REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

15.11.2016 - (12092/2015 – C8-0253/2016 – 2015/0200(NLE)) - ***

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Mariya Gabriel

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

(12092/2015 – C8-0253/2016 – 2015/0200(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12092/2015),

–  med beaktande av ingåendet av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12091/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0253/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0334/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Kiribati.

KORTFATTAD MOTIVERING

Bakgrund och allmänna bestämmelser i avtalet

Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati styrs av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan, kallat Cotonouavtalet.

I samband med den ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 som gjordes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 509/2014 överfördes Republiken Kiribati till bilaga II med dess förteckning över tredjeländer vars medborgare är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Den ändrade förordning (EG) nr 539/2001 tillämpas på alla medlemsstater, med undantag för Irland och Förenade kungariket.

Efter antagandet av förordningen den 20 maj 2014 antog rådet den 9 oktober 2014 ett beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ingående av ett bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati. Förhandlingarna inleddes den 17 december 2014 och avslutades den 10 juni 2015. Undertecknandet av avtalet gjordes den 23 juni 2016 i Bryssel. Efter detta datum har avtalet tillämpats provisoriskt i avvaktan på Europaparlamentets godkännande. Den 4 juli 2016 beslutade rådet att begära att parlamentet ska ge sitt godkännande.

I avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Republiken Kiribati vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Undantaget från viseringskravet gäller alla kategorier av personer (privatpersoner, diplomater och innehavare av tjänstepass eller officiella pass) som reser i olika syften, utom för att utöva avlönad verksamhet.

Föredragandens motivering

Detta avtal om viseringsundantag för kortare vistelser är ett resultat av de fördjupade förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati – av stor politisk betydelse inom ramen för Cotonouavtalet – och ytterligare ett sätt att stärka de ekonomiska och kulturella förbindelserna och intensifiera den politiska dialogen i en rad frågor, inklusive mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Föredraganden noterar att avtalet om viseringsundantag kan ha positiva effekter genom att det förenklar företagarnas resevillkor, underlättar investeringarna och turismen. Kiribatis ekonomi domineras av jordbruk, framför allt fiske, som bidrar med 25 % till BNP, och tjänstesektorn, som svarar för 66 % av BNP. Fiskelicenser utgör en viktig inkomstkälla för landet eftersom de står för 23–30 % av de offentliga intäkterna. Turismen är fortfarande mycket begränsad, med 4 000 turister om året, och är i första hand koncentrerad till Line Islands. Investeringarna och handeln med Kiribati ligger alltjämt på en låg nivå såväl i absolut värde som i relativa siffror. EU förhandlar för närvarande om ett övergripande ekonomiskt partnerskapsavtal med 14 länder i Stillahavsområdet, bland annat Republiken Kiribati. Föredraganden konstaterar att avtalet om undantag från viseringskrav är ännu ett bevis för vårt engagemang för ett förstärkt partnerskap med denna region.

På det politiska planet har Kiribatis regering gjort viktiga framsteg för att leva upp till sina internationella förpliktelser på människorättsområdet och uppnå de mål som fastställts på internationell nivå, såsom millennieutvecklingsmålen. Av de framsteg som gjorts kan man nämna antagandet av handlingsplanen 2011–2021 mot sexuellt och sexistiskt våld i Kiribati. Denna handlingsplan är en viktig milstolpe och ett led i landets aktuella insatser för att rätta sig efter bestämmelserna i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Avtalet med Kiribati är därför ett positivt tecken på stöd för landet, och det kan göra det möjligt för oss att fullfölja en balanserad, regelbunden och grundlig politisk dialog om dessa frågor, som alltjämt är prioriterade för unionen.

När det gäller rörlighet visar de tillgängliga siffrorna att det är mycket ovanligt att medborgarna i Kiribati nekas visum. Däremot har det blivit svårt för medborgarna i Kiribati att ansöka om visum, eftersom Schengenländernas konsulat är geografiskt avlägsna. Inga gripanden förekom i EU 2014 och 2015 av kiribatiska medborgare utan uppehållstillstånd, inga kiribatier nekades inresa till EU och det utfärdades inga beslut om återvändande. För övrigt har inga asylansökningar inlämnats från medborgare i detta land. Landet utgör därför inte något hot när det gäller irreguljär migration eller migrationsströmmar och inte heller när det gäller allmän säkerhet och ordning.

Slutligen understryker föredraganden den positiva effekt som undantaget från viseringskravet skulle få för närmandet mellan människor från Europa och från Stillahavsområdet. Avtalet om undantag från viseringskravet gör att medborgarna inte bara kan dra full och konkret nytta av partnerskapet mellan AVS och EU utan även delta i detta genom att resa till en praktiskt och ekonomiskt sett lägre kostnad.

Föredraganden välkomnar i detta avseende den roll som ledamöterna i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen spelat. De har bidragit avsevärt till ingåendet av avtalet, som bland annat kommer att underlätta deras deltagande i sammanträdena i denna församling.

Genomförande och uppföljning av avtalet

I fråga om genomförandet och uppföljningen av avtalet uppmanar föredraganden kommissionen att övervaka utvecklingen vad gäller de kriterier som ursprungligen överfördes från bilaga I till bilaga II i förordning (EU) nr 509/2014. Dessa kriterier inbegriper inte enbart olovlig invandring, allmän ordning och säkerhet utan också unionens yttre förbindelser med det berörda tredjelandet, inbegripet i synnerhet hänsyn till de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Föredraganden uppmanar dessutom Europeiska kommissionen och myndigheterna i Kiribati att säkerställa fullständig ömsesidighet när det gäller undantaget från viseringskravet, som måste möjliggöra likabehandling av alla medborgare, i synnerhet mellan alla EU-medborgare.

Föredraganden uppmärksammar att EU i den gemensamma kommittén för förvaltningen av avtalet (artikel 6) företräds enbart av kommissionen. I egenskap av en institution som är direkt vald av unionsmedborgarna och värnar demokrati, mänskliga rättigheter och Europeiska unionens grundläggande principer skulle Europaparlamentet kunna involveras i den gemensamma kommitténs arbete. Föredraganden uppmanar på nytt kommissionen att se över sammansättningen av de gemensamma kommittéer som ska förvalta framtida avtal.

Föredraganden är också tveksam till praxis för undertecknande av avtal om viseringsundantag och deras provisoriska tillämpning före Europaparlamentets godkännande. Denna praxis tenderar att minska handlingsutrymmet för Europaparlamentet och är än mer problematisk med tanke på att parlamentet inte informeras i tid om framstegen i de bilaterala förhandlingarna.

**

Särskilda bestämmelser

Förenade kungarikets och Irlands särskilda ställning har beaktats i ingressen till det ingångna avtalet. Förenade kungariket och Irland deltar därför inte i det ingångna avtalet och omfattas inte av dess bestämmelser.

Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins nära associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket kommer likaledes till uttryck i en gemensam förklaring som bifogas avtalet. I förklaringen uppmanas dessa länders myndigheter att snarast möjligt ingå bilaterala avtal med Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser på liknande villkor som i detta avtal.

Avtalet innehåller bestämmelser om dess territoriella tillämpning: när det gäller Frankrike och Nederländerna ska bestämmelserna i avtalet endast tillämpas på dessa medlemsstaters europeiska territorier.

**

Slutligen rekommenderar föredraganden ledamöterna i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ge sitt stöd till detta betänkande och Europaparlamentet att ge sitt godkännande.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kiribati om undantag från viseringskravet för kortare vistelser
Referensnummer	12092/2015 – C8-0253/2016 – COM(2015)0438 – 2015/0200(NLE)
Datum för remiss / begäran om godkännande	4.7.2016
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 7.7.2016
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFET 7.7.2016
Inget yttrande avges        Beslut	AFET 13.10.2015
Föredragande        Utnämning	Mariya Gabriel 26.10.2015
Behandling i utskott	12.10.2016	8.11.2016
Antagande	8.11.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Gerard Batten, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Jussi Halla-aho, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Udo Voigt, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Vilija Blinkevičiūtė, Kostas Chrysogonos, Carlos Coelho, Pál Csáky, Miriam Dalli, Daniel Dalton, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Jeroen Lenaers, Ulrike Lunacek, Andrejs Mamikins, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Maria Noichl
Ingivande	15.11.2016

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

42	+
ALDE	Nathalie Griesbeck, Cecilia Wikström
ECR	Daniel Dalton, Jussi Halla-aho, Helga Stevens
GUE	Martina Anderson, Malin Björk, Kostas Chrysogonos, Cornelia Ernst
PPE	Michał Boni, Carlos Coelho, Pál Csáky, Rachida Dati, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Axel Voss, Tomáš Zdechovský
S&D	Vilija Blinkevičiūtė, Caterina Chinnici, Miriam Dalli, Tanja Fajon, Ana Gomes, Miltiadis Kyrkos, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Maria Noichl, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer
VERTS/ALE	Ska Keller, Ulrike Lunacek, Judith Sargentini, Bodil Valero

4	-
EFDD	Gerard Batten, Kristina Winberg, Beatrix von Storch
NI	Udo Voigt

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster