BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Estland – EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier)

24.10.2016 - (COM(2016)0622 – C8-0389/2016 – 2016/2235(BUD))

Budgetutskottet
Föredragande: Victor Negrescu

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Estland – EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier)

(COM(2016)0622 – C8-0389/2016 – 2016/2235(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0622 – C8-0389/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1],

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2], särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin[3], samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0314/2016), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Estland lämnade in ansökan EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 19 (Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter) och huvudgrupp 20 (Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter). Estland är inte uppdelat i regioner på Nuts 2-nivå. 800 av 1 550 uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna.

E.  Ansökan lämnades in enligt insatskriteriet i artikel 4.2, med avvikelse från kriterierna i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat.

F.  Den senaste tidens turbulens på den globala oljemarknaden och Europas allmänt försämrade ställning inom den internationella handeln med gödselmedel, något som gett kinesiska producenter och gasproducerande lågkostnadsregioner utanför Europa en konkurrensfördel, har Eesti Energia AS, Nitrofert AS och Viru Keemia Grupp AS stängt anläggningar eller minskat produktionen vilket lett till en kollektiv uppsägning av anställningsavtal.

G.  Estland beslutade att göra en gemensam regional ansökan som omfattar samtliga uppsägningar, eftersom de har skett på samma plats och under samma tidsperiod, och dessutom har drabbat arbetstagare med mycket likartad bakgrund.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Estland därför är berättigat till ett ekonomiskt stöd på 1 131 358 euro enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 1 885 597 euro för individanpassade tjänster som utgörs av stöd till formell utbildning, ersättning av kostnader för utbildning, ersättning för utbildningskostnader för arbetsgivare, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, skuldrådgivning, psykologiskt stöd, studiebidrag vid deltagande i formell utbildning, stipendier, bidrag till transport och boende för språkkurser i estniska.

2.  Europaparlamentet välkomnar den första ansökan från fonden som Estland någonsin har lämnat in. Parlamentet anser att fonden skulle kunna vara ett särskilt värdefullt verktyg för att hjälpa arbetstagare från länder med små ekonomier och mer sårbara EU‑ekonomier.

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den ifyllda ansökan från de estniska myndigheterna togs emot, den 6 juli 2016, fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, den 28 september 2016, och underrättade parlamentet om detta samma dag.

4.  Parlamentet noterar att unionen gradvis förlorade sin ledande ställning i den globala försäljningen av kemikalier till Kina, som ökade sin andel från 9 % till nästan 35 % under samma period. Parlamentet påminner om att produktionen av mineralgödselmedel är mycket energiintensiv (gaspriserna utgör upp till 80 % av de totala produktionskostnaderna). Parlamentet noterar att den estniska exporten av mineralbränslen minskade med 25 % under de första två månaderna 2016 jämfört med samma period ett år tidigare. Parlamentet noterar att ett stort antal industrier i Estland är beroende av olje- och gaspriserna.

5.  Europaparlamentet påpekar att uppsägningarna väntas få betydande konsekvenser för den lokala och regionala ekonomin och sysselsättningen.

6.  Europaparlamentet välkomnar Estlands beslut att kombinera två ekonomiska sektorer i en gemensam regional ansökan eftersom uppsägningarna har skett i samma region, eftersom detta kommer att minska den administrativa bördan och göra det möjligt att organisera gemensamma åtgärder för arbetstagare som sagts upp inom båda sektorerna.

7.  Europaparlamentet välkomnar att en regional utvecklingsstrategi har tagits fram, som beskrivs närmare i åtgärdsplanen för Ida-Virumaa 2015–2020[4], där logistik och turism har identifierats som potentiella tillväxtsektorer. Parlamentet konstaterar att infrastrukturprojekt har lanseras för att ge tillväxten en skjuts och skapa en grund för en mer diversifierad ekonomi.

8.  Europaparlamentet noterar orsaken till att relativt få uppsagda arbetstagare förväntas att delta i åtgärderna (800 av 1 500), vilket kan förklaras av önskan att rikta sig till de mest utsatta arbetstagarna på arbetsmarknaden och också av det faktum att en del av dessa arbetstagare hade förklarat att de inte hade möjlighet att delta i de åtgärder som planerats av Estland. Parlamentet noterar den relativt höga andelen av de berörda stödmottagarna som inte är unionsmedborgare (63,3%).

9.  Europaparlamentet noterar att fonden samfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, bland annat ersättning av kostnader för formell utbildning, ersättning för utbildningskostnader för arbetsgivare, arbetsmarknadsutbildning, språkkurser i estniska, arbetspraktik och stöd. Parlamentet noterar att Estland har lämnat de uppgifter som krävs om åtgärder som de berörda företagen är tvungna att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal och har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta sådana åtgärder.

10.  Europaparlamentet noterar att Estland dessutom har angett att det samordnade åtgärdspaketet är förenligt med övergången till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi och att det har stor potential att bidra till detta mål, vilket är i linje med artikel 7 i förordningen om fonden.

11.  Europaparlamentet välkomnar samråden med berörda parter, däribland fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, företag och offentliga arbetsförmedlingar, som ägde rum på nationell och regional nivå för att utarbeta det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna.

12.  Europaparlamentet noterar att åtgärder som omfattas av artikel 7.4 i förordningen om fonden (förberedande åtgärder, förvaltning, information, publicitet, kontroll och rapportering) utgör en ganska stor andel av de totala kostnaderna (7,7 %).

13.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

14.  Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder kommer att utgöra 27,25 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket ligger under det tak på 35 % som är fastställt i förordningen. Parlamentet noterar också att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

15.  Europaparlamentet noterar att kostnader för tekniskt stöd utgör en relativt stor procentandel av totalkostnaderna. Parlamentet anser att detta är motiverat med tanke på att det är Estlands första ansökan till fonden.

16.  Europaparlamentet noterar att Estland bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

17.  Europaparlamentet noterar att dessa åtgärder utarbetades i linje med de behov som anges i Estlands regionala utvecklingsstrategi och är förenliga med övergången till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

19.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
• [3]  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [4]  https://www.siseministeerium.ee/sites/default/files/dokumendid/Arengukavad/ida-virumaa_tegevuskava_2015-2020_26.02.15.pdf

BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (för Estlands ansökan EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1], särskilt artikel 15.4,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[2], särskilt punkt 13,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globalisering, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.

(2)  Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 inte överskrida 150 miljoner EUR (i 2011 års priser)[3].

(3)  Den 11 maj 2016 lämnade Estland in en ansökan om ekonomiskt stöd från fonden, med anledning av uppsägningar i Estland inom företagen Eesti Energia AS, Nitrofert AS och Viru Keemia Grupp AS[4]. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.

(4)  I enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 kan Estlands ansökan godtas, eftersom uppsägningarna får allvarliga följder för sysselsättningen och den lokala och regionala ekonomin.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stöd på 1 131 358 EUR som Estland har ansökt om.

(6)  För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 131 358 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet]^*.

[...]

[5]På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordförande  Ordförande

• [1]    EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
• [2]    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [3]    Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884)
• [4]    Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).
• [5] *   Datum ska införas av Europaparlamentet före offentliggörandet i EUT.

MOTIVERING

I. Bakgrund

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln.

Enligt bestämmelserna i artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1] och artikel 15 i förordning (EU) nr 1309/2013[2] får det årliga belopp som avdelas för fonden inte överstiga 150 miljoner EUR (i 2011 års priser). Beloppen förs in i Europeiska unionens allmänna budget som en avsättning.

För att kunna aktivera fonden när en positiv bedömning har gjorts av en ansökan ska kommissionen, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3], förelägga budgetmyndigheten ett förslag om utnyttjande av fonden och samtidigt en motsvarande begäran om överföring. Vid oenighet ska ett trepartsmöte inledas.

II. Ansökan från Eesti Energia AS, Nitrofert AS och Viru Keemia Grupp AS och kommissionens svar

Den 28 september 2016 antog kommissionen ett förslag till beslut om att bevilja Estland medel ur fonden till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för arbetstagare som blivit uppsagda från Eesti Energia AS, Nitrofert AS och Viru Keemia Grupp AS, verksamma i Nace rev. 2 huvudgrupp 19 (Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter) i Ida-Virumaa (Nuts 2-nivå: EE00- Eesti[4]).

Detta är den nionde ansökan som behandlas under budgetåret 2016, och den andra för tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, den första för tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och innebär att totalt 1 131 358 EUR ur fonden tas i anspråk för Estlands del. Ansökan gäller 800 arbetstagare som har sagts upp.

Ansökan lämnades till kommissionen den 11 maj 2016 och kompletterades med ytterligare information fram till den 25 maj 2016. Kommissionen har, i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden, kommit fram till att ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden.

De individanpassade tjänster som ska erbjudas de uppsagda arbetstagarna består av fyra typer av åtgärder:

•  Stöd till formell utbildning – Ersättning av kostnader för formell utbildning

•  Ersättning för utbildningskostnader för arbetsgivare

•  Arbetsmarknadsutbildning

•  Språkkurser i estniska

•  Arbetspraktik

•  Skuldrådgivning

•  Psykologiskt stöd

•  Studiebidrag vid deltagande i formell utbildning

•  Stipendier och bidrag till transport och boende för språkkurser i estniska

•  Flyttbidrag

Enligt kommissionen utgör de beskrivna åtgärderna aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för de stödberättigande åtgärder som avses i artikel 7 i förordningen om fonden. Åtgärderna ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder. Det åtgärdspaket som har föreslagits är i linje med de behov som anges i Estlands regionala utvecklingsstrategi för 2014–2020[5] och i åtgärdsplanen för Ida-Virumaa 2015–2020[6]. Estland har dessutom angett att det samordnade åtgärdspaketet är förenligt med övergången till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi och att det har stor potential att bidra till detta mål.

De estniska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier om att

•  principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna samt åtgärdernas genomförande,

•  de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda,

•  de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda,

•  de föreslagna åtgärderna kommer inte att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras,

•  de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom strukturfonderna,

•  det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.

III. Förfarande

För att fonden ska kunna tas i anspråk har kommissionen överlämnat en begäran till budgetmyndigheten om överföring av ett sammanlagt belopp på 1 131 358 EUR från reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (40 02 43) till fondens budgetpost (04 04 01).

Detta är det nionde förslaget till överföring för utnyttjande av fonden som budgetmyndigheten har fått in hittills under 2016.

Vid oenighet ska ett trepartsförfarande inledas i enlighet med artikel 15.4 i förordningen om fonden.

Enligt en intern överenskommelse ska utskottet för sysselsättning och sociala frågor delta i processen för att konstruktivt stödja och bidra till bedömningen av ansökningarna om medel ur fonden.

• [1]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
• [3]  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [4]  Republiken Estland är inte uppdelad i regioner på Nuts 2-nivå.
• [5]   https://www.siseministeerium.ee/sites/default/files/dokumendid/eesti_regionaalarengu_strateegia_2014-2020.pdf
• [6]   https://www.siseministeerium.ee/sites/default/files/dokumendid/Arengukavad/ida-virumaa_tegevuskava_2015-2020_26.02.15.pdf

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR

CF/jb

D(2016)43378

Jean Arthuis

Ordförande för budgetutskottet

ASP 09G205

Ärende: Yttrande över utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier

Till ordföranden

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och dess arbetsgrupp för EGF har undersökt möjligheten att bevilja stöd från fonden för ärende EGF/2016/003 EE/petroleum och kemikalier och har antagit detta yttrande.

EMPL-utskottet och arbetsgruppen för EGF är positiva till att utnyttja fonden för denna ansökan. I detta sammanhang vill EMPL-utskottet framföra vissa synpunkter, dock utan att därigenom ifrågasätta anslagsöverföringen.

EMPL-utskottets synpunkter grundar sig på följande skäl:

A) Denna ansökan grundas på artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 (EGF-förordningen) och gäller 1 550 arbetstagare som sagts upp inom de näringsgrenar som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 19 (Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter) och huvudgrupp 20 (Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter).

B) För att belägga att uppsägningarna har ett samband med de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen hävdar Estland att landet är en liten, öppen ekonomi som i hög utsträckning är beroende av export av varor och tjänster och som har blivit lidande av den senare tidens turbulens på den globala oljemarknaden och av EU:s allmänt försämrade ställning inom den internationella handeln. Regioner utanför EU med lågkostnadsgas har en konkurrensfördel när de producerar gödselmedel. EU:s andel av världsproduktionen av kemikalier har minskat medan Kina, resten av Asien och USA har ökat sina andelar.

C) 70,6 % av de arbetstagare som omfattas av åtgärderna är män och 29,4 % är kvinnor. 41,8 % är mellan 55 och 64 år och 47,5 % mellan 30 och 54 år.

D) Detta är den första EGF-ansökan från Estland.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar därför budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag avseende Estlands ansökan:

1. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 1309/2013 är uppfyllda och att Estland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 131 358 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 1 885 597 EUR.

2. Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den kompletterade ansökan från de estländska myndigheterna togs emot, den 6 juli 2016, fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, den 28 september 2016, och underrättade parlamentet om detta samma dag.

3. Europaparlamentet betonar att regionen Ida-Viru står inför betydande utmaningar på grund av sitt läge och sin befolkningssituation, då den är relativt avlägsen, har en hög andel rysktalande som bor i stadsområden kring en eller två produktionsanläggningar och har betydligt högre arbetslöshet än det nationella genomsnittet.

4. Europaparlamentet välkomnar Estlands beslut att erbjuda yrkesutbildningsinsatser som syftar till att göra de uppsagda arbetstagarna redo för sysselsättning i sektorer som enligt den regionala utvecklingsstrategin har en tillväxtpotential (logistik, turism och produktion av virke, metaller och byggnadsmaterial).

5. Europaparlamentet noterar att EGF samfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, bland annat betalning för kostnaden för formella studier, ersättning till arbetsgivare för yrkesutbildningskostnader, arbetsmarknadsutbildning, estnisk språkundervisning, arbetspraktik och handledning.

6. Europaparlamentet välkomnar samråden med berörda parter, däribland fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, företag och offentliga arbetsförmedlingar som ägde rum på nationell och regional nivå för att utarbeta det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna.

7. Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder kommer att utgöra 27,25 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket ligger under det tak på 35 % som är fastställt i förordningen. Dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

8. Europaparlamentet noterar att kostnader för tekniskt stöd utgör en relativt stor procentandel av totalkostnaderna. Parlamentet anser att detta är motiverat med tanke på att detta är Estlands första EGF-ansökan.

9. Europaparlamentet välkomnar Estlands beslut att kombinera två ekonomiska sektorer i en regional ansökan, då uppsägningarna skedde på samma plats, och detta kommer att minska den administrativa bördan och göra det möjligt att organisera gemensamma åtgärder för arbetstagare som sagts upp i de båda sektorerna.

10. Europaparlamentet noterar att de estländska myndigheterna har intygat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna.

11. Europaparlamentet välkomnar Estlands bekräftelse att ett ekonomiskt stöd från EGF inte kommer att ersätta åtgärder som företaget i fråga är ålagt att vidta enligt nationell lag eller till följd av kollektivavtal.

12. Parlamentet påminner om att i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen ska det samordnade paketet med individanpassade tjänster utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och efterfrågad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi. Europaparlamentet välkomnar Estlands uttalande att det samordnade paketet har en stor potential att underlätta en sådan övergång.

Med vänlig hälsning

Thomas Händel

Ordförande för EMPL-utskottet

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING

Jean ARTHUIS

Ordförande

Budgetutskottet

Europaparlamentet

Ärende:  Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Till ordföranden

Ett kommissionsförslag till beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) har vidarebefordras för yttrande till utskottet för regional utveckling. Såvitt jag förstår är avsikten att ett betänkande till detta förslag ska antas av budgetutskottet den 24 oktober 2016.

–  I COM(2016)0622 föreslås stöd från fonden på 1 131 358 euro för 1 550 arbetstagare som sagts upp inom de näringsgrenar som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 19 (Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter) och huvudgrupp 20 (Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter) i Estland.

De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från fonden fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006.

Utskottets samordnare har behandlat detta förslag och bett mig skriva och meddela dig att en majoritet av utskottets ledamöter inte har några invändningar mot att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas för anslående av ovannämnda belopp enligt kommissionens förslag.

Med vänlig hälsning

Iskra MIHAYLOVA

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	24.10.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 7 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Sophie Montel, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Monika Vana, Daniele Viotti, Marco Zanni, Auke Zijlstra, Stanisław Żółtek
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Heidi Hautala, Alain Lamassoure, Stanisław Ożóg, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	John Stuart Agnew, Linda McAvan, Virginie Rozière