BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

19.12.2016 - (COM(2015)0473 – C8-0289/2015 – 2015/0225(COD)) - ***I

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Othmar Karas

Ändringsförslag

Förfarande : 2015/0225(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A8-0388/2016

Ingivna texter :

A8-0388/2016

Debatter :

PV 25/10/2017 - 14
CRE 25/10/2017 - 14

Omröstningar :

PV 26/10/2017 - 10.4

Antagna texter :

P8_TA(2017)0416

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

(COM(2015)0473 – C8-0289/2015 – 2015/0225(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0473),

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0289/2015),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 11 mars 2016[1],

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 januari 2016[2],

– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0388/2016),

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag 1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG^[3]*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Värdepapperiseringar är en viktig beståndsdel av väl fungerande finansmarknader eftersom de bidrar till att diversifiera kreditinstitutens finansieringskällor och frigör lagstadgat kapital som sedan kan omfördelas för att stödja vidare långivning, förutsatt att den finansiella stabiliteten är säkerställd och att detta kapital används till att finansiera realekonomin och inte till att bedriva spekulativ verksamhet. Värdepapperiseringar tillhandahåller dessutom kreditinstitut och andra marknadsaktörer med ytterligare investeringsmöjligheter, vilket möjliggör diversifiering av portföljer och underlättar finansieringsflödet till företag och individer både i medlemsstaterna och på gränsöverskridande basis i hela unionen. Dessa fördelar bör dock vägas mot deras potentiella kostnader och eventuella risker. Som konstaterades i det första skedet av finanskrisen med början sommaren 2007 resulterade osunda metoder på värdepapperiseringsmarknaderna i betydande hot mot det finansiella systemets integritet, nämligen genom alltför stor skuldsättningsgrad, ogenomskinliga och komplexa strukturer som gjorde prissättningen problematisk, en mekanisk förlitan på externa kreditvärderingar eller oförenligheter mellan investerarnas och originatorernas intresse (nedan kallade principalagentrisker).

(2) På senare år har volymen av utfärdade värdepapperiseringar inom unionen hållit sig under den nivå som rådde före krisen av ett antal skäl, bland annat den stigmatisering som allmänt förknippas med dessa transaktioner. Värdepapperiseringsmarknadernas återhämtning bör baseras på sund och försiktig marknadspraxis för att undvika en återgång till de omständigheter som utlöste finanskrisen. I detta syfte fastställs i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] de grundläggande beståndsdelarna i ett övergripande ramverk för värdepapperisering, med ad hoc-kriterier för att identifiera enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar (nedan kallade STS-värdepapperiseringar) och ett tillsynssystem för att övervaka en korrekt tillämpning av dessa kriterier av originatorer, medverkande institut, emittenter och institutionella investerare. Förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] föreskriver dessutom en rad gemensamma krav för bibehållande av risk, tillbörlig aktsamhet och informationsskyldighet för samtliga finanstjänstesektorer.

(3) I överensstämmelse med målen i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] bör de lagstadgade kapitalkrav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 för institut som är originatorer, medverkande eller investerar i värdepapperisering ändras för att tillräckligt återspegla särdragen i STS-värdepapperiseringar när de också uppfyller de ytterligare krav som fastställs i denna förordning, och komma till rätta med de brister i ramverket som blev uppenbara under finanskrisen, nämligen dess mekaniska förlitan på externa kreditvärderingar, alltför låga riskvikter för högt värderade värdepapperiseringstrancher och, omvänt, alltför höga riskvikter för lågt värderade trancher, samt otillräcklig riskkänslighet. Den 11 december 2014 offentliggjorde Baselkommittén för banktillsyn (nedan kallad BCBS) ändringar av ramverket för värdepapperisering (nedan kallad den ändrade Baselöverenskommelsen) som fastställer olika ändringar i de lagstadgade kapitalkraven för värdepapperiseringar i syfte att specifikt komma till rätta med dessa brister. Den 11 juli 2016 offentliggjorde BCBS en uppdaterad standard för kapitalkravbehandling av värdepapperiseringsexponeringar som innehåller kapitalkrav för värdepapperiseringar som är ”enkla, transparenta och jämförbara”. Med denna standard ändras BCBS kapitalstandarder för värdepapperiseringar. Ändringarna av förordning (EU) nr 575/2013 bör beakta bestämmelserna i den ändrade Baselöverenskommelsen.

(4) Kapitalkrav för värdepapperiseringspositioner enligt förordning (EU) nr 575/2013 bör vara föremål för samma beräkningsmetoder för samtliga institut. Till att börja med, och för att undanröja varje form av mekanisk tillit till externa kreditvärderingar, bör ett institut använda sina egna beräkningar av lagstadgade kapitalkrav där det har tillåtelse att använda internmetoden (så kallade IRB-metoden) i förhållande till exponeringar av samma typ som värdepapperiseringens underliggande exponeringar, och har möjlighet att beräkna kapitalkrav i förhållande till de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats (nedan kallade K_IRB), i varje enskilt fall med vissa fördefinierade värden (SEC-IRBA). Schablonmetoden för värdepapperisering (SEC-SA) bör sedan vara tillgänglig för institut som inte kan använda SEC-IRBA för sina positioner i en viss värdepapperisering. SEC-SA-metoden bör grundas på en formel som tillsynsmyndigheten tillhandahåller och som använder kapitalkraven beräknade enligt schablonmetoden för kreditriskvärdering (SA) i förhållande till de underliggande exponeringarna om dessa inte hade varit värdepapperiserade (nedan kallad K_SA). Om de två första metoderna inte är tillgängliga eller om användning av SEC-SA skulle resultera i kapitalkrav som inte står i proportion till kreditrisken i de underliggande exponeringarna bör instituten kunna använda den externa kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC-ERBA). Enligt SEC-ERBA bör kapitalkraven fastställas för värdepapperiseringstrancher på grundval av deras externa kreditvärdering.

(5) Modellrisker och principalagentrisker är mer allmänt förekommande när det gäller värdepapperiseringar än för andra finansiella tillgångar, och ger upphov till en viss grad av osäkerhet när kapitalkrav för värdepapperiseringar beräknas, även då samtliga tillämpliga riskfaktorer har beaktats. För att i tillräcklig utsträckning fånga upp dessa risker bör förordning nr 575/2013 ändras för att omfatta ett riskviktsgolv på minst 15 % för samtliga värdepapperiseringspositioner. Återvärdepapperiseringar bör dock förbjudas, med hänsyn till deras högre grad av komplexitet och risk.

(6) Instituten bör inte avkrävas att tillämpa en högre riskviktning på en prioriterad position än den som skulle tillämpas om de innehade de underliggande exponeringarna direkt, vilket avspeglar fördelen av den kreditförstärkning som prioriterade positioner erhåller från lågprioriterade trancher i värdepapperiseringsstrukuren. Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför föreskriva en genomlysningsmetod enligt vilken en prioriterad position i värdepapperisering bör tilldelas en högsta riskvikt motsvarande den genomsnittliga riskvikt som är tillämplig på de underliggande exponeringarna, och en sådan metod bör vara tillgänglig oavsett om den relevanta positionen är kreditvärderad eller inte och om metoden används för den underliggande gruppen (schablonmetoden eller internmetoden), enligt vissa villkor.

(7) Ett övergripande tak i form av en högsta gräns för riskvägda exponeringsbelopp är tillgängligt enligt gällande ramverk för institut som kan beräkna kapitalkraven för de underliggande exponeringarna i enlighet med IRB-metoden, som om dessa exponeringar inte hade värdepapperiserats (K_IRB). I den utsträckning som värdepapperiseringsprocessen minskar risken som vidhänger de underliggande exponeringarna bör detta tak vara tillgängligt för samtliga originatorer och medverkande institut, oavsett vilken metod de använder för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven för positioner i värdepapperisering. .

(8) Som påpekas av Europeiska bankmyndigheten (EBA) i dess rapport Report on Qualifying Securitisations från juli 2015[5] visar empiriska belägg gällande fallissemang och förluster att STS-värdepapperiseringar uppvisade bättre resultat än andra värdepapperiseringar under finanskrisen, vilket återspeglar användandet av enkla och transparenta strukturer och robusta genomförandeförfaranden för STS-värdepapperiseringar, som renderar lägre kreditrisker, operativa risker och principalagentrisker. Det är därför lämpligt att ändra förordning (EU) nr 575/2013 för att föreskriva en lämplig riskkänslig kalibrering av STS-värdepapperiseringar, förutsatt att dessa också uppfyller ytterligare krav för att minimera risken, på det sätt som EBA rekommenderar i sin rapport, vilket särskilt omfattar ett lägre riskviktsgolv på 10 % för prioriterade positioner.

(9) STS-värdepapperiseringar med lägre kapitalkrav enligt förordning (EU) nr 575/2013 bör inskränkas till värdepapperiseringar där ägandet av de underliggande exponeringarna överförs till specialföretaget för värdepapperisering (SSPE) (”traditionell värdepapperisering”). Institut som innehar positioner med högre prioritering i syntetiska värdepapperiseringar som stöds av en underliggande grupp lån till små och medelstora företag bör dock tillåtas att på dessa positioner tillämpa de lägre kapitalkrav som är tillgängliga för STS-värdepapperiseringar, där sådana transaktioner betraktas som högkvalitativa i enlighet med vissa strikta kriterier. I synnerhet om en sådan undergrupp av syntetiska värdepapperiseringar omfattas av en garanti eller motgaranti från staten eller centralbanken i en medlemsstat, bör den förmånsbehandling av kapitalkrav som de skulle ha tillgång till enligt förordning (EU) 575/2013 inte påverka efterlevnaden av reglerna för statligt stöd. Syntetiska arbitragevärdepapperiseringar får under inga omständigheter anses vara STS eller omfattas av lägre kapitalkrav.

(9a) Vid utarbetandet av delegerade akter avseende makrotillsynen av värdepapperiseringsmarknaden bör kommissionen genomföra lämpliga samråd med alla berörda parter, inte minst Europeiska systemrisknämnden (ESRB) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010[6].

(10) Endast följdändringar bör göras av återstoden av kapitalkraven för värdepapperiseringar i förordning (EU) nr 575/2013 i den utsträckning som är nödvändig för att återspegla den nya rangordningen av metoder samt de särskilda bestämmelserna för STS-värdepapperiseringar. Särskilt bestämmelserna för beaktande av betydande risköverföring och kraven på externa kreditbedömningar bör fortsätta att tillämpas i princip på samma villkor som för närvarande. Del fem i förordning (EU) nr 575/2013 bör dock strykas i sin helhet, med undantag för kravet att hålla ytterligare riskvikter som bör tillämpas på de institut som överträder bestämmelserna i kapitel 2 i förordning (EU) nr .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(11) Med tanke på möjliga framtida ändringar av kapitalkraven för värdepapperiseringsexponeringar enligt den ändrade Baselöverenskommelsen ▌bör kommissionen bemyndigas att anta en delegerad akt för att göra ytterligare ändringar i kapitalkraven för värdepapperisering i förordning (EU) nr 575/2013 för att beakta resultaten av sådana ändringar.

(12) Det är lämpligt att de ändringar av förordning (EU) nr 575/2013 som anges i den här förordningen tillämpas på värdepapperiseringar som utfärdats den dag då förordningen börjar tillämpas eller senare, och på värdepapperiseringar som är utestående den dagen. Av rättssäkerhetsskäl och för att minska övergångskostnaderna så mycket som möjligt bör dock instituten tillåtas tillämpa övergångsbestämmelser för samtliga utestående positioner i värdepapperisering som de håller den dagen för en period som avslutas den [31 december 2019]. När ett institut använder sig av detta alternativ bör utestående värdepapperiseringar fortsatt vara föremål för de tillämpliga bestämmelser som föreskrivs i förordning (EU) nr 575/2013 i den version som gällde före den dag då denna förordning började tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av förordning (EU) nr 575/2013

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

(1) Artikel 4.1 ska ändras på följande sätt:

(a) Punkterna 13 och 14 ska ersättas med följande:

'(13) Originator: originator enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(14) Medverkande institut: medverkande institut enligt definitionen i artikel 2.5 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(b) Punkterna 61 och 63 ska ersättas med följande:

(61) Värdepapperisering: värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(63) Återvärdepapperisering: återvärdepapperisering enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(66) Specialföretag för värdepapperisering (SSPE): specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(67) Tranch: tranch enligt definitionen i artikel 2.6 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(2) I artikel 36.1 k ska led ii ersättas med följande:

(ii) Värdepapperiseringspositioner, i enlighet med artiklarna 244.1 b, 245.1 b och 253.”

(3) Artikel 109 ska ersättas med följande:

”Artikel 109

Behandling av positioner i värdepapperisering

Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för en position som de håller i en värdepapperisering i enlighet med kapitel 5.”

(4) I artikel 153 ska punkt 7 ersättas med följande:

(7) ”I fråga om förvärvade företagsfordringar gäller att återbetalningsbara prisavdrag, säkerheter eller partiella garantier som ger ett förstaförlustskydd med avseende på fallissemang, utspädning eller bådadera, får behandlas som förstaförlustpositioner enligt kapitel 5.”

(5) Artikel 154.6 ska ersättas med följande:

(6) ”I fråga om förvärvade hushållsfordringar gäller att återbetalningsbara prisavdrag, säkerheter eller partiella garantier som ger ett förstaförlustskydd med avseende på fallissemang, utspädning eller bådadera, får behandlas som förstaförlustpositioner enligt kapitel 5.”

(6) I artikel 197.1 ska led h ersättas med följande:

h) ”Värdepapperiseringspositioner som inte är återvärdepapperiseringspositioner och som är föremål för en riskvikt på 100 % eller lägre i enlighet med artiklarna 261–264.”

(7) Del tre avdelning II kapitel 5 ska ersättas med följande:

”KAPITEL 5

Avsnitt 1 Definitioner och kriterier för STS-värdepapperiseringar

Artikel 2

Definitioner

I detta kapitel avses med

(1) städoption: optionsavtal där originatorn kan återköpa positioner i värdepapperisering innan alla underliggande exponeringar har återbetalats, antingen genom att återköpa de underliggande exponeringar som återstår i gruppen om det gäller traditionella värdepapperiseringar, eller genom att avsluta kreditskyddet om det gäller syntetiska värdepapperiseringar, i båda fallen om de utestående underliggande exponeringarnas belopp sjunker under en fastställd nivå.

(2) kreditförstärkande räntestripfordran: en tillgång i balansräkningen som representerar en värdering av kassaflödet som är knuten till framtida marginalintäkter och är en underordnad tranch i värdepapperiseringen.

(3) likviditetsfacilitet: position i värdepapperisering till följd av ett avtal om att tillhandahålla finansiering för att säkerställa att betalningsströmmar når investerarna i rätt tid, en likviditetsfacilitet enligt definitionen i artikel 2.14 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(4) position utan kreditvärdering: en position i värdepapperisering som inte har någon godtagbar kreditvärdering av ett kreditvärderingsinstitut som avses i avsnitt 4.

(5) position med kreditvärdering: en position i värdepapperisering som har en godtagbar kreditvärdering av ett kreditvärderingsinstitut som avses i avsnitt 4.

(6) prioriterad värdepapperiseringsposition: en position som stöds eller säkras av en första fordran på samtliga underliggande exponeringar, med undantag för belopp som ska betalas enligt räntesats eller valutaderivatinstrument, avgifter eller andra liknande betalningar.

(7) IRB-grupp: en grupp underliggande exponeringar av en typ för vilken institutet har tillstånd att använda IRB-metoden och kan beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3 för samtliga dessa exponeringar.

(8) schablonmetodgrupp: en grupp underliggande exponeringar för vilka institutet

(a) inte har tillstånd att använda internmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3,

(b) inte kan fastställa K_IRB,

(9) blandad grupp: en grupp underliggande exponeringar av en typ för vilken institutet har tillstånd att använda internmetoden och kan beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3 för vissa men inte för samtliga exponeringar.

(10) kreditförstärkning: alla arrangemang som ger stöd till en position i värdepapperisering och syftar till att öka sannolikheten för att en sådan värdepapperiseringsposition kommer att återbetalas.

(11) säkerhetsmarginal: varje typ av kreditförstärkning tack vare vilken de underliggande exponeringarna ställs i värde som är högre än värdet av positionerna i värdepapperisering.

(12) STS-värdepapperisering: en värdepapperisering som uppfyller de krav som anges i kapitel 3 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] och kraven enligt artikel 243.

12a) STS-värdepapperisering som kvalificeras för differentierad kapitalbehandling: en värdepapperisering som uppfyller kraven i artikel 243.

(13) program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP-program): program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP-program) enligt definitionen i artikel 2.7 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(14) traditionell värdepapperisering: värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.9 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(15) syntetisk värdepapperisering: syntetisk värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(16) rullande exponering: rullande exponering enligt definitionen i artikel 2.15 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(17) bestämmelse om förtida amortering: bestämmelse om förtida amortering enligt definitionen i artikel 2.17 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(18) tranch i första-förlustläge: tranch i första-förlustläge enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(19) serviceföretag: serviceföretag enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

Artikel 243

Kriterier för STS-värdepapperiseringar som kvalificeras för differentierad kapitalbehandling

(1) Positioner i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion som kvalificeras som positioner i en STS-värdepapperisering ska kvalificeras för den behandling som anges i artiklarna 260, 262 och 264 när följande krav är uppfyllda:

(a) ▌De underliggande exponeringarna uppfyller, vid den tidpunkt då de tas med i ABCP-programmet, villkoren för att tilldelas, enligt schablonmetoden och med beaktande av varje berättigad minskning av kreditrisken, en riskvikt som är lika med eller mindre än 75 % för en enskild exponering där exponeringen är en exponering mot hushåll eller 100 % för övriga exponeringar.

(aa) Som undantag från led a gäller att om institutet har beviljats tillstånd att använda internmetoden i enlighet med artikel 265 är den riskvikt som institutet skulle tilldela ett likviditetsinstrument som helt täcker det ABCP-certifikat som utfärdas under programmet lika med eller mindre än 100 %.

(b) Det samlade exponeringsvärdet av alla exponeringar mot en enda gäldenär inom ABCP-programmet överstiger inte 2 % av det samlade exponeringsvärdet av samtliga exponeringar inom ABCP-programmet vid den tidpunkt då exponeringarna lades till ABCP-programmet. Vid tillämpningen av denna beräkning ska lån eller leasing till en grupp av kunder med inbördes anknytning som avses i artikel 4.1 led 39, som såvitt känt av det medverkande institutet, betraktas som exponeringar mot en enda gäldenär.

När det gäller kundfordringar ska första stycket i detta led inte tillämpas om kreditrisken för dessa fordringar täcks helt av ett godtagbart kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4, förutsatt att den som i detta fall tillhandahåller skyddet är ett institut, ett försäkringsföretag eller ett återförsäkringsföretag. För tillämpningen av detta stycke ska endast den andel av kundfordringarna som kvarstår efter beaktande av resultatet av anskaffningsprisavdrag och kreditförstärkning användas för att fastställa om dessa är fullständigt täckta och om koncentrationsgränsen har nåtts.

Det första stycket i detta led ska inte gälla för värdepapperiserade restleasingvärden som inte är exponerade för en återfinansierings- eller återförsäljningsrisk på grund av en tredje parts giltiga åtagande att återköpa eller återfinansiera exponeringen till ett förbestämt belopp.

(2) Positioner i en värdepapperisering som inte är ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion som kvalificeras som positioner i en STS-värdepapperisering ska kvalificeras för den behandling som anges i artiklarna 260, 262 och 264 när följande krav är uppfyllda:

(a) De underliggande exponeringarna är utgivna i överensstämmelse med sunda och väldefinierade kriterier för kreditgivning enligt artikel 79 i direktiv 2013/36/EU.

(b) Vid tidpunkten då de inkluderas i värdepapperiseringen överstiger inte det samlade exponeringsvärdet av alla exponeringar mot en enda gäldenär i gruppen 1 % av exponeringsvärdet av det samlade utestående exponeringsvärdet i gruppen av underliggande exponeringar. Vid tillämpningen av denna beräkning ska lån eller leasing till en grupp av kunder med inbördes anknytning ▌ betraktas som exponeringar mot en enda gäldenär.

(c) Vid tidpunkten då de inkluderas i värdepapperiseringen uppfyller de underliggande exponeringarna villkoren för att tilldelas, enligt schablonmetoden och med beaktande av godtagbara minskningar av kreditrisken, en riskvikt som är lika med eller mindre än:

i) 40 % för en genomsnittlig värdevägd exponering för en portfölj vars exponeringar är lån som är säkrade genom panträtter i bostadsfastigheter eller bostadslån som garanteras fullt ut, enligt punkt 1 e i artikel 129,

ii) 50 % för enskilda exponeringar där exponeringen är ett lån säkrat genom kommersiella fastigheter,

iii) 75 % för enskilda exponeringar där exponeringen är en exponering mot hushåll,

iv) 100 % för enskilda exponeringar när det gäller övriga exponeringar.

(d) Där punkterna c i och ii är tillämpliga ska lån med lägre säkerheter för en viss tillgång endast inkluderas i värdepapperiseringen om samtliga lån med högre prioriterade säkerheter för den tillgången också inkluderas i värdepapperiseringen.

(e) Där led c i är tillämpligt ska inget lån i gruppen av underliggande exponeringar ha en belåningsgrad som är högre än 100 % vid tidpunkten då de inkluderas i värdepapperiseringen, mätt i enlighet med artiklarna 129.1 d i och 229.1.

Avsnitt 2 Beaktande av betydande risköverföring

Artikel 244

Traditionell värdepapperisering

(1) Det institut som är originator vid en traditionell värdepapperisering får undanta underliggande exponeringar från beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp, om något av följande villkor är uppfyllt:

(a) En betydande kreditrisk som är förenad med de underliggande exponeringarna har överförts till tredje parter.

(b) Det institut som är originator tillämpar riskvikten 1 250 % på alla positioner det innehar i värdepapperiseringen eller drar av dessa värdepapperiseringspositioner från sitt kärnprimärkapital i enlighet med artikel 36.1 k.

(2) En betydande kreditrisk ska anses som överförd i något av följande fall:

(a) De riskvägda exponeringsbeloppen för de mellanliggande positioner som innehas av det institut som är originator i värdepapperiseringen överstiger inte 49 % av de riskvägda exponeringsbeloppen för samtliga mellanliggande positioner i denna värdepapperisering.

(b) Det institut som är originator innehar inte mer än 20 % av exponeringsvärdet av de värdepapperiseringspositioner som skulle vara föremål för en riskvikt på 1 250 %, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

i) Originatorn kan visa att exponeringsvärdet för de värdepapperiseringspositioner som skulle vara föremål för en riskvikt på 1 250 % med betydande marginal överstiger ett skäligt estimat av den förväntade förlusten på de underliggande exponeringarna.

ii) Värdepapperiseringen innehåller inga mellanliggande positioner.

Om den minskning av de riskvägda beloppen som det institut som är originator skulle kunna uppnå genom värdepapperiseringen enligt punkt a eller punkt b inte är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje parter, får de behöriga myndigheterna i varje enskilt fall besluta att en betydande kreditrisk inte ska anses som överförd till tredje parter.

För tillämpning av denna punkt ska en mellanliggande värdepapperiseringsposition anses vara en värdepapperiseringsposition som uppfyller alla följande krav:

(a) Den tilldelas lägre riskvikt än 1 250 % i enlighet med underavsnitt 3 i avsnitt 3.

(b) Den är högre prioriterad än den första förlusttranchen och efterställd den mer prioriterade värdepapperiseringspositionen.

(3) Genom undantag från punkt 2 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för ett institut som är originator att betydande kreditrisk som överförd i förhållande till en värdepapperisering, om det institutet i varje enskilt fall kan styrka att den minskning av kapitalbaskrav som originatorn uppnår genom värdepapperiseringen är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje parter. Tillstånd får endast beviljas om institutet uppfyller följande villkor:

(a) Institutet har tillräckliga interna strategier för riskhantering och metoder för att bedöma risköverföring.

(b) Institutet har dessutom i varje enskilt fall beaktat överföringen av kreditrisken till tredje parter inom ramen för institutets interna riskhantering och dess interna kapitalallokering.

(4) Utöver de kraven i punkterna 1–3 ska följande villkor vara uppfyllda:

(a) Transaktionens ekonomiska innebörd framgår av värdepapperiseringens dokumentation.

(b) Positionerna i värdepapperisering medför inte någon betalningsförpliktelse för det institut som är originator.

(c) De underliggande exponeringarna har placerats utom räckhåll för det institut som är originator och dess fordringsägare på ett sätt som uppfyller det krav som anges i artikel 8.1 i (EU) .../.... [värdepapperiseringsförordningen].

(d) Det institut som är originator behåller inte kontroll över de underliggande exponeringarna. En originator ska anses ha behållit faktisk kontroll över de underliggande exponeringarna, om den har rätt att återköpa de tidigare överförda exponeringarna från förvärvaren för att ta hem vinsterna eller är skyldig att åter påta sig den överförda risken. Om det institut som är originator behåller rättigheter eller förpliktelser avseende förvaltningen av de underliggande exponeringarna, ska detta i sig inte utgöra en kontroll över exponeringarna.

(e) Värdepapperiseringens dokumentation innehåller inte bestämmelser eller villkor som

i) kräver att det institut som är originator ändrar de underliggande exponeringarna för att förbättra gruppens genomsnittliga kvalitet,

ii) öka avkastningen till innehavare av positioner eller på annat sätt stärka positionerna i värdepapperisering till följd av en försämring av de underliggande exponeringarnas kreditkvalitet,

(f) Där tillämpligt ska transaktionens dokumentation klargöra att inga framtida transaktioner däribland, utan begränsning, ändringar av värdepapperiseringsdokumentationen och ändringar av kupongen, avkastningen eller andra funktioner hos exponeringarna eller positionerna i värdepapperisering, som ingås av det medverkande institutet eller originatorn med avseende på värdepapperiseringen får ingås, i syfte att reducera de potentiella eller faktiska förlusterna för investerare i enlighet med artikel 250.

(g) Om det föreligger en städoption ska även följande villkor vara uppfyllda:

i) Det institut som är originator avgör fritt om städoptionen ska utnyttjas.

ii) Städoptionen får bara utnyttjas om 10 % eller mindre av det ursprungliga värdet på de underliggande exponeringarna inte återbetalts.

iii) Städoptionen får inte vara utformad för att undvika fördelning av förluster på kreditförstärkningspositioner eller andra positioner som innehas av investerare och inte vara utformad på annat sätt för att tillhandahålla kreditförstärkning.

(h) Det institut som är originator har erhållit ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att värdepapperiseringen uppfyller de krav som anges i led c i denna punkt.

(5) De behöriga myndigheterna ska informera EBA om de fall där de beslutat att den eventuella minskningen av de riskvägda exponeringsbeloppen inte motiveras av en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje parter i enlighet med punkt 2, och om de fall där instituten har valt att tillämpa bestämmelserna i punkt 3.

(6) EBA ska övervaka olika övervakningspraxis vad gäller beaktandet av betydande risköverföring i traditionella värdepapperiseringar i enlighet med denna artikel. EBA ska dessutom se över följande:

(a) Om specificeringen av villkoren för undantag enligt punkt 4 är tillräcklig.

(b) Om värderingen av kreditrisköverföring enligt punkt 2 är tillfredsställande.

(c) Kraven för de behöriga myndigheternas bedömning av värdepapperiseringstransaktioner för vilka originatorn söker beaktande av betydande risköverföring till tredje parter i enlighet med punkt 2 eller punkt 3.

EBA ska rapportera sina slutsatser till kommissionen senast den 31 december 2017. Kommissionen ska, i förekommande fall med vederbörligt beaktande av EBA:s rapport, anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera villkoren i leden a–c i denna punkt.

Artikel 245

Syntetisk värdepapperisering

(1) Ett institut som är originator till en syntetisk värdepapperisering får beräkna riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp för de värdepapperiserade exponeringarna i enlighet med artikel 251, om något av följande villkor är uppfyllt:

(a) En betydande kreditrisk har överförts till tredje parter genom förfinansierat eller obetalt kreditriskskydd.

(2) En betydande kreditrisk ska anses som överförd i något av följande fall:

ii) Värdepapperiseringen innehåller inga mellanliggande positioner.

Om den minskning av de riskvägda beloppen som det institut som är originator skulle kunna uppnå genom värdepapperiseringen inte är motiverad genom en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje parter, får de behöriga myndigheterna i varje enskilt fall besluta att en betydande kreditrisk inte ska anses som överförd till tredje parter.

För tillämpning av denna punkt ska en position i värdepapperisering betraktas som en mellanliggande position i värdepapperisering när den uppfyller de krav som anges i artikel 244.2 sista stycket.

(a) Institutet har tillräckliga interna strategier för riskhantering och metoder att bedöma risköverföring.

(b) Institutet har dessutom i varje enskilt fall beaktat överföringen av kreditrisken till tredje parter inom ramen för institutets interna riskhantering och dess interna kapitalallokering.

(4) Utöver de kraven i punkterna 1–3 ska följande villkor vara uppfyllda:

(a) Transaktionens ekonomiska innebörd framgår av värdepapperiseringens dokumentation.

(b) Det kreditriskskydd genom vilket kreditrisken överförs är förenligt med artikel 249.

i) fastställer betydande tröskelvärden under vilka kreditriskskydd inte anses kunna utlösas om en kredithändelse uppstår,

ii) gör det möjligt att upphäva skyddet på grund av att de underliggande exponeringarnas kreditkvalitet har försämrats,

iii) kräver att det institut som är originator ändrar de underliggande exponeringarnas sammansättning för att förbättra gruppens genomsnittliga kvalitet,

iv) ökar institutens kostnad för kreditriskskydd eller avkastningen till innehavarna av positioner i värdepapperiseringen till följd av en försämring av den underliggande exponeringsgruppens kreditkvalitet.

(d) Kreditriskskyddet kan hävdas inom alla relevanta jurisdiktioner.

(e) Där tillämpligt ska transaktionens dokumentation klargöra att det medverkande institutet eller originatorn inte ska ingå några framtida transaktioner, däribland, utan begränsning, ändringar av värdepapperiseringsdokumentationen och ändringar av kupongen, avkastningen eller andra funktioner hos värdepapperiseringspositionerna med avseende på värdepapperiseringen i syfte att reducera de potentiella eller faktiska förlusterna för investerare i enlighet med artikel 250.

(f) Om det föreligger en städoption ska följande villkor vara uppfyllda:

i) Det institut som är originator avgör fritt om städoptionen ska utnyttjas.

ii) Städoptionen får bara utnyttjas om 10 % eller mindre av det ursprungliga värdet på de underliggande exponeringarna inte återbetalts.

iii) Städoptionen får inte vara utformad för att undvika fördelning av förluster på kreditförstärkningspositioner eller andra positioner som innehas av investerare i värdepapperiseringen, och inte vara utformad på annat sätt för att tillhandahålla kreditförstärkning.

(g) Det institut som är originator har erhållit ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att värdepapperiseringen uppfyller de krav som anges i led d i denna punkt.

(5) De behöriga myndigheterna ska informera EBA om de fall där de beslutat att den eventuella minskningen av de riskvägda beloppen inte motiveras av en motsvarande överföring av kreditrisk till tredje parter i enlighet med punkt 2, och om de fall där instituten har valt att tillämpa bestämmelserna i punkt 4.

(6) EBA ska övervaka olika övervakningspraxis vad gäller beaktandet av betydande risköverföring i traditionella värdepapperiseringar i enlighet med denna artikel. EBA ska dessutom se över

aa) specificeringen av villkoren för undantag är och de ytterligare kraven enligt punkt 4,

(a) villkoren för överföring av betydande kreditrisker till tredje parter i enlighet med punkterna 2–4,

(b) tolkningen av ”proportionell överföring av kreditrisk till tredje parter” för behöriga myndigheters bedömning som anges i punkt 2 näst sista stycket och punkt 3,

(c) kraven för de behöriga myndigheternas bedömning av värdepapperiseringstransaktioner för vilka originatorn söker beaktande av betydande risköverföring till tredje parter i enlighet med punkt 2 eller punkt 3.

EBA ska rapportera sina slutsatser av denna övervakning och översyn till kommissionen senast den 31 december 2017. Kommissionen ska, i förekommande fall med vederbörligt beaktande av EBA:s rapport, anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera villkoren i leden a–c i denna punkt.

Artikel 246

Operativa krav för bestämmelser om förtida amortering

Om värdepapperiseringen omfattar rullande exponeringar och förtida amortering eller liknande bestämmelser ska betydande kreditrisk endast anses som överförd av det institut som är originator om de krav som anges i artiklarna 244 och 245 är uppfyllda och om bestämmelsen om förtida amortering, när den utlösts, inte

(a) efterställer institutets högre prioriterade eller likställda fordringar på de underliggande exponeringarna i förhållande till de andra investerarnas fordringar,

(b) vidare efterställer institutets fordran på de underliggande exponeringarna i förhållande till de andra parternas fordringar,

Avsnitt 3 Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp

Underavsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Avsnitt 247

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp

(1) Om ett institut som är originator har överfört en betydande kreditrisk i samband med värdepapperiserade exponeringar i enlighet med avsnitt 2, får detta institut

(a) vid traditionell värdepapperisering från beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och, i tillämpliga fall, förväntade förlustbelopp undanta de underliggande exponeringarna, och

(b) vid syntetisk värdepapperisering beräkna riskvägda exponeringsbelopp och, i tillämpliga fall, förväntade förlustbelopp för de underliggande exponeringarna i enlighet med artiklarna 251 och 252.

(2) Om det institut som är originator har beslutat att tillämpa punkt 1, ska det beräkna de riskvägda exponeringsbelopp som föreskrivs i detta kapitel för de eventuella positioner som det innehar i värdepapperiseringen.

Om det institut som är originator inte har överfört någon betydande kreditrisk eller har beslutat att inte tillämpa punkt 1, behöver det inte beräkna riskvägda exponeringsbelopp för de eventuella positioner det innehar i värdepapperiseringen i fråga, men det ska fortsätta att ta med de underliggande exponeringarna i beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen, som om de inte hade varit värdepapperiserade.

(3) Om exponeringen gäller olika trancher i en värdepapperisering, ska exponeringen för varje tranch betraktas som en separat position i värdepapperiseringen. De som tillhandahåller kreditriskskydd för positioner i en värdepapperisering ska anses inneha positioner i värdepapperiseringen i fråga. Med positioner i värdepapperisering ska även avses exponeringar som uppkommer genom ränte- eller valutaderivatinstrument som institutet ingått i och med transaktionen.

(4) Om ingen värdepapperiseringsposition har dragits av från kärnprimärkapitalet enligt artikel 36.1 k, ska det riskvägda exponeringsbeloppet räknas in i institutets totala riskvägda exponeringsbelopp vid tillämpningen av artikel 92.3.

(5) En värdepapperiseringspositions riskvägda exponeringsbelopp ska beräknas genom att multiplicera positionens exponeringsvärde med den relevanta totala riskvikten, beräknat enligt artikel 248.

(6) Den totala riskvikten ska beräknas som summan av den riskvikt som anges i detta kapitel och eventuell ytterligare riskvikt i enlighet med artikel 407.

Artikel 248

Exponeringsvärde

(1) Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition ska beräknas enligt följande:

(a) Exponeringsvärdet för en i balansräkningen upptagen värdepapperiseringsposition ska vara dess bokförda värde efter att specifika kreditriskjusteringar av värdepapperiseringspositionen har behandlats i enlighet med artikel 110.

(b) Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110, multiplicerat med relevant konverteringsfaktor som anges i detta kapitel. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges.

(c) Exponeringsvärdet för en motparts kreditrisk för en position i värdepapperisering i samband med ett derivatinstrument som anges i bilaga II ska fastställas enligt kapitel 6.

(2) Om ett institut har två eller fler överlappande positioner i en värdepapperisering, ska det ta med endast en position i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

Om positioner är delvis överlappande får institutet dela upp positionen i två delar och beakta överlappningen för endast en del, i enlighet med det första stycket. Alternativt får institutet behandla positionerna som om de överlappade helt, genom att expandera den position som producerar de högre riskvägda exponeringsbeloppen, för att beräkna kapitalet.

Institutet får även beakta en sådan överlappning mellan kapitalbaskraven för specifika risker för positioner i handelslagret och kapitalbaskraven för värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret, under förutsättning att institutet kan beräkna och jämföra kapitalbaskraven för de relevanta positionerna.

För tillämpningen av denna punkt ska två positioner anses överlappande om de kompenserar varandra så att institutet kan undvika förluster från en position genom att genomföra de åtaganden som krävs enligt den andra positionen.

(3) När artikel 270c tillämpas på positioner i ABCP får institutet tillämpa den riskvikt som tilldelats en likviditetsfacilitet för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för ABCP-certifikatet, under förutsättning att 100 % av det ABCP-certifikat som givits ut av programmet täcks av denna likviditetsfacilitet, och att den likställs med ABCP-certifikatet, så att de bildar överlappande positioner. Institutet ska meddela behöriga myndigheter när det tillämpar de bestämmelser som fastställs i denna punkt. För att fastställa den täckning på 100 % som anges i denna punkt kan institutet beakta andra likviditetsfaciliteter i ABCP-programmet, förutsatt att dessa bildar en överlappande position med ABCP-certifikatet.

Artikel 249

Beaktande av kreditriskreducering för positioner i värdepapperisering

(1) Ett institut får beakta förfinansierat eller obetalt kreditriskskydd som erhållits för en värdepapperiseringsposition om kraven för minskning av kreditrisken som anges i detta kapitel och i kapitel 4 är uppfyllda.

(2) Godtagbart förfinansierat kreditriskskydd är begränsat till sådana finansiella säkerheter som är godtagbara för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt kapitel 2 enligt vad som anges i kapitel 4 och för att detta kreditriskskydd ska få beaktas måste motsvarande krav enligt kapitel 4 vara uppfyllda.

Godtagbart obetalt kreditriskskydd och godtagbar utfärdare av obetalt kreditriskskydd är begränsade till vad som är godtagbart enligt kapitel 4 och för att detta kreditriskskydd ska få beaktas måste motsvarande krav enligt kapitel 4 vara uppfyllda.

(3) Genom undantag från punkt 2 ska de godtagbara tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd som tas upp i artikel 201.1 a–h ha tilldelats en kreditutvärdering av ett valbart kreditvärderingsinstitut som har bedömts motsvara minst kreditkvalitetssteg 2 eller högre vid den tidpunkt då kreditriskskyddet först beaktades, samt kreditkvalitetssteg 3 eller högre därefter. Det krav som anges i detta stycke ska inte gälla för kvalificerade centrala motparter.

Institut som har tillstånd att tillämpa internmetoden för en direkt exponering mot utfärdaren av kreditriskskyddet får bedöma godtagbarheten i enlighet med första meningen, förutsatt att sannolikheten för fallissemang (PD) för utfärdaren av kreditriskskyddet är lika med det PD som motsvarar de kreditkvalitetssteg som anges i artikel 136.

(4) Genom undantag från punkt 2 ska SSPE-företag vara godtagbara utfärdare av kreditriskskydd om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a) SSPE-företaget äger tillgångar som anses som godtagbara finansiella säkerheter i enlighet med kapitel 4,

(b) de tillgångar som avses i a är inte föremål för fordringar eller villkorade fordringar som prioriteras högre eller är likställda med fordringar eller villkorade fordringar av det institut som mottar obetalt kreditriskskydd, och

(5) För tillämpningen av denna punkt ska skyddsbeloppet justerat med hänsyn till eventuell valutaobalans och löptidsobalans i enlighet med kapitel 4 (GA) begränsas till det volatilitetsjusterade marknadsvärdet på nämnda tillgångar och riskvikten för exponeringar mot utfärdaren av kreditriskskyddet i enlighet med schablonmetoden (g) ska fastställas till den vägda genomsnittliga riskvikt som skulle tillämpas på dessa tillgångar som finansiella säkerheter enligt schablonmetoden.

(6) Om en position i värdepapperisering har fullt kreditriskskydd ska följande krav vara uppfyllda:

(a) Det institut som tillhandahåller kreditriskskydd ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den position i värdepapperisering som har kreditriskskydd i enlighet med underavsnitt 3 som om den höll positionen direkt.

(b) Det institut som köper skydd ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 4.

(7) När det gäller partiellt kreditriskskydd ska följande krav vara uppfyllda:

(a) Det institut som tillhandahåller kreditriskskydd ska behandla den del av positionen som har kreditriskskydd som en värdepapperiseringsposition och beräkna riskvägda exponeringsbelopp som om den höll positionen direkt, i enlighet med underavsnitt 3, med förbehåll för punkterna 8 och 9.

(b) Det institut som köper kreditriskskydd ska beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den skyddade positionen som avses i a i enlighet med kapitel 4. Institutet ska behandla den del av positionen som inte har kreditriskskydd som en separat värdepapperiseringsposition och beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med underavsnitt 3, med förbehåll för punkterna 8 och 9.

(8) Institut som använder den interna metoden för kreditvärdering (SEC-IRBA) eller schablonmetoden (SEC-SA) enligt underavsnitt 3 ska fastställa attachment point (A) och detachment point (D) separat för var och en av de positioner som härleds i enlighet med punkt 7 som om dessa hade utfärdats som separata värdepapperiseringspositioner vid den tidpunkt då transaktionen genomfördes. Värdet av K_IRB respektive K_SA ska beräknas med beaktande av den ursprungliga gruppen av värdepapperiseringens underliggande exponeringar.

(9) Institut som använder den externa metoden för kreditvärdering (SEC-ERBA) enligt underavsnitt 3 ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för de positioner som härletts i enlighet med punkt 7 som följer:

(a) Om den härledda positionen är den högre prioriterade ska den tilldelas den ursprungliga värdepapperiseringspositionens riskvikt.

(b) Om den härledda positionen är den lägre prioriterade får den tilldelas en härledd kreditvärdering i enlighet med artikel 261.7. Om en kreditvärdering inte kan härledas ska institutet tillämpa den högre riskvikten som uppstår antingen genom

i) tillämpning av SEC-SA i enlighet med punkt 8 och underavsnitt 3. eller

ii) riskvikten för den ursprungliga värdepapperiseringspositionen enligt SEC-ERBA.

Artikel 250

Implicit stöd

(1) Ett institut som är originator och som har överfört betydande kreditrisk förenad med en värdepapperiserings underliggande exponeringar i enlighet med avdelning 2 och ett medverkande institut ska varken direkt eller indirekt ge stöd till värdepapperiseringen utöver sina kontraktsmässiga åtaganden i syfte att minska potentiella eller faktiska förluster för investerarna.

(2) En transaktion ska inte anses som stöd för tillämpningen av punkt 1 om transaktionen vederbörligen beaktats i bedömningen av betydande risköverföring och båda parter har utfört transaktionen i sitt eget intresse som fria och oberoende parter (armslängdsprincipen). I detta syfte ska institutet genomföra en fullständig kreditöversyn av transaktionen och åtminstone beakta samtliga följande punkter:

(a) återköpspriset,

(b) institutets kapital- och likviditetssituation före och efter återköpet,

(d) värdepapperiseringspositionernas utveckling, och

(e) stödets inverkan på originatorns förväntade förluster i förhållande till investerare.

(3) Institutet som är originator och det medverkande institutet ska meddela den behöriga myndigheten om varje transaktion som ingåtts i förhållande till värdepapperiseringen i enlighet med punkt 2.

(4) EBA ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för villkoren för armslängdsprincipen för tillämpningen av denna artikel, och för när en transaktion inte ska anses vara konstruerad för att ge stöd.

(5) Om ett institut som är originator eller ett medverkande institut inte uppfyller kravet i punkt 1 i fråga om en värdepapperisering, ska detta institut inkludera samtliga underliggande exponeringar i denna värdepapperisering i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp som om ingen värdepapperisering hade skett, samt offentliggöra

(a) att det har tillhandahållit stöd till värdepapperiseringen i överträdelse av punkt 1, och

(b) inverkan av stöd som tillhandahållits när det gäller kapitalbaskrav.

Artikel 251

Originatorers beräkning av riskvägda exponeringsbelopp vid syntetiska värdepapperiseringar

(1) För att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för de underliggande exponeringarna ska det institut som är originator till en syntetisk värdepapperisering använda de beräkningsmetoder som anges i detta avsnitt där tillämpligt, i stället för dem som anges i kapitel 2. För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt kapitel 3 ska det förväntade förlustbeloppet vid sådana exponeringar vara noll.

(2) De krav som anges i första stycket ska gälla för hela den exponeringsgrupp som backar upp värdepapperiseringen. Med förbehåll för artikel 252 ska det institut som är originator beräkna riskvägda exponeringsbelopp för alla värdepapperiseringstrancher i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt, även för de positioner för vilka institutet beaktar kreditriskreducering i enlighet med artikel 249. Den riskvikt som ska tillämpas på de positioner som har kreditriskreducering får ändras i enlighet med kapitel 4.

Artikel 252

Behandling av löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar

Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 251 ska eventuell löptidsobalans mellan kreditriskskyddet genom vilket risköverföringen erhålls och de underliggande exponeringarna beräknas enligt följande:

(a) De underliggande exponeringarnas löptid ska antas vara lika med löptiden för den av exponeringarna som har längst löptid, dock som längst fem år. Kreditriskskyddets löptid ska fastställas enligt kapitel 4.

(b) Ett institut som är originator ska bortse från eventuell löptidsobalans vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för positioner i värdepapperisering som enligt detta avsnitt tilldelats en riskvikt på 1 250 %. För alla övriga positioner ska den behandling av löptidsobalans som anges i kapitel 4 tillämpas i enlighet med följande formel:

RW^* = ((RW_SP · ((t – t^*)/(T – t^*))) + (RW_Ass · ((T – t)/(T – t^*))))

där

RW*	=	riskvägda exponeringsbelopp för tillämpning av artikel 92.3 a,
RW_Ass	=	de riskvägda exponeringsbelopp för de underliggande exponeringarna om de inte hade värdepapperiserats, proportionellt beräknade,
RW_SP	=	riskvägda exponeringsbelopp beräknade enligt artikel 251, om det inte förelåg någon löptidsobalans,
T	=	löptiden för de underliggande exponeringarna uttryckt i år,
t	=	löptiden för kreditriskskyddet uttryckt i år, och
t*	=	0,25.

Artikel 253

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp

(1) Om en värdepapperiseringsposition har tilldelats riskvikten 1 250 % enligt detta avsnitt får institut i enlighet med artikel 36.1 k, som ett alternativ till att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp, dra av positionens exponeringsvärde från kärnprimärkapitalet. I detta syfte får beräkningen av exponeringsbeloppet motsvara godtagbart förfinansierat kreditriskskydd på ett sätt som är förenligt med artikel 249.

(2) Om ett institut utnyttjar det alternativ som anges i punkt 1 får det subtrahera det belopp som har dragits av enligt artikel 36.1 k från det belopp som i artikel 268 anges som det högsta kapitalkravet som skulle beräknas för de underliggande exponeringarna, som om de inte hade varit värdepapperiserade.

Underavsnitt 2 Rangordning av metoder och gemensamma parametrar

Artikel 254

Rangordning av metoder

(1) Instituten ska använda en av de metoder som anges i underavsnitt 3 för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för alla positioner som de innehar i en värdepapperisering.

(2) De metoder som anges i underavsnitt 3 ska tillämpas i enlighet med följande rangordning:

(a) När villkoren i artikel 258 är uppfyllda ska ett institut använda den interna kreditvärderingsmetoden (SEC-IRBA) i enlighet med artikel 260.

(b) När SEC-IRBA inte får användas ska ett institut använda schablonmetoden för värdepapperisering (SEC-SA) i enlighet med artiklarna 263 och 264.

(c) När inte SEC-SA kan användas eller när en tillämpning av den leder till ett riskvägt exponeringsbelopp som ligger mer än 25 % över det belopp som en tillämpning av SEC-ERBA hade lett till, ska ett institut använda den externa kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC-ERBA) för positioner med kreditvärdering eller positioner för vilka en härledd kreditvärdering får användas i enlighet med artiklarna 261 och 262. SEC-ERBA får generellt sett användas för grupper av billån, billeasingavtal och transaktioner avseende leasing av utrustning.

▌ Om institutet tillämpar SEC-ERBA i enlighet med denna punkt ska det utan oskäligt dröjsmål meddela den behöriga myndigheten. Efter mottagande av meddelandet kan den behöriga myndigheten i vederbörligen motiverade fall kräva att institutet tillämpar SEC-SA, och i så fall ska den underrätta institutet om sitt beslut och sin motivering inom tre månader efter mottagandet av meddelandet.

(3) Behöriga myndigheter får från fall till fall förbjuda användning av SEC-SA om värdepapperiseringarna är mycket komplexa eller riskabla, eller om återbetalningen av de relevanta värdepapperiseringspositionerna är starkt beroende av riskfaktorer som inte i tillräcklig grad återspeglas i K_SA, såsom värdepapperiseringar som har de egenskaper som specificeras i leden a–d i artikel 258.2. I sådana fall ska bestämmelserna i punkt 2 c i denna artikel tillämpas.

(4) Utan att det påverkar punkt 2 får instituten använda internmetoden (IAA) för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i förhållande till en position utan kreditvärdering i ett ABCP-program i enlighet med artikel 266, förutsatt att de villkor som anges i artikel 265 är uppfyllda.

▌

(5) I alla övriga fall ska positioner i värdepapperisering tilldelas riskvikten 1 250 %.

(6) De behöriga myndigheterna ska informera EBA om meddelanden som mottagits och beslut som fattats i enlighet med punkt 3. EBA ska övervaka skillnaderna i praxis i samband med punkt 3 och utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 255

Fastställande av K_IRB och K_SA

(1) Om ett institut tillämpar SEC-IRBA enligt underavsnitt 3 ska det beräkna K_IRB i enlighet med punkterna 2–5.

(2) Instituten ska fastställa K_IRB genom att multiplicera de riskvägda exponeringsbelopp som skulle beräknas enligt kapitel 3 när det gäller de underliggande exponeringarna som om de inte var värdepapperiserade, med den tillämpliga kapitalkvoten i enlighet med kapitel 1, dividerad med värdet av de underliggande exponeringarna. K_IRB ska uttryckas i decimalform mellan noll och ett.

(3) I syfte att beräkna K_IRB ska de riskvägda exponeringsbeloppen som skulle beräknas enligt kapitel 3 när det gäller de underliggande exponeringarna omfatta

(a) de förväntade förluster som hänger samman med samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen, inbegripet fallerade underliggande exponeringar som fortfarande ingår i gruppen, i enlighet med kapitel 3 och

(b) de oväntade förluster som hänger samman med samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen, inbegripet fallerade underliggande exponeringar i gruppen, i enlighet med kapitel 3.

(4) Instituten får beräkna K_IRB i förhållande till de underliggande exponeringarna i värdepapperiseringen i enlighet med de bestämmelser som anges i kapitel 3 för beräkning av kapitalkraven för förvärvade fordringar. I detta syfte ska exponeringar mot hushåll behandlas som förvärvade hushållsfordringar och exponeringar i icke hushållsfordringar som förvärvade företagsfordringar.

(5) Instituten ska beräkna K_IRB separat för utspädningsrisk i förhållande till de underliggande exponeringarna i en värdepapperisering där utspädningsrisk är väsentlig för sådana exponeringar.

Om förluster från utspädnings- och kreditrisker aggregeras inom ramen för en värdepapperisering ska instituten kombinera K_IRB för utspädningsrisk respektive kreditrisk i en enda K_IRB för tillämpning av underavsnitt 3. Förekomsten av en reservfond eller säkerhetsmarginal för att täcka förluster från en kreditrisk eller utspädningsrisk kan betraktas som en indikation på att dessa risker behandlas aggregerat.

Om utspädning och kreditrisker inte aggregeras i värdepapperiseringen ska instituten ändra den behandling som anges i den föregående punkten för att kombinera K_IRB för utspädningsrisk respektive kreditrisk på ett försiktigt sätt.

(6) Om ett institut tillämpar SEC-SA enligt underavsnitt 3 ska det beräkna K_SA genom att multiplicera de riskvägda exponeringsbeloppen som skulle beräknas enligt kapitel 2 när det gäller de underliggande exponeringarna som om de inte var värdepapperiserade med 8 %, dividerat med värdet av de underliggande exponeringarna. K_SA ska uttryckas i decimalform mellan noll och ett.

För tillämpningen av denna punkt ska instituten beräkna exponeringsvärdet av de underliggande exponeringarna utan nettning av specifika kreditjusteringar och ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 110 och andra avdrag från kapitalbasen.

(7) För tillämpning av punkterna 1–6, om en värdepapperiseringsstruktur omfattar användning av ett SSPE-företag, ska dess samtliga värdepapperiseringsexponeringar behandlas som underliggande exponeringar. Utan att det påverkar ovanstående får institutet utesluta SSPE-företagets exponeringar från gruppen av underliggande exponeringar för beräkning av K_IRB eller K_SA om risken från SSPE-företagets exponeringar är oväsentlig, eller om den inte påverkar institutets position i värdepapperisering.

När det gäller finansierade syntetiska värdepapperiseringar ska den vinning från utfärdande av kreditlänkade obligationer eller andra finansierade åtaganden från SSPE-företaget som fungerar som säkerheter för återbetalning av värdepapperiseringspositionerna inkluderas i beräkningen av K_IRB eller K_SA om säkerhetens kreditrisk är föremål för förlustfördelning mellan trancher.

(8) För tillämpning av punkt 5 tredje stycket ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om lämpliga metoder för att kombinera K_IRB för utspädning och kreditrisk där dessa risker inte behandlas aggregerat i en värdepapperisering.

Artikel 256

Fastställande av attachment point (A) och detachment point (D)

(1) För tillämpning av underavsnitt 3 ska instituten fastställa attachment point A vid den tröskel där förluster inom gruppen av underliggande exponeringar skulle börja tilldelas den relevanta värdepapperiseringspositionen.

Attachment point A ska uttryckas som ett decimalvärde mellan noll och ett och vara lika med det större av noll och kvoten mellan det utestående saldot av gruppen av underliggande exponeringar i värdepapperiseringen minus det utestående saldot av samtliga trancher som har högre prioritering eller är likvärdiga med den tranch som omfattar den relevanta värdepapperiseringspositionen för det utestående saldot av samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen.

(2) För tillämpning av underavsnitt 3 ska instituten fastställa detachment point (D) vid den tröskel där förluster inom gruppen av underliggande exponeringar skulle leda till en komplett förlust av kapitalet för den tranch som omfattar den relevanta värdepapperiseringspositionen.

Detachment point (D) ska uttryckas som ett decimalvärde mellan noll och ett och vara lika med det större av noll och kvoten mellan det utestående saldot av gruppen av underliggande exponeringar i värdepapperiseringen minus det utestående saldot av samtliga trancher som har högre prioritering än den tranch som omfattar den relevanta värdepapperiseringspositionen för det utestående saldot av samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen.

(3) För tillämpning av punkterna 1 och två ska instituten behandla säkerhetsmarginalen och finansierade reservkonton som trancher, samt de tillgångar som omfattar sådana reservkonton som underliggande exponeringar.

(4) För tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten inte beakta ofinansierade reservkonton och tillgångar utan kreditförstärkning, till exempel de som endast tillhandahåller likviditetsstöd, valuta- eller ränteswappar och kontantsäkerhetskonton som hänger samman med dessa positioner i värdepapperiseringen. För finansierade reservkonton och tillgångar med kreditförstärkning ska institutet endast behandla den del av dessa konton eller tillgångar som är förlusttäckande som positioner i värdepapperisering.

Artikel 257

Fastställande av tranchers löptid (M_T)

(1) För tillämpning av underavsnitt 3 och med förbehåll för punkt 3 får instituten mäta löptiden för en tranch (MT) antingen som

(a) den genomsnittliga riskvägda löptiden för tranchens avtalsenliga betalningar i enlighet med följande formel

där CFt betecknar avtalsenliga betalningar (kapitalbelopp, räntebetalningar och avgifter) som ska betalas av gäldenären under perioden t, eller

(b) tranchens slutgiltiga juridiska löptid i enlighet med följande formel:

M_T = 1 + (M_L – 1) * 80%,

där ML motsvarar tranchens slutgiltiga juridiska löptid.

(2) ▌

(3) Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska tranchens löptid (MT) under alla omständigheter fastställas till minst ett år och högst fem år.

(4) Om ett institut kan bli exponerat för potentiella förluster genom avtalsenliga underliggande exponeringar ska institutet fastställa värdepapperiseringspositionens löptid med beaktande av de vägda genomsnittliga löptiderna för sådana underliggande exponeringar. Detsamma ska gälla för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med en utlösare av förtida amortering enligt artikel 12.6 i förordning (EU) .../... [STS-förordningen]. För övriga rullande exponeringar ska tillämpas den längsta möjliga återstående avtalsenliga löptid som kan tilläggas för exponeringen under rotationsperioden.

Underavsnitt 3 Metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp

Artikel 258

Villkor för användande av den interna kreditvärderingsmetoden (SEC-IRBA)

(1) Instituten ska använda SEC-IRBA för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i förhållande till en värdepapperiseringsposition där följande villkor är uppfyllda:

(a) Positionen stöds av en IRB-grupp eller en blandad grupp, förutsatt att, i det senare fallet, institutet kan beräkna K_IRB i enlighet med avsnitt 3 till minst 95 % av det underliggande ▌ exponeringsbeloppet,

(b) tillräckligt mycket information är ▌ tillgänglig vad gäller värdepapperiseringens underliggande exponeringar för att institutet ska kunna beräkna K_IRB, och

(c) institutet har inte förhindrats från att använda SEC-IRBA när det gäller en specifik värdepapperiseringsposition i enlighet med punkt 2.

(2) Behöriga myndigheter får från fall till fall förhindra användning av SEC-IRBA om värdepapperiseringarna är mycket komplexa eller riskabla. I detta syfte får följande anses vara mycket komplexa eller riskabla egenskaper:

(a) Kreditförstärkning som kan undergrävas av andra orsaker än portföljförluster med anledning av utebliven betalning av kapitalbelopp eller ränta,

(b) grupper av underliggande exponeringar med en hög grad av intern korrelation på grund av en koncentration av exponeringar i vissa sektorer eller geografiska områden,

(c) transaktioner i vilka återbetalning av värdepapperiseringspositionerna är starkt beroende av riskfaktorer som inte återspeglas i K_IRB, eller

(d) mycket komplex fördelning av förluster mellan trancher.

Artikel 259

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt SEC-IRBA

(1) Enligt SEC-IRBA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en position i värdepapperisering beräknas genom att multiplicera positionens exponeringsvärde som beräknats i enlighet med artikel 248 med den tillämpliga riskvikt som fastställs enligt följande, och i samtliga fall med ett riskviktsgolv på 15 %:

RW = 1 250% när D ≤ K_IRB

RW = 12.5žK_SSFA(KIRB) när A ≥ K_IRB

när A˂ K_IRB˂D

där

K_IRB är kapitalkravet i den underliggande grupp av exponeringar enligt artikel 255

D är (detachment point) som fastställts i enlighet med artikel 256

A är (attachment point) som fastställts i enlighet med artikel 256

där

a = –(1 / (p * K_IRB))

u = D – K_IRB

l = max (A - K_IRB; 0)

där

p = max [0.3; (A + B*(1/N) + C* K_IRB + D*LGD + E*MT)]

där

N är det faktiska antalet exponeringar i gruppen av underliggande exponeringar som beräknats i enlighet med punkt 4

LGD är den exponeringsvägda genomsnittliga förlusten vid fallissemang i gruppen av underliggande exponeringar som beräknats i enlighet med punkt 5

MT är löptiden för tranchen som fastställts i enlighet med artikel 257

Parametrarna A, B, C, D och E ska fastställas enligt följande tabell:

		A	B	C	D	E
KONSUMTION	Prioriterad, detaljnivå (N ≥ 25)	0	3,56	-1,85	0,55	0,07
	Prioriterad, ej detaljnivå (N < 25)	0,11	2,61	-2,91	0,68	0,07
	Ej prioriterad, detaljnivå (N ≥ 25)	0,16	2,87	-1,03	0,21	0,07
	Ej prioriterad, ej detaljnivå (N < 25)	0,22	2,35	-2,46	0,48	0,07
Hushåll	Bättre rangordning	0	0	-7,48	0,71	0,24
Hushåll	Ej prioriterad	0	0	-5,78	0,55	0,27

(2) Om den underliggande IRB-gruppen omfattar både hushållsexponeringar och icke hushållsexponeringar ska gruppen delas in i två undergrupper och för var och en ska en separat parameter p (samt motsvarande parametrar för indata N, K_IRB och LGD) uppskattas . Därefter ska en genomsnittlig viktad parameter p beräknas för transaktionen på grundval av p-parametern för varje undergrupp och den nominella storleken på exponeringarna i varje undergrupp.

(3) Om ett institut tillämpar SEC-IRBA på en blandad grupp ska beräkningen av p-parametern grunda sig endast på de underliggande exponeringar som är föremål för IRB-metoden. De underliggande exponeringar som är föremål för schablonmetoden ska inte beaktas i detta avseende.

(4) Det effektiva antalet exponeringar (N) beräknas enligt följande:

där EAD_i representerar exponeringens storlek vid fallissemang som sammanhänger med gruppens i:te instrument.

Flera exponeringar mot en gäldenär ska konsolideras och behandlas som en exponering.

(5) Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid fallissemang (LGD) ska beräknas enligt följande:

där LGDi representerar ett genomsnittligt LGD-värde avseende alla exponeringar mot den i:te gäldenären.

Om risk för fallissemang och utspädningsrisk för förvärvade fordringar aggregeras inom ramen för en värdepapperisering, ska LGD grundas på ett vägt genomsnitt av LGD för kreditrisk och LGD-värdet 100 % för utspädningsrisk. Som riskvikter ska användas de IRB-kapitalbaskrav för kreditrisk respektive utspädningsrisk. I detta syfte kan förekomsten av en enda reservfond eller säkerhetsmarginal för att täcka förluster från antingen kreditrisker eller fallissemangsrisker anses som en indikation på att dessa risker hanteras aggregerat.

(6) Om den största underliggande exponeringens andel av gruppen (C1) inte överstiger 3 % får instituten använda följande förenklade metod för att beräkna N och de genomsnittliga exponeringsvägda LGD:

LGD = 0.50

där

C_m betecknar den andel i gruppen som motsvarar summan av de största exponeringarna av m (t.ex. en andel på 15 % motsvarar ett värde av 0,15), och och

m fastställs av institutet.

Om endast C₁ är tillgänglig och detta belopp inte överstiger 0,03 får institutet fastställa LGD till 0,50 och N till 1/C₁.

(7) Om positionen stöds av en blandad grupp och institutet kan beräkna K_IRB för minst 95 % av de underliggande exponeringsbeloppen i enlighet med artikel 258.1 a ska institutet beräkna kapitalkravet för den underliggande exponeringsgruppen som:

dˑ K_IRB+ (1–d)ˑ K_SA,

där

d är procentandelen av exponeringsbeloppet i de underliggande exponeringar för vilka banken kan beräkna K_IRB delat med exponeringsbeloppet för samtliga underliggande exponeringar, och

K_IRB och K_SA fastställs i artikel 255.

(8) Om ett institut innehar en värdepapperiseringsposition i form av ett derivat får institutet tilldela den en härledd riskvikt som är lika med referenspositionens riskvikt beräknad i enlighet med denna artikel.

För tillämpningen av första stycket ska referenspositionen i alla avseenden vara likvärdig med den härledda positionen eller, i avsaknad av likvärdig position, med den position som är direkt efterställd den härledda positionen.

Artikel 260

Behandling av STS-värdepapperiseringar enligt SEC-IRBA

Enligt SEC-IRBA ska riskvikten för en position i en STS-värdepapperisering beräknas i enlighet med artikel 259 med undantag för följande ändringar:

riskviktsgolv för värdepapperiseringspositioner med högre prioritet = 10 %

p = max [0,3; 0,5ˑ (A + Bˑ(1/N) + Cˑ K_IRB + D*LGD + EˑMT)]

Artikel 261

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt den externa kreditvärderingsmetoden (SEC-ERBA)

(1) Enligt SEC-ERBA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en position i värdepapperisering beräknas genom att multiplicera positionens exponeringsvärde som beräknats i enlighet med artikel 248 med den tillämpliga riskvikten i enlighet med denna artikel.

(2) För exponeringar med kortfristiga kreditvärderingar eller om en klassificering baserad på en kortfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med punkt 7 ska följande riskvikter tillämpas:

Tabell 1

Kreditkvalitetssteg	1	2	3	Övriga klassificeringar
Riskvikt	15%	50%	100%	1 250%

(3) För exponeringar med långfristiga kreditvärderingar eller om en klassificering baserad på en långfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med punkt 7 ska de riskvikter som anges i tabell 2 tillämpas, med anpassning som tillämpligt för tranchens löptid (MT) i enlighet med artikel 257 och punkt 4, samt för tranchens tjocklek i trancher med lägre prioritet i enlighet med punkt 5.

Tabell 2:

Kreditkvalitetssteg	Prioriterad tranch		Lågprioriterad (tunn) tranch
	Tranchens löptid (M_T)		Tranchens löptid (M_T)
	12 månader	5 år	12 månader	5 år
1	15%	20%	15%	70%
2	15%	30%	15%	90%
3	25%	40%	30%	120%
4	30%	45%	40%	140%
5	40%	50%	60%	160%
6	50%	65%	80%	180%
7	60%	70%	120%	210%
8	75%	90%	170%	260%
9	90%	105%	220%	310%
10	120%	140%	330%	420%
11	140%	160%	470%	580%
12	160%	180%	620%	760%
13	200%	225%	750%	860%
14	250%	280%	900%	950%
15	310%	340%	1050%	1050%
16	380%	420%	1130%	1130%
17	460%	505%	1,250%	1,250%
Övriga	1,250%	1,250%	1,250%	1,250%

(4) För att fastställa riskvikten för trancher med löptid mellan ett och fem år ska instituten använda linjär interpolering mellan de riskvikter som är tillämpliga för en löptid på ett respektive fem år, i enlighet med tabell 2.

(5) För att fastställa tranchernas tjocklek ska instituten beräkna riskvikten för trancher med lägre prioritet som följer:

RW = [RW efter anpassning för löptid enligt punkt 4] [1 – min(T, 50 %)] 50%)]

där

T = tranchens tjocklek mätt som D – A

där

D är (detachment point) som fastställts i enlighet med artikel 256

A är (attachment point) som fastställts i enlighet med artikel 256

(6) Riskvikten för trancher med lägre prioritet som följer av punkterna 3–5 ska ha ett golv på 15 %. Den resulterande riskvikten får inte understiga den riskvikt som motsvarar en hypotetisk prioriterad tranch i samma värdepapperisering med samma kreditbedömning och löptid.

(7) Vid användning av härledd kreditvärdering ska ett institut ge en position utan kreditvärdering en härledd kreditvärdering som motsvarar kreditvärderingen av en referensposition som uppfyller samtliga följande villkor:

(a) Referenspositionen är i alla avseenden likvärdig med värdepapperiseringspositionen som saknar värdering eller, i avsaknad av likvärdig rangordningsposition, underordnad den position som är utan kreditvärdering.

(b) Referenspositionen har inga tredjepartsgarantier eller kreditförstärkningar som inte är tillgängliga för positionen utan kreditvärdering.

(d) En härledd kreditvärdering ska fortlöpande uppdateras för att avspegla alla förändringar av kreditvärderingen av referenspositionen.

Artikel 262

Behandling av STS-värdepapperiseringar enligt SEC-ERBA

(1) Enligt SEC-ERBA ska riskvikten för en position i en STS-värdepapperisering beräknas i enlighet med artikel 261 med undantag för de ändringar som anges i denna artikel.

(2) För exponeringar med kortfristiga kreditvärderingar eller om en klassificering baserad på en kortfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med artikel 261.7 ska följande riskvikter tillämpas:

Tabell 3

Kreditkvalitetssteg	1	2	3	Övriga klassificeringar
Riskvikt	10%	35%	70%	1,250%

(3) För exponeringar med långfristiga kreditvärderingar eller om en klassificering baserad på en långfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med artikel 261.7 ska de riskvikter som anges i tabell 4 tillämpas, med anpassning för tranchens löptid (MT) i enlighet med artikel 257 och artikel 261.4, samt för tranchens tjocklek för trancher med lägre prioritet i enlighet med artikel 261.5:

Tabell 4

Kreditkvalitetssteg	Prioriterad tranch		Lågprioriterad (tunn) tranch
	Tranchens löptid (M_T)		Tranchens löptid (M_T)
	12 månader	5 år	12 månader	5 år
1	10%	15%	15%	50%
2	10%	20%	15%	55%
3	15%	25%	20%	75%
4	20%	30%	25%	90%
5	25%	35%	40%	105%
6	35%	45%	55%	120%
7	40%	45%	80%	140%
8	55%	65%	120%	185%
9	65%	75%	155%	220%
10	85%	100%	235%	300%
11	105%	120%	355%	440%
12	120%	135%	470%	580%
13	150%	170%	570%	650%
14	210%	235%	755%	800%
15	260%	285%	880%	880%
16	320%	355%	950%	950%
17	395%	430%	1,250%	1,250%
Övriga	1,250%	1,250%	1,250%	1,250%

Artikel 263

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden (SEC-SA)

(1) Enligt SEC-SA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en position i värdepapperisering beräknas genom att multiplicera positionens exponeringsvärde som beräknats i enlighet med artikel 248 med den tillämpliga riskvikt som fastställs enligt följande, och i samtliga fall med ett riskviktsgolv på 15 %.

RW = 1 250% när D ≤ K_A

RW = 12.5ž K_SSFA(KA) när A ≥ K_A

när A˂K_A˂D

där

D är (detachment point) som fastställts i enlighet med artikel 256

A är (attachment point) som fastställts i enlighet med artikel 256

K_A är en parameter som beräknas i enlighet med punkt 2

där

a = –(1 / (p * K_A))

u = D – K_A

l = max (A – K_A; 0)

p = 1 för en värdepapperiseringsexponering som inte är en återvärdepapperiseringsexponering

(2) För tillämpning av punkt 1 ska K_A beräknas som följer

där

är kapitalkravet i den underliggande grupp som fastställs i artikel 255

W = kvoten av summan av det nominella beloppet för underliggande exponeringar i fallissemang och de underliggande exponeringarnas nominella belopp. I detta syfte ska en exponering i fallissemang betyda en underliggande exponering som antingen i) är förfallen till betalning sedan 90 dagar eller mer, ii) omfattas av ett konkurs- eller insolvensförfarande, iii) är föremål för utmätningsförfaranden, eller iv) har inställt betalningarna i enlighet med värdepapperiseringens dokumentation.

Om ett institut inte känner till graden av misskötsel för 5 % eller mindre av de underliggande exponeringarna i en grupp får institutet använda SEC-SA med förbehåll för följande anpassning i beräkningen av KA:

Om ett institut inte känner till graden av misskötsel för mer än 5 % av de underliggande exponeringarna i en grupp ska värdepapperiseringenspositionens riskvikt vara 1 250 %.

(3) Om ett institut innehar en värdepapperiseringsposition i form av ett derivat får institutet tilldela den en härledd riskvikt som är lika med referenspositionens riskvikt beräknad i enlighet med denna artikel.

För tillämpningen av denna punkt ska referenspositionen i alla avseenden vara likvärdig med den härledda positionen eller, i avsaknad av likvärdig position, med den position som är direkt efterställd den härledda positionen.

Artikel 264

Behandling av STS-värdepapperiseringar enligt SEC-SA

Enligt SEC-SA ska riskvikten för en position i en STS-värdepapperisering beräknas i enlighet med artikel 263 med undantag för följande ändringar

riskviktsgolv för värdepapperiseringspositioner med högre prioritet = 10 %

p = 0,5

Artikel 265

Tillämpningsområde och operativa krav för internmetoden (IAA)

(1) Instituten får beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för positioner utan kreditvärdering i ABCP-program enligt IAA-metoden i överensstämmelse med artikel 266 om de har tillstånd från sina behöriga myndigheter enligt punkt 2.

(2) De behöriga myndigheterna får ge instituten tillstånd att använda internmetoden inom ramen för ett klart definierat tillämpningsområde om följande villkor är uppfyllda:

(a) Samtliga positioner de certifikat som givits ut inom ABCP-programmet ska vara positioner med kreditvärdering.

(b) Den interna bedömningen av positionens kreditkvalitet ska avspegla ett eller flera kreditvärderingsinstituts offentligt tillgängliga metoder för kreditvärdering av värdepapperiseringspositioner eller underliggande exponeringar av samma slag.

(c) Institutets interna bedömningsförfarande är åtminstone lika konservativt som de offentligt tillgängliga kreditvärderingsmetoderna hos de kreditvärderingsinstitut som har utfört en extern kreditvärdering av certifikat emitterade inom ABCP-programmet, särskilt när det gäller stressfaktorer och andra relevanta kvantitativa data.

(d) Institutets interna bedömningsmetod ska beakta alla relevanta offentligt tillgängliga kreditvärderingsmetoder som används av de kreditvärderingsinstitut som klassificerar certifikat emitterade inom ABCP-programmet och omfattar kreditvärderingsklasser motsvarande kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingar. Institutet ska i sina interna räkenskaper inkludera en förklaring som beskriver hur kraven som anges i denna punkt har uppfyllts, samt regelbundet uppdatera denna förklaring.

(e) Institutet använder internmetoden i sin interna riskhanteringsprocess, däribland vid beslutsfattande, i information till ledningen och vid interna processer för kapitalallokering.

(f) Interna eller externa revisorer, ett kreditvärderingsinstitut eller institutets interna kreditöversyns- eller riskhanteringsavdelning ska göra regelbundna översyner av den interna bedömningsprocessen och kvaliteten på de interna bedömningarna av kreditkvaliteten på institutets exponeringar mot ABCP-program.

(g) Institutet ska följa upp de interna klassificeringarna över tiden för att utvärdera den interna bedömningsmetodens resultat och vid behov göra anpassningar av metoden, när exponeringarnas resultat regelmässigt avviker från den interna klassificeringen.

(h) ABCP-programmet innefattar standarder för tecknings- och skuldförvaltning i form av riktlinjer till programförvaltaren för åtminstone

i) kriterierna för tillgångarnas godtagbarhet enligt punkt i,

ii) typen och värdet av de exponeringar som härrör från tillhandahållande av likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar,

iii) fördelningen av förluster mellan värdepapperiseringspositioner i ABCP-programmet,

iv) rättsligt och ekonomiskt avskiljande av de överförda tillgångarna från den säljande enheten,

(i) kriterierna för tillgångarnas godtagbarhet i ABCP-programmet föreskriver åtminstone

i) uteslutande av förvärv av tillgångar som är oreglerade sedan längre tid eller har fallerat,

ii) begränsning av alltför stor inriktning på en enskild gäldenär eller ett geografiskt område, och

iii) begränsning av löptiden hos de tillgångar som ska förvärvas.

(j) En kreditanalys av tillgångssäljarens riskprofil och verksamhetsprofil ska utföras och denna ska innefatta åtminstone säljarens

i) tidigare och förväntat ekonomiskt resultat,

ii) nuvarande marknadsställning och förväntad framtida konkurrenskraft,

iii) bruttosoliditet, betalningsflöden, räntetäckning och skuldkreditvärdering,

iv) kravnivåer, betalningsförmåga och indrivningsprocesser ,

(k) ABCP-programmet ska för indrivning ha riktlinjer och processer som tar hänsyn till serviceföretagets operativa kapacitet och kreditkvalitet, och minskar den resultatbaserade risk som beror på säljaren och serviceföretaget. För tillämpningen av denna punkt kan resultatbaserade risker minskas genom utlösningsmekanismer baserade på säljarens eller serviceföretagets aktuella kreditkvalitet för att förhindra sammanblandning av medel i händelse av säljarens eller serviceföretagets fallissemang,

(l) I det sammanlagda förlustestimatet av en tillgångsgrupp som ABCP-programmet avser att köpa ska alla potentiella riskkällor beaktas, till exempel kredit- och utspädningsrisk.

(m) Om den av säljaren tillhandahållna kreditförstärkningen bara är baserad på de kreditrelaterade förlusternas storlek och om utspädningsrisk är väsentlig för den berörda exponeringsgruppen, ska en särskild reserv inrättas för utspädningsrisk i ABCP-programmet.

(n) Storleken på förstärkningens nivå i ABCP-programmet beräknas med beaktande av flera års tidigare information, däribland om förluster, misskötsel, utspädningar och fordringarnas omsättningstakt.

(o) ABCP-programmets köp av exponeringar omfattar strukturella inslag för att minska den underliggande portföljens potentiella kreditförsämring. Sådana inslag kan omfatta utlösningsmekanismer för avveckling som är specifika för en grupp av exponeringar.

(p) Institutet utvärderar egenskaperna i den underliggande gruppen av tillgångar, till exempel dess genomsnittliga vägda kreditvärdering, och fastställer koncentration till en enskild gäldenär eller en geografisk region samt tillgångarnas grad av storleksmässig diversifiering.

(3) Om institutets avdelningar för internrevision, kreditöversyn eller riskhantering utför översynen som anges i punkt 2 led f , ska dessa vara oberoende från affärsområdet ABCP-program och kundrelationer.

(4) Institut som har fått tillstånd att använda internmetoden får inte återgå till att använda andra metoder för positioner som faller inom ramen för internmetodens tillämpningsområde, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a) Institutet har på tillfredsställande sätt visat den behöriga myndigheten att institutet har goda skäl att göra detta.

(b) Institutet har fått förhandstillstånd från den behöriga myndigheten.

Artikel 266

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden

(1) Enligt internmetoden ska institutet hänföra positionen utan kreditvärdering i ABCP till en av de kreditvärderingsklasser som beskrivs i artikel 265.2 d på grundval av dess internmetod. Positionen ska tilldelas en härledd kreditvärdering som ska vara densamma som de kreditvärderingar som motsvarar den kreditvärderingsklass som fastställs i artikel 265.2 d.

(2) Den kreditvärdering som härletts i enlighet med punkt 1 ska vara åtminstone i nivå med ”investment grade” eller bättre då den först hänfördes och ska betraktas som likvärdig med en godtagbar kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artikel 261 eller artikel 262, enligt vad som är tillämpligt.

Underavsnitt 4 Tak för värdepapperiseringspositioner

Artikel 267

Högsta riskvikt för prioriterade värdepapperiseringspositioner: Genomlysningsmetod

(1) Ett institut som har kontinuerlig kunskap om de underliggande exponeringarnas sammansättning får tilldela den prioriterade värdepapperiseringspositionen en högsta riskvikt som är lika med den vägda genomsnittliga riskvikt som skulle tillämpas på de underliggande exponeringarna om dessa inte hade värdepapperiserats.

(2) I det fall där institutet använder uteslutande schablonmetoden eller internmetoden för grupper av underliggande exponeringar ska den högsta riskvikten vara lika med den exponeringsvägda genomsnittliga riskvikt som skulle tillämpas på de underliggande exponeringarna enligt kapitel 2 eller 3, om dessa inte hade värdepapperiserats.

Om grupperna är blandade ska den högsta riskvikten beräknas som följer:

(a) Om institutet tillämpar SEC-IRBA ska schablonmetodens andel och IRB-metodens andel av den underliggande gruppen vardera tilldelas den riskvikt som motsvarar schablonmetoden respektive IRB-metoden.

(b) Om institutet tillämpar SEC-SA eller SEC-ERBA ska högsta riskvikten för prioriterade värdepapperiseringspositioner vara lika med schablonmetodens vägda genomsnittliga riskvikt för de underliggande exponeringarna.

(3) För tillämpningen av denna artikel ska den riskvikt som är tillämplig enligt internmetoden i enlighet med kapitel 3 inkludera kvoten mellan förväntade förluster och exponering vid fallissemang för de underliggande exponeringarna, multiplicerad med 12,5.

(4) Om den högsta riskvikten som beräknats i enlighet med punkt 1 resulterar i en lägre riskvikt än det riskviktsgolv som fastställs i artiklarna 259–264, enligt det som är tillämpligt, ska den förra användas i stället.

Artikel 268

Högsta kapitalkrav

(1) Ett institut som är originator, ett medverkande institut eller ett annat institut som använder SEC-IRBA, eller ett institut som är originator eller ett medverkande institut som använder SEC-ERBA eller SEC-SA, får använda ett högsta kapitalkrav för den position i värdepapperisering som den innehar som är lika med de kapitalkrav som skulle beräknas enligt kapitel 2 eller 3 när det gäller de underliggande exponeringarna, om dessa inte hade värdepapperiserats. För tillämpning av denna artikel ska IRB-kapitalkravet inkludera beloppet för förväntade förluster som sammanhänger med de exponeringar som beräknats enligt kapitel 3 samt beloppet för oväntade förluster, multiplicerat med 1,06.

(2) När det gäller blandade grupper ska det högsta kapitalkravet fastställas genom beräkning av det genomsnittliga exponeringsvägda kapitalkravet i IRB- och schablonandelarna av de underliggande exponeringarna i enlighet med punkt 1.

(3) Det högsta kapitalkravet ska vara produkten av en multiplikation av det belopp som beräknats i enlighet med punkterna 1 och 2 där faktorn P beräknas som följer:

(a) För ett institut som innehar en eller flera positioner i värdepapperisering i en enda tranch ska faktorn P vara lika med kvoten av det nominella beloppet av de värdepapperiseringspositioner som institutet innehar i den tranchen delat med tranchens nominella belopp.

(b) För ett institut som innehar positioner i värdepapperiseringar i olika trancher ska faktorn P vara lika med den högsta ränteandelen bland trancherna. I detta syfte ska ränteandelen för varje tranch beräknas som anges i led a.

(4) Vid beräkningen av det högsta kapitalkravet för en position i värdepapperisering i enlighet med denna artikel ska hela beloppet från en försäljningsvinst och kreditförstärkande räntestripfordran som uppkommer från en värdepapperiseringstransaktion dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k.

Underavsnitt 5 Diverse bestämmelser

Artikel 269

Förbud mot återvärdepapperiseringar

▌

De underliggande exponeringarna vid värdepapperisering får inte omfatta värdepapperiseringar.

Artikel 270

Prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag

Ett institut som är originator får beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en position i värdepapperisering i enlighet med artiklarna 260, 262 eller 264, enligt vad som är tillämpligt, om följande villkor är uppfyllda:

(a) Värdepapperiseringen uppfyller de krav för STS-värdepapperiseringar som anges i kapitel 3 avsnitt 1 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen], enligt vad som är tillämpligt, förutom artikel 8.1.

(b) Positionen räknas som en prioriterad position i värdepapperisering.

(c) Värdepapperiseringen stöds av en grupp exponeringar i företag, förutsatt att åtminstone 70 % av dessa i portföljens sammansättning utgör små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 501 vid tiden för värdepapperiseringens utfärdande.

(d) Kreditrisken som sammanhänger med de positioner som inte innehas av originatorn har överförts genom en garanti eller motgaranti som uppfyller kraven för obetalt kreditskydd som anges i kapitel 4 för schablonmetoden för kreditriskbedömning.

(e) Den tredje part till vilken kreditrisken överförs, och som också kan fungera som garant eller motgarant, är en eller flera av följande: staten eller centralbanken i en medlemsstat, en multilateral utvecklingsbank, en internationell organisation eller en subventionerande enhet, förutsatt att exponeringarna mot garanten eller motgaranten uppfyller kravet på 0 % riskvikt enligt del tre kapitel två.

Artikel 270a

Ytterligare riskviktning

(1) I de fall kraven i kapitel 2 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] i något väsentligt hänseende inte är uppfyllda av institutet på grund av dess försumlighet eller underlåtenhet, ska de behöriga myndigheterna fastställa en proportionerlig extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som ska tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna enligt artiklarna 247.6 respektive 337.3. Den extra riskvikten ska ökas stegvis med varje påföljande överträdelse av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet. De behöriga myndigheterna ska beakta undantagen för vissa värdepapperiseringar enligt artikel 4.4 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] genom att minska den riskvikt som annars skulle fastställas enligt denna artikel avseende en värdepapperisering för vilken artikel 4.4 i [värdepapperiseringsförordningen] är tillämplig. [värdepapperiseringsförordningen] genom att minska den riskvikt som annars skulle fastställas enligt denna artikel avseende en värdepapperisering för vilken artikel 4.4 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen] är tillämplig.

(2) EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att skapa enhetliga villkor när det gäller genomförandet av punkt 1 ▌.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast... [sex månader efter denna ändringsförordnings ikraftträdande].

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Avsnitt 4 Externa kreditvärderingar

Artikel 270b

Användning av kreditvärderingar från kreditvärderingsinstitut

Instituten får endast använda kreditvärderingar för att fastställa en värdepapperiseringspositions riskvikt i enlighet med detta kapitel om kreditvärderingen är utförd eller stöds av ett kreditvärderingsinstitut enligt förordning (EU) nr 1060/2009.

Artikel 270c

Krav på kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingar

Följande villkor ska vara uppfyllda för att instituten ska få använda en kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med avsnitt 3:

(a) Det föreligger inte någon obalans mellan de betalningsslag som avspeglas i kreditvärderingen och de betalningsslag som institutet har rätt till inom ramen för det kontrakt som ger upphov till den berörda värdepapperiseringspositionen.

(b) Kreditvärderingsinstitutet offentliggör förlust- och kassaflödesanalys, kreditvärderingens känslighet för förändringar i de antaganden som ligger till grund för kreditvärderingen, inbegripet de underliggande tillgångarnas resultatutveckling, samt processer, metoder, antaganden och de faktorer som ligger till grund för bedömningen i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009. För tillämpningen av detta led ska uppgifter betraktas som offentligt tillgängliga om de publiceras i tillgängligt format. Uppgifter som bara gjorts tillgängliga för ett begränsat antal enheter ska inte betraktas som offentligt tillgängliga.

(d) Kreditbedömningen är inte, varken helt eller delvis, baserad på ofinansierat stöd från institutet självt. Om en position grundar sig helt eller delvis på ofinansierat stöd ska institutet betrakta positionen som utan kreditvärdering när det gäller beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för den positionen i enlighet med avsnitt 3.

(e) Kreditvärderingsinstitutet är skyldigt att offentliggöra förklaringar till hur de underliggande exponeringarna påverkar den kreditvärderingen.

Artikel 270d

Användning av kreditvärderingar

(1) Ett institut får utse ett eller flera kreditvärderingsinstitut, vilkas kreditvärderingar ska användas vid beräkningen av institutets riskvägda exponeringsbelopp enligt detta kapitel (nedan kallat ett utsett kreditvärderingsinstitut).

(2) Ett institut ska på ett konsekvent och icke-selektivt sätt använda kreditvärderingar för institutets positioner i värdepapperisering och i detta avseende uppfylla följande krav:

(a) Ett institut får inte använda ett kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar för sina positioner i vissa trancher och ett annat kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar för sina positioner i andra trancher inom ramen för samma värdepapperisering, oavsett om de har bedömts av det första kreditvärderingsinstitutet eller inte.

(b) Om en position har två kreditvärderingar av utsedda kreditvärderingsinstitut, ska institutet använda den minst fördelaktiga kreditvärderingen.

(c) Om en position har tre eller fler kreditvärderingar av utsedda kreditvärderingsinstitut, ska de två mest fördelaktiga användas. Om de två mest fördelaktiga värderingarna skiljer sig åt, ska den minst fördelaktiga användas.

(d) Ett institut får inte aktivt begära ett återkallande av mindre fördelaktiga kreditvärderingar.

(3) Om en värdepapperiserings underliggande exponeringar har kreditriskskydd helt eller delvis som är godtagbart enligt kapitel 4, och om effekten av detta skydd avspeglas i ett utsett kreditvärderingsinstituts kreditvärdering av en värdepapperiseringsposition, ska riskvikten som hör ihop med denna kreditvärdering användas. Om kreditskyddet som avses i denna punkt inte är godtagbart enligt kapitel 4 ska kreditvärderingen inte erkännas och värdepapperiseringspositionen behandlas som en position utan kreditvärdering.

(4) Om en position i värdepapperisering har godtagbart kreditskydd i enlighet med kapitel 4 och effekten av sådant skydd återspeglas i dess kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut, ska institutet betrakta positionen som en position utan kreditvärdering och beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med kapitel 4.

Artikel 270e

Kartläggning av värdepapperiseringar

Europeiska bankmyndigheten ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att för alla erkända kreditvärderingsinstitut objektivt och konsekvent fastställa vilka av de kreditkvalitetssteg som anges i detta kapitel för samtliga kreditvärderingsinstitut. För tillämpningen av denna artikel ska EBA särskilt

(a) göra åtskillnad mellan de relativa risknivåer som uttrycks genom varje betyg,

(b) beakta kvantitativa faktorer, såsom andelen fallissemang eller andelen förluster, samt hur varje kreditvärderingsinstituts kreditvärderingar har utvecklats över tid för olika tillgångsklasser,

(c) beakta kvalitativa faktorer, såsom de olika typer av transaktioner som bedömts av kreditvärderingsinstitutet, dess metoder och kreditvärderingens innebörd, i synnerhet om den grundar sig på förväntad förlust eller första-förlust i euro och på om räntan har betalts i tid eller slutlig räntebetalning,

(d) försöka se till att positioner i värdepapperisering som åsatts samma riskvikt på grundval av ett kreditvärderingsinstituts kreditvärdering också har motsvarande kreditrisknivåer.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast... [sex månader efter denna ändringsförordnings ikraftträdande].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010”.

Artikel 270f

Makrotillsyn av värdepapperiseringsmarknaden

1. Inom ramen för sina respektive uppdrag ska Europeiska systemrisknämnden ansvara för makrotillsynen över unionens värdepapperiseringsmarknad och EBA ska ansvara för mikrotillsynen, och därvid ta hänsyn till särdragen hos olika marknadssegment och tillgångsklasser.

2. Efter offentliggörandet av den rapport vartannat år om värdepappersmarknaden som avses i artikel 29 i förordning (EU) .../... [7] [värdepapperiseringsförordningen], och för att återspegla förändrade marknadsförutsättningar, förhindra att tillgångsbubblor utvecklas inom olika marknadssegment eller tillgångsklasser och hindra att unionens värdepappersmarknads måste stänga i tider av kris, ska kommissionen inom sex månader efter offentliggörandet av rapporten, och därefter vartannat år, i förekommande fall överväga att ändra följande:

(a) De riskminiminivåer för värdepapperiseringar som avses i artiklarna 259, 260, 261, 263 och 264.

(b) Den skuldsättningsgrad och likviditetstäckningskvot som avses i artikel 412, den stabila nettofinansieringskvoten för kreditinstitut och värdepappersföretag som är aktiva på värdepapperiseringsmarknaden.

(c) Nationella behöriga myndigheters användning av de långivarbaserade makrotillsynsverktyg som de tilldelats enligt artiklarna 124 och 126 för att öka riskvikterna på fastighetslån eller öka förlusten vid värdepapperiserade bostadslåns fallissemang.

Kommissionen ska ges behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att ändra de bestämmelser som avses i första stycket, och inom de gränser som sätts där.

3. Efter offentliggörandet av den rapport som avses i artikel 29 i förordning (EU) .../... [STS-förordningen] och på grundval av artiklarna 458 och 459 i denna förordning, ska ESRB utfärda rekommendationer för medlemsstaterna och vid behov specificera huruvida det är nödvändigt att ompröva låntagaranknutna åtgärder, inklusive anpassning av belåningsgrad, skuldkvot eller skuldbetalningskvot för tillgångar som ska värdepapperiseras så att överdriven kredittillväxt kan begränsas. '

(8) Artikel 337 ska ersättas med följande:

”Artikel 337

Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument

(1) För instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner ska institutet vikta sina nettopositioner, beräknade i enlighet med artikel 327.1, med 8 % av den riskvikt som institutet skulle tillämpa på positionen utanför handelslagret enligt del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3.

(2) Vid fastställande av riskvikter för tillämpning av punkt 1 får skattningar av sannolikhet för fallissemang (PD) och förlust vid fallissemang (LGD) fastställas utifrån skattningar som härleds ur en intern modell som används av ett institut som har fått tillstånd att använda en intern modell för specifik risk i skuldinstrument. Det senare alternativet får endast användas med tillstånd av de behöriga myndigheterna, som ska bevilja detta, om skattningarna uppfyller de kvantitativa kraven för den interna kreditvärderingsmetoden i enlighet med avdelning II kapitel 3.

EBA ska i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för användningen av skattningar av PD och LGD som indata, när dessa skattningar bygger på en intern modell.

(3) För värdepapperiseringspositioner som omfattas av en extra riskvikt i enlighet med artikel 247.6 ska 8 % av den totala riskvikten tillämpas.

(4) Institutet ska addera de vägda positioner som uppstår med tillämpning av punkterna 1–3, oavsett om de är långa eller korta, för att beräkna kapitalbaskravet för specifik risk, utom för positioner i värdepapperisering som är föremål för artikel 338.4.

(5) När ett institut som är originator vid en traditionell värdepapperisering inte uppfyller villkoren för betydande risköverföring som anges i artikel 244, ska det i beräkningen av kapitalbaskravet inkludera de värdepapperiserade exponeringarna, som om dessa exponeringar inte var värdepapperiserade.

När ett institut som är originator vid en syntetisk värdepapperisering inte uppfyller villkoren för betydande risköverföring som anges i artikel 245, ska det i beräkningen av kapitalbaskravet inkludera de värdepapperiserade exponeringarna, som om dessa exponeringar inte var värdepapperiserade, och inte beakta effekten av den syntetiska värdepapperiseringen avseende kreditriskskydd.”

(9) Del fem utgår och alla hänvisningar till del fem ska tolkas som hänvisningar till artiklarna 3, 4 och 5 i förordning (EU) .../... [värdepapperiseringsförordningen].

(10) I artikel 456.1 ska följande led läggas till som led k:

(a) ”Ändring av bestämmelserna om beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i värdepapperiseringspositioner som anges i artiklarna 247–270a för att beakta utvecklingen eller ändringar i internationella standarder för värdepapperisering.”

(11) Artikel 457 c ska ersättas med följande:

(a) ”De kapitalbaskrav för värdepapperisering som fastställs i artiklarna 242–270a.”

(12) Följande artikel ska införas som artikel 519a:

”Artikel 519a

Rapportering

Senast den [två år från ikraftträdandet av denna ändringsförordning] ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 mot bakgrund av utvecklingen på värdepapperiseringsmarknaderna, även ur ett makrotillsynsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Denna rapport ska om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag och ska i synnerhet utvärdera följande:

(a) hur den rangordning av metoder som anges i artikel 254 och inverkar på institutens utgivnings- och investeringsverksamhet på unionens värdepapperiseringsmarknader,

(b) effekterna på unionens och medlemsstaternas finansiella stabilitet, med särskild uppmärksamhet på det potentiella skapandet av spekulativa bubblor på fastighetsmarknaden och ökad sammanlänkning mellan finansiella institut,

(c) vilka åtgärder som är nödvändiga för att minska och motverka värdepapperiseringars negativa effekter på den finansiella stabiliteten, däribland införandet av en maximigräns för exponering i värdepapperiseringar som en andel av totala tillgångar, och

(d) effekterna på stabiliteten vid utlåningstransaktioner och förmågan att tillhandahålla en hållbar finansieringskanal till den reala ekonomin, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag.

Artikel 2

Övergångsbestämmelser gällande utestående värdepapperiseringspositioner

När det gäller utestående värdepapperiseringspositioner per [datum som anges i artikel 3.2/fastställt datum] får instituten fortsatt tillämpa bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 och artikel 337 i förordning (EU) nr 575/2013 till den 31 december 2019 i den version som är giltig den [dagen före det datum som anges i artikel 3.2] förutsatt att institutet

(a) meddelar den behöriga myndigheten sin avsikt att tillämpa den artikeln senast den [satt datum],

(b) tillämpar den artikeln på samtliga utestående positioner i värdepapperisering som institutet innehar den [datum som anges i artikel 3.2/fastställt datum].

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

(1) Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(2) Denna förordning ska tillämpas från och med den [datum för ikraftträdande].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] EUT C 219, 17.6.2016, s. 2.
[2] EUT C 82, 3.3.2016, s. 1.
[3] ^* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.
[4] EUT C 68, 6.3.2012, s. 39.
[5] Se https://www.eba.europa.eu/documents/10180/950548/EBA+report+on+qualifying+securitisation.pdf
[6] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).
[7] Förslag till förordning COM(2015)0472 – C8-0288/2015 – 2015/0226(COD) om gemensamma regler för värdepapperisering och om inrättandet av ett europeiskt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag
Referensnummer	COM(2015)0473 – C8-0289/2015 – 2015/0225(COD)
Framläggande för parlamentet	30.9.2015
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	ECON 14.10.2015
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	JURI 14.10.2015
Inget yttrande avges Beslut	JURI 13.10.2015
Föredragande Utnämning	Othmar Karas 28.11.2016
Tidigare föredragande	Pablo Zalba Bidegain
Behandling i utskott	24.5.2016	13.6.2016	21.6.2016	11.10.2016
Antagande	8.12.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 9 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Neena Gill, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Petr Ježek, Othmar Karas, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Jakob von Weizsäcker
Slutomröstning: närvarande suppleanter	David Coburn, Ildikó Gáll-Pelcz, Eva Joly, Siegfried Mureşan, Joachim Starbatty, Tibor Szanyi
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Salvatore Cicu, Jan Huitema, Seán Kelly, Mairead McGuinness, Jens Nilsson
Ingivande	19.12.2016

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy