BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2016/002 SE/Ericsson)
29.9.2016 - (COM(2016)0554 – C8-0355/2016 – 2016/2214(BUD))
Budgetutskottet
Föredragande: Esteban González Pons
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
- BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
- MOTIVERING
- BILAGA: SKRIVELSE från UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR
- BILAGA: SKRIVELSE från UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING
- RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
- SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2016/002 SE/Ericsson)
COM(2016)0554 – C8-0355/2016 – 2016/2214(BUD))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0554 – C8-0355/2016),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1] (EGF-förordningen),
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2], särskilt artikel 12,
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3], särskilt punkt 13,
– med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,
– med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,
– med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0272/2016), och av följande skäl:
A. Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.
B. Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).
C. Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.
D. Sverige lämnade in ansökan EGF/2016/002 SE/Ericsson om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) främst i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Östra Mellansverige (SE12), Sydsverige (SE22) och Västsverige (SE23). 918 av 1556 uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna.
E. Ansökan lämnades in med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilket minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda vid underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och egenföretagare som har upphört med sin verksamhet.
F. Med stagnerande tillväxt och en hårdare konkurrens från asiatiska tillverkare, har Ericsson trappat ned tillverkningen av teleutrustning, en process som inleddes för nästan tjugo år sedan.
1. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Sverige därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 3 957 918 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 6 596 531 EUR, och kommer att hjälpa 918 stödmottagare att återvända till arbetsmarknaden.
2. Europaparlamentet noterar att Sverige lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 31 mars 2016, och att kommissionen efter ytterligare information från Sverige avslutade sin bedömning av denna ansökan den 5 september 2016 och underrättade parlamentet samma dag, och således respekterade tidsfristen på 12 veckor från mottagandet av den fullständiga ansökan.
3. Europaparlamentet noterar att it- och teleindustrin domineras av asiatiska tillverkare och att Asien dominerar som utlokaliseringsdestination. Parlamentet framhåller att Ericsson successivt har minskat personalen i Sverige (från 21 178 personer 2005 till 17 858 personer 2014), men samtidigt ökat kraftigt i världen som helhet (från 56 055 personer 2005 till 118 055 personer 2014).
4. Europaparlamentet påpekar att de berörda regionerna har en relativt stor grupp äldre arbetstagare med liknande bakgrund som har blivit uppsagda samtidigt, och att de flesta av dem, särskilt de som arbetat i Kista, som har det största antalet uppsägningar, inte har den kompetens som efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden.
5. Europaparlamentet välkomnar Sveriges beslut att koncentrera eventuellt EGF-stöd till anläggningarna i Kista, Katrineholm och Kumla som står inför de största utmaningarna, samtidigt som man erbjuder individanpassad hjälp för de uppsagda arbetstagarna även på andra platser.
6. Europaparlamentet påminner om att olika typer av anställda, både arbetare och tjänstemän, berörs av uppsägningarna, och är oroat av att vissa arbetstagare står inför en arbetsmarknad med tämligen låg efterfrågan inom traditionell tillverkningsindustri. Det finns möjligheter för dessa arbetstagare inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, vilket dock skulle kräva omfattande omskolning.
7. Europaparlamentet noterar Arbetsförmedlingens bedömning att arbetarna har möjligheter inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, under förutsättning att de erbjuds omfattande omskolning.
8. Europaparlamentet inser att de flesta tjänstemännen är ingenjörer av vilka vissa är specialiserade inom nischer som är unika för Ericsson, men välkomnar den svenska Arbetsförmedlingens övertygelse att ett paket med individanpassade utbildningsprogram och coachning kan hjälpa de flesta av dessa uppsagda arbetstagare att hitta nya jobb av hög kvalitet.
9. Europaparlamentet noterar att EGF har medfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, vilket innefattat vägledning och karriärrådgivning, skyddad och understödd sysselsättning och rehabilitering, utbildning och arbetssökarbidrag. Parlamentet välkomnar att särskild uppmärksamhet kommer att ägnas deltagare över 50 år i samband med motivationshöjning och karriärplanering.
10. Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 33,92 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i EGF-förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. Parlamentet anser att denna relativt höga procentandel är motiverad med hänsyn till den stora andel äldre arbetstagare som berörs samt att deltagare med inlärningssvårigheter erbjuds individuellt stöd.
11. Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berättigade stödmottagarna och deras företrädare samt med lokala offentliga aktörer, med beaktande av att 22 % av arbetstagarna är kvinnor och 78 % är män.
12. Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas med hänsyn till framtida utsikter på arbetsmarknaden och den kompetens som krävs, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen.
13. Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.
14. Europaparlamentet välkomnar de svenska myndigheternas försäkran att särskilda ansträngningar kommer att vidtas för att bryta traditionella könsmönster, bl.a. genom att uppmuntra manliga stödmottagare att finna arbete inom hälso- och sjukvårdssektorn samt det bidrag som åtgärderna kommer att innebära för Sveriges 16 miljökvalitetsmål.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida förslag närmare ange inom vilka sektorer arbetstagarna kan förväntas finna sysselsättning och huruvida den utbildning som erbjuds är anpassad till de ekonomiska framtidsutsikterna och arbetsmarknadsbehoven i de regioner som berörs av uppsägningarna.
16. Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att dessa åtgärder kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra överlappning mellan EU-finansierade tjänster.
17. Europaparlamentet noterar att sektorn för tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik hittills har varit föremål för 14 ansökningar, varav 11 grundar sig på handelsrelaterad globalisering och 3 på den globala finansiella och ekonomiska krisen.
18. Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.
19. Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran om att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen skapar och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.
21. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.
BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2016/002 SE/Ericsson)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1], särskilt artikel 15.4,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[2], särskilt punkt 13,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl
(1) Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.
(2) Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013[3] inte överskrida 150 miljoner EUR (i 2011 års priser).
(3) Den 31 mars 2016 lämnade Sverige in en ansökan om att utnyttja fonden med anledning av uppsägningar hos Ericsson (Telefonaktiebolaget LM Ericsson) i Sverige. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.
(4) Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stöd på 3 957 918 EUR som Sverige ansökt om.
(5) För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 3 957 918 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet]*.
[4]Utfärdad i
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
MOTIVERING
I. Bakgrund
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln.
Enligt bestämmelserna i artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1] och artikel 15 i förordning (EU) nr 1309/2013[2] får det årliga belopp som avdelas för fonden inte överstiga 150 miljoner EUR (i 2011 års priser). Beloppen förs in i Europeiska unionens allmänna budget som en avsättning.
För att kunna aktivera fonden när en positiv bedömning har gjorts av en ansökan ska kommissionen, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3], förelägga budgetmyndigheten ett förslag om utnyttjande av fonden och samtidigt en motsvarande begäran om överföring. Vid oenighet ska ett trepartsmöte inledas.
II. Ansökan från Ericsson och kommissionens förslag
Den 5 september 2016 antog kommissionen ett förslag till beslut om att bevilja Sverige medel ur fonden till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för arbetstagare som blivit uppsagda vid Telefonaktiebolaget LM Ericsson som är verksamt inom huvudgrupp 26 i Nace Rev. 2 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) främst i Nuts 2-regionerna[4] Stockholm (SE11), Östra Mellansverige (SE12), Sydsverige (SE22) och Västsverige (SE23).
Detta är den åttonde ansökan som behandlas under budgetåret 2016, och den femtonde för tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, och innebär att totalt 3 957 918 EUR ur fonden tas i anspråk för Sveriges del. Ansökan gäller 918 arbetstagare som har sagts upp.
Ansökan lämnades till kommissionen den 31 mars 2016 och kompletterades med ytterligare information fram till den 2 maj 2016. Kommissionen har, i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i EGF-förordningen, kommit fram till att ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden.
Det svenska fackförbundet Unionen anger att Ericsson fortfarande anställer i Europa, men bara personer med helt annan kompetensprofil. Anställda med kompetens inom tillverkning och utveckling av utrustning återanställs i regel inte av företaget[5]. Huvuddelen av företagets tillväxt ligger i dag inom programvaruutveckling. Även om viss programvara utvecklas i Europa sker den största tillväxten även i denna sektor i Asien[6], där Ericsson expanderar sin verksamhet[7].
De individanpassade tjänster som ska erbjudas de uppsagda arbetstagarna består av fyra typer av åtgärder: i) vägledning och karriärrådgivning, uppdelat på kartläggning och individuell planering, rådgivning, motivationshöjning och karriärplanering, ii) skyddad och understödd sysselsättning och rehabilitering, iii) utbildning och omskolning, iv) arbetssökarbidrag.
Enligt kommissionen utgör de beskrivna åtgärderna aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för de stödberättigande åtgärder som avses i artikel 7 i EGF-förordningen. Åtgärderna ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder.
De svenska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier för att
– principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna samt åtgärdernas genomförande,
– de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda,
– Ericsson, som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet, har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda,
– de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras,
– de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom strukturfonderna,
– det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.
Sverige har meddelat kommissionen att fondåtgärderna samfinansieras av de svenska myndigheterna genom Arbetsförmedlingens budget.
III. Förfarande
För att fonden ska kunna utnyttjas har kommissionen överlämnat en begäran till budgetmyndigheten om överföring av ett sammanlagt belopp på 3 957 918 EUR från reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (40 02 43) till fondens budgetpost (04 04 01).
Detta är det åttonde förslaget till överföring för utnyttjande av fonden som lämnats in till budgetmyndigheten under 2016.
Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas i enlighet med artikel 15.4 i EGF-förordningen.
Enligt en intern överenskommelse ska utskottet för sysselsättning och sociala frågor delta i processen för att konstruktivt stödja och bidra till bedömningen av ansökningarna om medel ur fonden.
- [1] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
- [2] EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
- [3] EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
- [4] Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).
- [5] http://unionenopinion.se/analyser/varsel-pa-ericsson-och-sony-mobile-vad-hander-i-telekombranschen-egentligen/
- [6] http://cio.idg.se/2.1782/1.630340/sa-sourcar-svenska-cio-er-2015
- [7] http://www.forbes.com/sites/greatspeculations/2015/08/19/ericsson-can-overcome-challenges-in-the-mobile-infrastructure-business/#77e6e5cb128d
BILAGA: SKRIVELSE från UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR
CF/jb
D(2016)41682
Jean Arthuis
Ordförande för budgetutskottet
ASP 09G205
Ärende: Yttrande över utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) för ärendet EGF/2016/002 SE/Ericsson från Sverige - COM(2016) 0554
Till ordföranden
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och dess arbetsgrupp för EGF har undersökt möjligheten att bevilja stöd från fonden för ärende EGF/2016/002 SE/Ericsson och har antagit detta yttrande.
EMPL-utskottet och arbetsgruppen för EGF är positiva till att utnyttja fonden för denna ansökan. I detta sammanhang vill EMPL-utskottet framföra vissa synpunkter, utan att därigenom ifrågasätta anslagsöverföringen.
EMPL-utskottets synpunkter grundar sig på följande överväganden:
A) Denna ansökan grundar sig på artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 1309/2013 (EGF-förordningen) och gäller 1 556 uppsägningar vid Ericsson (Telefonaktiebolaget LM Ericsson).
B) Huvudföretaget är främst verksamt inom de näringsgrenar som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupperna 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) och 62 (Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.).
C) Begäran om stöd är resultatet av nedläggning, helt eller delvis, av tillverkningen av trådlös teleutrustning på olika Ericssonanläggningar (Borås, Karlskrona, Kista, Kumla, Linköping och Göteborg) i Sverige, och nedläggningen av en hel fabrik i Katrineholm.
D) Uppsägningarna vid Ericsson är främst belägna i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11) och Östra Mellansverige (SE12), men också i Sydsverige (SE22) och Västsverige (SE23).
E) Sverige hävdar att uppsägningarna beror på genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, eftersom Ericssons tillverkning av utrustning har varit föremål för utflyttning till Asien där marknaderna med störst tillväxt finns och där samma kvalitet kan fås till lägre kostnader.
F) 70 % av de arbetstagare som omfattas av åtgärderna är män och 30 % är kvinnor. Av de uppsagda arbetstagarna är 33,4 % mellan 55 och 64 år och 64,2 % mellan 30 och 54 år.
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar därför budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag avseende Sveriges ansökan:
1. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 1309/2013 är uppfyllda och att Sverige därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 3 957 918 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 6 596 531 EUR.
2. Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den kompletterade ansökan från de svenska myndigheterna togs emot, den 13 juni 2016, fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, den 5 september 2016, och underrättade parlamentet om detta samma dag.
3. Europaparlamentet noterar att företag i Nace 2, huvudgrupp 26 har varit föremål för 14 tidigare ansökningar om EGF-stöd, varav 11 p.g.a. globalisering av handelsmönster.
4. Europaparlamentet påpekar att de berörda regionerna har en relativt stor grupp äldre arbetstagare med liknande bakgrund som har blivit uppsagda samtidigt, och att de flesta av dem, särskilt de som arbetat i Kista, som har det största antalet uppsägningar, inte har den kompetens som efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden.
5. Europaparlamentet välkomnar Sveriges beslut att koncentrera eventuellt EGF-stöd till anläggningarna i Kista, Katrineholm och Kumla som står inför de största utmaningarna, samtidigt som man erbjuder individanpassad hjälp för de uppsagda arbetstagarna även på andra platser.
6. Europaparlamentet uppskattar arbetsförmedlingens bedömning att arbetarna har möjligheter inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, vilket dock kräver omfattande omskolning.
7. Europaparlamentet inser att de flesta tjänstemännen är ingenjörer av vilka vissa är specialiserade inom nischer som är unika för Ericsson, men välkomnar den svenska arbetsförmedlingens övertygelse att ett paket med individanpassade utbildningsprogram och coachning kan hjälpa de flesta av de uppsagda arbetstagarna att hitta nya jobb av hög kvalitet.
8. Europaparlamentet noterar att EGF har medfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, vilket innefattat vägledning och karriärrådgivning, skyddad och understödd sysselsättning och rehabilitering, utbildning och arbetssökarbidrag. Parlamentet välkomnar att särskild uppmärksamhet kommer att ägnas deltagare över 50 år i samband med motivationshöjning och karriärplanering.
9. Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder kommer att utgöra 33,92 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket ligger nära det tak på 35 % som är fastställt i förordningen. Dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. Parlamentet anser att denna relativt höga procentandel är motiverad med hänsyn till den stora andel äldre arbetstagare som berörs samt att deltagare med inlärningssvårigheter erbjuds individuellt stöd.
10. Europaparlamentet välkomnar de svenska myndigheternas försäkran att särskilda ansträngningar kommer att vidtas för att bryta traditionella könsmönster, bl.a. genom att uppmuntra manliga stödmottagare att finna arbete inom hälso- och sjukvårdssektorn samt det bidrag som åtgärderna kommer att innebära för Sveriges 16 miljökvalitetsmål.
11. Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna.
12. Europaparlamentet välkomnar Sveriges försäkran att ekonomiskt stöd från EGF inte kommer att ersätta åtgärder som det berörda företaget är skyldigt att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.
13. Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen ska det samordnade paketet med individanpassade tjänster utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och efterfrågad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi.
Med vänlig hälsning
Thomas Händel
Ordförande för utskottet för sysselsättning och sociala frågor
BILAGA: SKRIVELSE från UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING
Skrivelse av den 14 september 2016 från Iskra Mihaylova, ordförande för utskottet för regional utveckling, till Jean Arthuis, ordförande för budgetutskottet
Översättning
Ärende: Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Till ordföranden
Ett kommissionsförslag till beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) har vidarebefordras för yttrande till utskottet för regional utveckling. Såvitt jag förstår är avsikten att ett betänkande till detta förslag ska antas av budgetutskottet den 28 september 2016.
- COM(2016)0554 är ett förslag till ekonomiskt stöd från fonden på 3 957 918 EUR för 1 556 arbetstagare som sagts upp vid Ericsson (Telefonaktiebolaget LM Ericsson). Ericsson är främst verksamt inom de näringsgrenar som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupperna 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) och 62 (Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.). Uppsägningarna vid Ericsson är främst belägna i Nuts 2‑regionerna Stockholm (SE11) och Östra Mellansverige (SE12), men också i Sydsverige (SE22) och Västsverige (SE23).
De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från fonden fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006.
Utskottets samordnare har behandlat detta förslag och bett mig skriva och meddela dig att en majoritet av utskottets ledamöter inte har några invändningar mot att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas för anslående av ovannämnda belopp enligt kommissionens förslag.
Med vänlig hälsning
Iskra Mihaylova
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
Antagande |
28.9.2016 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
27 7 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Urmas Paet, Pina Picierno, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Monika Vana, Auke Zijlstra |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Andrey Novakov, Marco Valli |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
|
27 |
+ |
|
|
ALDE EFDD GUE/NGL PPE
S&D Verts/ALE |
Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Urmas Paet Marco Valli Liadh Ní Riada Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Inese Vaidere, Patricija Šulin Jean-Paul Denanot, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Vladimír Maňka, Pina Picierno, Paul Tang, Isabelle Thomas Ernest Maragall, Indrek Tarand, Monika Vana |
|
|
7 |
- |
|
|
ALDE ECR EFDD ENF NI |
Gérard Deprez Richard Ashworth, Zbigniew Kuźmiuk, Bernd Kölmel Jonathan Arnott Auke Zijlstra Eleftherios Synadinos |
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster