REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser
15.11.2016 - (09764/2016– C8-0268/2016 – 2016/0100(NLE)) - ***
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Mariya Gabriel
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser
(09764/2016– C8-0268/2016 – 2016/0100(NLE))
(Godkännande)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (09764/2016),
– med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09760/2016),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0268/2016),
– med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0333/2016).
1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Tuvalu.
KORTFATTAD MOTIVERING
Bakgrund och allmänna bestämmelser i avtalet
Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Tuvalu styrs av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan, kallat Cotonouavtalet.
I samband med den ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 som gjordes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 509/2014 överfördes Tuvalu till bilaga II med dess förteckning över tredjeländer vars medborgare är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Den ändrade förordning (EG) nr 539/2001 tillämpas på alla medlemsstater, med undantag för Irland och Förenade kungariket.
Efter antagandet av förordningen den 20 maj 2014 antog rådet den 9 oktober 2014 ett beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ingående av ett bilateralt avtal mellan EU och Tuvalu. Förhandlingarna inleddes den 19 november 2014 och avslutades den 8 oktober 2015. Undertecknandet av avtalet gjordes den 1 juli 2016 i Bryssel. Efter detta datum har avtalet tillämpats provisoriskt i avvaktan på Europaparlamentets godkännande. Den 12 juli 2016 beslutade rådet att begära att parlamentet ska ge sitt godkännande.
I det ingångna avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Tuvalu vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Undantaget från viseringskravet gäller alla kategorier av personer (privatpersoner, diplomater och innehavare av tjänstepass eller officiella pass) som reser i olika syften, utom för att utöva avlönad verksamhet.
Föredragandens motivering
Detta avtal om viseringsundantag för kortare vistelser är ett resultat av de fördjupade förbindelserna mellan Europeiska unionen och Tuvalu – av stor politisk betydelse inom ramen för Cotonouavtalet – och ytterligare ett sätt att stärka de ekonomiska och kulturella förbindelserna och intensifiera den politiska dialogen i en rad frågor, inklusive mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Föredraganden noterar att avtalet om viseringsundantag kan ha positiva effekter genom att det förenklar företagarnas resevillkor och underlättar investeringarna och turismen. Avtalet kommer också att uppmuntra till direktkontakter mellan EU-medborgare och Tuvalu.
Tuvalus ekonomi domineras av tjänstesektorn (över 60 procent av BNP), bland annat internettjänster såsom försäljningen av licenser för att använda domännamnet -tv, vilken utgör en viktig inkomstkälla för landet. Jordbruket och fisket står för mer än 20 procent av BNP. Fiskelicenser utgör en viktig inkomstkälla för landet. Turismen är relativt begränsad, med mindre än 2 000 turister som kommer varje år, främst från andra länder i Stillahavsområdet. Tuvalu är också beroende av internationellt utvecklingsbistånd, och det finns alltjämt stora ekonomiska skillnader mellan de olika öarna. EU förhandlar för närvarande om ett övergripande ekonomiskt partnerskapsavtal med fjorton länder i Stillahavsområdet, bland annat Tuvalu. Föredraganden understryker att avtalet om undantag från viseringskrav är ännu ett bevis för vårt engagemang för ett förstärkt partnerskap med denna region.
På det politiska planet är Tuvalu ett stabilt och demokratiskt land som ingår i Samväldet. De två viktigaste frågor som ingår i dialogen mellan EU och Tuvalu handlar om dels miljöskydd och miljöförändringar, dels försvar för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Tuvalu är ett av de fattigaste länderna i Stillahavsområdet och även ett av de länder som är mest utsatta för klimatförändringarna. Sambandet mellan klimatförändringar och mänskliga rättigheter är därför föremål för ett särskilt gemensamt arbete och en särskild gemensam bedömning. Detta avtal är också ett positivt tecken på stöd för landet, och det kan göra det möjligt för oss att fullfölja en balanserad, regelbunden och grundlig politisk dialog om dessa frågor, som alltjämt är prioriterade för unionen.
När det gäller rörlighet visar de tillgängliga siffrorna att det är mycket ovanligt att medborgarna i Tuvalu eller i andra östater i Stillahavsområdet nekas visum. Däremot har det (före avtalets provisoriska ikraftträdande) blivit svårt för medborgarna i Tuvalu att ansöka om visum, eftersom Schengenländernas konsulat är geografiskt avlägsna. Inga gripanden förekom i EU 2014 och 2015 av tuvaluanska medborgare utan uppehållstillstånd, inga tuvaluaner nekades inresa till EU och det utfärdades inga beslut om återvändande. För övrigt har inga asylansökningar inlämnats från medborgare i detta land. Dessutom riktar sig migrationsströmmarna i första hand mot Australien och Nya Zealand, inklusive den migration som föranleds av klimatförändringen och dess effekter för östater såsom Tuvalu. Landet utgör därför inte något hot när det gäller irreguljär migration eller migrationsströmmar och inte heller när det gäller allmän ordning och säkerhet.
Slutligen understryker föredraganden den positiva effekt som undantaget från viseringskravet skulle få för närmandet mellan människor från Europa och från Stillahavsområdet. Avtalet om undantag från viseringskravet gör att medborgarna inte bara kan dra full och konkret nytta av partnerskapet mellan AVS och EU utan även delta i detta genom att resa till en praktiskt och ekonomiskt sett lägre kostnad.
Föredraganden välkomnar i detta avseende den roll som ledamöterna i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen spelat. De har bidragit avsevärt till ingåendet av avtalet, som bland annat kommer att underlätta deras deltagande i sammanträdena i denna församling.
Genomförande och uppföljning av avtalet
I fråga om genomförandet och uppföljningen av avtalet uppmanar föredraganden kommissionen att övervaka utvecklingen vad gäller de kriterier som ursprungligen överfördes från bilaga I till bilaga II i förordning (EU) nr 509/2014. Dessa kriterier inbegriper inte enbart olovlig invandring, allmän ordning och säkerhet utan också unionens yttre förbindelser med det berörda tredjelandet, inbegripet i synnerhet hänsyn till de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Föredraganden uppmanar dessutom Europeiska kommissionen och myndigheterna i Tuvalu att säkerställa fullständig ömsesidighet när det gäller undantaget från viseringskravet, som måste möjliggöra likabehandling av alla medborgare, i synnerhet mellan alla EU-medborgare.
Föredraganden uppmärksammar att EU i den gemensamma kommittén för förvaltningen av avtalet (artikel 6) företräds enbart av kommissionen. I egenskap av en institution som är direkt vald av unionsmedborgarna och värnar demokrati, mänskliga rättigheter och Europeiska unionens grundläggande principer skulle Europaparlamentet kunna involveras i den gemensamma kommitténs arbete. Föredraganden uppmanar på nytt kommissionen att se över sammansättningen av de gemensamma kommittéer som ska förvalta framtida avtal.
Föredraganden är också tveksam till praxis för undertecknande av avtal om viseringsundantag och deras provisoriska tillämpning före Europaparlamentets godkännande. Denna praxis tenderar att minska handlingsutrymmet för Europaparlamentet och är än mer problematisk med tanke på att parlamentet inte informeras i tid om framstegen i de bilaterala förhandlingarna.
**
Särskilda bestämmelser
Förenade kungarikets och Irlands särskilda ställning har beaktats i ingressen till det ingångna avtalet. Förenade kungariket och Irland deltar därför inte i det ingångna avtalet och omfattas inte av dess bestämmelser.
Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins nära associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket kommer likaledes till uttryck i en gemensam förklaring som bifogas avtalet. I förklaringen uppmanas dessa länders myndigheter att snarast möjligt ingå bilaterala avtal med Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser på liknande villkor som i detta avtal.
Avtalet innehåller bestämmelser om dess territoriella tillämpning: när det gäller Frankrike och Nederländerna ska bestämmelserna i avtalet endast tillämpas på dessa medlemsstaters europeiska territorier.
**
Slutligen rekommenderar föredraganden ledamöterna i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ge sitt stöd till detta betänkande och Europaparlamentet att ge sitt godkännande.
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser |
||||
Referensnummer |
09764/2016 – C8-0268/2016 – COM(2016)0190 – 2016/0100(NLE) |
||||
Datum för remiss / begäran om godkännande |
12.7.2016 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 12.9.2016 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
AFET 12.9.2016 |
|
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
AFET 24.5.2016 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Mariya Gabriel 23.5.2016 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
26.5.2016 |
12.10.2016 |
8.11.2016 |
|
|
Antagande |
8.11.2016 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
43 4 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Martina Anderson, Gerard Batten, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Tanja Fajon, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Jussi Halla-aho, Sophia in ‘t Veld, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Vilija Blinkevičiūtė, Kostas Chrysogonos, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Miriam Dalli, Daniel Dalton, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Jeroen Lenaers, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, Axel Voss |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Maria Noichl |
||||
Ingivande |
15.11.2016 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
43 |
+ |
|
ALDE |
Nathalie Griesbeck, Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld |
|
ECR |
Daniel Dalton, Jussi Halla-aho, Helga Stevens |
|
GUE |
Martina Anderson, Malin Björk, Kostas Chrysogonos |
|
PPE |
Michał Boni, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Rachida Dati, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Axel Voss, Tomáš Zdechovský |
|
S&D |
Vilija Blinkevičiūtė, Caterina Chinnici, Miriam Dalli, Tanja Fajon, Ana Gomes, Miltiadis Kyrkos, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Maria Noichl, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer |
|
VERTS/ALE |
Ska Keller, Ulrike Lunacek, Judith Sargentini, Bodil Valero |
|
4 |
- |
|
EFDD |
Gerard Batten, Kristina, Winberg, Beatrix von Storch |
|
NI |
Udo Voigt, |
|
|
0 |
|
|
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster