mellan lokalbefolkningens intressen och miljöbetingade behov.

R.  Alpregionen genomkorsas av gränser och undanröjandet av dessa hinder är en grundförutsättning för samarbete i området, för den fria rörligheten för personer, tjänster, varor och kapital och därmed för ekonomisk, social och miljömässig samverkan. Alpstrategin ger också en möjlighet att stärka det gränsöverskridande samarbetet, knyta samman människor och ekonomi genom olika förbindelser och nätverk och därmed montera ner gränserna och de hinder som dessa medför.

S.  I meddelandet om EU:s strategi för Alpregionen understryker kommissionen dels behovet av att minska transporternas påverkan på den alpina miljön, dels vikten av att genomföra en strategi för en hälsosammare och bättre bevarad livsmiljö för lokalbefolkningen.

T.  Den fria rörligheten för personer är en grundläggande rättighet och en förutsättning, i synnerhet i gränsområden, för att kunna uppnå målen om ekonomisk, social, territoriell och miljömässig sammanhållning i syfte att åstadkomma stark och hållbar konkurrenskraft och att ge lika förutsättningar att hitta jobb.

U.  Alpstrategin omfattar både själva bergsområdena och de omkringliggande områdena, inbegripet storstadsområden, som länkas samman genom täta kontakter och funktionella förbindelser som alla påverkar den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen.

V.  Denna region, med bevarade ekosystem och ekosystemtjänster, kan utgöra en grund för många ekonomiska verksamheter, med betoning på jordbruk, skogsbruk, turism och energi, med hänsyn till regionens kultur- och naturarv.

W.  Europeiska unionens strategi för Alpregionen kan som första makroregionala strategi för ett bergsområde fungera som modell och inspiration för andra bergsområden i EU.

X.  EU:s tidigare makroregionala strategier har visat att denna typ av samarbetsmekanism fungerar väl och har gett nyttig erfarenhet för utarbetande av nya makroregionala strategier.

Allmänna överväganden och styrning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för Alpregionen och den tillhörande handlingsplanen. Parlamentet anser att detta är ett steg framåt för regionens utveckling i linje med Europa 2020-målet om smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar att strategin och handlingsplanen kan vara viktiga för att bromsa avfolkning i regionen, särskilt när det gäller utflyttningen av ungdomar.

2.  Europaparlamentet framhåller de värdefulla erfarenheterna från genomförandet av Alpkonventionen, som balanserar ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att inte undergräva de överenskommelser som nåtts och att bibehålla ett starkt engagemang för hållbar utveckling och skydd av Alperna.

3.  Europaparlamentet välkomnar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) erbjuder potentiellt betydande resurser och en bred uppsättning verktyg och alternativ för strategin. Parlamentet uppmanar till ökade synergier genom främjande av samordningen och komplementariteterna mellan ESI-fonderna och andra fonder och instrument som är relevanta för strategins olika pelare, t.ex. Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Lifeprogrammet, Cosmeprogrammet för små och medelstora företag, Interregs program för Alpområdet och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Kommissionen bör undersöka om det finns något mervärde i att inom dessa instrument ha separata ansökningsförfaranden för Alpregionens särskilda utmaningar.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nationella, regionala och lokala organ med ansvar för utarbetande, förvaltning och genomförande av program inom ramen för ESI-fonderna att betona vikten av makroregionala projekt och åtgärder. Parlamentet förväntar sig ökad samaktivitet genom samordning av EU:s politik, program och strategier av betydelse för Alperna och uppmanar kommissionen att undersöka hur programmen i fråga används i praktiken så att man undviker överlappning och maximerar komplementaritet och mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att dessutom säkerställa enkel tillgång till relevanta handlingar, både för allmänheten och medlemsstaternas institutioner, i syfte att skapa fullständig öppenhet beträffande det förfarande som ska följas.

5.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av principen om ”tre nej”, eftersom makroregioner utgör ramverk som bygger på mervärdet av samarbetsinitiativ och synergier mellan EU:s olika finansieringsinstrument.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter och de deltagande regionerna att där så är möjligt samordna sina nationella och regionala strategier och finansieringslösningar med Alpstrategins åtgärder och mål, och att anpassa de antagna operativa programmen så att man ser till att framtida projekt inom Alpstrategin genomförs omgående och att förvaltningsmyndigheter tar hänsyn till Alpstrategins prioriteringar när de genomför operativa program (t.ex. genom separata ansökningsförfaranden, bonuspoäng eller öronmärkning av budgetmedel). Parlamentet efterlyser vidareutveckling av den makroregionala metoden, inför reformen av sammanhållningspolitiken efter 2020, och understryker vikten av integrerade makroregionala projekt och åtgärder.

7.  Europaparlamentet uppmanar EIB att, i samarbete med kommissionen, utreda möjligheten att upprätta en investeringsplattform för Alpregionen, som skulle göra det möjligt att uppbringa medel från offentliga och privata källor. Parlamentet efterlyser en översikt över planerade och pågående projekt i regionen, för att locka investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen, EIB och medlemsländerna att fullt ut utnyttja de möjligheter som Efsi erbjuder för att finansiera projekt i regionen som syftar till att uppnå hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt och stimulera sysselsättning på makroregional nivå.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av lämpliga informationskampanjer för EU:s strategi för Alpregionen, och uppmuntrar medlemsstaterna att se till att strategin får tillräckligt hög profil och att dess syften och resultat ges tillräcklig publicitet på alla nivåer, även gränsöverskridande och internationellt. Parlamentet efterlyser främjande av samordning och utbyte av bästa praxis vid genomförandet av EU:s makroregionala strategier, särskilt vad gäller förvaltning av natur- och kulturarv, så att man får till stånd hållbara turistattraktioner.

9.  Europaparlamentet uppmanar till inrättande av en stödstruktur på makroregional nivå för de styrande organen för Alpstrategin, i samarbete och överenskommelse med kommissionen, medlemsstaterna och regionerna. Det är också välkommet att parlamentet företräds i dess styrande organ, och parlamentet bör även vara involverat i övervakningen av hur strategin genomförs.

10.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör ha en aktiv roll i Alpstrategins genomförandefas. Parlamentet bör, med iakttagande av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen, tillsammans med medlemsstaterna och regionerna delta i alla led för strategiprojektens planering och genomförande, inte minst för att säkerställa att lokala och regionala aktörer, inbegripet offentliga myndigheter, ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder det civila samhället, faktiskt deltar och att nödvändig samordning sker med övriga EU-stödda strategier och finansieringsformer.

11.  Europaparlamentet anser att genomförandet av Alpstrategin bör utvärderas av kommissionen, med hjälp av objektiva kriterier och mätbara indikatorer.

12.  Europaparlamentet ger sitt stöd till strategisk planering i såväl tätbebyggda områden som landsbygdsområden i Alpregionen, i syfte att främja nätverksbyggande och gemensamma mål inom en koherent, samordnad och integrerad politisk ram (t.ex. beträffande förnybar energi, välfärd, logistik och innovation för företag och på det sociala området). Parlamentet uppmanar till att samla och dela bästa praxis om exempelvis hållbar turism inbördes mellan regionerna och även med andra befintliga makroregionala strategier.

13.  Europaparlamentet insisterar på att lokala och regionala myndigheter i partnerskap med lokala och regionala civilsamhällen bör ha en ledande roll vad gäller beslutsfattandet i de styrande, operativa och tekniska organen och genomförandeorganen för strategin, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och principen om flernivåstyrning.

14.  Europaparlamentet anser att investeringar bör inriktas på jämlik och effektiv tillgång till hälso- och sjukvård, första hjälpen och nödhjälp för regionens alla invånare, särskilt i glesbygden, för att förhindra avfolkning.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vartannat år lägga fram en rapport om Alpstrategins genomförande för parlamentet och rådet, med utgångspunkt i objektiva kriterier och mätbara indikatorer, för att bedöma strategins funktion och mervärde i termer av tillväxt och sysselsättning, minskade klyftor och hållbar utveckling.

16.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att fortsätta sina ansträngningar för att diversifiera energikällorna, med respekt för miljön. Parlamentet understryker behovet av hållbarhet, konkurrenskraft och modernisering beträffande befintliga vattenkraftsanläggningar, som utvecklades på ett mycket tidigt stadium, samtidigt som man beaktar vattenkraftsanläggningarnas påverkan på miljö och geologi och främjar små (mini-, mikro- och piko-) anläggningar. Parlamentet betonar att integrerad förvaltning och skydd av vattenresurser är en av nycklarna till hållbar utveckling i Alperna och att lokalbefolkningen därför bör kunna ta ställning för vattenkraften och dra nytta av det mervärde som den genererar. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att bidra till väl fungerande nät i makroregionen och därmed säkra en hållbar försörjningstrygghet samt att skapa strukturer för utbyte av bästa praxis om gränsöverskridande samarbete.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka den sociala dimensionen, för att säkerställa att man eftersträvar en tillväxtmodell för hållbar tillväxt, social delaktighet och social trygghet för alla, i synnerhet i gränsområdena. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att fastställa prioriteringar och vidta åtgärder mot alla former av diskriminering.

18.  Europaparlamentet erinrar om principen om att säkra tillgången till offentliga tjänster för alla, i alla EU:s regioner, i synnerhet på området för utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster och rörlighet, med särskild hänsyn till behoven för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att de deltagande länderna måste uppmuntra alternativa och innovativa lösningar för Alpregionen när det gäller tillhandahållande av offentliga tjänster, däribland skräddarsydda lösningar som anpassas till lokala och regionala ändamål. I detta sammanhang uppmanas de deltagande länderna att ta fram incitament för utveckling av offentlig-privata partnerskap. Parlamentet påminner dock om principen om att offentliga tjänster av hög kvalitet ska vara tillgängliga och ekonomiskt överkomliga för alla.

19.  Europaparlamentet oroar sig över försämringen av ekosystemen och risken för naturkatastrofer i vissa delar av Alpregionen. Parlamentet betonar att man till fullo bör tillämpa strategier för riskhantering avseende naturkatastrofer respektive anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet understryker behovet av att utveckla och genomföra gemensamma beredskapsplaner för att hantera förorening över gränserna. Parlamentet efterlyser inrättande av gemensamma snabbinsatsstyrkor för turisttäta områden som drabbas av naturkatastrofer som jordskred och översvämningar och påpekar i detta sammanhang att EU:s civilskyddsmekanism behöver främjas i större utsträckning.

Sysselsättning, ekonomisk tillväxt och innovation

20.  Europaparlamentet uppmanar EIB att, i samarbete med kommissionen, utreda möjligheten att upprätta en investeringsplattform för Alpregionen, som skulle göra det möjligt att uppbringa medel från offentliga och privata källor. Parlamentet efterlyser en översikt över planerade och pågående projekt i regionen, för att locka investerare.

21.  Europaparlamentet konstaterar att Alpregionen har en miljö som behöver värnas, med sina enorma natur- och landskapstillgångar och sina exceptionellt varierade ekosystem, med allt från bergstrakter till slättbygder och till och med medelhavskuster, vilket skapar möjligheter för ett ekonomiskt område och en biosfär som bygger på samexistens mellan natur och människor. Parlamentet framhäver därför behovet av aktivt och synergifrämjande samarbete mellan jordbruket och den övriga ekonomiska verksamheten i skyddade områden (Natura 2000-områden, nationalparker osv.) i syfte att utveckla integrerade turismprodukter, och behovet att bevara och skydda de unika livsmiljöerna i bergsregionerna.

22.  Europaparlamentet betonar de möjligheter som strategin kan skapa när det gäller att utveckla arbetsmarknaden, där pendling över gränserna sker i olika stor omfattning. Parlamentet anser att höjning av arbetskraftens kompetens och skapande av nya arbetstillfällen i den gröna ekonomin bör vara några av prioriteringarna för Alpstrategins investeringar. Parlamentet understryker dock att små och medelstora företag – väldigt ofta familjeföretag inom jordbruket och beredningssektorn – inom jordbruk, turism, handel, hantverk och tillverkning utgör näringslivets kärna på ett integrerat och hållbart sätt i Alpregionen och därmed utgör ryggraden i livsmiljön, kulturlivet och den naturliga miljön i Alperna och är en viktig källa till sysselsättning. Parlamentet understryker behovet av att ytterligare diversifiera de ekonomiska verksamheterna och sysselsättningsmöjligheterna i Alpregionen.

23.  Europaparlamentet lyfter fram behovet att prioritera investeringar i digital infrastruktur och vikten av tillgång till snabba internetanslutningar och därigenom till digitala tjänster, onlinetjänster, som e-handel och digitala marknadskanaler och distansarbete liksom andra möjligheter för personer som bor långt från större tätorter, och samtidigt, där så är möjligt, främja alternativ till fysiska förflyttningar.

24.  Europaparlamentet anser att innovation och användning av ny teknik på ekonomiska nyckelområden, som drivs av strategier för smart specialisering och finansieras genom befintliga EU-medel (t.ex. Eruf, ESF, Cosme, Horisont 2020 eller Erasmus+), skulle kunna bidra till att nya arbetstillfällen av hög kvalitet i strategiska sektorer, som biovetenskap, bioekonomi, energi, ekologiska produkter, nya material eller e-tjänster. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa starkt stöd till små och medelstora företag, som skulle kunna vända den avfolkningstendens som kan iakttas i vissa delar av Alpregionen.

25.  Europaparlamentet uppmanar behöriga nationella och regionala myndigheter i Alpregionen att föra en dialog med kommissionen för att kunna bedöma om det är möjligt att under nästa planeringsperiod framlägga ett gemensamt program (i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget) för att stimulera integrationen av forskning och innovation inom Alpregionen för konsekventa europeiska värdekedjor som är samordnade med strategierna för smart specialisering.

26.  Europaparlamentet uppmanar till klusterbildning och samarbete mellan offentliga och privata företag, universitet, forskningsinstitut och andra relevanta intressenter i syfte att främja innovation och göra det möjligt att dra nytta av synergieffekter mellan bergsområden och omliggande områden. Parlamentet anser att planerade insatser bör bygga vidare på nationella och regionala forsknings- och innovationsstrategier för smart regional specialisering, i syfte att säkerställa mer effektiva och ändamålsenliga investeringar.

27.  Europaparlamentet tillstår vikten av att Alpstrategin utvecklar projekt som är ämnade för föreningar och institutioner, samt för mikroföretag och för små och medelstora företag som är aktiva i kulturella och konstnärliga branscher med anledning av rollen som dessa aktörer spelar när det kommer till investeringar, tillväxt, innovation och sysselsättning, men även vad gäller skydd och främjande av kulturell och språklig mångfald.

28.  Europaparlamentet betonar att en makroregional strategi för Alperna inte bara bör ge möjlighet att värna, stödja och vid behov anpassa traditionell ekonomisk verksamhet, t.ex. inom jord- och skogsbruket eller hantverket, utan även främja innovation och utveckling av nya initiativ på det här området, t.ex. genom EU:s InnovFin-instrument. Parlamentet betonar behovet av att göra det lättare för små och mellanstora företag att erhålla stöd och finansiering, med tanke på deras betydelse för att skapa arbetstillfällen.

29.  Europaparlamentet understryker att regionerna måste samarbeta, framför allt gränsöverskridande, för att man ska kunna fortsätta att utveckla turismen i hela regionen. Parlamentet uppmuntrar till utformning av turismstrategier som bygger på existerande natur- och kulturarv, hållbarhet och innovation. Parlamentet betonar den sociala, kulturella och ekonomiska dimensionen i olika alpina traditioner och sedvänjor, som bör uppmuntras och bevaras i sin mångfald.

30.  Europaparlamentet konstaterar att förvaltning och återinförande av rovfåglar och rovdjur i Alpregionen sköts på nationell och lokal nivå, trots att dessa arter inte tar hänsyn till administrativa gränser och att deras förflyttningar är gränsöverskridande till sin natur. För att undvika konflikter i samband med sådant återinförande uppmanas medlemsstaterna att förbättra samordningen mellan de olika myndigheterna. Samtidigt måste utbytet av information och bästa praxis ökas i syfte att förbättra förvaltningen och skyddet av betande tamboskap inom ramen för Alpstrategin och i samarbete med Alpkonventionens plattform för stora rovdjur och vilda klöv- och hovdjur.

31.  Europaparlamentet ger sitt stöd till diversifiering av turismutbudet genom att det utvecklas nya utbud som är anpassade till de regionala förutsättningarna och utnyttjar regionala resurser, t.ex. genom parker och resrutter med bestämda teman, mat- och vinturism, kultur-, hälso- och studieturism samt sportturism, så att man kan förlänga turismsäsongen och samtidigt minska trycket på infrastrukturerna och åstadkomma åretruntsysselsättning inom turismsektorn, liksom sådan landsbygdsturism som syftar till att locka besökare till landsbygds- och naturaktiviteter på hotell utanför huvudfåran, samt öka turistdestinationernas konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet ger sitt stöd till främjande av nya turismaktiviteter som är bättre anpassade till klimatförändringen och miljöskyddet.

32.  Europaparlamentet ger sitt stöd till åtgärder som syftar till att avlasta transportinfrastrukturen genom utspridning av skolloven och därmed sammanhängande semestertider, smart utformning av vägtullar och stimulans från turismföretagens sida under högsäsong och perioder med hög trafikbelastning.

33.  Europaparlamentet påminner om den ekonomiska betydelsen av att främja utvecklingen av mjuka och hållbara turismaktiviteter i hela Alpregionen, inklusive orter vid sjöar och med spa-anläggningar. Medlemsstaterna uppmanas också att uppmuntra till cykling i kombination med tågresor eller intermodala transporter. Parlamentet lyfter, på grundval av bästa praxis, fram turistplattformar som tagits fram med hjälp av EU-stöd.

34.  Europaparlamentet konstaterar att en och samma person ofta måste bedriva olika verksamheter under årets lopp, ibland i olika länder. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att uppmana aktörer som erbjuder yrkesutbildning – såväl grund- som vidareutbildning – att samarbeta. Parlamentet understryker att ett Erasmus+-program för gränsöverskridande lärlingsutbildning vore av intresse.

Rörlighet och förbindelser

35.  Europaparlamentet betonar vikten av bättre transport- och energiförbindelser mellan de deltagande länderna, inklusive lokala, regionala och gränsöverskridande transporter och intermodala förbindelser med mer avsides belägna områden (inklusive stora tätorter), för att främja utvecklingen i regionen, förbättra invånarnas livskvalitet och locka människor att bosätta sig där, samtidigt som man gör en bedömning av om befintliga förbindelser kan rustas upp och/eller byggas ut med det övergripande syftet att bättre genomföra TEN-T-näten. Parlamentet betonar vikten av att bygga ”smart” infrastruktur. Parlamentet anser att nybyggd infrastruktur ska bli veritabla ”tekniska korridorer” som även ska innehålla all separat infrastruktur, det vill säga elledningar, telefonledningar, bredbandsnät, ultrasnabba bredbandsnät, gasledningar, fibernät, vattenledningar osv.

36.  Europaparlamentet efterlyser ett samlat angreppssätt för framtida utformning och genomförande av transport- och miljöpolitiken i Alpregionen. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att prioritera en övergång från väg- till järnvägstransporter, i synnerhet för godstrafik, och uppmanar kommissionen att stödja denna övergång. I detta sammanhang efterlyser parlamentet en obligatorisk öronmärkning av intäkter från vägtransporter för stöd till effektiva och miljövänliga järnvägstransporter för personer och gods och för minskat buller och minskade luftföroreningar. Parlamentet noterar potentiella projekt inom områden som trafikreglering, teknisk innovation, driftskompatibilitet osv. Parlamentet efterlyser även en utbyggnad av nödvändig infrastruktur, inklusive intermodala och driftskompatibla system av god kvalitet, i Alpregionen. Parlamentet betonar vikten av att garantera transportförbindelser och tillgänglighet för alla invånare i regionen.

37.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att ansluta transportrutterna med andra delar av Europa och betonar betydelsen av anslutningar till TEN-T-korridorerna, samtidigt som befintlig infrastruktur utnyttjas optimalt. Parlamentet påminner om att bergen är och förblir ett naturligt hinder för närmare kontakter mellan de europeiska medborgarna och att EU har åtagit sig att öka finansieringen till infrastruktur för gränsöverskridande transporter. De deltagande länderna uppmanas därför att koncentrera sina insatser på att genomföra och planera komplementära projekt, som är hållbara och inkluderande samtidigt som de innebär koppling till och utveckling av det befintliga TEN-T-nätet.

38.  Europaparlamentet uppmärksammar bristen på effektiva, miljövänliga förbindelser inom bergsområdena och mellan bergsområdena och intilliggande områden. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att skapa bättre förutsättningar för rena, utsläppssnåla och bättre regionala och lokala förbindelser, i synnerhet järnvägsnät, i syfte att öka sammanhållningen och höja livskvaliteten i de här områdena. Parlamentet uppmuntrar och rekommenderar folk att slå sig ner i Alpregionen.

39.  Europaparlamentet uppmanar länderna som deltar i den makroregionala strategin att beakta gränsarbetarnas specifika situation och utarbeta överenskommelser för Alpregionens gränsarbetare.

40.  Europaparlamentet ger sitt stöd till utveckling av innovativa former av lokala efterfrågestyrda transporter, t.ex. smart trafikinformation, trafikreglering respektive trafiktelematik och multimodalitet, också med tanke på möjligheterna att dela verksamhet regionövergripande på det här området.

41.  Europaparlamentet betonar bristen på effektiva digitala förbindelser inom bergsområdena. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att skapa bättre förutsättningar för förbindelser regionalt och lokalt i syfte att höja livskvaliteten, främja utvecklingen av nya verksamheter, stimulera skapandet av arbetstillfällen och uppmuntra bosättning i de här områdena.

42.  Europaparlamentet betonar vikten av offentliga investeringar i bergsområdena i syfte att råda bot på marknadens misslyckande vad gäller att tillhandahålla digital uppkoppling i de här områdena. Parlamentet betonar vikten av en komplett och heltäckande försörjning med bredbandsinternet även i bergsområden för att på ett hållbart sätt slå vakt om avsides belägna ekonomiska regioner och livsmiljöer. Kommissionen uppmanas att lägga fram konkreta förslag på hur man kan lösa denna fråga.

Miljö, biologisk mångfald, klimatförändring och energi

43.  Europaparlamentet understryker vikten av att skydda och stärka den biologiska mångfalden i Alpregionen. Parlamentet efterlyser gemensamma ansträngningar för innovativa åtgärder för att värna och bevara den och efterlyser samtidigt en noggrann undersökning av de stora rovdjurens roll och ett eventuellt införande av anpassningsåtgärder, med full respekt för EU:s regelverk för skydd av miljön, den biologiska mångfalden, mark och vatten. Parlamentet understryker vikten av att se till att alla åtgärder vidtas för att undvika överlappning med befintliga lagstiftningsinitiativ.

44.  Europaparlamentet understryker att Alpregionen erbjuder stora möjligheter vad gäller innovativa lösningar och att dessa innovationer kan göra regionen till ett unikt laboratorium för att testa den cirkulära ekonomin. Parlamentet kommer i budgetförfarandet för 2017 att lägga fram ett pilotprojekt som undersöker detta områdes potential för konkreta strategier med koppling till den cirkulära ekonomin, t.ex. produktion, konsumtion och avfallshantering.

45.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja egenproduktion av energi, förbättra energieffektiviteten och stödja utvecklingen av de effektivaste förnybara energikällorna i regionen, från vattenkraft via sol- och vindkraft till geotermisk energi, och även att stödja utvecklingen av nya former av Alpspecifik förnybar energi. Parlamentet noterar att olika förbränningsmetoder för uppvärmning har inverkan på luftkvaliteten. Parlamentet stöder hållbar användning av timmer, utan att den befintliga skogsarealen minskar, med tanke på skogens betydelse för jämvikten i bergskedjans ekosystem, samt för skydd mot laviner, jordskred och översvämningar.

46.  Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att ta fram nya strategier för att motverka luftföroreningar, som är ett folkhälsoproblem, och klimatförändringen, särskilt i de mer industrialiserade och tätbefolkade delarna av makroregionen, samtidigt som man kartlägger befintliga föroreningskällor och noga bevakar de förorenande utsläppen. Därför uppmanas medlemsstaterna att formulera en hållbar transportpolitik i linje med målen från COP21 i Paris och att stödja bevarande och skydd av ekosystemtjänster i hela den alpina makroregionen.

47.  Europaparlamentet understryker vikten av energiinfrastruktur och stöder smarta system för distribution, lagring och överföring av energi samt investeringar i energiinfrastruktur för såväl produktion som transport av el och gas, i samklang med TEN-E-nätet och som genomförande av de konkreta projekt som anges i förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen. Parlamentet betonar vikten av att lokala, i synnerhet förnybara, energikällor utnyttjas, så att beroendet av importerad energi kan minskas. Parlamentet efterlyser främjande av decentraliserad produktion och egenproduktion av energi och förbättrad energieffektivitet på samtliga områden.

48.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att gemensamt bedriva fysisk planering och integrerad territoriell förvaltning, och då låta olika regionala intressenter delta (t.ex. nationella, regionala och lokala myndigheter, forskarsamfundet och icke-statliga organisationer).

49.  Europaparlamentet anser att samarbetet och insatserna inom ramen för World Glacier Monitoring Service bör stärkas ytterligare, med tanke på de nyligen fattade besluten från COP21-konferensen i Paris och den strategi som nu ska följas.

50.  Europaparlamentet är oroat över att klimatförändring och temperaturhöjning är ett allvarligt hot mot arter som lever på hög höjd. Ett annat orosmoln är att glaciärerna smälter eftersom detta påverkar grundvattenresurserna kraftigt. Parlamentet skulle vilja se att man inrättade en omfattande gränsöverskridande plan för att bekämpa glaciärsmältningen och klimatförändringen för hela Alperna.

51.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att fortsätta sina ansträngningar för att diversifiera energikällorna och utveckla de förnybara energikällor som redan finns, t.ex. sol- och vindkraft, inom energiproduktionsmixen. Parlamentet understryker vattenkraftsanläggningarnas hållbarhet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att konstruera välfungerande nät för elinfrastruktur i makroregionen.

52.  Europaparlamentet betonar att diversifiering av energikällorna inte bara förbättrar energisäkerheten i makroregionen utan även bidrar till mer konkurrens, vilket gynnar den ekonomiska utvecklingen i regionen.

53.  Europaparlamentet uppmanar talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna och de nationella och regionala parlamenten i de länder som omfattas av Europeiska unionens strategi för Alpregionen (Frankrike, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Österrike, Tyskland och Slovenien).

(1)

EUT C 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT C 347, 20.12.2013, s. 259.

(3)

EUT C 347, 20.12.2013, s. 303.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2012)0269.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2013)0229.


MOTIVERING

Till följd av ett initiativ från Alpregionerna, redan i slutet av 2011, uppmanade Europeiska rådet i december 2013 kommissionen att lägga fram en EU-strategi för Alpregionen. Kommissionen lade fram en strategi med en handlingsplan i juli 2015.

Det är EU:s fjärde makroregionala strategi, och man kan dra nytta av erfarenheterna från EU:s strategier för Östersjöområdet, Donauområdet och området kring Adriatiska och Joniska havet.

De makroregionala strategierna har hittills uppkommit på mellanstatligt initiativ, i områden som länge varit splittrade av krig och järnridåer, och de har haft som mål att blåsa nytt liv i det institutionella och ekonomiska samarbetet mellan områdena.

Strategierna har dock möjliggjorts genom Lissabonfördragets nya mål om territoriell sammanhållning, och de bör därför idag integreras djupare i gemenskapsmetoden. Man bör dra nytta av den extraordinära potential som finns i strategisk territoriell planering nedifrån och upp, jämfört med kommissionens traditionella toppstyrda modeller, t.ex. genom det europeiska observationsnätverket för territoriell utveckling och sammanhållning.

Det är därför nödvändigt att involvera kommissionen i större utsträckning, både när en makroregional strategi påbörjas, när man befinner sig på projekt- och planeringsstadiet och, i synnerhet, när strategin genomförs och samordnas med andra strategier och med EU:s allmänna politik för territoriell sammanhållning. På samma sätt är det nödvändigt att formellt involvera Europaparlamentet, i egenskap av medlagstiftare, både när strategin utformas och antas och när de uppnådda resultaten utvärderas.

Det är otänkbart att de som bär det demokratiska ansvaret för lagstiftningsinitiativ och styrning inom EU och dessutom är medborgarnas demokratiskt valda representanter inte skulle vara direkt involverade i viktiga strategier för EU:s utveckling, som oundvikligen påverkar EU:s framtid och användningen av tillgängliga materiella resurser och planeringsresurser och som gradvis börjar breda ut sig över en stor del av kontinenten (utöver Östersjöområdet, Donauområdet, området kring Adriatiska havet och Alperna håller andra initiativ på att växa fram, från Atlanten till Medelhavet och till andra bergsområden i Europa).

Därför behövs ett annat förfarande för att initiera och anta framtida makroregionala strategier, och därefter genomföra och samordna dem med annan EU-politik. Det bör göras i form av en rättsakt där man fastställer den ram inom vilken även redan antagna strategier ska röra sig i framtiden.

En sådan lagstiftningsram bör också kunna bidra till att man, på grundval av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, bättre kan organisera styrningen för nuvarande och framtida strategier och därvid begränsa de nationella och europeiska myndigheternas roll till att initiera, samordna, övervaka och stödja, medan styrning och genomförande av projekt sköts enligt en nedifrån-och-upp-modell och överlåts åt regionala och lokala enheter, som måste spela huvudrollen i den territoriella politiken och utvecklingspolitiken.

EU:s strategi för Alpregionen ska tillämpas i ett sammanhang där det redan förekommer flera olika samarbetsstrukturer, t.ex. Interregprogrammet för Alpområdet och Alpkonventionen, och flera andra gränsöverskridande program inom Interreg. EU:s strategi för Alpregionen omfattar 48 regioner och sju länder, varav fem är EU-länder (Frankrike, Italien, Slovenien, Tyskland och Österrike) och två ligger utanför EU (Liechtenstein och Schweiz). Regionen, som har över 80 miljoner invånare, har stor dragningskraft i form av mänskliga värden, natur, ekonomi och kultur. Områdets historia är präglad av splittring och krig runt nationsgränserna i bergen, men också av staters uppkomst och tillväxt på båda sidor av dessa gränser. Slättbygderna och bergsområdena i Alpregionen ingår i ett odelbart sammanhang av natur och människor, där det ömsesidiga beroendet har satt sin prägel på hela regionen. Den ekonomiska utvecklingen i slättbygderna har skett tack vare bergsområdenas vattenresurser och geologiska förutsättningar, medan den blomstrande turismen i stora delar av Alpregionen har utvecklats tack vare det stora demografiska upptagningsområdet i slättbygderna. Problemen med förbindelser och produktionslogistik har dock ofta påverkat utvecklingen i bergsområdena. Alpregionen är idag även starkt utsatt för klimatförändringens konsekvenser. Därför måste de offentliga myndigheterna, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, ta itu med de ekonomiska och miljöbetingade utmaningarna i den alpina makroregionen.

Kommissionen under ordförande Juncker har bestämt sig för att stimulera investeringar via investeringsplanen för Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar. För länderna i regionen är detta en möjlighet att genomföra och komplettera gemensamma investeringar. EU:s strategi för Alpregionen ger möjlighet att styra de strategiska investeringarna så att de gynnar hela regionen. Alpregionens potential är enorm och den kan utvecklas genom de berörda ländernas och regionernas gemensamma projektkapacitet, med avgörande medverkan av lokala myndigheter och alla offentliga och privata aktörer i området. Kommissionen, EIB och andra internationella aktörer måste spela en särskild roll i arbetet med att ge riktlinjer och stöd för genomförandet av strategin.

I detta sammanhang ger EU:s strategi för Alpregionen länderna i regionen möjlighet att investera i gemensamma projekt med en europeisk, inte bara interregional, dimension. Nya former av flernivåstyrning kan också utvecklas, med utgångspunkt i regionerna och med bidrag från de europeiska institutionerna.

Parlamentet har, i egenskap av medlagstiftare för sammanhållningspolitiken, en viktig roll att spela när strategin utformas och genomförs.

I det område som omfattas av EU:s strategi för Alpregionen finns både bergsområden, där resurserna inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning (inre områden), och slättbygder, med hög produktionskoncentration. Det är därför nödvändigt med ekonomiskt integrerade strategier. Sådana strategier ligger i linje med målen i programplaneringen för ESI-fonderna 2014–2020 och i synnerhet med principerna om innovation och strategin för smart specialisering.

EU:s strategi för Alpregionen överlappar inte med, utan ger ett mervärde till, befintligt interregionalt och gränsöverskridande samarbete. Det handlar om strävan efter gemensamma mål i hela området, i samklang med de stora europeiska målen i Europa 2020-strategin för hållbar utveckling, miljö och energi. För att kunna uppnå de målen måste man utforma och genomföra projekt med makroregionala inslag.

I detta sammanhang är det de regionala myndigheterna i Alpregionen som kan utforma projekt som går nedifrån och upp, i linje med vad regionerna begärt, men som ändå inramas av nödvändig europeisk samordning mellan regionerna, tillsammans med de europeiska institutionerna.

Prioriteringar och förslag

Efter flera månaders diskussioner med parter som är berörda av strategin på europeisk, nationell, regional och lokal nivå i de berörda länderna har följande utvecklingsprioriteringar, idéer och förslag kommit fram:

Första pelaren (förbättra konkurrenskraften, välståndet och sammanhållningen i Alpregionen)

Utveckling av innovationskapaciteten för små och medelstora företag i Alpregionen genom nationella och regionala strategier för smart tillväxt, som bör harmoniseras inbördes.

Utveckling av det platsbaserade tillvägagångssättet för utveckling av alpina områden.

Utveckling av samarbetet mellan offentlig och privat sektor i makroregionen, särskilt inom strategins strategiska sektorer.

Hållbar och konkurrenskraftig turism (diversifierat turismutbud, förvaltning av hållbar och ansvarsfull turism).

Diversifiering av utbudet och produkterna i syfte att övervinna problemet med turismens säsongsbundenhet – gränsöverskridande resrutter med bestämda teman, bättre utnyttjande av natur- och kulturarvet ur turismsynpunkt, konstruktion av nya turisminfrastrukturer (t.ex. temaparker), märkning av den makroregionala turismens produkter och tjänster, marknadsföring av regionen i resten av världen, riktad marknadsföring till specifika målgrupper (t.ex. till äldre eller för kongresser och affärsturism), positionering av regionen som resmål året om.

Högre kvalitet och mer innovation inom turismen – informations- och kommunikationsteknik, utbildning, tekniköverföring, näringsidkares närvaro på nätet, kluster, utbyte av bästa praxis, sammankoppling av olika lokala sektorer inom jordbruk, turism och livsmedelsförsörjning, innovativ marknadsföring.

Bättre utnyttjande och skydd av de extraordinära sjösystemen i Alpregionens dalgångar, både norr och söder om bergsområdena.

Integrering av de stora sportanläggningarna i makroregionen, för att underlätta gemensam användning även i samband med stora idrottsevenemang.

Bättre tillgänglighet till produkter och tjänster på turismområdet – kompetenshöjning och mer specialiserade tjänster, personalutbildning, marknadsföring och tillgång till information, samarbete i syfte att underlätta turisternas förflyttningar, harmoniserad nationell statistik för att kunna mäta resultaten av sektoriell och framtida planering och av politiska val.

Effektivare användning av EU-medel – lättare tillgång till finansiering för nystartade företag och små och medelstora företag som är innovativa, arbetar på ett hållbart sätt och ägnar sig åt forskning och strategin för smart tillväxt.

Nätverk med kluster och företag på området för hållbar turism.

Yrkesutbildning och företagskapacitet inom turism – främjande av innovation och diversifiering av utbud och produkter på turismområdet.

Integrering av projekt inom EU:s strategi för Alpregionen med regionala och nationella operativa program som finansieras genom Eruf, och bättre integrering av regional programplanering för ESI-fonderna med program för direkt tillgång, i synnerhet Horisont 2020, till exempel genom inrättande av instrument av typen ”spetskompetensstämpel” på makroregional nivå.

Utveckling av makroregionala nätverk för offentlig och privat forskning, i syfte att utveckla projekt inom EU:s strategi för Alpregionen.

Stöd till makroregionalt utbyte mellan universitet, även med stödmedel från befintliga europeiska program som Erasmus.

Andra pelaren – tillgänglighet och förbindelser för alla invånare i Alpregionen (gränsöverskridande transporter, intermodala förbindelser med de inre områdena)

Inrättande av transportkorridorer mellan Italien och Frankrike och mellan Italien och Österrike samt bättre utnyttjande av de nu färdigställda transportkorridorerna mellan Italien och Schweiz i syfte att skapa bättre förbindelser mellan Nord- och Sydeuropa.

Systematisk förstärkning av transportinfrastrukturen genom renovering eller nybyggnation av infrastrukturer för anslutning till de stora transportlederna, konkurrens på transportmarknaden i enlighet med EU:s bestämmelser.

Utveckling av innovativa system för stöd till offentliga transporter eller kollektivtransporter och ökad attraktionskraft för de offentliga alternativen inom alla transportslag.

Genomförande av offentlig-privata partnerskap inom transportverksamhet.

Långsiktig planering av program för trafiksäkerhet, särskilt vägtrafik.

Utveckling av innovativa och samordnade system för hantering av gränsövergångar.

Genomförbarhetsundersökningar om system med integrerad prissättning för gränsövergångar och transporter i området.

Bättre förbindelser mellan hamnarna i TEN-T-nätet och inlandet och krav på utveckling av intermodaliteten i Alpregionen.

Utveckling av innovativa logistiksystem, särskilt för gränsöverskridande handel.

Minskad isolering av de inre och avsides belägna områdena, i syfte att förbättra deras tillgång till energi och transport.

Utveckling av infrastrukturer för energinät.

Komplettering, rationalisering och harmonisering av näten för informations- och kommunikationsteknik, särskilt i gränsöverskridande områden.

Sammanslagning av verksamheter och tjänster på området för intermodalitet och logistik i hela regionen.

Bättre tillgänglighet i bergsområden genom innovativa system, t.ex. med utgångspunkt i de nationella och regionala strategierna för smart specialisering i området.

Samordning av stora projekt för infrastruktur och förbindelser som redan pågår eller planerats i regionen.

Tredje pelaren – säkrad hållbarhet i Alperna: skydd för natur- och kulturarvet i Alperna och främjande av hållbar användning av resurserna (miljö, gränsöverskridande landbaserade livsmiljöer och biologisk mångfald)

Minskning av klimatförändringsbetingade risker genom investeringar på vattenområdet (t.ex. konstruktion av avrinningsområden).

Stöd till alpint jordbruk, i enlighet med en balanserad och hållbar utveckling.

Skydd för och återställande av den biologiska mångfalden och ekosystemen, genom upprättande av ett lämpligt system för övervakning, information och förvaltning vad gäller Natura 2000-nätet och garantier för hållbar förvaltning av naturen.

Främjande och genomförande av hållbar utveckling inom den alpina ekonomin och hållbar användning av alpina resurser.

Ökade kunskaper om den alpina miljön – främjande av gemensam forskning om läget för den biologiska mångfalden i Alperna.

Inrättande och stärkande av skyddade makroregionala områden – uppbyggnad av kapacitet för att skapa tillgång till ekosystemen och kartlägga de viktiga områdena för bevarande av arter och livsmiljöer i de prioriterade områdena, med målet att skapa förbindelser mellan alla de talrika skyddade områdena i makroregionen genom ekologiska korridorer.

Utbyte av bästa praxis mellan myndigheter som förvaltar skyddade alpina områden.

Utarbetande och genomförande av en gemensam plan för nödsituationer.

Harmonisering och tillämpning av nationell lagstiftning för markbaserade livsmiljöer och markbaserad biologisk mångfald – harmonisering av bestämmelser för stadsplanering, naturskydd, miljö och kulturarv med den europeiska landskapskonventionen.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (2.5.2016)

till utskottet för regional utveckling

över en EU-strategi för Alpregionen

(2015/2324(INI))

Föredragande av yttrande: Jérôme Lavrilleux

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Kommissionen har offentliggjort ett meddelande om Europeiska unionens strategi för Alpregionen (COM(2015)0336) och en tillhörande handlingsplan.

B.  Alpregionen är ett av de mest dynamiska, innovativa, produktiva och konkurrenskraftiga områdena i Europa, med relevanta industriella områden och många kompetenscentrum och med unik geografi, natur och ekonomi, inklusive med lokala produkter, och historiskt intressanta aspekter, landskap och kultur.

C.  Bakom den makroregionala strategin ligger tanken om behovet av bättre samarbete och samordning i vissa gränsregioner för att kunna möta gemensamma utmaningar mer effektivt och verkningsfullt än vad enskilda aktörer kan göra på egen hand, liksom ambitionen att främja problemlösning inom en relativt liten grupp med länder och regioner för att främja, i praktiken, en starkare sammanhållning mellan vanliga medborgare inom Europeiska unionen.

D.  Det finns stora skillnader mellan de olika områdestyperna i Alpregionen, t.ex. bergsområden, slättbygder, landsbygd och stadsområden.

E.  Det behövs specifika svar på Alpregionens olika utmaningar: globalisering, negativ demografisk utveckling med låga födelsetal och en åldrande befolkning, låg befolkningstäthet, kunskapsflykt, nya migrationstendenser, den ekonomiska krisen och ekonomiska och demografiska skillnader, klimatförändring, risk för stora naturkatastrofer, energiutmaningen, säsongsvariation för sysselsättning och inkomster och behovet av att ha flera olika arbeten, avfallshantering och behovet att säkra hållbar användning av resurser.

F.  De demografiska förändringarna, som karaktäriseras särskilt av befolkningens åldrande, låga födelsetal och utflyttning samt av låg befolkningstäthet i bergstrakterna, är en stor utmaning för Alpregionen och påverkar arbetsmarknadens utveckling, investeringarna och tillhandahållandet av offentliga tjänster.

G.  Den sammanhållning mellan generationerna, de starka släktskapsband och de familjeföretag som uppkommit under tidens gång är av stor social betydelse i Alpregionen.

H.  Den låga befolkningstätheten är bland annat kopplad till bristen på grundläggande tjänster till befolkningen. Bergstrakterna är missgynnade när det gäller tillgången till sociala tjänster och sjukvård.

I.  Alpregionens framtida utveckling hör samman med landsbygdsområdena, landsbygdsutvecklingen, ”byns framtid” och jordbruket.

J.  Fri rörlighet för personer är en grundläggande rättighet och en förutsättning, särskilt i gränsregioner, för att kunna uppnå målen med ekonomisk, social, territoriell och miljömässig sammanhållning, för att åstadkomma stark och hållbar utveckling och konkurrenskraft och för att ge lika förutsättningar att hitta jobb.

K.  Befolkningen vid utlöparna av bergen hör till de fattigaste i bergsregionerna och löper stor risk för arbetslöshet, som leder till avfolkning, p.g.a. att den traditionella industriproduktionen omlokaliseras och koncentreras till stadsområden.

L.  Strategin för Alpregionen bör utgå från de framgångsrika makroregionala strategier som redan finns för Östersjöområdet, Donauområdet och den adriatisk-joniska regionen.

M.  Bergstrakter, särskilt de mest avlägsna regionerna, lider ofta av låg utbildningsnivå, brist på kvalificerad arbetskraft, mindre utbud av offentliga tjänster och dålig tillgång till bredband. Tillgängligare områden kan i allmänhet räkna med en livskraftigare ekonomi och attrahera mer investeringar.

N.  Strategin för Alpregionen bör prioritera de områden för vilka strategin skulle tillföra ett verkligt mervärde och större regional konvergens.

O.  De finansiella resurserna bör fokuseras på bergstrakternas särskilda behov.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om Alpregionen och den tillhörande handlingsplanen, men betonar behovet av att ytterligare stärka den sociala dimensionen, för att säkerställa att man eftersträvar en tillväxtmodell för hållbar tillväxt, social delaktighet och social trygghet för alla, i synnerhet i gränsområdena. Parlamentet framhåller betydelsen av att uppmuntra att sociala infrastrukturer införs och sociala investeringar främjas.

2.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka den ekonomiska potentialen för de strategiska sektorerna jord- och skogsbruk, hållbar turism för alla åldrar, hållbar energi, bioekonomi, ekologiska produkter, hälso- och sjukvård och högteknologi, att ge kraftfullt stöd till små och medelstora företag, inklusive familjeföretag inom denna kategori, och att främja socialt företagande i samarbete med forskningscenter för att bygga upp interregionala nätverk och kontakter. Parlamentet understryker behovet av att främja lokal produktion och locka till nya investeringar, t.ex. genom att underlätta långivning till unga företagare och för åtgärder som skapar hållbar sysselsättning i enlighet med ILO:s agenda för anständigt arbete, med respekt för kollektivförhandlingar och kollektivavtal där sådana finns.

3.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt med gränsöverskridande och andra former av regional identitet.

4.  Europaparlamentet framhåller behovet av att tillhandahålla offentliga tjänster av hög kvalitet som är tillgängliga och ekonomiskt överkomliga för alla, i synnerhet på området för utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster och rörlighet. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att utveckla infrastrukturer och teknik för att säkerställa tillgången till hållbara skräddarsydda tjänster för de människor som bor i Alpregionen. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna att ta mer hänsyn till behoven hos de människor som är bosatta i de mest avlägsna områdena.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att ta i bruk effektiva instrument, bl.a. lämpliga inspektioner och kontroller, för att trygga anständiga arbets- och levnadsvillkor för säsongarbetarna i Alpregionen, och att se till att det inte förekommer något missbruk av säsongsanställning. Parlamentet betonar behovet av att trygga respekten för arbetstagarnas rättigheter, arbetsnormer och goda arbetsvillkor i allmänhet.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka arbetskraftens anpassningsförmåga genom omskolning, livslångt lärande och flerspråkighet, och att godkänna planer för att stärka goda arbetsförhållanden, social trygghet, jämställdhet mellan könen och tillgänglighet för personer med funktionshinder.

7.  Europaparlamentet upprepar vikten av att skapa ett gynnsamt innovations- och forskningsklimat med strategier för smart specialisering och starkare kopplingar mellan Alpregionens starka sidor och regionens intressen och framhäver behovet av att upprätta regionala kluster för att säkerställa långsiktiga nätverk för forskning, vetenskap och ekonomi. Parlamentet poängterar att en hög social trygghetsnivå, en kompetent och utbildad arbetskraft, innovativa företag och unika geografiska förutsättningar är konkurrensfördelar för Alpregionen.

8.  Europaparlamentet anser att mångsidig utbildning och utbildning som stämmer överens med behoven på en hållbar arbetsmarknad och dess strategiska, framtidsinriktade sektorer bör främjas, bland annat med särskilda utbildningscenter och ett flerspråkigt regionalt jobbcentrum online. Europaparlamentet anser att lärlingsutbildningar bör utformas och tillhandahållas i enlighet med arbetsmarknadens behov.

9.  Europaparlamentet understryker att hållbar turism, lokal produktion och effektiva kollektivtrafiksystem kan bidra till att minska avfolkningen och garantera arbetstillfällen i regionen.

10.  Europaparlamentet betonar att utbildningscentrumen konkurrerar med varandra, och att de därför bör få särskilt stöd endast om de kan visa att det är absolut nödvändigt p.g.a. kvalitativa och ekonomiska orsaker.

11.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten för transportförbindelserna inom regionen och med resten av Europa och för att stimulera förbindelsernas intermodalitet i syfte att utveckla regionen och skapa bra levnadsvillkor för invånarna. Parlamentet betonar vikten av att stödja samordnade transnationella strategier och nya tillvägagångssätt i fråga om delat ansvar och rättvist samarbete mellan olika områden, såsom vertikala förbindelser mellan storstäder och landsbygds-, bergs- och turistområden.

12.  Europaparlamentet lyfter fram vikten av tillgång till snabba internetanslutningar och därigenom till digitala tjänster, onlinetjänster, distansarbete och andra möjligheter för personer som bor i avlägsna trakter långt från större tätorter, för att de ska kunna ta del av lediga tjänster som publiceras på internet, medräknat de som publiceras på webbportalen Eures, liksom många andra onlinetjänster som underlättar vår vardag, ökar sysselsättningen, ökar produktiviteten och inkomsterna, bidrar till att överbrygga den digitala klyftan och främjar social och ekonomisk inkludering av alla. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra förbindelserna mellan skolor, universitet och forskningscentrum, att främja e-lärandeprogram, innovationer och utveckling av kluster baserade på regional sakkunskap och regionala företag, liksom omfattande utveckling av ”digitala byar och regioner”, som erbjuder en hållbar och familjevänlig omgivning med hög livskvalitet.

13.  Europaparlamentet betonar den sociala dimensionen i den gemensamma strategin för Alpregionen, och uppmanar till innovativt samarbete bl.a. när det gäller att främja demografisk utveckling genom samarbetsåtgärder för att erbjuda kompletta och trygga förlossningsfaciliteter på landsbygden i Alpregionen.

14.  Europaparlamentet erinrar om att principen om allmän tillgång till offentliga tjänster i hela EU måste respekteras och framhåller i detta avseende att medlemsstaterna och regionerna måste uppmuntra till alternativa och innovativa lösningar för bergsområden, däribland, vid behov, skräddarsydda lösningar som anpassas till lokala och regionala behov.

15.  Europaparlamentet framhäver vikten av att främja sådana produktionsmodeller som bygger på den cirkulära ekonomin, stödja energieffektivitet och skapandet av grön infrastruktur för att bevara den biologiska mångfalden och naturresurserna och skapa nya möjligheter till turism och sysselsättning av hög kvalitet.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta jämställdhetsåtgärder på horisontell och vertikal nivå inom alla politikområden och att finansiera jämställdhetsåtgärder för kvinnor som lever i bergstrakter för att motverka eventuella obalanser.

17.  Europaparlamentet betonar den sociala, kulturella och ekonomiska dimensionen i olika alpina traditioner och sedvänjor, som bör uppmuntras och bevaras i sin mångsidighet, även i ett gränsöverskridande perspektiv.

18.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att regionerna, kommunerna och invånarna direkt medverkar i genomförandet av alla initiativ inom ramen för EU:s strategi för Alpregionen om konceptet ska bli framgångsrikt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

4

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniela Aiuto, Georges Bach, Rosa Estaràs Ferragut, Tania González Peñas, Krzysztof Hetman, Paloma López Bermejo, Evelyn Regner, Flavio Zanonato


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (19.4.2016)

till utskottet för regional utveckling

över en EU-strategi för Alpregionen

(2015/2324(INI))

Föredragande av yttrande: Renata Briano

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt artiklarna 11, 191 och 193 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har EU behörighet att ingripa på alla områden som rör miljöpolitik, t.ex. luft- och vattenförorening, avfallshantering och klimatförändring.

B.  I artikel 1.1 i direktiv 2002/49/EG(1) anges att ett gemensamt tillvägagångssätt bör fastställas inom EU för att ”förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter, inbegripet störningar, på grund av exponering för omgivningsbuller”.

C.  Länderna i Alpregionen (Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Liechtenstein, Monaco, Slovenien och Schweiz) och EU har skrivit under Alpkonventionen för hållbar utveckling och skydd av Alperna.

D.  Miljöpolitiken har beröringspunkter med många olika områden, och de val som görs inom de olika sektorerna i strategin för Alpregionen måste förena miljömässig hållbarhet med ekonomisk utveckling. Strategier för att begränsa klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden inkluderar behovet att se till att ekosystemen är livskraftiga, med tillräckliga förbindelser mellan livsmiljöerna så att djuren kan migrera.

E.  Alperna är det område som har den näststörsta biologiska mångfalden i EU, och regionen är ett av de viktigaste vattenupptagningsområdena i Europa. Vattenresurserna är viktiga inte bara för vattenkraft utan även för bevattning av jordbruksmark, hållbar skogsförvaltning, bevarande av den biologiska mångfalden och landskapet samt dricksvattenförsörjning.

F.  Jordbruk och turism i Alpregionen har stor betydelse för att bevara miljön, kulturlandskapet och den biologiska mångfalden.

G.  Det historiska och kulturella arvet är en av områdets främsta tillgångar.

H.  Parlamentet antog en resolution den 23 maj 2013 om en makroregional strategi för Alperna(2).

1.  Europaparlamentet betonar att nästan 14 miljoner människor bor och arbetar i Alpregionen, ett natur- och kulturområde som också är ett viktigt turistmål med ungefär 120 miljoner besökare årligen.

2.  Europaparlamentet noterar framgångarna för vissa jordbruksmodeller i Alpregionen som kombinerar livsmedelsproduktion, skogsbruk, bevarande av landskapet för turism och tillhandahållande av ekosystemtjänster som lavinskydd. Parlamentet anser att dessa modeller, som tjänar flera olika syften och har låg miljöpåverkan, bör utvidgas där så är lämpligt.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Alpregionen, med sina enorma natur- och landskapstillgångar, är ett socioekonomiskt område med turismpotential. Parlamentet noterar de exceptionellt varierade ekosystemen, med allt från strikt alpina ekosystem till sådana som är typiska för slättbygder och till och med medelhavskuster. Det finns även mycket känsliga vattenekosystem, som sjöar, floder och forsar. Regionen har en extremt rik biologisk mångfald och naturresurser i form av vatten och trä, och bör skyddas.

4.  Europaparlamentet gläder sig över att regionerna är djupt involverade i EU:s strategi för Alpregionen.

5.  Europaparlamentet anser att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt att bevara bosättningarna i regionens glesbygder.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det i Alpregionen finns såväl tätbefolkade stadsområden som glesbefolkade bergsområden. Strategin måste omfatta koherenta åtgärder inom hela området, utan att man för den skull ignorerar de strukturella skillnader som finns, och den måste främst vara inriktad på de alpina bergsområdena eftersom de bär på en enorm potential för hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet påpekar att landsbygdens avfolkning är en riskfaktor för hydrogeologisk obalans i vissa områden, något som kan ha effekter i hela regionen (översvämningar, jordskred). Parlamentet betonar att välfärdstjänsterna spelar stor roll för den hållbara utvecklingen och för att bromsa avfolkningstendensen i bergsområden, och påpekar att EU:s civilskyddsmekanism behöver främjas i större utsträckning.

7.  Europaparlamentet påpekar att jordbruksverksamhet i bergsområden är mycket viktig för den geologiska stabiliteten i Alperna. Parlamentet konstaterar emellertid att det inom bergsjordbruket finns risk för klimatbetingade naturkatastrofer som översvämningar, laviner och jordskred. Parlamentet efterlyser därför främjande av riskförebyggande åtgärder (t.ex. översvämningsskydd).

8.  Europaparlamentet är bekymrat över att klimatförändringarna innebär allvarliga risker för hydrogeologisk obalans och för den biologiska mångfalden. Parlamentet understryker att temperaturhöjning är ett allvarligt hot mot artpopulationer som lever på hög höjd. Ett annat orosmoln är att glaciärerna smälter eftersom detta påverkar grundvattenresurserna kraftigt. Därför behövs en regional strategi för anpassning till klimatförändringen samt skydd och hållbar förvaltning av alpina sjöar, floder och forsar.

9.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att driva klimatförändringsstrategier baserade på produktions- och konsumtionsmodeller som är anpassade till principer för cirkulär ekonomi och korta kedjor för livsmedelsförsörjning, samt att därvid prioritera rationell användning och återanvändning av lokala material och naturresurser, inklusive avloppsvatten och jordbruksavfall, gemensamt utnyttjande av tjänster, med hjälp av grön offentlig upphandling, och nära kontakter mellan producenter och konsumenter på lokal nivå. Parlamentet anser att man vid hantering av risker i samband med klimatförändringen måste ta hänsyn till alpsamhällenas strukturella och organisatoriska sårbarhetsfaktorer. Man bör intensifiera insatserna för utbyte av bästa praxis och gränsöverskridande samarbete vad gäller klimatriskhantering, med beaktande av alla specifikt territoriella aspekter.

10.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att de regioner som är involverade i strategin använder EU-medlen i samklang med sammanhållningspolitiken och att de främjar investeringar på miljöområdet som bland annat syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och bekämpning av hydrogeologisk obalans, samt hållbart skogsbruk, turism, jordbruk (inklusive ekologiskt jordbruk) och djuruppfödning, som har stor betydelse för markförvaltningen.

11.  Europaparlamentet betonar att åtgärder för att uppnå målen i vattenramdirektivet 2000/60/EG inte genomförs i tillräcklig omfattning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med genomförandet av vattenramdirektivet 2000/60/EG ta hänsyn till direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, i syfte att säkra en hållbarare vattenförvaltning. Parlamentet betonar att man i detta sammanhang bör prioritera samarbete framför reglering.

12.  Europaparlamentet anser att problemet med kvarstående ”vita fläckar” i mobiltäckningen i regionen kan omvandlas till en möjlighet för både ekoturism och medicinsk forskning.

13.  Europaparlamentet erinrar om att integrerad förvaltning av vattenresurser är en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling i Alperna. Parlamentet påminner om att naturrisker, särskilt vattenbetingade risker, kan ha följdverkningar i slättbygderna och i tätorterna. Parlamentet understryker därför vikten av att stärka utbytet av bästa praxis och det gränsöverskridande samarbetet, kopplat till Alpkonventionens plattform för vattenförvaltning, mellan nationella organ för förvaltning av vattenresurser och avrinningsområden, för att ta itu med de gemensamma problem som klimatförändringen för med sig.

14.  Europaparlamentet anser att investeringar bör inriktas på jämlik och effektiv tillgång till hälso- och sjukvård för regionens alla invånare.

15.  Europaparlamentet anser, med beaktande av turismens ekonomiska betydelse i hela Alpregionen, att det är nödvändigt att fortsätta främja utvecklingen av ”mjuk” turism. Parlamentet lyfter fram lyckade satsningar hittills, t.ex. turistplattformen ”Alpine Pearls”, som tagits fram inom ramen för det EU-stödda projektet Alps Mobility. Sådana exempel bör man bygga vidare på.

16.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt med strategier för energieffektivitet och energisparande och med satsningar på förnybara och hållbara alternativa energikällor, genom korrekt förvaltning av vatten-, skogs- och landskapsresurserna. Parlamentet anser att det är viktigt att bygga ut modellen med decentraliserad och lokal energiproduktion och energiförsörjning, bland annat genom nätintegrering och lagringskapacitet. Parlamentet efterlyser därför mer forskning på det här området, med inriktning på bergsregionernas särskilda villkor. Parlamentet betonar vikten av att uppmuntra konsumenter, företag och offentliga myndigheter att investera i förnybar energi, som ett sätt att trygga energiförsörjningen och förhindra energifattigdom. Parlamentet understryker betydelsen av vattenkraft för energiförsörjning i bergsområden och uppmanar de lokala myndigheterna att främja användningen av vattenkraft och andra förnybara energikällor för befolkningens behov.

17.  Europaparlamentet beklagar att det blir allt svårare att få tag på jordbruksmark på grund av att den används för andra syften än jordbruk, t.ex. vägbyggen och mark för bebyggelse. Parlamentet anser att stödprogram måste vara praktiskt inriktade och efterlyser krav på långsiktiga garantier för marktillgång för jord- och skogsbruk. Parlamentet betonar att frågan om markanvändning är mycket kritisk i mer tätbebyggda områden och uppmanar därför med eftertryck till tillämpning av hållbarhetsprinciper för sådan markanvändning och urbanisering som tar värdefulla naturresurser i anspråk.

18.  Europaparlamentet efterlyser ett samlat angreppssätt för framtida utformning och genomförande av transport- och miljöpolitiken i Alpregionen, så att uppnåendet av gemensamma mål inte äventyras av arbitrage- och förskjutningseffekter.

19.  Europaparlamentet beklagar de ekonomiska områdenas bristfälliga tillgänglighet, vilket försvårar effektivt bergsjordbruk i Alperna och därmed minskar de berörda regionernas konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta ett lämpligt infrastruktursystem, som omfattar utbyggnad av adekvata åker-, skogs- och bergsvägar samt tillgång till mobil höghastighetsuppkoppling för Alpregionen.

20.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av hållbar turism, där skyddet av den biologiska mångfalden och bevarandet av ekosystemen är drivkrafter, till exempel naturskyddsområden.

21.  Europaparlamentet betonar att de skyddade områdena har stor betydelse när det gäller att dra igång miljöskyddsinitiativ i enlighet med Alpkonventionen. Parlamentet anser att det behövs en politik som definierar de skyddade områdena som platser där man kan främja olika miljöskyddsverksamheter. Parlamentet anser att skyddade områden är särskilt känsliga områden för människor och natur. Parlamentet är övertygat om att de kan få gränsöverskridande karaktär vad gäller utvecklingen och genomförandet av sådan bästa praxis som kombinerar skydd av livsmiljöer och hållbar ekonomi (ekologiskt och högkvalitativt jordbruk, främjande av lokala produkter, s.k. mjuk turism och rörlighet, viltvård etc.) för spridning inom och utanför Alpregionen.

22.  Vad gäller transporter anser Europaparlamentet att man måste hitta metoder för att förbättra tillgängligheten för de mest isolerade platserna, som ofta avfolkas allt mer, inom en övergripande ram för hållbar rörlighet.

23.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utveckla infrastruktur för nya hållbara transportslag, att främja gemensam användning av tillgångar och tjänster och att förbättra uppkopplingen i mindre utvecklade områden, även i syfte att främja distansarbete.

24.  Europaparlamentet konstaterar att förvaltning och återinförande av rovfåglar och rovdjur i Alpregionen sköts på nationell och lokal nivå, trots att dessa arter inte tar hänsyn till administrativa gränser och att deras förflyttningar i Alpregionen är gränsöverskridande till sin natur. Parlamentet anser att det är av avgörande betydelse att inom ramen för Alpstrategin, och i samarbete med Alpkonventionens plattform för stora rovdjur och vilda klöv- och hovdjur, stärka utbytet av bästa praxis på det här området.

25.  Europaparlamentet anser att lokalsamhällena, de regionala myndigheterna och civilsamhället, inklusive ekonomiska aktörer, som berörda parter inom det lokala jord- och skogsbruket, bör involveras i beslutsprocessen i en öppen, transparent och välinformerad process.

26.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att samordna Alpstrategin med samarbetsinitiativ som Alpkonventionen och de därtill hörande protokollen, samt att beakta befintliga former av gränsöverskridande samarbete och nätverk på det här området, i syfte att ta fram gemensam politik och uppnå gemensamma mål.

27.  Europaparlamentet påpekar att ett aktivt jord- och skogsbruk är oundgängligt för bevarande av den biologiska mångfalden i Alpregionen och också bidrar starkt till andra näringar, t.ex. turismen.

28.  Europaparlamentet efterlyser riktade finansieringsinsatser från medlemsstaternas och EU:s sida för de makroregionala delarna av strategin för Alpregionen.

29.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att ge större tyngd åt den lokala och regionala nivån vid genomförandet av EU:s politik och att sätta principen om flernivåstyre i centrum för utformningen och genomförandet av strategin för Alpregionen.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa bullergränser för godstransporter i Alperna och vidta kraftigare stimulansåtgärder för investeringar i bullerdämpning på de viktigaste transportlederna.

31.  Europaparlamentet insisterar på införande av principen om verkliga kostnader och principen om internalisering av externa kostnader i samband med nuvarande och framtida regleringsåtgärder beträffande skatter, avgifter och betalning för infrastrukturanvändning, med beaktande av den samlade strategin för Alpregionen och behovet att undvika förskjutnings- och arbitrageeffekter.

32.  Europaparlamentet anser att den makroregionala strategin för Alpregionen måste möjliggöra hållbar användning av mark och natur och därmed skapa näringsverksamheter och livsmiljöer som bygger på samexistens mellan natur och människa, för att hindra ytterligare avfolkning, som skulle ha negativa återverkningar på naturskyddet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

19.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

64

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Cristian-Silviu Buşoi, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Tibor Szanyi, Estefanía Torres Martínez, Dame Glenis Willmott, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Mark Demesmaeker, Jacqueline Foster, Elena Gentile, Martin Häusling, Krzysztof Hetman, Merja Kyllönen, Mairead McGuinness, Gesine Meissner, Ulrike Müller, James Nicholson, Christel Schaldemose, Jasenko Selimovic, Bart Staes, Keith Taylor, Tom Vandenkendelaere, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Angel Dzhambazki, Bronis Ropė, Marco Valli

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller – Kommissionens förklaring i förlikningskommittén om direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller, EGT L 189, 18.7.2002, s. 12.

(2)

EUT C 55, 12.2.2016, s. 117.


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (26.5.2016)

till utskottet för regional utveckling

över en EU-strategi för Alpregionen

(2015/2324(INI))

Föredragande av yttrande: Daniela Aiuto

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Liksom för andra europeiska bergsområden finns det i Alpregionen, såsom den definieras i Alpkonventionen, stora utmaningar vad gäller utvecklingen av dess roll inom det europeiska transportnätet, eftersom regionen präglas av låg befolkningstäthet, mycket speciella förutsättningar för förbindelser och tillgänglighet till tjänster samt en särpräglad lokal ekonomi.

B.  Makroregionens speciella geomorfologi bör inte betraktas som ett hinder för förbindelsemöjligheterna, utan snarare som en möjlighet att utveckla hållbara intermodala transporttjänster, med utgångspunkt i regionala modeller för bästa praxis, i kombination med skydd och främjande av naturen, miljön, kulturen och den biologiska mångfalden samt begränsning av klimatförändring.

C.  De ekonomiska resurserna bör främst slussas till och investeras i utveckling av offentliga förbindelsemöjligheter i Alpregionen, på grundval av indikatorer som är anpassade för de särskilda förutsättningarna i bergsområden, genom att förbättra de befintliga järnvägsförbindelserna, i synnerhet för gränsöverskridande trafik, satsa på de små centralorterna, genom bättre sysselsättningsmöjligheter och hållbara turistanläggningar, och garantera grundläggande vård-, utbildnings- och barnomsorgstjänster, så att man underlättar skapandet av ny lokal sysselsättning av god kvalitet och skyddar miljön och naturresurserna, inklusive vattenresurserna.

D.  Alpregionen avfolkas och befolkningens medelålder är hög. Bra offentliga transportmöjligheter, snabb internetuppkoppling och hållbar turism året om kan bidra till att göra Alpregionen mer attraktiv för yngre människor och förbättra sysselsättningsmöjligheterna.

E.  Av de nio stomnätskorridorerna inom TEN-T – som har avgörande betydelse för europeisk och regional utveckling och för uppnående av målen i vitboken om transport – går fem genom Alperna. Deras färdigställande kräver gemensamma och samordnade ekonomiska insatser från medlemsstaterna fram till 2030.

F.  I syfte att genomföra principerna i ramkonventionen och de konkreta initiativen har en rad protokoll och samförståndsavtal antagits med specifika åtgärder på olika områden, t.ex. transport, turism, markskydd, fysisk planering, hållbar utveckling, naturskydd och bevarande av landskapet, i syfte att driva gemensamma projekt inom ramen för de transeuropeiska transportnäten. I detta avseende har medlemsstaterna ingått bilaterala avtal för att använda medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) tillsammans med medel från de nationella budgetarna.

G.  Kommissionens makroregionala strategi syftar till att tillhandahålla instrument för att stärka den regionala kapaciteten, särskilt genom att stimulera hållbara transportförbindelser, intermodalitet och driftskompatibilitet för passagerar- och godstransporter, för att föra över transporter från väg till järnväg. Flera områden som också ingår i andra makroregioner (den adriatiska regionen, Donauregionen) bör utnyttja överlappande områden för att förbättra förbindelsemöjligheterna, tillgängligheten och intermodaliteten.

H.  I meddelandet om Europeiska unionens strategi för Alpregionen understryker kommissionen dels behovet av att minska transporternas påverkan på den alpina miljön, dels vikten av att genomföra en strategi för en bättre livsmiljö för invånarna. Avvägningen mellan transportinfrastruktur och naturskydd har i årtionden betraktats som en stor utmaning. Varje enskild produktiv investering måste omfattas av en livscykelanalys och en miljökonsekvensbedömning som är utformad så att man även kan förebygga de viktigaste naturkatastrofriskerna i ett område som är så känsligt som Alpregionen.

1.  Europaparlamentet noterar Alpkonventionens territoriella uppdelning och dess protokoll för transport respektive turism, och tar del av kommissionens handlingsplan, som syftar till att förbättra hållbarheten för transportförbindelserna i och till regionen och att främja intermodalitet, driftskompatibilitet och kvaliteten på intermodala transporter och mobilitetssystem i enlighet med modeller för bästa praxis.

2.  Europaparlamentet gläder sig över invigningen av Gotthardbastunneln den 1 juni 2016 och uppmanar kommissionen och de berörda alpmedlemsstaterna att först utvärdera hur trafikflödena och uppdelningen av gods ändras, t.ex. längs Brennerrutten, genom användning av nya tunnlar, innan man planerar fler bastunnlar genom Alperna. Parlamentet efterlyser ett tillräckligt stort antal terminaler, där så är lämpligt, längs korridorerna, som binder samman väg- och järnvägstrafik i syfte att främja målet att flytta godstrafik från väg till järnväg.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka flernivåstyrningen i transportplaneringen och att för Alpregionens bergsområden driva en politik för utveckling av hållbar transportinfrastruktur för alla, som inte skadar utan skyddar området och som främjar en balanserad utveckling av ekonomiskt svagare regioner och områden vad gäller turism, social sammanhållning, ekonomisk utveckling och sysselsättning. Parlamentet betonar att man vid planering av transportinfrastruktur bör prioritera bedömning och minimering av negativa återverkningar för bland annat miljön. Parlamentet efterlyser stöd till en gradvis övergång från vägtransporter till järnvägstransporter och transport som drivs med alternativ energi i syfte att minska utsläppen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på att optimera kapaciteten för de befintliga infrastrukturnäten, med det övergripande målet att åstadkomma ett bättre genomförande av TEN-T-nätet. Parlamentet betonar att man inte bör finansiera sådana infrastrukturprojekt som innebär risker för miljön, naturresurserna eller folkhälsan, om dessa risker går att undvika eller om de är oproportionerligt stora.

5.  Europaparlamentet betonar att förbindelserna och tillgängligheten i regionen, såväl dagtid som på nätter och helger, bör förbättras och främjas samtidigt som man värnar miljön, skyddar vatten- och markresurserna och involverar lokalbefolkningen genom att fullt ut engagera politiska aktörer och beslutsfattare på alla nivåer, särskilt regionala och lokala, samt icke-statliga organisationer, och även genom att uppmuntra offentliga samråd.

6.  Europaparlamentet betonar att utveckling av infrastrukturen i bergsområden skulle göra det möjligt att utveckla och locka till sig små och medelstora företag och underlätta etablering av specifika verksamheter som drar nytta av det geografiska läget av miljöskäl (lagom temperatur, ren luft), vilket skulle skapa nya arbetstillfällen och bidra till hållbar utveckling i regionen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att rusta upp gamla övergivna spår och ta dem i bruk i turismsyfte, för att undvika att de överges, förfaller och eventuellt leder till hydrogeologisk obalans.

7.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ingår i Alpregionen att samarbeta så att avgifterna för transittransporter är så lika som möjligt och ligger i linje med europeisk standard, särskilt för de länder som av geografiska skäl är tvungna att bedriva transittrafik genom andra länder.

8.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av och tillgången till IKT-teknik måste förbättras så att snabbare och mer effektiva tjänster erbjuds och så att man där så är möjligt uppmuntrar och främjar alternativ till fysiska förflyttningar, t.ex. distansarbete, för att därigenom minska transporterna och de därmed sammanhängande negativa externa effekterna, t.ex. utsläpp, och göra det lättare att finna balans mellan arbetsliv och privatliv.

9.  Europaparlamentet uppmanar de berörda länderna att identifiera strategiska infrastrukturprojekt som kan bidra till att stärka sammanhållningen och minska vägtrafiken med hjälp av intermodala transportlösningar som är lämpliga för turistområden och för utveckling av den lokala ekonomin, och på så sätt stimulera sysselsättningen. Parlamentet understryker att regionala flygplatser och hamnar i området intill Alperna och i Medelhavsområdet har stor betydelse för tillgängligheten och förbindelsemöjligheterna i Alpregionen, och det är viktigt att förbinda dem med väg- och järnvägsnäten.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i lokala sysselsättningsskapande program och turisminfrastruktur. Parlamentet efterlyser strategier för att göra turismen mindre årstidsbunden och att göra det lättare att ta sig till turistmål, t.ex. skidorter, på ett hållbart sätt och uppmuntra till cykling i kombination med tågresor. Parlamentet understryker vikten av stöd till nätverksbyggande och offentliggörande av exempel på bästa praxis för initiativ för hållbar turism, t.ex. anläggningar som är passiva ur energisynvinkel och resurseffektiva och som använder hållbar energi.

11.  Europaparlamentet påpekar att klimatförändringen är särskilt relevant för en region som Alpregionen, vars geografiska karaktär och livsmiljöer är särskilt känsliga. Parlamentet betonar att transport- och turismprotokollen inom Alpkonventionen har undertecknats av EU och de alpina medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas att noga övervaka gränsvärdena för luftföroreningar och att utforma en hållbar transportpolitik som ligger i linje med målen från COP21 i Paris. Parlamentet anser att insatser bör göras för att stimulera små och medelstora företag att investera i innovation och utveckling i enlighet med COP21-målen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera enkel och smidig tillgång till handlingar, både för allmänheten och för institutionerna, i syfte att garantera transparens i hur de offentliga medlen används. I fall då begäran om tillgång motiveras med tvingande hänsyn, t.ex. hälso- eller miljöskäl, bör dessa skäl ha företräde framför eventuella konkurrens- eller affärsrelaterade skäl. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste se till att de europeiska ekonomiska resurser som står till buds för genomförande av Alpstrategin investeras på ett transparent sätt, med beaktande av de krav som följer av miljökonsekvensbedömningarna och genom bättre samordning och samarbete för att förbättra utbytet av bästa praxis. Revisionsrätten och parlamentet bör varje år se över om genomförandet är ändamålsenligt, om målen uppnås och hur de ekonomiska resurserna används.

13.  Europaparlamentet anser att inkomster från vägavgifter och liknande i Alpregionen för transportprojekt i regionen bör öronmärkas för i första hand utveckling av TEN‑T:s alpina korridorer, i andra hand regionala tillfartsvägar och i tredje hand lokala vägar.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att garantera tillgänglighet och räddningstjänster även i de områden som är svårare att ta sig till. Vårdinrättningar och nödhjälp måste garanteras också i de mest isolerade områdena, med tanke på avståndet till större sjukhus.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Knut Fleckenstein, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Werner Kuhn, Curzio Maltese, Jozo Radoš, Ulrike Rodust, Davor Škrlec, Evžen Tošenovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Beatrix von Storch


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (26.4.2016)

till utskottet för regional utveckling

över en EU-strategi för Alpregionen

(2015/2324(INI))

Föredragande av yttrande: Ulrike Müller

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar Alpregionens betydelse som livsmiljö, naturområde, ekonomiskt område och rekreationsområde genom det ovärderliga bidraget från jord- och skogsbruk, hantverk och den hållbara årliga turismen. Parlamentet understryker att dessa sektorer är oerhört viktiga för en hållbar utveckling av regionen och en hållbar förvaltning av naturresurserna, eftersom de bidrar till att säkerställa en högkvalitativ livsmedelsförsörjning, få människor att stanna kvar i randområden, vårda kulturlandskapet samt bevara ekosystemen genom att skydda den biologiska mångfalden, mark och vatten. Parlamentet välkomnar EU:s strategi för Alpregionen som en ram för integrering och som ett sätt att främja och stärka en hållbar ekonomisk, ekologisk, infrastrukturell och sociodemografisk utveckling av denna region. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta de lärdomar man har dragit i samband med genomförandet av andra makroregionala EU-strategier.

2.  Europaparlamentet understryker att det krävs initiativ för att förbättra mobiliteten, den digitala infrastrukturen, energiförsörjningen, den sociala migrationen och den demografiska utvecklingen och för att förbättra samarbetet och samordningen mellan myndigheter på olika nivåer så att de gemensamma problemen i vissa gränsregioner ska kunna lösas mer effektivt och ändamålsenligt än genom enskilda åtgärder. Parlamentet understryker att strategin även bör ta upp sådana problem som följer av globaliseringen och avindustrialiseringen. Parlamentet betonar behovet av att förbättra tillgången till offentliga tjänster och infrastruktur så att dessa regioner blir mer lättillgängliga och attraktiva samt så att färre småjordbruk och familjejordbruk lägger ner, vilka är en viktig ekonomisk och social pelare i regionen. Parlamentet anser att det vid genomförandet av strategin är nödvändigt att bevara de traditionella särdragen inom markanvändning, hantverk och turism.

3.  Europaparlamentet understryker att bergsjordbrukets ekonomiska, sociala och miljömässiga roll måste understödjas med lämplig politik, för att kompensera bergsjordbrukets svårigheter och premiera dess bidrag till den miljömässiga och sociala hållbarheten i stora delar av Europa. Parlamentet betonar att man särskilt bör uppmärksamma små jordbruk som för det mesta är familjeföretag liksom kvinnornas betydelse i det alpina jordbruket, eftersom deras insatser utgör en drivkraft för tillväxt och därför måste främjas och erkännas i högre grad. Parlamentet upprepar att hållbar utveckling i bergsområden är en viktig förutsättning för befolkningens välbefinnande på landsbygden, sammanhållningen mellan generationerna och framtidsutsikterna för familjejordbruk.

4.  Europaparlamentet bekräftar att landsbygdsområdena, landsbygdsutvecklingen, ”byns framtid” och jordbruket är särskilt avgörande för Alpregionens framtida utveckling.

5.  Europaparlamentet oroar sig över försämringen av ekosystemen och risken för naturkatastrofer i vissa delar av de alpina områdena och uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att se till att mark och skogar förvaltas på ett hållbart sätt som är anpassat till de lokala förhållandena, med särskild betoning på markkvaliteten, samt att uppmuntra en sådan utveckling för att bevara både den kulturella och miljömässiga mångfalden i regionen och säkra de ekonomiska utsikterna genom att skydda naturresurserna på ett hållbart sätt. Parlamentet betonar vikten av att tillämpa principerna för cirkulär ekonomi samt synergistiskt samarbete mellan jordbruk och övrig ekonomisk verksamhet i områden som skyddas inom Natura 2000-nätverket och alla andra skyddade områden.

6.  Europaparlamentet beklagar att jordbruksmark allt oftare tas ur bruk och att förbuskningen av odlad mark ökar, vilket har en negativ inverkan inte enbart på landskapsbilden och jordbrukets produktivitet, särskilt i fråga om traditionella former av betesbruk och jordbruk, utan även på vattenhushållningen, den hydrogeologiska balansen, den biologiska mångfalden och den hållbara energiproduktionen.

7.  Europaparlamentet påminner om att Alpregionen fungerar som Europas ”vattentorn”. Sommartid får områdena vid Alpernas fot upp till 90 procent av sitt vatten från Alperna. Alperna är också Europas viktigaste förråd av biomassa. Parlamentet betonar att vattenresurserna är viktiga för vattenkraft, bevattning av jordbruksmark, hållbar skogsförvaltning, bevarande av den biologiska mångfalden och landskapet samt dricksvattenförsörjning. Allt detta kommer, med tanke på klimatförändringarna, att bli ännu viktigare i framtiden. Parlamentet understryker därför vikten av att öka utbytet av bästa praxis och det gränsöverskridande samarbetet, kopplat till Alpkonventionens plattform för vattenförvaltning, mellan nationella organ för förvaltning av vattenresurser och avrinningsområden.

8.  Europaparlamentet påminner om att Alperna mycket tidigt kunde dra nytta av sina vattendrag genom att producera el via vattenkraft. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis och modernisering av anläggningar måste understödjas av EU-anslag i syfte att möta den ökande energiefterfrågan och turismströmmarna.

9.  Europaparlamentet beklagar att det för närvarande pågår en utveckling mot en ökande indirekt expropriering av mark i samband med genomförandet av det s.k. habitatdirektivet 92/43/EEG och strategin för biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att bevara äganderätten som en central del i utvecklingen av Alpregionerna.

10.  Europaparlamentet påpekar att det innebär en fara för det traditionella jord- och betesbruket i många alpdalar att stora rovdjur återvänder, eftersom får, getter och annan boskap allt oftare attackeras av vilda rovdjur. Parlamentet understryker att förvaltningen och återinförandet av rovfåglar och rovdjur måste samordnas bättre mellan olika myndigheter, samtidigt som utbytet av information och bästa praxis måste ökas i syfte att förbättra det gränsöverskridande skyddet och förvaltningen av dessa arter inom ramen för Alpstrategin och i samarbete med Alpkonventionens plattform för stora rovdjur och vilda klöv- och hovdjur.

11.  Europaparlamentet anser att strategin måste bidra till uppnåendet av de mål som fastställdes vid COP21 och även beskriva hur regionen bör hantera klimatförändringarna, särskilt med tanke på att den är mycket känslig och utsatt för naturkatastrofer (t.ex. slamströmmar, skogsbränder).

12.  Europaparlamentet påpekar att kaskadanvändning av förnybara resurser är en princip som, om den regleras och genomdrivs i lag, kommer att innebära stora ingrepp i äganderätten och eventuellt hindra innovation, särskilt för små och medelstora företag.

13.  Europaparlamentet framhäver att de traditionella jordbruks- och djurhållningsmetoderna i bergsområdena måste kunna tillämpas även i fortsättningen, så att lantbruksstrukturerna och bosättningarna i de områdena bevaras. Parlamentet anser att kontrollförfarandena och tvärvillkoren måste harmoniseras, förenklas och minskas, särskilt för småföretag och jordbruksföretag i bergsområden.

14.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att skapa program som främjar decentraliserade och makroregionala bearbetnings- och saluföringsstrukturer för jordbruks- och skogsbruksprodukter (t.ex. kooperativ och producentorganisationer) för att stärka positionen i värdekedjorna trä och livsmedel samt förbättra sysselsättningen, livsmedelsförsörjningen och innovationsförmågan i regionerna. Parlamentet pekar på fördelarna med att ha många olika marknadsmöjligheter.

15.  Europaparlamentet efterlyser initiativ för att höja värdet på jordbruksprodukter genom ökad användning och spridning av märkningen ”bergsprodukt” på grundval av beslut om hur detta kan genomföras i praktiken. De skyddade geografiska beteckningarna för produkter från Alpregionen bör främjas och nya kvalitetsprodukter utvecklas för att tillgodose konsumenternas efterfrågan och ge dem information om traditionerna bakom dessa produkter och om deras typiska egenskaper och kvalitet. Parlamentet anser att det krävs ett bättre skydd mot förfalskning och piratkopiering av produkter som uppges härstamma från Alpregionen och för skyddade geografiska ursprungsbeteckningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att starta särskilda operativa program för kvalitetsprodukter från bergsområden, i syfte att förbättra marknadsföringen och saluföringen av dessa produkter.

16.  Europaparlamentet understryker vikten av mjölkproduktion i bergsområdena i Alpregionen, särskilt framställning av mejeriprodukter av hög kvalitet från sådan mjölk. Parlamentet påpekar att mejerisektorn i denna region ofta inte kan konkurrera med produkter från mer gynnsamt belägna områden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma särskilda kompensationsåtgärder för producenterna, i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitiken, i syfte att säkra den ekonomiska hållbarheten för uppfödning och framställning av mejeriprodukter i bergsområden, i synnerhet för små och medelstora familjeföretag, och stödja bearbetningsföretag som förädlar mjölk från alpina bergsområden.

17.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att stärka konkurrenskraften för jordbruksföretag i bergsområden, bland annat genom att främja bildandet av producentorganisationer och stimulera de lokala producenternas verksamhet genom att utlysa offentliga anbudsförfaranden. Parlamentet understryker att nätverksbyggande och bildandet av sammanslutningar mellan jordbruksföretag i bergsområden kan stärka deras förhandlingsposition gentemot distributörerna och bidra rent allmänt till att avhjälpa strukturella svårigheter för bergsjordbruket. Parlamentet anser dessutom att korta försörjningskedjor i bergsområden och lokala marknader är av avgörande betydelse för att värna produktionen inom små jordbruksföretag i dessa områden.

18.  Europaparlamentet anser att saluföringen av jordbruksprodukter kan förbättras om de inkluderas i det generella turismutbudet för ett visst geografiskt område.

19.  Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att skapa hållbara utsikter för unga lantbrukare för att motverka avfolkningen av landsbygden i Alpregionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja gränsöverskridande initiativ för att stödja företagande, framväxande sektorer och arbetsmarknaden inom jord- och skogsbruket. Parlamentet understryker vikten av att integrera jordbruksverksamhet mer effektivt i den lokala ekonomin, särskilt i turism, hantverk och små och medelstora företag, för att ge jordbrukarna bättre inkomstmöjligheter och göra arbetstillfällen inom jordbruket mer attraktiva för unga människor.

20.  Europaparlamentet framhäver jordbruksturismens betydelse som inkomstkälla för små jordbruksföretag (t.ex. semester på lantgård). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta program som främjar investeringar och företagande. Parlamentet anser att det är viktigt att främja sådana jordbruksföretag med hjälp av särskilda turismkampanjer.

21.  Europaparlamentet betonar att Alpregionernas klimat och topografi försvårar ett mer intensivt jord- och skogsbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning och utveckling inom områdena gräsmarksanvändning, djurhållning och skogsbruk genom att det skapas kapacitet att effektivisera produktionen, bevara traditionella driftsformer och produktionsdjursraser samt främja en omläggning av skog till klimattålig blandskog.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga ut utbildnings- och rådgivningsstrukturerna för yrkespersoner inom jord- och skogsbruk (t.ex. utbildning till rådgivare i fråga om alpängar), skapa ett makroregionalt utbildningsnätverk samt intensifiera samarbetet och nätverksbyggandet mellan aktörer på utbildningsområdet och det ekonomiska och vetenskapliga området (t.ex. genom sektorsöverskridande praktik- och utbytesprogram) i syfte att främja en hållbar tillväxt inom ramen för gemensamma, gränsöverskridande och internationella forskningsprogram och -projekt. Parlamentet påminner om att innovation alltid har haft en stark ställning i bergsområdena, bland annat för att kompensera för de naturbetingade nackdelarna. Parlamentet konstaterar att en och samma person i Alperna ofta måste bedriva olika verksamheter under årets lopp, ibland i olika länder. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att uppmuntra aktörer som erbjuder yrkesutbildning – såväl grund- som vidareutbildning – att samarbeta. Parlamentet anser att utbildning och information om innovationer på jord- och skogsbruksområdet måste erbjudas om man vill öka småbrukarnas och familjejordbrukarnas konkurrenskraft.

23.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som jordbruket och landsbygdens resurser spelar för tillhandahållandet av sociala och pedagogiska omsorgstjänster, framför allt för människor med särskilda behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja jordbruksverksamhet på det sociala området, eftersom detta innebär en ny möjlighet, särskilt för lantbrukare i bergsområden, att erbjuda alternativa tjänster.

24.  Europaparlamentet lyfter fram vikten av snabb internetuppkoppling och tillgång till digitala tjänster och efterlyser, utöver enbart infrastrukturutveckling, även ett utarbetande av ett helhetskoncept med ”digitala byar och regioner”, som erbjuder en hållbar och familjevänlig miljö med hög livskvalitet.

25.  Europaparlamentet konstaterar att små och medelstora företag i bergsområden stöter på administrativa problem när de ansöker om finansiella medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa de berörda stödprogrammen för att garantera en bättre tillgång till finansiella medel samt ett mer framgångsrikt genomförande, som gynnar de små kommunerna mer.

26.  Europaparlamentet efterlyser en harmonisering av de framtida och förenkling av de befintliga rättsliga ramarna för jordbruksföretag i hela Alpregionen, särskilt inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar att det krävs ett särskilt tilläggsstöd, som beaktar faktorer som markbedömning och sluttning, så att branta områden ska kunna förvaltas på ett hållbart sätt.

27.  Europaparlamentet ser positivt på skapandet av en makroregional styrmodell för Alpregionen i syfte att främja gränsöverskridande samarbete inom jord- och skogsbruket. I detta sammanhang anser parlamentet att det är viktigt att förbättra det gränsöverskridande utbytet av information och erfarenheter mellan sammanslutningar och producentorganisationer inom djurhållning, åker- och skogsbruk genom att man regelbundet anordnar särskilda forum.

28.  Europaparlamentet framhäver att man i samband med nya initiativ måste främja regionala lösningar och deltagarinriktade upplägg, och även harmonisera befintliga och nya initiativ, så att bästa möjliga utnyttjande kan uppnås med minskade administrativa hinder för ekonomin i Alperna. Parlamentet anser att det är viktigt att regionerna, de lokala myndigheterna och invånarna medverkar direkt i genomförandet av alla åtgärder inom ramen för EU:s strategi för Alpregionen, och att det är särskilt viktigt att berörda parter inom jord- och skogsbruket deltar i hög grad i det regionala genomförandet av kommissionens handlingsplan. Parlamentet påpekar att Alpkonventionen, EU:s sammanhållningspolitik och befintliga EU-initiativ måste beaktas.

29.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att EU:s strategi för Alpregionen genomförs med hjälp av redan befintliga medel, t.ex. struktur- och investeringsfonderna 2014–2020, och att inga nya medel införs. Parlamentet betonar att dessa medel måste användas effektivt så att strategin kan genomföras med bättre samordning.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka stödprogram som Interreg och Leader i landsbygdsutvecklingspolitiken för småföretag verksamma inom jord- och skogsbruket så att information och exempel på bästa praxis kan utbytas och synergier utvecklas mellan dessa olika program och så att de kan inriktas på ett begränsat antal klart definierade prioriteringar. I detta sammanhang understryker parlamentet att det mångfunktionella småskaliga jordbruket är viktigt för den alpina regionen.

31.  Europaparlamentet påminner om att bergsområden är och förblir ett naturligt hinder för närmare kontakter mellan de europeiska invånarna. EU har åtagit sig att öka finansieringen av infrastruktur för gränsöverskridande transporter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

26.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Jordi Sebastià, Jasenko Selimovic, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Franc Bogovič, Jean-Paul Denanot, Jens Gieseke, Ivan Jakovčić, Anthea McIntyre, Sofia Ribeiro, Ramón Luis Valcárcel Siso


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

16.6.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

2

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andor Deli, Tunne Kelam, Tonino Picula, Claude Rolin, Bronis Ropė, Claudia Schmidt, Remo Sernagiotto, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Dominique Martin, Vladimir Urutchev, Marco Valli

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy