BETÄNKANDE om EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas

29.9.2016 - (2016/2059(ΙΝΙ))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: András Gyürk

Ändringsförslag

• 001-004 (PDF - 104 KB)
• 001-004 (DOC - 302 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas

(2016/2059(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 februari 2016 En EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas (COM(2016)0049),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) med bilagor,

–  med beaktande av energistrategin för 2030, i den form den uppskisserats i kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014)0015),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2014 om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014)0520),

-  med beaktande av den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar – arbetsgrupp I:s rapport Climate Change 2013: The Physical Science Basis,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen[1],

–  med beaktande av Parisavtalet som uppnåddes i december 2015 vid den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av det tredje energipaketet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 februari 2016 En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 2015/2016: Förbättra försörjningstryggheten genom att utveckla den inre marknaden för energi, mer behöver göras,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 om ”På väg mot en europeisk energiunion”[2],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för transport och turism (A8-0278/2016) och av följande skäl:

A.  Gas kan spela en viktig roll inom EU:s energisystem under de kommande årtiondena, inom industriproduktionen, som värmekälla i byggnader och som stöd till förnybar energi, medan EU arbetar med att uppnå sina mål i fråga om växthusgasutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi och blir ett utsläppssnålt samhälle, varvid gasens roll gradvis kommer att minska till förmån för ren energi.

B.  Europeiska unionen har åtagit sig att senast 2050 minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer.

C.  EU:s behov av importerad gas förväntas öka under de kommande åren och uppgår i vissa medlemsstater redan till 100 procent, i sådana fall där det inte finns några alternativa leverantörer eller försörjningsvägar, eller bara ett begränsat antal av dem.

D.  Flytande naturgas (LNG) ger Europa en möjlighet att öka både konkurrenskraften (genom prispress på naturgaspriserna) och försörjningstryggheten. Naturgas är också ett flexibelt sätt att få reservkraft till förnybar energi inom elproduktionen.

E.  Användning av naturgas inom transport (komprimerad naturgas och LNG), enligt EU:s direktiv 2014/97/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, skulle bli till stor nytta för miljön.

F.  EU bör aktivt sträva efter att utveckla EU:s inhemska konventionella gasresurser såsom de som upptäckts i Cypern.

G.  EU är världens näst största importör av LNG och borde därför ta en mer proaktiv roll på den internationella arenan för energidiplomati.

H.  Det måste arbetas för att vi ska få ett integrerat förslag om användning av inhemska energikällor, såsom naturgasfyndigheterna i Cyperns exklusiva ekonomiska zon, och ges stöd till att det anläggs en terminal för kondensering av LNG på Cypern för att fyndigheterna i angränsande områden också ska kunna exploateras.

I.  EU kan ännu inte dra full nytta av en integrerad inre marknad för energi, eftersom det saknas tillräcklig sammanlänkning och konsekvens, och eftersom det tredje energipaketet inte genomförts fullständigt.

J.  Inom ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatförändringspolitik definieras fem ömsesidigt förstärkande och nära sammanhörande dimensioner, nämligen energitrygghet, en fullt integrerad europeisk energimarknad, energieffektivitet, samhällets minskade användning av fossila bränslen, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Strategin bör även verka för att alla ska få överkomligt prissatt energi.

Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas. Parlamentet anser att en inre marknad för energi med fullständig integrering av LNG och gaslagring kommer att spela en viktig roll för uppnåendet av det slutliga målet om en motståndskraftig energiunion.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU-strategin för flytande naturgas (LNG) och lagring av gas utgör en del av energiunionen, som syftar till konkretisera EU:s ambition att snabbt övergå till ett hållbart, tryggt och konkurrenskraftigt energisystem, och även till att häva beroendet av externa gasleverantörer. Parlamentet betonar att ett av energiunionens mål är att EU ska bli världsledande på förnybar energi.

3.  Europaparlamentet anser att energitrygghet effektivast kan uppnås genom bättre samordning av den nationella energipolitiken, inrättande av en verklig energiunion med en gemensam energimarknad och en gemensam energipolitik, samt genom samarbete mellan medlemsstaterna på detta område, i enlighet med principerna för solidaritet och förtroende. Parlamentet anser i detta sammanhang att ytterligare integration av energipolitiken bör komma medlemsstaterna till nytta, vara i linje med EU:s mål och internationella skyldigheter samt med de fastställda målen, och inte bör stå i konflikt med medlemsstaternas eller deras medborgares intressen. Parlamentet stöder arbetet med att utforma en gemensam ståndpunkt för EU i multilaterala energiinstitutioner och ramverk för energi.

4.  Europaparlamentet anser att alla EU-medborgare ska ha tillgång till en säker och överkomlig energiförsörjning. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den aktuella utvecklingen på de globala LNG-marknaderna, där överproduktion gett lägre priser och berett en möjlighet för EU:s konsumenter att genom relativt billigare gas få lägre energikostnader. Parlamentet betonar att säker, överkomlig och hållbar energi är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att som en del i EU:s energistrategi prioritera en utrotning av energifattigdomen, och att förbättra energiförsörjningen genom ett utbyte av bästa praxis på EU-nivå.

5.  Europaparlamentet betonar att en EU-strategi för LNG måste vara konsekvent med ramstrategin för en motståndskraftig energiunion för att på så vis bidra till ökad försörjningstrygghet, utfasning av fossila bränslen, långsiktig hållbarhet för ekonomin och tillhandahållande av överkomliga och konkurrenskraftiga energipriser.

6.  Europaparlamentet instämmer med kommissionens bedömning om att medlemsstater i Östersjöområdet, i Central- och Sydösteuropa, tillsammans med Irland, trots de oerhörda insatser som vissa medlemsstater gjort för att utveckla infrastrukturen, fortfarande till stor del anlitar en enda leverantör och är utsatta för försörjningschocker och avbrott i leveranserna.

7.  Europaparlamentet håller med om att dagens situation ur synvinkel av försörjningstryggheten skulle kunna bli åtskilligt bättre, både fysiskt och ekonomiskt sett, om det fanns LNG med dithörande rörledningsinfrastruktur i dessa medlemsstater, något som också skulle bidra till mer konkurrenskraftiga energipriser.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att den nuvarande infrastrukturen, också för gaslagring, ska användas effektivare och bättre, samt att ge incitament till detta ändamål.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar de möjligheter tekniken för ”el till gas” innebär för lagring av förnybar energi och för möjligheten att använda denna i form av koldioxidneutral gas för transport, uppvärmning och elproduktion.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra EU:s gassystem mer diversifierat och flexibelt, och därmed bidra till energiunionens mål att skapa en trygg, motståndskraftig och konkurrenskraftig gasförsörjning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi för att minska EU:s gasberoende på lång sikt, av vilken ska framgå att kommissionen föresatt sig att fram till 2050 minska växthusgasutsläppen med 80–95 % jämfört med deras nivåer 1990. Parlamentet betonar här att om energieffektiviteten behandlades som en ”första princip” och subventionerna till fossila bränslen successivt utfasades skulle detta avsevärt minska EU:s beroende av importerade fossila bränslen.

11.  Europaparlamentet påminner om att det gång på gång efterlyst bindande klimat- och energimål för 2030 med inhemska minskningar av växthusgasutsläppen på minst 40 procent, en andel förnybar energi på minst 30 procent och en förbättring av energieffektiviteten med minst 40 procent, vilket ska uppnås med hjälp av enskilda nationella mål.

12.  Europaparlamentet betonar att man, innan stöd beviljas till nya återförgasningsterminaler, måste arbeta för att befintliga LNG-terminaler används så ändamålsenligt som möjligt ur gränsöverskridande synvinkel betraktat, för att inlåsningseffekter eller strandade tillgångar i infrastruktur för fossila bränslen ska undvikas och för att inte konsumenterna ska behöva stå för kostnaderna för några nya projekt. Parlamentet anser att kommissionen noggrant måste se över sin analys av efterfrågan på gas, tillsammans med sina risk- och behovsbedömningar.

Komplettering av infrastruktur som saknas

LNG-infrastruktur

13.  Europaparlamentet påpekar att EU som helhet har tillräckligt många återförgasningsterminaler för LNG och är medvetet om att flera av EU:s återförgasningsterminaler för LNG, på grund av de senaste årens svaga inre efterfrågan på gas och ett relativt högt globalt pris på LNG, inte används i någon högre grad. Parlamentet understryker att alla medlemsstater, framför allt de som är beroende av en enda leverantör, bör få tillgång till LNG, antingen direkt eller indirekt, via andra medlemsstater.

14.  Europaparlamentet understryker att marknadsbaserade lösningar i de flesta fall bör prioriteras, liksom också användningen av nuvarande LNG-infrastruktur på regional nivå. Parlamentet konstaterar dock att olika lösningar kan komma i fråga, utifrån nationella särdrag och marknadens särdrag, såsom graden av sammanlänkning, tillgång till lagringslösningar och marknadsstruktur.

15.  Europaparlamentet betonar att man, för att undvika strandade tillgångar, måste göra en noggrann analys av alternativen i fråga om LNG-försörjning på det regionala planet samt ur ett miljömässigt hållbart perspektiv, med beaktande av EU:s klimat- och energimål, och principen om geografisk balans, innan det fattas några beslut om ny infrastruktur, något som är viktigt av omsorg om ökad energitrygghet och garanterat ändamålsenligaste användning av befintlig infrastruktur.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av regionalt samarbete när nya LNG-terminaler och sammanlänkningar anläggs, och understryker att medlemsstater som ligger vid kusten bör nära samarbeta med kustlösa stater för att undvika överinvesteringar i onödiga eller oekonomiska projekt. Parlamentet betonar här att en optimalare användning av de väst–östliga och nord–sydliga korridorerna, med bättre kapacitet för reversibelt flöde, skulle ge oss fler alternativ inom försörjningen med LNG. Parlamentet anser att kunskap och information kan utvecklas gemensamt om frågor som energilagringsanläggningar och anbudsförfaranden för LNG och sammanlänkningar. Parlamentet är starkt övertygat om att EU:s strategi måste säkerställa att LNG är tillgängligt på regional nivå över hela Europa.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna eftertryckligen att införa strategier för stöd till anläggningar som i framtiden kan användas för att hantera överföring och lagring av förnybar naturgas.

18.  Europaparlamentet betonar att strategin också bör inbegripa användningen av LNG som ett alternativ till utveckling av infrastruktur för överföring och distribution av gas i områden där detta för närvarande inte är kostnadseffektivt. Små LNG-installationer kan utgöra den optimala infrastrukturen för att öka användningen av naturgas i områden där investeringar i gasinfrastruktur är olönsamma, inklusive för att öka användningen av gas för att alstra värme och därmed bromsa utsläppen från hushållssektorn och transportsektorn.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna eftertryckligen att fullständigt genomföra projekt av gemensamt intresse och att i första hand högprioritera de projekt som är ändamålsenligast för ekonomin och miljön och som utpekats av de tre regionala högnivågrupperna. Parlamentet påpekar att det inte räcker med att man bygger de LNG-terminaler som behövs med tanke på efterfrågan på gas och är förenliga med den, utan att det absolut behövs dithörande rörledningsinfrastruktur med lämpliga användaravgifter för att nyttan ska komma också andra länder till godo än de länder där gasen tas emot.

20.  Europaparlamentet välkomnar att viktiga LNG-projekt (t.ex. den nord-sydliga korridoren) definieras som projekt av gemensamt intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut inkludera Balkanländerna vid planeringen av ytterligare ombyggnad av gaslednings- och TEN-E-nätet för att säkerställa en nyckelroll för EU:s energisektor i regionen.

21.  Europaparlamentet stöder vad kommissionen föreslagit vid den pågående översynen av förordningen om försörjningstrygghet, nämligen att de nuvarande undantagen för reversibla flöden i sammanlänkningarna ska ses över, och godkänner den utökade rollen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i detta sammanhang. Parlamentet noterar att Acer har brist på personal och resurser. Parlamentet understryker att Acer måste få de resurser som krävs, framför allt tillräckligt med egen personal, för att kunna fullfölja de uppgifter den tilldelats enligt lagstiftning.

Lagringsinfrastruktur

22.  Europaparlamentet påminner om att geologin är en utslagsgivande faktor för utvecklingen av nya gaslager, och konstaterar att Europa för närvarande har överskott på gaslagringskapacitet. Parlamentet betonar att regionalt samarbete och ett adekvat antal sammanlänkade gasledningsnät, tillsammans med att interna flaskhalsar avlägsnas, avsevärt skulle kunna förbättra kapacitetsutnyttjandet vid de nuvarande gaslagren. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att de högsta miljöstandarderna tillämpas vid planeringen, byggandet och användningen av infrastrukturer för LNG‑lagring.

23.  Europaparlamentet påminner om att gränsöverskridande tillgång till gaslagringsanläggningar är ett av nyckelinstrumenten för tillämpningen av principen om energisolidaritet vid gasbrist och nödsituationer.

24.  Europaparlamentet framhåller att Ukrainas lagringskapacitet inte kommer att kunna utnyttjas i större utsträckning annat än om där garanteras en lämplig och stabil kommersiell och rättslig ram, tillsammans med integritet för försörjningsinfrastrukturen, och förutsatt att där finns en lämplig nivå av gassammanlänkningar för att energin ska kunna flöda fritt över gränserna utan fysiska hinder. Parlamentet understryker dessutom att mer gas kommer att behöva importeras medan Ukrainas gasberoende industrisektor återhämtar sig på kort sikt. Parlamentet anser att EU bör stödja Ukraina med att gå över från att vara beroende av rysk naturgas till att använda LNG.

LNG och lagring länkas till marknaderna

25.  Europaparlamentet framhåller vikten av det arbete som utförs av regionala högnivågrupper, såsom högnivågruppen för sammankoppling av gasnäten i Central- och Sydösteuropa, den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan och högnivågruppen för sammanlänkningar i sydvästra Europa. Parlamentet anser att regional samordning på frivillig basis av det är slaget är högeffektiv, och välkomnar den underlättande roll som kommissionen har spelat med tanke på dessa arrangemang. Parlamentet betonar att de handlingsplaner som godkänts måste genomföras pragmatiskt och i rätt tid, och uppmanar med kraft till en noggrann uppföljning av genomförandet.

26.  Europaparlamentet betonar att man måste finna kostnadseffektivt och ekologiskt hållbara energiförsörjningsalternativ för att öka försörjningstryggheten på lång sikt för Iberiska halvön, Central- och Sydösteuropa, de baltiska staterna och Irland, vilka alla är otillräckligt sammanlänkade och/eller integrerade med den inre energimarknaden och i solidaritetsprincipens namn, förtjänar EU:s fulla stöd. Parlamentet lyfter även fram behovet av att stödja de mest sårbara länderna som fortsätter att vara energiöar såsom Cypern och Malta, för att diversifiera deras källor och försörjningsvägar. Parlamentet betonar i detta avseende att LNG och gaslagring ska bidra till att bryta all energiisolering i EU:s medlemsstater och regioner inom unionen.

27.  Europaparlamentet uppmanar till att ge prioritet åt gasproduktionen i områdena kring Medelhavet, Svarta havet och Kaspiska havet och i sydöstra Europa, samt åt sammanlänkning av kustlösa stater i Central- och Sydösteuropa och åt dessa nya kapaciteter för att diversifiera energiförsörjningskällorna i dessa regioner. Parlamentet konstaterar att detta kommer att möjliggöra konkurrens mellan gas från flera olika källor och ersätta importen av naturgas enligt avtal bundna till oljeprisindex, vilket förbättrar medlemsstaternas förhandlingsposition. Parlamentet anser att ingen energikälla ensam för sig någonsin kommer att kunna täcka EU:s energibehov, och diversifiering genom både inhemska och utländska marknader är nödvändigt. Parlamentet anser att utvecklingen av inhemska traditionella gasresurser som upptäckts på Cypern därför bör fortsätta att drivas aktivt.

28.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att öka information och stödet till projektansvariga om olika alternativ till projektfinansiering, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), samt olika tekniska lösningar.

29.  Europaparlamentet konstaterar att en av huvudprinciperna vid arbetet med att nå fram till optimala lösningar på EU-nivå och regional nivå bör vara kostnadseffektivitet och ekologisk hållbarhet, och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna att anslå de begränsade resurser som står till buds till utvecklingen av kritisk infrastruktur, för att locka privata investerare för infrastruktur- och sammanlänkningsprojekt för LNG.

30.  Europaparlamentet uttrycker oro över att gasimporten från Ryssland var 7 % högre 2015 än 2014 och att 41 % av gasimporten 2015 från länder utanför EU kom från Ryssland. Parlamentet framhåller den viktiga roll som LNG och lagring av gas har, vid sidan av ökad effektivitet och spridning av förnybar energi, för att minska beroendet av rysk gas.

31.  Europaparlamentet uttrycker oro över den föreslagna fördubblingen av Nord Stream-ledningens kapacitet, och över hur detta skulle komma att motverka syftena med energitrygghet och diversifiering av försörjningskällorna, liksom också principen om solidaritet mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller vilka geopolitiska konsekvenser projektet kommer att få, liksom också de grundläggande principerna om en fullständigt integrerad, trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiunion, och att projektet därför inte bör komma i fråga vare sig för ekonomiskt stöd från EU eller för undantag från unionslagstiftningen. Parlamentet understryker att en fördubbling av Nord Stream-ledningens kapacitet skulle ge ett enda bolag en dominerande ställning på Europas gasmarknad, något som bör undvikas.

32.  Europaparlamentet anser att om Nord Stream 2 skulle komma att byggas, vilket strider mot Europas intressen, skulle det krävas en väl underbyggd bedömning av tillgängligheten för LNG-terminaler och en ingående lägesrapport om den nord-sydliga gaskorridoren.

Att slutföra den inre marknaden för energi: handelsrelaterade, juridiska och tillsynsrelaterade aspekter

Att göra EU till en attraktiv marknad för LNG

33.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullständigt genomföra det tredje energipaketet och nätföreskrifterna för gas.

34.  Europaparlamentet framhåller vilken viktig roll väl sammanlänkande marknadsplatser för flytande gas spelar på gasmarknaderna, eftersom de skulle säkerställa en enda integrerad marknad där gas kan transporteras fritt över gränserna i enlighet med marknadens prissignaler.

35.  Europaparlamentet betonar att stora gasreserver i de nordafrikanska länderna och nya fyndigheter i östra Medelhavsområdet gör att regionen har möjlighet att utvecklas till ett dynamiskt centrum som transporterar gas till Europa. Parlamentet anser att utvecklingen av ny kapacitet för LNG i Medelhavsområdet skulle kunna skapa en ny knutpunkt för infrastrukturen.

36.  Europaparlamentet håller fast vid att likviditeten på gasmarknaderna skulle bli åtskilligt bättre om den inre marknaden för gas slutfördes och hinder i lagstiftningsväg undanröjdes. Parlamentet uppmanar med kraft de berörda parterna att slutföra nätföreskrifterna om regler för harmoniserade strukturer för gasöverföringstarifferna så fort som möjligt.

37.  Europaparlamentet erinrar om att det hela tiden behövs ett aktivt samarbete om gränsöverskridande investeringar mellan regeringar, nationella tillsynsmyndigheter och de huvudsakliga parterna, samtidigt som man hela tiden tar hänsyn till det europeiska perspektivet vid sidan av de nationella intressena.

Gaslagring på den inre marknaden

38.  Europaparlamentet framhåller att det måste tas fram harmoniserade tariffstrukturer runt om i EU och skapas ökad insyn i hur tarifferna fastställs, av omsorg om ökat kapacitetsutnyttjande vid nuvarande gaslager. Parlamentet anser att det i nätföreskrifterna om regler för harmoniserade strukturer för gasöverföringstarifferna bör tas hänsyn till harmoniseringsbehovet.

39.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att möjliggöra ibruktagande av biometan och andra förnybara gaser som följer EU:s relevanta kvalitetsnormer för överföring, distribution och lagring av gas. Parlamentet betonar att detta inte bör bli till en ytterligare börda för industrin. Parlamentet rekommenderar här att man beaktar tekniska parametrar, gaskvalitet, kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och eventuella lokala eller regionala lösningar i fråga om näten.

40.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullständigt genomföra det tredje energipaketet, särskilt bestämmelserna om att bevilja biometan tillträde till nätet och till lagringsanläggningar. Parlamentet lyfter i detta avseende fram direktiv 2009/73/EG enligt vilket medlemsstaterna bör säkerställa, med beaktande av de nödvändiga kvalitetskraven, att biogas och gas som utvunnits ur biomassa eller andra typer av gas ges icke-diskriminerande tillträde till gassystemet förutsatt att detta tillträde är fortlöpande förenligt med de relevanta tekniska föreskrifterna och säkerhetsnormerna.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar LNG- och lageroperatörerna att, i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna, utveckla nya flexibla produkter och tjänster som är förenliga med EU:s nuvarande lagstiftning för att göra återförgasning och lagring av LNG mer attraktiv, och för att nuvarande LNG- och lagringsanläggningar ska användas till max.

Optimera lagringens roll för en trygg gasförsörjning

42.  Europaparlamentet påpekar att gaslagringen i vissa medlemsstater erbjuder tjänster som omedelbart kan tas i anspråk och som är ytterst flexibla, och påpekar att lagringen, i händelse av avbrott i leveranserna, kan spela en annorlunda roll än LNG, där logistiken inom försörjningskedjan inte nödvändigtvis medger samma förmåga till gensvar.

43.  Europaparlamentet understryker att hinder i lagstiftningen för utvecklingen av regionala lagringskoncept måste bort. Parlamentet anser att vissa lagringsanläggningar skulle kunna erbjuda skräddarsydda internationella tjänster, till exempel lagringstjänster med anknytning till gränsöverskridande transporter. Parlamentet föreslår att de regionala högnivågrupperna ska bredda sitt samarbete för att hitta innovativa lösningar på hur strategiskt värdefulla tillgångar ska användas effektivt på regional nivå och EU-nivå.

EU som aktör på de internationella LNG-marknaderna

44.  Europaparlamentet konstaterar den framväxande globala trenden med att öka kondenseringskapaciteten och vilken inverkan den kan få på de europeiska gasmarknaderna.

45.  Europaparlamentet anser att EU har blivit en viktig marknad och därför kan bidra till utvecklingen av regler för gashandel i syfte att öka flexibiliteten och konvergensen på de globala gasmarknaderna.

46.  Europaparlamentet stöder kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna i deras aktiva arbete för energidiplomati, för att främja en global gasmarknad som bygger på regler, är öppen för insyn och fungerar bra.

47.  Europaparlamentet betonar att EU:s beroende av gas och olja från auktoritära regimer som kränker de mänskliga rättigheterna måste minskas eller avskaffas, i enlighet med EU:s grundläggande värderingar och effektiviteten hos EU:s yttre åtgärder.

48.  Europaparlamentet efterlyser större konvergens och större synergieffekter mellan institutionerna, särskilt bättre integrering av externa energitrygghetsprioriteringar i den politik som förs av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och bättre samordning mellan vice ordföranden/den höga representanten och de ansvariga kommissionsledamöterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant att förbättra de befintliga metoderna för energisamarbete med nuvarande och potentiella leverantörer, liksom också med transiteringsstater och andra viktiga aktörer, samt att införa nya sådana metoder. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet informera parlamentet om genomförandet av EU:s energidiplomatiska handlingsplan.

49.  Europaparlamentet betonar att alla hinder för global frihandel med LNG, som måste vara hållbart producerad, måste bort. Parlamentet uppmanar här med kraft Förenta staternas politiska beslutsfattare att öka investeringssäkerheten genom att införa tydliga kriterier och tidsfrister i förfarandet med godkännande av gasexport till länder med vilka inga frihandelsavtal ingåtts.

50.  Europaparlamentet betonar att användning av LNG också kan minska växthusgasutsläppen från sjöfart och vägtransporter, förutsatt att alla effektiva åtgärder vidtas för att minimera metanutsläppen under bränslets livscykel, också i samband med produktion, distribution och förbränning. Det krävs därför lämpliga åtgärder för att minimera metanutsläppen i LNG-kedjan genom användningen av bästa tillgängliga teknik och för att säkerställa tillräcklig FoU-finansiering för detta ändamål.

51.  Europaparlamentet betonar att handeln är viktig för energitryggheten, och att starka energipartnerskap, stödda av att energikapitel tas med i EU:s frihandelsavtal, har en avgörande betydelse. Parlamentet anser att EU:s handelspolitik måste bidra till en ökad energidiversifiering för EU och dess medlemsstater och minska deras beroende av importerad energi från alltför få leverantörer. Parlamentet understryker att EU bör undersöka möjligheten till nya partnerskap, se över de nuvarande och föra särskilda energisamtal med andra partner i t.ex., men inte uteslutande, Centralasien, Nordafrika och Nord- och Sydamerika. EU bör spela en mer proaktiv roll på den internationella energidiplomatiska scenen. Parlamentet efterlyser en bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och energipolitik. Det krävs större insyn i de internationella förhandlingarna om LNG. Parlamentet anser att energin bör bilda ett kraftfullt inslag i aktuella och framtida förhandlingar med partner som Förenta staterna och Australien. Parlamentet betonar att EU bör ha ett nära samarbete med internationella partner för att uppnå en konkurrenskraftig och transparent global LNG-marknad.

52.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater, för att möta dagens utmaningar och uppnå sina energi- och klimatförändringsmål i en tid av världsomfattande begränsningar på dessa områden, också måste, på grundval av de befintliga rättsliga ramverken och de multilaterala konventionerna, agera gemensamt på internationell nivå genom att ta upp frågor om energitrygghet och hållbarhet i internationella handelsforum, däribland med partnerländer som är beroende av gasimport. Parlamentet betonar samtidigt att EU bör stödja och främja energieffektivitet.

53.  Europaparlamentet anser det särskilt viktigt med en handelspolitik som verkligen skapar möjligheter för EU-medlemsstaternas privata och offentliga företag vad gäller ren, säker och effektiv energiteknik, särskilt med tanke på den växande globala energiefterfrågan. Parlamentet efterlyser kraftigt minskade tulltariffer för rena tekniker inom initiativet för gröna varor och även inom EU:s frihandelsavtal, där man måste hantera icke-tariffära hinder för energihandel.

54.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt kapitlet om energi och råvaror i det transatlantiska partnerskap för handel och investeringar (TTIP) är för EU:s energitrygghet. Parlamentet gläder sig åt att kommissionen arbetat med att avlägsna exportrestriktioner för amerikansk gas till EU.

55.  Europaparlamentet anser att de 12,2 miljarder kubikmeter om året som kommer ut på marknaden 2016 genom Sabine Pass LNG på Förenta staternas östkust, tillsammans med en potentiell ytterligare kapacitet på 74 miljarder kubikmeter genom olika amerikanska projekt före 2020, erbjuder en viktig möjlighet för EU att öka energihandelsförbindelserna med Förenta staterna. Slutförandet av arbetet med kapitlet om energi och råvaror i TTIP kommer att öka EU:s gasförsörjningsalternativ betydligt.

56.  Europaparlamentet påpekar att europeiska företag bör få verka på tredjeländers energimarknader utan begränsningar och på samma villkor som inhemska företag. Parlamentet betonar att tredjeländers företag som verkar på europeiska energimarknader måste följa europeisk lagstiftning. Sådana företag måste ha en transparent struktur som gör det möjligt att spåra aktieägarna.

57.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa högsta möjliga miljöstandarder vid planeringen, anläggandet och användningen av LNG samt vid exploateringen av inhemska reserver och källor, och att respektera internationella arbetsnormer om arbetsmiljö. Parlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om de konsekvenser som importerad LNG medför för miljö, klimat och samhälle. Parlamentet upprepar att lokalsamhällena måste involveras och att man måste utgå från realistiska bedömningar om förbrukning och, i händelse av anläggande, om planering av ny infrastruktur. Parlamentet understryker de möjligheter som en övergång till LNG kan erbjuda för att få slut på sjöfartens beroende av kol. Parlamentet uppmanar EU att ställa medel till förfogande för att stödja EU-projekt för detta ändamål.

58.  Europaparlamentet påpekar att denna strategi, med beaktande av utsikterna till ökat utbud av LNG under de kommande åren, kan kompletteras med en bedömning av behoven när det gäller fartyg som transporterar LNG och åtgärder för att göra det möjligt för EU:s varvsindustri att utnyttja detta tillfälle, och därmed bidra till målet att öka industrins andel av BNP till 20 % fram till 2020. Parlamentet efterlyser säkerhetsnormer som gör det möjligt att övervaka transporter av LNG, vilka vid behov ska kunna skärpas inom ramen för åtgärder för att förhindra terrorism.

Hållbarheten och LNG som alternativt bränsle för transporter, värme och el

59.  Europaparlamentet påpekar vilken potential LNG har som ett alternativt bränsle för transporter både till lands och till sjöss. Parlamentet understryker att en ökad användning av LNG vid godstransporter skulle kunna bidra till att minska de globala utsläppen av koldioxid, svaveloxider och kväveoxider, särskilt genom ökad användning av LNG-drivna motorer inom sjöfarten.

60.  Europaparlamentet understryker att infrastrukturnätet för bränslepåfyllning är en förutsättning för att LNG i högre grad ska kunna slå igenom som ett alternativt bränsle inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar här kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen genomförs fullt ut, bland annat genom att man inrättar LNG-tankställen längs TEN-T-korridorerna och vid kust- och inlandshamnar, så att mera förorenande konventionella bränslen ska kunna ersättas. Parlamentet understryker dock här, av omsorg om en säkerställd konsekvens med hållbarhetsmålen, att LNG inte bör undantränga förnybar energi.

61.  Europaparlamentet uppmanar till utveckling av sjöleder, framför allt kring ögruppen Azorerna, som tack vare sin geografiska belägenhet skulle kunna bli en viktig LNG‑bunkringsstation för fartyg i Atlanttrafik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anslå medel till stöd för EU-projekt för detta ändamål.

62.  Europaparlamentet ber kommissionen, att tillsammans med medlemsstaterna och deras regioner, skapa ett gemensamt projekt för ”LNG Blue Corridors for Islands” (LNG blå korridorer för öar) för sjöfartssektorn, inklusive hamnarna som ingår i TEN-T:s övergripande nät för att etablera de nödvändiga LNG-infrastrukturerna och koppla det nätet till TEN-T-stomnätet.

63.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa genomförandet av direktiv 2014/94/EU vad gäller installationen av tankställen för komprimerad naturgas så att motorfordon som drivs med detta bränsle kan köras i stadsbebyggelse/förortsbebyggelse och andra tätbefolkade områden, och åtminstone längs det befintliga TEN-T-stomnätet, så att fordonen kan köras i hela unionen.

64.  Europaparlamentet betonar att gemensamma tekniska specifikationer behöver fastställas för LNG-tankställen för havsgående fartyg, fartyg i inlandssjöfart och motorfordon enligt direktiv 2014/94/EU. Parlamentet efterlyser stränga och harmoniserade säkerhetsregler och utbildning för LNG-lagring, LNG-bunkring och användning av LNG ombord i hela unionen, samtidigt som man också tillåter att bunkring och lasthantering sker samtidigt. Detta arbete bör utföras i nära samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA).

65.  Europaparlamentet betonar att man måste sörja för en adekvat finansiering av forskning och utveckling (FoU) som siktar på att ta fram bättre teknik för fartyg i inlandssjöfart, havsgående fartyg och motorfordon med tanke på en snabb övergång till en flotta med lägre koldioxidutsläpp, liksom också FoU för utveckling av obemannade system för installation av LNG-tankställen. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för utveckling av fartyg och motorfordon som drivs med LNG eller eftermontering av fordon som drivs med konventionella bränslen så att de kan använda LNG.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament till frakt av LNG på järnväg, eftersom detta dels avlastar vägtrafiken, och dels bidrar till miljövänlig och säker transport av ett bränsle som är hållbart och lågförorenande.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter samråd med berörda parter, se efter om det vore möjligt att, vid sidan om förordning (EG) nr 443/2009 som fastställer krav avseende koldioxidutsläpp från nya personbilar, fastställa en koldioxidekvivalent för kolväteutsläppen, särskilt i syfte att informera konsumenter.

68.  Europaparlamentet konstaterar att insatsen av småskalig LNG-teknik inom vissa områden, såsom fjärrtransport eller industritillämpningar med hög prestanda, inte bara skulle kunna bidra till de klimatpolitiska målen, utan också resultera i avsevärda affärsfördelar.

69.  Europaparlamentet konstaterar att LNG, och särskilt komprimerad naturgas, också är en fungerande och redan tillgänglig lösning för kollektivtrafiken och kan bidra till att minska luftföroreningar och buller, vilket förbättrar levnadsförhållandena särskilt i tätorter.

70.  Europaparlamentet konstaterar att även om LNG och komprimerad naturgas kan vara fungerande övergångslösningar för att minska transportsektorns miljöpåverkan kommer deras långsiktiga fördelar att förverkligas endast om man samtidigt främjar en smidig övergång till användning av flytande biogas (LBG) och andra former av förnybar energi, genom att också säkerställa LNG- och LBG-systemens driftskompabilitet.

71.  Europaparlamentet understryker att ett effektivt infrastrukturnät för bränslepåfyllning är en förutsättning för att användningen av LNG i högre grad ska kunna slå igenom som ett alternativt bränsle inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för utvecklingen av sådan infrastruktur för att åtgärda nuvarande brister i utbudet och skapa ett heltäckande distributionsnät.

72.  Europaparlamentet betonar betydelsen av LNG-infrastruktur i kust- och inlandshamnar för främjandet av transportslagsövergripande transporter, eftersom dessa kan användas av havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart såväl som av de tunga fordon som sörjer för vidaretransporten på land av bränslet. Parlamentet uppmanar med kraft nationella och regionala aktörer att i nära samarbete främja en mångsidig användning av infrastrukturen och förbättra utnyttjandet av den.

73.  Europaparlamentet anser att främjandet av naturgas som ett alternativt bränsle inom transportsektorn är en viktig global utmaning och efterlyser ett åtagande från Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om att minska utsläppen.

74.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, energigemenskapens sekretariat och energigemenskapens fördragsslutande parter.

14.7.2016

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas

(2016/2059(INI))

Föredragande av yttrande: Takis Hadjigeorgiou

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att energitrygghet effektivast kan uppnås genom bättre samordning av den nationella energipolitiken, inrättande av en verklig energiunion med en gemensam energimarknad och en gemensam energipolitik, och samförstånd mellan medlemsstaterna på detta område, i enlighet med principerna för solidaritet och förtroende. Parlamentet anser i detta sammanhang att ytterligare integration av energipolitiken bör komma medlemsstaterna till nytta, vara i linje med EU:s mål och internationella skyldigheter samt med de fastställda målen, och bör inte stå i konflikt med medlemsstaternas eller deras medborgares intressen. Parlamentet stöder arbetet med att utforma en gemensam ståndpunkt för EU i multilaterala energiinstitutioner och ramverk för energi.

2.  Europaparlamentet poängterar att energi är en grundläggande mänsklig nyttighet och att ett viktigt mål för energiunionen är att säkerställa lika tillgång för alla till ett överkomligt pris, och att bekämpa energifattigdom och energimonopol. Parlamentet anser att EU genom samarbete i energifrågor med anknytning till transport, försörjningstrygghet och produktion kan bidra positivt till att främja och förstärka demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i partnerländer. Parlamentet påminner om att klimatdiplomati är en väsentlig del av EU:s utrikespolitik, och begär i detta sammanhang att EU:s klimatpolitik ska integreras fullständigt i dess energipolitik, och efterlyser en övergripande strategi som ska stärka denna koppling på ett effektivt sätt. Parlamentet framhåller att gasleverantörer måste följa internationella människorättsstandarder och EU:s miljöstandarder.

3.  Europaparlamentet vidhåller att energiunionen kan fungera endast om det finns tillräckliga förbindelser mellan EU:s medlemsstater, både när det gäller rörledningar och kraftnät. Parlamentet anser att man endast på detta sätt kan minimera sådana negativa effekter som kan orsakas av leverantörer.

4.  Europaparlamentet efterlyser bättre kopplingar mellan energi- och klimatpolitiken. Parlamentet påminner om behovet av att undvika en ny inlåsning i fossila bränslen samt om nödvändigheten av att minska utsläppen av växthusgaser till 80-95 % av 1990 års nivåer fram till 2050.

5.  Europaparlamentet betonar att flytande naturgas och lagring av gas är av särskilt stort intresse om man ska kunna undvika beroende av en enda energileverantör för energitrygghet. Parlamentet noterar Förenta staternas beslut att exportera till EU. Parlamentet förordar i detta sammanhang främjande och utveckling av nya noder för naturgas, transportkorridorer och lagringsstationer för flytande naturgas i de centrala och sydöstra regionerna och i kustområdena runt Östersjön och Medelhavet, samt ett maximalt utnyttjande av befintliga lagringsterminaler för flytande naturgas. Parlamentet anser att sådana åtgärder skulle bidra till att förbättra energitryggheten, med beaktande av den sjunkande efterfrågan på gas i Europa, risken för strandade tillgångar och EU:s klimat- och energimål för 2030 och 2050. Parlamentet betonar att kommissionen i framtida gasleveranskontrakt bör beakta att produktion av ”konstgjord naturgas” i framtiden kommer att spela en viktig roll.

6.  Europaparlamentet betonar att EU:s beroende av gas och olja från auktoritära regimer som kränker de mänskliga rättigheterna måste minskas eller avskaffas, i enlighet med EU:s grundläggande värderingar och effektiviteten hos EU:s yttre åtgärder.

7.  Europaparlamentet noterar utsikterna för en enorm expansion (50 %) av den globala tillgången på flytande naturgas under de kommande åren, och följaktligen lägre priser. Parlamentet påpekar att detta utgör en stor möjlighet för EU, särskilt när det gäller en tryggad gasförsörjning och en motståndskraftig gassektor.

8.  Europaparlamentet anser att flytande naturgas, sammankopplingar och lagring av gas är viktiga faktorer i energiunionen som bör bidra till att avhjälpa alla typer av energiisolering i medlemsstaterna och i regioner. Parlamentet lyfter fram behovet av att stödja de mest sårbara länderna i arbetet med att diversifiera deras källor och tillförselvägar. Parlamentet anser att detta bör göras genom att man inrättar nya terminaler för flytande naturgas, distributionssystem och gassammanlänkningar med kapacitet till omvänt flöde (särskilt i de mer avlägsna och/eller mindre väl sammankopplade medlemsstaterna, såsom Grekland, Bulgarien, Baltikum och Spanien), genom att säkerställa marina tillförselvägars säkerhet och genom att stärka medlemsstaternas energitrygghet genom att minska efterfrågan med hjälp av effektivitetsåtgärder. Parlamentet påminner om att främjandet av flytande naturgas skulle göra medlemsstaterna mindre beroende av annan import, eftersom EU:s gasimport sjunker med 2,6 % för varje procent som energieffektiviteten ökar.

9.  Europaparlamentet uttrycker oro över det föreslagna projektet för att fördubbla Nord Stream-gasledningens kapacitet, understryker att detta projekt strider mot de underliggande principerna för en helt integrerad, säker, konkurrenskraftig och hållbar energiunion, och invänder starkt mot dess kompatibilitet med den inre energimarknaden, i synnerhet det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet. Parlamentet betonar att Nord Stream 2, om det genomförs, kommer att strida mot solidaritetsprincipen och mot tilliten bland medlemsstaterna, undergräva de ansträngningar som hittills gjorts för att diversifiera försörjningskällorna, i synnerhet i Central- och Sydösteuropa, och negativt påverka den ekonomiska hållbarheten och effektiviteten hos befintliga och framtida terminaler för flytande naturgas.

10.  Europaparlamentet påpekar att denna strategi, med beaktande av utsikterna för tillväxt i utbudet av flytande naturgas under de kommande åren, kan kompletteras med en bedömning av behoven när det gäller fartyg som transporterar flytande naturgas och åtgärder för att göra det möjligt för EU:s varvsindustri att utnyttja detta tillfälle, och därmed bidra till målet att öka industrins andel av BNP till 20 % fram till 2020. Parlamentet begär att säkerhetsnormerna för transport av flytande naturgas ska kontrolleras och vid behov skärpas inom ramen för åtgärder för att förhindra terrorism.

11.  Parlamentet efterlyser större konvergens och större synergieffekter mellan institutionerna, särskilt bättre integrering av externa energitrygghetsprioriteringar i den politik som förs av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och bättre samordning mellan vice ordföranden/den höga representanten och de ansvariga kommissionsledamöterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med medlemsstaterna förbättra det befintliga energisamarbetet samt upprätta nya former för energisamarbete med befintliga och potentiella leverantörer samt med transiteringsländer och andra nyckelspelare. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet informera parlamentet om genomförandet av EU:s energidiplomatiska handlingsplan.

12.  Europaparlamentet anser att EU bör föra ett nära samarbete med internationella partner och i internationella forum för att säkerställa en fri, likvid och insynsvänlig marknad för flytande naturgas världen över.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	12.7.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	60 5 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Mark Demesmaeker, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Laima Liucija Andrikienė, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Marek Jurek, Soraya Post, Tokia Saïfi, Igor Šoltes, Eleni Theocharous, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Janusz Zemke
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Beatriz Becerra Basterrechea, Therese Comodini Cachia, Edouard Ferrand, Liliana Rodrigues

31.8.2016

YTTRANDE från utskottet för internationell handel

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas

(2016/2059(INI))

Föredragande av yttrande: Stelios Kouloglou

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att alla EU-medborgare ska ha tillgång till en säker och överkomlig energiförsörjning. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den aktuella utvecklingen på de globala LNG-marknaderna, där en överproduktion har lett till lägre priser och utgjort en möjlighet för EU:s konsumenter att genom relativt billigare gas få lägre energikostnader. Parlamentet betonar att säker, överkomlig och hållbar energi är en viktig drivkraft för den europeiska ekonomin och en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att som en del i EU:s energistrategi prioritera en utrotning av energifattigdomen genom att fastställa mål på medlemsstatsnivå, och att förbättra energiförsörjningen genom ett utbyte av bästa praxis på EU-nivå.

2.  Europaparlamentet betonar att handeln spelar en viktig roll för energitryggheten, och att starka energipartnerskap, uppbackade av ett inkluderande av energikapitel i EU:s frihandelsavtal, är av avgörande betydelse. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att EU:s handelspolitik bidrar till en ökad energidiversifiering för EU och dess medlemsstater och minskar deras beroende av importerad energi från alltför få leverantörer. Parlamentet understryker att EU bör undersöka möjligheten till nya partnerskap, se över de nuvarande och föra särskilda energisamtal med andra partner i t.ex., men inte uteslutande, Centralasien, Nordafrika och Nord- och Sydamerika. EU bör spela en mer proaktiv roll på den internationella energidiplomatiska scenen. Parlamentet efterlyser en bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och energipolitik. Det krävs större insyn i de internationella förhandlingarna om LNG. Parlamentet anser att aktuella och framtida förhandlingar med partner som USA och Australien bör omfatta en stark energikomponent. Parlamentet betonar att EU bör ha ett nära samarbete med internationella partner för att uppnå en konkurrenskraftig och transparent global LNG-marknad.

3.  Europaparlamentet betonar att gasförsörjningen på medlemsstatsnivå skulle bli tryggare genom ökad diversifiering av försörjningskällor, vilket kan uppnås genom internationell LNG-handel och ökat gränsöverskridande flöde. Medlemsstaterna bör sträva efter att diversifiera försörjningen och prioritera frågan vid beroende av enskilda försörjningspunkter.

4.  Europaparlamentet påpekar att handel bidrar till gasmarknadens utveckling globalt, men att den bör fokusera på prioriteringar såsom anläggande av relevant infrastruktur, inbegripet lagring, och kondenseringskapacitet för att öka försörjningstryggheten och begränsa risken för beroende av en eller ett fåtal källor.

5.  Europaparlamentet anser att EU har blivit en viktig marknad och därför kan bidra till utvecklingen av regler för gashandel i syfte att öka flexibiliteten och konvergensen på de globala gasmarknaderna.

6.  Europaparlamentet anser att arbetet med en EU-strategi för LNG och lagring bör gå hand i hand med arbetet med kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010, som lades fram i februari 2016, eftersom LNG och lagring kan ge välbehövliga lösningar vid en gasförsörjningskris.

7.  Europaparlamentet betonar att den globala LNG-marknaden erbjuder ett utmärkt tillfälle att minska energiberoendet i de fall då medlemsstaterna är starkt beroende av enskilda leverantörer. Parlamentet pekar på exemplet Polen, där den nya LNG-terminalen i hög grad kommer att diversifiera energiförsörjningsalternativen genom att tillhandahålla 4,9 miljarder kubikmeter per år – motsvarande en tredjedel av Polens årsförbrukning – och genom att minska beroendet av import från Ryssland med hälften.

8.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater, för att möta globala utmaningar på energiområdet och uppnå sina energi- och klimatförändringsmål i en tid av allmänna begränsningar på dessa områden, också måste, på grundval av de befintliga ramverken och de multilaterala konventionerna, agera gemensamt på internationell nivå genom att ta upp frågor om energitrygghet och hållbarhet i internationella handelsforum, däribland med partnerländer som är beroende av gasimport. Parlamentet betonar samtidigt att EU bör stödja och främja energieffektivitet.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa högsta möjliga miljöstandarder vid planeringen, anläggandet och användningen av LNG samt vid exploateringen av inhemska reserver och källor, och att respektera internationella arbetsstandarder i fråga om arbetsmiljö. Parlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om de konsekvenser som importerad LNG medför för samhället, miljön och klimatet. Parlamentet upprepar att lokalsamhällena måste involveras och att man måste utgå från realistiska bedömningar om förbrukning och, i händelse av anläggande, om planering av ny infrastruktur. Parlamentet understryker de möjligheter som en övergång till LNG kan erbjuda för att minska koldioxidutsläppen från sjötransport. Parlamentet uppmanar EU att ställa medel till förfogande för att stödja EU-projekt för detta ändamål.

10.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna, för att främja övergången till ett koldioxidsnålt samhälle, måste minska sitt beroende av fossila bränslen på lång sikt och övergå från koleldad elproduktion till gaseldad elproduktion på medellång sikt. Parlamentet noterar att de låga gaspriserna 2015 betydde att konkurrenskraften för gaseldad elproduktion ökade i förhållande till koleldad elproduktion.

11.  Europaparlamentet anser att gas är det bränsle som bör användas under övergången från ett energisystem baserat på fossila bränslen till ett system baserat på förnybar energi, vilket måste vara det långsiktiga målet med satsningarna på att minska klimatförändringarnas effekter.

12.  Europaparlamentet framhåller potentialen med LNG som alternativ till mer förorenande traditionella bränslen.

13.  Europaparlamentet påpekar att enligt beräkningar kommer gasimporten till EU att öka fram till 2030, även om efterfrågan på gas inom EU samtidigt stagnerar eller minskar. Parlamentet betonar att en dämpad efterfrågan på energi och ett stöd till energieffektiva förnybara och lokala energikällor är de mest effektiva sätten för att minska externt energiberoende. Parlamentet erinrar om att EU har en allmänt sett stor överkapacitet för import av flytande naturgas, men att den geografiska spridningen av denna kapacitet inte är effektiv.

  a)  Parlamentet betonar att LNG och lagring av gas kommer att bidra till ett slut på alla typer av energiisolering i EU:s medlemsstater och regioner, genom att de mer isolerade och/eller sämre sammanlänkade medlemsstaterna och regionerna får stöd för att diversifiera sina källor och tillförselvägar genom att det för LNG skapas nya terminaler, distributionssystem och gassammanlänkningar med reversibelt flöde.

  b)  Parlamentet framhåller att den inhemska produktionen av gas i Europa minskar och att EU:s produktion 2015 på 119 miljarder kubikmeter var 9 % lägre än 2014. Parlamentet betonar i detta sammanhang att importen behöver öka och uppmanar kommissionen att fortsätta att söka efter nya handelsmöjligheter.

14.  Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt med en handelspolitik som verkligen skapar möjligheter för EU-medlemsstaternas privata och offentliga företag vad gäller ren, säker och effektiv energiteknik, särskilt med tanke på den växande globala energiefterfrågan. Parlamentet efterlyser kraftigt minskade tulltariffer för rena tekniker inom initiativet för gröna varor och även inom EU:s frihandelsavtal, där man måste hantera icke-tariffära hinder för energihandel.

15.  Europaparlamentet vill därför se att EU:s återförgasningskapacitet används fullt ut och att terminaler integreras tillräckligt i gasnätverken i hela EU. Lagring av gas blir strategiskt allt viktigare när det gäller att säkerställa en välfungerande gasmarknad i EU och öka energitryggheten.

16.  Europaparlamentet betonar att EU bör stödja investeringar i LNG, och prioritera de mer isolerade och/eller sämre sammanlänkade medlemsstaterna och regionerna, genom EU:s finansiella instrument såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar och Fonden för ett sammanlänkat Europa, vilket kommer att attrahera internationellt investeringskapital till EU.

17.  Europaparlamentet menar att en bedömning måste göras av nuvarande och framtida behov liksom av typen av infrastruktur för lagring och återförgasning i EU.

18.  Europaparlamentet uttrycker oro över att gasimporten från Ryssland var 7 % högre 2015 än 2014 och att 41 % av gasimporten 2015 från länder utanför EU kom från Ryssland. Parlamentet framhåller den viktiga roll som LNG och lagring av gas har, vid sidan av ökad effektivitet och spridning av förnybar energi, för att minska beroendet av rysk gas.

19.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt kapitlet om energi och råvaror i transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP) är för EU:s energitrygghet. Parlamentet gläder sig åt att kommissionen arbetat med att avlägsna exportrestriktioner för amerikansk gas till EU.

20.  Europaparlamentet anser att de 12,2 miljarder kubikmeter om året som kommer ut på marknaden 2016 genom Sabine Pass LNG på USA:s östkust, tillsammans med en potentiell ytterligare kapacitet på 74 miljarder kubikmeter genom olika amerikanska projekt före 2020, erbjuder en viktig möjlighet för EU att öka energihandelsförbindelserna med USA. Slutförandet av arbetet med kapitlet om energi och råvaror i TTIP kommer att öka EU:s gasförsörjningsalternativ betydligt.

21.  Europaparlamentet anser att en fullbordad, konkurrenskraftig och välfungerande inre gasmarknad med strategiska försörjningspunkter som tar emot LNG-import från källor utanför EU är avgörande för att säkerställa energitrygghet och rimliga priser för EU-medborgarna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse som skisseras i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/89 och uppmanar med kraft medlemsstaterna att arbeta för att 77 gasprojekt ska slutföras snarast möjligt.

22.  Europaparlamentet påpekar att försäljningspriserna på LNG har sjunkit globalt och att prisskillnaderna mellan import via gasledningar och LNG också har minskat. Det är också viktigt att främja långsiktiga avtal i LNG-sektorn för att begränsa marknadskriser, minska den finansiella riskexponeringen och attrahera investeringar i infrastruktur. Parlamentet påpekar att utbyggnaden av nya LNG-terminaler och diversifieringen av försörjningskällor, särskilt i områdena kring Medelhavet, Svarta havet och Kaspiska havet, kommer att möjliggöra konkurrens på gasmarknaden och ersätta importen av naturgas enligt oljeindexerade avtal och därmed stärka EU:s förhandlingsposition.

23.  Europaparlamentet stöder kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna i deras aktiva arbete för energidiplomati, för att främja en global gasmarknad som bygger på regler, är öppen för insyn och fungerar bra.

24.  Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt med en säker och tillgänglig lagringskapacitet för LNG, som skulle göra gemensam infrastruktur mer flexibel och lättare att anpassa till eventuella svängningar i försörjningen, och leda till en betydande minskning av energiberoendet.

25.  Europaparlamentet påpekar att europeiska företag bör kunna verka på tredjeländers energimarknader utan begränsningar och på samma villkor som inhemska företag. Tredjeländers företag som verkar på europeiska energimarknader måste följa europeisk lagstiftning. Sådana företag måste ha en transparent struktur som gör det möjligt att spåra aktieägarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	31.8.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 5 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Marielle de Sarnez, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Karoline Graswander-Hainz, Yannick Jadot, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Edouard Ferrand, Seán Kelly, Stelios Kouloglou, Georg Mayer, Bolesław G. Piecha, Jarosław Wałęsa

8.9.2016

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas

(2016/2059(INI))

Föredragande av yttrande: Carlos Zorrinho

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att EU-strategin för flytande naturgas (LNG) och lagring av gas utgör en del av energiunionen, som syftar till konkretisera EU:s ambition att snabbt övergå till ett hållbart, tryggt och konkurrenskraftigt energisystem och till att häva beroendet av externa gasleverantörer. Parlamentet betonar att ett av energiunionens mål är att EU ska bli världsledande på förnybar energi.

2.  Europaparlamentet påpekar att EU:s nuvarande LNG-infrastruktur är markant underutnyttjad (endast 46 procent av rörledningarna för gasimport och 32 procent av LNG-terminalerna användes under 2014) och att efterfrågan på gas i EU ständigt överskattas. Parlamentet betonar därför att planeringen av gasinfrastruktur måste utgå från en sjunkande efterfrågan.

3.  Europaparlamentet erinrar om att energifattigdom har allvarliga hälsokonsekvenser och beräknas omfatta mer än 10 procent av EU:s befolkning.

4.  Europaparlamentet betonar att EU och dess medlemsstater först och främst bör fokusera på sina förnybara energiresurser och på förbättrad energieffektivitet samt till fullo utnyttja sin produktionskapacitet i fråga om förnybar energi genom att påskynda investeringarna i denna sektor. Parlamentet uppmärksammar de möjligheter tekniken för ”el till gas” innebär för lagring av förnybar energi och för möjligheten att använda denna som koldioxidneutral gas för transport, uppvärmning och elproduktion.

5.  Europaparlamentet understryker att detta inte bör stå i vägen för åtgärder för att få ut mervärde av andra segment av energimarknaden, såsom LNG, så länge det görs på ett hållbart sätt och med full respekt för EU:s miljöskyddsprinciper, i synnerhet målsättningar i fråga om vatten, grundvatten, marina miljöer och naturskydd, och för klimatavtalet från Paris 2015, samtidigt som metanutsläppen minimeras.

6.  Europaparlamentet betonar att man måste främja driftskompatibilitet mellan LNG‑infrastruktur och leveranskedjan för biogas och gas från biomassa, förutsatt att detta tillträde alltid uppfyller de relevanta tekniska bestämmelserna och säkerhetsstandarderna. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att till fullo tillvarata den lokala biogasproduktionen.

7.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av miljövänliga och socialt hållbara LNG‑produktionsmetoder.

8.  Europaparlamentet påminner om att EU:s interna produktion kommer att fortsätta att minska under de närmaste årtiondena och att en ökad diversifiering av EU:s energiförsörjning med naturgas därför fortsätter att vara ett centralt mål för att ge konsumentländerna ökad trygghet, samtidigt som dess roll – dels som lösning på kort eller medellång sikt, dels som ett komplement och stöd till förnybar energi och energieffektivitet – poängteras, mot bakgrund av Europas åtagande att uppnå målen i Parisavtalet. Parlamentet anser att det kan bli aktuellt med naturgas endast under en övergångsperiod och att man på medellång sikt måste fasa ut subventioner till fossila bränslen och i omfattande skala övergå från gas till förnybar energi.

9.  Europaparlamentet poängterar att efterfrågan på gas har sjunkit avsevärt i EU under de senaste åren, delvis på grund av den ekonomiska krisen, men även på grund av en strukturell förändring av efterfrågan på gas tack vare framgångsrika strategier för energieffektivitet och förnybara energikällor.

10.  Europaparlamentet betonar att det måste göras konsekvensbedömningar av mervärdet av att det uppförs ny infrastruktur för transport och lagring av LNG. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna eftertryckligen att främja och ge incitament till en mer effektiv och säker användning av befintlig lagringsinfrastruktur, inbegripet för gaslagring. Nya investeringar måste fokusera på områden med dåliga sammankopplingar eller på att trygga leveranser till de mest sårbara medlemsstaterna. Parlamentet erinrar om de befintliga möjligheterna att producera förnybar naturgas genom rötning, varvid förtur bör ges åt produktion från avloppsvatten, jordbruksavfall och organiskt avfall. Parlamentet betonar att beslut om investeringar i ny gasinfrastruktur varken bör leda till att man låser fast sig vid infrastruktur som bygger på fossila bränslen eller till strandade tillgångar.

11.  Europaparlamentet poängterar att det behövs ökat nationellt och regionalt samarbete för att öka LNG-infrastrukturens mångsidighet, utnyttjandemöjligheter och effektivitet och undvika överkapacitet. Parlamentet efterlyser reviderade efterfrågebedömningar och konstaterar att elsammanlänkningar eller användning av förnybara energikällor tillsammans energieffektivitetsåtgärder kan ge samma resultat som framtagandet av ny LNG-infrastruktur.

12.  Europaparlamentet erinrar om att EU, mot bakgrund av klimatkrisen, måste undersöka hur oljeförbrukningen ska kunna minska. Parlamentet anser att unionen innan den kan uppnå sitt mål om 100 procent förnybar energi också bör överväga om man kan använda sig av naturgas som ett alternativ till kol och olja för att uppnå EU:s klimatmål. Parlamentet betonar att andra bränslen och annan teknik kan spela en roll vid omställningen till förnybar energi, men att EU måste stödja en övergång på kort sikt. Parlamentet framhåller dock att farorna med ett alltför stort beroende av naturgas kan övervinnas endast genom att man börjar använda mer förnybar energi, och erinrar om att en ökning av naturgasanvändningen mestadels sker i konkurrens med investeringarna i förnybar energi.

13.  Europaparlamentet betonar att man för att häva energiisolering och beroende av en enda leverantör måste prioritera projekt av gemensamt intresse som kompletterar infrastruktur som saknas. Parlamentet vill uppmärksamma prioriterade geografiska områden såsom Baltikum, Iberiska halvön och sydöstra Europa samt vissa öregioner. Sådana projekt av gemensamt intresse bör prioriteras inom EU:s finansieringsinstrument, till exempel Europeiska fonden för strategiska investeringar, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden och EIB‑finansiering.

14.  Europaparlamentet betonar att man måste se till att geologiska anläggningar för gaslagring bedöms med hjälp av ett insynsvänligt förfarande som lokalsamhällena görs delaktiga i.

15.  Europaparlamentet påpekar att man i fall då kapaciteten för mottagning och lagring av LNG är underutnyttjad bör prioritera investeringar i gränsöverskridande sammanlänkningar för ett optimalt utnyttjande av kapaciteten, och lagstiftningsmässiga och skattepolitiska hinder bör undanröjas innan man ger stöd till investeringar i ny kapacitet i angränsande medlemsstater.

16.  Europaparlamentet påminner om de oåterkalleliga miljöskador som orsakas av oljebaserade utsläpp och fartygsbränslen i haven, i polarområdena och i Arktis, och framhåller de möjligheter till minskade koldioxidutsläpp från maritima transporter och tunga godsfordon som skulle uppstå genom en övergång till LNG, jämfört med dagens standardbränslen. Dessutom skulle en ökad användning av LNG inom godstransporter kunna bidra till minskade globala koldioxidutsläpp. Parlamentet konstaterar att hela livscykeln måste beaktas, också metanläckor i tidigare gasproduktionsskeden och konsekvenser av utvinningsprocessen, för att man ska kunna bedöma såväl potentialen till minskade växthusgasutsläpp som miljökonsekvenserna som helhet. Parlamentet stöder i detta sammanhang målen i direktiv 2014/94/EU och upprättandet av en harmoniserad reglerings- och standardiseringsram som uppmuntrar till användning av LNG inom sjöfart och tunga godsfordon. Parlamentet framhåller vikten av att flottan förnyas för att omställningen till LNG och förnybar energi verkligen ska ske. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå medel till stöd för EU-projekt för detta ändamål.

17.  Europaparlamentet uppmanar till utveckling av farleder, framför allt kring ögruppen Azorerna, som tack vare sin geografiska belägenhet skulle kunna bli en viktig LNG‑bunkringsstation för fartyg i Atlanttrafik. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå medel till stöd för EU-projekt för detta ändamål.

18.  Europaparlamentet påminner om att utvinning av skiffergas med hjälp av hydraulisk spräckning har allvarliga klimat-, miljö- och folkhälsokonsekvenser, framför allt i ett tättbefolkat Europa, och att dessa är gränsöverskridande. Parlamentet framhåller vikten av att ha i åtanke att samma standarder som gäller i EU även ska tillämpas på importerad LNG. Parlamentet konstaterar dock att frågan om utvinning av skiffergas omfattas av medlemsstaternas behörighet. I detta sammanhang vill parlamentet poängtera behovet av en harmoniserad EU-ram avseende hydraulisk spräckningsverksamhet.

19.  Europaparlamentet påpekar att lagringen av LNG och naturgas måste uppfylla moderna säkerhetskrav. Parlamentet konstaterar att detta bl.a. innebär fortlöpande övervakning av luften ovanför lagringsanläggningarna, och, om lagringen sker under jord, övervakning både på marknivå och djupt under markytan. Parlamentet menar att detta bör bidra till att säkerställa att lagringen sker under hållbara och säkra betingelser.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna eftertryckligen att införa strategier för stöd till anläggningar som i framtiden kan användas för att hantera överföring och lagring av förnybar naturgas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	8.9.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 1 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Bas Eickhout, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Andrzej Grzyb, Anneli Jäätteenmäki, Benedek Jávor, Josu Juaristi Abaunz, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Pavel Poc, Michèle Rivasi, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Nils Torvalds, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Mark Demesmaeker, Christofer Fjellner, Monika Flašíková Beňová, Elisabeth Köstinger, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Younous Omarjee, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Jasenko Selimovic, Bart Staes, Mihai Ţurcanu, Carlos Zorrinho, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Rikke Karlsson, Carolina Punset, Jean-Luc Schaffhauser, Annie Schreijer-Pierik, Jana Žitňanská

7.9.2016

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas

(2016/2059(INI))

Föredragande av yttrande: Cláudia Monteiro de Aguiar

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategi att stödja användningen av flytande naturgas (LNG) som alternativt bränsle om gasen ersätter mer förorenande konventionella bränslen och inte ersätter förnybar energi, under förutsättning att den är hållbart producerad och bidrar till utfasning av fossila bränslen ur transportsektorn. Parlamentet betonar miljövinsterna med att kombinera flytande naturgas som används för transporter med hållbar flytande biometan från avfall och rester.

2.  Europaparlamentet betonar att en EU-strategi för flytande naturgas måste vara konsekvent med ramstrategin för en motståndskraftig energiunion och stödja ökad försörjningstrygghet, utfasning av koldioxidutsläpp och ekonomins långsiktiga hållbarhet samt tillhandahållande av rimliga och konkurrensmässiga energipriser för konsumenterna. Parlamentet betonar vidare att strategin måste passas in i EU:s bredare prioriteringar för klimat- och energimålen och motsvara COP-avtalet, med fokus på minskad efterfrågan, ökad energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen.

3.  Europaparlamentet påpekar att genom att använda flytande naturgas i tunga fordon, havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart kan man minska utsläppen av olika föroreningar (svaveloxid, kväveoxid och partiklar), och när det gäller fartygsfrakt kan flytande naturgas hjälpa sektorn att uppfylla kraven i EU:s och internationell miljölagstiftning på minskat innehåll av svavel och kväve i fartygsbränsle som används i utsläppskontrollområden och utanför dem.

4.  Europaparlamentet betonar att användningen av flytande naturgas också kan leda till minskade växthusgasutsläpp från sjöfart och vägtransport, förutsatt att alla ansträngningar görs för att minimera metanutsläpp under bränslets livscykel, inklusive i produktions-, distributions- och förbränningsfasen. Det krävs därför lämpliga åtgärder för att minimera metanutsläppen i LNG-kedjan genom användningen av bästa tillgängliga teknik och för att säkerställa tillräcklig FoU-finansiering för detta ändamål.

5.  Europaparlamentet påminner om att det upprepade gånger har efterlyst bindande klimat- och energimål för 2030 med inhemska koldioxidutsläppsminskningar på minst 40 procent, en andel förnybar energi på minst 30 procent och en förbättring av energieffektiviteten med minst 40 procent, vilket ska uppnås med hjälp av enskilda nationella mål.

6.  Europaparlamentet konstaterar att flytande naturgas, och särskilt komprimerad naturgas, också är en hållbar och redan tillgänglig lösning för kollektivtrafiken och kan bidra till att minska luftföroreningar och buller, vilket förbättrar levnadsförhållandena särskilt i tätorter.

7.  Europaparlamentet konstaterar att även om flytande naturgas och komprimerad naturgas kan vara övergångslösningar för att minska transportsektorns miljöpåverkan kommer deras långsiktiga fördelar att förverkligas endast om man samtidigt främjar en smidig övergång till användning av flytande biogas (LBG) och andra former av förnybar energi, genom att också säkerställa LNG- och LBG-systemens driftskompabilitet.

8.  Europaparlamentet understryker att ett effektivt infrastrukturnät för bränslepåfyllning är en förutsättning för att användningen av flytande naturgas ska kunna utvecklas som ett alternativt bränsle inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för utvecklingen av sådan infrastruktur för att åtgärda nuvarande brister i utbudet och skapa ett heltäckande distributionsnät.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen senast den 18 november 2016 och att inom föreskrivna tidsgränser säkerställa genomförandet av direktivet, särskilt vad gäller installationen av tankstationer för flytande naturgas, åtminstone längs det befintliga TEN-T-stomnätet, så att tunga LNG-motorfordon kan köras i hela unionen, och i havs- och inlandshamnar, så att fartyg i inlandssjöfart eller havsgående fartyg ska kunna trafikera hela TEN-T-stomnätet. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna i sina nationella politiska ramar och i nära samarbete med sina lokala och regionala myndigheter bör bedöma behovet av att installera tankstationer för flytande naturgas i hamnar utanför TEN-T-stomnätet och betonar att det i bedömningen bör ingå en ingående kostnads- och nyttoanalys. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bedöma om de befintliga finansiella instrumenten är tillräckliga för att stödja anläggningen av tankstationer för LNG innanför och utanför TEN-T-stomnätet.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa genomförandet av direktiv 2014/94/EU vad gäller installationen av tankstationer för komprimerad naturgas så att motorfordon som drivs med detta bränsle kan köras i stadsbebyggelse/förortsbebyggelse och andra tätbefolkade områden, och åtminstone längs det befintliga TEN-T-stomnätet, så att fordonen kan köras i hela unionen.

11.  Europaparlamentet betonar att gemensamma tekniska specifikationer behöver fastställas för LNG-tankstationer för havsgående fartyg, fartyg i inlandssjöfart och motorfordon enligt direktiv 2014/94/EU. Parlamentet efterlyser stränga och harmoniserade säkerhetsregler och utbildning för LNG-lagring, LNG-bunkring och användning ombord i hela unionen samtidigt som man också tillåter möjligheten till samtidig bunkring och godsverksamhet. Detta arbete bör utföras i nära samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA).

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa en tillräcklig finansiering av forskning och utveckling för utveckling av bättre teknik för fartyg i inlandssjöfart, havsgående fartyg och motorfordon så att man snabbt kan byta till en koldioxidsnål flotta samt för att utveckla obemannade system för installation av LNG-tankstationer. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för utveckling av fartyg och motorfordon som drivs med flytande naturgas eller eftermontering av fordon som drivs med konventionella bränslen så att de kan använda flytande naturgas.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för transport av flytande naturgas på järnväg, eftersom detta både avlastar vägtrafiken och bidrar till miljövänlig och säker transport av ett hållbart drivmedel som genererar låga utsläpp.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon i syfte att stärka incitamentet för upphandlande myndigheter, upphandlande enheter och vissa operatörer att, vid inköp av trafikfordon, beakta energi- och miljöpåverkan, i synnerhet för att främja en förnyelse av fordonsflottan till förmån för alternativa bränslen som flytande naturgas och biogas.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med direktivet om bränslekvalitet, fastställa ett nytt intensitetsmål för växthusgaser under bränslens livscykel inom transportsektorn för att främja flytande naturgas och biogas vars koldioxidintensitet under livscykeln är lägre än de konventionella bränslenas.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter samråd med berörda intressenter, utvärdera möjligheten att, med koppling till förordning nr 443/2009 som fastställer krav avseende koldioxidutsläppet av för nya personbilar, upprätta en koldioxidekvivalent för kolväteutsläppen, särskilt i syfte att informera konsumenter.

17.  Europaparlamentet konstaterar att en snabb ökning (på ca 50 %) av den globala tillgången på flytande naturgas under de närmaste åren – och de prissänkningar som blir följden – skapar betydande möjligheter för EU, särskilt när det gäller försörjningstrygghet och resiliens inom gassektorn.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU att fullborda den inre marknaden för gas, så att man sänder rätt prissignaler – både för att locka LNG dit den behövs och för att möjliggöra de nödvändiga investeringarna i infrastruktur.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt samarbete med internationella partner för att främja fria, likvida och transparenta globala LNG-marknader.

20.  Europaparlamentet betonar att en gränsöverskridande tillgång till flytande naturgas även behöver möjliggöras och lagringen av flytande naturgas därför ska baseras på en öppen och icke-diskriminerande avgiftsstruktur som medlemsstaterna gemensamt har kommit överens om.

21.  Europaparlamentet betonar betydelsen av LNG-infrastruktur i kust- och inlandshamnar för främjandet av multimodalitet, eftersom dessa kan användas av havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart såväl som av de tunga fordon som sörjer för vidaretransporten på land av bränslet. Parlamentet uppmuntrar nationella och regionala aktörer att i nära samarbete främja en mångsidig användning av infrastrukturen och förbättra utnyttjandet av den.

22.  Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande LNG-terminalerna inte är optimalt fördelade över EU. Kusthamnar spelar en viktig roll för att optimera fördelningen av LNG över EU genom att fungera som LNG-nav. Det bör inrättas en långsiktig och stabil finansiell ram och kontinuerliga finansieringsmöjligheter genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och dess synergier mellan transport- och energisektorn, sjömotorvägar, Horisont 2020, europeiska struktur- och investeringsfonder och Europeiska investeringsbanken.

23.  Europaparlamentet betonar att förordningen om transeuropeiska energinät tillsammans med fonden för ett sammanlänkat Europa utgör en lämplig politisk ram för stöd av även gasinfrastrukturen i EU, inklusive vad gäller överföring, LNG-terminaler och lagring, vilket avsevärt underlättar identifiering av projekt som behövs i EU och att säkerställa att de genomförs.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna fastställa gaslagringsanläggningar av regional betydelse och att säkerställa finansiellt stöd för att främja den effektivaste uppbyggnaden och användningen av infrastruktur eller i tid förbättra befintlig kapacitet.

25.  Europaparlamentet anser att principen om geografisk balans bör beaktas vid val av den framtida platsen för nya LNG-terminaler eller modernisering/kapacitetsökning av befintliga LNG-terminaler som mottar EU-stöd. Parlamentet betonar att man bör undersöka alla ekonomiska argument för nya terminaler och att de kostnadseffektivaste lösningarna bör antas, för att ge alla medlemsstater möjlighet att dra nytta av tillträdet till de internationella LNG-marknaderna, antingen direkt eller via andra medlemsstater.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram kostnadseffektiva, miljömässigt hållbara lösningar för distributionen och lagringen av flytande naturgas i EU, särskilt i de yttersta randområdena, och för tillräcklig finansiering för att säkerställa överkomliga priser för slutanvändarna. Parlamentet betonar behovet av att se på alla befintliga lösningar för lagring och distribution av LNG i framför allt öregioner, inklusive lösningar såsom virtuella gasledningar, småskaliga infrastrukturer eller användning av fartyg som transporterar flytande naturgas, med beaktande av den möjliga utvecklingen när det gäller efterfrågan på detta bränsle.

27.  Europaparlamentet betonar att strategin också bör inkludera användningen av flytande naturgas som ett alternativ till utveckling av infrastruktur för överföring och distribution av gas i områden där detta för nuvarande inte är kostnadseffektivt. Små LNG-installationer kan utgöra den optimala infrastrukturen för att öka användningen av naturgas i områden där investeringar i gasinfrastruktur är olönsamma, inklusive för att öka användningen av gas för att alstra värme och därmed bromsa utsläppen från lågt belägna källor.

28.  Europaparlamentet betonar att investering i LNG eller gasinfrastruktur bör undvika risken för teknologisk inlåsning eller strandade tillgångar i förhållande till infrastruktur för fossila bränslen. Parlamentet betonar behovet av att bedöma alternativ till LNG-försörjning, regionala alternativ och miljömässigt hållbara lösningar och att främja den effektivaste användningen av befintliga LNG-terminaler med ett gränsöverskridande perspektiv. Man bör prioritera marknadsbaserade lösningar som motsvarar verklig efterfrågan på gas och vidareutveckling/ökning av sammanlänkningarna.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av regionalt samarbete när nya LNG-terminaler anläggs och understryker att medlemsstater som ligger vid kusten bör samarbeta nära med kustlösa stater. Parlamentet betonar i det avseendet att en optimal användning av de väst-östliga och nord-sydliga korridorerna med förbättrat reversibelt flöde skulle kunna möjliggöra LNG-transport i länder som inte har direkt tillgång till en återförgasningsterminal.

30.  Europaparlamentet ber kommissionen, att tillsammans med medlemsstaterna och deras regioner, skapa ett gemensamt projekt för ”LNG Blue Corridors for Islands” (LNG blå korridorer för öar) för sjöfartssektorn, inklusive hamnarna som ingår i TEN-T:s övergripande nät för att etablera de nödvändiga LNG-infrastrukturerna och koppla det nätet till TEN-T-stomnätet.

31.  Europaparlamentet uppmanar till ett snabbt genomförande av de nyckelprojekt av gemensamt intresse som redan fastställts, särskilt de som säkerställer integreringen av Iberiska halvöns gasmarknad med resten av Europa.

32.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att viktiga LNG-projekt (t.ex. den nord-sydliga korridoren) definieras som projekt av gemensamt intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut inkludera Balkanländerna vid planeringen av ytterligare byggnad av gasledningar och TEN-E-nätet för att säkerställa en nyckelroll för EU:s energisektor i regionen.

33.  Europaparlamentet understryker Svartahavsområdets betydelse för medlemsstaternas försörjningstrygghet, då det är ett område som har en allt större potential för utvecklingen av ytterligare LNG-projekt i syfte att transportera naturgas från området kring Kaspiska havet till Europa.

34.  Europaparlamentet understryker vikten av att vidare bygga ut gasförsörjningens infrastruktur från gaskorridoren i östra Medelhavet och utforska möjligheten att utveckla dess kapacitet att bli ett LNG-terminalnav för medlemsländerna kring Medelhavet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	1.9.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 5 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ivo Belet, Michael Gahler, Karoline Graswander-Hainz, Werner Kuhn, Jozo Radoš, Henna Virkkunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Urszula Krupa

• [1]  EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2015)0444.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	26.9.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0.	33 10 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nicolas Bay, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, András Gyürk, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Michel Reimon, Paul Rübig, Sergei Stanishev, Neoklis Sylikiotis, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Michał Boni, Soledad Cabezón Ruiz, David Coburn, Eugen Freund, Françoise Grossetête, Massimiliano Salini, Maria Spyraki
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Isabella Adinolfi, Andor Deli, Salvatore Domenico Pogliese

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

33	+
ENF	Barbara Kappel
PPE	Bendt Bendtsen, Michał Boni, Jerzy Buzek, Andor Deli, Christian Ehler, Françoise Grossetête, András Gyürk, Krišjānis Kariņš, Janusz Lewandowski, Angelika Niebler, Salvatore Domenico Pogliese, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Maria Spyraki, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Adina-Ioana Vălean, Anna Záborská, Pilar del Castillo Vera
S&D	José Blanco López, Soledad Cabezón Ruiz, Eugen Freund, Eva Kaili, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Dan Nica, Miroslav Poche, Sergei Stanishev, Patrizia Toia, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

10	-
ECR	Hans-Olaf Henkel, Evžen Tošenovský
EFDD	Isabella Adinolfi, David Borrelli, David Coburn
ENF	Nicolas Bay, Angelo Ciocca
GUE/NGL	Xabier Benito Ziluaga
VERTS/ALE	Ernest Maragall, Michel Reimon

6	0
ALDE	Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Lieve Wierinck
GUE/NGL	Neoklis Sylikiotis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster