BETÄNKANDE om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014

5.7.2016 - (2015/2284(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Marian Harkin

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014

(2015/2284(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[3],

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2013 och 2014 (COM(2015)0355),

–  med beaktande av efterhandsutvärderingen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – slutrapport från augusti 2015,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2013 Har Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter gett ett europeiskt mervärde i återintegreringen av uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden?,

–  med beaktande av Eurofounds ERM-rapport 2012 Efter omstruktureringen: arbetsmarknader, arbetsvillkor och livstillfredsställelse,

–  med beaktande av Eurofounds fallstudie Added value of the European Globalisation Adjustment Fund: A comparison of experiences in Germany and Finland (2009),

–  med beaktande av Eurofounds ERM-rapport 2009 Strukturomvandling i tider av recession,

–  med beaktande av sin resolution av den 29 september 2011 om hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fungera i framtiden[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[5],

–  med beaktande av de resolutioner som parlamentet har antagit sedan januari 2007 om utnyttjandet av fonden, inklusive anmärkningarna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) om ansökningarna,

–  med beaktande av överläggningarna i den särskilda arbetsgruppen för fonden inom utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0227/2016), och av följande skäl:

A.  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades för att stödja och uttrycka solidaritet med arbetstagare som blivit uppsagda till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln. Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla och varaktig sysselsättning genom att förbereda och stödja arbetslösa inför en ny anställning. Fonden utformades för att i akuta situationer genom snabba insatser och kortsiktigt stöd komma till rätta med akuta och oförutsedda svårigheter på arbetsmarknaden som storskaliga uppsägningar, till skillnad från Europeiska socialfonden (ESF) som också ger stöd till uppsagda arbetstagare, men vars syfte är att få bukt med långvariga strukturella obalanser, huvudsakligen genom livslångt lärande. Fonden bör fortsätta att användas bortom den fleråriga budgetramen under nästa programperiod.

B.  Omstrukturering har blivit allt vanligare på senare år och har ökat inom vissa sektorer och håller på att sprida sig till andra. Företagen är ansvariga för de ofta oförutsedda följderna av besluten för orten och medlemsstatens ekonomiska och sociala struktur. Fonden bidrar till att mildra de negativa följderna av omstruktureringsbeslut. Allt fler åtgärder som finansieras av fonden rör omstruktureringsstrategier för stora företag och multinationella företag som i de flesta fall beslutas utan deltagande av arbetstagarna och deras representanter. Utlokalisering, utflyttning, nedläggningar, sammanslagningar, förvärv, uppköp, omorganisation av produktionen och utläggande av verksamhet på entreprenad är de vanligaste omstruktureringsformerna.

C.  Osäkerhet kan dock göra det svårt för arbetstagarna att anpassa sig och ha en proaktiv inställning vid flyttning av arbetstillfällen eller yrkesbyte, eftersom förflyttningar innebär en risk för arbetslöshet, lägre löner och social otrygghet. Återintegreringen i sysselsättning för stödmottagare av åtgärder som fonden finansierat blir mer framgångsrik om den leder till sysselsättning med kvalitet.

D.  Kooperativen genomför omstruktureringar på ett socialt ansvarstagande sätt och den specifikt kooperativa styrningsmodellen, som bygger på gemensamt ägande, demokratiskt deltagande och medlemskontroll samt kooperativens möjlighet att förlita sig på egna finansiella resurser och stödnätverk, är förklaringen till varför kooperativen är mer flexibla och innovativa i hanteringen av omstruktureringar i det långa loppet och när det gäller att skapa nya affärsmöjligheter.

E.  Enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1309/2013 ska kommissionen vartannat år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för parlamentet och rådet om fondens verksamhet under de föregående två åren.

F.  Det finns ingen EU-rättslig ram om information till och samråd med anställda och planering och hantering av omstruktureringar för att föregripa förändringar och förhindra förlust av arbetstillfällen. Parlamentet begärde i sin resolution av den 15 januari 2013[6] att kommissionen på grundval av artikel 225 i EUF-fördraget och efter samråd med arbetsmarknadens parter så snart som möjligt ska lägga fram ett förslag till en rättsakt om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar (enligt de utförliga rekommendationer som fastställs i bilagan). Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller arbetsgivarnas ansvar gentemot sina anställda vid omstrukturering. Samråd har hållits med EU:s arbetsmarknadsparter två gånger i denna fråga och kommissionen har inte agerat. Kommissionens åtgärder med anledning av parlamentets resolutioner om information, samråd och omstrukturering har varit en besvikelse, och därför krävs konkreta åtgärder på detta område. Väl utvecklade system för industriella förbindelser där arbetstagarna och deras representanter har rättigheter i fråga om samråd och information är en mycket viktig aspekt. Ett stärkt samrådsdirektiv kan bidra till att förhandlingar om en lämplig handlingsplan kan äga rum på lika villkor och i god tid.

G.  Minimitröskelvärdet för uppsägningar sänktes från 1 000 uppsägningar till 500 uppsägningar, med möjligheten att vid särskilda omständigheter eller på mindre arbetsmarknader beakta en ansökan till fonden, om uppsägningarna får allvarliga följder för sysselsättningen och den lokala, regionala eller nationella ekonomin.

H.  Sedan den 1 januari 2014 kan även tidigare egenföretagare vara berättigade stödmottagare och få hjälp. Kommissionen bör se till att fonden tillgodoser egenföretagares specifika behov eftersom antalet egenföretagare stadigt ökar. I regioner som är berättigade till stöd genom ungdomssysselsättningsinitiativet kan unga som varken arbetar eller studerar fram till den 31 december 2017 få stöd från fonden till ett antal som motsvarar antalet berörda stödmottagare.

I.  Den nuvarande fonden syftar inte endast till att stödja friställda arbetstagare utan också till att visa solidaritet med dessa arbetstagare.

J.  Fondens ursprungliga budget var 500 miljoner euro per år. Den nuvarande budgeten är 150 miljoner euro per år, med en årlig genomsnittlig utgift på runt 70 miljoner euro sedan fonden inrättades.

K.  Den ursprungliga medfinansieringssatsen var 50 %, men denna höjdes till 65 % under 2009–2011, återgick till 50 % under 2012–2013 och är nu 60 %.

L.  Det har lämnats in 134 ansökningar från 20 medlemsstater mellan 2007 och 2014, avseende 122 121 berörda arbetstagare, och totalt har 561,1 miljoner euro begärts. Under budgetperioden 2007–2013 var budgetgenomförandegraden endast 55 %. Mellan 2007 och 2014 kom det största antalet ansökningar från tillverkningssektorn, särskilt bilindustrin, som stod för 29 000 av 122 121 arbetstagare (23 % av det totala antalet arbetstagare som omfattades av de inlämnade ansökningarna). I dagsläget har den ekonomiska krisen slagit hårdast mot små företag med färre än 500 anställda.

M.  Revisionsrätten rekommenderar Europaparlamentet, kommissionen och rådet att överväga att begränsa EU-finansieringen till åtgärder som kan ge europeiskt mervärde, i stället för att finansiera redan befintliga nationella inkomststödsystem för arbetstagare enligt artikel 7.1 b. Åtgärder inom ramen för fonden har konstaterats ge störst mervärde när de använts för att medfinansiera tjänster som normalt inte finns tillgängliga i medlemsstaternas anställningsförmånssystem, när dessa tjänster är inriktade på utbildning i stället för på bidrag, och i de fall där åtgärderna har skräddarsytts och där de kompletterar allmänna åtgärder, särskilt för de mest utsatta grupperna av uppsagda arbetstagare. I detta sammanhang krävs investeringar i potentialen hos tidigare anställda och det är viktigt med en fullständig bedömning av de lokala arbetsmarknadsbehoven och kompetenskraven, eftersom detta bör ligga till grund för utbildning och kompetensbyggande för en snabb återintegrering av arbetstagarna på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna har en skyldighet att genomföra fondens budget på ett ändamålsenligt sätt.

N.  Fonden löser inte arbetslöshetsproblemet i EU. För att lösa EU:s arbetslöshetskris måste skapandet och skyddet av arbetstillfällen och deras hållbarhet sättas i centrum för EU:s politik. Arbetslöshetsnivåerna i Europa, särskilt vad gäller ungdoms- och långtidsarbetslösheten, kräver omedelbara åtgärder som ger arbetslösa nya utsikter till arbete.

O.  I detta betänkande är referensperioden för bedömningen av fonden 2007–2014. Kommissionens efterhandsutvärdering omfattar perioden 2007–2013 och revisionsrätten granskar i sin rapport perioden 2007–2012.

P.  Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som tillhör unionens grundläggande värderingar och som står inskrivna i Europa 2020-strategin, bör säkerställas och främjas vid genomförandet av fonden.

Q.  Kvinnor har högre återanställningsgrad än män, men återanställningarna bland kvinnor är oftast tillfälliga och instabila på grund av deras skyldigheter att ta hand om familjemedlemmar samtidigt som de letar efter nytt jobb och/eller deltar i omskolning, och på grund av brist på prismässigt överkomlig och högkvalitativ omsorg för barn och sjuka.

R.  Kvinnor är oproportionerligt hårt drabbade av krisen och åtstramningspolitiken.

1.  Europaparlamentet noterar efterhandsutvärderingen av fonden och av den första tvåårsrapporten. Parlamentet noterar att kommissionen uppfyller sin rapporteringsskyldighet. Parlamentet anser att dessa och andra rapporter inte räcker för att fullt ut säkerställa fondens öppenhet och effektivitet. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som har mottagit stöd från fonden att offentliggöra alla uppgifter och alla utvärderingar av ärenden och att inbegripa en jämställdhetsutvärdering i bedömningen av ärendena. Parlamentet uppmuntrar starkt alla medlemsstater att snabbt offentliggöra sina ansökningar och slutrapporter enligt den gällande förordningen. Kommissionen bör när den uppfyller sin rapporteringsskyldighet offentliggöra alla relevanta handlingar som rör fondärenden, inklusive sina interna uppdragsrapporter efter övervakningsbesök rörande pågående ansökningar i medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet välkomnar förlängningen av finansieringsperioden från ett till två år. Enligt Eurofounds forskning är 12 månader inte en tillräckligt lång period för att hjälpa alla uppsagda arbetstagare, särskilt inte de mest utsatta grupperna, såsom lågkvalificerade arbetstagare, äldre arbetstagare, kvinnor och i synnerhet ensamstående föräldrar.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det framgått av utvärderingarna av fonden att insatserna via fonden påverkas av sådana faktorer som utbildnings- och kvalifikationsnivåerna hos de arbetstagare som utgör målgrupp, liksom också av de ifrågavarande arbetsmarknadernas absorptionsförmåga och mottagarländernas BNP. Sådana faktorer påverkas mestadels av långsiktiga åtgärder som effektivt kan stödjas via de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). I samband med stöd från fonden måste man alltid ta hänsyn till dessa faktorer och till den lokala arbetsmarknadssituationen. Det är viktigt med ökade synergier mellan Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och ESI-fonderna för snabbare och effektivare resultat. ESI-fonderna kan följa upp de åtgärder som genomförts inom områden som stöds av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter genom att stimulera investeringar, allmän tillväxt och sysselsättningsskapande. Insatserna via Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör inriktas på investeringar som bidrar till tillväxt, sysselsättning, utbildning, färdigheter och arbetstagares geografiska rörlighet och bör samordnas med befintliga EU-program, för att hjälpa arbetssökande att få jobb och främja företagandet, särskilt i de regioner och sektorer som redan drabbats svårt av globaliseringens negativa effekter eller ekonomins omstrukturering. Man bör ge företräde åt integrerade arbetssätt som bygger på flerfondsprogram, för att problemen med uppsägningar och arbetslöshet ska kunna åtgärdas på ett hållbart sätt, med hjälp av en ändamålsenlig resursallokering och närmare samordning och synergier, framför allt mellan ESF och Eruf. Parlamentet är fast övertygat om att en integrerad strategi för flerfondsprogram skulle minska utlokaliseringsrisken och skapa ett gynnsamt läge för att industriproduktionen återvänder till EU.

4.  Europaparlamentet anser att fondens funktion har förbättrats genom reformerna i förordningen. Uppnådda förbättringar har förenklat medlemsstaternas tillgång till fonden och detta borde medföra en bredare användning av fonden bland medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att avlägsna eventuella hinder angående förvaltningskapacitet som stått i vägen för användning av fonden. Fonden bör inte få en makroekonomisk stabiliseringsfunktion.

5.  Europaparlamentet noterar att de minskade anslag som avsatts för fonden i den årliga budgeten har varit tillräckliga för att tillhandahålla det nödvändiga och ytterst viktiga stöd för personer som har förlorat sitt arbete. Sedan 2014 har dock fonden utökats till att omfatta unga som varken arbetar eller studerar samt kriskriteriet och i händelse av att antalet ansökningar ökar avsevärt eller om fonden tilldelas nya befogenheter kan det hända att anslagen inte räcker och måste ökas för att säkerställa fondens effektiva funktion.

6.  Europaparlamentet bekräftar vikten av en stark dialog mellan arbetsmarknadens parter på grundval av ömsesidigt förtroende och delat ansvar som det bästa verktyget för att finna samförståndslösningar och gemensamma infallsvinklar i fråga om att föregripa, förebygga och hantera omstruktureringsprocesser. Detta skulle förebygga förluster av arbetstillfällen och därmed behovet av fondens åtgärder.

7.  Europaparlamentet noterar den markanta ökningen av antalet ansökningar under undantagsperioden 2009–2011, då ansökningar på grundval av kriskriterier tilläts och att tillämpningsområdet utvidgades ytterligare till att permanent inbegripa kriskriteriet och egenföretagare 2014 –2020. Parlamentet välkomnar en förlängning av undantaget efter 2013 och konstaterar att över hälften av det totala antalet projekt under perioden 2007–2014 var krisrelaterade. Den ekonomiska krisens negativa följder är långt ifrån över i vissa medlemsstater.

8.  Europaparlamentet konstaterar att 20 medlemsstater under perioden 2007–2014 ansökte om totalt 542,4 miljoner euro för 131 insatser som riktades till 121 380 arbetstagare.

9.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har förbättrat fondens databas där kvantitativa uppgifter om fondärenden registreras för statistiska ändamål, vilket gör det lättare för medlemsstaterna att lämna in ansökningar och för kommissionen att analysera och jämföra uppgifter om fondärenden. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen integrerat fonden i det gemensamma systemet om delad förvaltning, vilket bör leda till mer korrekta och fullständiga ansökningar och till att ytterligare minska den tid det tar för en ansökan som lämnas in av en medlemsstat. Systemet gör det möjligt att förenkla ansökningsförfarandena för medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att påskynda ansökningsförfarandena så att fondens ekonomiska bidrag kan betalas ut i god tid och få största möjliga verkan.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullständigt förutse de handelspolitiska beslutens följder för EU:s arbetsmarknad, även med tanke på den evidensbaserade information om dessa följder som har betonats i fondansökningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra grundliga förhands- och efterhandsbedömningar av konsekvenserna, däribland samhällskonsekvensbedömningar som tar upp möjliga effekter på sysselsättningen, konkurrenskraften och ekonomin samt konsekvenserna för små och medelstora företag, och samtidigt säkerställa effektiv förhandssamordning mellan GD Handel och GD Sysselsättning. Europaparlamentet bör organisera regelbundna gemensamma utfrågningar inom INTA- och EMPL-utskotten för att bidra till förbättrad samordning mellan, och övervakning av, handelspolitiken och fonden. Fonden måste utnyttjas mer för att hantera utlokaliseringar och sektoriella kriser som orsakats av fluktuationer i den globala efterfrågan. Parlamentet motsätter sig starkt varje initiativ att betrakta fonden, i sin nuvarande form och med nuvarande budget, som ett insatsverktyg vid förlust av arbetstillfällen i Europeiska unionen till följd av handelsstrategier som har beslutats på EU-nivå, inklusive framtida handelsavtal eller avtal som redan har ingåtts. Samstämmigheten mellan handels- och industripolitiken måste vara god och EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder måste moderniseras.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att endast bevilja marknadsekonomisk status till tredje parter då de uppfyller kommissionens fem kriterier. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att införa en tydlig och effektiv strategi för frågor om beviljande av marknadsekonomisk status för tredjeländer i syfte att bevara konkurrenskraften för EU:s näringsliv och fortsätta kämpa för att motverka alla former av illojal konkurrens.

12.  Europaparlamentet framhåller att ett de främsta målen med fonden är att hjälpa arbetstagare som förlorat sina arbeten till följd av en allvarlig förändring i EU:s handel med varor och tjänster, enligt artikel 2 a i förordningen. En viktig uppgift för fonden är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda till följd av handelstvisters negativa konsekvenser. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att klargöra att förlust av arbeten till följd av handelstvister som leder till en allvarlig förändring i EU:s handel med varor och tjänster ligger helt inom fondens tillämpningsområde.

13.  Europaparlamentet betonar att fonden inte under några som helst omständigheter kan ersätta en seriös politik med målet att förhindra och förutse omstruktureringar. Parlamentet insisterar på vikten av en verklig industripolitik på EU-nivå med sikte på en hållbar tillväxt för alla.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra bedömningar av globaliseringens konsekvenser sektorsvis och att utifrån dessa ta fram förslag som uppmuntrar företagen att föregripa förändringarna i sektorn och att förbereda sina anställda innan man börjar med uppsägningar.

15.  Europaparlamentet understryker att vissa medlemsstater har föredragit att använda Europeiska socialfonden (ESF) snarare än Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter på grund av den högre medfinansieringssatsen inom ESF, det snabbare genomförandet av ESF-åtgärder, avsaknaden av förfinansiering från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och denna fonds långdragna godkännandeförfarande. Parlamentet anser emellertid att den högre medfinansieringssatsen och det snabbare ansöknings- och godkännandeförfarandet i den nya förordningen åtgärdar vissa av dessa problem. Parlamentet beklagar att fondens stöd fortfarande inte har nått ut till uppsagda arbetstagare i alla medlemsstater och uppmanar medlemsstaterna att använda sig av stödet i händelse av massuppsägningar.

16.  Parlamentet framhåller att enligt revisionsrättens rapport är den genomsnittliga tiden för att godkänna en ansökan om stöd från fonden 41 veckor. Man bör på alla sätt verka för att påskynda förfarandena. Kommissionens ansträngningar för att minimera förseningar och göra ansökningsprocessen smidigare välkomnas. Medlemsstaterna måste ovillkorligen få förstärkt kapacitet i detta hänseende och parlamentet rekommenderar starkt att alla medlemsstater börjar tillämpa åtgärderna så snart som möjligt, vilket många medlemsstater redan gör.

17.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater, arbetsmarknadens parter och företag har mycket bristfälliga kunskaper om fonden. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sin kommunikation med medlemsstaterna, nationella och lokala fackföreningar och med den breda allmänheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka medvetenheten om fonden bland arbetstagare och deras representanter och att göra detta omgående, för att se till att så många eventuella mottagare som möjligt får stöd ur och kan dra nytta av fondens åtgärder samt att i större utsträckning lyfta fram fördelarna utifrån de resultat som uppnåtts genom fonden.

18.  Europaparlamentet påminner om vikten av skyddsåtgärder för att inte företag som får EU-stöd under en begränsad tid ska utlokaliseras, vilket kan leda till behov av ytterligare stödsystem till följd av uppsägningar.

Fondens stödmottagare

19.  Europaparlamentet välkomnar slutsatsen i revisionsrättens rapport att nästan alla arbetstagare som var berättigade till stöd från fonden kunde dra nytta av individanpassade tjänster och väl samordnade åtgärder som utgick från deras personliga behov och att nästan hälften av de arbetstagare som fick ekonomiskt stöd nu åter har jobb. Fondens program inte har genomförts snabbt och effektivt i vissa medlemsstater, vilket har lett till att fondens medel har underutnyttjats. För att säkerställa ett positivt resultat för stödmottagarna är det av avgörande betydelse att de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, arbetsmarknadens parter, lokala sysselsättningsåtgärder och andra berörda parter är involverade i samband med den inledande bedömningen och ansökan. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas arbete med att utveckla innovativa åtgärder och program och att i sina översyner bedöma i vad mån det samordnade paketet med individanpassade tjänster utformats utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och varit förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med artikel 7 i den gällande förordningen anstränga sig mer för att utforma det samordnade paketet av skräddarsydda tjänster med tanke på en resurseffektiv och hållbar ekonomi. Innovation, smart specialisering och resurseffektivitet är utslagsgivande för industriell förnyelse och ekonomisk diversifiering.

20.  Europaparlamentet noterar att av de 73 projekt som analyserats i kommissionens efterhandsutvärderingsrapport var den genomsnittliga andelen stödmottagare som fyllt 55 år 15 % och att andelen stödmottagare i åldern 15–24 år var 5 %. Parlamentet välkomnar därför den nya förordningens inriktning på äldre och yngre arbetstagare och det faktum att unga som varken arbetar eller studerar har inbegripits i vissa ansökningar. Parlamentet konstaterar att andelen kvinnliga bidragsmottagare var 33 % och andelen manliga var 67 %. Siffrorna avspeglar könsbalansen bland arbetskraften, som kan variera beroende på sektor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att män och kvinnor behandlas lika i alla ansökningar till fonden, och uppmanar medlemsstaterna att samla in könsuppdelade data för att se hur kvinnliga stödmottagares återanställningsgrad påverkas. I vissa ansökningar till fonden är antalet berörda stödmottagare lågt jämfört med det sammanlagda antalet stödberättigade mottagare, vilket kan leda till att effekterna inte blir optimala.

21.  Europaparlamentet anser att inbegripandet av unga som varken arbetar eller studerar i fondansökningarna ofta kräver olika typer av insatser, och att alla aktörer, inklusive arbetsmarknadens parter, lokala grupper och ungdomsorganisationer bör vara representerade i genomförandestadiet av varje program och bör främja nödvändiga åtgärder för att säkerställa maximalt deltagande för unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang medlemsstaterna att utse en stark myndighet som har huvudansvaret för att samordna genomförandet av programmet, säkra särskilt och varaktigt stöd för att unga som varken arbetar eller studerar slutför fondens program och för att säkra största möjliga utbetalning av programmedlen. En oberoende översyn med särskild uppmärksamhet på deltagandet för unga som varken arbetar eller studerar skulle identifiera bättre metoder. Parlamentet är starkt övertygat om att undantaget för att inbegripa unga som varken arbetar eller studerar bör fortsätta att gälla till slutet av programperioden i december 2020.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin halvtidsutvärdering av fonden inbegripa en särskild kvalitativ och kvantitativ analys av fondens stöd till ungdomar som varken arbetar eller studerar, särskilt med tanke på genomförandet av ungdomsgarantin och de nödvändiga synergierna mellan nationella budgetar, Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet.

23.  Europaparlamentet noterar att enligt efterhandsutvärderingen var den genomsnittliga andelen arbetstagare som mottog stöd i alla de 73 fall som undersöktes 78 %. Detta inbegriper 20 fall där denna andel var 100 % eller mer. Parlamentet insisterar dock på att den maximala andelen arbetstagare som mottar stöd i ett visst fall är 100 % och att användningen av siffror som överstiger 100 % därför förvränger uppgifterna så att andelen ser ut att vara avsevärt högre än den i själva verket är. Parlamentet konstaterar att detta även gäller genomförandegraden av budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att justera sina siffror för att ge en korrektare bedömning av andelen arbetstagare som mottar stöd och genomförandegraden av budgeten.

24.  Europaparlamentet välkomnar att många stödmottagare i synnerhet har kunnat få ett nytt arbete genom fonden tack vare individuellt stöd i arbetssökandet och höjning av deras kompetens genom utbildningsprogram eller bidrag till rörlighet. Parlamentet välkomnar även att fonden har kunnat göra det möjligt för vissa anställda att bli egenföretagare tack vare stöd för företagsetablering och övertagande av företag. Parlamentet understryker därmed de märkbart positiva effekterna som fonden uppgetts ha haft på självförtroendet, känslan av egenmakt och motivationen. Stödet från fonden har ökat den sociala sammanhållningen och gjort det möjligt för människor att åter komma i arbete och undvika negativa arbetslöshetsfällor.

25.  Europaparlamentet konstaterar att fondens stödmottagare enligt siffrorna från efterhandsutvärderingsrapporten tenderar att ha en förhållandevis lägre utbildningsnivå jämfört med genomsnittet och mindre överförbara färdigheter, vilket under normala omständigheter minskar deras anställningsmöjligheter och gör att de blir mer utsatta på arbetsmarknaden. Fonden ger det bästa mervärdet på EU-nivå om den stöder utbildnings- och omskolningsverksamheter för arbetstagare, särskilt grupper av mindre kvalificerade och utsatta arbetstagare, och prioriterar de färdigheter som efterfrågas av arbetsmarknaden samt ger möjlighet till entreprenörskap.

26.  Europaparlamentet konstaterar att en undersökning som utfördes som en del av efterhandsutvärderingen visade på blandade resultat, där 35 % angav att den nya anställningens kvalitet var bättre eller mycket bättre, 24 % angav att den var lika bra och 41 % angav att kvaliteten var sämre eller mycket sämre. I avsaknad av systematiska data som kan ligga till grund för en bedömning rekommenderas kommissionen att samla in mer ingående information om vilken inverkan insatserna via fonden har haft och kvaliteten på dessa, så att man kan vidta de korrigeringsåtgärder som visar sig nödvändiga.

Fondens kostnadseffektivitet och mervärde

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra genomförandet av fondens budget genom möjligheter till flexibilitet och effektivitet, med fokus på resultat, inverkan och mervärde, utan att detta äventyrar en lämplig och transparent användning av medlen och efterlevnad av reglerna. Ansökningsförfarandet bör påskyndas så att fonden kan bli mer effektiv för arbetstagare som blivit arbetslösa. Parlamentet är bekymrat över skillnaden mellan de resurser som begärs från fonden och de summor som återbetalas av medlemsstaterna, med ett genomsnittligt budgetgenomförande på endast 45 %. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ingående utreda orsakerna till den låga genomförandegraden och att föreslå åtgärder för att få bukt med befintliga flaskhalsar och säkerställa optimal användning av fonden. Återanställningsgraden vid utgången av fondstödsperioden varierar kraftigt mellan 4 % och 86 %, och parlamentet framhåller därför vikten av aktiva och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet noterar att utbetalningar från fonden i vissa medlemsstater konsekvent ger bättre resultat än i andra. Parlamentet föreslår att kommissionen ska fortsätta att ge vägledning och göra det möjligt för medlemsstaterna att utbyta bästa praxis avseende ansökningar om fondmedel och medlens användning, i syfte att säkerställa högsta möjliga återanställningsgrad för varje euro som spenderats.

28.  Europaparlamentet anser att medfinansieringsandelen på 60 % inte bör ökas.

29.  Europaparlamentet konstaterar att endast 6% av fondens medel i genomsnitt användes för administrations- och förvaltningskostnader enligt kommissionens efterhandutvärdering.

30.  Europaparlamentet noterar att den viktigaste aspekten av kostnadseffektiviteten, enligt vad som framkommit vid samråden med berörda parter, är antalet återanställda arbetstagare som nu betalar skatter och socialförsäkringsavgifter i stället för att utnyttja arbetslöshetsunderstöd eller andra sociala förmåner.

31.  Europaparlamentet konstaterar att högre kostnader för insatser enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden i många fall försvagar fondinvesteringarnas sammanlagda inverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med dessa kostnader genom att införa kostnadstak.

32.  Europaparlamentet noterar förslaget i efterhandsutvärderingen om vikten av en kontrafaktisk effektutvärdering när det gäller att förstå vilket fondens mervärde är. Parlamentet beklagar att en sådan utvärdering ännu inte har införts.

33.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att fonden ger ett verkligt europeiskt mervärde när den används till att medfinansiera tjänster för uppsagda arbetstagare eller understöd som vanligtvis inte ingår i medlemsstaternas system för arbetslöshetsersättning, vilket bidrar till främjandet av en bättre social sammanhållning i Europa. Parlamentet understryker att det i vissa medlemsstater saknas socialt skydd som kan tillgodose behoven hos de arbetstagare som har förlorat sina arbeten.

34.  Europaparlamentet beklagar att en tredjedel av fondens finansiering kompenserar nationella system för inkomststöd till arbetstagare utan att det ger något europeiskt mervärde, enligt revisionsrätten. Den nya förordningen minskar kostnaderna för särskilda åtgärder, såsom stöd till arbetssökande och rekryteringsincitament för arbetsgivare, till 35 % av de totala kostnaderna för det samordnade paketet, och att de åtgärder som stöds av fonden inte är avsedda att ersätta passiva sociala skyddsåtgärder som medlemsstaterna erbjuder i sina nationella system. Fonden får inte användas för att ersätta företagens skyldigheter gentemot sina anställda. Parlamentet uppmuntrar vidare kommissionen att i nästa översyn ange att fonden inte får användas för att ersätta medlemsstaternas skyldigheter gentemot uppsagda arbetstagare.

35.  Europaparlamentet beklagar att budgetgenomförandegraden varierar mellan 3 % och 110 %, med en genomsnittlig genomförandegrad på 55 %. Detta visar på att det kan förekomma brister, antingen i planerings- eller genomförandefasen, och situationen bör förbättras genom bättre utformade och genomförda projekt.

36.  Europaparlamentet beklagar att finansieringen av fonden har minskats. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge extra stöd till fonden för att se till att dess behov tillgodoses. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns tillräcklig personal i förhållande till arbetsbördan och undvika onödiga förseningar.

37.  Europaparlamentet anser att fondåtgärder och ESF-åtgärder bör användas så att de kompletterar varandra för att tillhandahålla både specifika kortsiktiga lösningar och mer generella lösningar på längre sikt. Parlamentet noterar slutsatsen att medlemsstaterna generellt har samordnat fondåtgärderna med ESF-åtgärder och nationella arbetsmarknadsåtgärder på ett ändamålsenligt sätt och att det inte upptäcktes några överlappningar eller dubbelfinansiering av enskilda individer under revisionsrättens granskning.

38.  Europaparlamentet är tillfreds med slutsatsen i kommissionens rapport om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2013 och 2014 att inga oegentligheter rapporterades till kommissionen enligt fondförordningarna under 2013 och 2014, och att inga fondrelaterade oegentligheter avslutades 2013 och 2014.

Inverkan på små och medelstora företag

39.  Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag utgör 99 % av alla EU-företag och sysselsätter det stora flertalet arbetstagare i EU. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro över att fonden har haft en mycket begränsad inverkan på små och medelstora företag, trots att fonden tydligt ger utrymme för målinriktning på dessa företag, på vissa villkor. Parlamentet noterar kommissionens förklaring att underleverantörernas berörda arbetstagare aldrig avsiktligt har uteslutits, men uppmanar kommissionen att anstränga sig ytterligare för att lägga om fonden så att den gagnar små och medelstora företag, som är av central betydelse för den europeiska ekonomin, bland annat genom ökad betoning på bestämmelsen i artikel 8 d om behovet av att identifiera leverantörer, producenter och underleverantörer till företag som sagt upp arbetstagare och följa upp tidigare ärenden när fonden har gynnat små och medelstora företag, sociala företag och kooperativ för att främja bästa praxis. Parlamentet betonar att proportionaliteten måste beaktas bättre mellan arbetstagare i små och medelstora företag och arbetstagare i storföretag.

40.  Europaparlamentet anser att man i större utsträckning bör göra undantag från tröskelvärdet för stödberättigande, till förmån för små och medelstora företag. Parlamentet understryker vikten av bestämmelserna i artikel 4 b i den nuvarande förordningen för små och medelstora företag, eftersom den möjliggör omstrukturering på regional nivå av verksamhetssektorer som drabbats av krisen eller globaliseringen, efter bedömning från fall till fall. Parlamentet är medvetet om att ansökningar som gjorts enligt bestämmelserna stöter på problem och uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstater som vill komma till rätta med problemen, så att fonden blir en fungerande lösning för uppsagda arbetstagare. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att i planerings- och ansökningsskedena ta hänsyn till principen att ”tänka småskaligt först”.

41.  Europaparlamentet noterar koncentrationen av ansökningar inom tillverknings- och byggsektorerna, och i synnerhet inom bil- och flygindustrierna, där främst stora företag beviljas stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter med exklusiva befogenheter att proaktivt stödja friställda arbetstagare i små och medelstora företag med användning av den flexibilitet som föreskrivs i artikel 4.2 i den nuvarande förordningen, i synnerhet när det gäller gemensamma ansökningar som involverar små och stora företag och andra resurser som främjar mer uttalat stöd och mer allmän tillgång för små och medelstora företag. Små och medelstora företag bör informeras om vilken nytta de kan ha av fonden. Parlamentet betonar att åtgärder från fonden för att hjälpa små och medelstora företag bör betraktas som ett av fondens mervärden.

42.  Europaparlamentet är tillfreds med att kommissionen i sin efterhandsrapport om genomförandet drar slutsatsen att det finns en positiv trend mellan de resurser som används för främjande av entreprenörskap och andelen egenföretagare i slutet av åtgärderna. Den genomsnittliga andelen egenföretagare är så lågt som 5 % av samtliga fall av fondstöd, och åtgärder bör vidtas för att uppmuntra företagande såsom startbidrag och andra incitament. Parlamentet framhåller i detta sammanhang betydelsen av livslångt lärande och nätverk för mentorskap och samverkan. Det finns ytterligare utrymme för förbättringar när det gäller att använda fonden, enbart eller i samarbete med andra fonder såsom ESI-fonderna, till projekt som stöder entreprenörskap och företagsetablering, men stöd till entreprenörskap bör grundas på hållbara affärsplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga stor vikt vid att inkludera kvinnor och flickor i entreprenörskapsprogram.

43.  Europaparlamentet välkomnar flera medlemsstaters insatser för att öka användningen av åtgärder till stöd för entreprenörskap och den sociala ekonomin, i form av startbidrag och åtgärder för främjande av entreprenörskap och sociala kooperativ samt tjänster för nya företag.

Uppgiftskrav

44.  Europaparlamentet anser att kommissionens metod, mot bakgrund av ett antal försvårande faktorer som potentiellt utelämnande av uppgifter, regionala och nationella särdrag, olika makro- och mikroekonomiska omständigheter, små urval samt vissa nödvändiga antaganden, bör vara grundlig och transparent genom att genomföra åtgärder som ska syfta till att motverka försvårande omständigheter för metoden.

45.  Europaparlamentet understryker att revisionsrätten i sin rapport kommer fram till att vissa medlemsstater inte har fastställt kvantitativa mål för återintegrering och att de befintliga uppgifterna inte räcker för att bedöma åtgärdernas effektivitet för att återintegrera arbetstagare i sysselsättning. Parlamentet noterar kommissionens uttalande om att fondförordningen inte innehåller kvantitativa mål om återintegrering, och att de olika åtgärderna från fonden kan utvärderas på andra sätt. Parlamentet rekommenderar därför att medlemsstaterna fastställer kvantitativa mål för återintegrering och systematiskt differentierar mellan Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska socialfonden och andra nationella åtgärder som är särskilt utformade för arbetstagare som drabbats av storskaliga uppsägningar. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ge information om vad för slags arbeten de personer fått som återinträtt på arbetsmarknaden och om kvaliteten på dessa arbeten, liksom om trenden på medellång i fråga om hur många som kommit in på arbetsmarknaden tack vare insatser via fonden. Parlamentet anser att medlemsstaterna dessutom bör skilja mellan de två typerna av åtgärder inom ramen för fonden, dvs. aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och inkomststöd som betalas ut till arbetstagarna, och lämna närmare uppgifter om de åtgärder som enskilda deltagare har tillgång till för att möjliggöra en mer rättvisande kostnads-nyttoanalys av olika åtgärder. Kommissionen uppmanas också lämna uppgifter om de ansökningar till fonden som inte godkänts av kommissionen och ange skälen till varför de inte godkänts.

46.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet att lämna uppgifter om återintegreringsgraden 12 månader efter det att åtgärderna genomförts för att säkerställa den nödvändiga uppföljningen av fondens effekt och effektivitet.

47.  Europaparlamentet betonar behovet av att rationalisera revisionsförfarandena på nationell nivå för att säkerställa samstämmighet och ändamålsenlighet och undvika onödiga upprepningar mellan organ som är verksamma vid olika kontrollnivåer.

48.  Europaparlamentet rekommenderar att informationsflödena och stödarrangemangen mellan den nationella kontaktpersonen och genomförandepartnerna i regionala eller lokala ärenden stärks.

49.  Europaparlamentet rekommenderar att mer regelbundna kollegiala granskningar, gränsöverskridande utbyten eller partnerskap för nya åtgärder som fonden finansierat med tidigare sådana ärenden genomförs för utbyte av god praxis och erfarenheter av genomförande. Parlamentet rekommenderar därför inrättandet av en plattform för bästa praxis, som är lättillgänglig och stöder ett bättre utbyte av integrerade lösningar.

50.  Europaparlamentet konstaterar att dess utredningstjänst hyser vissa betänkligheter mot metoderna för att beräkna fondens nytta. Parlamentet framhåller att det behövs ytterligare krav på resultatindikatorer.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att behålla bestämmelserna om bidrag till vårdare i den nuvarande förordningen om fonden. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att utveckla flexibla arbets- och utbildningsåtgärder och om möjligt förlägga åtgärderna till lokalsamhället, eftersom många kvinnor som blivit uppsagda är geografiskt mindre flexibla på grund av omsorgsansvar i familjen.

52.  Europaparlamentet uppmanar behöriga regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer att samordna insatserna bland arbetsmarknadens aktörer för att förbättra tillgången till fondstöd vid framtida uppsägningar. Vidare manar parlamentet till närmare samarbete mellan arbetsmarknadens parter i övervakningen och utvärderingen av fonden, och vill framför allt att de uppmuntrar företrädare för kvinnliga intressenter så att mer uppmärksamhet ägnas åt könsaspekter.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att delegera utvärderingen av fonden till Eurofound enligt artikel 20 i förordningen. Kommissionen kan genom förslaget förse Eurofound med nödvändiga ekonomiska medel motsvarande de utgifter som anges i den nuvarande upphandlingen av fondutvärderingar samt personalkostnader. Eftersom det största hindret för bättre utvärderingar är bristen på lämpliga uppgifter, bör kommissionen kräva att medlemsstaterna lämnar relevanta uppgifter till Eurofound.

º

º  º

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
• [2]  EUT C 167, 29.6.2009, s. 26.
• [3]  EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2011)0431.
• [5]  Antagna texter, P7_TA(2010)0303.
• [6]  Antagna texter, P7_TA(2013)0005

MOTIVERING

Bakgrund

Till en början inrättades Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) genom förordning EG nr 1927/2006 för att skapa solidaritet med arbetstagare som förlorat sina arbeten i storskaliga uppsägningar som ett resultat av omfattande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, särskilt när denna arbetslöshet får betydande negativa konsekvenser för den regionala eller lokala ekonomin.

Perioden 2007–2009 var insatskriterierna att minst 1 000 arbetstagare sägs upp under en fyramånadersperiod i ett företag i en medlemsstat eller under en niomånadersperiod, särskilt i små eller medelstora företag, inom en Nace 2-sektor i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå. År 2009 sänktes gränsen till 500 arbetstagare. Sedan starten har medlemsstaterna även haft möjlighet att använda fonden vid exceptionella omständigheter, eller på små arbetsmarknader där insatskriterierna inte är uppfyllda, om uppsägningarna får allvarliga följder för sysselsättningen och den lokala ekonomin.

Tillämpningsområdet för fonden utvidgades mellan 2009 och 2011 och från 2013 till att omfatta arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Sedan 2013 har dessutom egenföretagare tagits med, och i regioner som är stödberättigade enligt sysselsättningsinitiativet för unga har även ett antal unga som varken arbetar eller studerar, lika med antalet berörda stödmottagare, tagits med.

•  Stödberättigade insatser

Till en början gavs ekonomiskt stöd till "aktiva arbetsmarknadsåtgärder vilka utgör en del av ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden"[1]. I 2013 års förordning utvidgades detta till att inbegripa "särskilt mindre gynnade, äldre och unga arbetslösa personer, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare"[2].

Stödberättigande åtgärder inbegriper skräddarsydd utbildning och omskolning, hjälp att söka arbete, mentorskap, främjande av entreprenörskap och egenföretagande, företagsetablering och anställdas övertagande av företag samt bidrag till rörlighet, uppehälle eller utbildning.

Finansiering av alla stödberättigade åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. Vidare ska finansiering inte ges åtgärder för vilka företag enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal är ansvariga, eller till passiva socialskyddsåtgärder.

•  Finansiering

Fonden är ett nödinstrument och står utanför den fleråriga budgetramen. En reservfond har inrättats där de årliga anslagen kan hämtas. De årliga anslag i EU:s budget som öronmärktes för fonden skars 2007 ned från 500 miljoner euro per år till 150 miljoner euro per år i den nuvarande förordningen. Det genomsnittliga anslaget under åttaårsperioden 2007–2014 var 70 miljoner euro per år. Medfinansieringsgraden var inledningsvis 50 %; detta ökade till 65 % för perioden 2009–2001, minskade åter till 50 % under 2012 och 2013 och ökade till 60 % i 2013 års förordning för perioden 2014–2020.

När ansökan till fonden godkänts av parlamentet och rådet ska kommissionen i en enda utbetalning betala ut 100 % av det ekonomiska stödet till den berörda medlemsstaten i form av en förhandsfinansiering, i princip inom 15 dagar. Ursprungligen var medlemsstaterna tvungna att använda medlen från fonden inom 12 månader, men det förlängdes till 24 månader i förordningen från 2009; den tidsramen är oförändrad i 2013 års förordning. I den ursprungliga förordningen tilldelades kommissionen ett tekniskt stöd motsvarande 0,35 %, men det har höjts till 0,5 % i 2013 års förordning.

•  Tidsramar och rapportering

I den nya förordningen tillämpas striktare tidsramar för både medlemsstaterna och kommissionen. Medlemsstaterna måste nu lämna in ansökan inom 12 veckor från det att uppsägningarna skedde, och har ytterligare sex veckor på sig att besvara eventuella krav på ytterligare uppgifter. Kommissionen har därefter 12 veckor på sig att göra sin bedömning. Kommissionen lägger sedan fram ett förslag inför både Europeiska rådet och Europaparlamentet för varje stödberättigande ansökan och måste få godkännande av båda institutionerna innan det godkända beloppet betalas ut till medlemsstaten.

Inom 6 månader från det att fondprogrammet avslutats måste medlemsstaten lägga fram en slutrapport till kommissionen om genomförandet av fonden. I 2013 års förordning anges närmare vilka uppgifter som denna slutrapport ska innehålla. I den ursprungliga förordningen ålades kommissionen att offentliggöra en rapport per år medan den nya förordningen föreskriver en rapport vartannat år. Ett nytt krav är att i den tvååriga rapporten inbegripa statistik om återintegreringsgraden för arbetstagare som uppburit stöd. Kommissionen åläggs alltså att genomföra en halvtidsutvärdering av hur effektiva och hållbara de uppnådda resultaten är, och en efterhandsutvärdering tillsammans med externa experter för att mäta fondens effekter och dess mervärde.

Medlemsstaterna är i första hand ansvariga för förvaltningen av åtgärder inom ramen för fonden och för den finansiella kontrollen av åtgärderna. Kommissionen ska vidta alla åtgärder som krävs för att kontrollera att de finansierade åtgärderna genomförs i enlighet med principerna om sund och effektiv förvaltning. Tjänstemän från kommissionen får genomföra kontroller på plats, med minst en dags varsel. I fall där den faktiska kostnaden för fondens åtgärder är lägre än det beräknade beloppet kommer kommissionen att begära att de berörda medlemsstaterna betalar tillbaka motsvarande belopp av det finansiella bidrag som ursprungligen erhållits.

Stödmottagare

På det hela taget har fonden tillhandahållit individanpassade och väl samordnade åtgärder för friställda arbetstagare. Det är mycket viktigt att det finns ett genuint deltagande från arbetstagarnas eller deras företrädares sida, och från arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer vid utarbetandet av ansökan. Eftersom fonden är ett flexibilitetsinstrument är innovativa åtgärder och skräddarsydda insatser möjliga. Mot bakgrund av att fondens mål är att främja hållbar sysselsättning är det mycket viktigt att bedöma det antal stödmottagare som kommer tillbaka till arbetsmarknaden.

Enligt efterhandsutvärderingen av fonden varierar återanställningsgraden från 4 % till 98 % med en genomsnittlig återanställningsgrad på 49 %. Återanställningsgraden beror på ett antal faktorer, inbegripet utbildningsnivå, stödmottagarens ålder, arbetslösheten i regionen eller landet, urbaniseringsgrad i regionen, arbetstagarnas kompetensprofil, effekter av regional tillväxt etc. Inverkan av fondens policy-mix på återanställningsgraden analyserades i förhållande till två fondåtgärder: individuell ärendehandläggning och utbildning/omskolning. Båda dessa befanns ha ett positivt samband med återanställningsgraden, men endast individuell ärendehandläggning befanns vara statistiskt signifikant.

Det finns belägg för att skräddarsytt, individanpassat och intensivt stöd till uppsagda arbetstagare ofta leder till positiva resultat. Förmågan att åstadkomma åtgärder som kompletterar nationella åtgärder är också viktig liksom den flexibilitet som präglar instrumentet. Andra positiva resultat för stödmottagarna inbegriper positiva psykiska effekter, ökad anpassbarhet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Dessutom finns det belägg för att fonden bidragit till social sammanhållning genom att hjälpa stora grupper människor som varit i akut behov av hjälp. Detta hade positiva spridningseffekter för stödmottagarnas familjer och en bredare omgivning.

Enligt analysen visar beloppet för totala utgifter per stödmottagare (i 73 fall som bedömts i en efterhandsutvärdering) att de uppnådda resultaten i fråga om återanställningsgrad inte ger någon samstämmig linjär utveckling och att utbud, efterfrågan och policy-mixfaktorer alla spelade en viktig roll för återanställningsgraden. Det kan visas att olika typer av åtgärder är kopplade till olika återanställningsgrad men att det inte finns något tydligt samstämmigt mönster när det gäller mer kostnadskrävande åtgärder kopplade till högre återanställningsgrad.

Dessutom visar jämförelser av resultat och kostnader för ärenden inom ramen för fonden och andra, liknande projekt för återanställning (utan finansiering från fonden) inget tydligt linjärt mönster. I detta sammanhang är det viktigt att säga att det i efterhandsutvärderingen rekommenderas att en bedömning av åtgärdernas inverkan görs genom en jämförelse med en trovärdig kontroll eller jämförelse genom en kontrafaktisk konsekvensbedömning som är viktig för att förstå effekterna och mervärdet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det bidrar till förståelsen av hur mycket de förändringar som kan observeras faktiskt kan hänföras till den insats som håller på att utvärderas.

Dessutom konstateras att det pågår en koncentration av EU-finansierade program. I kommissionens egna vägledningsdokument för utvärderingsplanering för programperioden 2014–2020 (Guidance Document on Evaluation Plans for the programming period 2014–2020) anges krav för en effektiv kontrafaktisk konsekvensbedömning och att det är lättare att uppfylla alla dessa villkor med lämplig planering från början. Enligt min kännedom har kontrafaktisk konsekvensbedömning hittills inte använts vid bedömningen av ärenden som rör fonden och jag anser att kommissionen bör följa sina egna rekommendationer i denna fråga.

Nivån på egenföretagande varierade mellan 44 % och 0 % med en genomsnittlig andel egenföretagare på 5 %. Sysselsättningsgraden var beroende av omfattningen av företagarstöd i det ursprungliga fondpaketet.

Europeiskt mervärde

Europeiskt mervärde kan definieras som ett mått på skillnaden där fonden använts jämfört med medlemsstaternas insatser. Det är viktigt att mäta detta mervärde eftersom det bidrar till att motivera eller ifrågasätta EU-ledda politiska åtgärder såsom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Det kan mätas på fyra sätt. För det första den volymeffekt som analyserar hur fonden bidrar till befintliga åtgärder, antingen genom att intensifiera, utvidga, stödja eller förstärka aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller den nationella sysselsättningspolitiken. Belägg som analyserats från många fondärenden visar att fonden hade avsevärd volymeffekt.

För det andra breddade fondfinansierade åtgärder det befintliga stödet till grupper och inom politikområden som annars inte skulle ha fått stöd, såsom grupper med arbetstagare i mest aktiv ålder, personer som fortfarande har anställning samt personer med invandrarbakgrund. För det tredje har medel från fonden bidragit till lokala/regionala innovationer som antas på nationell nivå samt nationella innovationer som sedan integreras.

För det fjärde finns belägg för positivt lärande för de organisationer som deltagit. Detta inbegrep kapacitetsuppbyggnad för effektiv förvaltning av åtgärder och inrättandet av partnerskap för att genomföra åtgärder inom ramen för fonden.

Reformering av fonden

Fonden har genomgått ett antal reformer sedan 2006. Dessa inbegriper en sänkning i interventionskriterierna från 1 000 uppsagda arbetstagare till 500. Detta innebär att fonden blivit mer tillgänglig för regioner och mindre medlemsstater. Det har förekommit förslag om att sänka denna siffra ytterligare, men detta har mött betydande motstånd. Jag tycker dock att medlemsstaterna borde använda artikel 4.2 i större utsträckning, enligt vilken en ansökan inte behöver uppfylla gränsvärdet 500. Flera ansökningar som gjort utifrån denna artikel har redan godkänts.

Insatsperioden förlängdes från 12 till 24 månader. Detta har gjort det möjligt för många stödmottagare att få tillgång till längre utbildning eller utbildningsprogram. Tolvmånadersperioden var mycket snäv och särskilt när det förelåg förseningar i medlemsstater som tillämpade fondåtgärder innebär det att stödmottagarna hade mycket svårt att få tillgång till vissa åtgärder.

Egenföretagare har nu tillgång till fonden. Jag anser att denna reform är viktig eftersom egenföretagare har sämre socialt skydd än andra arbetstagare i vissa medlemsstater. Detta kan avskräcka dem som vill skapa arbetstillfällen från att göra detta och fonden kan åtminstone ge dem samma skyddsnät som andra arbetstagare.

Unga som varken arbetar eller studerar ingår också i den nya förordningen. Detta ökar fondens tillämpningsområde och det finns belägg för att maximering av antalet deltagare kan innebära stordriftsfördelar. Det är dessutom ett uttryck för solidaritet med unga arbetslösa i regioner med hög arbetslöshet.

Nivån på medfinansieringen är ett problem för vissa medlemsstater som föredrar att använda exempelvis Europeiska socialfonden eftersom den har en högre medfinansieringsnivå. Ökningen från 50 % till 60 % är ett viktigt steg för att uppmuntra de medlemsstater som överväger att använda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

När det gäller införandet av kriskriteriet är det värt att notera att under perioden 2009–2011 (när krisundantaget infördes) ökade antalet ansökningar om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter avsevärt. Inom ramen för den nuvarande förordningen medges att följderna av krisen 2007 fortfarande pågår i vissa sektorer/länder och att fonden dessutom ska kunna reagera på nya globala finansiella och ekonomiska kriser.

Revisionsrättens rapport

Revisionsrättens rapport innehöll 6 slutsatser och 3 rekommendationer. Många av dessa redan har behandlats i detta betänkande, men vissa av punkterna är värda att upprepa. Särskilt behovet för medlemsstaterna att fastställa kvantitativa återintegreringsmål och att skilja mellan fonden och andra åtgärder samt skilja mellan fonden och fondens två huvudsakliga stödtyper. En av de punkter som fonden brukar kritiseras för är att vissa medlemsstater använder betydande summor av fondens pengar för att ersätta nationella stödsystem för arbetstagares inkomstbortfall. Revisionsrätten anser att denna användning av EU-medel inte ger något mervärde och därför är det av avgörande betydelse att medlemsstaterna särskilt bedömer mervärdet av denna typ av stöd.

I rapporten kritiseras även fondens utdragna godkännandeförfaranden. Den senaste tidens reformer har emellertid inneburit ett snabbare förfarande och många medlemsstater inleder genomförandet av åtgärderna så snart de har att skickat in ansökan till kommissionen.

En av revisionsrättens rekommendationer var att EU-institutionerna skulle överväga att anpassa Europeiska socialfondens ramar som ett alternativ till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Många av de skäl som anförs till stöd för detta argument behandlas dock i den nya förordningen, t.ex. tidslinjer.

• [1]  Förordning (EU) nr 1927/2006, artikel 3.
• [2]  Artikel 7.1.

YTTRANDE från budgetutskottet (25.5.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014
(2015/2284(INI))

Föredragande av yttrande: Jean-Paul Denanot

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att finansiering via Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) kan stödja eller komplettera medlemsstaternas sysselsättnings- och socialpolitiska insatser men att den inte kan ersätta de nationella myndigheternas huvuduppgifter och huvudansvar och därför inte bör fungera som kompensation för nationella inkomstsystem för arbetstagare. Parlamentet erinrar även om att medlemsstaterna har ett ansvar att medfinansiera fonden enligt de villkor som ställs upp av den nationella lagstiftningen och en skyldighet att genomföra fondens budget på ett ändamålsenligt sätt.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att fonden är ett användbart instrument genom vilket EU erbjuder stöd till och uttrycker sin solidaritet med arbetstagare och hjälper arbetslösa tillbaka till arbetslivet och vars mål är att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla och till varaktig sysselsättning i Europa. Parlamentet menar dock att det finns ett stort utrymme för förbättringar inom ramen för fonden. I synnerhet skulle fonden kunna ge mer valuta för pengarna och vara mer resultatinriktad. Parlamentet anser att fonden bör fortsätta att användas bortom den fleråriga budgetramen under nästa programperiod.

3.  Europaparlamentet anser att medfinansieringsandelen på 60 % inte bör ökas.

4.  Europaparlamentet konstaterar att 20 medlemsstater under perioden 2007–2014 ansökte om totalt 542,4 miljoner euro för 131 insatser som riktades till 121 380 arbetstagare.

5.  Europaparlamentet konstaterar att fonden är tänkt som en mekanism som ger kortsiktigt stöd när det behövs snabba insatser. Parlamentet beklagar att den genomsnittliga godkännandetiden för stöd från fonden under åren 2007–2013 var 303 dagar. Kommissionens ansträngningar för att göra ansökningsprocessen smidigare välkomnas. Parlamentet menar att man skulle kunna spara minst två veckor genom att minska antalet officiella språk som ett förslag till beslut behöver översättas till, och betonar att alla ytterligare översättningar som eventuellt behövs kan göras av kommissionen vid ett senare tillfälle.

6.  Europaparlamentet noterar att åtta medlemsstater under perioden 2007–2014 inte utnyttjade det stöd som fanns att tillgå från fonden. Parlamentet uppmanar kommissionen att granska alla fall där bristande reglerings- eller förvaltningskapacitet eller andra hinder stått i vägen för användning av fonden och att föreslå åtgärder för att undanröja dessa hinder.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra genomförandet av fondens budget genom möjligheter till flexibilitet och effektivitet, med fokus på resultat, inverkan och mervärde, utan att detta äventyrar en lämplig och transparent användning av medlen och efterlevnad av reglerna. Parlamentet anser att ansökningsförfarandet bör påskyndas så att fonden kan bli mer effektiv för arbetstagare som blivit arbetslösa. Parlamentet är bekymrat över skillnaden mellan de resurser som begärs från fonden och de summor som återbetalas av medlemsstaterna, med ett genomsnittligt budgetgenomförande på endast 45 %. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ingående utreda orsakerna till den låga genomförandegraden och att föreslå åtgärder för att få bukt med befintliga flaskhalsar och säkerställa optimal användning av fonden. Parlamentet konstaterar att återanställningsgraden vid utgången av fondstödsperioden varierar kraftigt mellan 4 % och 86 %, och framhåller därför vikten av aktiva och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet noterar att utbetalningar från fonden i vissa medlemsstater konsekvent ger bättre resultat än i andra. Parlamentet föreslår att kommissionen ska fortsätta att ge vägledning och göra det möjligt för medlemsstaterna att utbyta bästa praxis avseende ansökningar om fondmedel och medlens användning, i syfte att säkerställa högsta möjliga återanställningsgrad för varje euro som spenderats.

8.  Europaparlamentet noterar att fonden enligt parlamentets utredningstjänst ger bäst EU‑mervärde när den används för att medfinansiera sådana tjänster för uppsagda arbetstagare som normalt inte finns vid medlemsstaternas arbetsförmedlingar och när dessa tjänster är inriktade på utbildning och omskolning i stället för på bidrag.

9.  Europaparlamentet gläds åt den nära nog 50-procentiga återanställningsgraden bland arbetstagare som erhållit stöd i samband med ansökningar som avslutades under 2013–2014. Parlamentet framhåller emellertid att fondmedlen bör ha en framåtblickande roll med sektorsspecifika förskottsfinansieringar, i syfte att garantera hållbar återanställning för de berörda arbetstagarna inom sektorer med potential.

10.  Europaparlamentet noterar fondens kortsiktiga karaktär och framhåller behovet av större synergier, additionalitet och samordning med ESF, Eruf och åtgärder som finansieras på regional och nationell nivå, i syfte att även understödja företag i svårighet under en jobbskapande övergångsfas. Parlamentet föreslår i detta syfte att fondansökningarna, i enlighet med medlemsstaternas traditioner och sedvänjor, skulle kunna utformas av de myndigheter som förvaltar strukturfonderna i varje medlemsstat, förutsatt att de regionala förvaltningsmyndigheterna har tillräckliga administrativa och ekonomiska resurser för detta. Parlamentet föreslår att fondansökningarna ska göras allmänt tillgängliga.

11.  Europaparlamentet konstaterar att högre kostnader för insatser enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden i många fall försvagar fondinvesteringarnas sammanlagda inverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med dessa kostnader genom att införa kostnadstak.

12.  Europaparlamentet är övertygat om att en mer omfattande tillämpning av undantaget från de trösklar som gäller för att komma i fråga, till förmån för små och medelstora företag, en förlängning av referensperioderna samt en möjlighet att räkna uppsagda arbetstagare som utför relaterade tjänster som uppsagda arbetstagare i referensföretaget bör övervägas noga från fall till fall, och man bör på alla sätt försöka begränsa snedvriden användning av fondens budgetanslag.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra det befintliga tekniska stödet till medlemsstaterna och förstärka kommunikationen med dem om fondens möjligheter för att öka användningen av fonden, och vill att medlemsstaternas ansökningar om ekonomiska bidrag från fonden och alla relevanta ärendehandlingar ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

14.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionens insatser för att hjälpa uppsagda arbetstagare inte blir synliga eftersom insatserna kommer i efterhand, efter de akuta arbetsmarknadssituationerna, och ofta som ett slags återbetalning av medlemsstaternas finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sin kommunikation med nationella och lokala fackföreningar och med den breda allmänheten för att ge bättre synlighet åt EU:s sociala insatser.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin halvtidsutvärdering av fonden inbegripa en särskild kvalitativ och kvantitativ analys av fondens stöd till ungdomar som varken arbetar eller studerar, särskilt med tanke på genomförandet av ungdomsgarantin och de nödvändiga synergierna mellan nationella budgetar, Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet. Efter denna analys bör undantaget för ungdomar som varken arbetar eller studerar förlängas till efter 2017.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra bedömningar av globaliseringens konsekvenser sektorsvis och att utifrån dessa ta fram förslag som uppmuntrar företagen att föregripa förändringarna i sektorn och att förbereda sina anställda innan man börjar med uppsägningar.

17.  Europaparlamentet tror att det finns ytterligare utrymme för förbättringar när det gäller att använda fonden till projekt som stöder entreprenörskap och företagsetablering. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka detta vidare.

18.  Europaparlamentet konstaterar att dess utredningstjänst hyser vissa betänkligheter mot metoderna för att beräkna fondens nytta. Parlamentet framhåller att det behövs ytterligare krav på resultatindikatorer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	23.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean Arthuis, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, José Manuel Fernandes, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Sophie Montel, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Urmas Paet, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Daniele Viotti, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Anneli Jäätteenmäki, Georgios Kyrtsos, Andrej Plenković, Ivan Štefanec, Nils Torvalds
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Laura Agea, Rainer Wieland

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (25.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014
(2015/2284(INI))

Föredragande av yttrande: Agnes Jongerius

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra grundliga förhands- och efterhandsbedömningar av konsekvenserna, bl.a. eventuella effekter på sysselsättningen, konkurrenskraften och ekonomin, inklusive små och medelstora företag, av alla handelsavtal och relevanta lagstiftningsinitiativ, och att samtidigt säkerställa effektiv förhandssamordning mellan GD Handel och GD Sysselsättning. Parlamentet anser att alla sektorer som fastställts som sårbara bör övervakas noga och vid behov bli föremål för lämpliga särskilda åtgärder, och att arbetsmarknadens parter, bl.a. företrädare för näringslivet och arbetstagare, och medlemsstater med verksamhet i högrisksektorer, bör informeras och få hjälp i ansökningsprocessen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är ett solidaritetsinstrument som inrättats för att stödja arbetstagare som blivit uppsagda till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln, såsom globalisering eller en finansiell och ekonomisk kris. Parlamentet uppmärksammar därför behovet av ett starkt samband mellan handels- och industripolitik eftersom handelsavtal kan göra europeiska företag mer konkurrensutsatta med möjliga negativa effekter för sysselsättningen, och behovet av en gemensam industristrategi.

3.  Europaparlamentet påminner om kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497), i vilket kommissionen konstaterar att handelsavtal kan innebära störningar för vissa regioner och arbetstagare om den nya konkurrensen blir alltför intensiv, och att fonden är ett betydelsefullt verktyg som ger viktigt stöd åt samhällen som drabbats av förlorade arbetstillfällen, exempelvis företagsnedläggningar i EU till följd av internationell konkurrens.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med tanke på att fonden har öppnats för nya sektorer, att utifrån dessa konsekvensbedömningar och tillsammans med arbetsmarknadens parter, inklusive företrädare för näringslivet och arbetstagarna, utarbeta strategier för en proaktiv hållning till de planerade förändringarna på arbetsmarknaden. Parlamentet anser således att fondens finansiering, marknadsföring och enkla beslutsprocesser samt samordningen med andra EU-fonder bör bedömas för att tillgodose de behov som kan uppstå till följd av dessa strategier.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samrådsdirektivet. Parlamentet betonar att arbetstagarnas företrädare och fackföreningar bör informeras i tid om alla planer på omstruktureringar eller nedläggningar av fabriker till följd av handelseffekter, så att förhandlingar om en lämplig social handlingsplan på lika villkor och med lika tillgång till information kan äga rum. Parlamentet anser att man på detta sätt bör se till att företagen tar sitt fulla ansvar.

6.  Europaparlamentet uppmanas att organisera regelbundna gemensamma utfrågningar inom utskotten INTA och EMPL för att bidra till förbättrad samordning mellan, och övervakning av, handelspolitiken och fonden.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sänka tröskeln för stödberättigande, som för närvarande är satt till 500 uppsägningar, vilket betyder att det i praktiken endast är stora företag – ofta lönsamma på global nivå – som är stödberättigade. För att anställda vid mindre företag i sektorer som är direkt drabbade av globaliseringens effekter ska få stöd anser parlamentet att tröskeln bör sänkas till 100 uppsägningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte bara stödja de anställda vid företag som berörs av uppsägningsplaner, utan personer inom alla drabbade sektorer, inklusive underleverantörer. Kommissionen uppmanas att visa större flexibilitet och följsamhet i användningen av fonden. Parlamentet beklagar att de belopp som avsatts i fonden alltför ofta måste betalas ut i förskott av medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dirigera om fonden till små och medelstora företag, som är av central betydelse för ett dynamiskt europeiskt näringsliv.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att främja de bestämmelser som syftar till en modernisering av handelspolitiska skyddsåtgärder, så att de blir snabbare, effektivare och mer tillgängliga, även för små och medelstora företag. Parlamentet understryker att effektiva och reformerade handelspolitiska skyddsåtgärder skulle förhindra att fonden utnyttjades för andra länders sociala dumpning, miljödumpning eller prisdumpning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samtidigt genomföra en strategi till stöd för en gemensam industri- och investeringspolitik och att stärka Europas handelspolitiska skyddsåtgärder.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att endast bevilja marknadsekonomisk status till tredje parter då de uppfyller kommissionens fem kriterier. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att införa en tydlig och effektiv strategi för frågor om beviljande av marknadsekonomisk status för tredjeländer i syfte att bevara konkurrenskraften för EU:s näringsliv och fortsätta kämpa för att motverka alla former av illojal konkurrens.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förlänga undantaget för ungdomssysselsättningsinitiativet efter 2017.

13.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att hela poängen med fonden är att hjälpa människor som har blivit av med sina jobb till följd av en mer öppen handel. Parlamentet anser att en viktig uppgift för fonden är att minska konsekvenserna av handelstvister och se till att de bördor som följer av gemensamma politiska beslut på EU-nivå delas mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att garantera stöd till anställda och företag som drabbats av handelskonflikter. Parlamentet föreslår vidare att en snabbmekanism införs för att behandla ansökningar som gäller handelskonflikter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	21.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 4 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Arena, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, Marine Le Pen, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Hannu Takkula
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Klaus Buchner, Danuta Maria Hübner, Agnes Jongerius, Sander Loones, Bolesław G. Piecha, Frédérique Ries, Fernando Ruas, Lola Sánchez Caldentey, Judith Sargentini, József Szájer, Marita Ulvskog, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Laura Agea, Rosa D’Amato, Emilian Pavel, Maurice Ponga, Marco Valli, Axel Voss

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (28.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014
(2015/2284(INI))

Föredragande av yttrande: Marco Valli

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

−  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[1],

−  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (den nya fondförordningen)[2],

−  med beaktande av kommissionens rapport av den 22 juli 2015 om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2013 och 2014 (COM(2015)0355),

−  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, med kommissionens svar[3] (revisionsrättens rapport), och av följande skäl:

A.  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att stödja arbetstagare som blivit uppsagda till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln.

B.  Enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1309/2013 ska kommissionen vartannat år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för parlamentet och rådet om fondens verksamhet under de föregående två åren.

C.  Fonden utformades för att man skulle komma till rätta med kortvariga och tillfälligt akuta situationer, till skillnad från Europeiska socialfonden (ESF) som också ger stöd till uppsagda arbetstagare, men vars syfte är att få bukt med långvariga strukturella obalanser, huvudsakligen genom program för livslångt lärande.

1.  Europaparlamentet konstaterar att det sammanlagda godkända stödet från fonden från dagen för den första ansökan till september 2015 uppgick till 545 EUR miljoner från unionsbudgeten och till omkring 390 EUR miljoner från medlemsstaternas budgetar för totalt 139 godkända ansökningar från medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet anser att fonden måste utnyttjas mer för att förhindra och hantera utlokaliseringar och för att vidta åtgärder i samband med sektoriella kriser som orsakats av fluktuationer i priser och i den globala efterfrågan.

3.  Europaparlamentet konstaterar att såsom anges i revisionsrättens rapport kunde nästan alla arbetstagare som var berättigade till stöd få del av individanpassade åtgärder från fonden. Parlamentet ser att de tjänster som erbjöds de potentiella stödmottagarna i regel var anpassade efter deras behov, och därför hade störst chans att ge resultat. Parlamentet noterar dessutom att stöd från fonden oftast var väl samordnat med ESF-åtgärder och nationella arbetsmarknadsåtgärder eftersom befintliga åtgärder kompletterades med extra åtgärder från fonden som hade utformats specifikt för att tillgodose arbetstagarnas behov.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fonden tillgodoser egenföretagares specifika behov. Parlamentet framhåller att utlokalisering och andra effekter av globaliseringen, såsom delningsekonomin och robotteknik påverkar viktiga sektorer i den europeiska ekonomin där antalet egenföretagare stadigt ökar.

5.  Europaparlamentet påpekar att i vissa ärenden fick inte uppsagda arbetstagare som tidigare varit anställda hos underleverantörer till ett berört företag stöd från fonden. Parlamentet erkänner kommissionens förklaring att underleverantörernas berörda arbetstagare aldrig avsiktligt har uteslutits eftersom kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, strävar efter att hitta en rimlig balans mellan full täckning och den tid det tar att förbereda och skicka in en ansökan. Parlamentet noterar att kommissionen bör lämna närmare uppgifter om de sektorer där arbetstagarna förväntades hitta sysselsättning och om huruvida den utbildning som erbjöds var anpassad till de ekonomiska framtidsutsikterna och arbetsmarknadens behov i de regioner som berördes av uppsägningarna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sänka tröskeln för berättigande till stöd från fonden, som för närvarande ligger på 500 uppsägningar, till 100 uppsägningar för medelstora företag och 50 uppsägningar för små företag så att stödet når arbetstagare som är anställda i små och medelstora företag, vilka generellt sett drabbas mest av globaliseringens effekter.

7.  Europaparlamentet konstaterar att även om ESF inte förväntas hantera oförutsägbara händelser kan alla åtgärder enligt fondförordningen också vidtas inom ESF. Parlamentet noterar att de främsta skälen till att vissa medlemsstater föredrar att använda ESF i stället för fonden är att medfinansieringssatsen inom ESF är högre, att genomförandet av ESF går snabbare, att det saknas förfinansiering från fonden, att förfarandet för att godkänna medel ur fonden är långdraget och att villkoren vad gäller fonden är striktare.

8.  Europaparlamentet noterar att i många fall har medlemsstaterna svårt att bevisa att massuppsägningarna uppfyller fondens insatskriterier, något som är ännu svårare om det är flera små och medelstora företag inblandade. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att åtgärda de brister som nämns ovan för att fonden ska vara ett gångbart alternativ för uppsagda arbetstagare.

9.  Europaparlamentet anser att kvaliteten och tillgängligheten på uppgifter om återintegrering påverkades negativt av ett antal olika faktorer. Parlamentet understryker att medlemsstaterna generellt sett inte fastställde kvantitativa mål om återintegrering, och att de offentliga eller privata arbetsförmedlingarna i vissa fall inte gjorde någon systematisk skillnad mellan fonden, ESF och andra nationella åtgärder när de samlade in uppgifter om återintegrering. Parlamentet uppmanar kommissionen att varje år lämna en fullständig bedömning av de resultat som uppnåtts i varje insats från fonden, och att lämna uppgifter om de ansökningar till fonden som inte godkänts av kommissionen och ange skälen till varför de inte godkänts.

10.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas myndigheter inte var tvungna att göra någon skillnad mellan aktiva arbetsmarknadsåtgärder, såsom utbildning och starta eget-bidrag, och försörjningsstöd till avlönade arbetstagare. Parlamentet noterar dessutom att eftersom det saknas specifik information som skulle göra det möjligt, för att kunna mäta effekten av fonden, att identifiera projekt som medfinansierats av ESF och som faktiskt hade kunnat uppfylla insatskriterierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka frågan och att utarbeta en rapport om antalet och räckvidden av de ESF-projekt som uppfyllt fondens insatskriterier.

11.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har förbättrat fondens databas där kvantitativa uppgifter om fondärenden registreras för statistiska ändamål, vilket gör det lättare för medlemsstaterna att lämna in ansökningar och för kommissionen att analysera och jämföra uppgifter om fondärenden. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen integrerat fonden i det gemensamma systemet om delad förvaltning, vilket bör leda till mer korrekta och fullständiga ansökningar och till att ytterligare minska den tid det tar för en ansökan som lämnas in av en medlemsstat att antas av parlamentet och rådet. Parlamentet noterar att för att åstadkomma transparens och demokratisk redovisningsskyldighet skulle kommissionen ha garanterat allmänheten tillgång till samtliga handlingar som rör fondärenden.

12.  Europaparlamentet konstaterar att fondens ansökningsformulär inte innehåller några uppgifter om företag vars anställda har berörts av fondrelaterade åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla närmare uppgifter och att bedöma huruvida nedläggningar och/eller uppsägningar orsakas av att företag utlokaliserar sin produktion till tredje länder eller till andra medlemsstater med en aggressiv skattepolitik vars syfte är att locka till sig investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa ett instrument som tvingar de företag som flyttar sin produktion utanför EU att bidra till en återanställning av arbetstagare som sagts upp.

13.  Europaparlamentet anser att fonden snabbt bör kunna ge ekonomiskt stöd för att maximera dess effekt, så att de berörda arbetstagarna kan dra nytta av de finansierade åtgärderna så snart som möjligt efter uppsägningen. Parlamentet framhåller att enligt revisionsrättens rapport är den genomsnittliga tiden för ett förfarande för att godkänna stöd från fonden 41 veckor. Parlamentet konstaterar att kommissionen försöker att minimera förseningar där det är möjligt. Parlamentet noterar vidare att enligt gällande bestämmelser kan vissa delar i förfarandet inte förkortas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om ändringar i dess e-ansökningar och e-blanketter har bidragit till att förkorta förfarandet för stöd från fonden.

14.  Europaparlamentet noterar kommissionens uttalande om att fondförordningen inte innehåller kvantitativa mål om återintegrering, och att de olika åtgärderna från fonden kan utvärderas på andra sätt. Parlamentet betonar att det har varit svårt att tydligt utvärdera hur framgångsrikt instrumentet har varit och hur det som enda instrument har bidragit till en återintegrering av arbetstagare. Parlamentet påpekar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster som medfinansierats av fonden bör vägas mot andra åtgärder och komplettera dessa för att skapa ett europeiskt mervärde med klara och tydliga fördelar för unionen och dess invånare.

15.  Europaparlamentet påminner om att det ekonomiska stödet från fonden i första hand bör inriktas på aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är avsedda att snabbt återintegrera stödmottagarna i varaktig sysselsättning, antingen inom den sektor där de tidigare varit verksamma eller i någon annan sektor. Parlamentet konstaterar att åtgärder som ger arbetstagare försörjningsstöd identifierades i alla de granskade ärenden som angavs i revisionsrättens rapport, och att dessa stödåtgärder representerade 33 % av de kostnader som ersattes inom alla fondärenden. Parlamentet understryker att den nya fondförordningen minskar kostnaderna för särskilda tidsbegränsade åtgärder, såsom stöd till arbetssökande och rekryteringsincitament för arbetsgivare, till 35 % av de totala kostnaderna för det samordnade paketet, och att de åtgärder som stöds av fonden inte är avsedda att ersätta passiva sociala skyddsåtgärder som medlemsstaterna erbjuder genom sina nationella system.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	20.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Dennis de Jong, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Verónica Lope Fontagné, Dan Nica, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Bart Staes, Michael Theurer, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Richard Ashworth, Caterina Chinnici, Cătălin Sorin Ivan, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Julia Pitera, Miroslav Poche, Patricija Šulin
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Georg Mayer

• [1]  EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
• [3]  EUT C 182, 27.6.2013, s. 3.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (20.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014
(2015/2284(INI))

Föredragande av yttrande: Tamás Deutsch

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att det framgått av utvärderingarna av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att insatserna via fonden påverkas av sådana faktorer som utbildnings- och kvalifikationsnivåerna hos de arbetstagare som utgör målgrupp, liksom också av de ifrågavarande arbetsmarknadernas absorptionsförmåga och mottagarländernas BNP. Parlamentet framhåller att sådana faktorer mestadels påverkas av långsiktiga åtgärder som effektivt kan stödjas via de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet påpekar att man i samband med stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter alltid måste ta hänsyn till dessa faktorer och till den lokala arbetsmarknadssituationen, och samtidigt se till att stödet betalas ut så snabbt som möjligt efter att ansökan gjorts. Parlamentet beklagar de dröjsmål med genomförandet och de flaskhalsar som förorsakas av att vissa av åtgärderna via Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är så oflexibla, och av att det saknas nationell lagstiftning, och betonar att stödet via fonden måste bli mer flexibelt.

2.  Europaparlamentet noterar att det tematiska området och insatsområdena för ESI-fonderna (framför allt ESF) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter visserligen ofta liknar varandra, men att den sistnämnda fonden inrättats för att möjliggöra snabba ingripanden i situationer som kan tänkas uppstå, medan ESI-fonderna har program som sträcker sig över flera år. Parlamentet konstaterar att ökade synergier mellan Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och ESI-fonderna är en viktig förutsättning för snabbare och effektivare resultat. Parlamentet understryker att ESI-fonderna, genom att stimulera investeringar, total tillväxt och sysselsättningsskapande, bör kunna följa upp de åtgärder som genomförts inom områden som stöds av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Parlamentet understryker att insatserna via Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör samordnas med befintliga EU-program, såsom ungdomssysselsättningsinitiativ, nationella program och strategier och privata källor, för att hjälpa arbetssökande att få anställning och främja företagandet, särskilt i de regioner och sektorer som redan drabbats svårt av globaliseringens negativa effekter eller strukturomvandling av ekonomin. Parlamentet oroar sig över att det inte gjorts någon utvärdering av hur effektiv och ändamålsenlig Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är, och efterlyser en grundligare översikt av stödet och hur det används i vissa medlemsstater.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med genomförandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, bland annat i nästa rapport och i eventuella förslag, ge information om vad slags arbeten de personer fått som återinträtt på arbetsmarknaden och om kvaliteten på dessa arbeten, liksom om trenden på medellång och lång sikt i fråga om hur många som kunnat återinträda på arbetsmarknaden tack vare insatser via denna fond. Parlamentet vill att fondens effektivitet ska mätas utgående från anställning och omskolning bland stödmottagarna, och att det tydligare ska anges inom vilka sektorer arbetstagare sannolikt kommer att få anställning, samt om den utbildning de erbjuds är lämplig med tanke på de ekonomiska utsikterna och arbetsmarknadens behov i de uppsägningsdrabbade regionerna. Parlamentet uppmanar mot bakgrund av detta dessutom kommissionen att ta hänsyn till framtida arbetsmarknadsutsikter, särskilt inom framtidsinriktade sektorer, och till vilka färdigheter som faktiskt efterfrågas, när kommissionen fastställer de åtgärder som ska stödjas via fonden, och att i sina rapporter och utvärderingar ingående undersöka hur detta krav har uppfyllts. Parlamentet vill såväl att man ingående undersöker vad de stödansökande medlemsstaterna väntar sig, som att man funderar på vad det är som avhåller medlemsstater från att ansöka om stöd, trots att behov föreligger, samt vad man skulle kunna göra för att anpassa gränsvärdena för bidragsberättigande.

4.  Europaparlamentet påpekar att man i samråd med arbetsmarknadens parter och de regionala myndigheterna måste utarbeta ett samordnat paket av individanpassade tjänster för arbetstagare.

5.  Europaparlamentet anser det därför av yttersta vikt att resurser inriktas på investeringar som bidrar till tillväxt och sysselsättning, utbildning, färdigheter, arbetstagares geografiska rörlighet och förhållandena på arbetsmarknaden, för att motåtgärderna mot krisens inverkningar ytterligare ska konsolideras. Parlamentet välkomnar här att forskning och innovation förefaller vara det område dit de flesta resurserna ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) fördelats under den innevarande programperioden.

6.  Europaparlamentet betonar att man måste få Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att användas mer genom att gynna efterfrågan från medlemsstaterna, något som kommer att kräva utökade anslag till fonden och ökad medfinansiering från EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en höjning av det maximala stödet från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter från 60 % till 85 % i sådana regioner, där den sammanlagda arbetslösheten är avsevärt högre än landsgenomsnittet. Parlamentet beklagar att kommissionen i sina utvärderingar av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inte gjort någon regionbaserad analys, som skulle ha gett en bild av fonden används i regioner där arbetslösheten redan är avsevärt hög eller där den strukturella arbetslösheten i den sektor som får stöd är det. Parlamentet uppmanar likaså med kraft medlemsstaterna att ge regionerna mer att säga till om i samband med ansökningarna om stöd.

7.  Europaparlamentet erinrar om att ESI-fonderna avsevärt bidragit till att uppväga krisens ekonomiska och sociala effekter, att dämpa de negativa inverkningarna av globaliseringen, samt till att främja de långsiktiga målen om hållbar sysselsättning och tillväxt. Parlamentet framhåller att man bör ge företräde åt integrerade arbetssätt som bygger på flerfondsprogram, för att problemen med uppsägningar och arbetslöshet ska kunna åtgärdas på ett hållbart sätt, med hjälp av en ändamålsenlig resursallokering och närmare samordning och synergier, framför allt mellan ESF och Eruf. Parlamentet är fast övertygat om att en integrerad strategi för flerfondsprogram skulle minska utlokaliseringsrisken och skapa ett gynnsamt läge för att industriproduktionen återvänder till EU.

8.  Europaparlamentet anser att en effektiv resursallokering innebär att man följer subsidiaritetsprincipen och inte dubblerar stöd som med större fördel kan ges av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen med tanke på detta att se till att direkta kontantutbetalningar från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter varken träder i stället för eller kompletterar nationella arbetslöshetsunderstöd, samt att ytterligare beakta rekommendation 2 i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2013.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten kan ta del av alla dokument som berör fall med anknytning till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för att beslutsfattandet och understödjandet på det hela taget ska ske med större insyn.

10.  Europaparlamentet konstaterar att innovation och resurseffektivitet är utslagsgivande för industriell förnyelse och ekonomisk diversifiering, något som i sin tur är väsentligt för att man ska kunna motverka strukturförändringarnas effekter inom de regioner och sektorer som drabbats hårdast av globaliseringen eller av den ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet erinrar om vilken roll smarta strategier för specialisering kan spela i detta sammanhang.

11.  Europaparlamentet oroar sig dock dels för att innovativiteten både förbättras så långsamt och för att den varierar så starkt mellan olika regioner, dels för de svagheter som i olika medlemsstater konstaterats i genomförandet av smarta strategier för specialisering. Parlamentet noterar här sådana initiativ från kommissionen som de tematiska plattformarna för smart specialisering och de europeiska strategiska klusterpartnerskapen för smart specialisering, och uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet om genomförandet av dem.

12.  Europaparlamentet beklagar att det i medeltal inte finns fler än 5 procent egenföretagare bland alla dem som kommit in i förvärvslivet på nytt tack vare stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Parlamentet erinrar här om att stödet från ESI-fonderna måste användas och programplaneras på ett sådant sätt att egenföretagande, företagaranda och företagsgrundande i högre grad kommer att uppfattas som något positivt och deras inneboende möjligheter förbättras, samt att tyngdpunkten bör förläggas till att det skapas nya tjänster, framför allt på landsbygden, eftersom man där inte hunnit lika långt med detta som i städerna.

13.  Europaparlamentet konstaterar att det i dag krävs att 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda av ett enda företag för att det ska gå att ansöka om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Små medlemsstater har det svårare än stora medlemsstater att nå upp till detta gränsvärde. Därför bör dagens minimigränsvärde stämma överens med de nationella sysselsättningsgraderna och inte begränsas till en viss kvot.

14.  Europaparlamentet konstaterar att det ibland händer, då stöd utbetalas ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, att antalet berörda stödmottagare är för litet, jämfört med det sammanlagda antalet stödberättigade. Följden blir då att de utbetalade stödmedlen inte får hela den positiva inverkan på det lokala eller regionala planet som de hade kunnat få.

15.  Europaparlamentet uppmanar unionens institutioner och nationella, regionala och lokala myndigheter att göra insatserna från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så effektiva som möjligt och bidra till att uppsagda arbetstagare snabbt kan återinträda på arbetsmarknaden, genom att förenkla och påskynda beslutsprocessen och se till att stödmottagarna hinner få sina utbetalningar av fondmedel i tid, mot bakgrund av att den genomsnittsliga tidsåtgången för godkännande av en ansökan om stöd från fonden, nämligen 303 dagar, alltså 10 månader, snabbt måste förkortas, för att fondens åsyftade verkan ska bli så stor som möjligt. Här måste medlemsstaterna ovillkorligen få förstärkt kapacitet för att de snabbare och effektivare ska kunna sammanställa ansökningar.

16.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som främjar företagande, i form av starta eget-bidrag, incitament till företagande och tjänster för nya företagare. Parlamentet anser att sådana åtgärder blir till större nytta om de erbjuds deltagarna som en kombinerad lösning.

17.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter lyckats bra med stödmottagare som inte fyllt 25 år. Däremot har fonden inte lyckats med stödmottagare som är äldre än 55 år. Parlamentet uppmanar till en förbättring av de metoder som fonden tillämpar på äldre stödmottagare, och vill att det uppmuntras till att fonden används för att få ungdomar att återinträda på arbetsmarknaden.

18.  Europaparlamentet beklagar att det ibland händer, i samband med åtgärder som får stöd ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, att åtgärder av de slag som omfattas av artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1309/2013, alltså förberedande åtgärder samt förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering, står för en relativt stor del av de sammanlagda kostnaderna, vilket leder till att investeringar från EU går till administrativa förfaranden, i stället för att inriktas på ett större antal stödmottagare.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det ibland händer, när åtgärder genomförs med stöd av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, att insatskriterierna enligt artikel 4.1 och 4.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 blir alltför flexibla, vilket blir till skada för tydligheten när det gäller detta stödinstruments mål, både lokalt och regionalt.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna sammanställer statistik om vilka arbetstillfällen som kan komma att gå förlorade bland män och kvinnor, för att fastställa hur fondmedlen bäst bör användas.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de verksamheter som får stöd och att erinra sig att man måste se till, både att de mest utsatta stödmottagarna inte går miste om resurser och att resurserna används så effektivt som möjligt.

22.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen stöder medlemsstaternas arbete med att utveckla innovativa åtgärder och program för att medlemsstaterna ska kunna dra större nytta av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	19.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 5 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg, Jens Nilsson, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Derek Vaughan, Kerstin Westphal
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniel Buda, Salvatore Cicu, Viorica Dăncilă, Andor Deli, Ivana Maletić, Maurice Ponga, Davor Škrlec

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (25.4.2016)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014
(2015/2284(INI))

Föredragande av yttrande: Vilija Blinkevičiūtė

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som tillhör unionens grundläggande värden och som står inskrivna i Europa 2020-strategin, bör säkerställas och främjas vid genomförandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

B.  Kvinnor har högre återanställningsgrad än män, men återanställningarna bland kvinnor är oftast tillfälliga och instabila på grund av deras skyldigheter att ta hand om familjemedlemmar samtidigt som de letar efter nytt jobb och/eller deltar i omskolning, och på grund av brist på prismässigt överkomlig och högkvalitativ omsorg för barn och sjuka.

C.  Kvinnor är oproportionerligt hårt drabbade av krisen och åtstramningspolitiken.

1.  Europaparlamentet konstaterar att variationerna i könsprofilen hos fondens stödmottagare, av vilka kvinnor i genomsnitt utgör 33 % och män 67 %, beror på sektorn och på huruvida den är mans- eller kvinnodominerad[1].

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den särskilda situationen för kvinnor och att på så vis i möjligaste mån se till att stödet från fonden gagnar kvinnor och män i lika hög grad.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att behålla bestämmelserna om bidrag till vårdare i den nuvarande förordningen om fonden för att möjliggöra stöd för kvinnor med vårdansvar[2]. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder inte får fungera som ersättning för medlemsstaternas skyldigheter. Parlamentet poängterar att medlemsstaterna och arbetsgivarna måste utveckla flexibla arbets- och utbildningsförhållanden som möjliggör delat omsorgs- och föräldraansvar mellan könen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter om hur mycket av stödet från fonden som har tilldelats i form av bidrag till vårdare i enlighet med artikel 7.1 b i den nuvarande förordningen om fonden och om hur det påverkar kvinnliga stödmottagares återanställningsgrad.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa återanställningsåtgärderna i lokalsamhällen där massuppsägningar har ägt rum så att man undviker att människor flyttar iväg och lämnar kvar familjen och/eller barnen. Detta är särskilt viktigt för kvinnliga uppsagda arbetstagare som kanske är mindre geografiskt rörliga på grund av vårdansvar i familjen.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den genomsnittliga andelen egenföretagare uppgår till 5 % av samtliga fall av fondstöd, och uppmanar kommissionen att fastställa åtgärder som en del av fonden för att främja och stödja företagande och särskilt uppmuntra kvinnligt och socialt företagande. Parlamentet framhåller betydelsen av företagarutbildning och livslångt lärande i detta sammanhang, särskilt nätverk för mentorskap och samverkan. Parlamentet framhåller på nytt potentialen i socialt företagande, kooperativ, ömsesidiga bolag och alternativa företagsmodeller när det gäller att ge kvinnor ekonomisk egenmakt och främja social inkludering. Parlamentet erinrar om att fonden måste prioritera program som hjälper kvinnor och flickor att ta sig in på traditionellt mansdominerade områden, såsom IKT, naturvetenskap, matematik, ingenjörsvetenskap och teknik (STEM med en engelsk förkortning), och att STEM-sektorerna tillsammans med konstindustrin och den kreativa industrin (STEAM, där A står för engelskans ”art”) har stor potential i fråga om innovation och ökad kvinnlig representation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och arbetsgivarna att lägga stor vikt vid att inkludera kvinnor och flickor, i synnerhet unga som inte studerar, i fondens STEM- och STEAM-program.

7.  Europaparlamentet understryker att stödet från fonden har bidragit positivt till att ta tag i betydande sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem, öka den sociala sammanhållningen och göra det möjligt för människor att åter komma i arbete, och att det på så vis bidrar till hushållens inkomster eller hjälper människor att förbli aktivt arbetssökande och undvika negativa arbetslöshetsfällor. Parlamentet konstaterar vidare att återanställning förhindrar arbetskraftsflykt och påtvingad rörlighet. Parlamentet framhåller att stödet från fonden även bör bidra till att skapa hållbara, anständiga arbetstillfällen. Parlamentet poängterar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt unga kvinnor.

8.  Europaparlamentet beklagar att det saknas könsuppdelade data i utvärderingen av hur det går med genomförandet av fonden på medlemsstatsnivå och uppmanar därför medlemsstaterna att samla in data ur ett könsperspektiv.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera fondens budget för att kunna bedöma konsekvenserna på längre sikt för fondens stödmottagare, särskilt med avseende på könsprofilen.

10.  Europaparlamentet uppmanar behöriga regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer att samordna insatserna bland arbetsmarknadens aktörer för att förbättra tillgången till fondstöd vid framtida uppsägningar. Vidare manar parlamentet till närmare samarbete mellan arbetsmarknadens parter i övervakningen och utvärderingen av fonden, och vill framför allt att de uppmuntrar företrädare för kvinnliga intressenter så att mer uppmärksamhet ägnas åt könsaspekter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	19.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Marijana Petir, Pina Picierno, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rosa Estaràs Ferragut, Kostadinka Kuneva, Constance Le Grip, Evelyn Regner, Marc Tarabella
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Julia Reid, Marco Zanni

• [1]  Efterhandsutvärdering av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – slutrapport, generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen, augusti 2015.
• [2]  Artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006, EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	21.6.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laura Agea, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Javi López, Morten Løkkegaard, Thomas Mann, Dominique Martin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Yana Toom, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniela Aiuto, Georges Bach, Lynn Boylan, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Joachim Schuster, Csaba Sógor, Neoklis Sylikiotis, Flavio Zanonato, Gabriele Zimmer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Paul Tang

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48	+
PPE-gruppen   S&D-gruppen: ECR-gruppen ALDE-gruppen: GUE/NGL-gruppen Verts/ALE-gruppen EFDD-gruppen ENF-gruppen NI	Georges Bach, David Casa, Danuta Jazłowiecka, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Csaba Sógor, Romana Tomc Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Joachim Schuster, Paul Tang, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato Arne Gericke, Czesław Hoc Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Marian Harkin, Morten Løkkegaard, Yana Toom, Renate Weber Lynn Boylan, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Gabriele Zimmer Terry Reintke, Tatjana Ždanoka Laura Agea, Daniela Aiuto, Tiziana Beghin Mara Bizzotto, Dominique Martin Lampros Fountoulis

0	-

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster