BETÄNKANDE om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

30.11.2016 - (2016/2036(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Elmar Brok

Ändringsförslag

• 001-013 (PDF - 351 KB)
• 001-013 (DOC - 73 KB)
• 014-019 (PDF - 216 KB)
• 014-019 (DOC - 61 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

(2016/2036(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 36 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik om politisk ansvarighet,

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Gender Equality and Women's Empowerment: Transforming the lives of Girls and Women through EU External Relations 2016–2020 (Jämställdhet och kvinnors egenmakt: omvandling av flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020) (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av det tal som kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, höll den 14 september 2016 om tillståndet i unionen,

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, den 28 juni 2016, och av hennes förslag vid det informella utrikesministermötet i Bratislava den 2 september 2016,

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet i Bratislava den 16 september 2016,

–  med beaktande av resultatet av det informella mötet mellan EU:s försvarsministrar i Bratislava den 27 september 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om fredsfrämjande insatser – EU:s samverkan med FN och Afrikanska unionen[1],

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 28 augusti 2016 i Weimar från utrikesministrarna i Weimartriangeln – Frank-Walter Steinmeier (Tyskland), Jean-Marc Ayrault (Frankrike) och Witold Waszczykowski (Polen) – om framtiden för Europa,

–  med beaktande av det fransk-tyska initiativet om försvarsfrågor från september 2016 med rubriken Förnyelse av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för kultur och utbildning (A8-0360/2016), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen står inför aldrig tidigare skådade interna och externa utmaningar, bland annat konflikter mellan stater, statskollapser, terrorism, hybridhot, it-osäkerhet och osäker energiförsörjning, organiserad brottslighet och klimatförändringar. Det enda sättet för EU att effektivt bemöta de nya utmaningarna är genom att samla EU:s och medlemsstaternas strukturer i en gemensam och verkligt samordnad insats inom ramen för Gusp/GSFP.

B.  EU omges i dag av en rad instabila områden, eftersom det i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika pågår etniska och religiösa konflikter och ombudskrig. Terrorgrupper som den så kallade Islamiska staten (IS)/Daish och Jabhat Fateh al-Sham-fronten frodas i regionen. Al-Qaida utnyttjar det säkerhetsvakuum som uppstått i Mellanöstern och Nordafrika för att vinna styrka och övertygelsen om ett globalt jihad är oförändrad.

C.  Konflikterna får direkta och allvarliga konsekvenser för EU-medborgarnas säkerhet och välbefinnande, eftersom de i allt större utsträckning sprids till EU, vare sig det sker i form av terrorism, massiva flyktingströmmar eller desinformationskampanjer som syftar till att splittra våra samhällen.

D.  Europa upplever hotet från terrorism på sitt territorium. De terrordåd i europeiska städer som nyligen genomförts av radikala jihadister med koppling till IS/Daish är en del av den gruppens övergripande strategi och kompletterar kriget i fält i Syrien och Irak, det ekonomiska kriget mot turistindustrin i Nordafrika samt internetpropaganda och it-angrepp. Tusentals EU-medborgare som har anslutit sig till sådana terroristgrupper är ett växande hot mot vår säkerhet på hemmaplan och på andra håll i världen.

E.  Ett aggressivt Ryssland fortsätter att kränka sina grannars suveränitet och självständighet och utmanar öppet den europeiska och globala freds- och säkerhetsordningen. Ryssland är i dag alltmer autokratiskt och mer aggressivt mot sina grannar än vid något annat tillfälle sedan Sovjetunionen upplöstes 1991. Den officiella ryska propagandan utmålar väst som en motståndare och försöker aktivt undergräva enigheten inom EU och sammanhållningen i den transatlantiska alliansen, antingen i form av desinformationskampanjer eller genom ekonomiskt stöd till EU-skeptiska och fascistiska grupper inom unionen och i kandidatländer.

En fortsättning på framgångssagan EU: omvandling genom handling

1.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen är en av de största landvinningarna i Europas historia och att EU:s omvandlande kraft har skapat fred, stabilitet och välstånd för unionens medborgare och dess grannländer, av vilka många har blivit medlemsstater i EU. Parlamentet betonar att EU fortfarande är den största ekonomiska makten, den mest generösa givaren av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd och en föregångare i den globala diplomatin kring frågor som klimatförändringar, internationell rättvisa, icke-spridning av massförstörelsevapen och mänskliga rättigheter. Parlamentet efterfrågar ökad synlighet för EU:s åtgärder på dessa områden.

2.  Europaparlamentet anser att den nuvarande inre och yttre krisen också utgör ett tillfälle för EU om den utnyttjas för att få EU att fungera och samarbeta bättre. Parlamentet anser att de aktuella utmaningarna kräver en reform som kommer att göra att EU blir bättre och mer demokratiskt och kan leverera det som medborgarna förväntar sig. Parlamentet påminner om att EU-medborgarna ser en verkningsfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som ett prioriterat åtgärdsområde för EU, och att detta är ett av de områden där EU-samarbetet kan ge det största mervärdet. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna måste ändra sitt tankesätt, eftersom utrikespolitik och säkerhet inte längre kan begränsas till ett snävt nationellt perspektiv. Parlamentet anser att ingen enskild medlemsstat ensam kan hantera de utmaningar som vi står inför i dag, och är fast övertygat om att EU:s sårbarhet är ett direkt resultat av en ofullständig integration och brist på samordning. Parlamentet betonar att globalisering och multipolaritet gör integrationsprocesser som den i EU nödvändiga. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att visa tillräckligt med enhet, politisk vilja och förtroende för varandra för att göra det möjligt att på ett samordnat sätt använda de verktyg som finns till hands för att driva våra intressen och värderingar. Parlamentet upprepar att EU kan bli en stark global aktör på samma nivå som andra stormakter endast om samtliga medlemsstater talar med en röst och agerar tillsammans inom ramen för en kraftfull utrikes- och säkerhetspolitik för EU.

3.  Europaparlamentet välkomnar färdplanen och åtagandena från toppmötet i Bratislava och förväntar sig ett konkret engagemang från medlemsstaterna när det gäller att genomföra den.

4.  Europaparlamentet påminner om att unionens yttre politik måste vara sammanhängande och i överensstämmelse med andra politikområden med en extern dimension och att den ska fullfölja de mål som fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. Eftersom uppbyggnad av motståndskraft bör vara ett av huvudmålen för Gusp krävs en övergripande strategi där olika sektorer utmanar de traditionella strategierna för utrikes- och säkerhetspolitiken med användning av en lång rad diplomatiska, säkerhetsmässiga, försvarsrelaterade, ekonomiska, handelsrelaterade, utvecklingsmässiga och humanitära instrument, liksom ökad energitrygghet och energioberoende. Parlamentet anser att Gusp bör bli mer drivande, slagkraftig och värdebaserad. Parlamentet understryker att en konsekvent politik för utveckling är ett värdefullt verktyg för att EU:s övergripande strategi ska kunna tillämpas i praktiken i enlighet med målen i 2030-agendan för hållbar utveckling.

5.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av kommissionens nya handelsstrategi ”Handel för alla”, där man strävar efter att stärka de mänskliga rättigheterna i handelspolitiken och utnyttja EU:s ställning som handelsblock för att främja mänskliga rättigheter i tredjeländer. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva att handels- och utrikespolitiska initiativ är fullständigt konvergenta och komplementära och att det finns ett nära samarbete mellan de olika generaldirektoraten, utrikestjänsten och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet framhåller vikten av att kommissionärsgruppen för yttre åtgärder, som leds av vice ordföranden/den höga representanten, driver på genomförandet av den övergripande strategin. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva att handels- och utrikespolitiska initiativ är fullständigt konvergenta och komplementära och att det finns ett nära samarbete mellan de olika generaldirektoraten, utrikestjänsten och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet uppmanar EU-delegationerna att använda sig av gemensam programplanering inom alla politikområden med koppling till yttre åtgärder för att undvika dubbelarbete, spara pengar, förbättra effektiviteten och upptäcka möjliga klyftor.

6.  Europaparlamentet erkänner att klimatförändringarna skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för den regionala och globala stabiliteten eftersom den globala uppvärmningen påverkar tvister om territorium, livsmedel, vatten och andra resurser, försvagar ekonomier, hotar regional säkerhet och skapar migrationsströmmar. Parlamentet uppmuntrar dessutom EU och medlemsstaterna att överväga hur militär planering på nationell nivå och EU-nivå kan omfatta strategier för anpassning till klimatförändringar och vad som skulle kunna betraktas som lämplig kapacitet och lämpliga prioriteringar och åtgärder.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sin kapacitet för att motverka de desinformations- och propagandakampanjer som når människor i EU och dess grannar. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att inse att den pågående informationskrigföringen inte bara är en extern EU-fråga utan även en intern. Parlamentet beklagar EU:s oförmåga att förmedla och på ett ordentligt sätt presentera den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens åtgärder, förtjänster och resultat för den europeiska allmänheten. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att överbrygga denna klyfta genom att bättre redogöra för EU:s yttre åtgärder och förbättra deras synlighet.

8.  Informations- och it-krigföring är ett avsiktligt försök att på statlig och icke-statlig nivå destabilisera och misskreditera politiska, ekonomiska och sociala strukturer. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang det akuta behovet att införa it-säkerhet och it-försvar i EU:s alla interna och externa politikområden och i unionens förbindelser med tredjeländer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett automatiskt system för informationsutbyte i fråga om it- och hybridhot samt it- och hybridangrepp. Parlamentet uppmanar EU att i internationella forum försvara synsättet att den öppna, globala kärninfrastrukturen för internet är en neutral zon. Parlamentet är också övertygat om att EU bör inleda samarbete med sina partner och utöka sitt bistånd till kapacitetsuppbyggnad på områdena it-säkerhet och kampen mot it-brottslighet och it-terrorism.

9.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som vägleds av principerna om demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet samt överensstämmelse med FN-stadgan och folkrätten. Parlamentet påminner om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, i vilken vikten av att EU integrerar sin politik för mänskliga rättigheter och jämställdhet i uppdrag och insatser för krishantering betonas. Parlamentet erinrar om vikten av den så kallade klausulen om mänskliga rättigheter, som sedan tidigt 1990-tal ingår i alla ramavtal som undertecknas med tredjeländer.

10.  Europaparlamentet påminner om att utvidgningspolitiken är ett av EU:s mest framgångsrika politikområden och har bidragit till att säkerställa stabilitet, demokrati och välstånd på den europeiska kontinenten. Parlamentet upprepar därför sitt starka stöd för utvidgningsprocessen, under förutsättning att Köpenhamnskriterierna, inbegripet integrationsförmågan, är uppfyllda. Parlamentet betonar vikten av att utöka samarbetet mellan EU och kandidatländer och potentiella kandidatländer i frågor som migration, säkerhet, terrorismbekämpning och organiserad brottslighet samt kampen mot människohandel. Parlamentet uppmanar kandidatländerna att göra så stora ansträngningar som möjligt för att anpassa sig till EU:s Gusp/GFSP.

11.  Europaparlamentet understryker EU:s engagemang för en regelbaserad internationell ordning och effektiv multilateralism under FN:s ledning. Parlamentet erkänner FN:s och EU:s strategiska partnerskap för fredsbevarande verksamhet och krishantering, som funnits sedan 2003. Parlamentet uppmuntrar även EU och dess medlemsstater att ge stöd till FN:s fredsbevarande verksamhet och att samarbeta med FN för att stärka regionala organisationers – i synnerhet Afrikanska unionens – fredsbevarande kapacitet och att ta den fredsbevarande resursen för Afrika i beaktande. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att betydligt öka sina militära och polisiära bidrag till FN:s fredsbevarande uppdrag. Parlamentet välkomnar åtagandet i EU:s globala strategi om Nato som hörnstenen i Europas kollektiva säkerhet och om att stärka FN som grundvalen för den internationella ordningen.

12.  Europaparlamentet påpekar att de senaste kriserna tydligt har visat på FN:s begränsningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utnyttja allt sitt inflytande för att få till stånd en reform av FN:s säkerhetsråd, i synnerhet i syfte att ta bort vetorätten när det rör sig om illdåd i massiv skala.

13.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU:s globala strategi, som presenterades av vice ordföranden/den höga representanten i juni 2016, inte är möjligt utan medlemsstaternas starka engagemang, ansvar samt politiska vilja och ledarskap. Parlamentet betonar att lämpliga mänskliga och ekonomiska resurser måste avsättas av medlemsstaterna för genomförandet av strategin, särskilt på de centrala områdena konfliktförebyggande, säkerhet och försvar. Parlamentet betonar de praktiska och ekonomiska fördelarna med ytterligare integrering av de europeiska försvarskapaciteterna.

14.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att utarbeta en genomförandeplan för säkerhet och försvar. Parlamentet understryker att denna genomförandeplan bör kompletteras med en vitbok som anger ambitionsnivån, uppgifterna, kraven och kapacitetsprioriteringarna för det europeiska försvaret. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen inleda arbetet med en sådan vitbok så snart som möjligt, så att resultaten kan börja synas under 2017.

15.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att årligen reflektera över hur genomförandet av strategin fortlöper. Denna reflektion bör ske inom ramen för en årlig debatt i parlamentet och på grundval av den genomföranderapport som utarbetas av vice ordföranden/den höga representanten.

16.  Europaparlamentet anser att den globala strategin bör genomgå en regelbunden översyn och att en analys av dess genomförande ska tillhandahållas i samband med valet och när den nya kommissionen tillträder, så att strategins mål och prioriteringar även fortsättningsvis överensstämmer med utmaningarna och hoten.

17.  Europaparlamentet framhåller att EU:s yttre åtgärder bör baseras på de tre pelarna diplomati, utveckling och försvar.

Ta ansvar för säkerheten: förebygga, försvara, avskräcka, reagera

18.  Europaparlamentet betonar att EU måste stärka sin kapacitet inom säkerhet och försvar, eftersom unionen kan utnyttja sin fulla kapacitet som en global kraft bara om dess oöverträffade mjuka makt kombineras med hård makt, som en del av EU:s övergripande strategi. Parlamentet påminner om att en förstärkt och gemensam civil och militär kapacitet är en nyckelfaktor för att EU till fullo ska kunna reagera på kriser, bygga upp motståndskraft hos sina partner och skydda Europa. Parlamentet konstaterar att det återigen är maktpolitiken som dominerar de internationella förbindelserna och att kapacitet till försvar och avskräckande medel därför är avgörande för vårt inflytande i de diplomatiska samtalen. I detta avseende påminner parlamentet om att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken behöver stärkas och fördjupas, eftersom det enda realistiska sättet att stärka vår militära kapacitet i en tid av budgetbegränsningar är att öka synergierna genom att intensifiera försvarssamarbetet på grundval av samtliga medlemsstaters behov samt riktade investeringar. Parlamentet anser att ett starkare europeisk säkerhets- och försvarssamarbete skulle leda till större slagkraft, enhetlighet och effektivitet och att EU och dess medlemsstater kan förvärva den nödvändiga tekniska och industriella kapaciteten endast genom ett sådant fördjupat samarbete.

19.  Europaparlamentet är övertygat om att det med en EU-budget som redan är underfinansierad behövs ytterligare medel för insatser, administrativa kostnader, förberedande åtgärder och pilotprojekt inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, liksom ytterligare ekonomiska resurser från medlemsstaterna och stärkta synergier. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta till vara översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen för att ta itu med budgetbehoven för de växande säkerhetsutmaningarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina försvarsutgifter för att uppfylla Natos kapacitetsmål, som kräver försvarsutgifter på minst 2 procent av BNP. Parlamentet understryker att bättre samordning av och minskad överlappning mellan EU:s och medlemsstaternas verksamheter skulle möjliggöra besparingar och omfördelning av medel.

20.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande vikt att instrumenten i Lissabonfördraget slutligen införs, särskilt det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet anser att en flexibel och inkluderande strategi som uppmuntrar ett öppet och proaktivt deltagande från alla medlemsstaters sida, är avgörande för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet välkomnar det gemensamma dokumentet från försvarsministrarna i Frankrike och Tyskland om förnyelse av GSFP och det italienska förslaget om en starkare europeisk försvarspolitik och stöder till fullo deras mål att fatta ett positivt beslut om upprättandet av det permanenta strukturerade samarbetet i rådet (utrikes frågor och försvar) i november 2016. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta ledningen för detta initiativ, liksom för andra nyligen framlagda förslag om att stärka GSFP, i syfte att bana väg för ytterligare ambitiösa beslut om GSFP som ska fattas vid novembermötet i rådet (utrikes frågor och försvar) och Europeiska rådets möte i december, bland annat följande förslag:

•  Skapa ett permanent civil-militärt högkvarter, med en lika viktig militär planerings- och ledningskapacitet och civil planerings- och ledningskapacitet, vilket skulle stärka den strategiska och operativa planeringen, utöka det civil-militära samarbetet och förbättra EU:s förmåga att snabbt reagera på kriser.

•  Stärka EU:s snabbinsatsverktyg, bland annat genom att ytterligare förbättra stridsgruppernas användbarhet, genom att praktiskt genomföra artikel 44 samt genom att stärka och använda Europakåren bättre för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

•  Utöka den gemensamma finansieringen av GSFP-insatser, bland annat genom en skyndsam och genomgripande översyn av Athenamekanismen, vilket skulle inbegripa förklaringen om stridsgrupper och är nödvändigt för att se till att EU‑uppdrag kan finansieras med kollektiva medel i stället för av de enskilda deltagande medlemsstaterna, vilket därmed undanröjer ett potentiellt hinder för medlemsstaterna att anslå styrkor.

•  Inrätta en försvarskonstellation inom ministerrådet.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar en översyn av EU:s strategi för civila GSFP-uppdrag, från insatsernas natur till deras mål och de personer som deltar, för att se till att de planeras, genomförs och stöds på rätt sätt. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom GSFP-uppdragen och GSFP-operationerna, trots deras tillkortakommanden. Parlamentet efterlyser större flexibilitet i EU:s finansiella regler i syfte att stödja unionens förmåga att reagera på kriser samt ett genomförande av de befintliga bestämmelserna i Lissabonfördraget. Parlamentet stöder inrättandet av startfonder för brådskande finansiering av de inledande faserna av militära insatser. Parlamentet anser att ett nytt, mer ändamålsenligt beslutsförfarande för beslut om EU:s militära uppdrag skulle förbättra EU:s flexibilitet och styrka när det gäller att svara på hot och kriser, men inser också att beslutet om trupper ska tillhandahållas för sådana uppdrag eller inte måste fattas på medlemsstatsnivå.

22.  Europaparlamentet insisterar på att alla beslut om att röra sig mot en europeisk försvarsunion, inklusive utvecklingen av ett större permanent strukturerat samarbete och skapandet av gemensamma försvarsinstrument, måste grundas på enhällighet bland EU:s medlemsstater.

23.  Europaparlamentet beklagar att den omfattande uppgiftstilldelning som blev resultatet av mötet i rådet (utrikes frågor) i november 2013 och Europeiska rådets möten 2013 och 2015 ännu inte har genomförts till fullo av kommissionen, utrikestjänsten, försvarsbyrån och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för den inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag att lägga fram en bedömning av genomförandet av tidigare beslut till parlamentet innan nya uppgiftstilldelningar föreslås. Parlamentet uppmuntrar ett påskyndande av det pågående arbetet med den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet och kommissionens ansträngningar för att maximera försvarssamarbete, bland annat genom incitament på områden som den inre marknaden, offentlig upphandling, forskning, transport, rymd, it-säkerhet, energi och industri. Parlamentet noterar förslaget från Frankrikes president om en europeisk säkerhets- och försvarsfond och stöder utvecklingen av nya och innovativa finansierings- och investeringskoncept, bland annat via Europeiska investeringsbanken och offentlig-privata partnerskap.

24.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har svårigheter med att försöka upprätthålla många olika fullt fungerande försvarskapaciteter, vilket gör att det behövs större samordning och tydligare alternativ när det gäller vilka kapaciteter som ska behållas, så att medlemsstaterna kan specialisera sig på vissa kapaciteter. Parlamentet betonar de praktiska och ekonomiska fördelarna med ytterligare integration av de europeiska försvarskapaciteterna, och noterar att det finns olika pågående initiativ i denna riktning som bör placeras inom en bredare ram för att fastställa en intelligent färdplan. Parlamentet stöder förslagen om en ”europeisk planeringstermin för försvaret”, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram konkreta förslag i detta syfte. Parlamentet anser att samverkansförmågan är central om medlemsstaternas styrkor ska bli mer kompatibla och integrerade. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att titta på nya möjligheter till gemensamma inköp och gemensamt underhåll av styrkor och materiel.

25.  Europaparlamentet berömmer Europeiska försvarsbyråns roll för att främja och samordna kapacitetsuppbyggnaden och begär att byrån stärks, särskilt genom en utökning av dess budget. Parlamentet insisterar på att byråns personal- och driftskostnader bör finansieras ur unionens budget. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att se över försvarsbyråns organisation, förfaranden och tidigare verksamhet.

26.  Europaparlamentet påminner om att Europa måste upprätthålla en konkurrenskraftig och innovativ industriell och teknisk bas som kan utveckla och producera den kapacitet som krävs. Parlamentet påminner om att en integrerad försvarsmarknad och en konsolidering av den europeiska försvarsindustrin är absolut nödvändiga för att uppnå stordriftsfördelar och ökad effektivitet.

27.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från ordförande Juncker om att skapa en Europeisk försvarsfond för att främja forskning och innovation. Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med att inrätta en förberedande åtgärd om försvarsforskning, som bör åtföljas av ett större europeiskt försvarsforskningsprogram som finansieras av EU inom nästa fleråriga budgetram, inklusive ytterligare ekonomiska resurser från medlemsstaterna.

28.  Europaparlamentet begär att EU spelar en aktivare roll inom området nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll. Parlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att spela en aktivare roll inom konfliktlösning och fredsbyggande.

29.  Europaparlamentet erkänner det ökande ömsesidiga beroendet mellan intern och extern säkerhet, och anser att dagens säkerhetsutmaningar kräver en djupgående översyn av vår säkerhetspolitik i syfte att skapa en konsekvent och enhetlig utrikes- och inrikespolitik som omfattar både de interna och externa dimensionerna, inklusive aspekter som terrorbekämpning, it-säkerhet, energitrygghet, hybridhot, strategisk kommunikation och kritisk infrastruktur. Medlemsstaternas säkerhetstjänster uppmanas kraftfullt att förstärka sitt samarbete och sin samordning och öka utbytet av underrättelser och information, och alla medlemsstater uppmanas att uppfylla sin rättsliga skyldighet att dela underrättelser med Europol och Eurojust i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. EU uppmanas med eftertryck att ytterligare stärka sitt samarbete och utbyte av underrättelser med tredjeländer i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, samtidigt som man respekterar internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning. Parlamentet lovordar lanseringen av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

30.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen om samarbete mellan Nato och EU, som antogs vid toppmötet i Warszawa. Parlamentet stöder fullt ut fördjupat samarbete mellan Nato och EU på områdena it-säkerhet, migration, strategisk kommunikation och reaktion på hybridhot. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram specifika förslag för att följa upp den gemensamma förklaringen från Warszawa före utgången av 2016. Parlamentet är övertygat om att Nato är avgörande för Europas kollektiva säkerhet, samtidigt som parlamentet insisterar på att det är nödvändigt att vidmakthålla en riktig insatskapacitet för EU. Parlamentet påminner om att ett starkare Nato och ett starkare EU ömsesidigt förstärker och kompletterar varandra. Parlamentet välkomnar åtagandet i EU:s globala strategi om Nato som hörnstenen i Europas kollektiva säkerhet. Parlamentet betonar att EU på bästa sätt bör utnyttja sina tillgängliga säkerhets- och försvarsresurser och undvika eventuellt dubbelarbete. Parlamentet anser också att EU och dess medlemsstater måste samarbeta närmare med Nato för att se till att alliansens smarta försvar och EU:s initiativ för sammanslagning och gemensamt utnyttjande kompletterar och ömsesidigt förstärker varandra.

31.  Europaparlamentet understryker att säkerheten för EU:s medlemsstater är odelbar och att samtliga medlemsstater i enlighet med artikel 42.7 i EU-fördraget måste åtnjuta samma säkerhetsnivå och därför på ett jämlikt, proportionerligt sätt bör tillhandahålla sin del och delta i arbetet för EU:s säkerhet samt infria sina åtaganden. Parlamentet konstaterar vidare att denna artikel även fastslår att detta inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

32.  Europaparlamentet inser behovet att titta på kreativa lösningar för samarbete mellan EU och Storbritannien på området för Gusp/GSFP.

33.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att den europeiska säkerhetsstrukturen, som baseras på Helsingforsslutakten från 1975 och dess fyra så kallade korgar, förstärks eftersom den allvarligt har skadats av Rysslands olagliga militära ingrepp på Krim och i östra Ukraina.

34.  Europaparlamentet anser att det är dags för en ny och mer realistisk strategi för EU:s förbindelser med Ryssland, baserad på trovärdiga avskräckande medel men även på dialog inom områden av gemensamt intresse, såsom terrorismbekämpning, icke-spridning och handel. Parlamentet understryker samtidigt vikten av att investera mer i samarbetet med och stödet till det civila samhället i Ryssland i syfte att stärka förbindelserna mellan EU och Ryssland på lång sikt. Parlamentet betonar att sanktionerna behövdes som en reaktion på den ryska aggressionen i Ukraina och har visat sig vara ett verkningsfullt sätt att avskräcka från ytterligare aggression. Parlamentet påminner om att ett fullständigt genomförande av Minskavtalen är en förutsättning för att sanktionerna ska hävas. Parlamentet ger sitt fulla stöd till EU:s införande av restriktiva åtgärder mot enskilda individer och enheter i Ryssland som ett svar på den olagliga annekteringen av Krim och den avsiktliga destabiliseringen av Ukraina, och insisterar på att EU måste ta ytterligare gradvisa sanktioner under övervägande, i synnerhet mot högteknologiska produkter i olje-, gas-, it- och försvarsindustrisektorerna, om Ryssland fortsätter att kränka internationell rätt. Parlamentet anser att det ligger i EU:s och Rysslands gemensamma intresse att uppnå ett bättre förhållande, under förutsättning att internationell rätt tillämpas.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och det internationella samfundet att med en röst sända ett tydligt budskap till Rysslands regering om att dess handlingar kommer att medföra kostnader och konsekvenser. Parlamentet begär vidare en nedtrappning av den nuvarande krisen och insisterar på att EU och dess medlemsstater arbetar tillsammans med internationella partner för att sätta diplomatisk, politisk och ekonomisk press på Rysslands regering att upphöra med sin aggression. Parlamentet välkomnar besluten från Natos toppmöte i Warszawa i detta sammanhang. Parlamentet understryker sitt engagemang för Ukrainas enhet, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet betonar att de val som hålls på de ockuperade territorierna på Krim inte äger giltighet.

36.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att hitta sätt att trappa ned de nuvarande spänningarna och föra en konstruktiv dialog med Ryssland för att identifiera åtgärder som kan minska risken för farliga missförstånd och felbedömningar. Parlamentet understryker vikten av ökad ömsesidig öppenhet gällande militär verksamhet i syfte att undvika incidenter med Ryssland i luften och till havs, liksom behovet att utveckla gemensamma standarder för hantering av eventuella olyckor och incidenter. Parlamentet anser att icke samarbetsvilliga militära flygplan utan aktiva transpondrar är en allvarlig fara för civil luftfart, och anser det nödvändigt att utarbeta åtgärder för att upptäcka sådana flyg så tidigt som möjligt och att på internationell nivå få till stånd ett sätt att undanröja sådana säkerhetsrisker. Parlamentet anser vidare att samarbetet med Ryssland angående den nyligen uppnådda kärnvapenöverenskommelsen med Iran kan öppna upp för förbättrade förbindelser på andra områden, även med Nato, i syfte att minska spänningarna i exempelvis Östersjön, Syrien och Ukraina.

37.  Europaparlamentet uppmanar EU med eftertryck att utöka samarbetet med de östliga partnerländerna i syfte att stärka deras demokratiska institutioner, motståndskraft och oberoende, inbegripet genom inrättandet av ambitiösa och fullt utvecklade GFSP‑uppdrag som har i uppgift att öka säkerheten och stabiliteten. Parlamentet uppmanar EU att spela en aktivare och mer genomslagskraftig roll inom konfliktlösning och fredsbyggande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka biståndet till Ukraina, inbegripet lämpliga försvarssystem, för att förhindra en militär upptrappning i östra Ukraina, att göra ”EU East StratCom” till en permanent EU-struktur och att anslå de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att den ska fungera bättre. Parlamentet stöder fortsatt dessa länders strävanden efter EU-medlemskap och reformagendan på områden som rättsstaten, ekonomin, den offentliga förvaltningen, kampen mot korruption och skyddet av minoriteter.

38.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtaganden gentemot sina partner i grannskapet och om att stödja sociala och politiska reformer, befästandet av rättsstaten, skyddet av mänskliga rättigheter samt främjandet av ekonomisk utveckling som det bästa sättet att stärka den internationella ordningen och säkerställa stabiliteten i grannskapet. Parlamentet är medvetet om att EU:s politik inte får tillämpa någon universallösning och därför måste vara mer flexibel och lyhörd med avseende på föränderliga situationer i det östra och södra grannskapet. Parlamentet konstaterar att det reviderade europeiska grannskapsinstrumentet inte har levt upp till sina mål, särskilt när det gäller ”mer för mer”-principen. Parlamentet uppmuntrar ett övervägande av strategin med ”ge mindre, få mindre” med avseende på sådana länder som går bakåt i fråga om styrning, demokrati och mänskliga rättigheter.

39.  Europaparlamentet understryker att fördjupade förbindelser med USA och Kanada är av strategiskt intresse för EU, men samtidigt är det viktigt för EU att stärka sina förbindelser med länderna i Central- och Sydamerika, inte bara för att förstärka det biregionala partnerskapet utan också för att gemensamt ta itu med stora globala utmaningar. Parlamentet erkänner att EU är USA:s absolut viktigaste ekonomiska partner och vice versa, samtidigt som båda är viktiga allierade på internationell nivå, både bilateralt och genom Nato, och på områden som kärnvapenöverenskommelsen med Iran, Syrien och Ukraina. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att se till att detta förhållande fortsätter, på grundval av gemensamma värderingar, efter USA:s presidentval i november.

Bygga upp motståndskraft och investera i en verkligt övergripande strategi: utveckla, stödja och stärka

40.  Europaparlamentet betonar att arbetet med att säkerställa fred och stabilitet på vår kontinent, i vårt närområde och i Afrika nu måste stå i centrum för Europas agerande. Parlamentet inser att man inte kan få till stånd en hållbar utveckling utan säkerhet och att hållbar utveckling är villkoret för säkerhet, stabilitet, social rättvisa och demokrati. Parlamentet anser att det är nödvändigt att angripa de bakomliggande orsakerna till instabilitet och påtvingad och irreguljär migration, nämligen fattigdom, bristande ekonomiska framtidsutsikter, väpnade konflikter, dåligt styre, klimatförändringar, människorättsbrott, ojämlikhet och handelspolitik som inte tar itu med dessa utmaningar. Parlamentet anser att säkerhet, ekonomisk och social utveckling samt handel är delar av samma övergripande strategi och att dessa företeelser måste stå i överensstämmelse med principen om konsekvent politik för utveckling, som fastställs i artikel 208 i Lissabonfördraget. Parlamentet efterlyser europeiska och internationella åtgärder (FN/G20) mot olagliga finansiella överföringar från Afrika.

41.  Europaparlamentet understryker att EU särskilt måste fokusera på att förbättra levnadsförhållanden i närområdet med hjälp av alla tillgängliga politiska verktyg, inklusive handel, utvecklingsbistånd, miljöpolitik och diplomati, liksom kapacitet till krishantering. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s nya partnerskap för migration och den externa investeringsplanen, och begär att få vara delaktigt i genomförandet av dessa instrument. Parlamentet understryker behovet att utveckla en ny strategi för Afrika på grundval av EU:s värden och principer, som skapar bättre möjligheter till handel, investeringar, tillgång till energi och ekonomisk tillväxt, och att ge stöd till afrikanska länder så att de kan bygga upp demokratiska, öppna och ändamålsenliga institutioner, liksom åtgärder för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. Parlamentet är övertygat om att EU bör se över sin utvecklings- och handelspolitik för att se till att politiken överensstämmer med våra värden och bidrar till dessa mål. Parlamentet uppmanar EU, och i synnerhet medlemsstaterna, att bekämpa otillåtna finansiella överföringar och avsevärt öka sina finansiella åtaganden gentemot regionen, bland annat genom förvaltningsfonden för Afrika, den externa investeringsplanen och Europeiska utvecklingsfonden. Parlamentet understryker att EU spelar en viktig roll för att målen i 2030-agendan ska kunna uppnås. Parlamentet anser att den privata sektorn kan spela en viktig roll för utvecklingen om den agerar inom en rättsligt bindande ram som fastställer näringslivets ansvar i fråga om respekt för de mänskliga, sociala och miljömässiga rättigheterna.

42.  Europaparlamentet erkänner att EU:s bistånd till offer för katastrofer, flyktingar och andra behövande har gett blandade resultat.

43.  Europaparlamentet understryker också behovet att skärpa kampen mot de bakomliggande orsakerna till terrorism och radikalisering, som huvudsakligen påverkar Västafrika, Sahel, Afrikas horn och Mellanöstern och som slår mot Europa på ett sätt som saknar motstycke. EU uppmanas med eftertryck att inleda samordnade diplomatiska insatser tillsammans med USA och andra internationella allierade för att övertyga partnerländer i regionen, såsom Turkiet, Saudiarabien och Iran, om behovet av en gemensam och rättsligt grundad strategi för denna globala utmaning. Parlamentet uppmuntrar dessutom till ansträngningar för samarbete och samordning med andra länder i denna kamp, och uppmanar eftertryckligen statliga och icke-statliga aktörer i regionen att avhålla sig från att underblåsa ytterligare sekteristiska och etniska spänningar. Parlamentet uttrycker stark oro över de allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning i Jemen, inbegripet bombningen av begravningen i Sanaa den 8 oktober. Parlamentet kräver en brådskande oberoende, internationell utredning av detta och andra brott mot internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att avbryta allt samarbete i Jemen fram till dess att sådana brott har utretts och de ansvariga har ställts till svars. Parlamentet kräver att blockaden av Jemen omedelbart upphör och uppmanar alla sidor i konflikten att återuppta dialogen och arbeta för en varaktig vapenvila. Parlamentet insisterar på att det inte finns någon militär lösning på konflikten.

44.  Europaparlamentet uppmanar till införande av tematiska ramar för att erbjuda ett samarbete mellan EU, partnerländerna i det södra grannskapet och regionala nyckelaktörer, i synnerhet i Afrika, i regionala frågor såsom säkerhet, utveckling, energi och hantering av migrationsströmmar. Parlamentet anser att vårt grannskap skulle bli mer motståndskraftigt om det organiseras inom ramen för ett regionalt samarbete, vilket skulle göra att utmaningar i form av bland annat migration, terrorism och utveckling kan bemötas gemensamt. Därför uppmanar parlamentet EU att samarbeta med sina grannar i Maghreb i syfte att återuppväcka och vidareutveckla Arabiska Maghrebunionen.

45.  Europaparlamentet påminner om att Sahelregionen och andra angränsande geografiska områden utgör prioriterade regioner för säkerheten i EU, och framhåller det instabila säkerhetsläget där och de möjliga konsekvenserna av den nuvarande oron. Parlamentet uppmanar EU att arbeta för att stärka samarbetet med länderna i Nordafrika och Sahel i kampen mot den ökande terroristverksamheten i Sahel-Saharaområdet. Parlamentet betonar att de mycket svåra levnadsförhållandena på vissa platser kan leda till att delar av befolkningen dras till den islamiska terrorismen. Parlamentet uppmuntrar till utarbetandet av en sammanhängande, kraftfull strategi för Sahelområdet som syftar till att förbättra styret, ansvarigheten och legitimiteten hos statliga och regionala institutioner, förbättra säkerheten, motarbeta radikalisering och olaglig handel med människor, vapen och narkotika samt att stärka den ekonomiska politiken och politiken för utveckling. Parlamentet är övertygat om att förstärkningen av kapaciteten hos regionala och subregionala organisationer, i synnerhet i Afrika, är av yttersta vikt för konfliktförebyggande, konfliktlösning och säkerhetssamarbete. Parlamentet betonar att EU måste bemöta denna säkerhetssituation i praktiken, inte bara ekonomiskt utan också politiskt och militärt.

46.  Europaparlamentet framhåller vikten av att hitta en hållbar lösning på konflikten i Syrien i linje med övergångsprocessen, som fastställs i Genèvekommunikén och FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015). Parlamentet ger sitt stöd till de FN-ledda insatserna för att underlätta förhandlingar mellan samtliga parter i den syriska konflikten om en inkluderande politisk uppgörelse. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att skyndsamt förbereda en europeisk strategi för Syrien. Parlamentet är övertygat om att det inte räcker med bilaterala förhandlingar mellan Ryssland och USA för att komma fram till ett hållbart svar på den syriska krisen. Parlamentet uppmanar EU att göra ett avsteg från sin diplomatiska marginalisering och använda sitt inflytande gentemot nyckelaktörer som Iran, Saudiarabien och Ryssland för att se till att de intar en konstruktiv hållning och avstår från att bidra till en ytterligare upptrappning av situationen. Parlamentet fortsätter att enträget uppmana alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd att leva upp till sina förpliktelser i fråga om krisen. Parlamentet påminner om Rysslands och andras upprepade användning av sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd och anser att detta går stick i stäv med de internationella ansträngningar som görs för fred och konfliktlösning i Syrien och regionen. Parlamentet betonar att sanktioner bör övervägas mot alla individer och enheter som är inblandade i brott mot mänskligheten i Syrien. Parlamentet uttrycker mycket stor oro över de många och omfattande brott mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning som begås av alla sidor i konflikten i Syrien, och betonar vikten av att se till att ansvar utkrävs för sådana brott. Parlamentet ger sitt upprepade stöd till Syriens grannländer, som står inför enorma utmaningar när de tar emot miljontals flyktingar. Parlamentet ger ånyo sitt fulla stöd till Iraks och Syriens oberoende, territoriella integritet och suveränitet, där alla etniska och religiösa gruppers rättigheter respekteras fullt ut.

47.  Europaparlamentet erkänner Turkiets roll som en viktig partner för att lösa konflikten i Syrien, kampen mot IS/Daish i Syrien och Irak samt migrationskrisen. Parlamentet fördömer kraftfullt försöket till militärkupp mot den demokratiskt valda regeringen i Turkiet. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att värna den konstitutionella ordningen, men understryker samtidigt vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, yttrandefriheten samt rättsväsendets och mediernas oberoende efter kuppen, i linje med landets åtaganden som medlem av Europarådet. Parlamentet understryker att Turkiet bör samarbeta nära med Europarådet i syfte att se till att alla förfaranden respekterar rättsstatens principer. Parlamentet är bestört över den repressiva och omfattande utrensning som inleddes efter kuppförsöket och som allvarligt kringskär de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna i Turkiet. Parlamentet är särskilt oroat över att antalet fall av övervåld från polisens sida och misshandeln av frihetsberövade ökar, att straffriheten för människorättskränkningar fortgår och att rättsväsendets oberoende urholkas.

48.  Europaparlamentet framhåller behovet att uppnå en tvåstatslösning på konflikten i Mellanöstern – på grundval av de parametrar som fastställdes i rådets slutsatser från juli 2014) – som garanterar ett säkert Israel och en livskraftig palestinsk stat på grundval av 1967 års gränser och löser alla problem som rör permanent status, för att konflikten ska få ett slut. Parlamentet uppmanar EU att ta sitt ansvar och bli en aktör att räkna med och en medlare i den diplomatiska processen. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att vidta brådskande åtgärder för att säkra tvåstatslösningens livsduglighet och skapa en positiv utveckling för verkliga fredsförhandlingar. Parlamentet uppmanar de israeliska myndigheterna att omedelbart upphöra med sin bosättningspolitik och vända utvecklingen. Parlamentet betonar att det är en grundläggande förutsättning för uppnåendet av en rättvis och varaktig fred att alla parter, oavsett omständigheterna, respekterar internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Parlamentet betonar att EU måste föra en konsekvent politik i situationer som involverar ockupation eller annektering av territorier.

49.  Europaparlamentet anser att kampen mot människosmugglare är möjlig endast om det finns ett samarbete med länderna på andra sidan Medelhavet och i Afrika som helhet vilket bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna, och anser i detta sammanhang att EU och dess medlemsstater måste samarbeta med internationella partner för att angripa de pushfaktorer som leder till migration.

50.  Europaparlamentet ger sitt starka stöd till en förstärkning av skyldigheten att skydda som en viktig ledstjärna för EU:s och dess medlemsstaters arbete över hela konfliktspektrumet, liksom i fråga om mänskliga rättigheter och utveckling.

Den europeiska diplomatins styrka: kunskap, engagemang och inflytande

51.  Europaparlamentet framhåller EU:s enorma potential som diplomatisk stormakt, på grundval av de många olika instrument som står till vårt förfogande och vår normativa makt på området demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang den centrala samordnande rollen för vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och EU:s delegationer i tredjeländer.

52.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga konflikter, ta itu med de bakomliggande orsakerna till instabilitet och garantera människors säkerhet. Parlamentet inser att tidiga förebyggande åtgärder mot risker för långvariga väpnade konflikter är mer effektiva, mindre tidsödande och billigare än fredsbevarande insatser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att visa politiskt ledarskap i förebyggande diplomati och medling vid konflikter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den roll som EU:s system för tidig varning för konflikter, utrikestjänstens medlingsstödsgrupp och det europeiska fredsinstitutet spelar. Parlamentet uppmanar till vidareutveckling av EU:s kapacitet för konfliktförebyggande och medling. Parlamentet understryker att kvinnors deltagande i konfliktlösningssamtal är avgörande för att främja kvinnors rättigheter och deltagande och ett första steg i riktning mot kvinnors fullständiga integrering i framtida övergångsprocesser. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att öka de ekonomiska och administrativa resurser som anslås för medling, dialog, försoning och krisrespons. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att strikt hålla sig till de normer som fastställdes i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och att upphöra med vapenhandel med tredjeländer som inte uppfyller de förtecknade kriterierna. Parlamentet insisterar på att EU bör intensifiera den politiska dialogen och samarbetet om avrustning, icke-spridning och rustningskontroll.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar starkt de fortsatta förhandlingarna om en återförening av Cypern i syfte att nå en snabb och framgångsrik avslutning.

54.  Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater måste utveckla en slagkraftig utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik som respekterar nationella intressen men också strävar efter att arbeta med internationella partner, FN, icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare och andra aktörer i frågor av delat intresse i syfte att främja fred, välstånd och stabilitet runt om i världen. Parlamentet betonar behovet av nära samarbete med andra globala och regionala stormakter kring globala hot och utmaningar. Parlamentet betonar i synnerhet den centrala vikten av de transatlantiska förbindelserna, som bygger på gemensamma intressen och värderingar. Parlamentet påpekar att en vitalisering av dessa strategiska partnerskap, i syfte att omvandla dem till ett effektivt utrikespolitiskt instrument, bör vara en prioritet för EU.

55.  Europaparlamentet anser att EU bör uppgradera och intensifiera sina diplomatiska insatser i Asien, bland annat med Asean, för att bidra till större stabilitet och säkerhet i konfliktområden med förnyade spänningar, samarbeta nära med partner i regionen och upprätthålla folkrätten, bland annat i Sydkinesiska havet och Indiska oceanen, samt ta itu med problem som rör skyddet av de mänskliga rättigheterna och rättsstaten. Parlamentet konstaterar att EU behöver fortsätta stödja en utveckling av fredliga förbindelser mellan Kina och dess grannländer runt Sydkinesiska havet, däribland Vietnam, Taiwan och Filippinerna, genom konstruktiva bilaterala och inkluderande multilaterala mekanismer. Parlamentet anser att en förstärkning och förnyelse av strukturerna för internationell ordning inte kan uppnås utan Asien, i synnerhet Kina. Parlamentet betonar att förhållandet mellan EU och Kina mot bakgrund av Kinas globala ambitioner måste gå bortom de ekonomiska banden och bli mer övergripande och fokusera på Kinas roll i FN, landets inflytande i regionala konflikter i sitt grannskap och på hur landet bidrar till att hantera globala utmaningar.

56.  Europaparlamentet uppmanar EU att inte helt släppa taget om de områden som i nuläget inte är särskilt strategiskt intressanta, men som i framtiden kan komma att bli mycket viktiga – antingen ur ekonomisk eller mänsklig eller militär synvinkel – såsom Centralasien, Afrika söder om Sahara eller Arktis – och som andra globala stormakter intresserar sig för.

57.  Europaparlamentet påminner om vikten av EU:s normativa makt och efterlyser ytterligare förstärkning av EU:s kultur- och vetenskapsdiplomati för att sprida och främja europeiska styrkor och värderingar utanför våra gränser. Parlamentet påpekar också styrkan i ekonomisk diplomati, bland annat sanktioner, som ett verktyg för att driva igenom EU:s politik.

58.  Europaparlamentet framhåller den parlamentariska diplomatins roll för ett starkare politiskt samarbete med EU:s partner.

59.  Europaparlamentet framhåller behovet att stärka de nationella parlamentens roll i genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, även genom intensifierat samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i frågor som rör EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

60.  Europaparlamentet betonar den roll som icke-statliga aktörer och organisationer i det civila samhället spelar i egenskap av diplomatiska aktörer och nyckelpartner för EU, och betonar vikten av att EU bistår dem och samarbetar med dem.

61.  Europaparlamentet betonar behovet att påskynda konsolideringen av en fullt utvecklad europeisk diplomattjänst och i synnerhet att stärka dess tematiska sakkunskap och strategiska policyplanering och prognostisering, liksom underrättelseområdet. Parlamentet anser det vara viktigt att även ge utrikestjänstens representationer i krisområden en konsulär roll i syfte att bistå EU-medborgare. Parlamentet insisterar på behovet av en rättvis balans mellan diplomater från medlemsstaterna och EU‑tjänstemän vid utrikestjänsten, även i ledande ställning.

62.  Europaparlamentet betonar att de ekonomiska medel som finns till förfogande för EU:s yttre åtgärder inte står i rimlig proportion till de utmaningar vi står inför. Parlamentet efterlyser i detta avseende en avsevärd utökning av resurserna under rubrik IV i den fleråriga budgetramen i samband med den kommande halvtidsöversynen.

63.  Europaparlamentet efterlyser större ansvarsskyldighet och insyn, särskilt i samband med förhandlingar om internationella avtal.

64.  Europaparlamentet beklagar djupt den begränsade budgeten på ca 320 miljoner euro (0,2 % av EU:s budget) för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och efterlyser en bättre förvaltning av de finansiella flödena för att genomföra budgeten. Parlamentet betonar att de fastställda budgetanslagen för 2016 ligger på samma nivå som under 2015, och att den tillgängliga marginalen i slutet av mars uppgick till 170 miljoner euro, efter godkännandet av ytterligare fem miljoner euro till säkerhetsåtgärder inom ramen för Eucap Sahel Mali och tio miljoner euro till EU BAM Libyen. Parlamentet är bekymrat över bristen på tillgängliga medel med tanke på de åtaganden som måste göras under 2016. Bara för att fullfölja de uppdrag som löper ut 2016 planeras en tilläggsbudget på 169 miljoner euro.

65.  Europaparlamentet lyfter fram den viktiga roll som kultur spelar i EU:s yttre politik för att främja dialog och ömsesidig förståelse och ömsesidigt lärande. Parlamentet betonar att riktad kultur- och utbildningspolitik kan främja centrala utrikes- och säkerhetspolitiska mål för EU och bidra till ett stärkande av demokratin, rättsstaten och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar den roll som interkulturell och interreligiös dialog spelar i kampen mot extremism, radikalisering och marginalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att beakta kulturdiplomati och interkulturell dialog i EU:s instrument för yttre förbindelser och i EU:s utvecklingsagenda. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och EU-delegationerna över hela världen att tillsätta en kulturattaché i varje EU-representation i partnerländer utanför EU. Parlamentet betonar vidare utbildningens centrala roll för att främja medborgarskap och interkulturella färdigheter och för att skapa bättre ekonomiska utsikter och förbättra hälsan. Parlamentet uppmuntrar kommissionens nuvarande ansträngningar för att stärka den roll som samarbetet inom vetenskap och forskning spelar som mjukt maktmedel i de europeiska yttre förbindelserna. Parlamentet framhåller hur vetenskapligt utbyte kan bidra till koalitionsbyggande och konfliktlösning, särskilt i relationerna med EU:s grannländer.

°

°  °

66.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet och kommissionen.

• [1]  P8_TA(2016)0249.

RESERVATION

till genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 2016/2036(INI))

Utskottet för utrikesfrågor, föredragande: Elmar Brok

Reservation framlagd av följande ledamöter i GUE/NGL-gruppen: Sabine Lösing, Javier Couso Permuy, Jean-Luc Mélenchon och Takis Hadjigerogiou

I betänkandet hävdas att EU har skapat fred, stabilitet och välstånd för sina medborgare och grannländer och det betonas att EU är den mest generösa givaren av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Samtidigt förbigås med tystnad att EU är en av de största vapenexportörerna i världen, godtar kärnvapen på sitt territorium och att dessa moderniseras, stänger alla lagliga och säkra vägar för flyktingar/migranter till EU och nyligen villkorat sitt utvecklingsbistånd med kvarhållande och återtagande av migranter.

I betänkandet främjas ytterligare militarisering av EU och förstärkt samarbete mellan EU och Nato. Dessutom stöds en sammanslagning av den inre och den yttre säkerheten.

Vi motsätter oss betänkandet eftersom det

•  kräver att medlemsstaterna ökar sina investeringar i försvarsutgifter – Natos kapacitetsmål (minst 2 % av BNP till försvarsutgifter) – och i försvarsforskning,

•  talar om EU som ”föregångare i diplomatin ” och fler åtgärder för nedrustning, men samtidigt kräver en ökning av kapaciteten till försvar och avskräckande medel,

•  begär en utvidgning av Athenamekanismen bortom parlamentarisk kontroll och förordar ett EU-finansierat permanent strukturerat samarbete i kombination med stridsgrupper,

•  välkomnar försvarsforskning och en EU-försvarsfond, den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet som gynnar EU:s försvars- och säkerhetsindustrier samt det militärindustriella komplexet.

Vi kräver

–  fullständig nedrustning (även av kärnvapen) på EU-nivå och global nivå,

–  ett förbud mot användning av EU:s budget för militära utgifter och en strikt tolkning av artikel 41.2 i EU-fördraget,

–  en upplösning av Nato.

YTTRANDE från budgetutskottet (23.5.2016)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
(2016/2036(INI))

Föredragande av yttrande: Jean Arthuis

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att EU under 2015 inte utnyttjade 96 miljoner euro av sin redan begränsade budget för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), som uppgår till omkring 320 miljoner euro (0,2 procent av unionens budget). Detta underutnyttjande tyder på bristande ambitioner eller rentav ett förnekande av den realitet som européerna måste konfronteras med i en tid när internationella konflikter hotar deras säkerhet i själva hjärtat av Europa.

2.  Europaparlamentet understryker att de fastställda budgetanslagen för 2016 ligger på samma nivå som under 2015, och att den tillgängliga marginalen i slutet av mars uppgick till 170 miljoner euro, efter godkännandet av fem ytterligare miljoner till säkerhetsåtgärder inom ramen för Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Mali (Eucap Sahel Mali) och tio miljoner till Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EUBAM Libyen). Parlamentet är bekymrat över bristen på tillgängliga medel med tanke på de åtaganden som måste göras under 2016. Bara för att fullfölja de uppdrag som löper ut 2016 fastställs en tilläggsbudget på 169 miljoner euro.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Gusp har en unik och kompletterande roll att spela när det gäller den globala säkerheten, och att EU-insatser kan uppnå resultat där andra har svårt att göra något. Parlamentet betonar dessutom att EU-åtgärder kan och har gjort det möjligt att undvika dyrare och mer riskabla ingripanden genom Nato och FN.

4.  Bortsett från Eunavfor Med/Sophia-insatsen – som med anslag på inte ens 12 miljoner euro har räddat livet på fler än 13 000 migranter till sjöss och vars mandat upphör i juli 2016, då det måste förlängas och anpassas – och åtgärderna för att stärka Eucap Sahel Niger-insatsens hantering av migrationsströmmarna konstaterar Europaparlamentet att det bidrag som de civila insatserna inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har gett till de europeiska insatserna för att bemöta migrationskrisen har varit mycket begränsat, och att det inte har ingått i en egentlig strategi.

5.  Europaparlamentet är förvånat över att medlemsstaterna, i en tid när budgetarna är snålt tilltagna och när militärutgifterna fram till nyligen har reducerats kraftigt i motsats till vad som är fallet i andra regioner i världen, inte förstår att det är hög tid att skapa stordriftsfördelar genom ett ”permanent strukturerat samarbete”, dvs. en sammanslagning av militär kapacitet för de länder som önskar och kan delta i samarbetet (artikel 46 i EU‑fördraget). Parlamentet välkomnar unionens taktiska grupper (”stridsgrupper”), men beklagar djupt att de inte utnyttjas. Skälet till att de inte utnyttjas är att de har en komplex struktur som försvårar idrifttagande och att finansieringen av grupperna är orättvis, något som äventyrar själva tanken på ett effektivt europeiskt försvar.

6.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ska nå upp till kriteriet att två procent av BNP ska läggas på nationella försvarsutgifter. Medlemsstaterna uppmanas att investera klokare i sin försvarskapacitet och förbättra sin kapacitet att fungera som en del av Nato och EU.

7.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte i tillräcklig utsträckning har tillvaratagit potentialen i de samarbetsprojekt som föreslagits av Europeiska försvarsbyrån, och är bekymrat över att medlemsstaterna har fryst byråns budget sedan 2010. Att slå ihop forskningskapacitet på försvarsområdet är nödvändigt för att undvika överlappningar och förbereda för framtiden. Parlamentet välkomnar parlamentets pilotprojekt på detta område och stöder genomförandet av det med lämpliga medel från och med 2017 i form av en förberedande åtgärd.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de växande säkerhetsutmaningar som både unionen och medlemsstaterna står inför och att beslutsamt ta itu med dem i samband med den översyn av den fleråriga budgetramen som kommer att inledas i slutet av 2016.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens och rådets ansträngningar för att genomföra initiativet när det gäller kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling.

10.  För att inte undergräva resultatet av de europeiska åtgärderna eller minska deras trovärdighet och synlighet uppmanar Europaparlamentet enträget medlemsstaterna att respektera och inte skjuta upp sina åtaganden i samband med bidragen till de förvaltningsfonder som unionen inrättat just på grund av bristen på budgetmedel. Parlamentet är en del av budgetmyndigheten och därmed även ansvarigt för att skydda och försvara unionens ekonomiska intressen.

11.  Europaparlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten ska fokusera på konfliktförebyggande åtgärder och verka i nära samarbete med både FN och Nato.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	23.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 8 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean Arthuis, Lefteris Christoforou, Jean-Paul Denanot, José Manuel Fernandes, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Ernest Maragall, Sophie Montel, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Urmas Paet, Paul Rübig, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Daniele Viotti, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Georgios Kyrtsos, Andrej Plenković, Ivan Štefanec, Nils Torvalds
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Laura Agea, Rosa Estaràs Ferragut, Rainer Wieland

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (27.4.2016)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
(2016/2036(INI))

Föredragande av yttrande: Angel Dzhambazki

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet lyfter fram den viktiga roll som kultur spelar i EU:s yttre politik när det gäller att främja dialog och ömsesidig förståelse och ömsesidigt lärande. Parlamentet påminner om behovet att säkerställa samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik. Parlamentet betonar att riktad kultur- och utbildningspolitik kan främja viktiga unionella utrikes- och säkerhetspolitiska mål och ett stärkande av demokratin, rättsstaten och skyddet av de mänskliga rättigheterna, i linje med principerna i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet upprepar den roll som interkulturell och interreligiös dialog spelar i kampen mot extremism, radikalisering och marginalisering genom mellanstatligt samarbete, i nära samverkan med lokala partner, civilsamhället och icke-statliga organisationer på kulturområdet, som ett verktyg för fredsbyggande och konfliktförebyggande och konfliktlösning. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera kulturdiplomati och interkulturell dialog i EU:s samtliga instrument för yttre förbindelser och i EU:s utvecklingsagenda.

2.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av den förklaring om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning som antogs i Paris i mars 2015, och som framhöll behovet av att främja en aktiv dialog mellan kulturer, men även global solidaritet och ömsesidig respekt.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av utbildning i humanitära krissituationer, och uppmanar EU att öronmärka 4 % av sitt humanitära bistånd för utbildning. Parlamentet understryker vidare utbildningens viktiga roll i att främja medborgarskap och interkulturella färdigheter, samt i att skapa bättre ekonomiska utsikter och förbättra hälsan.

4.  Europaparlamentet beklagar att 2014 års årliga rapport om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inte hänvisar till kulturdiplomati, och understryker behovet för medlemsstaterna att ta initiativ till ett strategiskt synsätt på kultur och interkulturell och interreligiös dialog, vilket bör återspeglas i unionens yttre förbindelser, däribland upprättandet av en europeisk strategi för kulturdiplomati. Parlamentet understryker vidare den viktiga roll som kulturdiplomati, kulturellt samarbete och utbildning och kulturellt utbyte spelar för stärkandet av en inre kärna av universella värden. Parlamentet föreslår att kommissionens kommande meddelande om kulturdiplomati lägger förslag om ett strategiskt ramverk av detta slag för internationellt kultursamarbete, vilket skulle ge lämpligt stöd på lång sikt till offentliga och privata kulturaktörer.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta nyckelbudskapen och de tolv rekommendationerna från den förberedande åtgärden om kultur i de yttre förbindelserna, som avslutades 2014, och att infoga dem i den nya strategin om kulturdiplomati, samt i den globala EU-strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet och partnerskapen på områdena kultur, utbildning, inom audiovisuell politik, ungdoms- och idrottspolitik. Parlamentet betonar behovet av utbyte av bästa praxis med EU:s strategiska partner på dessa områden.

7.  Europaparlamentet påminner om att kulturdiplomati måste främja utbyte och samarbete med lokal- och gräsrotsorganisationer och civilsamhället, från både EU-medlemsstater och tredjeländer, i syfte att främja EU:s grundläggande värden och hantera utmaningar såsom migrationskrisen, framväxten av extremism och främlingsfientlighet, förstörelsen av kulturarv och hoten mot yttrande- och skaparfriheten.

8.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur om att utvidga de kulturella och utbildningsmässiga förbindelserna med tredjeländer som Kina, Korea och Indien. Parlamentet stöder samarbetet mellan GD Utbildning och kultur och Europeiska utrikestjänsten, som formulerats i rekommendationerna från den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser, samt utnämningen av en kulturattaché i EU:s representation i Kina.

9.  Europaparlamentet menar att EU, när det främjar grundläggande värderingar, interkulturell dialog och kulturell mångfald internationellt, kraftfullt bör fördöma varje omänsklig eller förnedrande behandling och alla brott mot de mänskliga rättigheterna för att på detta konkreta sätt främja full respekt för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och EU-ledarna att inkludera kultur- och vetenskapsdiplomati i den kommande globala strategin för Europeiska unionen.

11.  Europaparlamentet välkomnar den förnyade Europeiska grannskapspolitiken (EGP) och uppmanar till en tydligare profil för kultur, utbildning, idrott och ungdom på de politikområden som handhar anslutande och kandiderande länder, samt i bilaterala och regionala samarbetsprogram under EGP, med initiativ såsom det europeiska grannskapsinstrumentet, särskilt inom ramen för det s.k. målet om ”kontakter mellan människor”, vars syfte är att involvera fler medborgare i kulturella och utbildningsmässiga verksamheter och bygga upp ett motståndskraftigt civilsamhälle. Parlamentet noterar att dessa program bör baseras på en bred definition av civilsamhället och stödja en stor uppsättning aktörer och verksamheter som tjänar det allmänna. Parlamentet välkomnar den förberedande åtgärden om kultur i de yttre förbindelserna och dess uppföljning som en viktig grundval för att stärka kulturens roll som en strategisk faktor för mänsklig, social och ekonomisk utveckling som bidrar till att uppfylla utrikespolitiska mål.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka samarbetet med FN med målet att åstadkomma en tydligare integrering av kultur och utbildning i FN:s dagordning för hållbar utveckling för tiden efter 2015 och särskilt inom målen för hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionens nuvarande ansträngningar för att stärka den roll som samarbetet inom vetenskap och forskning spelar som mjukt maktmedel i de europeiska yttre förbindelserna. Parlamentet lyfter fram hur vetenskapligt utbyte kan bidra till koalitionsbyggande och konfliktlösning, särskilt i förbindelse med EU:s grannländer.

14.  Europaparlamentet välkomnar samförståndsavtalet mellan EU och Unesco och det efterföljande stärkta samarbetet mellan de två parterna. Parlamentet menar att för att stärka samarbetet måste man gå längre än till ekonomiskt stöd och gemensam projektförvaltning genom att långsiktigt förbättra partnerskapen på området för kultur och utbildning. Parlamentet efterlyser därför inrättandet av en årlig strategisk högnivådialog för att komma till rätta med gemensamma utmaningar på ett mer hållbart sätt.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i samarbete med Unesco stödja internationella ansträngningar för att inrätta en mekanism till skydd av kulturarvsplatser, som har blivit ideologiska måltavlor i väpnade konflikter. Parlamentet förordar en mer sammanhållen strategi i kampen mot illegal handel med kulturföremål och för skyddet av världskulturarvet genom stärkt internationellt samarbete i konfliktområden, i nära samarbete med den internationella kommittén den blå skölden (ICBS). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att i samarbete med EU vidta lämpliga åtgärder för att främja och skydda kulturarvet från riktad förstörelse och plundring, särskilt i Mellanöstern och Nordafrika.

16.  Europaparlamentet påminner om att Unesco i juni förra året lanserade det mellanstatliga initiativet Unite4Heritage med kravet att blåa hjälmar för kultur skulle utplaceras vid brådskande insatser för förebyggande, skydd och konservering när kulturarv eller kulturföremål hotats eller skadats. Parlamentet påminner i sammanhanget om det samförståndsavtal som undertecknades av den italienska regeringen och Unesco den 16 februari 2016. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att följa det italienska exemplet och låta samförståndsavtalet utgöra modell för andra bilaterala avtal mellan medlemsstaternas regeringar och Unesco. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att främja detta initiativ inom FN-nätverket och med en röst föra Europeiska unionens talan.

17.  Europaparlamentet noterar resultaten från en nylig studie från Europaparlamentet om europeiska kulturinstitut i utlandet, särskilt den uppsättning riktlinjer för effektiv sammanslagning och gemensamt utnyttjande av resurser mellan kulturinstitut och unionsinstitutioner i syfte att förbättra synligheten för europeiska insatser utomlands – särskilt på områdena demokrati, mänskliga rättigheter och fredsbyggande – och att ge kraft åt civilsamhällets aktörer på lokal nivå och förstärka dialogen med tredjeländer. Parlamentet begär därför att EU ska uppmuntra aktivt samarbete mellan Europeiska unionens nationella kulturinstitut (Eunic) och EU-delegationer utomlands. Parlamentet understryker att Europas kulturella mångfald bör utnyttjas som en styrka i EU:s yttre åtgärder och rekommenderar medlemsstaterna att uppmuntra sina kulturinstitut att stärka sitt deltagande i EU:s kulturdiplomati.

18.  Europaparlamentet erkänner den roll som de kulturella och kreativa näringarna har i främjandet av tillväxt och en hållbar ekonomisk utveckling, och uppmuntrar till ytterligare stöd för de kreativa näringarna i EU och i tredjeländer – däribland sociala företag såsom kooperativ – till exempel via pilotprojekt som stöder nätverk av unga kreativa entreprenörer i EU och i tredjeländer som står i startgroparna under 2016. Parlamentet betonar behovet av att samla statistik om kulturen och kulturnäringarna med målet att bidra till den kulturpolitiska debatten, och av att ytterligare understryka den kulturella och den kreativa sektorns ekonomiska potential och dess effekt på socialt välbefinnande. Parlamentet ser gärna att EU/UNESCO Expert Facility Project ska fortsätta.

19.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som kommissionen utfört, och ser fram emot meddelandet om kulturdiplomati som ska offentliggöras 2016.

20.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på betydelsen av ett konsekvent och ömsesidigt komplementärt samarbete i samband med den s.k. kunskapstriangeln, i syfte att uppnå EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska mål, och särskilt i samband med åtgärderna för att stärka den allmänna säkerheten för att på så sätt bidra till sökandet efter innovativa lösningar på globala problem och de utmaningar som enskilda stater står inför, samt att bidra med stöd till europeisk konkurrenskraft.

21.  Europaparlamentet noterar den viktiga och värdefulla roll som informellt lärande, idrott, ungdomsarbete och frivilligarbete kan spela i stödet till internationella mål – i synnerhet målen för hållbar utveckling – genom att stärka interkulturellt utbyte och kontakter mellan människor, samt när det gäller att främja universella värden, globalt medborgarskap och fred, särskilt i krigszoner. Parlamentet betonar i detta sammanhang idrottens potential som ett sätt att främja försoning, ömsesidig förståelse, ömsesidighet, förtroende och samarbete, särskilt som en del av insatser efter konflikter. Parlamentet understryker att idrott kan bidra till framtagandet av effektiva kulturella förbindelser. Parlamentet ser fram emot Eunics årsbok för 2016 om detta ämne och vilka slutsatser som dras.

22.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på den avgörande roll som institutionerna kan spela när det gäller att stödja rent spel och motverka dopning, uppgjorda matcher och alla former av olaglig verksamhet inom idrotten, både i och utanför Europa, med målet att främja ärlighet och sund tävlan i all idrottsverksamhet.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten och EU-delegationerna att undersöka potentialen hos informations- och kommunikationstekniker i syfte att öka relevansen för kulturdiplomati och kulturella förbindelser i den digitala tidsåldern.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar behöriga tredjeländers deltagande i de viktigaste EU-programmen på områdena utbildning, kultur, medborgarskap och vetenskaplig forskning, såsom Erasmus+, Kreativa Europa, Ett Europa för medborgarna och Horisont 2020. Parlamentet stöder all verksamhet som möjliggör för unga människor att ha kontakt med tredjeländer och tvärtom, i syfte att lära av varandra och vara öppna för sina grannar, exempelvis i de förberedande insatserna för ungdomsutbyte mellan EU och Ukraina, och EU och Ryssland. Parlamentet lyfter fram behovet av att dela den europeiska erfarenheten av kulturell kapacitetsuppbyggnad och kulturpolitisk styrning och att avlägsna hindren för konstnärers och kulturarbetares rörlighet i enlighet med 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

25.  Europaparlamentet erkänner vikten av stöd för samarbete mellan europeiska medier och tredjeländers medier, särskilt radio och tv i allmänhetens tjänst, i syfte att stärka den ömsesidiga förståelsen och främja interkulturell dialog, gemensamma projekt och samproduktioner.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av utbildning för barn i nödsituationer och under utdragna kriser samt behovet av att höja profilen för utbildningsprojekt i sådana fall. Parlamentet noterar kommissionens uttalande om att den kommer att ge 445 miljoner euro i humanitärt bistånd för krisen i Syrien under 2016, varav en del kommer att anslås för utbildning.

27.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU-delegationerna över hela världen att tillsätta en kulturattaché i varje EU-representation i partnerländer utanför EU, samt att ge utrikestjänstens personal, tillsammans med annan relevant EU-personal, fortbildning i interkulturell kompetens och den yttre politikens kulturella dimension.

28.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja befintliga finansieringsinstrument, däribland de Europeiska utvecklingsfonderna (EUF), en global tilldelning från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), instrumentet för stöd inför anslutningen (IAP II), partnerskapsinstrumentet och budgeten för EU-delegationernas kontor för press och information, i syfte att finansiera kulturbaserad verksamhet och stärka användningen av kultur i EU:s yttre förbindelser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	26.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Stefano Maullu, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Therese Comodini Cachia, Mary Honeyball, Ilhan Kyuchyuk, Martina Michels

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	24.11.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 9 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Bas Belder, Mario Borghezio, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Afzal Khan, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Jean-Luc Mélenchon, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Antonio López-Istúriz White, Norbert Neuser, Soraya Post, Jean-Luc Schaffhauser, Bodil Valero, Janusz Zemke