Förfarande : 2015/2328(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0030/2017

Ingivna texter :

A8-0030/2017

Debatter :

PV 02/03/2017 - 2
CRE 02/03/2017 - 2

Omröstningar :

PV 02/03/2017 - 6.7
CRE 02/03/2017 - 6.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0062

BETÄNKANDE     
PDF 584kWORD 77k
7.2.2017
PE 589.315v02-00 A8-0030/2017

om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG

(2015/2328(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Silvia Costa

PR_INI_ImplReport

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Förordningen om inrättande av programmet Kreativa Europa(1) trädde i kraft den 1 januari 2014 och programmet kommer att genomföras från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

Programmet Kreativa Europa sammanför programmen Media och Kultur 2007–2013 och Media Mundus som hittills verkat separat, och omfattar de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna(2).

Målet med genomföranderapporten är att bedöma i vilken mån programmet uppnår de allmänna och specifika mål(3) som anges i förordningen och hur det genomförs. Denna rapport föregår den halvtidsöversynsrapport som kommissionen bör överlämna till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2017.

Programmet består av de två separata delprogrammen Kultur och Media, och ett sektorsövergripande programområde som inkluderar ett nytt finansiellt lånegarantiinstrument. Delprogrammet Media omfattar en rad stödåtgärder(4), och delprogrammet Kultur består av fyra insatser(5). Delprogrammet Kultur slutförs genom en uppsättning särskilda insatser, såsom europeiska kulturpriser (för litteratur, samtida arkitektur, kulturarv, och EBBA-priset inom musik) och initiativ såsom europeiska kulturhuvudstäder och det europeiska kulturarvsmärket.

Det sektorsövergripande programområdet stöder inrättandet av en lånegaranti som riktar sig till de kulturella och kreativa sektorerna, främjande av transnationellt policysamarbete och ett nätverk av kontaktkontor för Kreativa Europa.

Följande länder deltar i delprogrammen Kultur och Media och det sektorsövergripande programområdet, med undantag för lånegarantin: Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien. Georgien, Moldavien, Turkiet(6) och Ukraina deltar fullt ut i delprogrammet Kultur och det sektorsövergripande programområdet med undantag för lånegarantin, och deltar partiellt i delprogrammet Media. Detta partiella deltagande innebär att länder enbart är berättigade till systemen för utbildning, marknadstillträde, festivaler och publikutveckling. Förhandlingar pågår med Israel.

Programmet förvaltas sedan den 1 januari 2015 av två generaldirektorat (GD Utbildning och kultur och GD Kommunikationsnät) och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea). GD Utbildning och kultur ansvarar för delprogrammet Kultur, GD Kommunikationsnät handhar programmet Media och går i spetsen för lånegarantin. Inom Eacea arbetar två separata enheter med de två delprogrammen. En särskild arbetsgrupp har inrättats för att underlätta samarbetet mellan de två generaldirektoraten.

Den samlade budgeten för Kreativa Europa under perioden 2014–2020, som ingår i rubrik 3 i den fleråriga budgetramen, uppgår till 1,46 miljarder euro. Detta utgör 0,14 % av den totala budgeten i den fleråriga budgetramen. Av de sammanlagda anslagen har minst 31 % öronmärkts för Kultur, minst 56 % för Media och högst 13 % för det sektorsövergripande programområdet.

Budgeten för programmet Kreativa Europa förvaltas av GD Utbildning och kultur och Eacea. Finansieringen fördelas i huvudsak i form av bidrag genom det system för inbjudningar att lämna förslag som förvaltas av Eacea. Finansieringen av vissa åtgärder (såsom undersökningar, ordnande av priser etc.) sker genom offentlig upphandling.

Delegationsavtalet om det finansiella lånegarantiinstrumentet (Delegation Agreement of the Financial Guarantee Facility) med Europeiska Investeringsfonden (EIF) undertecknades den 30 juni 2016. Lånegarantin kommer att ställa garantier till låne- och garantiinstitut för att uppmuntra dem att erbjuda lån till små och medelstora företag, kulturella institutioner och organisationer inom sektorn. Inbjudningen till finansinstituten offentliggjordes av EIF den 18 juli 2016 och kommer att vara öppen fram till september 2020. Ansökningar från finansiella mellanhänder lämnas in och genomgår för närvarande en kontroll för tillbörlig aktsamhet. Lånegarantin har en budget på 121 miljoner euro för perioden 2014–2020.

Kontaktkontoren för Kreativa Europa finns i alla länder som deltar i programmet Kreativa Europa, med medfinansiering från medlemsstaterna. Sammanlagt 39 kontaktkontor har inrättats i 38 länder – 29 i EU:s 28 medlemsstater eftersom det finns två separata kontor för Belgien, två i EES/Efta och åtta i tredjeländer. Kontaktkontorens uppdrag är att tillhandahålla kostnadsfri information, ge vägledning i hur finansieringsmöjligheterna under programmet Kreativa Europa uppnås, och ordna nätverksskapande aktiviteter för att underlätta kontakten mellan kulturaktörer.

När denna rapport utarbetades drog föredraganden sina slutsatser utgående från studier(7) som beställts av Utredningsavdelning B och en intern genomförandebedömning från Europaparlamentets utredningstjänst(8). Föredragande träffade intressenter, kulturaktörer, stödmottagare och potentiella stödmottagaren inom programmet. Dessutom deltog föredraganden i Kulturforum i Bryssel och största delen av det europeiska filmforumet vid filmfestivalerna i Berlin, Cannes, Venedig och Karlovy Vary, liksom nätverksmöten och möten med stödmottagare i bland annat Kraków, San Sebastián och Rom. Nationella möten med stödmottagare och sökande som inte blivit godkända ägde också rum i Italien och Frankrike. Föredraganden har tagit emot flera ståndpunktsdokument från de huvudsakliga nätverken och europeiska branschorganisationer från alla sektorer. Regelbundna möten ordnades också med varje generaldirektorat och Eacea.

Motivering

Kreativa Europa är det enda EU-programmet som direkt inriktar sig på de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna och det har stärkt sin roll i detta avseende – som en fortsättning på föregående program och särskilt på traditionen av utbyten och dialog bland medlemsstaternas konstnärer och kulturella institutioner.

Kreativa Europa har visat sig vara framgångsrikt när det gäller att förutse nya trender i de relevanta sektorerna, genom att knyta samman kultur och kreativitet och främja rörligheten för unga talangfulla konstnärer och publikutveckling inom det ekosystem som den digitala inre marknaden utgör. Kontaktkontoren för Kreativa Europa har bidragit till dess framgång: ett mycket omfattande nätverk, allt mera integrerat med tanke på programmets begränsade storlek. Kreativa Europa är ett relativt litet program med brett tillämpningsområde och hög ambitionsnivå.

Intressenterna bekräftar att Kreativa Europa har strukturerat deras sätt att arbeta i den europeiska dimensionen, både genom samarbete och kontakt mellan sektorerna, och att det inte finns någon återvändo: programmet måste fortsätta efter 2020. Föredraganden kommer att förslå några ändringar som kan införas redan i halvtidsöversynen.

Kreativa Europa bidrar till att utveckla en kritisk massa genom att konsolidera de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna. Även om det finns avsevärda skillnader mellan å ena sidan de audiovisuella sektorerna och å andra sidan organisationer, kulturella institutioner och de kulturella och kreativa sektorerna, har en interdisciplinär dialog inrättats och förstärkts av de gemensamma utmaningarna i den digitala miljön, behovet av större kompetens inom ledarskap och utbildning, relationer till en bred, diversifierad och deltagande publik, tillgång till krediter, och jakten på sätt att bemöta de utmaningar som globaliseringen för med sig. Av dessa orsaker, och trots vissa svårigheter, står föredraganden fast vid valet av ett enda program uppdelat i delprogram.

Den ekonomiska strategin hos Kreativa Europa, som berättigar att programmet inkluderas i Europa 2020-strategin, har ställt upp mål och antagit en uppsättning bedömningskriterier som höjer kvaliteten hos verksamhetsplaner, nätverkets trovärdighet, innovation och inverkan på ny och utvidgad publik, men har försummat konstnärlig kvalitet och kreativa och kulturella förslag, utan vilka konsten löper risk att bli ren marknadsföring. Programmet riskerar att belöna sådana som följer det föreskrivna formatet snarare än att uppdaga sann kvalitet.

Faktum är att programmet, trots att det i början var i hög grad integrerat, efter uppdelningen av de två generaldirektoraten kommit att spegla olikheterna mellan de två sektorerna: den audiovisuella är mer entreprenörsmässig medan den kulturella är mer blandad. En annan orsak till detta är att det sektorsövergripande programområdet, som var avsett som ett utrymme för dialog mellan discipliner i stället användes som ett finansieringsverktyg, i huvudsak för kommunikation och marknadsföring. Behovet av att nå nya marknader, utveckla ny publik och tillhandahålla utbildning i ledarskap och digitala färdigheter är gemensamt för båda delprogrammen och bör hanteras inom det sektorsövergripande programområdet.

I slutet av 2016 tillkännages de första finansinstituten som deltar i lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna, som kommer att tillgängliggöra 120 miljoner euro med en multiplikationsfaktor på 5,7. Föredraganden beklagar att instrumentet lades fram för sent, men välkomnar beslutet att tillhandahålla en öppen förteckning.

Programmet har tagit på sig en ny uppgift genom att 2015 bevilja 1,6 miljoner euro för social delaktighet för flyktingar, som ett uttryck för interkulturell dialog som vårt samhälle så väl behöver. Det är beklagligt att inga ytterligare resurser har avsatts för detta ändamål.

Vissa val som bryter med de föregående programmen, såsom avskaffandet av ambassadörerna, särdragen hos Media Mundus och driftsstöden till nätverken, har i själva verket begränsat programmets förmåga att reagera på nya internationella socioekonomiska scenarier och stärka transnationella partnerskap. Därför krävs ett visst nytänkande.

Kreativa Europa lider av sin egen framgång: Andelen inlämnade ansökningar som godkänns är ytterst liten med endast 15,83 % godkända projekt för Kultur och 32 % för Media(9), automatiska system för distributionsstöd borträknade.

Under programmets första år (2014, 2015 och första halvan av 2016), bestod de ansökningar som delprogrammet Kultur tog emot till 13,67 % av ansökningar för samarbetsprojekt, 39,66 % för nätverk, 11,27 % för plattformar och 24,03 % för litterära översättningar. I ansökningsomgången för projekt för integration av flyktingar inkom 274 ansökningar, varav endast tolv godkändes, vilket gör att andelen godkända projekt är endast 4,38 %(10).

Tröskeln till finansiering är extremt hög och många förslag stängs ute av en bråkdels poäng, på grund av otillräckliga medel. Därför är det nödvändigt att öka programmets budget avsevärt. Detta förklarar den utbredda frustrationen hos intressenterna och deras bristande motivation för att lämna in en ny ansökan.

Intressenter beklagar särskilt otillräckligheten hos ansökningsomgången för samarbetsprojekt (Kultur) och hävdar att den är för omfattande, för allmän och otillräckligt finansierad. Därför föreslås en uppdelning av denna ansökningsomgång i separata insatser med särskilda egenskaper.

De flesta intressenter riktar kritik mot förvaltningen av programmet. De uttrycker stor besvikelse beträffande bristen på förenkling, öppenhet, kommunikation, förutsägbarhet, och i synnerhet utvärderingskriterierna, poängsättningen och bedömarnas kompetens i det specifika ämnet, deras arbetsmetoder, särskilt bedömning som görs på distans.

Det automatiska poängsystemet i delprogrammet Media är kontroversiellt och ser ut att ha en negativ inverkan på de lika villkoren och leda till snedvridning av marknaden.

Den nya prioriteringen social delaktighet bör inkluderas permanent, varvid särskild uppmärksamhet riktas mot sårbara personer och grupper som löper risk för marginalisering och radikalisering.

Ett annat område som kräver förbättring gäller tredjeländers begränsade deltagande, särskilt länder i medelhavsområdet. Föredraganden betonar behovet av att snabbt inkludera länder från Europas södra grannskap, där avsevärda insatser krävs för att främja de bilaterala avtalen. Föredraganden uppmuntrar till att omedelbart öppna förhandlingarna med Tunisien.

Programmet bör främja kulturell mångfald på internationell nivå i linje med 2005 års Unescokonvention. Särskilda ansökningsomgångar bör övervägas för de kulturella, kreativa och audiovisuella sektorerna.

Mot bakgrund av det senaste meddelandet om kulturell diplomati(11), bör programmet Kreativa Europa i högre grad främjas av den personal som specifikt hanterar kulturpolitik i EU-delegationerna i tredjeländer, med syftet att främja europeisk kultur och kreativitet i världen och främja fredsbyggande, interkulturellt utbyte och marknadsutveckling.

Mera bör göras för att stärka de planerade synergierna mellan programmet Kreativa Europa och flera fleråriga program och relaterade fonder, såsom Erasmus+, Horisont 2020, strukturfonderna (särskilt för att stärka de kulturella och kreativa sektorernas ekonomiska och nyskapande dimension för strategin för smart specialisering (S3), smarta städer och landsbygdsutveckling. Mer bör också göras för att stärka sakkunskapen i fråga om europeiska kulturhuvudstäder, det europeiska kulturarvsmärket, europeiska priser, och Europarådets kulturvägar. De resultat som programmet uppnått måste skyddas och förbättras, samtidigt som programmets struktur bibehålls och det sektorsövergripande programområdet förstärks. Ändringarna i halvtidsöversynen bör förbereda det nya programmet som ska iståndsättas efter 2020.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG.

(2)

I de kulturella och kreativa sektorerna ingår bland annat arkitektur, arkiv, bibliotek och museer, konsthantverk, det audiovisuella området (detta inkluderar film, television, videospel och multimedia), materiellt och immateriellt kulturarv, design, festivaler, musik, litteratur, scenkonst, förlagsverksamhet, radio och bildkonst.

(3)

Enligt de allmänna bestämmelserna i förordningen är de allmänna målen att skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och främja Europas kulturarv, stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt den audiovisuella sektorn, för att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

De särskilda målen är att stödja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas förmåga att verka transnationellt och internationellt, främja den transnationella rörligheten för kulturella och kreativa aktörer, stärka den finansiella kapaciteten hos små och medelstora företag samt mikroorganisationer och små och medelstora organisationer inom kulturella och kreativa sektorer på ett hållbart sätt, och främja utarbetandet av policyutveckling, innovation, kreativitet, publikutveckling och nya affärs- och ledningsmodeller.

(4)

Utbildning av audiovisuellt yrkesverksamma, utveckling av enskilda projekt och stöd till projektpaket, utveckling av europeiska videospel, TV-programplanering med audiovisuella verk, marknadstillträde, stödsystemet Cinema Automatic, filmfestivaler, biografnätverk, distribution på nätet och publikutveckling.

(5)

Samarbetsprojekt, europeiska nätverk, europeiska plattformar, litterära översättningsprojekt.

(6)

Turkiet har meddelat kommissionen att landet drar sig ur programmet, vilket nu är under förhandling mellan EU och den turkiska regeringen och kommer att verkställas den 1 januari 2017.

(7)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/573451/IPOL_STU(2016)573451_EN.pdf

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/573452/IPOL_STU(2016)573452_EN.pdf

(8)

http://www.eprs.sso.ep.parl.union.eu/lis/lisrep/13-EPRS-publications/2016/EPRS_IDAN_581413_The_Creative_Europe_programme.pdf

(9)

Urvalskvoten vid de öppna ansökningsomgångarna för Kreativa Europas Media-program är omkring 32 % (+/- 8 800 ansökningar och 2 800 valda projekt). Partnerskapsramens förnyande och automatiska system för distributionsstöd har uteslutits, eftersom de fungerar enligt andra urvalsregler.

(10)

Data från Europeiska kommissionen, GD Utbildning och kultur.

(11)

JOIN(2016) 29 final, Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG

(2015/2328(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(1),

–  med beaktande av artiklarna 167 och 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets gemensamma meddelande av den 8 juni 2016 Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 september 2012 Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU (COM(2012)0537),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 Europa – världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–   med beaktande av kommissions grönbok av den 27 april 2010 Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (COM(2010)0183),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(2),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2015 om de kulturella och kreativa sektorernas samverkan med andra sektorer för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social delaktighet,

–   med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om Europeisk film i den digitala tidsåldern(5),

–  med beaktande av studien Europeiska kulturhuvudstäder: framgångsrika strategier och långsiktiga effekter genomförd 2013 av utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik på begäran av utskottet för kultur och utbildning,

–   med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning,(6)

–   med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(8),

–  med beaktande av EU:s arbetsplan för kultur 2015–2018,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet, rådet och kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, särskilt artiklarna 20–24 om efterhandsutvärdering av befintlig lagstiftning.

–  med beaktade av artikel 52 i sin arbetsordning samt artikel 1.1 e och bilaga 3 till bilaga XVII till arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från budgetutskottet (A8-0030/2017), och av följande skäl:

A.  Programmet Kreativa Europas mål är att skydda och främja Europas kulturella och språkliga mångfald, samt att på samma gång som Europas kulturarv främjas även stärka konkurrenskraften för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa.

B.  Kultur är oerhört viktigt för främjandet av europeisk integration.

C.  Programmet Kreativa Europa, i synnerhet dess delprogram Kultur, är allvarligt underfinansierat och har därför stora svårigheter att tillmötesgå högt ställda förväntningar.

D.  Enligt artiklarna 3 och 4 i förordningen hör främjande av Europas kulturella och språkliga mångfald och Europas kulturarv – särskilt främjandet av den transnationella cirkulationen för kulturella och kreativa verk – till de grundläggande målen för programmet.

E.  Enligt artikel 12 i förordningen är främjandet av transnationell cirkulation och rörlighet – särskilt stöd till cirkulation av europeisk litteratur i syfte att säkerställa högsta möjliga tillgänglighet – en av prioriteringarna i delprogrammet Kultur.

F.  Strukturen hos ett enskilt program ger fördelar som leder till att en kritisk massa nås och ger potentiellt synlighet till områden som fortfarande är underskattade och står inför samma utmaningar vad gäller fragmentering, globalisering, brist på data och svårigheter med att få tillgång till kredit.

G.  Programmets struktur med två delprogram där bådas särdrag och identitet bevaras, samt tillägget i form av ett sektorsövergripande programområde, är en tillgång för att få en bättre förståelse för samarbete och utveckling på kulturområdet och för att knyta kontakter med tredjeländer.

H.  Det sektorsövergripande programområdet har endast till viss del utvecklat sitt strategiska mål att främja transnationellt och sektorsövergripande kulturellt samarbete.

I.  Programmet Kreativa Europa tillåter samarbete och gemensam verksamhet med länder som inte deltar i programmet och med internationella organisationer som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna, till exempel Unesco, Europarådet och OECD, på grundval av gemensamma bidrag till förverkligandet av programmets mål.

J.  De resultatindikatorer som avses i artikel 18 i förordningen, inbegripet indikatorer för programmets allmänna mål, indikatorer knutna till delprogrammen Media och Kultur och specifika indikatorer för lånegarantiinstrumentet, har till dags dato varken fastställts eller tagits i drift.

K.  Det nuvarande bedömningssystemet har visat sig olämpligt för programmets natur och speciella karaktär och bör därför förbättras.

L.  Särskilda insatser, såsom initiativet med europeiska kulturhuvudstäder och dess nätverk, priser och det europeiska kulturarvsmärket, har visat potentialen för hållbar lokal ekonomisk utveckling och kulturell turism, och bör därför stärkas och främjas på ett mera proaktivt sätt.

M.  En särskild ansökningsgenomgång för integration av flyktingar i det europeiska samhället lanserades 2016 inom det sektorsövergripande programområdet för att främja och stödja kreativitet och interkulturell dialog.

N.  Stödområdet ”samarbetsprojekt” i delprogrammet Kultur upptar omkring 70 % av delprogrammets budget, är mycket populärt bland kulturaktörer och syftar till gemensamma strategier på gränsöverskridande basis, något som möjliggör en öppen formulering av oförutsägbara och mycket innovativa och kreativa projekt, vilka uttryckligen välkomnas.

O.  Även om förordningen föreskriver att bilaterala avtal ska upprättas med tredjeländer för att de ska kunna delta i programmet eller delar av det, har hittills endast ett fåtal länder fullföljt förfarandet.

P.  Tack vare parlamentets åtgärder har kulturen, de kulturella och kreativa branscherna och den audiovisuella sektorn inkluderats, om än otillräckligt, i de fleråriga programmen Erasmus+, Horisont 2020 och Cosme, strukturfonderna och prioriteringarna hos Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

Q.  Det finns en stark synergi mellan informellt lärande och den kreativa sektorn och media, där många konst-, medie- och kulturorganisationer tillhandahåller utbildningsmöjligheter.

R.  Andelen framgångsrika sökande är 15 % i Kultur och 44 % i Media, men ännu lägre (32 %) i det sistnämnda om automatiska system inte beaktas.

S.  Media har hittills registrerat sammanlagt 13 000 ansökningar, och beviljat stöd till mer än 5 500 projekt.

T.  Medias automatiska poängsystem, som är avsett att säkerställa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna, leder till snedvridning av marknaden och straffar länder som har hög kapacitet inom audiovisuell produktion hårt.

U.  Den typ av bidrag som beviljas för samarbetsprojekt inom delprogrammet Kultur i Kreativa Europa brister när det gäller att uppfylla behoven hos de nätverk som är beroende av operativ struktur och verksamhet, som i det föregående programmet Kultur 2007–2013.

V.  Intressenterna har riktat kritik mot den administrativa förvaltningen (ansökan, bedömning och rapporteringsförfaranden) för att den är betungande. Därför understryks behovet av en förenkling av ansökningsförfarandet i syfte att underlätta tillträde till programmet och uppmuntra deltagande bland potentiella stödmottagare.

W.  Kontaktkontoren för Kreativa Europa är den avgörande mellanhanden mellan kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och de sökande; de bör vara bättre informerade om pågående beslutsprocess och vara delaktiga på nära håll i tillhandahållandet av information om projekt och i att lyfta fram resultaten av dem.

X.  Aktörerna beklagar den tunga administrativa bördan hos ansökningsprocessen, som innehåller omfattande riktlinjer och ett stort antal dokument med information som ibland är motstridig.

Y.  Registreringen av företag inom Europeiska kommissionens autentiseringstjänst (Ecas) rapporteras vara problematisk. Den elektroniska blanketten välkomnas dock varmt.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka budgeten för Kreativa Europa för att bringa den i linje både med EU-medborgarnas förväntningar och med ambitionerna i varje delprogram, och därmed acceptera att värdet av kulturell produktion inte enbart kan mätas i ekonomiska termer och samtidigt uppnå större effektivitet och bättre resultat.

2.  Europaparlamentet är positivt till flera av de effektiviseringsåtgärder avseende programförvaltning som har införts sedan 2014.

3.  Europaparlamentet beklagar att bristande ekonomisk förmåga fortsätter att vara ett av de största hindren för potentiella sökanden, liksom administrativa och rättsliga hinder. Parlamentet uppmanar kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) samt Kreativa Europas nationella enheter att försöka åtgärda det faktum att kulturella mikrooperatörer är underrepresenterade bland de organisationer och vissa sektorer i delprogrammet Kultur som får finansiering.

4.  Europaparlamentet ber kommissionen att stärka programmets överensstämmelse med all relevant EU-politik och andra finansieringskällor.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en god samordning mellan de generaldirektorat som ansvarar för programmet Kreativa Europa, samt med Eacea och kontaktkontoren för Kreativa Europa, och ta hand om de olika etapperna i genomförandet av programmet Kreativa Europa, samt erinrar om att betydelsen av kontaktkontoren för Kreativa Europa och Eacea är avgörande, eftersom de innebär direkt kontakt inte bara med stödmottagare, utan med hela den kulturella och den kreativa sektorn.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta så nära som möjligt med Unesco, Europarådet och OECD för att utveckla en starkare grundval av gemensamma bidrag för genomförande av programmål och konsekvensbedömning, framför allt när det gäller den internationella dimensionen och i fråga om respekten för de specifikt mänskliga och ekonomiska värdena av kultur och skapande.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behålla den nuvarande strukturen för Kreativa Europa och samtidigt undersöka och bättre definiera särdragen hos de två olika delprogrammen, att stärka potentialen hos det övergripande programområdet och kontrollera om garantifondens genomförande är effektivt.

8.  Europaparlamentet ber kommissionen att uppnå bättre balans, i både delprogram och bedömarnas riktlinjer, mellan den konstnärliga och kreativa komponenten och aspekter som rör ledarskap och innovation, särskilt i fråga om de kulturella och kreativa sektorerna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda det system av resultatindikatorer som föreskrivs i artikel 18 i den rättsliga grunden för programmet Kreativa Europa, och därmed lägga tonvikt på den konstnärliga och kreativa komponenten av programmet, vilket alltför ofta offras för rent ekonomiska överväganden såsom förvaltningskapacitet eller kvantitativ publikutveckling.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för bedömarna fastställa flera sakkunnigområden utöver de som redan finns, för att kunna hantera specifika områden på ett effektivare sätt.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att förbättra bedömningsförfarandet genom att öka antalet bedömare i den första fasen, och ordna en kollegial beslutsrunda i den andra fasen för att välja kandidater bland dem som ingår i slutlistan. Parlamentet betonar att öppenheten måste vara mycket hög och skälen för att avvisa projekt måste mycket noggrant och tydligt förklaras för att inte äventyra godtagandet av programmet på grund av svårbegriplighet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda utbildning och möjligheter till kapacitetsuppbyggnad för aktörer på kulturområdet som vill förbättra sin kompetens när det gäller ansökningsförfaranden, övergripande projekthantering och i samband med projektets genomförande.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att bättre stödja kulturaktörer att hitta samarbetsprojektspartner genom åtgärder som inbegriper men inte begränsas till motsvarande särskilda segment inom de viktigaste europeiska kulturevenemangen, förbättra befintliga sökverktyg och databaser och organisera möjligheter till nätverkssamarbete om teman som tidigare meddelats.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att vidta åtgärder i syfte att öka insynen i förfarandet för bestridande av avslagna ansökningar så att den totala frustrationen bland kandidater minskar och programmets trovärdighet på lång sikt ökar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förenkla ansökningen och rapportförfarandena genom att begränsa och förenkla riktlinjer och andra dokument, göra timlistan blir mindre strikt och upprätta en standardblankett för samarbetsavtalet.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja alla tillgängliga verktyg för ett ännu bättre främjande och spridning av resultaten av genomförda projekt samt information om det europeiska mervärdet av all verksamhet som utförs inom ramen för programmet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika att ändra eller lägga till nya prioriteringar och regler utan att ge kontaktkontoren och intressenterna den tid de behöver för att förbereda sig inför kommande ansökningsomgångar.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förenkla de finansiella aspekterna, även genom att utvidga instrumentet med klumpsummor och uppmuntra till större användning av schablonmässiga ersättningar och tillämpa kriterier som inte verkar hämmande på möjligheterna för små projekt att få tillgång till finansiering, samt att se till att den slutliga betalningen av bidrag genomförs så fort som möjligt, vilket borde vara ett kvalitetskriterium för Eaceas arbete, för båda delprogrammen Kultur och Media.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande nationella skillnader i lönenivåer för anställda som deltar i samarbetsprojekt, vilket i sin tur leder till stora skillnader när det gäller samfinansieringskapaciteten mellan partner från olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga ett eventuellt alternativ för utvärderingen av personalens arbete inom samarbetsprojekten på grundval av andra indikatorer än enbart lönegrad.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med Eurostat, fortsätta att utarbeta särskilda kriterier som lämpar sig för sektorernas specifika beskaffenhet (skapande, kulturellt och konstnärligt värde, innovation, tillväxt, social delaktighet, samhällsbyggande, internationalisering, entreprenörsmässig förbättring, benägenhet att skapa spridningseffekter och övergripande projekt etc.) och att utvärdera möjligheten att inkludera det gemensamma forskningscentrumet i processen. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att bygga upp högkvalitativa kunskapsresurser om dessa sektorer, inte minst statistisk forskning och tillgång till jämförbara uppgifter på området, så att det blir möjligt att effektivt övervaka och analysera de kulturella, ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av politiska åtgärder inom den kulturella och den kreativa sektorn.

MEDIA

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och Eaceas pågående arbete för att ändra det automatiska poängsystemet i syfte att möjliggöra verkligt lika villkor, med beaktande, på ett balanserat sätt, av alla de kriterier som nämns i programmet Kreativa Europa (transnationell beskaffenhet, utveckling av transnationellt samarbete, stordriftsfördelar, kritisk massa, hävstångseffekt) samt produktionskapaciteten och de befintliga nationella systemen för stöd till den audiovisuella industrin.

22.  Europaparlamentet tillstår att Media har visat sig vara djupt rotat i den diversifierade audiovisuella sektorn och på ett effektivt sätt stöder kulturell mångfald och industripolitik.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar till utveckling av textning och dubbning för att underlätta spridningen av audiovisuella produkter inom och utanför EU.

24.  Europaparlamentet rekommenderar att det europeiska audiovisuella kulturarvet skyddas och görs tillgängligt för studier, publikengagemang och ekonomisk utveckling genom digitalisering av filmer och audiovisuella arkiv.

25.  Europaparlamentet understryker att den europeiska audiovisuella sektorn, i ett internationellt och alltmer konkurrensutsatt filmlandskap, fortfarande behöver upprätthålla åtgärder för att skydda sin mångfald och sitt oberoende. Parlamentet betonar att direkt stöd till den europeiska audiovisuella produktionen behövs, särskilt under projektutvecklingsfasen, och bör ske genom att bredda utbildningen till att omfatta fler verksamheter och stärka sektorns konkurrenskraft.

26.  Europaparlamentet rekommenderar en ökad satsning på åtgärder för grannländer inom ramen för programmet i syfte att förbättra marknadsföringen av europeiska verk på deras territorium och av gemensamma kreativa projekt.

27.  Europaparlamentet tillstår att europeiska nätplattformar ännu inte är konkurrenskraftiga på internationell nivå, trots det stöd som tillhandahållits för distribution på nätet, och att europeiskt innehåll på befintliga plattformar är svårt att hitta eller komma åt.

28.  Europaparlamentet välkomnar uppdelningen av publikutvecklingen i initiativ för filmkunnighet, med fokus på filmutbildning i skolor, och publikutveckling.

29.  Europaparlamentet betonar att kommissionen behöver lägga fram ett datadrivet projekt för europeiskt publikengagemang med målet att undersöka och stärka kapaciteten hos Europas sektor för audiovisuella medier och film för att samla in, analysera och förutsäga data om publikbeteenden i syfte att öka efterfrågan på ickenationella europeiska filmer.

30.  Europaparlamentet understryker att stödet till oberoende tv-producenter för fiktionsserier som strävar efter att konkurrera på global nivå fortfarande tillhandahålls, inte minst i syfte att skapa genuint europeiska svar på den stora efterfrågan på högkvalitativa tv-serier, även om de bästa resultaten hittills ser ut att ha uppnåtts i sektorerna för dokumentärer och barnprogram.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla sitt stöd för sådana biografnät som Europa Cinemas, som främjar europeisk film runtom i världen genom att ge ekonomiskt och operativt stöd till biografer som visar ett betydande antal europeiska filmer, och understryker den avgörande roll som biografer har för att öka publikens kunskap och bevara den sociala aspekten av filmupplevelsen.

32.  Europaparlamentet ber kommissionen att ändra bonussystemet för urpremiärer som sker samtidigt på biografer och beställvideo.

33.  Europaparlamentet rekommenderar att bedömarna förses med en uppsättning verktyg som beaktar den särskilda karaktären hos varje lands stödsystem, för att garantera lika förutsättningar i Media.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja finansieringstaket för europeiska videospel, i syfte att beakta deras höga och ökande produktionskostnader. Parlamentet framhåller dessutom behovet av att se över behörighetskravet när det gäller den enbart narrativa karaktären i ett videospel med målet att bredda räckvidden till att omfatta projekt med gränsöverskridande distributionspotential (idrottsspel, sandlådespel osv.) och att införa ”totalupplevelsen” i projektutvärderingskriterierna för att denna centrala aspekt i en produkts framgång ska lyftas fram.

Delprogrammet Kultur

35.  Europaparlamentet ber kommissionen att väga den ekonomiska aspekten mot det inneboende värdet hos konst och kultur, och i högre grad fokusera på konstnärer och upphovsmän.

36.  Europaparlamentet rekommenderar att europeiska samarbetsprojekt ta hänsyn till innovation, rörlighet och utvidgade samproduktioner.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå möjliga åtgärder för att begränsa det oproportionerliga förhållandet mellan antalet stödmottagare och antalet sökande, inbegripet bland annat en ökning av budgeten för delprogrammet Kultur, en adekvatare representation av alla kulturella och kreativa sektorer, och mer stöd för småskaliga projekt.

38.   Europaparlamentet betonar vikten av översättning för främjandet av det kulturarv som den språkliga mångfalden utgör, och rekommenderar att skönlitterära översättningsprojekt omfattar främjande av böcker och läsning samt stöd till deltagande på bokmässor, samt att därvid överväga en årlig europeisk bokmässa i syfte att öka cirkulationen av böcker, främja europeiska litterära utbyten och presentera olika nationella litteraturer, samt sprida läskunskap till alla, även till personer med funktionsnedsättning.

39.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ”nav” (Europeiska plattformar) för att stödja och möjliggöra utbyten och samarbete för nya konstnärer och kreatörer.

40.  Europaparlamentet insisterar på att stabila och i hög grad representativa europeiska kulturnätverk är grundläggande för kulturens och den konstnärliga verksamhetens synlighet, både i EU och i förhållande till tredjeländer, eftersom de ofta är de första att inleda samarbete inom nya områden, i nya sektorer eller länder. Parlamentet anser att de i sin roll som samordnare av insatser och som främjare av kultur och kreativitet för konstnärliga domäner med stor täckning bör stödjas med driftsbidrag. Parlamentet menar med avseende på detta att tydliga och öppna urvalskriterier bör fastställas på förhand.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att ge delprogrammet Kultur möjligheter att presentera sig externt och att hålla strukturerade möten med aktörerna inom denna sektor.

42.  Europaparlamentet rekommenderar att det europeiska teaterpriset återinförs och att lämplig finansiering avsätts.

43.  Europaparlamentet understryker framgången för och betydelsen av det europeiska kulturhuvudstadsprogrammet, på grundval av dynamiken i de städer och regioner som deltar i processen, och som med sitt signum och det fortfarande mycket blygsamma ekonomiska stödet från EU har blivit en verklig tillgång för ytterligare finansiering och verksamhet långt utöver det faktiska kulturhuvudstadsåret.

44.  Europaparlamentet välkomnar den kommande utvidgningen av det europeiska kulturhuvudstadsprogrammet till kandidatländer och Eftaländer fr.o.m. 2020 och rekommenderar att denna erfarenhet ges bättre spridning inom och utanför EU.

45.  Europaparlamentet rekommenderar att det europeiska kulturarvsmärket ges större synlighet och betonar betydelsen av de berörda (materiella och immateriella) platserna för den europeiska identiteten och främjandet av en gemensam känsla av europeisk tillhörighet, unionsbyggandet och när det gäller att lära sig mer om olika kulturarv för en bättre framtid.

46.  Europaparlamentet rekommenderar att åtgärder vidtas för att samordna och ge adekvat stöd till initiativ under Europaåret för kulturarv 2018 med Kreativa Europa, med början under det förberedande året 2017, om än under en särskild budgetrubrik och inte med resurser som avsatts för delprogrammet Kultur, vilket tidigare föreslagits av kommissionen.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur man kan underlätta tillträde för konstnärligt bevandrade flyktingar till programmet Kreativa Europa.

Det sektorsövergripande programområdet

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och fullt ut utnyttja potentialen hos programområdet för att uppnå de målsättningar som anges i förordningen, i synnerhet vad gäller transnationellt och sektorsövergripande samarbete.

49.  Europaparlamentet rekommenderar att tre nya stödåtgärder införs inom programområdet: a) Kreativa Europa Mundus för transnationellt samarbete, b) social delaktighet och c) innovativa övergripande och sektorsövergripande projekt.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka få till stånd en geografisk och sektoriell balans i lånegarantin för att säkerställa lika tillgång för småskaliga organisationer, gräsrotsinitiativ och projekt från alla medlemsstater, för att utvärdera dess inverkan framför allt på små kulturföretag, kulturförmedlare och nätverkare, och för att undersöka möjligheterna till samverkanseffekter med Efsi och andra program, särskilt Cosme, så att lånegarantin används på effektivast sätt i syfte att hjälpa den kulturella och kreativa sektorn.

51.  Europaparlamentet ser fram emot de första resultaten av den finansiella lånegarantin som infördes 2016. Parlamentet förväntar sig att detta nya marknadsinstrument, genom att underlätta tillgång till lån för små och medelstora företag och mikroföretag, ska hjälpa till att utöka de kulturella och kreativa projekten i de sektorer som står för 4,4 % av EU:s BNP och 3,8 % av dess arbetskraft, så att de kan förverkliga sin fulla potential som en lovande källa till tillväxt och sysselsättning, och som drivkraft till konkurrenskraft, kulturell mångfald och gränsöverskridande samarbete. Parlamentet beklagar dock djupt att instrumentet endast kommer att vara funktionellt i de länder som redan har ett liknande instrument.

52.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen och Eacea vidtagit för att tillhandahålla utbildning och utjämna skillnaderna i färdigheter mellan de olika kontaktkontoren för Kreativa Europa, och rekommenderar att sådana insatser ska eftersträvas.

53.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att förbättra kommunikationen och informationsutbytet med kontaktkontoren för Kreativa Europa om pågående beslutsprocesser, inbegripet om finansiella instrument och om nya sektorsövergripande initiativ. Parlamentet rekommenderar kommissionen, i syfte att förbättra genomförandet av programmet, att beakta sakkunskapen hos kontaktkontoren i inlednings- och slutskedet av urvalsförfarandet, och att göra de verktyg och dokument som lagts fram av kontaktkontoren tillgängliga på nätet som modeller för god praxis. Parlamentet understryker behovet av bättre samarbete mellan kontaktkontoren i syfte att göra dem till effektivare rådgivningsverktyg för deras nationella sökande. Parlamentet påpekar att konfidentiellt utbyte av bedömningsrapporter, också negativa sådana, kan bidra till att deras kapacitet förbättras, och uppmanar kommissionen att öka insynen i bedömnings- och urvalsförfarandena.

Rekommendationer för framtida omgångar av programmet

54.  Europaparlamentet rekommenderar att programmet Kreativa Europa behålls, ses över och förbättras under perioden 2021–2028 som ett program som omfattar alla kulturella och kreativa sektorer, med tyngdpunkt på högkvalitativa projekt, med samma värderingar och prioriteringar, med två delprogram och ett sektorsövergripande programområde som omfattar utbildning, publikutveckling, marknadstillträde, social delaktighet, samarbete, sektorsövergripande och övergripande projekt samt ömsesidigt lärande, liksom kommunikation, studier, skräddarsytt stöd till de kulturella och kreativa sektorerna, en lånegaranti och stöd till kontaktkontoren för Kreativa Europa.

55.  Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av det stora flödet av migranter och flyktingar som kommit till EU de senaste åren, programmets växande interkulturella dimension, som förhoppningsvis från och med 2017 kommer att leda till flera projekt som främjar kulturell mångfald och interkulturell dialog samt flerspråkighet. Parlamentet understryker att det bör få stöd som ett återkommande programinslag eftersom kulturell integration antagligen kommer att fortsätta att vara en utmaning för många medlemsstater under flera år framöver.

56.  Europaparlamentet rekommenderar att den rättsliga grunden för det kommande programmet uttryckligen bör omfatta främjande av kulturell och konstnärlig kvalitet och kulturens inneboende värde bland programmets och delprogrammens mål, liksom bland urvals- och bedömningskriterierna.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i översynen av delprogrammet Media undersöka om beviljat stöd skulle kunna effektiviseras genom att lägga mindre projekt under programdelarna produktion, festivaler, biografer och distribution.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett mera proaktivt förhållningssätt i fråga om att ge nya länder tillträde till programmet, med särskild status för europeiska grannskapsländer i syd och öst.

59.  Europaparlamentet konstaterar att europeiska samproduktioner inom film är avgörande för att säkerställa att våra produkter är tillräckligt konkurrenskraftiga och för att tillgodose marknadens utmaningar, och rekommenderar att de utvecklas med hjälp av proportionella metoder och resurser genom att bland annat samarbeta med EU:s främsta institutioner inom sektorn, såsom Eurimages.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det med hänsyn till mängden kreativa branscher skulle löna sig att skapa ett europeiskt observationsorgan för kultur och kreativitet, likt Europeiska audiovisuella observationsorganet, med standarder jämförbara med dem som gäller inom Europeiska audiovisuella observationsorganet, och, om så är fallet, uppmanar parlamentet kommissionen att utarbeta kvalitativa kriterier som motsvarar dessa sektorers specifika karaktär.

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

(2)

EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2015)0293.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0005.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2015)0108.

(6)

EUT C 93, 9.3.2016, s. 95.

(7)

EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 133.

(8)

EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 142.


YTTRANDE från budgetutskottet (8.12.2016)

till utskottet för kultur och utbildning

över genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG

(2015/2328(INI))

Föredragande av yttrande: Clare Moody

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet, rådet och kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, särskilt artiklarna 20–24 om efterhandsutvärdering av befintlig lagstiftning.

1.  Europaparlamentet är positivt till flera av de effektiviseringsåtgärder avseende programförvaltning som har införts sedan 2014.

2.  Europaparlamentet beklagar att bristande ekonomisk förmåga fortsätter att vara ett av de största hindren för potentiella sökanden, liksom administrativa och rättsliga hinder. Parlamentet uppmanar kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) samt Kreativa Europas nationella enheter att försöka åtgärda det faktum att kulturella mikrooperatörer är underrepresenterade bland de organisationer och vissa sektorer i delprogrammet Kultur som får finansiering.

3.  Europaparlamentet ser fram emot de första resultaten av det finansiella garantiinstrument som infördes 2016. Parlamentet förväntar sig att detta nya marknadsinstrument, genom att underlätta tillgång till lån för små och medelstora företag och mikroföretag, ska hjälpa till att utöka de kulturella och kreativa projekten i de sektorer som står för 4,4 % av EU:s BNP och 3,8 % av dess arbetskraft, så att de kan förverkliga sin fulla potential som en lovande källa till tillväxt och sysselsättning, och som drivkraft till konkurrenskraft, kulturell mångfald och gränsöverskridande samarbete. Parlamentet beklagar dock djupt att instrumentet endast kommer att vara funktionellt i de länder som redan har ett liknande instrument.

4.  Europaparlamentet noterar att genomförandenivåerna, som hela tiden låg på 100 % eller nästan 100 % under 2014 och 2015, visar att programmet är fortsatt relevant. Parlamentet ser detta som ett tydligt skäl, med tanke på det utmärkta resultatet, till fortsatt stabil eller till och med ökad finansiering under de kommande åren, med hänsyn till instrumentets senarelagda budgetprofil.

5.  Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av det stora flödet av migranter och flyktingar som kommit till EU de senaste åren, programmets växande interkulturella dimension, som förhoppningsvis från 2017 kommer att leda till flera projekt som främjar kulturell mångfald och interkulturell dialog samt flerspråkighet. Parlamentet understryker att det bör få stöd som ett återkommande programinslag eftersom kulturell integration antagligen kommer att fortsätta att vara en utmaning för många länder i EU under flera år framöver.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.12.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Richard Ashworth, Xabier Benito Ziluaga, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, Bill Etheridge, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Zbigniew Kuźmiuk, Ivana Maletić, Vladimír Maňka, Clare Moody, Andrey Novakov, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Monika Vana, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bill Etheridge, Nils Torvalds, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Edouard Ferrand, Valentinas Mazuronis, Claudia Schmidt


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Jill Evans, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sylvie Guillaume, Marc Joulaud, Emma McClarkin


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

24

+

ALDE:

Mircea Diaconu, María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

GUE/NGL:

Nikolaos Chountis, Curzio Maltese

PPE:

Andrea Bocskor, Marc Joulaud, Svetoslav Hristov Malinov, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

S&D:

Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Sylvie Guillaume, Petra Kammerevert, Krystyna Łybacka, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Julie Ward

Verts/ALE:

Jill Evans, Helga Trüpel

0

-

4

0

ECR:

Andrew Lewer, Emma McClarkin, John Procter

ENF:

Dominique Bilde

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy