BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)

29.9.2016 - (COM(2016)0236 – C8-0150/2016) – 2016/0125(COD)) - ***I

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Mariya Gabriel

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)

(COM(2016)0236 – C8-0150/2016) – 2016/0125(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0236),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 77.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0150/0216),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för rättsliga frågor (A8-0274/2016).

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

MOTIVERING

Kommissionens förslag syftar till att ändra förordning (EG) nr 539/2001 och att överföra Ukraina till bilaga II, som upprättar en förteckning över tredjeländer vars medborgare är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 77.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Tillämpningen av undantaget från viseringskravet för ukrainska medborgare som innehar biometriskt pass förutsätter inte att det ingås ett avtal om undantag från viseringskravet med EU eftersom Ukraina redan har undantagit alla EU-medborgare från viseringskravet för vistelser på upp till ett år.

Sedan dialogen om viseringsliberalisering mellan EU och Ukraina inleddes i oktober 2008 har kommissionen offentliggjort sex lägesrapporter om genomförandet av den handlingsplan för viseringsliberalisering som föreslogs i november 2010. Av lägesrapporterna framgår att det sedan 2014 snabbt gjorts omfattande framsteg och att handlingsplanens andra fas inletts, trots de exceptionella omständigheterna och de inre och yttre utmaningar som landet är ställt inför. I den senaste lägesrapporten, som antogs den 18 december 2015, var kommissionens slutbedömning att Ukraina gjort de framsteg som behövs och att alla kriterier som fastställs i handlingsplanen uppfyllts. Föredraganden välkomnar att dialogen om viseringsliberalisering visat sig vara ett effektivt verktyg för främjande av svåra och djupgående reformer, framför allt inom områdena rättvisa och inrikes angelägenheter. Föredraganden understryker också att samarbetet med de ukrainska myndigheterna och det civila samhället vid utarbetandet av denna rapport varit högst positivt.

Viseringsliberaliseringen ingår som ett led i ett allt närmare partnerskap mellan Ukraina och Europeiska unionen. Ukraina är en partner med nyckelställning inom den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. I juni 2014 undertecknades ett associeringsavtal, vilket i september 2015 samtidigt ratificerades av Verchovna Rada och Europaparlamentet. Detta innebär en kraftfull signal och bevisar att EU och Ukraina gemensamt strävar efter att i hög grad tillnärma sig varandra, på grundval av principerna om politisk associering och ekonomisk integration. Denna gemensamma strävan har konkret förverkligats i att viseringskravet borttagits för ukrainska medborgare som innehar biometriskt pass, varav också framgår att Ukrainas folk uttryckligen tagit ställning till förmån för fred, stabilitet och en utvecklingsgång i riktning mot Europa och reformer för sitt land.

Viseringsliberaliseringen kommer dessutom att bidra till fördjupade kontakter folken emellan. Likaså möjliggör den fördjupade ekonomiska och kulturella förbindelser och en intensivare politisk dialog om ett flertal frågor, bland annat de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Föredraganden erinrar även om att viseringsliberaliseringen följer reciprocitetsprincipen, något som även innebär att undantaget från viseringskravet kommer att bli till nytta för både unionsmedborgare och ukrainska medborgare. Att viseringskravet slopats för kortare vistelser kommer också att bidra till att det öppnas nya ekonomiska möjligheter i samband med att den ekonomiska delen av associeringsavtalet, nämligen det djupgående och omfattande frihandelsområdet, provisoriskt träder i kraft.

Efter de fredliga demonstrationerna på Majdantorget i november 2013 och president- och parlamentsvalen 2014 har Ukraina åtagit sig att genomgripande förändra landet i politiskt och demokratiskt hänseende. Ukraina har i dag möjlighet att bli ett modernt land med en verklig demokrati och med garantier för rättsstaten. Europeiska unionen ställer upp för Ukraina i denna process som kräver oavlåtliga och varaktiga insatser. Handlingsplanen för viseringsliberalisering har fullt ut bidragit till denna process, framför allt när det gäller säkerhet för resehandlingar (också genom att det börjat utfärdas biometriska pass som följer de högst ställda internationella standarder och går utöver minimiskyldigheterna enligt handlingsplanen, samt genom att Informationssystemet för viseringar tagits i bruk), liksom också när det gäller gränsövervakningen, korruptionsbekämpningen (där det inrättats fyra institutioner av central betydelse) och kampen mot organiserad brottslighet och penningtvätt. Här stöder föredraganden helhjärtat att det ingås ett avtal om strategiskt och operativt samarbete mellan Ukraina och Europol, vilket snart torde bli fallet. Föredraganden understryker dessutom att, liksom fallet alltid är i samband med överföringar till bilaga II i den föreliggande förordningen i ändrad lydelse, de kriterier som uppfyllts i samband med processen för viseringsliberalisering måste respekteras också framgent. Det vore till nytta om de framsteg som gjorts vid dialogen om viseringsliberalisering skulle göras till föremål för en noggrann uppföljning vid andra dialoger med anknytning till associeringsavtalet, framför allt när det gäller korruptionsbekämpningen, som också i fortsättningen bör få tillräckligt med budgetmedel och som man inom politiken otvetydigt måste gå in för.

Föredraganden har också beaktat rörligheten och riskerna inom områdena migration och säkerhet. Han understryker att i dag avslås mindre än 2 procent av ukrainska medborgares ansökningar om visering till EU. För övrigt må nämnas att det återtagandeavtal som ingicks i november 2007 mellan EU och Ukraina och handlar om återsändande av irreguljära migranter är ett av de mest effektiva i sitt slag, i och med att över 80 procent av dessa migranter återsänds, vilket visar på att samarbetet på detta plan fungerar utmärkt och kan hjälpa oss att begränsa riskerna för migration. Föredraganden uppmanar Ukraina att fortsätta arbetet med att ge gränsövergångsställena uppkoppling till Interpols databaser, utfärda biometriska pass och bedriva informationskampanjer om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller vid resor till EU utan visering. Särskilt måste Europeiska unionen och Ukraina uppmärksamma människohandeln och att systemet med viseringsundantag missbrukas av kriminella nätverk som är inblandade i den.

Slutligen anser föredraganden att Europaparlamentet, genom att anta detta förslag från kommissionen, bekräftar principen att varje land, när det framgångsrikt uppfyllt alla kriterier, kan komma i fråga för viseringsliberalisering. Föredraganden påminner dock samtidigt om att de kriterier som föranlett denna liberalisering också måste uppfyllas i framtiden efter det att beslutet trätt i kraft. Att denna metod respekteras är utslagsgivande för att Europeiska unionen ska framstå som en trovärdig och pålitlig partner för tredjeländer, och ännu mer för de grannländer som slagit in på en väg som leder i riktning mot Europa. Av denna metod framgår att respekten för rättsstaten samt för lagens överhöghet och för folkrätten är en grundläggande princip för Europeiska unionen, också i en situation där Ryssland i strid med lag annekterat Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol.

Avslutningsvis och med beaktande av såväl granskningen av kriterierna i handlingsplanen för viseringsliberalisering som av den betydelse som en viseringsliberalisering har för unionsmedborgarna och Ukrainas medborgare, rekommenderar föredraganden för ledamöterna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ge sitt stöd till detta betänkande.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (7.7.2016)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)
(COM(2016)0236 – C8-0150/2016 – 2016/0125(COD))

Föredragande av yttrande: Jacek Saryusz-Wolski

KORTFATTAD MOTIVERING

Utskottet för utrikesfrågor har upprepade gånger stött viseringslättnader och viseringsliberalisering för länder i det östliga partnerskapet som ett viktigt instrument i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och ett sätt att främja kontakter människor emellan och förbättra förbindelserna med EU. Detta betraktas som en av grundstenarna i vår politik och har vid upprepade tillfällen understrukits vid toppmötena mellan EU:s stats- och regeringschefer, vilket gett en kraftfull signal om stöd till medborgarna i länderna i det östliga partnerskapet.

Dialogen om viseringsliberalisering med Ukraina inleddes i oktober 2008. Avtalen om viseringslättnader och återtagande hade trätt i kraft den 1 januari 2008. Det förstnämnda ändrades 2013. Under de senaste två åren har Ukraina gjort avsevärda framsteg med att genomföra handlingsplanen för viseringsliberalisering, vilket kommissionen konstaterat i de senaste båda framstegsrapporterna. 

Ett viseringsfritt system bör beviljas Ukraina så fort som möjligt och utan ytterligare dröjsmål, som ett erkännande av de framsteg landet gjort på sin väg mot Europa alltsedan Euromaidan-protesterna för två år sedan, då landet Ukraina kämpade för sitt europeiska val och för europeiska demokratiska värden.

För att ge ytterligare incitament åt reformprocessen bör man införa en övervakningsmekanism som ser till att EU får en hävstångseffekt, samtidigt som man övervakar det fortsatta genomförandet av lagstiftning mot korruption och för rättsstatlighet. Den upphävandemekanism som för närvarande diskuteras är inte tillräcklig, eftersom den koncentrerar sig enbart på migrationsrisker. Den bör kompletteras genom tillägg av fortsatt fullgörande av de normer och riktmärken som krävs.

Beslutet att bevilja Ukraina ett viseringsfritt system bör inte skjutas upp fram till dess att övervakningsmekanismen införts. Ett viseringsfritt system bör beviljas nu, dock med förbehåll för att upphävandemekanismen kommer att införas automatiskt så snart villkoren för denna utarbetats. 

Under de senaste två åren, sedan Euromaidan och de förändringar som protesterna medförde, har Ukraina slagit in på en väg med ambitiösa och övergripande reformer som syftar till att skapa ett genuint demokratiskt politiskt system och en korrekt fungerande ekonomi. En framgång för dessa reformer bör göra det möjligt för Ukraina att klara övergången från en postsovjetisk till en europeisk stat. Sedan 2014 har Ukraina bevittnat en aldrig tidigare skådad reforminsats. Som kommissionen konstaterat gjordes det framsteg i genomförandet av nödvändiga reformer, bland annat på områdena för korruptionsbekämpning, reform av åklagarmyndigheten, reform av rättsväsendet, förstärkning av de demokratiska institutionerna och rättsstatlighet. Det återstår dock ännu att fullt ut genomföra dessa reformer. Denna uppgift är långt ifrån avslutad. Den nya regeringen måste visa nödvändig beslutsamhet när det gäller att fortsätta med åtgärder för reformer och politisk stabilitet, vilket tillsammans med stöd hos befolkningen är avgörande för framgång. Beviljandet av ett viseringsfritt system är ett erkännande av insatserna för och framstegen med att nå alla riktmärken i handlingsplanen för viseringsliberalisering. Det representerar också ett symboliskt, men mycket påtagligt, stöd från EU för Ukraina och landets medborgare.

******

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Förteckningarna över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)
Referensnummer	COM(2016)0236 – C8-0150/2016 – 2016/0125(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 28.4.2016
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	AFET 28.4.2016
Föredragande        Utnämning	Jacek Saryusz-Wolski 24.5.2016
Behandling i utskott	14.6.2016
Antagande	7.7.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 3 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Richard Howitt, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Jaromír Štětina, László Tőkés, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Laima Liucija Andrikienė, Andrzej Grzyb, András Gyürk, Paavo Väyrynen, Janusz Zemke
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Heidi Hautala

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (27.9.2016)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)
(COM(2016)0236 – C8-0150/2016 – 2016/0125(COD))

Föredragande av yttrande: Heidi Hautala

KORTFATTAD MOTIVERING

Utskottet för rättsliga frågor har under det senaste året noggrant följt utvecklingen i Ukraina, särskilt när det gäller reformering av rättsväsendet och den offentliga förvaltningen samt den omfattande lagstiftningsverksamhet som ägt rum under denna period, inbegripet ändringar av konstitutionen och harmonisering av lagstiftningen i riktning mot EU:s regelverk.

En delegation med ledamöter från utskottet besökte Kiev i september 2015 för att undersöka hur parlamentet skulle kunna hjälpa de lokala rättsvårdande myndigheterna – samt företag och medborgare – med att skapa bättre kopplingar och förbindelser i dessa ärenden. Detta följdes i juni 2016 upp med en offentlig utfrågning i Bryssel i samarbete med kommissionen, EU:s rådgivande uppdrag (EUAM Ukraina) och Europarådet, med deltagande av offentliga och privata ukrainska aktörer som är aktiva på dessa områden.

I sina senaste båda framstegsrapporter har kommissionen konstaterat att Ukraina gjort avsevärda framsteg med att genomföra handlingsplanen för viseringsliberalisering. Denna dynamik måste utnyttjas genom att man beviljar ett viseringsfritt system, men mekanismer måste finnas på plats för att effektivt övervaka framstegen i genomförandet av associeringsavtalet, särskilt när det gäller att reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen.

Utskottet för rättsliga frågor gläder sig mycket över att kunna konstatera att avsevärda framsteg har gjorts, något som framgår av kommissionens framstegsrapporter och som utskottsledamöterna själva kunnat se och höra under det ovan nämnda delegationsbesöket och den offentliga utfrågningen. Det bör dock understrykas att de konkreta resultaten av de framsteg som åstadkommits inte bara får upprätthållas, utan att man också i fortsättningen måste bygga vidare på dessa för att få rättsstatsprincipen att genomsyra alla aspekter av det ukrainska samhället, inte minst för att se till att beslutet att bevilja viseringsliberalisering – och eventuella liknande framtida EU-åtgärder i Ukraina – kommer att bidra till att främja tillnärmningen till EU:s regelverk och europeisk rättstradition.

******

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel	Fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)
Referensnummer	COM(2016)0236 – C8-0150/2016 – 2016/0125(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 28.4.2016
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	JURI 28.4.2016
Föredragande av yttrande        Utnämning	Heidi Hautala 11.7.2016
Behandling i utskott	5.9.2016
Antagande	26.9.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Mady Delvaux, Rosa Estaràs Ferragut, Sajjad Karim, Dietmar Köster, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Emil Radev, Evelyn Regner, József Szájer, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniel Buda, Sergio Gaetano Cofferati, Pascal Durand, Angel Dzhambazki, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Stefano Maullu, Virginie Rozière

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)
Referensnummer	COM(2016)0236 – C8-0150/2016 – 2016/0125(COD)
Framläggande för parlamentet	20.4.2016
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 28.4.2016
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFET 28.4.2016	JURI 28.4.2016
Föredragande        Utnämning	Mariya Gabriel 23.5.2016
Behandling i utskott	26.5.2016	5.9.2016
Antagande	26.9.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 4 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Malin Björk, Michał Boni, Frank Engel, Tanja Fajon, Lorenzo Fontana, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Claude Moraes, József Nagy, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Anna Hedh, Petr Ježek, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Luigi Morgano, Morten Helveg Petersen, Josep-Maria Terricabras, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Arnaud Danjean, Eugen Freund, Sylvie Goddyn, Mylène Troszczynski
Ingivande	29.9.2016

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

40	+
ALDE	Nathalie Griesbeck, Petr Ježek, Morten Helveg Petersen, Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld
ECR	Jussi Halla-aho, Timothy Kirkhope, Helga Stevens
GUE/NGL	Malin Björk
PPE	Michał Boni, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Frank Engel, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Roberta Metsola, József Nagy, Traian Ungureanu, Axel Voss, Tomáš Zdechovský
S&D	Tanja Fajon, Eugen Freund, Ana Gomes, Anna Hedh, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Luigi Morgano, Péter Niedermüller, Soraya Post, Birgit Sippel
Verts/ALE	Eva Joly, Judith Sargentini, Josep-Maria Terricabras

4	-
ENF	Lorenzo Fontana, Sylvie Goddyn, Mylène Troszczynski
PPE	Arnaud Danjean

1	0
EFDD	Kristina Winberg

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster