REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
3.10.2016 - (12256/2016 – C8-0401/2016 – 2016/0184(NLE)) - ***
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Giovanni La Via
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
(12256/2016 – C8-0401/2016 – 2016/0184(NLE))
(Godkännande)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av utkastet till rådet beslut (12256/2016),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0401/2016),
– med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris, Frankrike i december 2015,
– med beaktande av kommissionens meddelande Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COM(2016)0110),
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014,
– med beaktande av att Lettland och Europeiska kommissionen den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,
– med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0280/2016).
1. Europaparlamentet godkänner att Parisavtalet ingås.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Förenta nationerna.
KORTFATTAD MOTIVERING
om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
Bakgrund
Parisavtalet är en historiskt betydelsefull milstolpe i kampen mot klimatförändringarna och för multilateralismen. Det utgör ett ambitiöst, balanserat, rättvist och rättsligt bindande avtal. Antagandet av avtalet och de kumulativa meddelandena från 187 parter vid slutet av COP 21 om planerade nationellt fastställda bidrag var en avgörande vändpunkt på vägen mot övergripande och kollektiva globala åtgärder, och avtalet kommer, när det väl är genomfört, att definitivt och oåterkalleligt påskynda övergången till en klimattålig och klimatneutral världsekonomi. Syftet med detta globala handlande är att få världen på rätt spår för att farliga klimatförändringar ska kunna undvikas. I avtalet erkänns det att man så snabbt som möjligt måste få de globala utsläppen av växthusgaser att kulminera och uppnå klimatneutralitet under århundradets andra hälft. Parisavtalet innefattar följande huvudsakliga egenskaper:
– Där uppställs ett långsiktigt mål för att få världen på rätt spår för att den globala uppvärmningen ska bli klart lägre än 2 °C över nivåerna före industriåldern, och för att arbetet med att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C ska fortsätta. Strävandemålet om 1,5 °C blev överenskommet såsom drivkraft för större ambition och för att farhågorna från de mest utsatta länderna, som redan upplever klimatförändringarnas verkningar, bättre skulle komma till synes.
– Där sänds en klar signal till alla berörda parter, samt till investerarna, företagen, det civila samhället och de politiska beslutsfattarna att den globala omställningen till ren energi har kommit för att stanna och att man inom resurstänkandet måste frångå fossila bränslen. Nu har vi fått 189 nationella klimatplaner som omfattar omkring 98 procent av alla utsläpp, så att arbetet mot klimatförändringarna blivit verkligt världsomspännande. I och med Parisavtalet är vi på väg från att bara några få gjorde något till att alla gör något.
– Avtalet ger en dynamisk mekanism för inventering och förstärkta ambitioner med tiden. Från och med 2023 kommer parterna att vart femte år sammankomma för en ”övergripande inventering” för att gå igenom vilka framsteg som gjorts med utsläppsminskningar och anpassningar och vilket stöd som getts och mottagits, mot bakgrund av de långsiktiga målen i avtalet.
– Parterna är juridiskt skyldiga att driva inhemska begränsningsåtgärder i syfte att uppnå målen för sina bidrag.
– Där inrättas en förbättrad ram för insyn och ansvarsskyldighet, bl. a. i form av att parterna vartannat år ska sända in inventeringar av växthusgaser, tillsammans med de uppgifter som behövs för att deras framsteg ska kunna spåras, jämte en teknisk granskning från experthåll, en underlättande, multilateral genomgång av vilka framsteg parterna gjort och en mekanism för att underlätta genomförandet och främja efterlevnaden.
– Där ingår ett ambitiöst solidaritetspaket med lämpliga bestämmelser om klimatfinansiering och om hur de behov som anpassningen för med sig ska tillgodoses samt om förluster och skador som hänger samman med klimatförändringarnas negativa inverkan. Såsom sporre till individuella och kollektiva anpassningsåtgärder fastställs det i Parisavtalet för första gången ett världsomfattande mål för att förbättra kapaciteten, öka klimattåligheten och minska klimatkänsligheten. På det internationella planet uppmuntrar avtalet parterna till utökat samarbete för att dela med sig såväl vetenskapliga kunskaper om anpassning som upplysningar om praxis och strategier.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden välkomnar kommissionens utkast till rådets beslut om ingående av Parisavtalet och anser att det erbjuder den grund som behövs för att EU och dess medlemsstater ska kunna ingå Parisavtalet. Europeiska unionen och dess medlemsstater har uttryckt sin avsikt att agera gemensamt inom ramen för Parisavtalet, vilket återspeglas i artikel 4.18 i Parisavtalet. Unionen och dess medlemsstater är därför gemensamt ansvariga för att det tas fram på varandra följande nationellt fastställda bidrag som de avser att uppnå, och att dessa bidrag förs ut till kännedom och upprätthålls. Likaså är de ansvariga för att driva inhemska begränsningsåtgärder. Som ett första steg har avtalet undertecknats av kommissionen och rådet på Europeiska unionens vägnar och samtliga 28 medlemsstaters vägnar vid den underteckningsceremoni på hög nivå som ägde rum i New York den 22 april 2016.
Parisavtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens parter som sammanlagt står för minst 55 procent av världens utsläpp av växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument hos FN. Den 29 juni 2016 hade Parisavtalet undertecknats av 178 stater, och 19 stater, som svarade för sammanlagt 0,18 procent av alla växthusgasutsläpp i världen, hade deponerat sina ratifikationsinstrument. Det arbetas med allt större kraft på internationellt håll för att Parisavtalet ska kunna träda i kraft 2016. Som exempel på detta kan nämnas G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet i Ise-Shima, Japan, den 26–27 maj 2016, där samtliga parter uppmanas att sträva efter ett ikraftträdande av Parisavtalet under 2016.
Föredraganden anser det otänkbart att Parisavtalet skulle träda i kraft utan att ha undertecknats av EU, mot bakgrund av EU:s ledande ställning inom kampen mot klimatförändringarna, dess roll i samband med Kyotoprotokollet och dess fortsatta arbete för att vi ska få ett nytt allmängiltigt fördrag efter Kyotoprotokollet. Föredraganden uppmanar därför med kraft rådet och de enskilda medlemsstaterna att göra vad som behövs för att slutföra ratificeringsprocessen, både inom EU och nationellt, senast vid utgången av 2016.
EU och dess medlemsstater var de första större ekonomier som lade fram sina planerade nationellt fastställda bidrag den 6 mars 2015. Bidragen återspeglar den ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 som fastställdes av Europeiska rådet i oktober 2014. EU har fastställt ett ambitiöst mål om att minska sina inhemska växthusgasutsläpp med minst 40 procent fram till 2030. Sedan dess har EU och dess medlemsstater redan utfäst sig att uppnå detta mål, något som berör utsläppsminskningsarbetet under perioden 2020–2030. Föredraganden anser därför att EU:s ratificeringsprocess måste frikopplas från det nuvarande och kommande lagstiftningsarbetet med att förverkliga målet om att minska växthusgasutsläppen med minst 40 procent.
Slutsats
Föredraganden anser att beslutet om ratificering av ingåendet av Parisavtalet som antagits vid UNFCCC kommer att bli en kraftfull signal och framhålla att EU och dess medlemsstater på internationell nivå visar prov på ledarskap och fortsatta insatser mot klimatförändringarna. Genomförandet av Parisavtalet kommer dessutom att ge ett avgörande bidrag till de världsomfattande insatserna mot klimatförändringarna. Av dessa anledningar anser föredraganden att Europeiska unionen måste högprioritera att Parisavtalet formellt träder i kraft. Föredraganden uppmanar därför rådet att göra allt som behövs för att så fort som möjligt slutföra sin ståndpunkt om ratificeringen av Parisavtalet, jämsides med de nationella ratificeringsprocesserna i medlemsstaterna, för att EU ska bli klar med sin ratificeringsprocess och kunna deponera ratificeringsinstrumenten hos FN före utgången av 2016.
Mot bakgrund av det ovansagda föreslår föredraganden att det ansvariga utskottet och Europaparlamentet godkänner kommissionens utkast till rådets beslut utan oskäligt dröjsmål.
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av Parisavtalet, som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring |
||||
Referensnummer |
12256/2016 – C8-0401/2016 – COM(2016)0395 – 2016/0184(NLE) |
||||
Datum för remiss / begäran om godkännande |
30.9.2016 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Giovanni La Via 15.6.2016 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
1.9.2016 |
|
|
|
|
Antagande |
3.10.2016 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
54 3 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Jørn Dohrmann, Stefan Eck, Eleonora Evi, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, György Hölvényi, Jean-François Jalkh, Karin Kadenbach, Giovanni La Via, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Damiano Zoffoli |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Mark Demesmaeker, Linnéa Engström, Fredrick Federley, Eleonora Forenza, Elena Gentile, Esther Herranz García, Jan Huitema, Merja Kyllönen, Joëlle Mélin, Sirpa Pietikäinen, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Jasenko Selimovic, Bart Staes, Tom Vandenkendelaere |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Tiziana Beghin, José Bové, Jude Kirton-Darling, Olle Ludvigsson, Igor Šoltes |
||||
Ingivande |
3.10.2016 |
||||