Förfarande : 2015/2351(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0250/2016

Ingivna texter :

A8-0250/2016

Debatter :

PV 27/10/2016 - 4
CRE 27/10/2016 - 4

Omröstningar :

PV 27/10/2016 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0426

BETÄNKANDE     
PDF 638kWORD 188k
28.7.2016
PE 575.158v02-00 A8-0250/2016

om bedömning av EU:s ungdomsstrategi 2013–2015

(2015/2351(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Andrea Bocskor

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om bedömning av EU:s ungdomsstrategi 2013–2015

(2015/2351(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14, 15, 21, 24 och 32,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(1),

–  med beaktande av rådets resolution om en EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för 2016–2018(2) och rådets resolution av den 20 maj 2014 om en EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för 2014–2015(3),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013 om att inrätta ett ungdomssysselsättningsinitiativ(5),

–  med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(7),

  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande(8),

–  med beaktande av Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, antagen under det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015 i Paris,

–  med beaktande av rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018), som antogs av rådet den 23 november 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2015 Utkast till rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (COM(2015)0429), och av kommissionens arbetsdokument som åtföljer meddelandet från kommissionen Results of the open method of coordination in the youth field with a special focus on the second cycle (2013-2015) (SWD(2015)0168) och Situation of young people in the EU (SWD(2015)0169),

  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2015 Utkast till 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (COM(2015)0408),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 11 september 2013 om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi 2010–2012(9) och av den 18 maj 2010 En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter(10),

  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen(13),

  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(14),

  med beaktande av Europeiska ungdomsforumets skuggrapport om EU:s ungdomspolitik,

  med beaktande av rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0250/2016) och av följande skäl:

A.  Unga bör aktivt involveras i planeringen, utformningen, genomförandet, övervakningen och bedömningen av all ungdomspolitik.

B.  Unga bör få hjälp och ges möjlighet att lösa de ytterst allvarliga problem de nu står inför och klara de utmaningar de kommer att möta i framtiden genom en mer relevant, effektiv och bättre samordnad ungdomspolitik och riktad användning av den ekonomiska politikens och sysselsättnings- och socialpolitikens resurser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

C.  Det behövs en ökad integrering av ungdomspolitiken, mer sektorsövergripande samarbete, fler sociala åtgärder inom EU samt ökade synergieffekter mellan den europeiska ungdomsstrategin och övriga europeiska strategier som rör utbildning, hälsa och sysselsättning, för att säkerställa att man vid utformningen av både nuvarande och framtida politik beaktar situationen och behoven för ungdomar, som måste hantera allvarliga ekonomiska och sociala problem och sysselsättningsproblem. I detta avseende är ungdomsorganisationers deltagande i beslutsfattande avgörande.

D.  Den öppna samordningsmetoden tillämpas i ungdomsfrågor och är inspirerad av det europeiska samarbetet på sysselsättningsområdet.

E.  Ett av målen för Erasmus+-programmet som helhet är att bidra till genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018). I detta avseende måste man säkerställa att ungdomsorganisationer kan få projektbidrag inom ramen för det nya Erasmus+-programmet samt att hinder för små projekts stödberättigande undanröjs.

F.  EU:s ungdomsstrategi (2010–2018) har åtta viktiga handlingsområden där initiativ bör vidtas – utbildning och yrkesutbildning, sysselsättning och företagande, hälsa och välbefinnande, deltagande, frivilliga aktiviteter, social integration, ungdomar och världen samt kreativitet och kultur.

G.  Den tredje och sista treårscykeln av EU:s ungdomsstrategi (2010–2018) kommer att prioritera social delaktighet för alla unga, särskilt unga med ogynnsam bakgrund, fler unga som deltar aktivt i demokratin och samhällslivet och en lättare övergång till arbetslivet.

H.  EU:s ungdomsstrategi (2010–2018) understryker att det behövs en kontinuerlig och strukturerad dialog mellan beslutsfattare, unga och ungdomsorganisationer. Dock anser 57 procent av ungdomsorganisationerna i EU att det inte tas hänsyn till ungdomars sakkunskap vid utformningen av ungdomspolitiken.

I.  Ungdomspolitiken bör vara rättighetsbaserad och stödja alla ungdomars utveckling och säkerställa att ungas rättigheter och potential uppfylls, samtidigt som stigmatisering av särskilda grupper ska undvikas.

J.  Det är viktigt att betona att unga är politiskt engagerade på många sätt, men deras valdeltagande minskar.

K.  Det är viktigt att se till att alla ungdomar har tillgång till kvalitativ utbildning – både formell och icke-formell – eftersom dagens europeiska ungdom konfronteras med hög arbetslöshet i många medlemsstater, tillfälliga arbeten och en ökad risk för fattigdom och social utestängning och särskilt ungdomar med bristfälliga kvalifikationer, unga som varken arbetar eller studerar, med särskilda behov och med missgynnad socioekonomisk bakgrund såsom etniska minoriteter, flyktingar, migranter och asylsökande som oftare är arbetslösa och marginaliserade.

L.  Fortsatta insatser behövs för att öka deltagandet på arbetsmarknaden bland unga kvinnor – särskilt efter mammaledighet och eventuellt som ensamstående mammor – och unga migranter, ungdomar som lämnar skolan i förtid, lågkvalificerade ungdomar med funktionsnedsättning och alla unga som riskerar diskriminering.

M.  Utbildning kan bidra till att få bukt med bristande socialt engagemang, marginalisering och radikalisering av unga samt ungdomsarbetslösheten och öka ungdomars medvetenhet om vikten av EU:s grundläggande värderingar. Interkulturella och interreligiösa angreppssätt är avgörande för ömsesidig respekt och integrering av unga i utbildning och samhällsliv samt för motverkande av fördomar och intolerans.

N.  Idrottsaktiviteter bidrar med sin särskilda karaktär till att missgynnade ungdomar, särskilt flyktingar och migranter, kan integreras socialt, och till att främlingsfientlighet och rasism kan övervinnas.

O.  Ungdomar är framtiden och bör ses som en resurs med en enorm potential för de europeiska samhällenas framtid.

P.  Det är avgörande att ett jämställdhetsperspektiv integreras i ungdomspolitiken och att man i alla faser av den politiska processen tar hänsyn till de särskilda omständigheter och utmaningar som unga kvinnor och flickor konfronteras med. Särskilda könsmedvetna åtgärder måste tas med i ungdomspolitiken, t.ex. i fråga om bekämpning av våld mot kvinnor och flickor, sex- och samlevnadsundervisning och utbildning i jämställdhet.

Q.  Behoven hos unga som är utsatta för flerfaldig diskriminering, däribland ungdomar med funktionsnedsättning eller som lider av psykisk ohälsa och unga som identifierar sig själva som hbti-personer, måste också tas i beaktande vid utformningen och genomförandet av ungdomspolitiken.

R.  Social inkludering och social rörlighet måste vara centrala prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi, och den måste därför särskilt vara inriktad på unga i utsatta grupper, såsom unga som riskerar fattigdom och social utestängning, unga från isolerade landsbygdsområden och från marginaliserade grupper, t.ex. etniska minoriteter, flyktingar och asylsökande.

Allmänna rekommendationer

1.  Europaparlamentet välkomnar EU:s ungdomsrapport av den 15 september 2015 som bygger på kommissionens meddelande om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) med de viktigaste resultaten från den senaste treårscykeln av EU:s ungdomsstrategi och med förslag till prioriteringar för kommande cykel (COM(2015)0429). Parlamentet rekommenderar nationella, regionala och lokala myndigheter i EU att se till att de olika program på EU‑nivå som rör ungdomspolitik kommuniceras, genomförs och samordnas väl för att tillgodose nya behov med tanke på de sociala och utbildningsmässiga utmaningar som är att vänta.

2.  Europaparlamentet anser att den öppna samordningsmetoden är ett lämpligt om än otillräckligt sätt att utforma ungdomspolitik och att den måste kompletteras med andra åtgärder. Parlamentet uppmanar på nytt till ett närmare samarbete och utbyte av bästa praxis i ungdomsfrågor på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att enas om tydliga indikatorer och riktmärken för att göra det möjligt att övervaka vilka framsteg som gjorts.

3.  Europaparlamentet poängterar att ungdomar med funktionsnedsättning måste komma i sysselsättning för att kunna leva ett självständigt liv och integreras fullt ut i samhället som aktiva deltagare som verkligen bidrar.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av den strukturerade dialogen som ett sätt att involvera unga människor, både sådana som är delaktiga i ungdomsorganisationer och sådana som inte är det. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram betydelsen av att öka processens genomslagskraft, synlighet och kvalitet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att involvera utsatta och marginaliserade grupper, i syfte att utforma, genomföra och utvärdera ungdomspolitiken på ett effektivare sätt på alla nivåer och främja ett aktivt medborgarskap bland unga. Parlamentet vill se en förstärkt strukturerad dialog som ett utmärkt verktyg för ungas deltagande i nästa samarbetsram på ungdomsområdet.

5.  Europaparlamentet noterar den effekt som andra perioden för EU:s ungdomsstrategi (2013–2015) har haft när det gäller betoning på vikten av ett flexibelt förhållningssätt till ungdomspolitiken med tvärsektoriellt deltagande på flera nivåer. Parlamentet värdesätter den strukturerade dialogen med ungdomsorganisationer i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra tillgången till högkvalitativ utbildning och sysselsättning för ungdomar och påminner om de åtta insatsområden som främjas i ungdomsstrategin.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av ungdomsstrategin, mot bakgrund av EU:s alarmerande höga ungdomsarbetslöshet samt höga och skiftande andel av de unga som varken arbetar eller studerar samt utmaningarna med ungdomsarbetslöshet och social utestängning. Nästa period (2016–2018) bör bidra till de båda målen för ungdomsstrategin genom att man fastställer och tar itu med orsakerna till ungdomsarbetslöshet, såsom skolavhopp. Detta kan ske genom att man främjar företagande bland ungdomar, investerar i utbildning, praktikplatser, lärlingsutbildning och yrkesutbildning för den kompetens som återspeglar arbetsmarknadens möjligheter, behov och utveckling och genom att man underlättar övergången till arbetsmarknaden i form av åtgärder som säkerställer bättre samordning av utbildningsprogram, arbetsmarknadspolitik och efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens aktörer måste stödjas i arbetet med att genomföra ungdomsgarantin, för att ungdomar senast fyra månader efter att ha lämnat skolan antingen ska arbeta, studera eller gå en yrkesutbildning.

7.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU:s ungdomsstrategi bör vara nära sammankopplat till uppnåendet av de överordnade målen i Europa 2020‑strategin, särskilt målet att 75 procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 ska vara i sysselsättning och att så många ungdomar som möjligt ska lyftas ur fattigdom och socialt utanförskap. Även om ungdomsarbetslösheten har sjunkit i vissa medlemsstater sedan 2013 är det fortfarande mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten fortfarande är nästan dubbelt så hög som den totala arbetslösheten med ca åtta miljoner unga i EU som fortfarande är arbetslösa. Parlamentet betonar därför vikten av att åtgärda geografiska obalanser mellan tillgång och efterfrågan på arbetstillfällen, både inom och mellan medlemsstater, genom förändringar av den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures), i syfte att förbättra ungdomars möjligheter till anställning och uppnå större social sammanhållning.

8.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att unga flyktingar och asylsökare inkluderas i målen i nästa period av EU:s ungdomsstrategi och att de behandlas lika och utan diskriminering, får tillgång till utbildning och sysselsättning, integreras i samhället och alltså får hjälp att bygga en identitet i värdländerna, fullt ut utnyttja sin fallenhet och potential och därmed undvika marginalisering och desillusion.

9.  Europaparlamentet uttrycker oro över kompetensflykten och farorna med denna för vissa medlemsstater, särskilt sådana som befinner sig i svårigheter och ingår i anpassningsprogram. Där tvingas ett ökande antal utexaminerade utomlands på grund av massarbetslösheten, och de berörda länderna berövas sitt mest värdefulla och produktiva humankapital.

10.  Europaparlamentet framhåller den nya teknikens potential att skapa kontakter med unga och uppmanar EU och medlemsstaterna att dra nytta av denna teknik för att stärka dialogen med unga och deras förmåga att delta i samhället.

11.  Europaparlamentet framhåller vikten av att unga och ungdomsorganisationer görs delaktiga i utformningen av prioriteringar och utarbetandet av en ny EU-samarbetsram på ungdomsområdet efter 2018.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och EU gör en konsekvensbedömning av politik som riktar sig till unga.

13.  Europaparlamentet anser att utbyte av bästa praxis, evidensbaserad utformning av politiken, expertgrupper, ömsesidigt lärande och inbördes granskningar är viktiga instrument för ett resultatorienterat, sektorsövergripande samarbete till stöd för unga. Parlamentet framhåller vikten av att resultaten av denna verksamhet sprids för att maximera inverkan.

14.  Europaparlamentet framhåller vikten av sektorsövergripande samarbete på alla nivåer, särskilt mellan de olika EU-strategier som berör unga (nuvarande och kommande EU‑strategier för ungdomar, utbildning, hälsa, sysselsättning osv.)

15.  Europaparlamentet understryker vikten av, och behovet av att stärka och vidareutveckla, strategier och initiativ avsedda att förebygga våld och mobbning i skolor.

16.  Europaparlamentet understryker vikten av högkvalitativt samarbete, anpassat till behoven hos enskilda barn och ungdomar, bland annat mellan familjer, religiösa samfund och skolor, lokalsamfund, ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare samt formell, icke-formell och informell utbildning, för att vägleda och hjälpa unga till fullständig integrering i samhället genom att tillhandahålla en säker plats där de kan växa och skaffa kunskaper.

17.  Europaparlamentet föreslår att lokala och regionala myndigheter ska involveras i ungdomspolitiken, särskilt i de medlemsstater där de har behörighet på detta område.

18.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja en sund livsstil för att förebygga sjukdomar och anser att ungdomar måste ges korrekt information om och hjälp med allvarliga psykiska hälsoproblem, såsom bruk och missbruk av tobak, alkohol och narkotika.

19.  Europaparlamentet erinrar om värdet av att en generationsöverskridande dimension integreras i ungdomspolitiken och behovet av att skapa en bättre dialog mellan olika generationer.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av att ta itu med fattigdomen bland unga med en socioekonomiskt utsatt bakgrund, sådana med arbetslösa föräldrar och sådana som inte har lyckats ta sig ur sin familjs socioekonomiska cykel.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att erbjuda verksam utbildning på det nationella språket, i enlighet med principerna om flerspråkighet och icke-diskriminering och på basis av nationell lagstiftning och europeiska principer, och att öka stödet till utbildningsinstitutioner som undervisar på nationella och språkliga minoriteters modersmål.

22.  Europaparlamentet påminner om det överordnade målet i Europa 2020-strategin att andelen elever som lämnar skolan i förtid ska understiga 10 procent. Parlamentet betonar att tidigt avhopp från skolan, som är en bidragande faktor till arbetslöshet, måste bekämpas genom dialog mellan utbildningssektorn, offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter, genom att man fastställer bristerna i skolan och samhället, stöder eleverna att hitta egna inlärningsmetoder, inför relevanta och engagerande kursplaner och har ett kraftfullt och välutvecklat individanpassat yrkesvägledningssystem med högkvalitativa rådgivnings- och orienteringstjänster för alla elever, speciellt vid de första tecknen på att eleven vill lämna skolan i förtid, informerar på lämpligt sätt om framtida möjligheter på arbetsmarknaden och yrkesbanor, inbegripet praktiska yrken och hantverksyrken, tillhandahåller utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt varvad utbildning, säkerställer kvalitativa lärlings- och praktikplatser och erbjuder elever en andra chans i form av yrkesutbildning.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta kunskaps- och evidensbaserade rapporter om ungdomars sociala situation och levnadsvillkor och att ta fram nationella handlingsplaner som ska genomföras konsekvent.

24.  Europaparlamentet betonar att främjande av fler och lika möjligheter för alla ungdomar, främjande av social integrering, jämställdhet och solidaritet samt bekämpning av all slags diskriminering av ungdomar särskilt på grund av kön, ras eller etniskt ursprung eller funktionsnedsättning bör vara centralt för uppnåendet av målen i EU:s ungdomsstrategi.

25.  Europaparlamentet noterar att ungdomspolitik och nationella strategier måste utvecklas med och för ungdomar.

26.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) och deras användbarhet i fråga om att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen och utvidga och utveckla de möjligheter och fördelar som det europeiska integrationsprojektet medför för unga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta med sig och utveckla ramarna efter 2018.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta de utbildningsstrukturer som krävs för att integrera unga flyktingar och göra det möjligt för dem att lära sig språket i det land de beviljats asyl i, komplettera sin grundutbildning eller höja sina befintliga kvalifikationer till europeisk nivå för att underlätta integreringen på arbetsmarknaden och i det europeiska samhället.

28.  Europaparlamentet efterlyser riktade åtgärder avseende personer som lämnar skolan i förtid, som behöver vägledning, kompetenshöjning och utbildning, och ett effektivt system som redan i de tidiga utbildningsåren identifierar dem som riskerar att bli personer som lämnar skolan i förtid eller unga som varken arbetar eller studerar, så att de får assistans redan i unga år och styrs bort från denna ofördelaktiga situation.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att arbeta in principen om solidaritet mellan generationerna i sin pensionspolitik och att beakta denna politiks nuvarande och framtida konsekvenser för unga.

30.  Europaparlamentet välkomnar sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan och uppmanar därför medlemsstaterna att främja mer omfattande EU-kunskaper genom formell, icke-formell och informell utbildning, med särskild inriktning på samarbete mellan dem som tillhandahåller formell och icke-formell/informell utbildning, som kan krönas med framgång i en kontinuerlig ungdomsstrategi för EU.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra oberoende organisationer närmare delaktiga i genomförandeprocessen, särskilt på lokal nivå, och att förbättra samordningen mellan befintliga förfaranden i strategin för perioden efter 2018 (exempelvis genom EU-omfattande involvering i ungdomsnämnder osv.), så att EU:s ungdomsstrategi fortsätter att vara användbar.

32.  Europaparlamentet lyfter fram behovet av att unga förses med gedigna kunskaper om och gedigen förståelse av EU, bland annat genom att lära sig om EU:s grundläggande värden, dess styre och dess beslutsprocesser, så att de förmår reflektera kritiskt kring EU och bli ansvarsfulla och aktiva europeiska medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att främja en EU-dimension inom utbildningen i syfte att förbereda de studerande på att leva och arbeta i en alltmer komplex och integrerad union som de kan och förväntas att utforma.

Sysselsättning och utbildning

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på bästa sätt utnyttja de strategier och finansiella ramar som finns tillgängliga på EU-nivå och nationellt för att främja lämpliga investeringar i unga och inrättandet av trygga arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet vill på alla nivåer lyfta fram system för rörlighet som förbättrar ungas kvalifikationer och kompetens, ger dem självförtroende och utvecklar deras nyfikenhet och intresse för andra sätt att lära sig och delta i samhället. Parlamentet rekommenderar starkt ett erkännande och en utvärdering av dessa kvalifikationer, förstärkta genom rörlighet. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att unga får bättre tillgång till information om alla program och initiativ som de kan utnyttja.

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut genomföra programmet Erasmus+, och särskilt delen om lärlingsutbildning, och därigenom främja ytterligare utbildnings-, karriär- och arbetsrörlighet över gränserna för unga, så att de därigenom får kompetens och färdigheter för livet, inbegripet språkfärdigheter, och utökade möjligheter och chanser att delta i både arbetslivet och samhället, oavsett akademiska kvalifikationer, kompetens eller utbildningsnivå. Parlamentet finner det oroande att rörligheten för lärlingar ännu inte har nått de önskvärda nivåerna och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, företag och skolor att finna lösningar för att undanröja de återstående hindren för rörligheten för lärlingar. Det är viktigt att stödja unga i deras rörlighetsprojekt, med tanke på deras ålder och ofta instabila ekonomiska situation, genom att bland annat undanröja ett visst antal indirekta hinder för rörlighet, såsom logi- och transportsvårigheter.

35.  Europaparlamentet efterlyser bättre möjligheter för yrkesutbildningsstuderande att få göra praktik i grannländer för att öka förståelsen för andra medlemsstaters arbets- och utbildningspraxis, t.ex. genom att resekostnader finansieras för de studerande som fortfarande är bosatta i sitt hemland. Rörlighet inom utbildning är en mycket viktig fördel för att komma in på arbetsmarknaden, men också för förståelsen och engagemanget för det europeiska projektet genom upplevelsen av det. Det är viktigt med en europeisk ram för att främja rörlighet inom ramen för lärlingsutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att fullt ut dra nytta av Eures-nätverket för att stödja rörligheten inom EU för unga arbetstagare, inklusive rörlighet för lärlingsutbildning.

36.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att dels lära ut, dels lära sig allmänna grundläggande färdigheter såsom IKT, matematik, kritiskt tänkande, främmande språk, rörlighet osv., vilket kommer att göra det möjligt för ungdomar att enkelt anpassa sig till skiftande samhälleliga och ekonomiska förhållanden.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja IKT‑utbildning för att alla ungdomar ska ha relevanta e-färdigheter för arbetsmarknaden, t.ex. genom att medel inom ungdomssysselsättningsinitiativet omfördelas.

38.  Europaparlamentet upprepar att informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan spela en viktig roll för ungas personliga och yrkesmässiga utveckling, och inser dess potential att flytta fram ungas positioner då de kan samlas i sociala frågor som engagerar dem och knyta kontakter bortom geografiska, sociala, religiösa, könsrelaterade och ekonomiska hinder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att alla unga är välförsedda med uppdaterade kvalifikationer och färdigheter på IKT-området.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att driva ungdoms- och utvecklingsprogram som ger unga kvinnor och flickor egenmakt och underlättar deras inträde i traditionellt mansdominerade sektorer där de är underrepresenterade, såsom entreprenörskap, IKT, vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

40.  Europaparlamentet upprepar den enorma potentialen att skapa synergier mellan STEM‑ och IKT-sektorerna samt konst, design och den kreativa industrin, så att STEM blir till STEAM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik), och framhåller dessa synergiers potential att få fler unga, särskilt kvinnor och flickor, till STEM-området.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att utbilda sig och arbeta inom sektorer där de har varit underrepresenterade, såsom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt it.

42.  Europaparlamentet understryker behovet av att se till att unga har möjlighet att få åtminstone grundläggande digitala färdigheter och skaffa kunskaper om och lära känna media för att kunna arbeta, lära sig och delta aktivt i det moderna samhället.

43.  Europaparlamentet konstaterar att unga människor, även om de klarar den verkliga utmaningen att hitta ett arbete, inte nödvändigtvis lyckas hålla sig ovanför fattigdomsgränsen i många medlemsstater med hjälp av detta arbete.

44.  Europaparlamentet vill se en fortsättning på ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet vill att efterföljande justeringar av reglering och resurser ska föreslås för att få bukt med de faktorer som för närvarande hindrar genomförandet fram till slutet av den nuvarande budgetramens löptid.

45.  Europaparlamentet efterlyser bättre samordning på alla nivåer mellan kursplaner och behoven på de föränderliga arbetsmarknaderna. Parlamentet vill se kampanjer för att informera, öka medvetenheten och förbättra programmen för rörlighet inom alla allmänna och yrkesinriktade utbildningsinstitutioner i EU för att nå de politiska målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU och med tanke på de ihållande olikheterna mellan stads-, förorts- och landsbygdsområden. Parlamentet framhåller emellertid vikten av att slå vakt om värdet av kunskap och försöka tillhandahåll en helgjuten utbildning och en solid akademisk grund. Parlamentet manar till en förstärkning av dialogen och samarbetet mellan näringslivet och universiteten i syfte att ta fram utbildningsprogram som ger unga en lämplig uppsättning kvalifikationer, kunskap och kompetens. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett närmare samarbete mellan utbildningsinstitutioner, företag, särskilt små och medelstora sådana, och arbetsförmedlingar. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna ska ta bästa praxis från varandra på detta område.

46.  Europaparlamentet betonar att en heltäckande och inkluderande utbildningsstrategi är mycket viktig för att alla elever ska känna sig välkomna och inkluderade och så att de kan fatta beslut om sin egen utbildning. Elever som lämnar skolan utan några kvalifikationer är en av de största utmaningarna för våra samhällen, eftersom det leder till social utestängning, och att bekämpa detta måste vara ett av våra viktigaste mål. Utbildningssystemen bör anpassas och särskilda åtgärder bör vidtas för dem med de största svårigheterna. Praktikprogram och lärlingsutbildning bör leda till sysselsättning och arbetsförhållanden och tilldelade uppgifter bör göra det möjligt för praktikanter att skaffa sig praktisk erfarenhet och relevant kompetens för att komma in på arbetsmarknaden. För att få bukt med ungdomsarbetslösheten är det mycket viktigt att regionala och lokala offentliga och privata aktörer deltar i utformningen och genomförandet av relevant policymix.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta för unga att övergå från utbildning till arbete, däribland genom att säkerställa kvalitativa praktik- och lärlingsplatser, se till att unga får tydligt definierade rättigheter som inkluderar tillgång till socialt skydd, skriftliga och bindande kontrakt och en skälig lön för att inte diskrimineras när de kommer in på arbetsmarknaden och se till att elever får lämplig information om framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

48.  Europaparlamentet betonar att arbetslösheten bland högutbildade är betydligt lägre, och att det därför är nödvändigt att främja och investera i möjligheter till högre utbildning för ungdomar i EU.

49.  Europaparlamentet påpekar dock att utbildning inte enbart bör tillhandahålla kvalifikationer och färdigheter relevanta för arbetsmarknadens behov, utan även bör bidra till ungas personliga utveckling för att de ska bli handlingskraftiga och ansvarstagande medborgare. Parlamentet framhåller därför behovet av samhällsutbildning i hela utbildningssystemet, både formellt och icke-formellt.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att möjliggöra dubbla karriärer för unga idrottstalanger, så att de kan utveckla sin talang som idrottare och samtidigt skaffa utbildningskompetens.

51.  Europaparlamentet betonar att undervisning i företagande behöver tas med på alla nivåer och i alla former av den allmänna och yrkesinriktade utbildningen, eftersom det är ett effektivt motmedel mot ungdomsarbetslöshet om ungdomar fostras till företagaranda alltifrån ett tidigt stadium. Här manar parlamentet med kraft till aktiv dialog och aktivt samarbete mellan universitetsvärlden och näringslivet i syfte att ta fram utbildningsprogram som ger unga de färdigheter och den kompetens som krävs. Parlamentet framhåller vidare behovet av att främja och slå vakt om politiska åtgärder till stöd för ungas företagande, särskilt inom den kulturella och kreativa sektorn samt idrottssektorn, för att skapa trygga arbetstillfällen av hög kvalitet och slå ett slag för social utveckling och sammanhållning mellan befolkningsgrupper. Parlamentet lyfter även fram volontärarbetets potential att tillhandahålla färdigheter, stärka den personliga utvecklingen och förmå unga att hitta sitt kall.

52.  Europaparlamentet påpekar att verksamhet som företagare kräver att man utvecklar övergripande färdigheter, såsom kreativitet, kritiskt tänkande, lagarbete och initiativtagande, vilket bidrar till ungdomars utveckling både på det personliga planet och i arbetslivet och underlättar deras inträde på arbetsmarknaden. Parlamentet anser därför att det finns ett behov av att underlätta och uppmuntra entreprenörers deltagande i utbildningsprocessen.

53.  Europaparlamentet framhåller vikten av att investera mer i företagsetableringar och i ungas satsning på företagande genom att underlätta deras tillgång till startkapital och till nav av erfarna företagsmentorer.

54.  Europaparlamentet erinrar om att sysselsättning och företagande är en av åtta prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi (2010–2018). Parlamentet betonar att ungdomsarbete och icke-formellt lärande, särskilt inom organisationer för unga entreprenörer och ungdomsorganisationer som erbjuder ungdomar möjligheten att utveckla innovativa projekt, få entreprenörserfarenhet och resurser och förtroendet att starta sina egna företag, spelar en viktig roll när det gäller att utveckla de ungas kreativa och innovativa potential, särskilt deras företagaranda, företagarkompetens och medborgerliga kompetens. Parlamentet betonar behovet av en gynnsam miljö för entreprenörskap och innovativa nystartade företag för den europeiska ungdomssysselsättningens skull. Alla hinder som står i vägen för ungdomar att utveckla sina idéer, sin potential och sin begåvning måste bort.

55.  Europaparlamentet rekommenderar att man lägger större fokus på entreprenörskap i EU:s ungdomsstrategi, vilket är centralt för att främja ekonomisk tillväxt. 2014 ville bara en av fem unga européer starta eget företag och detta anses fortfarande som något svårt. Man bör prioritera utveckling av en entreprenörskultur i tidig ålder och flexibla arbetsrättsliga bestämmelser som gör det möjligt att kombinera arbete och studier, varvad utbildning och tillgång till finansiering.

56.  Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest entreprenörsinriktade och snabbväxande sektorerna och att kreativ utbildning leder till att överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom. Parlamentet noterar att konst och medier är särskilt tilltalande sektorer för ungdomar.

57.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av socialt företagande som en drivfjäder för innovation, social utveckling och sysselsättning, och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att främja det bättre och stärka dess roll.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att skapa incitament för företagande genom ett mer företags- och uppstartsvänligt klimat som uppmuntrar företagsetableringar, vilket bland annat kan bestå i system och åtgärder för lätt tillgång till bankkrediter, förenklad reglering och skattelättnader så att unga kan förverkliga sina företagsdrömmar. Parlamentet förespråkar utbildningsmetoder som främjar en entreprenörsinriktad och kreativ mentalitet och rekrytering av utexaminerade som unga företagare.

59.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten behöver välutbildad karriärrådgivningspersonal som är välunderrättad om både akademiska och yrkesinriktade utbildningsmöjligheter och medveten om den nuvarande arbetsmarknaden, den troliga utvecklingen i medlemsstaterna och de nya sektorerna i deras ekonomier.

60.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja unga när de startar sitt självständiga liv och skaffar egen familj genom bostadsbidrag, förmånliga arrangemang och minskad inkomstskatt, och att tillhandahålla förmånliga lån för studerande.

61.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av ömsesidigt erkännande och ömsesidig validering av färdigheter, kompetens och kunskap som har förvärvats genom informellt, icke-formellt och livslångt lärande, eftersom validering av dessa behövs för att synliggöra och uppvärdera enskilda personers skiftande och rikhaltiga lärande, särskilt bland personer med färre möjligheter. Parlamentet påpekar att validering av färdigheter bidrar till att förbättra tillgången till formell utbildning och nya yrkesmöjligheter, samtidigt som det stärker självkänslan och motivationen att lära sig, utvecklingen av ungas värderingar, förmågor och färdigheter samt kunskapsinhämtningen om medborgarskap och demokratiskt deltagande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att öka sina ansträngningar att inrätta övergripande valideringsmekanismer senast 2018, i enlighet med kravet i rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande, i nära samarbete med alla relevanta huvudaktörer, däribland ungdomsorganisationer.

62.  Europaparlamentet understryker vikten av formellt, icke-formellt och informellt lärande, även inom ramen för föreningsverksamhet, för utveckling av ungas värderingar, förmågor och färdigheter och för kunskapsinhämtning om medborgarskap och demokratiskt deltagande. Parlamentet uppmärksammar de olika utbildningsmöjligheterna och utbildningsmodellerna i medlemsstaterna, och framför allt varvad utbildning, som kan underlätta övergången från utbildning till arbete. Parlamentet stöder livslångt lärande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett samstämmigt erkännande som är giltigt i hela EU av kompetens och färdigheter som förvärvats genom formellt, icke-formellt och informellt lärande och praktikplatser, i syfte att överbrygga klyftan mellan brister i kompetens och kompetensglapp på EU:s arbetsmarknad och att stödja sådana aktiviteter inom ramen för relevant EU-program. Parlamentet efterlyser dessutom mer fokus på språk, särskilt språken i grannländerna, inom yrkesutbildningen för att stärka berörda studerandes ställning och anställbarhet på den gränsöverskridande arbetsmarknaden.

63.  Europaparlamentet noterar att allt fler ungdomar till följd av den nuvarande digitaliseringsvågen och nya trender på arbetsmarknaden stöter på nya anställningsformer som balanserar flexibilitet mot trygghet. Parlamentet betonar vikten av att unga får tillräcklig utbildning om de sociala trygghetssystemens roll under karriären.

64.  Europaparlamentet anser att tidiga insatser och en proaktiv arbetsmarknadspolitik innebär att man istället för att handskas med resultaten av flera generationers fattigdom identifierar och hanterar risker tidigt i livet för att förhindra arbetslöshet och underlätta återintegrering. Parlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot situationen för marginaliserade personer som löper störst risk att bli arbetslösa.

65.  Europaparlamentet betonar vikten av öppna och lättillgängliga program för arbete med ungdomar från mindre stimulerande miljöer.

66.  Europaparlamentet framhåller vikten för det livslånga lärandet och förbättringen av ungas utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter att garantera ett ömsesidigt gränsöverskridande erkännande av och kompatibilitet mellan kvalifikationer och akademiska examina för att stärka kvalitetssäkringssystemet. Parlamentet vill att det ömsesidiga gränsöverskridande erkännandet av kvalifikationer och examina kontinuerligt ska utvidgas, utvärderas och anpassas till föränderliga utbildningskrav, och konstaterar att detta bör säkerställas på europeisk nivå och i alla länder som har anslutit sig till det europeiska området för högre utbildning och i dem som finns upptagna i den europeiska referensramen för kvalifikationer.

67.  Europaparlamentet poängterar härvidlag att icke-formellt och informellt lärande, liksom deltagande i idrotts- och volontäraktiviteter, har en viktig roll när det gäller att stimulera utvecklingen av medborgerliga, sociala och interkulturella kompetenser och färdigheter. Parlamentet betonar att några länder har gjort betydande framsteg när det gäller att utveckla den relevanta rättsliga ramen, medan andra har problem med att införa omfattande valideringsstrategier. Heltäckande strategier för att möjliggöra validering måste därför utarbetas.

68.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av att ta itu med kompetensunderskott och missmatchning genom att främja och underlätta rörligheten för studerande och lärarpersonal genom bättre användning av alla EU:s verktyg och program. Rörlighet inom utbildning är en mycket viktig tillgång för att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller behovet av att införa åtgärder för att säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan strukturfonderna för rörlighet, exempelvis Europeiska socialfonden, och andra program såsom Erasmus+. Parlamentet vill i det sammanhanget även lyfta fram den viktiga roll som rörlighetsprogram som Erasmus+ har för att stimulera utvecklingen av övergripande färdigheter och kompetenser samt interkulturella utbyten bland unga. Parlamentet välkomnar ombildningen av den befintliga webbplatsen för kompetenskartan för EU.

69.  Europaparlamentet framhåller att man måste stärka rollen för programmet Erasmus för unga företagare för att uppnå långvarig sysselsättning av hög kvalitet. Yrkesmässig rörlighet behövs för att frigöra ungdomars potential. För närvarande är 217,7 miljoner människor i EU i sysselsättning, varav 7,5 miljoner (3,1 procent) arbetar i en annan medlemsstat. Enligt EU-undersökningar är ungdomar dessutom mer benägna att röra på sig och återvända hem med nya färdigheter och kvalifikationer.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka och stödja rörligheten för studenter inom yrkesutbildning genom att inrätta ett Erasmusprogram för lärlingar.

71.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra full nytta av den nuvarande reformen av Euresnätverket för att stödja rörligheten inom EU för unga arbetstagare, inklusive rörlighet för lärlingsutbildning och praktikplatser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet uppdatera lediga tjänster och meritförteckningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra jobbmatchningsprocessen i Eures för att se till att unga får lämpliga anställningserbjudanden av hög kvalitet i linje med sina meritförteckningar.

72.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta högkvalitativa system för varvad utbildning och yrkesutbildning, i samordning med lokala och regionala ekonomiska aktörer efter utbyte av bästa praxis och i linje med särdragen i varje utbildningssystem, för att få bukt med befintlig och framtida missmatchning.

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrätta innovativa och flexibla bidrag för att främja talang och konstnärs- och idrottsbegåvning inom kultur samt allmän och yrkesinriktad utbildning. Parlamentet stöder de medlemsstater som försöker införa stipendiesystem för studerande med påvisad utbildnings-, idrotts- och konstnärsbegåvning.

74.  Europaparlamentet konstaterar att elever som lämnar skolan i förtid och utan några kvalifikationer är bland de största utmaningarna för våra samhällen – och att ta tag i dem måste vara ett av våra huvudmål – eftersom detta leder till en otrygg tillvaro och till social utestängning. Parlamentet påpekar att rörlighet, anpassning av utbildningssystemen och införande av individanpassade åtgärder kan erbjuda lösningar för de mest missgynnade för att minska avhoppen inom utbildningen.

75.  Europaparlamentet lyfter fram behovet av att skapa ett studentkontrakt som gör det möjligt för studerande vid universitet och i yrkesutbildning att kombinera studier med arbete, helst i företag verksamma på det område som utbildningen avser, med en garanti att kunna slutföra de påbörjade studierna.

76.  Europaparlamentet lyfter fram behovet av fortsatta ansträngningar att minska skolavhoppen och främja utbildning av missgynnade unga.

77.    Europaparlamentet konstaterar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett allvarligt problem inom EU, trots en minskning i de flesta medlemsstaterna sedan de rekordhöga siffrorna 2013. Omkring åtta miljoner unga européer står utan arbete och andelen långtidsarbetslösa, ofrivilligt deltidsanställda eller praktikanter är fortsatt hög.

Finansiella resurser

78.  Europaparlamentet understryker vikten av strategiska investeringar, bland annat från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, för regional utveckling, konkurrenskraft samt praktikplatser, lärlingsplatser och varaktig sysselsättning av god kvalitet. Parlamentet konstaterar att ungdomar som varken arbetar eller studerar bör ägnas särskild uppmärksamhet.

79.  Europaparlamentet noterar att det tog några månader att få igång programperioden 2014–2020 och att en första utvärdering av unionens politik för denna period, i synnerhet av ungdomspolitiken, inte är helt representativ för den verkliga effekten.

80.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten under föregående programperiod uppskattade felprocenten för transaktioner inom programmet för livslångt lärande och programmet Aktiv ungdom till över fyra procent. Parlamentet förväntar sig att kommissionen har tagit itu med dessa felaktigheter vid genomförandet av Erasmus+.

81.  Europaparlamentet noterar att budgetgenomförandet för programmen under 2007–2013, i synnerhet programmen för livslångt lärande, Kultur, Media och Aktiv ungdom, uppgick till 100 procent. Enbart genomförandegraden är dock inte en avgörande indikator när man bedömer hur effektiva och framgångsrika programmen har varit.

82.  Europaparlamentet oroas över att diskrepansen mellan antagna åtagande- och betalningsbemyndiganden i slutet av 2013 orsakade brist på betalningar (för Erasmus+-programmet var underskottet exempelvis 202 miljoner euro), med allvarliga negativa återverkningar för påföljande år. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna situation inte upprepas i samband med nya program.

83.  Europaparlamentet påminner om att ungdomars motvillighet att starta företag också bidrar till den långsamma ekonomiska tillväxten i Europa, och anser därför att ungdomar som vill starta egna företag måste få stöd.

84.  Europaparlamentet välkomnar att över 12,4 miljarder euro från Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga har öronmärkts för bekämpning av ungdomsarbetslösheten under den nya programperioden.

85.  Europaparlamentet noterar därför med tillfredsställelse att 110 300 arbetslösa ungdomar deltog i åtgärder som finansierades av sysselsättningsinitiativet för unga 2014. Parlamentet välkomnar att EU:s stats- och regeringschefer har beslutat att anslå 6,4 miljarder euro i EU-medel (3,2 miljarder euro från Europeiska socialfonden och 3,2 miljarder euro från en ny budgetpost) till ungdomsgarantin. Parlamentet betonar dock att vissa medlemsstater fortfarande har svårigheter med att genomföra ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

86.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka ansträngningarna att se till att lärlings- och praktikplatser inte används som former av otrygga anställningar som ersätter verkliga arbetstillfällen och att allt nödvändigt arbetstagarskydd garanteras, bland annat i fråga om lön och andra ekonomiska rättigheter.

87.  Europaparlamentet efterlyser riktade och förenklade åtgärder för att förbättra medlemsstaternas förmåga att utnyttja det stöd som finns tillgängligt genom europeiska strukturfonder, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), ungdomssysselsättningsinitiativet, Unga på väg, Ditt första Eures-jobb, Horisont 2020 samt program och åtgärder som rör medborgarskap.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förenkla de administrativa förfarandena för beviljande av ekonomiska resurser till ungdomsorganisationer, eftersom dessa ofta inte har kapacitet att hantera komplicerade ansökningsprocesser när de ansöker om stöd från de olika EU-programmen.

89.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att dra full nytta av programmet Erasmus+ genom bättre inriktning på människor på alla utbildningsnivåer för att öka unga människors möjligheter till sysselsättning samt främja gränsöverskridande karriärmöjligheter och rättvis arbetsrörlighet. Parlamentet stöder interkulturellt lärande, europeiskt medborgarskap och ungas utbildning i demokrati och värderingar, och uppmanar därför kommissionen att vid halvtidsöversynen identifiera och avlägsna hinder i finansieringsförfarandet som gör det svårt att uppnå dessa mål, så att Erasmus+ kan fungera effektivare på detta område.

90.  Europaparlamentet välkomnar att över tre miljoner studenter har deltagit i Erasmusprogrammet, vilket överstiger riktmärket. Detta flaggskeppsprogram för unionen har rönt framgång ända sedan starten, och det är viktigt att programmet får stöd även i fortsättningen.

91.  Europaparlamentet beklagar de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller antalet Erasmusstudenter som åker iväg och tas emot. Parlamentet rekommenderar mer direkta informationskampanjer och enklare regler.

92.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de bör utöka den nationella finansieringen, som ett komplement till Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativets anslag, så att ungdomssysselsättningen får det stöd som behövs. De instrument som används och det stöd som beviljas ska möjliggöra ett värdigt liv. Stödets storlek bör därför bedömas mot bakgrund av de faktiska levnadsomkostnaderna i varje medlemsstat.

93.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra ungdomsgarantin. Parlamentet efterlyser fortsatt politiskt engagemang för ungdomsgarantin som en långsiktig strukturell reform som garanterar varaktig integrering på arbetsmarknaden genom att högkvalitativa arbetstillfällen erbjuds.

94.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra ungdomsgarantin på basis av ett starkt samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, utbildningssystem och arbetsförmedlingar. Parlamentet påpekar att ungdomsgarantin bör integreras fullt ut i nationella sysselsättningsplaner och i den ungdoms- och utbildningspolitiska planeringen och kommuniceras vitt och brett till alla unga. Parlamentet erinrar om att ungdomsorganisationers deltagande i kommunikationen om, samt i utvärderingen och genomförandet av, ungdomsgarantin som verktyg är avgörande för dess framgång.

95.  Europaparlamentet erinrar om att unga kvinnor och män som lever under olika socioekonomiska förhållanden upplever olika villkor på arbetsmarknaden i olika åldrar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med sådana könsspecifika och socioekonomiska överväganden i utformningen och genomförandet av ungdoms- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom ungdomsgarantin.

96.  Europaparlamentet anser att den särskilt höga nivån av otryggt arbete bland unga kombinerat med en åldrande befolkning i Europa utgör en stor utmaning för pensionssystemens hållbarhet, tillräcklighet och ändamålsenlighet och allvarligt skadar solidariteten mellan generationerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra missbruk av åtminstone bidrag som erhållits inom ramen för ungdomsgarantin, och att främja, åtminstone för kontrakt som upprättas inom ramen för ungdomsgarantin, kontrakt som gör det möjligt för unga att betala in till nationella socialförsäkringssystem.

97.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut genomföra och övervaka ungdomsgarantins effektivitet, genom att till fullo utnyttja de medel som de fått till sitt förfogande av EU till åtgärder som ska främja ungdomssysselsättningen, genom att integrera unga, även dem med funktionsnedsättning, på arbetsmarknaden via jobb, lärlingsplats eller praktikplats inom fyra månader efter det att personen lämnat skolan eller förlorat jobbet, t.ex. genom att etablera livslånga individanpassade yrkesvägledningssystem, registreringskontor, informationspunkter och metoder för datainsamling och genom att uppmuntra arbetslösa att registrera sig för att få en bild av den verkliga situationen när det gäller ungdomsarbetslöshet samt förbättra tjänsterna vid jobbcenter för unga arbetssökande.

98.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utan dröjsmål ta itu med de viktigaste faktorerna för ett lyckat genomförande av den europeiska ungdomsgarantin, såsom arbetserbjudandenas kvalitet och varaktighet, vidareutbildning och fortbildning, social integrering, samverkanseffekter med andra politikområden (skolan, arbetsmarknaden, sociala tjänster och ungdomspolitiken) och samarbete med alla berörda parter, för att integrera ungdomar på arbetsmarknaden, minska ungdomsarbetslösheten samt uppnå en långsiktigt positiv effekt i fråga om att förebygga att ungdomar stängs ute från samhället och arbetsmarknaden i övergången från skola till arbetsliv.

99.  Europaparlamentet begär att den europeiska ungdomsgarantins inriktning på utbildning för unga okvalificerade eller lågkvalificerade arbetslösa ska utvidgas till att också omfatta unga som utexaminerats och som redan har fullgjort sin yrkesutbildning, samt att ungdomsgarantins åldersgräns ska höjas från 25 till 29 år med tanke på att många som utexaminerats och som vill komma in på arbetsmarknaden är i sena 20-årsåldern.

100.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utbyta bästa praxis och lära sig av varandras exempel. Parlamentet påpekar vikten av att medlemsstaterna gör en utvärdering av sysselsättningsinitiativet för unga 2014 och 2015. Parlamentet betonar vikten av att bedöma ungdomsgarantins effektivitet på medellång sikt, med fokus på om den lyckas få ungdomar att förvärva kompetens och komma in på arbetsmarknaden, och av att detta initiativ fortsätter. Ungdomsorganisationers deltagande i utvärderingen och genomförandet av ungdomsgarantin är avgörande för dess framgång.

101.  Europaparlamentet ser fram emot den övergripande rapport om genomförandet av ungdomsgarantin som kommissionen ska lägga fram senare under året.

102.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens rapport EU:s ungdomsgaranti – genomförandet i medlemsstaterna, som ska slutföras i början av 2017, kommer att ge en tydligare utvärdering av programresultaten. Bl.a. bör en analys av effektiviteten och de långsiktiga resultaten ingå i rapporten.

103.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att införa en garanterad minimiinkomst för ungdomar som slutfört sin skolgång och universitetsutbildning, så att de får en inkomst som de kan leva drägligt på tills de fått jobb.

104.  Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av att ungdomar känner väl till vilka program som finns och möjligheterna att delta i dem, och också av att informationen om programmen är av hög kvalitet, med kvantifierbara indikatorer (såsom målgruppens respons och deltagande).

105.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att driva en expansiv ekonomisk politik med större utrymme för flexibilitet vad gäller offentliga investeringar i utbildning och högkvalitativ lärlingsutbildning.

106.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att investera mer – och inte minska de nationella budgetanslagen – i ungdomspolitik, konst, kultur, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att kanalisera investeringar i inkluderande utbildning som möter samhälleliga utmaningar i syfte att säkerställa lika tillgång och möjligheter för alla, inbegripet unga med olika socioekonomisk bakgrund samt utsatta och missgynnade grupper.

107.  Europaparlamentet rekommenderar att ungt entreprenörskap tas med i den fleråriga budgetramen och att medlemsstaterna arbetar med att utveckla nationella strategier som ska vara inriktade på att uppnå synergier mellan Erasmus+, Europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet och Erasmus för unga företagare samt med tydliga riktlinjer för konsekvensbedömningar från kommissionen till medlemsstaterna.

108.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett omfattande övervakningssystem för ungdomsprogrammen som kombinerar de planerade resultatindikatorerna med konkreta resultat på kort och lång sikt.

109.  Europaparlamentet betonar vikten av att fokusera på framsteg och resultat och noterar med tillfredsställelse att det nya regelverket för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för programplaneringsperioden 2014–2020 innefattar bestämmelser om medlemsstaternas rapportering av resultat.

110.  Europaparlamentet påminner om att 68 procent av Europiska socialfondens budget går till projekt där ungdomar kan vara en av målgrupperna.

111.  Europaparlamentet lyfter fram behovet av att satsa på bostadsbidrag för att tillgodose de behov som uppstår när studerande inte har möjlighet att gå en yrkes- eller universitetsutbildning i sin egen hemstad eller i städer på mindre än 50 kilometers avstånd.

Deltagande i beslutsprocesser

112.  Europaparlamentet efterlyser starkare partnerskap mellan ungdomsorganisationer och offentliga myndigheter i syfte att öka möjligheterna för unga och deras organisationer att delta i utformningen av politiken. Parlamentet anser att ungdoms-, konst- och idrottsorganisationer spelar en särskilt viktig roll i utvecklingen av ungas förmåga att engagera sig och för en kvalitativ förbättring av beslutsprocessen, med särskild hänsyn till att unga bidrar till samhället och även tillhandahåller lösningar på aktuella utmaningar för det europeiska samhället. Parlamentet lyfter fram den unika roll som ungdomsorganisationer spelar i utvecklingen av en medborgarskapskänsla kring demokratiska värderingar och processer.

113.  Europaparlamentet framhåller värdet i ungdomsorganisationer som förmedlare av utbildning i medborgarskap, demokratiska värderingar, färdigheteter och kompetenser, och erkänner deras bidrag till att förbättra ungas deltagande i demokratiska processer.

114.  Europaparlamentet framhåller den vitala betydelsen av informellt och icke-formellt lärande, konst, idrott, volontärarbete och social verksamhet för att uppmuntra ungas deltagande och social sammanhållning, verktyg som kan ha enorm inverkan på lokalsamfund och hjälpa till att komma till rätta med många av samhällets utmaningar.

115.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt följa principerna om inkludering i ungdomsarbete, med särskild tonvikt på ungdomar med funktionsnedsättning.

116.  Europaparlamentet betonar behovet av att mer intensivt öka medvetenheten om medborgarskap, medier och digitala kunskaper, kritiskt tänkande och interkulturell förståelse och använda en rad olika instrument som är välbekanta för ungdomar (t.ex. sociala medier). Parlamentet betonar den viktiga roll som sådana program och sådan utbildning spelar för att förhindra radikalisering bland ungdomar.

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta nya former av ekonomisk delaktighet för unga, såsom den växande trenden att unga använder delningsekonomins verktyg.

118.  Europaparlamentet framhåller att frivillig politisk, social, kulturell och idrottslig verksamhet som unga bedriver på lokal, regional och nationell nivå bör få stöd och ett större erkännande för sitt värde som en viktig form av icke-formellt lärande som bidrar till att utveckla nyckelkompetenser för livet och främja värden som samarbete, solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Parlamentet framhåller emellertid att ungas beredskap att utveckla volontärverksamhet i slutändan inte kan betraktas som en möjlig billig ersättning för tjänster som medlemsstaterna bör ha hand om. Parlamentet begär att volontärverksamhet ska värdesättas och få ett fullständigt erkännande eller valideras.

119.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja unga studerandes demokratiska deltagande och hjälpa unga i utbildning att engagera sig i sin utbildning och bidra genom sitt medlemskap i studentorganisationer.

120.  Europaparlamentet poängterar att bättre förståelse av EU:s värden, EU:s funktionssätt och den europeiska mångfalden är av avgörande betydelse för att främja demokratiskt deltagande och ett aktivt medborgarskap bland unga.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på bästa sätt utnyttja de nya digitala verktygen och dra full nytta av möjligheterna med sociala medier inom utbildningen, erbjuda riktad högkvalitativ medieutbildning som uppmuntrar utvecklingen av mediekompetens och kritiskt tänkande samt främja och uppmuntra ungas deltagande i beslutsfattandet, liksom i samhälls- och kulturlivet och i det sociala livet i samhället, för att öka anställbarheten och stärka entreprenörskap, innovation och kultur. Parlamentet inser även potentialen i digitala verktyg som kan användas som ett effektivt sätt att bekämpa mobbning, hatretorik och radikalisering.

122.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(2)

EUT C 417, 15.12.2015, s. 1.

(3)

EUT C 183, 14.6.2014, s. 5.

(4)

EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.

(5)

EUCO 37/13.

(6)

EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(7)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2016)0107.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2013)0364.

(10)

EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 21.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2016)0106.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2015)0292.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2015)0107.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2016)0005.


MOTIVERING

Det humankapital och sociala kapital som ungdomar utgör är en av Europas viktigaste tillgångar och garanter för framtiden. EU och medlemsstaterna har därför inte råd att slösa bort dessa inneboende möjligheter som Europas 90 miljoner unga erbjuder i form av kunskap, kreativitet och färdigheter.

Den ekonomiska krisen har drabbat de unga särskilt hårt. Skillnaden mellan vissa kategorier unga har också ökat, och vissa har mer och mer förlorat sin plats i det sociala livet och samhället. Situationen har dessutom förvärrats eftersom vissa av dessa riskerar social passivisering, utanförskap och isolering, och till och med våldsam radikalisering.

Ungdomspolitiken är medlemsstaternas ansvar, medan EU:s roll är att samordna, vägleda och stödja. Eftersom det inte är möjligt att anta några lagstiftningsåtgärder på EU-nivå inom detta område har den öppna samordningsmetoden utvecklats. Denna metod sammanför medlemsstaternas berörda ministrar inom Europeiska unionens råd där de formulerar flera principer och mål inom sitt område. Medlemsstaterna får således själva besluta i vilken form och i vilken utsträckning dessa principer och mål ska anammas och integreras i de egna nationella ungdomsstrategierna. När det gäller länder med ofördelaktiga statistiska indikatorer är det antagligen värt att i större utsträckning anta bästa praxis och beprövade ungdomspolitiska åtgärder, och att i högre grad tillämpa de åtgärder som har formulerats genom den öppna samordningsmetoden och som ger goda resultat (man bör ha i åtanke att varje medlemsstat har sina egna specifika särdrag och särskilda problem, och man kan förstås inte ordinera samma medicin till alla problem, utan det är bättre att hålla sig till det man är van vid: det är möjligt att införa beprövade strategier utifrån).

Samarbetsramen på ungdomsområdet stöder de olika åtgärder som medlemsstaterna och EU har antagit, bland annat med hjälp av datainsamling, ömsesidigt lärande, erfarenhetsutbyte och dialog med unga.

De förnyade ramarna för det europeiska samarbetet inom EU:s ungdomsstrategi, eller snarare ungdomspolitik, omfattar perioden 2010–2018 och anger åtta handlingsområden: utbildning, sysselsättning och entreprenörskap, hälsa och välfärd, deltagande, frivilligarbete, social integration, ungdomar i världen, kreativitet och kultur. Strategin har två allmänna prioriteringar:

1.  Att underlätta övergången från skola till arbetsliv.

2.  Att främja aktivt medborgarskap, social delaktighet och solidaritet bland ungdomar. Detta har blivit särskilt viktigt på sistone på grund av unga människors radikalisering och behovet att förhindra det.

Man kan urskilja positiva trender vad gäller utbildningsindikatorer, trots att det finns signifikanta skillnader mellan vissa medlemsstaters data. Tidiga skolavhopp minskar generellt. Andelen sjönk från 13,9 % år 2010 till 11,1 % år 2014 för åldersgruppen 18–24 år. Andelen är dock fortfarande hög i Spanien, Italien, Malta, Portugal och Rumänien. Andelen personer med universitets- eller högskoleexamen steg från 33,8 % 2010 till 37,9 % 2014. Detta betyder att en tredjedel av de unga i Europa (i åldersgruppen 30–34) har en universitets- eller högskoleexamen, och att 82 % i åldersgruppen 20–24 har gymnasieutbildning. Även om arbetslösheten har stigit bland universitets- eller högskoleutbildade i EU som helhet är arbetslöshetsnivån betydligt lägre bland dem än bland dem med lägst utbildning i samma åldersgrupp. Samtidigt är undersysselsättningen ett problem för denna kategori och det faktum att de är överkvalificerade i förhållande till de arbeten som erbjuds på arbetsmarknaden, eller att de har en utbildning inom fel område.

Många unga, både lokalt och globalt, bygger upp sina egna kontaktnät. 2014 tillhörde 82 % av de unga något slags internetbaserat socialt nätverk. Unga deltar ofta i det sociala och politiska livet genom sociala medier, men i jämförelse med äldre generationer är det färre som röstar. Trots detta är många aktiva i sina lokala kommuner. Varannan ung person var 2014 medlem i minst en organisation, klubb eller gemenskap, och en av fyra frivilligarbetade.

Många unga har svårt att hitta ett kvalitativt arbete, och det är i sin tur ett hinder för deras självständighet. På senare tid har ungdomsarbetslösheten sjunkit i de flesta medlemsstater, men andelen är fortfarande oroväckande hög. I februari 2013 var ungdomsarbetslösheten (i åldersgruppen 15–29) i Europa som högst och låg på 23,9 %, och i november 2015 hade denna andel sjunkit till 20 %. I vissa medlemsstater är emellertid situationen fortfarande mycket oroväckande med en ungdomsarbetslöshet på över 40 %.

Ungdomsarbetslösheten i åldersgruppen 15–19 var 26,3 % i EU 2014, men i åldersgruppen 20–24 år var den 20,6 % och i åldersgruppen 25–29 var den 13,6 %. 8,7 miljoner unga människor i Europa kan inte hitta något arbete och står inför långtidsarbetslöshet eller endast deltidsarbete.

Det är totalt 13,7 miljoner unga i Europa som varken arbetar eller studerar. Det är nästan 27 miljoner unga som riskerar fattigdom eller social utestängning. Fattigdomen bland unga är högre än för befolkningen totalt, och ofrivilligt deltidsarbete eller i många fall tillfälliga anställningar över en lång tid gör att dagens unga utsätts för långvarig och låg livskvalitet.

Risken för inaktivitet, fattigdom och social utestängning påverkar inte alla unga på samma sätt. De som har sämre förutsättningar redan från början missgynnas ofta på flera sätt. Unga som föds i fattiga familjer, med invandrarbakgrund, eller i en språklig eller kulturell minoritet (t.ex. romer), som har vuxit upp under statlig tillsyn, har begränsad skolgång eller som har problem med hälsan får en sämre start i livet och löper större risk att hamna bland de unga som varken arbetar eller studerar. Bland barn som föds i EU av föräldrar som är födda utanför EU är arbetslösheten nästan 50 % högre än bland andra unga som bor här.

Skillnaden mellan dessa två grupper av unga människor är därför stor: de som har en klar bild av sin framtid, som fortsätter att studera, som är säkra på att hitta ett bra arbete och som engagerar sig i det sociala, medborgerliga och kulturella livet å ena sidan, och de som har små förhoppningar om att lyckas och som riskerar marginalisering å andra sidan. Detta äventyrar den sociala sammanhållningen och en varaktig ekonomisk tillväxt. På grund av en åldrande befolkning behöver Europa snabbt aktivera de unga och uppmuntra ett ansvarsfullt föräldraskap.

Medlemsstaterna och kommissionen fortsatte sitt samarbete mellan 2013 och 2015 för att främja sysselsättning bland unga, deras integration på arbetsmarknaden, sociala acceptans och aktiva deltagande i samhället. Mot bakgrund av dessa resultat kan det sägas att framsteg har gjorts på många områden, men att vi behöver hitta fler lösningar för att minska ungdomsarbetslösheten, förbättra unga människors livskvalitet och framtidsutsikter, skapa lika möjligheter, öka självkännedomen bland unga, öka det sociala deltagandet och hindra en våldsam radikalisering. För att nå dessa mål behövs ett mer systematiskt samarbete på EU‑nivå och nationell nivå inom många politiska områden, såsom sysselsättning, utbildning, socialpolitik samt kultur, idrott och hälsa. Det är också viktigt att tillräcklig finansiering görs tillgänglig för att betala för genomförandet av ungdomsprogram, där både EU och medlemsstaterna fyller en lika viktig funktion. Rent allmänt kan sägas att den öppna samordningsmetoden fungerar, men att det behövs bättre, mer och intensivare samarbete i framtiden. Det är viktigt med ett effektivt samarbete och dialog mellan olika aktörer.

Jag är övertygad om att EU:s strukturerade dialog mellan politiska beslutsfattare, unga människor och deras företrädare är det bästa sättet att få veta vad de unga tycker. Sedan 2013 har den strukturerade dialogen hela tiden utvecklats och den är redan nu mer etablerad i ungdomsstrategin. EU:s dialog har också påverkat de nationella dialogerna som har börjat komma igång. Förutom den strukturerade dialogen bör medlemsstaterna anstränga sig mer för att se till att EU:s program och bidrag som riktar sig till unga når så många som möjligt (genom att de anpassas till deras vanor och krav, särskilt genom användning av moderna sociala medier).

Under perioden 2016–2018 måste vi försöka, med hjälp av de förnyade ramarna för samarbetet på ungdomsområdet, att uppmuntra så stora och diversifierade grupper av ungdomar som möjligt att engagera sig i det lokala och globala samhället samt i det civila och demokratiska livet. Genom ramarna för samarbete bör vi också hjälpa unga att hitta arbete och att delta i samhällslivet. Det politiska samarbetet vad gäller ungdomsarbete, frivilligarbete och deltagande i samhällslivet måste kompletteras med EU-finansiering genom programmet Erasmus+. Integreringen av unga på arbetsmarknaden och utvecklingen av deras humankapital kommer också att stödjas av andra instrument, såsom Europeiska socialfonden, En investeringsplan för Europa och ungdomssysselsättningsinitiativet. För att tilldela finansiering på ett mer effektivt sätt skulle man behöva se över de ramar som har används vid flera tillfällen.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (21.4.2016)

till utskottet för kultur och utbildning

över bedömning av EU:s ungdomsstrategi 2013–2015

(2015/2351(INI))

Föredragande av yttrande: Derek Vaughan

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att det tog några månader att få igång programperioden 2014–2020 och att en första utvärdering av unionens politik för denna period, i synnerhet av ungdomspolitiken, inte kan vara fullt representerande för den verkliga effekten.

2.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten under föregående programperiod uppskattade felprocenten för transaktioner inom programmet för livslångt lärande och programmet Aktiv ungdom till över fyra procent. Parlamentet förväntar sig att kommissionen har tagit itu med dessa felaktigheter vid genomförandet av Erasmus+.

3.  Europaparlamentet noterar att budgetgenomförandet för programmen under 2007–2013, i synnerhet programmen för livslångt lärande, Kultur, Media och Aktiv ungdom, uppgick till 100 procent. Enbart genomförandegraden är dock inte en avgörande indikator när man bedömer hur effektiva och framgångsrika programmen har varit.

4.  Europaparlamentet oroas över att diskrepansen mellan antagna åtagande- och betalningsbemyndiganden i slutet av 2013 orsakade brist på betalningar (för Erasmus+‑programmet var underskottet exempelvis 202 miljoner euro), med allvarliga negativa återverkningar för påföljande år. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna situation inte upprepas i samband med nya program.

5.  Europaparlamentet välkomnar att över 3 miljoner studenter har deltagit i Erasmusprogrammet, vilket överstiger riktmärket. Detta flaggskeppsprogram för unionen har rönt framgång ända sedan starten, och det är viktigt att programmet får stöd även i fortsättningen.

6.  Europaparlamentet beklagar de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller antalet Erasmusstudenter som åker iväg och tas emot. Parlamentet rekommenderar mer direkta informationskampanjer och enklare regler.

7.  Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är ett allvarligt problem inom EU, trots en minskning i de flesta medlemsstaterna sedan de rekordhöga siffrorna 2013. Omkring åtta miljoner unga européer står utan arbete och andelen långtidsarbetslösa, ofrivilligt deltidsanställda eller praktikanter är fortsatt hög.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att man lägger större fokus på entreprenörskap i EU:s ungdomsstrategi, vilket är centralt för att främja ekonomisk tillväxt. 2014 ville bara en av fem unga européer starta eget företag och detta anses fortfarande som något svårt. Man bör prioritera utveckling av en entreprenörskultur i tidig ålder och flexibla arbetsrättsliga bestämmelser som gör det möjligt att kombinera arbete och studier, varvad utbildning och tillgång till finansiering.

9.  Europaparlamentet påminner om att ungdomars motvillighet att starta företag också bidrar till den långsamma ekonomiska tillväxten i Europa, och anser därför att ungdomar som vill starta egna företag måste få stöd.

10.  Europaparlamentet välkomnar att över 12,4 miljarder euro från Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga har öronmärkts för bekämpning av ungdomsarbetslösheten under den nya programperioden.

11.  Europaparlamentet noterar därför med tillfredsställelse att 110 300 arbetslösa ungdomar deltog i åtgärder som finansierades av sysselsättningsinitiativet för unga 2014. Parlamentet välkomnar att EU:s stats- och regeringschefer har beslutat att anslå 6,4 miljarder euro i EU-medel (3,2 miljarder euro från Europeiska socialfonden och 3,2 miljarder euro från en ny budgetpost) till ungdomsgarantin. Parlamentet betonar dock att vissa medlemsstater fortfarande har svårigheter med att genomföra ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

12.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de bör utöka den nationella finansieringen, som ett komplement till Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativets anslag, så att ungdomssysselsättningen får det stöd som behövs. De instrument som används och det stöd som beviljas ska möjliggöra ett värdigt liv. Stödets storlek bör därför bedömas mot bakgrund av de faktiska levnadsomkostnaderna i varje medlemsstat.

13.  Europaparlamentet framhåller att man måste stärka rollen för programmet Erasmus för unga företagare för att uppnå långvarig sysselsättning av hög kvalitet. Yrkesmässig rörlighet behövs för att frigöra ungdomars potential. För närvarande är 217,7 miljoner människor i EU i sysselsättning, varav 7,5 miljoner (3,1 procent) arbetar i en annan medlemsstat. Enligt EU-undersökningar är ungdomar dessutom mer benägna att röra på sig och återvända hem med nya färdigheter och kvalifikationer.

14.  Europaparlamentet rekommenderar att ungt entreprenörskap tas med i den fleråriga budgetramen och att medlemsstaterna arbetar med att utveckla nationella strategier som ska vara inriktade på att uppnå synergier mellan Erasmus+, Europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet och Erasmus för unga företagare samt med tydliga riktlinjer för konsekvensbedömningar från kommissionen till medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett omfattande övervakningssystem för ungdomsprogrammen som kombinerar de planerade resultatindikatorerna med konkreta resultat på kort och lång sikt.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att fokusera på framsteg och resultat och noterar med tillfredsställelse att det nya regelverket för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för programplaneringsperioden 2014–2020 innefattar bestämmelser om medlemsstaternas rapportering av resultat.

17.  Europaparlamentet påminner om att 68 procent av Europiska socialfondens budget går till projekt där ungdomar kan vara en av målgrupperna.

18.  Europaparlamentet noterar att ungdomspolitik och nationella strategier måste utvecklas med och för ungdomar.

19.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens rapport EU:s ungdomsgaranti – genomförandet i medlemsstaterna, som ska slutföras i början av 2017, kommer ge en tydligare utvärdering av programresultaten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Dennis de Jong, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Verónica Lope Fontagné, Dan Nica, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Bart Staes, Michael Theurer, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Richard Ashworth, Caterina Chinnici, Cătălin Sorin Ivan, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Julia Pitera, Miroslav Poche, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georg Mayer


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (30.5.2016)

till utskottet för kultur och utbildning

över bedömningen av EU:s ungdomsstrategi 2013–2015

(2015/2351(INI))

Föredragande av yttrande: Tom Vandenkendelaere

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar den effekt som andra perioden för EU:s ungdomsstrategi (2013–2015) har haft när det gäller betoning på vikten av ett flexibelt förhållningssätt till ungdomspolitiken med tvärsektoriellt deltagande på flera nivåer. Parlamentet värdesätter den strukturerade dialogen med ungdomsorganisationer i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra tillgången till högkvalitativ utbildning och sysselsättning för ungdomar och påminner om de åtta insatsområden som främjas i ungdomsstrategin.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av ungdomsstrategin, mot bakgrund av EU:s alarmerande höga ungdomsarbetslöshet samt höga och skiftande andel av de unga som varken arbetar eller studerar samt utmaningarna med ungdomsarbetslöshet och social utestängning. Parlamentet betonar att nästa period (2016–2018) bör bidra till de båda målen för ungdomsstrategin genom att man fastställer och tar itu med orsakerna till ungdomsarbetslöshet, såsom skolavhopp. Detta kan ske genom att man främjar företagande bland ungdomar, investerar i utbildning, praktikplatser, lärlingsutbildning och yrkesutbildning för den kompetens som återspeglar arbetsmarknadens möjligheter, behov och utveckling och genom att man underlättar övergången till arbetsmarknaden i form av åtgärder som säkerställer bättre samordning av utbildningsprogram, arbetsmarknadspolitik och efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens aktörer måste stödjas i arbetet med att genomföra ungdomsgarantin, för att ungdomar senast fyra månader efter att ha lämnat skolan antingen ska arbeta, studera eller gå en yrkesutbildning.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att driva en expansiv ekonomisk politik med större utrymme för flexibilitet vad gäller offentliga investeringar i utbildning och högkvalitativ lärlingsutbildning.

4.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av ungdomsstrategin bör vara nära sammankopplat till uppnåendet av de överordnade målen i Europa 2020-strategin, särskilt målet att 75 procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 ska vara i sysselsättning och att så många ungdomar som möjligt ska lyftas ur fattigdom och socialt utanförskap. Även om ungdomsarbetslösheten har sjunkit i vissa medlemsstater sedan 2013 är det fortfarande mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten fortfarande är nästan dubbelt så hög som den totala arbetslösheten med ca åtta miljoner unga i EU som fortfarande är arbetslösa. Parlamentet betonar därför vikten av att åtgärda geografiska obalanser mellan tillgång och efterfrågan på arbetstillfällen, både inom och mellan medlemsstater, genom förändringar av den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures), i syfte att förbättra ungdomars möjligheter till anställning och uppnå större social sammanhållning.

5.  Europaparlamentet påminner om det överordnade målet i Europa 2020-strategin att andelen elever som lämnar skolan i förtid ska understiga 10 procent. Parlamentet betonar att tidigt avhopp från skolan, som är en bidragande faktor till arbetslöshet, måste bekämpas genom dialog mellan utbildningssektorn, offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter, genom att man fastställer bristerna i skolan och samhället, stöder eleverna att hitta egna inlärningsmetoder, inför relevanta och engagerande kursplaner och har ett kraftfullt och välutvecklat individanpassat yrkesvägledningssystem med högkvalitativa rådgivnings- och orienteringstjänster för alla elever, speciellt vid de första tecknen på att eleven vill lämna skolan i förtid. Eleverna bör få lämplig information om framtida möjligheter på arbetsmarknaden och yrkesbanor, inbegripet praktiska yrken och hantverksyrken, och de måste få en andra chans i form av yrkesutbildning.

6.  Europaparlamentet betonar att en heltäckande och inkluderande utbildningsstrategi är mycket viktig för att alla elever ska känna sig välkomna och inkluderade och så att de kan fatta beslut om sin egen utbildning. Elever som lämnar skolan utan några kvalifikationer är en av de största utmaningarna för våra samhällen, eftersom det leder till social utestängning, och att bekämpa detta måste vara ett av våra viktigaste mål. Utbildningssystemen bör anpassas och särskilda åtgärder bör vidtas för dem som har de största svårigheterna. Praktik och lärlingsutbildning bör leda till sysselsättning och arbetsförhållanden och tilldelade uppgifter bör göra det möjligt för praktikanter att skaffa sig praktisk erfarenhet och relevant kompetens för att komma in på arbetsmarknaden. För att få bukt med ungdomsarbetslösheten är det mycket viktigt att regionala och lokala offentliga och privata aktörer deltar i utformningen och genomförandet av relevant policymix.

7.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas ungdomspolitik bör samordnas väl med andra politikområden för att uppnå fler samverkanseffekter. Samarbetet mellan skolor, företag, offentliga myndigheter och andra arbetsmarknadsaktörer bör också stärkas och man bör göra en bedömning av framtida kompetensbehov för att föregripa kompetensglapp och främja processer varigenom ungdomar väljer arbetsprofiler som faktiskt motsvarar arbetsmarknadens behov.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta för ungdomar att övergå från utbildning till arbete, däribland genom att säkerställa praktiktjänstgöring och lärlingsutbildningar av god kvalitet, att ungdomar får tydligt definierade rättigheter som inkluderar tillgång till socialt skydd, skriftliga och bindande kontrakt och en skälig lön för att inte diskrimineras i tillträdet till arbetsmarknaden och lämplig information om framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

9.  Europaparlamentet betonar att arbetslösheten bland högutbildade är betydligt lägre, och att det därför är nödvändigt att främja och investera i möjligheter till högre utbildning för ungdomar i EU.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja IKT‑utbildning för att ungdomar ska ha relevanta e-färdigheter för arbetsmarknaden, t.ex. genom att medel inom ungdomsgarantifonden omfördelas.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av formellt, icke-formellt och informellt lärande, däribland föreningsuppdrag, för utveckling av värderingar, kunskaper och kompetens för ungdomar, samt för medborgaranda och demokratisk delaktighet. Parlamentet uppmärksammar de olika utbildningsmöjligheterna och utbildningsmodellerna i medlemsstaterna, och framför allt varvad utbildning, som kan underlätta övergången från utbildning till arbete. Parlamentet stöder livslångt lärande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett samstämmigt erkännande som är giltigt i hela EU av kompetens och färdigheter som förvärvats genom formellt, icke-formellt och informellt lärande och praktikplatser, i syfte att överbrygga klyftan mellan brister i kompetens och kompetensglapp på EU:s arbetsmarknad och att stödja sådana aktiviteter inom ramen för respektive EU‑program. Parlamentet efterlyser dessutom mer fokus på språk, särskilt språken i grannländerna, inom yrkesutbildningen för att stärka berörda studerandes ställning och anställbarhet på den gränsöverskridande arbetsmarknaden.

12.  Europaparlamentet anser att den särskilt höga nivån av otryggt arbete bland unga kombinerat med en åldrande befolkning i Europa utgör en stor utmaning för pensionssystemens hållbarhet, tillräcklighet och ändamålsenlighet och allvarligt skadar solidariteten mellan generationerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra missbruk av åtminstone bidrag som erhållits inom ramen för ungdomsgarantin, och att främja, åtminstone för kontrakt som upprättas inom ramen för ungdomsgarantin, kontrakt som gör det möjligt för unga att betala in till nationella socialförsäkringssystem.

13.  Europaparlamentet erinrar om att sysselsättning och företagande är en av åtta prioriteringar i EU:s ungdomsstrategi (2010–2018). Parlamentet betonar att ungdomsarbete och icke-formellt lärande, särskilt inom organisationer för unga entreprenörer och ungdomsorganisationer som erbjuder ungdomar möjligheten att utveckla innovativa projekt, få entreprenörserfarenhet och resurser och förtroendet att starta sina egna företag, spelar en viktig roll när det gäller att utveckla de ungas kreativa och innovativa potential, särskilt deras företagaranda, företagarkompetens och medborgerliga kompetens. Parlamentet betonar behovet av en gynnsam miljö för entreprenörskap och innovativa nystartade företag för den europeiska ungdomssysselsättningens skull. Alla hinder som står i vägen för ungdomar att utveckla sina idéer, sin potential och sin begåvning måste bort.

14.  Europaparlamentet noterar att till följd av den nuvarande digitaliseringsvågen och nya tendenser på arbetsmarknaden stöter alltfler ungdomar på de nya anställningsformerna, som balanserar mellan flexibilitet och trygghet. Parlamentet betonar vikten av att unga får tillräcklig utbildning om de sociala trygghetssystemens roll under karriären.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut genomföra programmet Erasmus+, och särskilt delen om lärlingsutbildning, och därigenom främja ytterligare utbildnings-, karriär- och arbetsrörlighet över gränserna för unga, så att de därigenom får kompetens och färdigheter för livet, inbegripet språkfärdigheter, och utökade möjligheter och chanser att delta i både arbetslivet och samhället, oavsett akademiska kvalifikationer, kompetens eller utbildningsnivå. Parlamentet finner det oroande att rörligheten för lärlingar ännu inte har nått de önskvärda nivåerna och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, företag och skolor att finna lösningar för att undanröja de återstående hindren för rörligheten för lärlingar. Med tanke på deras ålder och ofta ännu instabila ekonomiska situation är det viktigt att stödja unga i deras rörlighetsprojekt genom att bland annat undanröja ett visst antal indirekta hinder för rörlighet, såsom logi- och transportsvårigheter.

16.  Europaparlamentet efterlyser bättre möjligheter för yrkesutbildningsstuderande att få göra praktik i grannländer för att öka förståelsen för andra medlemsstaters arbets- och utbildningspraxis, t.ex. genom att resekostnader finansieras för de studerande som fortfarande är bosatta i sitt hemland. Rörlighet inom utbildning är en mycket viktig fördel för att komma in på arbetsmarknaden, men också för förståelsen och engagemanget för det europeiska projektet genom upplevelsen av det. Det är viktigt med en europeisk ram för att främja rörlighet inom ramen för lärlingsutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att fullt ut dra nytta av Eures-nätverket för att stödja rörligheten inom EU för unga arbetstagare, inklusive rörlighet för lärlingsutbildning.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut genomföra och övervaka ungdomsgarantins effektivitet, genom att till fullo utnyttja de medel som de fått till sitt förfogande av EU till åtgärder som ska främja ungdomssysselsättningen, genom att integrera ungdomar, inbegripet ungdomar med funktionsnedsättning, på arbetsmarknaden via jobb, lärlingsplats eller praktikplats inom fyra månader efter det att personen lämnat skolan eller förlorat jobbet, t.ex. genom att etablera livslånga individanpassade yrkesvägledningssystem, registreringskontor, informationspunkter och metoder för datainsamling och genom att uppmuntra arbetslösa att registrera sig för att få en bild av den verkliga situationen när det gäller ungdomsarbetslöshet samt förbättra tjänsterna vid jobbcenter för unga arbetssökande.

18.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att införa en garanterad minimiinkomst för ungdomar som slutfört sin skolgång och universitetsutbildning, så att de får en inkomst som de kan leva drägligt på tills de fått jobb.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka och stödja rörligheten för studenter inom yrkesutbildning genom att inrätta ett Erasmusprogram för lärlingar.

20.  Europaparlamentet anser att tidiga insatser och en proaktiv arbetsmarknadspolitik innebär att man istället för att handskas med resultaten av flera generationers fattigdom identifierar och hanterar risker tidigt i livet för att förhindra arbetslöshet och underlätta återintegrering. Parlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot situationen för marginaliserade personer som löper störst risk att bli arbetslösa.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utbyta bästa praxis och lära sig av varandras exempel. Parlamentet påpekar vikten av att medlemsstaterna gör en utvärdering av sysselsättningsinitiativet för unga 2014 och 2015. Parlamentet betonar vikten av att bedöma ungdomsgarantins effektivitet på medellång sikt, med fokus på om den lyckas få ungdomar att förvärva kompetens och komma in på arbetsmarknaden, och av att detta initiativ fortsätter. Ungdomsorganisationers deltagande i utvärderingen och genomförandet av ungdomsgarantin är avgörande för dess framgång.

22.  Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av att ungdomar känner väl till vilka program som finns och möjligheterna att delta i dem, och också av att informationen om programmen är av hög kvalitet, med kvantifierbara indikatorer (såsom målgruppens respons och deltagande).

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utan dröjsmål ta itu med de viktigaste faktorerna för ett lyckat genomförande av den europeiska ungdomsgarantin, såsom arbetserbjudandenas kvalitet och varaktighet, vidareutbildning och fortbildning, social integrering, samverkanseffekter med andra politikområden (skolan, arbetsmarknaden, sociala tjänster och ungdomspolitiken) och samarbete med alla berörda parter, för att integrera ungdomar på arbetsmarknaden, minska ungdomsarbetslösheten samt uppnå en långsiktigt positiv effekt i fråga om att förebygga att ungdomar stängs ute från samhället och arbetsmarknaden i övergången från skola till arbetsliv.

24.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens rapport EU:s ungdomsgaranti – genomförandet i medlemsstaterna, som ska slutföras i början av 2017, kommer ge en tydligare utvärdering av programresultaten. Bl.a. bör en analys av effektiviteten och de långsiktiga resultaten ingå i rapporten.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt följa principerna om inkludering i ungdomsarbete, med särskild tonvikt på ungdomar med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet begär att den europeiska ungdomsgarantins inriktning på utbildning för unga okvalificerade eller lågkvalificerade arbetslösa ska utvidgas till att också omfatta unga som utexaminerats och som redan har fullgjort sin yrkesutbildning, samt att ungdomsgarantins åldersgräns ska höjas från 25 till 29 år med tanke på att många som utexaminerats och som vill komma in på arbetsmarknaden är i sena 20-årsåldern.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta kunskaps- och evidensbaserade rapporter om ungdomars sociala situation och levnadsvillkor och att ta fram nationella handlingsplaner som ska genomföras konsekvent.

28.  Europaparlamentet betonar behovet av att mer intensivt öka medvetenheten om medborgarskap, medier och digitala kunskaper, kritiskt tänkande och interkulturell förståelse och använda en rad olika instrument som är välbekanta för ungdomar (t.ex. sociala medier). Parlamentet betonar den viktiga roll som sådana program och sådan utbildning spelar för att förhindra radikalisering bland ungdomar.

29.  Europaparlamentet betonar att främjande av fler och lika möjligheter för alla ungdomar, främjande av social integrering, jämställdhet och solidaritet samt bekämpning av all slags diskriminering av ungdomar särskilt på grund av kön, ras eller etniskt ursprung eller funktionsnedsättning bör vara centralt för uppnåendet av målen i EU:s ungdomsstrategi.

30.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att unga flyktingar och asylsökare inkluderas i målen i nästa period av EU:s ungdomsstrategi och att de behandlas lika och utan diskriminering, får tillgång till utbildning och sysselsättning, integreras i samhället och alltså får hjälp att bygga en identitet i värdländerna, fullt ut utnyttja sin fallenhet och potential och därmed undvika marginalisering och desillusion.

31.  Europaparlamentet betonar vikten av öppna och lättillgängliga program för arbete med ungdomar från mindre stimulerande miljöer.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att utbilda sig och arbeta inom sektorer där de har varit underrepresenterade, såsom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt it.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.5.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Tiziana Beghin, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Javi López, Morten Løkkegaard, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michèle Alliot-Marie, Maria Arena, Amjad Bashir, Lynn Boylan, Rosa Estaràs Ferragut, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Joachim Schuster, Csaba Sógor, Helga Stevens, Ivo Vajgl, Tom Vandenkendelaere, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Fernando Ruas


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.7.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Angel Dzhambazki, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Mary Honeyball, Dietmar Köster

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Julia Reid, Helga Stevens


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

22

+

ALDE

Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

ENF-gruppen

Dominique Bilde

PPE

Andrea Bocskor, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D

Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Dietmar Köster, Krystyna Łybacka, Luigi Morgano, Julie Ward

Verts/ALE

Jill Evans, Helga Trüpel

6

-

ECR-gruppen

Angel Dzhambazki, Andrew Lewer, Helga Stevens

EFDD-gruppen

Julia Reid

GUE/NGL

Nikolaos Chountis, Curzio Maltese

1

0

EFDD-gruppen

Isabella Adinolfi

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy