BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*)
9.9.2016 - (COM(2016)0277 – C8-0177/2016 – 2016/0139(COD)) - ***I
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Tanja Fajon
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*)
(COM(2016)0277 – C8-0177/2016 – 2016/0139(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0277),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 77.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0177/2016),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0261/2016).
1. Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
MOTIVERING
Europeiska unionen bekräftade i Thessaloniki-agendan 2003 sitt otvetydiga engagemang och stöd för det europeiska perspektivet för alla länder på västra Balkan. Stabiliserings- och associeringsprocessen har sedan dess blivit grundramen för det europeiska perspektivet för alla länder på västra Balkan på deras väg mot EU fram till deras framtida anslutning, och i denna process är i synnerhet processen för viseringsliberalisering särskilt viktig.
Stabiliserings- och associeringsavtalen har ingåtts med och trätt i kraft i alla länder på västra Balkan, inbegripet Kosovo den 1 april 2016. Stabiliserings- och associeringsavtalet utgör det första avtalsförhållande som upprättats mellan Europeiska unionen och Kosovo och markerar ett viktigt och historiskt steg för landets europeiska perspektiv. Dessutom var avskaffandet av visum för medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien 2009, och därefter för Albanien samt Bosnien och Hercegovina 2010, ett viktigt steg mot deras europeiska integration och visade att länderna i regionen är kapabla att genomföra nödvändiga reformer. Detta har dock isolerat Kosovo på kartan över Balkanländer med liberaliserade viseringsbestämmelser.
Landets isolering har haft allvarliga konsekvenser för vardagslivet för Kosovos befolkning. Man får inte glömma de fasansfulla händelser som utspelade sig till följd av Jugoslaviens sönderfall och de grymma krig som brutalt splittrade regionen och lämnade mycket djupa sår i människors sinnen och hjärtan. Hundratusentals personer tvingades fly från regionen, och vi såg en ny generation växa fram som är avskuren från resten av det enande och välmående EU. Att hela detta sår är viktigare än någonsin för Kosovos befolkning.
Kosovos färdplan för viseringsliberalisering presenterades först i juni 2012, fyra år efter alla andra länder i regionen. Även om den i all väsentlighet är densamma, har färdplanen för Kosovo blivit mer exakt och detaljerad då den innehåller 95 riktlinjer. Kommissionen har lagt fram fyra lägesrapporter om dialogen om visering med Kosovo – i februari 2013, juli 2014, december 2015 och den fjärde och slutliga rapporten i maj 2016 – när den också lade fram lagstiftningsförslaget om liberalisering av viseringsbestämmelserna.
Viseringsfria resor möjliggör inte bara kontakter mellan människor, bättre gränsöverskridande samarbete samt kulturellt, utbildningsmässigt och yrkesmässigt utbyte, utan hjälper även till att stävja den irreguljära invandringen eftersom kriminella är tvungna att lägga ned sin verksamhet. Det liberaliserade viseringssystemet kommer att göra det möjligt för medborgarna att resa utomlands som turister och besöka familj och vänner utan att behöva tampas med långdragna och kostsamma viseringsförfaranden. Det kommer även att lösa deras känsla av isolering, Det viseringsfria systemet utgör ett av de mest påtagliga och konkreta resultaten för landets europeiska perspektiv och gör att fri rörlighet kan förverkligas som en av de grundläggande principerna för det europeiska projektet.
Föredraganden välkomnar varmt detta mycket välbehövliga förslag som kommer att se till att Kosovo inte förlorar hoppet för eller strävan efter landets EU-anslutningsprocess. Det europeiska perspektivet är den främsta garanten för stabilitet och den främsta motorn för olika reformer i landet och regionen. Vi har tidigare lärt oss att fred och stabilitet bäst kan uppnås genom att förbättra EU-anslutningsprocessen ytterligare och genom att göra den så synlig och påtaglig som möjligt för medborgarna.
Europaparlamentet har varit en stark förespråkare för och anhängare av Kosovo och dess europeiska perspektiv, även vad gäller processen för viseringsliberalisering och har upprepade gånger uppmanat Kosovos myndigheter att samarbeta och uppfylla de nödvändiga riktlinjerna samt kommissionen att hjälpa till att förenkla och påskynda processen.
Det är viktigt att komma ihåg att enligt EU:s viseringsbestämmelser ska varje land bedömas utifrån sina egna meriter. Fastställandet av huruvida viseringskravet bör avskaffas för landets medborgare sker på grundval av en välavvägd bedömning i varje enskilt fall utifrån många olika kriterier. En rättvis och meritbaserad hållning och inte någon politisk kohandel ska därför utgöra den vägledande principen även i detta förslag. Föredraganden vill därför inte dra några paralleller till eller utarbeta villkor enligt andra lagstiftningsförslag som för närvarande är under behandling i rådet eller parlamentet.
2010 införde kommissionen dessutom mekanismen för uppföljning av viseringsliberaliseringen för att se över hur det viseringsfria systemet fungerar och för att ta itu med de potentiella bristerna i samband med dess genomförande. I och med införandet av upphävandemekanismen 2014 får medlemsstaterna ännu ett verktyg för att hantera eventuellt missbruk av systemet med viseringsfrihet med möjligheten att återinföra viseringar.
Frågan om icke-erkännande har onekligen haft allvarliga konsekvenser för såväl Kosovos ekonomi och dess utveckling som vardagslivet för dess befolkning. Behovet att lösa Kosovos status var det uppmärksammade fokuset för regionen och dess förbindelser med Europeiska unionen, men detta har även till viss del begränsat hastigheten i den europeiska integrationsprocessen. Medlemsstaterna har förbundit sig till processen för viseringsliberalisering för Kosovo när väl villkoren är uppfyllda, utan att det föregriper medlemsstaternas ståndpunkter om status.
Föredraganden förväntar att erkännandet av Kosovos status inte kommer att ha några negativa konsekvenser i processen för detta förslags antagande. Föredraganden vill därför återigen upprepa Europaparlamentets uppmaning till de fem medlemsstater som ännu inte gjort det att erkänna Kosovo. Detta kommer inte bara att ha positiva effekter på Kosovos EU‑anslutningsprocess, utan även mer allmänt på dess förbindelser i regionen, normaliseringen av förbindelserna mellan Belgrad och Pristina samt de politiska och socioekonomiska förbindelserna med resten av världen. Europeiska unionen har ett politiskt ansvar för att genomföra denna process.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (7.7.2016)
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo)
(COM(2016)0277 – C8-0177/2016 – 2016/0139(COD))
Föredragande av yttrande: Ulrike Lunacek
KORTFATTAD MOTIVERING
Kommissionens förslag avser att ändra förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo) (2016/0139(COD)). Det handlar särskilt om att införa ett viseringsfritt system för Kosovo genom att flytta landet från bilaga I till bilaga II. Genom förslaget kommer viseringsfritt tillträde att beviljas medborgare i Kosovo som har biometriska pass och reser till EU, med undantag av Förenade kungariket och Irland, samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, när det gäller korttidsvistelse på högst 90 dagar inom en period av 180 dagar.
Utskottet för utrikesfrågor har upprepade gånger stött viseringslättnader och viseringsliberalisering för alla länder på västra Balkan, som ett sätt att främja kontakter människor emellan och förbättra förbindelserna med EU. Kosovo är det enda land på västra Balkan som – sedan 2010 – inte har kunna dra nytta av ett avtal om viseringslättnader, och det är för närvarande det enda land vars medborgare behöver visering för att resa till EU. Denna situation har hos befolkningen skapat en stark känsla av att vara ”andra klassens medborgare” och vara ”instängd”, vilket skapar ett tryck som tidigare fått medborgarna att söka andra sätt att resa till EU.
Dialogen om viseringsliberalisering med Kosovo inleddes den 19 januari 2012. Innan dess hade kommissionen insisterat på att det behövdes tillräckliga framsteg på områdena för återtagande och återintegrering som nödvändiga aspekter. Den var nöjd med det arbete som Kosovos myndigheter uträttat. Kommissionen har lagt fram fyra framstegsrapporter, den senaste den 4 maj 2016. I den senaste rapporten gjordes bedömningen att Kosovo hade uppfyllt kraven i färdplanen för viseringsliberalisering, under förutsättning att Kosovo – före parlamentets och rådets antagande av förslaget – skulle ratificera gränsavtalet med Montenegro och förbättra sitt facit i kampen mot organiserad brottslighet och korruption.
Utskottet för utrikesfrågor har alltid betonat betydelsen av rättsstatlighet, rättsväsendets oberoende och respekt för demokratiska principer. Genom sina årliga resolutioner om Kosovos framsteg på vägen mot EU-integration övervakar och bedömer utskottet utvecklingen och ser till att dessa frågor följs upp. Utskottet kommer att fortsätta att vara mycket uppmärksamt. En viseringsliberalisering kommer att ge Kosovos medborgare en känsla av normalitet. Den bör också utgöra en impuls för Kosovos myndigheter att göra ytterligare framsteg när det gäller att genomföra nödvändiga reformer, särskilt kraven enligt ramverket för stabiliserings- och associeringsavtalet.
Med beaktande av betydelsen av en viseringsliberalisering för Kosovos medborgare önskar utskottet sammanfattningsvis att förfarandet snabbt slutförs och att den ändrade förordningen träder i kraft snarast möjligt, så att medborgarna kan dra nytta av den.
******
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag.
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
|
Titel |
Fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2016)0277 – C8-0177/2016 – 2016/0139(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 6.6.2016 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
AFET 6.6.2016 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Ulrike Lunacek 24.5.2016 |
||||
|
Behandling i utskott |
14.6.2016 |
|
|
|
|
|
Antagande |
7.7.2016 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
38 7 6 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Jaromír Štětina, László Tőkés, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Boris Zala |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Laima Liucija Andrikienė, Andrzej Grzyb, András Gyürk, Paavo Väyrynen, Janusz Zemke |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Heidi Hautala |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
25 |
+ |
|
|
ALDE |
Nathalie Griesbeck, Filiz Hyusmenova, Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld |
|
|
GUE/NGL |
Cornelia Ernst |
|
|
PPE |
Jaromír Štětina |
|
|
S&D |
Caterina Chinnici, Tanja Fajon, Evelyne Gebhardt, Ana Gomes, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Clare Moody, Luigi Morgano, Péter Niedermüller, Emilian Pavel, Birgit Sippel, Daniele Viotti, Josef Weidenholzer |
|
|
VERTS/ALE |
Eva Joly, Judith Sargentini, Josep-Maria Terricabras, Bodil Valero |
|
|
24 |
- |
|
|
ECR |
Daniel Dalton, Jussi Halla-aho, Timothy Kirkhope, Branislav Škripek |
|
|
EFDD |
Gerard Batten, Ignazio Corrao, Beatrix von Storch |
|
|
ENF |
Sylvie Goddyn |
|
|
NI |
Udo Voigt |
|
|
PPE |
Burkhard Balz, Andrea Bocskor, Michał Boni, Pál Csáky, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Andrey Kovatchev, Barbara Kudrycka, Traian Ungureanu, Vladimir Urutchev, Axel Voss, Rainer Wieland, Joachim Zeller |
|
|
S&D |
Juan Fernando López Aguilar |
|
|
2 |
0 |
|
|
PPE |
Frank Engel, József Nagy |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Titel |
Fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2016)0277 – C8-0177/2016 – 2016/0139(COD) |
||||
|
Framläggande för parlamentet |
4.5.2016 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 6.6.2016 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
AFET 6.6.2016 |
|
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Tanja Fajon 23.5.2016 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
26.5.2016 |
|
|
|
|
|
Antagande |
5.9.2016 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
25 24 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Gerard Batten, Michał Boni, Caterina Chinnici, Ignazio Corrao, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, József Nagy, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Andrea Bocskor, Pál Csáky, Daniel Dalton, Angelika Mlinar, Luigi Morgano, Emilian Pavel, Jaromír Štětina, Josep-Maria Terricabras, Daniele Viotti, Axel Voss |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Burkhard Balz, Evelyne Gebhardt, Sylvie Goddyn, Andrey Kovatchev, Clare Moody, Vladimir Urutchev, Rainer Wieland, Joachim Zeller |
||||
|
Ingivande |
9.9.2016 |
||||