Förfarande : 2016/2056(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0294/2016

Ingivna texter :

A8-0294/2016

Debatter :

PV 21/11/2016 - 13
CRE 21/11/2016 - 13

Omröstningar :

PV 22/11/2016 - 5.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0434

BETÄNKANDE     
PDF 333kWORD 71k
17.10.2016
PE 583.922v02-00 A8-0294/2016

om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag

(2016/2056(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Olle Ludvigsson

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag

(2016/2056(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 maj 1999 Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: handlingsplan (handlingsplanen för finansiella tjänster) (COM(1999)0232),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 januari 2007 Branschutredning enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 om banktjänster till privatpersoner och mindre företag (slutrapport) (COM(2007)0033),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 30 april 2007 om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (COM(2007)0226),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001(2),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 11 januari 2012 Mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (COM(2011)0941),

–  med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens rapport från 2014 om jämförande webbplatser (Report on Good Practices on Comparison Websites),

–  med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens yttrande från april 2016 till EU:s institutioner om en gemensam ram för riskbedömning och transparens för tjänstepensionsinstitut,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, senast ändrat genom 2014/91/EU av den 23 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) när det gäller förvaringsinstitutsfunktioner, ersättningspolicy och sanktioner(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare(8),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 8 augusti om verksamheten i de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) (COM(2014)0509),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (omarbetning)(11),

–  med beaktande av sin resolution om virtuella valutor(12),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 10 december 2015 Finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag: Bättre produkter, större urval och fler möjligheter för konsumenter och företag (COM(2015)0630),

–  med beaktande av EBA:s svar på kommissionens grönbok om finansiella tjänster (COM(2015)0630) av den 21 mars 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0294/2016), och av följande skäl:

A.  EU:s marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är fortfarande tämligen underutvecklad och högst fragmenterad, till exempel med avseende på det låga antalet gränsöverskridande transaktioner, så det behövs effektiva åtgärder för att frigöra den inre marknadens fulla potential och för att underlätta innovation som är till nytta för slutanvändarna.

B.  Dynamiken på marknaderna för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, vilka kännetecknas av relativt hög koncentration och otillräcklig konkurrens, kan leda till ett begränsat urval och dålig valuta för pengarna, samt enorma skillnader mellan medlemsstaterna.

C.  En marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är endast bärkraftig om den innebär ett faktiskt mervärde för kunderna genom att säkerställa effektiv konkurrens, tillgång och konsumentskydd, särskilt när det gäller produkter som faktiskt behövs för deltagande i det ekonomiska livet.

D.  Att fortsätta att utveckla marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på EU-nivå, med en lämplig lagstiftningsram som inför det erfordrade konsumentskyddet, skulle inte bara underlätta viktig och fruktbar gränsöverskridande verksamhet utan skulle också kunna skapa bättre förutsättningar för ökad konkurrens på nationell nivå. En genuin europeisk inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag har betydande potential att förse kunder med bättre finansiella tjänster och produkter, ökat urval och förbättrad tillgång till finansiella tjänster och produkter samt lägre priser. Konkurrensens påverkan på priserna kommer att variera beroende på sektor och produkt.

E.  Grönboken fokuserar huvudsakligen på finansiella tjänster för medborgare som letar efter gränsöverskridande tjänster. Om nya förslag läggs fram är det viktigt att de också gynnar alla konsumenter inom EU så att det kan säkerställas att marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag fungerar för alla.

F.  Vi bör fortsätta att vara ambitiösa med att avlägsna hinder och stävja de befintliga protektionistiska tendenserna som hindrar innovation inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. En verklig inre marknad kommer att göra EU attraktivt som centrum för innovativa finansiella tjänster.

G.  Den snabba omvälvning som digitalisering och finansteknisk innovation frambringat har inte bara potentialen, om det sköts klokt, att skapa nya och ofta bättre finansiella produkter för konsumenterna och bidra till finansiell inkludering, inbegripet genom minskade transaktionskostnader och förenklad tillgång till finansiering, utan innebär också viktiga utmaningar när det gäller säkerhet, dataskydd, konsumentskydd, beskattning, rättvis konkurrens och finansiell stabilitet, som bör övervakas noga i syfte att maximera nyttan för medborgarna.

H.  Då många tjänster övergår till att bli onlinetjänster är det viktigt att säkerställa att ingen blir lämnad utanför, och att tillgång vid behov även tillhandahålls genom icke-digitala kanaler så att finansiell exkludering undviks.

I.  Alla åtgärder som vidtas för att stärka EU:s marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag bör samordnas med agendorna för den digitala inre marknaden, kapitalmarknadsunionen och strategin för den inre marknaden och övergripande syfta till att stärka jobbskapande, hållbar tillväxt, finansiell stabilitet och konsumenternas roll i den europeiska ekonomin.

J.  En europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag måste gagna små och medelstora företag vad gäller såväl utbud som efterfrågan. Vad beträffar utbudet bör detta innebära en förbättring av små och medelstora företags tillgång till finansiering, och vad beträffar efterfrågan bör detta möjliggöra för små och medelstora företag att lättare få tillgång till de gränsöverskridande marknaderna.

K.  Fullbordandet av den inre marknaden är viktigt för konsumenterna och också avgörande för att europeiska finansteknikföretag ska ges möjlighet att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden för att konkurrera med traditionella aktörer i syfte att erbjuda innovativa, konsumentvänliga lösningar och skapa jobb i hela EU.

L.  Mikro-, små och medelstora företag samt mid cap-bolag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin då de skapar sysselsättning och tillväxt. Varje europeisk lagstiftning och europeiskt initiativ bör anpassas till dessa företags särdrag.

M.  Det är av yttersta vikt för konsumenter och företag att EU:s inre marknad fullbordas, då nya innovativa aktörer börjar erbjuda alternativ till existerande tjänster.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (som enligt definitionen inkluderar försäkring) och den livliga och produktiva debatt som denna hittills har gett upphov till. Parlamentet välkomnar det offentliga samrådet i samband med grönboken som har gett berörda aktörer möjligheten att yttra sig på grundval av sin särskilda situation och/eller sektor. Parlamentet betonar att ett enda tillvägagångssätt för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag skulle vara kontraproduktivt givet mångfalden av berörda aktörer och produkter.

2.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen kommer att fortsätta att skapa nya möjligheter för konsumenter, investerare, små och medelstora företag och andra företag vad beträffar konkurrens, gränsöverskridande aktiviteter och innovation. Parlamentet betonar att digitaliseringen i sig inte är tillräcklig för att skapa en verklig europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet påminner om att många hinder, såsom olika skattesystem, sociala system, rättsväsende, sjukvårdssystem, avtalsordningar och konsumentskyddssystem, liksom de olika språken och kulturerna, inte kan övervinnas enbart genom digitalisering.

3.  Europaparlamentet anser att grönboksinitiativet kommer lägligt, särskilt med tanke på behovet av att verka proaktivt på alla stadier i den politiska beslutsprocessen i syfte att kunna svara på ett effektivt och adekvat sätt på utvecklingen på en sådan innovativ och snabbföränderlig marknad.

4.  Europaparlamentet anser att en förenkling av lagstiftningen, som underlättas av att alltför komplexa produkter och tjänster motverkas, är av central betydelse för att förbättra jämförbarheten av produkter mellan medlemsstaternas olika marknader, särskilt inom försäkringssektorn.

5.  Europaparlamentet påpekar att en stor mängd EU-lagar av relevans för den inre marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag redan har antagits, såsom det andra betaltjänstdirektivet, förordningen om multilaterala förmedlingsavgifter, betalkontodirektivet, penningtvättsdirektivet, bolånedirektivet och försäkringsdistributionsdirektivet. Kommissionen uppmanas att noggrant följa införlivandet och genomförandet av denna lagstiftning och undvika dubbelarbete och överlappningar.

6.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att främja en positiv utveckling på marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag genom att skapa en konkurrenskraftig miljö och upprätthålla lika spelregler för alla aktörer, inbegripet etablerade aktörer och nya aktörer, med regler som är så teknik- och affärsmodellsneutrala som möjligt. Parlamentet påpekar att ett sådant tillvägagångssätt är nödvändigt, inte minst för att hjälpa uppstartsföretag och nya och innovativa små och medelstora företag.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att samma regler tillämpas på samma tjänst för att inte skapa snedvridningar av konkurrensen, i synnerhet i samband med tillkomsten av nya leverantörer av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet betonar att dessa regler inte får utgöra en hämsko för innovation. Parlamentet understryker att inrättandet av ”kontaktpunkter”, som låter intressenter rapportera olaglig tillämpning av EU:s bestämmelser om passförfaranden, skulle kunna främja marknadsintegration.

8.  Europaparlamentet noterar att för det första kvartalet 2016 uppgår finansieringen av finansteknik i Europa till endast 348 miljoner US-dollar jämfört med 1,8 miljarder US‑dollar i Nordamerika och 2,6 miljarder dollar i Kina, vilket visar på det akuta behovet av en snabb förändring av synsätt och lämpliga regelrelaterade svar på den tekniska utvecklingen i syfte att göra Europa till en ledande marknad för innovation. Parlamentet betonar att en verklig inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag där lika spelregler garanteras nya marknadsaktörer kommer att göra EU attraktivt som centrum för innovativa finansiella tjänster och kommer att ge konsumenterna fler och bättre valmöjligheter till lägre priser. Banbrytande teknik kan visserligen medföra lagstiftningsutmaningar men kan även innebära goda möjligheter till innovation som gynnar slutanvändarna och ge impulser till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen.

9.  Europaparlamentet betonar att grönboksinitiativet, särskilt med tanke på behovet av att främja förtroende och nöjdhet hos konsumenterna, endast kan bli en framgång om det fokuserar skarpt på att skapa en EU-marknad där väl skyddade konsumenter har lika möjligheter och tillgång till transparenta och okomplicerade produkter som ger god valuta för pengarna. Parlamentet erkänner det positiva värdet i att tillhandahålla kunderna enkla, säkra och standardiserade produkter. Parlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att regelbundet bedöma inverkan av kopplingsförbehåll på priser och konkurrens avseende finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Kommissionen uppmanas att införa en enkel, överförbar och säker ram för finansiella produkter. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka möjligheten att skapa ett harmoniserat regelverk med standardalternativ för de vanligaste finansiella produkterna i EU, enligt modellen om grundläggande bankkonton och europeiska privatpensionsprodukter.

10.  Europaparlamentet betonar att de initiativ som följer av grönboken måste vara förenliga med proportionalitetsprincipen.

11.  Europaparlamentet påminner om att alla initiativ som grundas på grönboken bör vara förenliga med en intensifierad internationell kamp mot skattebedrägeri, skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt och bör inbegripa fler ansträngningar för att utveckla ett gemensamt skatteregistreringsnummer.

12.  Europaparlamentet noterar att finansiella produkter till privatpersoner och mindre företag blir allt komplexare. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att utveckla initiativ och instrument som förbättrar konkurrensen och gör det möjligt för konsumenter att känna igen och jämföra säkra, beständiga och enkla produkter i det produktutbud som är tillgängligt för dem. Parlamentet stöder initiativ såsom dokumentet med basfakta för investerare för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (Ucits) och basfaktadokumentet för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priips). Parlamentet betonar att det är nödvändigt att anpassa dessa informationsmekanismer till den digitala verkligheten. Parlamentet anser att sammanfattningarna av prospekt bör anpassas till faktabladet för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) i syfte att göra det möjligt för icke-professionella investerare att göra korrekta bedömningar av de risker som är förknippade med värdepapper som erbjuds till allmänheten eller upptas till handel.

13.  Europaparlamentet erinrar om den senaste utvecklingen i regelverket för banksektorn, särskilt direktivet om återhämtning och resolution av banker och direktivet om insättningsgarantisystem. Parlamentet erinrar om att det nya resolutionsförfarande som införts har lett till att vissa instrument som erbjudits till icke-professionella investerare får en högre förlustrisk. Parlamentet insisterar på behovet av att ge konsumenterna fullständig information om effekterna av de nya reglerna, i synnerhet om deras insättningar eller investeringar löper risken att bli föremål för skuldnedskrivning. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida medlemsstaterna tillämpar direktivet om insättningsgarantisystem på ett korrekt sätt. Parlamentet påpekar att försäljning av vissa nedskrivningsbara instrument till icke-professionella investerare är väldigt problematisk vad gäller både lämpligt konsumentskydd och säkerställande av den praktiska genomförbarheten hos en nedskrivning, och uppmanar kommissionen att utforska alternativ för att begränsa denna praxis.

14.  Europaparlamentet anser att en europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag endast kan förverkligas om konsumenterna åtnjuter samma rättsliga skydd överallt inom EU. Parlamentet anser att det behövs en uppdatering och ett främjande av nätverket för klagomål mot finansiella tjänster FIN‑Net.

15.  Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av en försäkringsgaranti i vissa medlemsstater skulle kunna underminera konsumenternas förtroende och uppmanar kommissionen att överväga lagstiftning för att göra försäkringsgarantitäckning obligatorisk.

16.  Europaparlamentet betonar att visionen om finansiell inkludering alltid bör hållas i åtanke, och att åtgärder bör vidtas för att säkerställa att alla konsumenter har lika tillgång till åtminstone de mest grundläggande finansiella tjänsterna, också genom icke‑digitala kanaler så att finansiell exkludering kan undvikas.

17.  Europaparlamentet anser att strukturella förändringar inom finanssektorn – från uppkomsten av nya finansiella teknikföretag (fintechs), till fusioner och förvärv – som skulle kunna leda till personalnedskärningar och stängda filialer, måste genomföras på ett sätt som inte försämrar kvaliteten på tjänster för de mest sårbara, i synnerhet äldre och människor som lever på landsbygden eller i glest befolkade områden.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av finansiell utbildning som ett verktyg för att skydda och stärka konsumenter. Parlamentet begär att tillgång till oberoende finansiell utbildning ska breddas och underlättas och betonar att det är nödvändigt att konsumenterna känner till olika investeringsmöjligheter bättre.

19.  Europaparlamentet konstaterar att digitalisering kan innebära fördelar för icke‑professionella investerare, såsom enklare jämförbarhet mellan produkter, bättre och enklare tillgång till gränsöverskridande investeringar och därmed sundare konkurrens mellan leverantörer, samt snabbare och enklare förfaranden för registrering och betalning och därmed lägre transaktionskostnader, men den kan även utgöra utmaningar som inte kan förbises, såsom säkerställande av efterlevnad av kundkännedom, bekämpning av penningtvätt och dataskyddskrav, samt sådana risker som centraliserade systems sårbarhet för it-attacker. Parlamentet efterlyser att framväxande och aktuella tendenser på finansmarknader och därmed förknippade fördelar och risker kartläggs och bevakas, och att deras troliga konsekvenser för icke‑professionella investerare används som riktmärke.

20.  Europaparlamentet konstaterar att konsumenters finansiella och icke-finansiella uppgifter som hämtats från olika källor i allt större utsträckning används av leverantörer av finansiella tjänster i olika syften, i synnerhet i kredit- och försäkringssektorerna. Parlamentet betonar att finansiella tjänsteleverantörers användning av personuppgifter och ”big data” bör följa EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter, vara strikt begränsade till vad som krävs för att tillhandahålla tjänsten och gynna konsumenterna. Mot denna bakgrund bör den tendens till att överge den ömsesidiga formen för risker i försäkringsbranschen som ”big data” utlöst bevakas noggrant.

21.  Europaparlamentet betonar att tillgång till kontanter från bankautomater är en viktig tjänst som bör tillhandahållas, inte innebära diskriminerande eller orättvis behandling och som därför inte bör vara föremål för orimliga kostnader.

22.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att öka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster, eftersom förtroendet fortfarande är lågt, särskilt för finansiella produkter med höga valutakursrisker, och uppmanar kommissionen att se till att de existerande åtgärder som syftar till att förbättra kunskaper och medvetenhet om finansmarknaderna genomförs fullt ut och att ytterligare åtgärder vidtas om så behövs för att ge konsumenterna bättre förutsättningar att fatta bättre underbyggda beslut, göra dessa produkter mer transparenta och avlägsna hinder för byten och omotiverade kostnader för detta eller för att gå ur en produkt. Parlamentet understryker att det standardiserade EU-faktabladet (ESIS) och blanketten Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation bör ges systematiskt till konsumenter som en del av en kredit-, låne- eller bolåneoffert innan ett avtal ingås.

23.  Europaparlamentet noterar att anställda vid finansinstitut och leverantörer av finansiella tjänster med direkt kundkontakt har en avgörande roll att spela för att öppna upp dessa tjänster till alla samhällsgrupper och konsumenter i EU. Parlamentet påpekar att sådana anställda i princip bör få nödvändig utbildning och tid så att de kan tillgodose kundernas behov på ett korrekt sätt, och de får inte utsättas för försäljningsmål eller incitament som kan göra dem opartiska eller ensidiga i sin rådgivning, och att de alltid bör handla i kundernas intresse i linje med de nuvarande bestämmelserna om konsumentskydd i Mifid II.

24.  Europaparlamentet betonar att tillgång till rimligt prissatt och oberoende rådgivning är nyckeln till sunda investeringsbeslut. Parlamentet noterar att försäljningsmålsdriven ersättning för personal och mellanhänder ofta kan leda till olämplig korsförsäljning och vilseledande försäljning. Parlamentet betonar att förbättrad rådgivning framför allt kräver ett bredare utbud av standardiserade produkter för icke-professionella investerare och effektiva informationsdokument för investerare för komplexa och enkla produkter.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det för närvarande saknas ett utbud av rimligt prissatt och personligt riktad finansiell rådgivning, vars omfattning skulle vara smalare än egentlig Mifid-reglerad investeringsrådgivning, trots att det finns efterfrågan. Parlamentet noterar de överväganden som gjorts och initiativ som tagits i vissa medlemsstater avseende skapandet av en sådan mellanliggande tjänst. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och marknadsaktörerna att kartlägga, studera och följa god praxis och goda initiativ i detta avseende.

26.  Europaparlamentet påpekar bristerna i det nationella genomförandet av Mifid II‑direktivet, som i många fall har lett till arbetsintensiva rapporteringskrav för mellanhänder, vilka inte på något effektivt sätt stärker konsumentskyddet och går utöver själva Mifid II. Parlamentet efterlyser att lärdomar dras av denna erfarenhet.

27.  Europaparlamentet understryker att banktjänster till privatpersoner och mindre företag spelar en avgörande roll för den penningpolitiska transmissionen till marknaden, särskilt genomslaget till konsumenterna. Parlamentet betonar vikten av en lämplig penningpolitisk miljö i syfte att främja konsumenternas långsiktiga sparande.

28.  Europaparlamentet betonar, för att den inre marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag ska bli effektiv och dynamisk, att det inte bör finnas några onödiga eller orättvisa skillnader mellan medlemsstater inom och utanför euroområdet.

29.  Europaparlamentet betonar att införandet av den gemensamma valutan i alla medlemsstater utan undantag skulle göra de finansiella tjänsterna till privatpersoner och mindre företag effektivare och mer och samstämda.

30.  Europaparlamentet konstaterar att kapaciteten på EU-nivå för insamling och analys av data på detta område förmodligen kommer att behöva stärkas. Parlamentet noterar att vissa av de mest lovande idéerna i grönboken behöver en bred och adekvat empirisk underbyggnad innan det blir möjligt att gå vidare till lagstiftningsprocessen. Parlamentet betonar att metoderna och antagandena bakom ett sådant empiriskt arbete bör redovisas och till fullo utnyttja resultaten av det övervakningsarbete som ESA-myndigheterna fått i uppdrag enligt EBA-förordningen, i syfte att fastställa fördelarna och riskerna med olika innovationer och eventuella lagstiftningsåtgärder som krävs för att hitta rätt balans mellan dem.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med problemet med vilseledande försäljning av finansiella produkter och tjänster. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att noga övervaka genomförandet av de nya bestämmelserna inom ramen för Mifid II som förbjuder provision för oberoende finansiella rådgivare och begränsar användningen av dessa för icke oberoende rådgivare, och att på grundval av denna övervakning överväga huruvida dessa restriktioner bör skärpas.

Prioriteringar på kort sikt

32.  Europaparlamentet betonar att finansiell lagstiftning och konsumentlagstiftning på EU‑nivå och nationell nivå behöver verkställas i större omfattning och att en inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag behöver höga nivåer av konsumentskyddslagstiftning och konsekvent och rigoröst verkställande av denna i medlemsstaterna. Parlamentet påminner samtidigt om att finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag blivit föremål för allt mer lagstiftning under de senaste åren i syfte att förbättra tillsynen, stärka konsumentskyddet och återställa förtroendet inom sektorn. Parlamentet betonar att de europeiska tillsynsmyndigheterna behöver intensifiera sin verksamhet när det gäller frågor rörande konsumenter och icke‑professionella investerare och att de ansvariga organen i ett antal medlemsstater bör börja arbeta mer aktivt och kompetent på detta område. Parlamentet begär att medlemsstaternas tillsynsmyndigheter utbyter god praxis i syfte att säkerställa att tillämpningen av lagstiftningen om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är sådan att en sund konkurrens säkras samtidigt som konsumentskyddslagstiftningen verkställs.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i det förfarande som är kopplat till den planerade vitboken om ESA-myndigheternas finansiering och styrning, att särskilt fokusera på att säkerställa att myndigheterna får de finansieringsmodeller och mandat som krävs för att anta en mer aktiv och konsumentorienterad roll på marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag samtidigt som finansiell stabilitet säkerställs.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens engagemang för att uppmuntra finansiering för hållbara och gröna investeringar, och uppmanar kommissionen med kraft att, på grundval av tidigare samråd och genom att göra Europaparlamentet nära delaktigt, spela en mer proaktiv roll i att använda kapitalmarknadsunionen, som ett led i genomförandet av Parisavtalet, för att stödja den växande marknaden för hållbara och ansvarsfulla investeringar genom att främja hållbara investeringar.

35.  Europaparlamentet begär att kommissionen intensifierar sitt arbete mot diskriminering på grund av bosättning på den europeiska marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och vid behov kompletterar de planerade allmänna förslagen om att undanröja omotiverad geografisk blockering med ytterligare lagstiftningsinitiativ som är specifikt inriktade på finanssektorn, med beaktande av att priset på vissa produkter och tjänster är kopplade till en rad faktorer (regleringsmässiga eller geografiska) som skiljer sig från en medlemsstat till en annan.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att, bland annat på grundval av strukturen för direktivet om betalkonton och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens analys av försäkringssektorn, upprätta en välorganiserad och lättanvänd EU-jämförelseportal som täcker de flesta eller alla delar av marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet understryker att jämförelseverktygen bör vara exakta och relevanta för konsumenterna och inte enbart får fokusera på produkternas pris utan även på deras kvalitet, med beaktande av att endast likartade produkter kan jämföras.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, bland annat med hänvisning till direktivet om betalkonton, att kartlägga reglerna, praxisen och icke-praxisen som gäller för inhemska och gränsöverskridande kontobyten på relevanta delar av den europeiska marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag och att lägga fram en samstämd och heltäckande strategi för att göra EU-omfattande och gränsöverskridande byten lättare för konsumenterna.

38.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stärka strukturerna för alternativ tvistlösning med koppling till marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag genom att se till att alternativa tvistlösningsorgan verkligen är oberoende, säkerställa att dessa organ omfattar alla marknadsaktörer och genom att vidta åtgärder för att säkerställa att FIN-Net görs effektivare och mer välkänt bland konsumenterna. Parlamentet uppmanar också kommissionen med kraft att, efter den planerade utvärderingen av genomförandet av rekommendationen om kollektiv prövning, undersöka möjligheten att införa ett europeiskt system för kollektiv prövning.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att undersöka de förvirrande och ibland vilseledande metoder som möter kunderna när de gör kortbetalningar och bankomatuttag med valutakonvertering och att föreslå en konsekvent lösning som skulle göra det möjligt för konsumenterna att förstå och kontrollera situationen fullt ut, även i praktiken, även vad gäller betalningar på den digitala marknaden.

40.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att finansinstitut fortsätter att annullera betalkort om kortinnehavaren flyttar till en annan medlemsstat, och efterlyser åtgärder på detta område, inbegripet att uppmärksamma nationella myndigheter på detta.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ömsesidigt erkännande av och driftskompatibilitet i teknik för digital identifiering, utan att det påverkar säkerhetsnivån hos de befintliga systemen eller deras förmåga att uppfylla kraven i EU:s regelverk för bekämpning av penningtvätt. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna med kraft att skapa, bland annat genom att noggrant arbeta med genomförandet av eIDA-förordningen och den nya lagstiftningen mot penningtvätt, goda allmänna förutsättningar för att robusta säkerhetskrav ska kunna kombineras med rimliga och enkla förfaranden för konsumenterna att identifiera sig som ska vara förenliga med principerna om skydd av personuppgifter, vilket borde vara fullt genomförbart. Parlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att identifiera och avlägsna rättsliga hinder för åtkomst till finansiella tjänster genom elektronisk signatur och att underlätta för EU-omfattande, gränsöverskridande digital onboarding.

42.  Europaparlamentet påpekar att den potentiellt omvandlande inverkan hos teknik för distribuerad databasteknik nödvändiggör uppbyggnaden av tillsynskapacitet så att det tidigt går att fastställa potentiella systemrisker och utmaningar för konsumentskydd. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skapa en övergripande insatsgrupp som noga ska övervaka risker och bistå med att avhjälpa dem i god tid.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna utarbeta en plan för att etablera ett samordnat nätverk av nationella kontaktpunkter i enlighet med systemet med gemensamma kontaktpunkter (PSC) som skulle bistå finansiella företag som erbjuder tjänster till privatpersoner och mindre företag och som bättre vill utnyttja gränsöverskridande affärsmöjligheter.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra leverantörer av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag till att finansiera projekt med koppling till innovation och miljö. Parlamentet understryker att ett tillvägagångssätt liknande stödfaktorn för små och medelstora företag skulle kunna övervägas.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en uppföljning av Eiopas förslag om en gemensam ram för riskbedömning och transparens för tjänstepensionsinstitut i syfte att i främja ett gediget system inom den andra pelaren för hela unionen, jämförbarhet mellan system och att bidra till en bättre förståelse av fördelar och risker för konsumenter för lagstiftare, tillsynsmyndigheter och konsumenterna själva.

46.  Europaparlamentet begär att kommissionen undersöker nya metoder som skulle kunna ge företagen ett mer flexibelt regelverk för att experimentera och kunna producera innovationer samtidigt som man säkerställer ett högt konsumentskydd och en hög säkerhetsnivå.

47.  Europaparlamentet ber kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om skapande av ett ”EU-sparkonto” i syfte att frigöra långsiktig finansiering och stödja en ekologisk övergång i Europa.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förtydliga användandet av bestämmelserna om skydd av allmänintresset, som medlemsstaterna för närvarande skulle kunna använda för att indirekt stänga ute nya produkter från sina marknader, och att bemyndiga ESA-myndigheterna att bli aktiva medlare mellan medlemsstaterna när det finns motsatta tolkningar avseende deras användning.

Överväganden på lång sikt

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka genomförbarheten, relevansen, fördelarna och kostnaderna med att avlägsna alla hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av finansiella tjänster, och på så vis garantera inhemsk och gränsöverskridande portabilitet på olika delar av marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, till exempel när det gäller pensions- och försäkringsprodukter för privatpersoner.

50.  Europaparlamentet understryker att bolånedirektivet i nuläget håller på att införlivas i medlemsstaterna eller är på väg att genomföras. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa införlivandet och genomförandet av direktivet noggrant och att analysera denna lagstiftnings påverkan på marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet påminner om att barriärerna för att skapa en starkare inre marknad för bostadslån och konsumentkrediter fortfarande är stora. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att gå vidare men att samtidigt säkra den finansiella stabiliteten, väga skyddet för den personliga integriteten och personuppgifter mot förbättrad gränsöverskridande tillgång till bättre samordnade kreditdatabaser och säkerställa att kreditincidenter där konsumenter på orimligt vis blivit exponerade mot valutakursrisker inte upprepas.

51.  Europaparlamentet begär att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna analyserar genomförandet och påverkan av den europeiska lagstiftningen om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utföra en ingående analys av rättsliga barriärer och kvarstående hinder för gränsöverskridande verksamheter och fullbordandet av en europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet understryker att denna analys bör ta hänsyn till små och medelstora företags särdrag.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera vilka uppgifter som långivare behöver för att bedöma sina kunders kreditvärdighet, och baserat på denna analys införa förslag för reglering av detta bedömningsförfarande. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidare utreda kreditupplysningsföretags nuvarande metoder i relation till insamling, behandling och marknadsföring av konsumentuppgifter för att säkerställa att de är lämpliga och inte skadar konsumenträttigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att vidta åtgärder på detta område, om så krävs.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att digital kommunikation och försäljning i samband med finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, även via webbplatser och nedladdningsbara filformat. Parlamentet vill se att alla finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (den europeiska rättsakten om tillgänglighet).

54.  Europaparlamentet välkomnar arbetet för att öka transparensen i prissättningen av biluthyrningstjänster, inbegripet försäljningen av tillhörande försäkringar och andra avgifter. Parlamentet påpekar att alla avgifter eller kostnader, oavsett om de är obligatoriska eller valfria och som är kopplade till fordonshyran, bör vara synliga för konsumenten på biluthyrningsfirmans webbplats eller jämförelsewebbplatsen på ett tydligt och framträdande sätt. Parlamentet påminner kommissionen om behovet av att verkställa direktivet om otillbörliga affärsmetoder och välkomnar att nya genomföranderiktlinjer nyligen antagits mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

55.  Europaparlamentet påminner om det arbete som gjorts i samband med förordningen om kreditvärderingsinstitut. Parlamentet ber kommissionen att se över vilken inverkan denna lagstiftning får på produkter som säljs till konsumenter som är privatpersoner eller mindre företag.

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.

(2)

EUT L 266, 9.10.2009, s. 11.

(3)

EUT L 60, 28.2.2014, s. 34.

(4)

EUT L 173, 12.6.2014, s. 349.

(5)

EUT L 257, 28.8.2014, s. 73.

(6)

EUT L 257, 28.8.2014, s. 186.

(7)

EUT L 257, 28.8.2014, s. 214.

(8)

EUT L 352, 9.12.2014, s. 1.

(9)

EUT L 123, 19.5.2015, s. 1.

(10)

EUT L 337, 23.12.2015, s. 35.

(11)

EUT L 26, 2.2.2016, s. 19.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2016)0228.


MOTIVERING

När det gäller initiativet om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag anser föredraganden att kommissionen har gjort helt rätt. Detta förfarande är en lämplig väg att välja. Det finns åtminstone tre skäl till varför grönboken lagts fram vid rätt tidpunkt.

För det första, om vi vill att de nya lagstiftningsbitarna ska fungera väl i en sådan snabbt föränderlig marknadsomgivning, behöver vi agera just här och nu: i de senare stadierna av policycykeln. Detta är en central aspekt av grönboken. Vi måste se till att nivå 2-åtgärderna verkligen blir ändamålsenliga. Vi måste hålla ett vakande öga på det nationella genomförandet. Vi måste förbereda en adekvat utvärdering redan från första början. Det är viktigt att identifiera verklighetens problem och möjligheter så tidigt som möjligt. Grönboken inriktar sig på ett antal punkter där den lagstiftning som nu håller på att införas kan vinna på att kompletteras under kommande år. För att kunna göra detta måste vi hela tiden känna till det aktuella läget. Sammantaget utgör kommissionens initiativ ett dynamiskt tillvägagångssätt för politiskt beslutsfattande som förefaller vara nödvändigt på detta område.

För det andra står det tämligen klart att även om mycket har gjorts under senare år finns det mycket kvar att göra. Vi har hittills inte kommit särskilt långt när det gäller att skapa en inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. För lejonparten av dessa finansiella tjänster har vi fortfarande 28 olikartade och inte särskilt konkurrenskraftiga nationella marknader. På grund av en mängd olika hinder är den gränsöverskridande verksamheten fortfarande begränsad. Detta är dåligt för konsumenterna, för innovativa företag och för den europeiska ekonomins funktionssätt i stort. Det finns en enorm potential som vi ännu inte utnyttjat.

För det tredje kommer grönboken också lägligt eftersom digitaliseringen nu öppnar upp nya möjligheter i snabb takt. Om digitaliseringen hanteras rätt kan den skapa precis den dynamik som krävs för att börja riva dessa gränsöverskridande hinder. Det finns nu en verklig chans att koppla samman finansiella aktörer som är etablerade i hela Europa med konsumenter som bor i hela Europa. Detta är ett gyllene tillfälle för den inre marknaden som inte får gå förlorat.

Mot denna bakgrund finns det vissa rejäla utmaningar som vi måste ta oss an för att driva på agendan för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag:

En utmaning är att skapa en större kapacitet för insamling och analys av data på EU-nivå. Ett antal av idéerna i grönboken verkar lovande men de flesta av dem måste underbyggas av bred och adekvat empirisk information innan man kan gå vidare till en lagstiftningsprocess. En allmän iakttagelse är här att kommissionens konsekvensbedömningar ibland skulle vara lite tyngre empiriskt sett.

En annan utmaning är att få identifieringen att fungera i praktiken. På denna punkt kommer mycket mer att behöva göras under kommande år. För närvarande skapar id-problem ett antal hinder för utvecklingen av nya tjänster och i många typer av gränsöverskridande situationer. Autentiseringstekniker ingår också i denna bild. Samordnade insatser krävs. Tolkningen av reglerna om bekämpning av penningtvätt måste finjusteras inom stramare europeiska ramar för säker och effektiv identifiering. Detta är inte en enkel uppgift men den måste utföras.

Ytterligare en utmaning är att skapa och upprätthålla lika spelregler. Varje nytt lagstiftningsinitiativ som grundas på grönboken kommer att behöva vara så teknik- och affärsmodellsneutralt som möjligt. Detta är den enda sunda och hållbara vägen när det gäller en marknad som är stadd i så snabb utveckling. Vem det är som vinner eller förlorar på denna marknad bör inte avgöras av politiker utan av de konsumenter som faktiskt använder de finansiella produkterna i fråga.

Det är också viktigt att belysa utmaningen som består i att säkerställa att det inte förekommer onödiga eller orättvisa skillnader mellan medlemsstater inom och utanför euroområdet. För att den inre marknaden verkligen ska bli effektiv måste dess integritet upprätthållas i detta centrala hänseende.

Slutligen är det en utmaning att säkerställa att alla inkluderas. Finansiell utestängning är ett vanligt förekommande och allvarligt problem i Europa. Om man inte kan få rimlig tillgång till åtminstone de mest grundläggande finansiella tjänsterna blir livet mycket svårt. Oavsett vad vi gör när det gäller finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag måste vi ha inkluderingsperspektivet i åtanke. Ett övergripande mål måste vara att konsekvent minska utestängningen. Det nya direktivet om betalkonton, som ska vara fullt genomfört denna höst, kommer att ge varje konsument rätt till ett grundläggande betalkonto. Detta är visserligen ett djärvt steg i rätt riktning men det är långt ifrån tillräckligt. Mycket mer måste göras.

Vi har mycket arbete framför oss. Att skapa en välfungerande inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är ett rejält projekt. Samtidigt är detta projekt definitivt värt mödan. Detta är ett tydligt fall där EU kan skapa verkligt mervärde.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (19.7.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag

(2016/2056(INI))

Föredragande av yttrande: Sergio Gutiérrez Prieto

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ, eftersom möjligheten att digitalisera, minska marknadsfragmenteringen och ge konsumenterna makt är mycket viktiga faktorer för att uppnå en verklig inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.

2.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att avsaknaden av gränsöverskridande finansiella tjänster är ett stort problem och att det kan skada konsumenternas och företagens intressen samt undergräva den inre marknadens funktion. Parlamentet stöder alla ansträngningar för att hitta nya sätt att återlansera den inre marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag i praktiken, och uppmanar kommissionen att se till att lagstiftning om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag genomförs och verkställs på korrekt sätt.

3.  Europaparlamentet noterar att det är särskilt viktigt att avlägsna gränsöverskridande hinder inom försäkringssektorn för att stimulera delningsekonomin.

4.  Europaparlamentet påminner om att finansiella tjänster, inklusive vissa finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, under de senaste fem åren och som en reaktion på finanskrisen har blivit föremål för större lagstiftningsåtgärder eller verksamhet med syfte att öka sundheten och överskådligheten för olika finansiella produkter och tjänster, och att flera lagstiftningsåtgärder har införlivats rent nyligen eller håller fortfarande på att införlivas och genomföras. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett ordentligt genomförande och införlivande av den senaste lagstiftningen, att analysera hela lagstiftningens inverkan på sektorn för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och att beakta detta vid bedömningen av huruvida ytterligare lagstiftning behövs.

5.  Europaparlamentet beklagar det faktum att företagen fortfarande ställs inför flera svårigheter när de vill utveckla sina gränsöverskridande verksamheter. Parlamentet påpekar, vilket även nämns i grönboken, att de hinder som förhindrar finansiella produkter för privatpersoner och mindre företag från att säljas över gränserna samt avsaknaden av gränsöverskridande försäljning inte återfinns först och främst på europeisk nivå, utan att de ofta uppstår på grund av nationell lagstiftning, inklusive nationella krav på att inrätta en struktur eller ett register i konsumentens medlemsstat eller på grund av finansinstitutens egna val att dela upp den inre marknaden i nationella marknader, och att dessa hinder inte kan avhjälpas av sektorn själv.

6.  Europaparlamentet ber kommissionen att utföra en ingående granskning och analys av såväl nationella som gränsöverskridande hinder och återstående hinder för gränsöverskridande verksamhet samt förverkligandet av den inre marknaden med avseende på finanssektorn, med syfte att kartlägga orsakerna bakom rådande marknadssegmentering och prisdiskriminering, samt att rekommendera åtgärder som skulle kunna införas för att uppmuntra finansinstituten att konkurrera över de nationella gränserna och att utmana nuvarande nationella prissättningsstrukturer, samtidigt som avtalsfriheten respekteras.

7.  Europaparlamentet understryker att den fortsatta avsaknaden av gränsöverskridande försäljning av individuella ansvarsförsäkringar för fordon är särskilt oroande. Parlamentet noterar att denna bristande konkurrens har lett till att vissa EU-medborgare betalar avgifter som är hundratals gånger högre än de avgifter som andra betalar för samma fordonsmodell. Parlamentet förstår att risk och kostnad är faktorer som påverkar priset, men noterar att dessa faktorer inte räcker som förklaring på denna prisfragmentering i EU. Parlamentet ber kommissionen att anta en sektorsspecifik handlingsplan om den europeiska marknaden för individuella motorfordonsförsäkringar, inklusive rekommendationer om EU-omfattande regler för garantifonder, riktlinjer om hur uppgifter om bonus/straffpremier ska användas när en EU-medborgare flyttar till en annan medlemsstat och andra eventuella åtgärder som behövs för att skapa en verklig inre marknad för fordonsförsäkringar.

8.  Europaparlamentet ser positivt på den betydande potential som den digitala omvandlingen av finansiella tjänster och de framväxande icke-traditionella finansiella teknikföretagen (fintechs) kan medverka till. Den här utvecklingen förändrar hur handlare och konsumenter interagerar med varandra. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera befintlig EU-lagstiftning avseende digitaliseringen och det digitala samhällets behov för att se till att digitaliseringen medverkar till att alla företag, inklusive små och medelstora företag samt finansiella teknikföretag (fintechs) får bättre marknadstillträde på likvärdiga villkor, samt skapar sund konkurrens mellan olika aktörer, i syfte att ge konsumenterna ett bredare urval och sänka priserna samt förbättra kvaliteten på finansiella tjänster inom EU, samtidigt som ett högt konsumentskydd och en hög it-säkerhet uppnås.

9.  Europaparlamentet noterar att allt fler nya typer av tjänsteleverantörer är verksamma på denna marknad. Parlamentet anser att detta kan leda till betydande fördelar för konsumenterna, om det kopplas till en lämplig lagstiftningsram med syfte att säkerställa rättvis konkurrens och en hög nivå av säkerhet och insyn.

10.  Europaparlamentet anser att EU:s institutioner bör ha tillgång till lämpliga förfaranden för styrning och kontroll vad gäller nya typer av finansiella produkter. Parlamentet vill uppmärksamma det faktum att alla innovativa produkter på marknaden för finansiella tjänster har en oförutsägbar inverkan på konsumenterna, marknaden och systemet som helhet. Parlamentet anser att myndigheterna under dessa förhållanden bör utöva lämplig tillsyn över sådan verksamhet.

11.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att öka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster, eftersom förtroendet fortfarande är lågt för framför allt finansiella produkter med höga valutaväxlingsrisker, och uppmanar kommissionen att se till att de åtgärder som riktas mot att förbättra kunskaper och medvetenhet om finansmarknaderna genomförs fullt ut och att ytterligare åtgärder vidtas om så behövs för att stärka konsumenterna, så att de kan fatta beslut på bättre grunder, göra dessa produkter mer översiktliga och avlägsna hinder som hindrar konsumenterna att byta samt eventuella omotiverade kostnader i samband med detta eller en produkts tillbakadragande. Parlamentet understryker att det standardiserade EU-faktabladet (ESIS) och blanketten Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation bör ges systematiskt till konsumenter som en del av en kredit-, låne- eller hypoteksvärdering innan ett avtal ingås.

12.  Europaparlamentet anser att jämförelseverktyg, som gör det möjligt att jämföra priserna och kvaliteten på olika finansiella tjänster, kan förbättra överskådligheten och jämförbarheten väsentligt mellan olika finansiella produkter, minska prisskillnaderna och i slutändan hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val. Parlamentet ber kommissionen att se till att de erfordrade jämförelseverktygen är noggranna och jämför produkter och tjänster som är jämförbara i olika jurisdiktioner, och att kommissionen ska samarbeta med handlare, små och medelstora företag, konsumentorganisationer och andra berörda intressenter för att skapa en oberoende EU-omfattande jämförelsewebbplats för de mest sålda finansiella tjänsterna.

13.  Europaparlamentet välkomnar arbetet vid olika organ på EU-nivå i fråga om att skydda konsumenternas intressen inom finanssektorn. Parlamentet framhåller emellertid att samarbetet mellan dessa organ måste förbättras för att öka effektiviteten och undvika dubbelarbete.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo införliva och genomföra direktivet om hypotekslån, direktivet om betalkonton, direktivet om försäkringsdistribution och direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II-direktivet) så snart som möjligt, framför allt deras krav på konsumentinformation och konsumentskyddsåtgärder.

15.  Europaparlamentet framhåller Europeiska bankmyndighetens (EBA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (Eiopa) roll i att säkerställa konsumentskyddet i samband med finansiella produkter. Parlamentet ber kommissionen att se till att de har det oberoende och de verktyg som behövs för att utföra sina respektive uppdrag, och beklagar de budgetnedskärningar som har lett till att deras arbetsprogram har begränsats.

16.  Europaparlamentet betonar att alla nya förslag från kommissionen bör baseras på detaljerad och korrekt information.

17.  Europaparlamentet anser att omotiverad diskriminering på grund av bostadsort samt omotiverade prisskillnader och orättvisa respektive omotiverade geoblockeringsmetoder medlemsstaterna emellan för vanliga finansiella produkter för privatpersoner och mindre företag kräver omedelbara åtgärder.

18.  Europaparlamentet betonar att produkters flyttbarhet är oerhört viktig för att skapa en verklig inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, i synnerhet vad beträffar flyttbarheten för pensionsrättigheter och privata sjukvårdsförsäkringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram åtgärder för att säkerställa flyttbarhet över gränserna och harmonisera företagens och konsumenternas rättigheter och skyldigheter inom sektorn i hela EU.

19.  Europaparlamentet noterar att antalet gränsöverskridande transaktioner ökar och att detta i sin tur ökar efterfrågan på upplysningar om personliga finansiella uppgifter som rör t.ex. solvens vid privata avtal, och betonar att bättre informationsutbyte och gemensamma bestämmelser om sådant informationsutbyte behövs som är i överensstämmelse med dataskyddsbestämmelserna.

20.  Europaparlamentet vill att hindren för tillhandahållande av finansiella varor och tjänster på distans tas bort samtidigt som ett högt konsumentskydd och en hög säkerhetsnivå säkerställs. Parlamentet välkomnar den ökade användningen av e-signaturer och e‑identifiering inom ramen för förordningen om elektronisk identifiering och framhåller behovet att främja ömsesidigt erkännande och driftskompatibilitet avseende tekniker för digital identifiering för den privata sektorn inom EU, utan att de befintliga systemens säkerhetsnivå äventyras. Parlamentet ber kommissionen att främja användningen av e‑identifiering som en metod för fjärridentifikation som uppfyller de aktuella säkerhetskraven. Parlamentet ber medlemsstaterna att arbeta för att se till att e‑signaturer blir normen för finansiella tjänstetransaktioner och finansiella tjänsteavtal.

21.  Europaparlamentet noterar att finansinstitutens avtalsfrihet att erbjuda sina tjänster över gränserna måste respekteras, eftersom tjänsteleverantörer bör ha möjlighet att besluta om vilka kundsegment och marknader som är lämpliga i deras affärsmodell.

22.  Europaparlamentet understryker vikten av att ha tillgång till alternativ tvistlösning och tvistlösning online, särskilt vid gränsöverskridande tvister, eftersom det är avgörande för den inre marknaden, för små och medelstora företag och konsumenternas förtroende att främja en effektiv tillgång till tvistlösning. Parlamentet rekommenderar att FIN‑Net‑programmet införlivas i strukturerna för alternativ tvistlösning och tvistlösning online för att öka dess effektivitet och främja arbetet med att konsolidera sådana tjänster i gemensamma kontaktpunkter för konsumenterna.

23.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att se till att digital kommunikation och försäljning i samband med finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, även via webbplatser och nedladdningsbara filformat. Parlamentet vill se att alla finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (den europeiska rättsakten om tillgänglighet).

24.  Europaparlamentet vill se en handlingsplan från kommissionens sida om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.

25.  Europaparlamentet ber kommissionen att bedöma vilken inverkan ett förslag kan ha som förbjuder alla avgifter eller kostnader i samband med sändande eller mottagande av Sepa-gireringar eller nationella elektroniska överföringar och de potentiella fördelarna med detta för EU:s konsumenter.

26.  Europaparlamentet gläds åt arbetet för att öka insynen i prissättningen av biluthyrningstjänster, inbegripet försäljningen av tillhörande försäkringar och andra avgifter. Parlamentet påpekar att alla avgifter eller kostnader, oavsett om de är obligatoriska eller valfria och som är kopplade till fordonshyran, bör vara synliga för konsumenten på biluthyrningsfirmans webbplats eller jämförelsewebbplatsen på ett tydligt och framträdande sätt. Parlamentet påminner kommissionen om behovet att förstärka direktivet om otillbörliga affärsmetoder och gläds åt att nya genomföranderiktlinjer nyligen antagits mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.

27.  Europaparlamentet påminner om det arbete som gjorts i samband med förordningen om kreditvärderingsinstitut, och ber kommissionen att se över vilken inverkan denna lagstiftning har på produkter som säljs till privata konsumenter.

28.  Europaparlamentet stöder införandet av ett system med helt överförbara bankkontonummer som ska ersätta det nuvarande Sepa-systemet, där konsumenten är bunden till ett enda institut genom ett IBAN-nummer som är kopplat till en fast BIC‑/Swift-kod. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för att göra det möjligt att flytta bankkontonummer, och anser att det åtminstone bör vara möjligt att flytta bankkontonummer mellan institut inom en och samma medlemsstat.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

14.7.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Jiří Maštálka, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Philipp Albrecht, Pascal Arimont, Kaja Kallas, Julia Reda, Ulrike Trebesius, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Gesine Meissner, Lieve Wierinck


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

11.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

7

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Michael Theurer, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Miguel Viegas, Beatrix von Storch, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alain Cadec, Ashley Fox, Sophia in ‘t Veld, Thomas Mann, Emmanuel Maurel, Siôn Simon, Joachim Starbatty, Tibor Szanyi, Romana Tomc

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy