Förfarande : 2016/0806(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0257/2016

Ingivna texter :

A8-0257/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 13/09/2016 - 4.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0330

BETÄNKANDE     
PDF 457kWORD 63k
8.9.2016
PE 583.924v02-00 A8-0257/2016

om nomineringen av Leo Brincat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0185/2016 – 2016/0806(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Igor Šoltes

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: LEO BRINCATS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: LEO BRINCATS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Leo Brincat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C8-0185/2016 – 2016/0806(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8 0185/2016),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0257/2016), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 27 september 2016 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Leo Brincat till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1: LEO BRINCATS MERITFÖRTECKNING

UTBILDNING:

•  Kvalificerad som Associate vid Chartered Institute of Bankers London. Vald till Fellow vid samma institut, som nu heter Institute of Financial Services. Bland kursämnena finns bland andra följande: banklagstiftning, finans i utrikeshandel, ekonomi, bankverksamhet.

•  Mitt modersmål är maltesiska, jag behärskar engelska och italienska och har mycket grundläggande kunskaper i franska.

POLITISK YRKESVERKSAMHET:

•  Minister för hållbar utveckling, miljö och klimatförändring: mars 2013–april 2016

•  Ledamot i utskottet för miljö och utveckling: Representanthuset: december 2010–januari 2013

•  Ledamot i utskottet för utrikes frågor och EU-frågor: Representanthuset: juni 2008–januari 2013

  Ledamot i utskottet för utrikes frågor och EU-frågor: Representanthuset: oktober 2003–februari 2008

•  Ledamot i utskottet för utrikes frågor: Representanthuset: juni 2003–februari 2003

•  Ordförande i utskottet för det nationella revisionsorganets räkenskaper: mars 1999–februari 2003

•  Ordförande i utskottet för offentliga räkenskaper: Representanthuset: oktober 1998–februari 2003

•  Finans- och handelsminister: mars 1997–september 1998

•  Handelsminister: oktober 1996–mars 1997

•  Ledamot i utskottet för offentliga räkenskaper: Representanthuset: april 1995–juli 1996

•  Aktiv ledamot i den gemensamma parlamentarikerkommittén Malta–EU inför anslutning, sedan den bildades i juli 1992. Kommitténs verksamhet upphörde när Malta anslöt sig till EU.

•  Parlamentssekreterare vid premiärministerns kansli: 1986 – 1987

YRKESVERKSAMHET I NÄRINGSLIVET:

•  Managementkonsult i företagssektorn (främst inom olika turistrelaterade områden) för finansiella interna kontroller och regelefterlevnad: januari 2007–mars 2013

•  Chef för företagsforskning, avdelningen för företagsstrategi, HSBC Bank Malta plc: september 1998–december 2006

•  Började på Barclays Bank DCO 1966, som senare blev Barclays Bank International, Mid-Med Bank Ltd och HSBC Bank Malta plc: under denna period var jag anställd inom olika bankområden, däribland detaljhandel, utländsk valuta, utlåning och verkställande ledning.

RELATERADE ERFARENHETER:

•  Ledamot i den första nationella kommittén över partigränserna någonsin, som bildades 1995, för att införa transparens och reglering av de politiska partiernas finansiering, den så kallade Galdeskommissionen. Denna kommitté involverade olika intressenter och banade väg för lagstiftningen om finansiering av politiska partier 20 år senare.

•  Under min tid som finans- och handelsminister fick det nationella revisionsorganet sin fullständiga självständighet genom att bli en del av det maltesiska parlamentets kontor (riksrevisorns och det nationella revisionsorganets roller definieras i paragraf 108 i Maltas konstitution och Auditor General And National Audit Office Act från 1997).

•  Grundande ledamot och ordförande i utskottet för offentliga räkenskaper inom representanthuset, vilket är ett organ som stärker relationen mellan det nationella revisionsorganet och parlamentet.

•  Under utskottet för offentliga räkenskapers första tid besökte jag och hade möten med företrädare för Förenade kungarikets riksrevision och det brittiska parlamentets utskott för offentliga räkenskaper.

•  Upprättade Maltas första strategiska handlingsplan om grön tillväxt – GREENING OUR ECONOMY: ACHIEVING A SUSTAINABLE FUTURE – som för närvarande är föremål för en ekonomisk utvärdering efter omfattande samråd.

•  Införde lagstiftning om klimatåtgärder i Malta som möjliggör inrättandet av den första klimatåtgärdsfonden någonsin i Malta.

•  Var direkt engagerad i COP21-processen, från de informella ministersammanträdena före partskonferensen till undertecknandet av Parisöverenskommelsen i New York, med tonvikt på klimatfinansiering. Jag var också involverad i förhandlingar och samråd med EU:s kommissionär med ansvar för klimatåtgärder i Paris COP21 om förluster och skador i samband med konsekvenserna av klimatförändringarna.

•  Deltog aktivt i det förberedande arbetet för det maltesiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, inbegripet god förvaltning i miljösektorn, samtidigt som jag även engagerade mig i olika tekniska möten knutna till trioordförandeskapet med de nederländska och slovakiska motparterna.

•  Spelade en avgörande roll för att inrätta den nya miljö- och resursmyndigheten i Malta, som fungerar som vakthund. För första gången omfattar denna nya myndighet, som tidigare bara var ett direktorat för miljö, representation som har valts ut av icke-statliga miljöorganisationer och oppositionspartiet.

•  Under min mandatperiod hamnade Malta på nionde plats i GLOBAL METRICS FOR THE ENVIRONMENT – The Yale Centre for Environmental Law & Policy ENVIRONMENTAL PERFORMANCE INDEX inom högprioriterade miljöfrågor.


BILAGA 2: LEO BRINCATS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision.

Som minister i två olika regeringar har jag hanterat frågor som rör de offentliga finanserna både under min mandatperiod som finans- och handelsminister och senare som minister för hållbar utveckling, miljö och klimatförändring.

Under åren har jag bland annat ansvarat för resursmobilisering, prioritering av program och budgetprocessen, och alltid insisterat på en effektiv hantering av resurser och kontroller. Budgetplanering, regelefterlevnad, genomförande och kontroll var centrala.

När jag ansvarade för finans engagerade jag mig aktivt i att ställa upp budgetmålsättningar tillsammans med nyckeltjänstemän på ministeriet, leda diskussioner inriktade på att översätta målsättningar till kvantifierbara mål, övervaka uppföljande åtgärder för att säkerställa att budgetgränser respekterades, vidtog korrigerande åtgärder för att hantera eventuella överskottsutgifter, samtidigt som jag rapporterade till parlamentet om uppnåendet av fastställda budgetmålsättningar. Dessa mångfacetterade uppgifter gav mig en utmärkt möjlighet att utnyttja budgethanteringsprocessen.

År 1997 spelade jag en avgörande roll som finansminister för att inför parlamentet lägga fram den lag som ger autonomi åt det nationella revisionsorganet (National Audit Office). Konstitutionen och lagen gör att riksrevisorn kan revidera räkenskaperna hos alla departement och kanslier inom Maltas regering och hos sådana offentliga myndigheter eller andra organ som förvaltar, innehar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör Maltas regering.

Det nationella revisionsorganet har fortsatt att utvecklas sedan dess och vunnit det maltesiska parlamentets respekt. Som parlamentsledamot i många år satt jag även i utskottet för offentliga räkenskaper, ett prestigefyllt utskott där jag även hade privilegiet att vara ordförande i fyra och ett halvt år, under en hel lagstiftningsperiod.

I linje med det nationella revisionsorganets årsrapport granskar detta utskott valutan för pengarna – ekonomin, effektiviteten och ändamålsenligheten – hos offentliga utgifter och håller generellt regeringen och dess offentliga tjänstemän ansvariga för utförandet av tjänster till allmänheten. Eftersom leveransmodellerna för offentliga tjänster har förändrats över åren har även utskottets räckvidd gjort det, och det har sträckt sig bortom statliga departement och även granskat statliga enheter som tillhandahåller tjänster till allmänheten.

Under mina mandatperioder i det nämnda utskottet hade jag flera tillfällen att noggrant fråga ut olika ministrar, högre tjänstemän inom offentliga tjänster och den offentliga sektorn samt rådgivare och konsulter till nyckelministerier om identifierade områden.

Som grundande ledamot av utskottet för offentliga räkenskaper inom representanthuset (som är ett organ som stärker relationen mellan det nationella revisionsorganet och parlamentet) besökte jag under de första åren och hade möten med företrädare för Förenade kungarikets riksrevision och utskottet för offentliga räkenskaper inom det brittiska parlamentet. Jag har alltid tagit till mig och strikt uppfyllt principerna om god förvaltning och kontroll av offentliga finanser samt god styrning av offentliga tjänster och god bolagsstyrning.

Även om strukturer och processer är viktiga för en god bolagsstyrning är överinseende av departementen avgörande. I min erfarenhet kan överinseendet av departementen anta olika former: informellt och formellt och strategiskt. Det bör övervaka genomförandet av lagar, tillämpningen av budgeten, det strikta iakttagandet av lagstiftning och konstitutionen och förvaltningen av offentliga finanser i strävan efter ett bättre utförande av tjänster för att uppnå en bättre livskvalitet för alla medborgare. Samtidigt som ökande ambitioner bland medborgarna visserligen ställer högre krav på de ekonomiska resurserna har jag alltid hävdat att medborgarnas tonvikt ligger på valutan för pengarna, vilket gör granskningen av de offentliga finanserna allt viktigare.

Många av mina ministerroller gick utanför lagstiftningsprocessen, eftersom de ofta medförde budgetplanering och beslutsfattande om storskaliga projekt, finansierade genom betydande offentliga medel och/eller EU-medel samt att behålla kontrollen över förvaltningen av både projekt och medel. Mina skyldigheter som minister, främst inom finans, men även inom miljö- och avfallshanteringssektorerna, satte mig i ständig och regelbunden kontakt med de högsta tjänstemännen på finansministeriet samt, i det sistnämnda fallet, med avdelningen för samordning av planering och prioriteringar, som inrättades i mars 2001 som en del av den förvaltningsinfrastruktur som krävs för att förvalta de medel före och efter anslutningen som har tilldelats Malta av EU). Avdelningen har som mål att säkerställa en effektiv absorption och hantering av europeiskt bistånd, särskilt när det gäller sammanhållningspolitiken, genom ändamålsenlig samordning mellan regeringsdepartement, myndigheter och andra intressenter.

Under min tid som minister låg min främsta fokus alltid på att säkerställa att de tilldelade budgetarna genomfördes på ett lagligt och regelbundet sätt med sund ekonomisk förvaltning.

Som huvudtalesperson i oppositionen för ekonomi och finans mellan september 1998 och maj 2004 fortsatte jag att hålla mig i framkant på ett praktiskt sätt genom att utöva mina plikter och axla mitt ansvar när det gäller god ekonomisk styrning och översyn. Under perioden före anslutningen till EU deltog jag i olika seminarier och konferenser i Bryssel, i min kapacitet som ledamot i representanthuset, inbegripet specifika orienterings- och informationsmöten om Olaf, bland andra tematiska områden, för bättre förståelse av hur EU fungerar samt för att få en tydlig bild av verkligheten på plats inom EU:s viktiga strukturer och mekanismer.

Sådana kunskaper kommer utan tvekan att visa sig mycket nyttiga om jag får äran att utses till ledamot av revisionsrätten. Liknande orienteringsbesök hade anordnats för mig och ett begränsat antal ledamöter i min parlamentsgrupp av politiska stiftelser såsom tyska FES, som ytterligare underlättade förbättringen av min bakgrund från en bred teoretisk till en rik praktisk bakgrund.

Under mina dagar på Mid Med Bank – en av Maltas ledande banker – tillbringade jag en längre tid på huvudkontoret för kredit, där mina ansvarsområden bland annat var följande: värdering av räkenskaper och prognoser för klienter i företagssektorn, inklusive genomförbarhetsstudier och verksamhetsplaner samt en god kontroll över utnyttjandet av deras bankinstrument samtidigt som det säkerställdes att de tillämpades strikt före godkännandestadiet.

Som managementkonsult i företagssektorn, främst inom turistrelaterade fritids- och gästfrihetsområden som inte innebar någon intressekonflikt med mina deltidsplikter i parlamentet, säkerställde jag också att de ekonomiska interna kontrollerna och regelefterlevnad uppfylldes i de företag för vilka jag utförde konsulttjänster på frilansbasis.

I tio år arbetade jag som chef för HR/administration i ett ledande exportinriktat tillverkningsföretag på ön med en arbetskraft inom koncernen på cirka sexhundra anställda. Min erfarenhet som högre banktjänsteman har hjälpt mig att förstå de utmaningar som industriföretag möter dagligen, särskilt under svåra omstruktureringsperioder.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

Jag har bidragit till och övervakat olika projekt för mitt land. Det som gav störst personlig tillfredsställelse under min period som finansminister var utan tvekan att jag ledde arbetet med och fick det nödvändiga stödet från representanthuset för att avlägsna det nationella revisionsorganet från regeringens ansvar. Den lämpliga lagstiftningen gav det nationella revisionsorganet full självständighet, genom att den blev en del av Maltas parlamentskontor där dess funktioner och riksrevisorns funktioner tydligt angavs i det nya lagstiftningsorganet.

Nu för tiden finns utskott för offentliga räkenskaper i de flesta medlemsstater, men det var verkligen en givande erfarenhet att ha varit en grundande ledamot av utskottet för offentliga räkenskaper i det maltesiska parlamentet, särskilt som både vi (de grundande ledamöterna) och ett högt antal statliga tjänstemän och enheter gick igenom den centrala och avgörande inlärningskurva som över åren hjälpte det att utveckla en egen nisch och arbetsmetod inom vårt parlaments strukturer.

En annan personlig milstolpe, denna gång under min period som minister för hållbar utveckling, miljö och klimatförändring, var det arbete som utfördes i inrättandet av miljö- och resursmyndigheten. Med tanke på att det miljödirektorat som utgjorde en del av Maltas miljö- och planeringsmyndighet inte hade egna strukturer och en egen ekonomisk organisation, samt fullfjädrade separata och distinkta myndighetsbefogenheter, är jag stolt över att ha spelat en viktig roll i inrättandet av Maltas första miljö- och resursmyndighet någonsin, vilken utöver att vara en fullfjädrad vakthund bemannad av kvalificerade personer med hög integritet inklusive representation från eNGO och oppositionspartiet, nu är inriktad på att hantera Maltas EU-relaterade, multilaterala och nationella skyldigheter.

Under min tid som minister lyckades Wasteserv Malta Ltd (ett 100-procentigt statligt ägt företag med ansvar för avfallshanteringsinfrastrukturen på de maltesiska öarna) slutföra ett antal nationella, EU-finansierade projekt under programperioden 2007–2013. De projekt som måste slutföras senast 2015 var bland andra Malta North Mechanical and Biological Treatment Plant, Gozo Waste Transfer Station och anläggningen av en Autoclave-anläggning som byggdes för att komplettera den befintliga förbränningsugnen som används för slaktavfall och medicinskt avfall. Utöver slutförandet av de här projekten tillämpade företaget strängare hushållningsförfaranden och genomgick dessutom en omfattande varumärkesförändring som ändrade dess kärnfilosofi till en filosofi som förespråkar konceptet att "skapa resurser från avfall". Övergången var avgörande för att företaget skulle kunna uppnå sin centrala roll i samhället. Att göra Wasteserv till en livskraftig organisation som hanterar avyttring och återvinning av avfall innefattade förändringar i styrningen av företaget och uppställning av strategiska mål för företaget för att säkerställa att det uppfyllde sitt uppdrag.

Under min tid som parlamentssekreterare på premiärministerns kansli 1986–1987, då bostadspolitiken var en del av min portfölj, hade jag i uppgift att införa större reformer inom sociala bostäder, varigenom gruppen av förmånstagare för första gången någonsin utökades till ensamstående föräldrar och låginkomstgrupper för att säkerställa större rättvisa och jämlikhet. Jag hat också övervakat större projekt genom vilka lokaler som tidigare har använts i bostadssyfte av brittiska militärtjänster utstationerade i Malta har omvandlats till sociala bostadsenheter för familjer i behov av goda, tillfredsställande eller alternativa bostäder.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella multikulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Mina yrkeserfarenheter sträcker sig över nästan tre årtionden inom verksamhet som berör olika regioner världen över i processen. Som före detta minister för hållbar utveckling, miljö och klimatförändring har jag under min senaste tid som minister regelbundet och aktivt deltagit i både formella och informella möten med miljörådet i de länder som har innehaft ordförandeskapet samt i Luxemburg och Bryssel.

Under Maltas anslutningsförhandlingar med EU spelade vi, genom min regelbundna närvaro och mitt starka bidrag till arbetet i den gemensamma parlamentarikerkommittén Malta–EU tillsammans med andra framstående ledamöter i representanthuset, en viktig roll i upprättandet av de första formella länkarna mellan Maltas parlament och Europaparlamentet.

Under åren har jag deltagit i olika konferenser, seminarier och kongresser utomlands på minister-, regerings- och till och med tankesmedjenivå samt i olika informationsuppdrag. Jag har gjort följande:

-  Deltagit och till och med varit ordförande i UNEP MAP-möten i olika Medelhavsländer, IMF-möten och finansministermöten inom Samväldet (USA, Mauritius, Hongkong).

-  Representerat mitt land vid det första ministermötet någonsin i Världshandelsorganisationen i Singapore (1996), ett WTO-toppmöte i Genève där bland andra USA:s president deltog 1998, seminarier om grön tillväxt och grön ekonomi i Gulfländerna (Abu Dhabi, Dubai).

-  Deltagit i konferenser om hållbarhet i Indien (2015), i närvaro av stats- och regeringschefer och framstående specialister på området.

-  Deltagit i partskonferenserna om högnivåsegmenten för klimat i Polen och Frankrike tillsammans med olika ministermöten inför partskonferenserna.

-  Varit ordförande i ett sammanträde i en arbetsgrupp på ministernivå inför partskonferenserna samt varit medordförande i det särskilda verkställande sammanträdet om klimatåtgärder vid CHOGM 2015.

-  Slutfört förhandlingarna om samförståndsavtal med regeringarna i Österrike och Israel i respektive värdland (2015).

-  Deltagit i ett informationsuppdrag i Mellanöstern där jag träffade viktiga regionala och globala aktörer vid besök i Tel Aviv, Amman och Gaza, som föredragande för Europarådets parlamentariska församling i Beirut för att främja starkare band mellan den parlamentariska församlingen och det libanesiska parlamentet.

-  Deltagit i FN:s klimattoppmöten inklusive ceremonin i New York nyligen då COP21 undertecknades och olika WILTON PARK-seminarier i Förenade kungariket och Danmark.

Vidare deltog jag 1980 i det prestigefyllda US International Visitor-programmet, som amerikanska regeringens gäst, och besökte Washington DC, New York, Portland, San Francisco och Dallas tillsammans med ett antal deltagare från hela världen som senare blev kända i sina hemländer. Besök på olika amerikanska institutioner och diskussioner med deltagare och organisatörer gav mig insikter och bästa arbetsmetoder som jag har använt under hela mitt yrkesliv, särskilt vid möten som jag har deltagit i senare med högre tjänstemän från USA:s regering på utrikes- och finansdepartementet under min tid som finansminister.

En inbjudan från den brittiska regeringen till att besöka Förenade kungariket på ett sponsrat besök på 1980-talet satte mig i kontakt med viktiga regeringsföreträdare inom utrikes-, utbildnings-, finans- och informationstekniksektorerna – strategiska områden, som jag i många fall har arbetat med i min senare parlamentariska verksamhet.

Som chef för ministerdelegationerna eller som del av de parlamentariska delegationerna fick jag tillfälle att träffa viktiga representanter från olika ledande statliga enheter och viktiga aktörer och intressenter från den privata sektorn, däribland aktörer som är knutna till finans och investeringar på olika kontinenter genom besök i USA, Frankrike, Italien, Österrike, Israel, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Folkrepubliken Kina och Ryska federationen samt närbelägna nordafrikanska länder.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Förfarandet för ansvarsfrihet som nämns här gäller inte i mitt fall.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Såsom förklaras i min detaljerade CV har jag varit minister för hållbar utveckling, miljö och klimatförändring, finans och handel samt parlamentssekreterare på premiärministerns kontor med kommunikationsstrategi och sociala bostäder som mina viktigaste arbetsområden.

På grund av de maltesiska parlamentsledamöternas deltidsstatus hade jag samtidigt som jag utförde mina plikter som ordförande för det nationella revisionsorganet, ordförande för utskottet för offentliga räkenskaper och ledamot i miljö- och utvecklingsutskottet och utskottet för utrikes frågor och EU-frågor fortfarande rätt att få min huvudinkomst – såsom är fallet med alla andra parlamentsledamöter – genom min anställning i banksektorn samt genom mina senare konsulttjänster inom företagssektorn och tidigare heltidsanställning i tillverkningssektorn.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Under min karriär inom politik och offentlig förvaltning har jag deltagit i flera viktiga beslut:

•  Som finans- och handelsminister har jag tagit de första stegen mot att genomföra lösningar som föreslås i rapporter som jag har beställt och publicerat, och identifierat finansiella och organisatoriska problem i flera av de största företagen på ön, samtidigt som reformen av sådana företag har gjorts till en viktig del av regeringens skattejusteringsprogram på medellång sikt – såsom beskrivs i IMF:s landrapport om Malta 99/72 i utvalda frågor. Samma rapport visar att tidigare subventioner till dessa enheter uppgick till 6,4 procent av de totala statliga utgifterna, men att jag 1998 hade lyckats bidra till att sänka dem till 4,8 procent.

•  Det var en historisk milstolpe att ha anslutit mig till mer än 120 av Världshandelsorganisationens ministrar för handel, utrikespolitik, finans och jordbruk och från de länder som var i processen att anslutas till WTO, genom att delta i WTO:s första ministerkonferens någonsin i Singapore i december 1996 – den första konferensen sedan WTO trädde i kraft den 1 januari 1995. Under mina möten i Singapore deltog jag aktivt i plenarsammanträden samt olika multilaterala, plurilaterala och bilaterala sammanträden som undersökte frågor i samband med arbetet under WTO:s två första verksamhetsår och genomförandet av avtalen från Uruguayrundan.

•  Det råder inget tvivel om att den tredje viktigaste händelsen var att jag drev på en stor mängd finansiell lagstiftning i det maltesiska parlamentet, som bland annat innefattade inrättandet av det autonoma nationella revisionsorganet.

Utöver dessa tre viktiga framsteg är jag stolt över att fram till dess jag avträdde min ministerportfölj ha bidragit till det förberedande arbetet för Maltas ordförandeskap i EU första halvåret 2017 på de områden som jag ansvarade för – hållbar utveckling, miljö och klimatförändring – med tanke på hur komplexa dessa områden är: en skrämmande uppgift och stor utmaning för både mitt land och mig personligen.

Oberoende

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Som ledamot av revisionsrätten, kommer jag att utföra mina uppgifter oavhängigt, vilket innebär att jag varken kommer att söka eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ och jag kommer att avstå från att vidta åtgärder som inte är förenliga med revisionsrättens åtgärder.

Bortsett från denna oavhängighet som entydigt föreskrivs i fördraget varigenom medlemmarnas oavhängighet inte får kunna ifrågasättas, klargörs de här viktiga principerna också ytterligare i revisionsrättens etiska riktlinjer och uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter samt arbetsordningen och de regler genom vilka arbetsordningen genomförs. Lika viktigt är att alla slutsatser som dragits under mitt arbete skulle baseras på en fördjupad granskning som bygger på fakta och siffror. Det är också nödvändigt att jag strikt håller mig inom mitt ansvarsområde som en ledamot av revisionsrätten. Detta gäller även för kontakter med andra institutionella enheter, organ eller myndigheter. Förhållandet bör vara strikt professionellt och vid behov skulle närvaro av en annan tjänsteman av revisionsrätten förespråkas. Uppförandekoden för ledamöterna av revisionsrätten måste respekteras, eftersom den medför mycket specifika bestämmelser om oavhängighet. Den baseras på den internationella sammanslutningen av högre revisionsorgan (Intosai).

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Inga.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Ja, utan någon som helst tvekan. Under flera års tid har jag alltid omedelbart följt kraven i den aktuella förklaringen av koden för tillgångar och etik för maltesiska ministrar och parlamentsledamöter för att offentliggöra några sådan intressen, innehav eller åtaganden.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är inte en part i något rättsligt förfarande som på något sätt skulle kunna stå i strid med mina arbetsuppgifter som ledamot av revisionsrätten.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag har för närvarande inte någon verkställande roll i politiken men var minister för hållbar utveckling, miljö och klimatförändringar fram till förra månaden – en post jag haft sedan april 2013 och som jag frånträdde på grund av min nominering till revisionsrätten.

Även om jag fortfarande är en ledamot av representanthuset har jag sedan min nominering till ledamot av Europeiska revisionsrätten fritt fattat ett ensidigt beslut att avstå från politisk aktivitet, uttalanden eller kommentarer både inom själva huset eller i pressen och eller sociala medier där jag brukade skriva regelbundet som opinionsbildare.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Jag har redan avgått från att vara en kabinettsminister. Jag är fast besluten att omedelbart ge upp min plats i representanthuset – Maltas parlament, om skulle jag utses till ledamot i revisionsrätten. Jag har ingen roll eller några ansvar inom strukturerna för regeringspartiet i Malta.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Jag skulle behandla alla större fall av oegentligheter/bedrägeri/korruption på samma sätt i samtliga fall, oavsett om de är relaterade till mitt land eller någon annan EU-medlemsstat. Med tanke på att som en ledamot av revisionsrätten skulle min första plikt vara mot revisionsrätten och dess respektive funktioner, kommer jag också försäkra att revisionsrätten utför en fullständig utredning för att fastställa att all relevant information om omfattningen av oegentligheter/olaglighet för att identifiera de aktörer som kan vara inblandade. I samråd med ledamöterna av revisionsrätten och vid granskningen av de resulterande fynden, skulle fallet då omedelbart hänvisas till OLAF. Då det är befogat skulle jag också diskutera frågan med revisionsrättens ordförande. Att utföra min funktion med vederbörlig oavhängighet, opartiskhet, integritet, aktsamhet och noggrann granskning såsom i fall som rör någon annan medlemsstat är en oeftergivlig förutsättning för alla medlemmar av Europeiska revisionsrätten. Att misslyckas att göra så skulle inte bara undergräva själva revisionsrätten utan även äventyra min egen position, och det kommer också att underlätta, snarare än att åtgärda, snedfördelning av resurser och överdrivet risktagande. Eftersom jag alltid har trott på en proaktiv strategi inom alla verksamhetsområden där jag har deltagit under åren, tror jag att det som ytterligare behövs är en serie av väl genomtänkta allmänna preventiva åtgärder för att förbättra revisionsrättens effektivitet samtidigt som utsikterna för förekomst av sådana allvarliga regelbrott minskas och minimeras.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

De viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning bör vara baserade på tre aspekter: effektivitet, ekonomi och ändamålsenlighet.

Effektivitetsrevision bör därför eftersträva att analysera verksamheten i alla myndigheter i linje med anvisningar, identifiera resultaten av ett program och föreslå förbättringar i synnerhet när svaga interna kontroller råder, eller om ett ingripande bedöms lämpligt i händelse av bedrägerier. På grund av den kunskap och erfarenhet som vunnits under åren, har revisionsrätten en unik möjlighet att genomföra effektivitetsrevision såsom jag just har beskrivit och dessa revisioner kan bidra till att förbättra både prestanda och effektivitet hos de organ som ansvarar för att utföra EU-program. I huvudsak måste effektivitetsrevision representera revisioner beträffande valuta för pengarna samt operativa revisioner och samtidigt ge ledningen information om lämpliga och olämpliga förvaltningsåtgärder med hjälp av en strukturerad rapporteringsprocess. Detta i sig borde ge möjlighet till förbättringar vid behov efter att ha fastställt vilka effekter eller vilken påverkan de otillräckliga förvaltningsåtgärderna hade på tillhandahållandet av tjänster. Effektivitetsrevision inom den offentliga sektorn samt på en institutionell nivå ger myndigheterna möjlighet att visa allmänheten huruvida de har fullgjort sina skyldigheter när det gäller ansvarsskyldighet för resurser. I motsats till konventionell revision, hjälper effektivitetsrevision till att hitta alternativa lösningar genom rekommendationer till förbättringar av riktlinjer, rutiner och struktur som kan bidra till att minska slöseri och ineffektivitet. Den hjälper likaså till att få en kritisk syn på rättsliga krav, politik, mål och tillvägagångssätt. Likaså kan effektivitetsrevisioner tjäna som underlag för beslut om framtida finansiering och prioriteringar. Tydliga riktlinjer för effektivitetsrevision är avgörande.

En viktig utveckling har varit revisionsrättens publicering av översiktliga analyser. De här översiktliga analyserna kan hjälpa till att bedöma risker, men ger även en omfattande översyn av organ genom att koppla samman överensstämmelse med programmens resultat. Jag har redan betonat vikten av en stark koppling mellan resurshantering och tillhandahållande av högkvalitativa tjänster till medborgarna. Effekten av denna koppling kan dock endast fastställas om de uppgifter som organen tillhandahåller är fullständiga och relevanta. Vårt mål är att förbättra de offentliga tjänsterna. Vi gör detta genom att rekommendera särskilda åtgärder som hanterar de frågor som vi tar upp, och genom att ge värdefull information till allmänheten, programledning och förtroendevalda.

Förutom den erfarenhet jag har fått under åren som både minister och talesman för oppositionen är jag också bekant med dokumentet ”god förvaltning inom den offentliga sektorns” som utfärdats av International Federation of Accountants (IFAC) och Chartered Institute of Public Finance and Accountancy (CIPFA). Effektivitet och ändamålsenlighet måste vara väl kalibrerade. Medan förstnämnda måste säkerställa kostnadseffektivitet för den löpande verksamheten och ledningsbeslut, behövs ändamålsenlighet för att utvärdera graden av framgång för hela kostnads- och förvaltningssystemet, i synnerhet vad gäller att uppnå avsedda resultat. Detta kommer inte att lyckas enbart genom lämpliga ledningsstrukturer, utan måste kompletteras med högkvalitativ kapacitetsuppbyggnad samt till följd av klart definierade mål och uppgifter som kommer från lämplig och professionell strategisk planering. Utan lämpliga interna kontroller, professionella riskbedömningar och effektiva interna kontrollsystem på plats, kan endast delvis framgång förväntas uppnås.

Särskilt i dessa tider av finansiell volatilitet och sårbarhet måste den finansiella rapporteringen inte bara vara exakt, utan också tidsenlig på ett sätt som gör att den når externa intressenter utan onödigt dröjsmål.

Medan den ökade tonvikten på rapportering om en sund ekonomisk förvaltning genom effektivitetsrevision är positiv och mest uppmuntrande, främst tack vare stark impuls från Europaparlamentet liksom revisionsrätten och även kommissionen, måste denna process påskyndas och intensifieras ytterligare för att eliminera all godtycklighet i beslutsfattandet, potentiella intressekonflikter, samtidigt som öppenheten och skärpta kontrollerna ytterligare stärks.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Enligt min mening bör det inte vara en statisk, endimensionell mall utan en ständigt föränderlig process som tar hänsyn till nya utmaningar, hot och möjligheter då de kan komma att uppstå. Snarare än att reagera på förändrade situationer bör ett optimalt scenario alltid möta revisionsrätten ett steg före, utnyttja kreativa och innovativa sätt om t.ex. hur man kan förbättra den här processen och samtidigt stärka den egna dynamiken. Såvida dialogen inte är kontinuerlig och regelbunden kommer det alltid att finnas en risk för att ökad självbelåtenhet sipprar in, som i sig skulle försvaga välbehövlig detaljerad och konstant förståelse för parlamentets ständigt föränderliga behov. Som ett resultat av revisionsrättens interna reform som genomfördes med verkan från den 1 januari 2016 och som angavs för att omvandla den till en uppgiftsbaserad organisation, bör den vägledas av följande maximer:

a)  Snabbt svar på en snabbt föränderlig miljö,

b)  Styra resurserna flexibelt för att prioritera revisionsuppgifter,

c)  Redovisa aktuella produkter och bättre kommunikation av dess roll och arbete.

Som ledamot av revisionsrätten skulle min plikt vara att se till att parlamentet presenteras med revisionsrättens resultat via en öppen dialog och ett öppet samarbete. Genom presentationen av revisionsmetoder, resultat, åsikter och bedömningar bör man underlätta processen för parlamentet att utföra sin funktion i förhållande till budgeten på ett mer effektivt och tidsenligt sätt, medan EU:s eget regelverk ständigt förbättras och förfinas. Den ökade vikt som parlamentet ger revisionsrättens iakttagelser kan bara främja och stärka framtida diskussioner och bättre förståelse för varandras funktioner som respektive nyckelinstitutioner inom unionen. Framgången för dessa ansträngningar kan bara mätas om och när parlamentets lagstiftningsarbete på ett effektivt sätt återspeglar de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna från revisionsrätten, även på nivån för revisionsrätten särskilda rapporter som kan presenteras för Europaparlamentets sektorpolitiska kommittéer. Medan förhållandet bör vara jämlikt mellan enheter bör huvudinriktningen vara att bättre bistå parlamentet. Sådana ansträngningar får inte bara kännas utan måste också ses på ett sätt så att rättvis bedömning kan föras vidare även av externa intressenter.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

En effektivitetsrevision anses relevant och giltigt om den är omfattande, objektiv och oberoende. Som jag har förklarat, måste den bedöma huruvida myndigheter arbetar i linje med de tre principer som jag nämnde tidigare. En effektivitetsrevision måste också bedöma resultaten och identifiera svagheter och risker i förekommande fall. Tyngdpunkten kommer naturligtvis att ligga på om politik och program levereras såsom avsett. Detta bör hållas i åtanke hela tiden i alla bedömningar som gjorts av revisionsrättens ledamot. Med all sannolikhet kommer inget fall att vara det andra likt och därför spelar bedömning en nyckelroll i att genomföra en effektivitetsrevision som är relevant och objektiv.

Revisionsrättens goda omdöme bör också leda till rekommendationer för att granska ledningssystem och interna processer. Detta är en viktig del av utförandet och bör följas upp av berörda myndigheter. Som en ledamot av revisionsrätten skulle jag naturligtvis hänvisa till revisionsrättens handbok om effektivitetsrevision. Genom min erfarenhet inom den oberoende granskningskommittén är jag väl förtrogen med hur det nationella revisionskontoret i Malta hade genomfört ett antal mycket effektiva effektivitetsrevisioner. Jag är också bekant med ISSAI 3100:s riktlinjer som fastställer effektivitetsrevisionens principer samt de resulterande fördelarna från tillit till dem.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Konstant och ökad interaktion är väsentlig. Man bör maximera möjligheter för förbättrat bilateralt och multilateralt samarbete för att verkligen återspegla andan och innehållet i vad själva fördraget föreskriver när det sägs att ”i medlemsstaterna ska granskningen genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen”. Processen bör inte vara en envägsprocess eftersom jag anser att konstruktiv feedback från parlamentet kan mäta effektiviteten och resultatorienteringen av sådana utökade samarbetsnivåer. Å andra sidan måste samarbetet mellan revisionsrätten och de nationella revisionsorganen höjas till ännu högre nivåer. Högre revisionsorgan (SAI), som helt oberoende enheter, bör samarbeta med revisionsrätten samt med Europeiska kommissionen inom tillämpningsområdet för artikel 287.3 i fördraget, nämligen att det bör finnas samarbete med en anda av förtroende medan oavhängigheten samtidigt bibehålls. Detta är viktigt eftersom högre revisionsorgan (både i deras länder, liksom med sina internationella motsvarigheter) måste vara, och uppfattas som, helt oberoende av andra myndigheter för att visa att de kan genomföra sina revisionsuppdrag utan någon otillbörlig inblandning. Ändå är samtidigt samarbetet mycket användbart och skapar mervärde för de berörda inblandade då de kan lära av varandra och få insikt i utvecklingen av varandras aktiviteter.

Då jag är medveten om att EU:s kontaktkommitté, som är nätverket för EU:s medlemsstaters högre revisionsorgan, har etablerat en form av ”tidigt varningssystem” för att stödja en effektiv och ändamålsenlig verksamhet av kontaktkommittén till förmån för alla sina medlemmar av högre revisionsorgan genom att identifiera utvecklingar på ett tidigt stadium vilket därmed möjliggör en snabb reaktion, anser jag att det är ett bra och effektivt sätt för revisionsrätten och EU:s medlemsstaters högre revisionsorgan att följa utvecklingar och förändringar inom den ekonomiska förvaltningen av EU som kan vara av intresse för dem, inklusive att också övervaka alla relevanta beslut som kan fattas av Europaparlamentets budgetkontrollutskott.

Jag tror att ytterligare samarbete mellan revisionsrätten, EU:s medlemsstaters högre revisionsorgan och Europaparlamentets budgetkontrollutskott också kan förbättras ytterligare genom att låta representanter för dessa tre parter mötas på en periodisk basis, säg två eller tre gånger per år för att diskutera eventuella utvecklingar av gemensamt intresse i syfte att hjälpa till att säkerställa att revisionen av EU:s budget kontinuerligt kan förbättras. Den inbyggda flexibiliteten i denna uppställning bör underlätta förkunnandet av nya aktuella frågor i synnerhet eftersom det finansiella landskapet fortsätter att utvecklas både inom själva EU och globalt som ett resultat av nya megatrender. Den nya funktionen för en ledamot av revisionsrätten som ansvarig för institutionella relationer bör ytterligare stärka och underlätta ett sådant samarbete, eftersom det ger en redan existerande institutionell struktur.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Jag tror att som en ledamot av revisionsrätten skulle jag stödja vad som enligt min uppfattning är det huvudsakliga syftet med revisionsrätten: Att se till att nationella rapporteringssystem fungerar som sig bör och belysa risker och misslyckanden i att upptäcka brister i de nationella rapporteringssystemen. Det är absolut nödvändigt att detta kompletteras med ett konstant flöde av information och rekommendationer till Europaparlamentet om hur man ska hantera och åtgärda sådana situationer. Ökad frekvens av möten mellan revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott är enligt min mening en annan viktig förutsättning. Allt detta måste tydligt återspeglas i den årliga rapporten från revisionsrätten som ska utgöra en stark grund för diskussionerna i parlamentet. Större insatser behövs för att se till att riktigheten i de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna liksom vid kommissionens kontroller stärks genom tydliga markeringar av revisionsrätten av sådana inneboende svagheter. Det ankommer på kommissionen att se till att engagemang och nära samarbete med medlemsstaterna förstärks ytterligare i syfte att säkerställa att de kommer att kunna ge information om styrning, interna kontroller, interna revisionssystem och ekonomisk förvaltning i sin helhet och på mest tidsenligt vis.

Endast en sådan ytterligare skärpning av systemet kan erbjuda ökad förvissning om att kommissionen kommer att ha bättre förutsättningar än någonsin tidigare att bedöma medlemsstaternas system för att försäkra att de är mer än tillräckliga för att underlätta ett korrekt genomförande av EU:s budget. Överlagring av information kanske inte räcker. Vad som är viktigt och nödvändigt är att utnyttja den och dra maximal nytta av den. Förbättring av uppskattad felprocent rapporterad av revisionsrätten ska inte lämna utrymme för självbelåtenhet. Tvärtom måste ytterligare årlig förbättring av sådana grundläggande felorsakerna genomgående upprätthållas på ett stabilt sätt. Detta är inte en fråga som revisionsrätten kan hantera på ett fristående vis, särskilt eftersom detta i slutändan återspeglar den framtida roll som kommissionen och revisionsrätten behöver spela när det gäller relationer till medlemsstaterna och de nationella högre revisionsorganen.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Jag skulle granska min nominering, med full hänsyn till de överväganden som skulle ha ägt rum och skäl som anförts av kommittén för deras rekommendation.


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Partiell förnyelse av revisionsrättens ledamöter – Maltas kandidat

Referensnummer

08699/2016 – C8-0185/2016 – 2016/0806(NLE)

Datum för remiss / begäran om godkännande

17.5.2016

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

CONT

25.5.2016

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Igor Šoltes

25.5.2016

 

 

 

Antagande

5.9.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

11

9

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Dan Nica, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brian Hayes, Karin Kadenbach, Julia Pitera, Miroslav Poche, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Anne Sander, Alfred Sant

Ingivande

8.9.2016

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy