Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Enligt artikel 1.2 i beslut (EU) 2015/1601 ska kommissionen fortlöpande granska situationen avseende tillströmning i stor skala av tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna. Kommissionen bör när så är lämpligt lägga fram förslag om ändring av det beslutet för att ta hänsyn till utvecklingen av situationen på plats och dess påverkan på omplaceringsmekanismen, samt växande påfrestningar i medlemsstaterna, särskilt i medlemsstater som ligger i frontlinjen.

utgår

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3a)  I artikel 4.1 c i beslut (EU) 2015/1601 anges att 54 000 sökande bör omplaceras. Omplacering definieras på följande sätt i artikel 2 e i beslutet: överföring av en sökande från den medlemsstats territorium som är ansvarig för prövningen av ansökan om internationellt skydd till omplaceringsmedlemsstatens territorium. Omplacering omfattar inte vidarebosättning eller inresa till en medlemsstats territorium för personer från tredjeländer som är i behov av internationellt skydd.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Den 7 mars enades EU:s stats- och regeringschefer om en rad principer som ska ligga till grund för ett avtal med Turkiet, däribland att för varje syrier som återtas av Turkiet från de grekiska öarna vidarebosätta en annan syrier från Turkiet i EU:s medlemsstater inom ramen för gällande åtaganden. Dessa principer vidareutvecklades i kommissionens meddelande om de nästa operativa stegen i samarbetet mellan EU och Turkiet på migrationsområdet, där åtgärder för att överföra vissa åtaganden enligt befintliga beslut om omplacering till det så kallade 1:1-systemet efterlystes, i synnerhet samtliga eller några av de 54 000 personer som ännu inte kunnat omplaceras.

(4)  Den 7 mars enades EU:s stats- och regeringschefer genom ett uttalande om en rad principer som ska ligga till grund för ett avtal med Turkiet, däribland att för varje syrier som återtas av Turkiet från de grekiska öarna vidarebosätta en annan syrier från Turkiet i EU:s medlemsstater inom ramen för gällande åtaganden. Detta 1:1-system bör genomföras med målet att skydda syrier som flyr undan krig och förföljelse, med fullt beaktande av rätten att söka asyl och principen om non-refoulement i enlighet med unionslagstiftningen, Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 och protokollet till denna av den 31 januari 1967 angående flyktingars rättsliga ställning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)   Vidarebosättning, inresetillstånd av humanitära skäl eller andra former av laglig inresa från Turkiet enligt nationella och multilaterala system skulle lätta migrationstrycket på de medlemsstater från vilka omplacering ska göras enligt beslut (EU) 2015/1601 genom att tillhandahålla säkra och lagliga inresevägar till unionen och motverka irreguljära inresor. Därför bör medlemsstaternas ansträngningar att visa solidaritet genom att tillåta syriska medborgare i tydligt behov av internationellt skydd att resa in på landets territorium från Turkiet beaktas med avseende på de ovannämnda 54 000 asylsökande. Det antal personer som en medlemsstat på detta sätt tar emot från Turkiet bör dras av från det antal personer som ska omplaceras till den medlemsstaten enligt beslut (EU) 2015/1601 i förhållande till dessa 54 000 sökande.

(5)  Storskalig vidarebosättning, inresetillstånd av humanitära skäl eller andra former av lagligt beviljad inresa från Turkiet enligt nationella och multilaterala system behövs för att lätta migrationstrycket på medlemsstaterna genom att tillhandahålla säkra och lagliga inresevägar till unionen och göra irreguljära inresor onödiga. Därför bör dessa åtgärder förlängas. Hittills har endast ett minimalt antal syriska flyktingar vidarebosatts till unionen. I sin resolution av den 12 april 2016 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU efterlyste parlamentet ett större antal säkrare vägar för laglig migration för asylsökande och flyktingar till unionen, bland annat en bindande och obligatorisk unionslagstiftningsstrategi om vidarebosättning, humanitära inreseprogram som inrättas av alla medlemsstater och en mer omfattande användning av humanitära viseringar. Dessa åtgärder bör komplettera de omplaceringssystem som antagits enligt besluten (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6a)  Enligt rådets direktiv 2003/86/EG1a bör åtgärderna avseende familjeåterförening antas i överensstämmelse med den skyldighet att skydda familjen och att respektera familjelivet som har stadfästs i en rad folkrättsliga instrument. Familjeåterförening är därför inte villkorad av annan unionspolitik, solidaritetsåtgärder eller brådskande åtgärder. Den bör alltid respekteras och främjas av medlemsstaterna.

___________________

1a Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Medlemsstaternas åtaganden inom ramen för det vidarebosättningssystem som överenskoms i slutsatserna från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 20 juli 2015 bör inte påverkas av detta beslut och bör inte beaktas i samband med deras skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1601. En medlemsstat som väljer att fullgöra sina skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1601 genom att tillåta inresa från Turkiet för syriska medborgare med hjälp av vidarebosättning får därför inte tillgodoräkna sig dessa ansträngningar i samband med sitt åtagande inom ramen för det vidarebosättningssystem som beslutades den 20 juli 2015.

(7)  Medlemsstaternas åtaganden inom ramen för det vidarebosättningssystem som överenskoms i slutsatserna från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 20 juli 2015 bör inte påverkas av detta beslut och bör inte beaktas i samband med deras skyldigheter enligt beslut (EU) 2015/1601.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)   För att åstadkomma en lämplig uppföljning av situationen bör medlemsstaterna varje månad rapportera till kommissionen om hur många syriska medborgare som beviljats inresa till deras territorium från Turkiet i enlighet med det föreliggande ändringsförslaget och ange enligt vilket system personen beviljats inresa – nationellt eller multilateralt – samt vilken typ av laglig inresa som ägt rum.

(8)  För att åstadkomma en lämplig uppföljning av situationen bör medlemsstaterna varje månad rapportera till kommissionen om hur många syriska medborgare som beviljats inresa till deras territorium från Turkiet, om vilket slags inresa som använts och om vilken typ av system som inresan omfattas av.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8a)  Vidarebosättning bör inte ske på bekostnad av omplacering. Båda är viktiga solidaritetsinstrument. Omplacering är en form av intern solidaritet mellan medlemsstaterna, medan vidarebosättning och humanitär inresa eller annat slags inresa är en form av extern solidaritet med de tredjeländer som hyser de flesta flyktingarna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8c)  Enligt färska uppgifter från UNHCR finns 53 859 personer som söker internationellt skydd för närvarande kvar i Grekland. Det stora flertalet av dem är syrier (45 %), irakier (22 %) och afghaner (21 %). Trots det minskade antalet anländande personer, och med tanke på den politiska karaktären hos uttalandet från EU:s stats- och regeringschefer av den 18 mars 2016 om samarbete med Turkiet, är det ytterst osäkert om den nuvarande minskningen av det antal asylsökande som anländer till Grekland kommer att hålla i sig. Flyktingarna kan också använda nya vägar, t.ex. vägen via centrala Medelhavsområdet till Italien, där UNHCR rapporterar en ökning på 42,5 % i antalet migranter som anländer via Libyen jämfört med samma period 2015. Därför förväntas behovet av omplaceringsplatser förbli stort.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8f)  Omplaceringsmedlemsstaterna måste fullständigt fullgöra sina skyldigheter enligt besluten (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 för att lindra trycket på de medlemsstater som ligger i frontlinjen. Omplaceringsmedlemsstaterna bör därför snabbt och väsentligt öka sina insatser för att bemöta den akuta humanitära situationen i Grekland och förhindra att situationen förvärras i Italien. Hittills har medlemsstaterna tillhandahållit endast 7 procent av omplaceringsplatserna. Per den 5 juni 2016 hade endast 793 personer från Italien och 2033 personer från Grekland faktiskt omplacerats. I sin första rapport om omplacering och vidarebosättning av den 16 mars 2016 påpekade kommissionen att medlemsstaterna måste uppnå en omplaceringsgrad på minst 5 680 personer i månaden för att uppfylla sina omplaceringsskyldigheter inom den tvååriga tidsfristen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8g)  Afghaner bör också vara berättigade till omplacering enligt beslut (EU) 2015/1601. Under 2015 nådde antalet asylansökningar ingivna av afghaner i unionen en hittills oöverträffad nivå på omkring 180 000, vilket innebär att afghaner var den näst största gruppen asylsökande till unionen 2015. De allra flesta afghaner anländer till Grekland. Många av dem är underåriga utan medföljande vuxen. De har särskilda skyddsbehov som Grekland på grund av det fortsatt akuta asyltrycket inte kan tillgodose. Den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan, med ett rekordantal terroristattacker och civila dödsfall 2015, har lett till en betydande ökning av antalet godkända asylansökningar från afghaner i unionen: från 43 % år 2014 till 66 % år 2015, enligt uppgifter från Eurostat.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Med hänsyn till situationens brådskande natur bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)  Detta beslut bör träda i kraft omedelbart, dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

-1.  I artikel 3 ska punkt 2 ersättas med följande:

2.  Omplacering enligt detta beslut ska tillämpas endast med avseende på sökande av en nationalitet för vilken andelen beslut om beviljande av internationellt skydd i förhållande till de beslut som fattats i första instans angående ansökningar om internationellt skydd enligt kapitel III i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU [13] enligt de senast tillgängliga uppdaterade kvartalsvisa unionsomfattande uppgifterna från Eurostat är 75 % eller högre. Vad gäller statslösa personer ska hänsyn tas till det land där vederbörande tidigare hade sin hemvist. Kvartalsvisa uppdateringar ska tas i beaktande endast med avseende på sökande som inte redan har identifierats som sådana sökande som kan omplaceras i enlighet med artikel 5.3 i detta beslut.”

“2.  Omplacering enligt detta beslut ska tillämpas endast med avseende på sökande med syrisk, irakisk, eritreansk eller afghansk nationalitet eller sökande med en nationalitet för vilken andelen beslut om beviljande av internationellt skydd i förhållande till de beslut som fattats i första instans angående ansökningar om internationellt skydd enligt kapitel III i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU [1] enligt de senast tillgängliga uppdaterade kvartalsvisa unionsomfattande uppgifterna från Eurostat är 75 % eller högre. Vad gäller statslösa personer ska hänsyn tas till det land där vederbörande tidigare hade sin hemvist. Kvartalsvisa uppdateringar ska tas i beaktande endast med avseende på sökande som inte redan har identifierats som sådana sökande som kan omplaceras i enlighet med artikel 5.3 i detta beslut.”

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I artikel 4 i beslut (EU) 2015/1601 ska följande punkt föras in som punkt 3a:

utgår

."3a.   Det faktum att en medlemsstat tillåter syriska medborgare att resa in på landets territorium från Turkiet enligt internationella eller multilaterala system för laglig inresa för personer som är i tydligt behov av internationellt skydd, utöver åtaganden enligt det vidarebosättningssystem som avses i slutsatserna från stats- och regeringschefernas möte i rådet den 20 juli 2015, ska leda till att den medlemsstatens åtaganden i fråga om omplacering av de sökande som avses i artikel 3.1 c sätts ner i motsvarande omfattning.

Artikel 10 ska i tillämpliga delar gälla för alla lagliga inresor som leder till en minskning av omplaceringsskyldigheten.

Medlemsstaterna ska varje månad rapportera till kommissionen om hur många personer som lagligen rest in på det sätt som avses i detta stycke, enligt vilket system inresan skett och vilken typ av laglig inresa som beviljats.”

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

1a.  I artikel 5 ska punkt 2 ersättas med följande:

2.  Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum och minst var tredje månad ange hur många sökande som snabbt kan omplaceras på deras territorium och tillhandahålla alla andra relevanta uppgifter.

“2.  Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum och minst var tredje månad ange hur många sökande som snabbt kan omplaceras på deras territorium och tillhandahålla alla andra relevanta uppgifter. Medlemsstaterna ska göra minst en tredjedel av sina omplaceringsplatser tillgängliga senast den 31 december 2016.”

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

1b.  I artikel 5 ska punkt 4 ersättas med följande:

4.  När omplaceringsmedlemsstaten har gett sitt godkännande ska Italien och Grekland med det snaraste i samråd med Easo fatta beslut om omplacering av varje identifierad sökande till en specifik omplaceringsmedlemsstat och meddela den sökande detta i enlighet med artikel 6.4. Omplaceringsmedlemsstaten får besluta att inte godkänna omplacering av en sökande endast om det finns sådana rimliga skäl för detta som avses i punkt 7 i den här artikeln.

“4.  När omplaceringsmedlemsstaten har gett sitt godkännande ska Italien och Grekland med det snaraste i samråd med Easo fatta beslut om omplacering av varje identifierad sökande till en specifik omplaceringsmedlemsstat och meddela den sökande detta i enlighet med artikel 6.4. Omplaceringsmedlemsstaten får besluta att inte godkänna omplacering av en sökande endast om det finns sådana rimliga skäl för detta som avses i punkt 7 i den här artikeln. Om omplaceringsmedlemsstaten inte har godkänt omplaceringen inom två veckor ska medlemsstaten anses ha gett sitt godkännande.”

Nuvarande lydelse

Ändringsförslag

1c.  I artikel 5 ska punkt 10 ersättas med följande:

10.  Det omplaceringsförfarande som föreskrivs i denna artikel ska slutföras så snabbt som möjligt och senast två månader efter tidpunkten för underrättelsen från omplaceringsmedlemsstaten enligt punkt 2, om inte omplaceringsmedlemsstatens godkännande enligt punkt 4 sker mindre än två veckor innan tvåmånadersperioden löper ut. I sådana fall får tidsfristen för slutförandet av omplaceringsförfarandet förlängas med högst två veckor. Tidsfristen får dessutom förlängas med ytterligare fyra veckor, om så är lämpligt, om Italien eller Grekland kan anföra objektiva praktiska hinder för överföringen.

“10.  Det omplaceringsförfarande som föreskrivs i denna artikel ska slutföras så snabbt som möjligt och senast två månader efter tidpunkten för underrättelsen från omplaceringsmedlemsstaten enligt punkt 2. Tidsfristen får förlängas med fyra veckor, om så är lämpligt, om Italien eller Grekland kan anföra objektiva praktiska hinder för överföringen.