BETÄNKANDE om e-demokrati i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar

16.2.2017 - (2016/2008(INI))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Ramón Jáuregui Atondo

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 111 KB)
• 001-001 (DOC - 50 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om e-demokrati i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar

(2016/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europarådets rekommendation CM/Rec(2009)1 om elektronisk demokrati (e-demokrati), som antogs av ministerkommittén den 18 februari 2009 som det första internationella rättsliga instrumentet för fastställande av standarder på området e-demokrati,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 3, 6, 9, 10 och 11, och av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 8–20 och 24,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt av den europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om det europeiska medborgarinitiativet[1],

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016)0179),

–  med beaktande av FN:s utvecklingsindex över e-förvaltning för 2014,

–  med beaktande av de tre studierna Potential and challenges of e-participation in the European Union (Möjligheter och utmaningar i samband med e-deltagande i Europeiska unionen), Potential and challenges of e-voting in the European Union (Möjligheter och utmaningar i samband med e-röstning i Europeiska unionen) och The legal and political context for setting up a European identity document (Den rättsliga och politiska kontexten för införande av en europeisk identitetshandling), som parlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde 2016.

–  med beaktande av de två Stoa-studierna E-public, e-participation and e-voting in Europe - prospects and challenges: final report (Europeisk allmänhet samt elektroniskt deltagande och elektronisk röstning i Europa – möjligheter och utmaningar: slutlig rapport), november 2011 och Technology options and systems to strengthen participatory and direct democracy (Teknikalternativ och tekniksystem för stärkande av deltagande- och direktdemokrati), som ska offentliggöras under 2017,

–  med beaktande av det arbete avseende e-demokrati som utförts av nätverket för regionala lagstiftande församlingar (CALRE) inom ramen för FN:s samarbetssystem IT4all,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om mänskliga rättigheter och teknik: effekterna för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer av system för intrång och övervakning[2],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0041/2017), och av följande skäl:

A.  Den senaste tidens kriser och dödlägen på det finansiella, ekonomiska, politiska och sociala området drabbar enskilda medlemsstater och hela unionen hårt och vid en tidpunkt då de alla står inför globala utmaningar som till exempel klimatförändringar, migration och säkerhetsfrågan. Allmänhetens förhållande till politiken har blivit allt mer ansträngt, eftersom många människor vänder sig bort från det politiska beslutsfattandet, och det finns en växande risk för ett allmänt missnöje med politiken. Allmänhetens och det civila samhällets engagemang och deltagande i det demokratiska livet, tillsammans med insyn och information, är grundläggande för en väl fungerande demokrati och för legitimitet och ansvarsskyldighet på varje nivå av EU:s flernivåstyrning. Det föreligger ett tydligt behov att stärka den demokratiska kopplingen mellan allmänheten och de politiska institutionerna.

B.  Vårt samhälle har under de senaste årtiondena förändrats i rasande fart, och medborgarna har behov av att oftare och mer direkt få uttala sig om de problem som kommer att avgöra vårt samhälles framtid. Det vore därför bra för politiska institutioner och myndigheter att investera i demokratisk innovation.

C.  Valdeltagandet i EU-valet har minskat stadigt sedan 1979 och sjönk i valet 2014 till 42,54 procent.

D.  Det är viktigt att allmänhetens förtroende för det europeiska projektet återupprättas. E-demokrativerktyg kan bidra till att främja ett mer aktivt medborgarskap genom att öka deltagandet, öppenheten och ansvarsskyldigheten i beslutsfattandet, stärka mekanismerna för demokratisk kontroll och förbättra kunskaperna om EU i syfte att ge medborgarna mer inflytande i det politiska livet.

E.  Demokratin bör utvecklas och anpassas efter de förändringar och möjligheter som hör samman med den nya tekniken och IKT-verktygen, som måste ses som en gemensam nyttighet som, där den tillämpas på rätt sätt och åtföljs av en adekvat nivå av information, kan bidra till att skapa en mer insynsvänlig demokrati med ett stort deltagande från allmänheten. I detta syfte bör varje medborgare få möjlighet till utbildning i hur ny teknik används.

F.  Framsteg inom it-säkerhet och uppgiftsskydd är avgörande för att stärka användningen av ny teknik inom institutioner och det politiska livet och därmed främja medborgarnas deltagande i beslutsfattandet.

G.  Uppsvinget för nya digitala kommunikationsverktyg och öppna och deltagarbaserade plattformar kan inspirera till och tillhandahålla nya lösningar för att främja medborgares politiska deltagande och engagemang, och samtidigt minska allmänhetens likgiltighet och missnöje med de politiska institutionerna och bidra till att förbättra förtroendet, öppenheten och ansvarsskyldigheten avseende det demokratiska systemet.

H.  Ett åtgärdspaket till stöd för e-kommunikation, inbegripet WiFi4EU och utbyggnad av 5G i Europa, presenterades av kommissionsordförande Juncker vid den senaste debatten om tillståndet i unionen.

I.  Öppna myndighetsuppgifter innebär en möjlighet att främja ekonomisk tillväxt, göra den offentliga sektorn mer effektiv samt förbättra öppenheten och ansvarsskyldigheten hos europeiska och nationella institutioner.

J.  Tillgången till ett neutralt nät på lika villkor utgör ett obestridligt villkor för att garantera individens grundläggande mänskliga rättigheter.

K.  E-demokrati kan underlätta utvecklingen av kompletterande former av deltagande som kan bidra till att minska allmänhetens tilltagande missnöje den med traditionella politiken. Dessutom kan e-demokrati bidra till att främja kommunikation, dialog och kunskap om och intresse för vår union och dess politik, och därför främja stödet på gräsrotsnivå för det europeiska projektet samt minska det s.k. europeiska demokratiska underskottet.

L.  De nya formerna för deltagande i ett virtuellt offentligt rum är oskiljaktiga från respekten för de rättigheter och skyldigheter som är kopplade till deltagande i det offentliga rummet, vilka inbegriper exempelvis processuella rättigheter vid ärekränkning.

M  För att garantera internets roll som ett giltigt och effektivt demokratiskt verktyg är det absolut nödvändigt att utjämna den digitala klyftan och ge allmänheten adekvata kunskaper inom media och digital teknik.

N.  System för informations- och kommunikationsteknik (IKT) utgör hjärtat av modern offentlig förvaltning, men åtgärder behövs fortfarande för att förbättra tillhandahållandet av e-förvaltningstjänster.

O.  E-röstning skulle kunna hjälpa människor som är bosatta eller arbetar i en medlemsstat där de inte är medborgare eller i ett tredjeland att utöva sin rösträtt. Säkerhet och sekretess vid avgivande och registrering av röster måste garanteras vid röstning via internet, särskilt med tanke på risken för it-angrepp.

Möjligheter och utmaningar

1.  Europaparlamentet understryker de potentiella fördelarna med e-demokratin, som definieras som ett sätt att stödja och förbättra den traditionella demokratin med hjälp av IKT, och som kan komplettera och förstärka demokratiska processer genom att allmänheten ges inflytande genom online-verksamhet av olika slag, såsom e-förvaltning, e-demokrati, e-överläggning, e-deltagande och e-röstning. Parlamentet välkomnar att allt fler medborgare kan involveras i den demokratiska processen tack vare de nya informations- och kommunikationsverktygen.

2.  Europaparlamentet betonar att Europarådets rekommendation CM/Rec(2009)1 uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att e-demokrati främjar, garanterar och förbättrar insynen, ansvarigheten, lyhördheten, delaktigheten, överläggningarna, inkluderandet, tillgängligheten, deltagandet, subsidiariteten och den sociala sammanhållningen. Parlamentet påminner om att rekommendationen är en uppmaning till medlemsstaterna att se till att det utarbetas åtgärder som kan stärka mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet betonar att syftet med e-demokrati är att främja en demokratisk kultur som berikar och stärker demokratin genom att ytterligare medel anslås för att öka öppenheten och allmänhetens deltagande, samtidigt som syftet inte är att skapa ett alternativt demokratiskt system som påverkar den representativa demokratin negativt. Parlamentet påpekar att e-demokrati i sig inte säkerställer politiskt deltagande och att en icke-digital miljö för utövande av politiskt deltagande för allmänheten också måste behandlas parallellt med e-demokrati.

4.  Europaparlamentet framhåller vikten av e-röstning och röstning på distans via internet som system som kan öka allmänhetens delaktighet och underlätta det demokratiska deltagandet, särskilt i geografiskt och socialt mer marginaliserade områden, och som erbjuder många potentiella fördelar, framför allt för ungdomar, personer med nedsatt rörlighet, äldre människor samt personer som är bosatta eller arbetar tillfälligt eller permanent i en medlemsstat där de inte är medborgare eller i ett tredjeland, under förutsättning att högsta möjliga nivå på uppgiftsskyddet kan garanteras. Parlamentet påminner om att medlemsstater vid införande av röstning på distans via internet måste säkerställa insyn och tillförlitlighet vid rösträkningen och respektera principerna om jämlikhet, valhemlighet, röstmöjlighet och fria val.

5.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att alla digitala samverkansprocesser utgår från principen om institutionell öppenhet, så att en kombination av insyn i realtid och informerat deltagande gäller.

6.  Europaparlamentet framhåller och uppmuntrar till användningen av e-deltagande som en viktig aspekt av e-demokrati i form av tre sorters samverkan mellan å ena sidan EU-institutioner och förvaltningar, å andra sidan allmänheten, nämligen inom e-information, e-samråd och e-beslutsfattande. Parlamentet konstaterar att många nationella, regionala och lokala exempel på e-deltagande kan föras fram som bra exempel på hur IKT kan användas i en deltagandedemokrati. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ytterligare utveckla denna praxis på nationell och lokal nivå.

7.  Europaparlamentet understryker att IKT bidrar till att skapa rum för deltagande och överläggningar, vilket i sin tur ger våra demokratiska system högre kvalitet och legitimitet.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av att engagera ungdomar i den politiska debatten och konstaterar att användningen av IKT i demokratiska förfaranden kan vara ett effektivt verktyg i detta syfte.

9.  Europaparlamentet påminner om det första europeiska exemplet på röstning via internet i Estland i dess rättsligt bindande val 2005, men vidhåller att om ett eventuellt införande av e-röstning i andra medlemsstater ska bli framgångsrikt, måste man bedöma hur säkert det är att hela befolkningen faktiskt kan delta, och även utvärdera fördelarna och utmaningarna med liksom följderna av olika eller divergerande tekniska tillvägagångssätt. Parlamentet betonar att förekomsten av säkra höghastighetsanslutningar till internet och infrastruktur för säker elektronisk identitet utgör viktiga förutsättningar för framgångsrik e-röstning. Parlamentet understryker behovet av att dra nytta av ny teknik i nuvarande förfaranden för röstning i vallokal, och anser att betydande framsteg skulle kunna göras genom utbyte av bästa praxis och forskning på alla politiska nivåer.

10.  Europaparlamentet påpekar att det är en utmaning att hantera allmänhetens oro i fråga om användningen av verktyg för demokrati via internet. Parlamentet anser att hanteringen av säkerhetsfrågor och säkerställandet av personlig integritet är av avgörande betydelse för att allmänhetens förtroende ska kunna byggas upp för den framväxande digitala politiken.

11.  Europaparlamentet betonar att demokratiska processer kräver omfattande debatt på alla samhällsnivåer i EU samt granskning och reflektion, som bidrar till en rättvis, fullständig och rationell diskussion. Parlamentet varnar för att det föreligger en risk för snedvridning och manipulation av resultatet från överläggningar genom diskussionsverktyg på internet. Parlamentet anser att den bästa garantin mot denna risk är öppenhet hos alla aktörer som samverkar och informerar om kampanjer som kan främjas direkt eller indirekt inom digitala deltagandeplattformar.

12.  Europaparlamentet konstaterar att allmänhetens förtroende för institutioner och demokratiska processer utgör en grundläggande dimension för en fungerande demokrati. Parlamentet betonar därför att införandet av e-demokrativerktyg måste åtföljas av lämpliga kommunikations- och utbildningsstrategier.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att integrera e-deltagande i det politiska systemet för att införliva allmänhetens bidrag i beslutsprocessen och garantera en uppföljning. Parlamentet konstaterar att en brist på lyhördhet från beslutsfattare leder till besvikelse och misstro.

14.  Europaparlamentet betonar att användningen av IKT-verktyg bör vara ett komplement till andra kommunikationskanaler med offentliga institutioner, med målsättningen att undvika all form av diskriminering på grund av digitala kunskaper eller brist på resurser och infrastruktur.

Förslag för att förbättra demokratin med hjälp av IKT

15.  Europaparlamentet anser att deltagande i demokratiska processer först och främst är baserat på faktisk och icke-diskriminerande tillgång till information och kunskap.

16.  Europaparlamentet uppmanar vidare EU och medlemsstaterna att avstå från att vidta onödiga åtgärder som syftar till att på ett godtyckligt sätt begränsa tillgången till internet och utövandet av grundläggande mänskliga rättigheter, såsom oproportionerlig censur eller kriminalisering av legitimt uttryckande av kritik och avvikande mening.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att tillhandahålla utbildningsmässiga och tekniska medel för att ge kraft åt den demokratiska och medborgerliga egenmakten och ge alla EU:s invånare större digitala färdigheter, digital kompetens och jämlik och säker digital tillgång i syfte att överbrygga den digitala klyftan (e-integration), vilket ytterst kommer att gagna demokratin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa tillägnandet av digitala färdigheter i skolornas läroplaner och i livslångt lärande, och att prioritera program för digital utbildning för äldre människor. Parlamentet stöder utvecklingen av nätverk av universitet och utbildningsinstitutioner för att främja forskning om och införande av nya verktyg för deltagande. Parlamentet uppmanar också EU och medlemsstaterna att främja program och politik som syftar till att utveckla en kritisk och informerad förståelse för användningen av IKT.

18.  Europaparlamentet anser att man måste göra framsteg i utvärderingen av användningen av ny teknik för att förbättra demokratin inom EU:s förvaltningar genom att i form av indikatorer införa mål för mätningen av kvaliteten på onlinetjänster.

19.  Europaparlamentet föreslår att Europaparlamentet, som är EU:s enda folkvalda institution, ska gå i täten för stärkandet av e-demokrati. Parlamentet anser att det finns skäl att i detta syfte utveckla innovativa tekniska lösningar som gör det möjligt för medborgarna att kommunicera på ett meningsfullt sätt med och förmedla sin oro till sina valda företrädare.

20.  Europaparlamentet uppmanar till förenkling av språkbruk och institutionella förfaranden samt till utformning av multimedieinnehåll för att förklara de centrala inslagen i de viktigaste beslutsprocesserna, i syfte att främja förståelse och deltagande. Parlamentet betonar behovet av att sprida denna ingång till digitalt deltagande genom segmenterade proaktiva verktyg med hjälp av vilka man kan få tillgång till samtliga handlingar som ingår i parlamentets akter.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och EU att tillhandahålla infrastruktur för höghastighetsbredband till en rimlig kostnad, särskilt i perifera områden, landsbygdsområden och områden som släpar efter i den ekonomiska utvecklingen, och att säkerställa att jämlikhet mellan medborgarna garanteras, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de mest utsatta medborgarna så att de kan tillägna sig färdigheter som garanterar trygg och säker användning av tekniken. Parlamentet rekommenderar att bibliotek, skolor och byggnader där offentliga tjänster tillhandahålls ska tilldelas tillräckliga resurser för modern it-infrastruktur med hög hastighet och att alla invånare ska ha samma tillgång till sådan infrastruktur, särskilt de mest utsatta grupperna, såsom personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påpekar behovet av att anslå tillräckliga finansiella resurser och utbildningsresurser för dessa mål. Parlamentet rekommenderar kommissionen att tillhandahålla resurser för projekt som syftar till att förbättra den digitala infrastrukturen inom ramen för den sociala och solidariska ekonomin.

22.  Europaparlamentet framhäver att kvinnor är underrepresenterade i politiskt beslutsfattande på alla nivåer, liksom inom IKT-sektorerna. Parlamentet noterar att kvinnor och flickor ofta konfronteras med könsstereotyper i samband med digital teknik. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att investera i riktade program som främjar utbildning inom informations- och kommunikationsteknik och e-deltagande för kvinnor och flickor, i synnerhet för dem med en utsatt och marginaliserad bakgrund, och att då använda sig av formellt, informellt och icke-formellt lärande.

23.  Europaparlamentet noterar vikten av översättning till flera språk för att säkerställa lika tillgång till verktyg för e-demokrati för alla medborgare när information ska spridas och läsas av samtliga medborgare i länder som har fler än ett officiellt språk och av invånare med annan etnisk bakgrund.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och EU att främja, stödja och genomföra mekanismer och instrument som möjliggör medborgares deltagande och interaktion med förvaltningar och EU-institutioner, såsom plattformar för s.k. crowdsourcing. Parlamentet framhäver att IKT bör underlätta tillgången till information och möjligheterna till insyn, ansvarsutkrävande och deltagande i beslutsfattandet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en större anpassning av kommissionens alla instrument för kommunikation och kontakt med allmänheten, särskilt portalen Europa direkt, till e-demokratins utmaningar. Parlamentet åtar sig att göra alla befintliga verktyg för lagstiftningsmässig uppföljning mer tillgängliga, begripliga, didaktiska och interaktiva, och uppmanar kommissionen att göra samma sak på sin egen webbplats.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att reflektera över innehållet på sina institutionella webbplatser vad gäller demokratins funktionssätt i syfte att dels erbjuda pedagogiska verktyg för att innehållet ska kunna konsulteras och vara lättare att förstå för unga människor, dels göra det tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att låta sitt engagemang för principen om institutionell öppenhet komma till uttryck i förändringar avseende strategisk utformning och företagskultur, budgetar och förfaranden för förändrad organisation som hämtar kraft från målet att förbättra demokratin genom tillämpning av ny teknik.

27.  Europaparlamentet vill att en internetplattform ska inrättas så att allmänheten systematiskt kan rådfrågas innan den europeiska lagstiftaren fattar beslut, vilket skulle göra allmänheten mer direkt involverad i det offentliga livet.

28.  Europaparlamentet anser vara det nödvändigt att utbyggnaden av dessa nya verktyg åtföljs av kampanjer för att sprida de möjligheter som de erbjuder samt främja de medborgerliga värdena gemensamt ansvar och delaktighet.

29.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det europeiska medborgarinitiativet är som instrument för medborgarnas engagemang och direkta deltagande i EU:s politiska liv och uppmanar därför kommissionen att se över initiativets funktion för att tillvarata dess fulla potential, i enlighet med de rekommendationer som Europaparlamentet framförde i sin resolution av den 28 oktober 2015 (2014/2257(INI)). Parlamentet påminner därför om vikten av att förenkla och påskynda de berörda byråkratiska förfarandena och att i högre grad använda IKT, t.ex. digitala plattformar och andra applikationer som är kompatibla med mobila enheter, i syfte att göra detta viktiga verktyg mer användarvänligt och allmänt känt. Parlamentet anser att användningen av ny teknik framför allt skulle kunna förbättra systemet för insamling via internet av underskrifter med hjälp av identifierings- och autentiseringstjänster (e-IDAS) och att det skulle göra det möjligt för allmänheten att enklare få och utbyta information om befintliga eller potentiella europeiska medborgarinitiativ så att de aktivt kan delta i diskussionerna och/eller stödja själva initiativen.

30.  Europaparlamentet betonar att flera av kommissionens processer, såsom offentliga samråd via internet, e-deltagandeåtgärder och konsekvensbedömningar, skulle kunna gynnas av en mer omfattande användning av ny teknik för att stimulera allmänhetens deltagande och öka ansvarsskyldigheten för sådana processer och öppenheten i EU:s institutioner samt förbättra styrelseformerna i EU. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att i detta syfte göra det offentliga samrådet effektivt och tillgängligt för en så stor del av allmänheten som möjligt genom att minimera de tekniska hindren.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av mer omfattande information för medborgare om de befintliga plattformarna för e-deltagande på EU-nivå samt på nationell och lokal nivå.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka och utveckla e-deltagandet i halvtidsöversynen av strategin för den digitala inre marknaden, som ska inledas 2017, samt främja utveckling och finansiering av nya instrument med koppling till e-medborgarskap i Europeiska unionen. Vidare rekommenderar parlamentet kommissionen att fokusera på lösningar med öppen källkod som lätt kan införas på hela den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att integrera användningen av tidigare projekt, t.ex. plattformen D-CENT, som är ett EU-finansierat projekt som tillhandahåller tekniska verktyg för deltagandedemokrati.

33.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av e-förvaltning bör prioriteras i medlemsstaterna och EU-institutionerna, och välkomnar kommissionens ambitiösa och omfattande handlingsplan för e-förvaltning, som i hög grad är beroende av ett korrekt nationellt genomförande och samordning av tillgängliga EU-medel, i samverkan med nationella organ och myndigheter på det digitala området. Parlamentet anser att mer bör göras för att uppmuntra öppna data och användningen av IKT-verktyg som bygger på öppen källkod och kostnadsfri programvara, såväl inom EU:s institutioner som i medlemsstaterna.

34.  Europaparlamentet efterlyser mer samarbete på EU-nivå och rekommenderar utbyte av bästa praxis för e-demokratiprojekt som ett led i uppnåendet av en mer deltagande- och samtalsbaserad demokrati som tillgodoser medborgares önskemål och intressen och syftar till att engagera dem i beslutsprocesser. Parlamentet påpekar att man måste veta vilken inställning medborgarna har till genomförandet av röstning på distans via internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en oberoende bedömning eller ett oberoende samråd i fråga om allmänhetens inställning till röstning via internet, med en analys av starka och svaga punkter, som ett ytterligare röstningsalternativ för medborgarna, som medlemsstaterna ska ta ställning till senast i slutet av 2018.

35.  Europaparlamentet framhåller att privatliv och personuppgifter, som en prioriterad fråga, måste skyddas vid användningen av e-demokrativerktyg och att en säkrare internetanvändning måste främjas, särskilt i fråga om informations- och uppgiftsskydd, inbegripet ”rätten att bli bortglömd”, samt att det måste finnas garantier mot programvara för övervakning och att kontrollerbarheten hos källor måste kunna garanteras. Dessutom anser parlamentet att man bör öka användningen av digitala tjänster som är baserade på grundläggande funktioner såsom en säker och krypterad digital identitet, i enlighet med eIDA-förordningen. Parlamentet förordar säkra offentliga digitala register och validering av digitala underskrifter för att förhindra upprepade interaktioner från en och samma källa i bedrägligt syfte, vilket är i linje med europeiska och internationella standarder för mänskliga rättigheter och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och EU-domstolen. Parlamentet understryker slutligen att säkerhetsfrågor inte får avskräcka från inkludering av enskilda personer och grupper i demokratiska processer.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka demokratin genom teknik som bör användas i en säker miljö som är skyddad från missbruk av tekniska verktyg (t.ex. skräppostrobotar, anonym profilering och identitetsstöld), och erinrar om att högsta möjliga rättsliga normer måste respekteras.

37.  Europaparlamentet påminner om den väsentliga roll som visselblåsare spelar – allmänt via internet – för avslöjande av korruption, bedrägeri, misskötsel och andra missgärningar som hotar folkhälsan och säkerheten, finansiell integritet, mänskliga rättigheter, miljön och rättsstatsprincipen, medan de på samma gång säkerställer allmänhetens rätt till information.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar offentliga företrädare att aktivt, tillsammans med medborgarna, delta i de helt oberoende forum som finns och använda nya medie- och it-plattformar i syfte att stimulera diskussion och utbyta åsikter och förslag med medborgarna (e-parlament) samt upprätta en direkt koppling till dem. Parlamentet uppmanar de politiska grupperna i Europaparlamentet och de europeiska politiska partierna att öka möjligheterna till offentlig debatt och e-deltagande.

39.  Europaparlamentet uppmanar sina ledamöter att fortsätta att öka öppenheten i sitt arbete, särskilt i dagens svåra politiska klimat, och uppmanar de offentliga myndigheterna att undersöka möjligheten att inrätta digitala plattformar, med de senaste it-verktygen. Parlamentet uppmanar de folkvalda företrädarna att använda dessa verktyg för att på ett effektivt sätt kommunicera och föra en verklig dialog med väljarna och berörda aktörer, i syfte att informera dem om EU:s och parlamentets verksamhet och därmed göra överläggningarna och beslutsfattandet öppnare och öka medvetenheten om den europeiska demokratin.

40.  Europaparlamentet välkomnar sitt initiativ på området e-deltagande. Parlamentet stöder fortsatta insatser för att stärka parlamentets representativa natur, dess legitimitet och effektivitet, och uppmuntrar ledamöterna att i högre grad använda den nya tekniken för att utveckla den till dess fulla potential, samtidigt som de nödvändiga begränsningar som följer av rätten till integritet och skydd av personuppgifter beaktas. Parlamentet påpekar att det behövs en period av omfattande eftertanke om hur dess ledamöters användning av IKT kan förbättras, inte endast för att samarbeta med allmänheten utan även i samband med lagstiftning, framställningar, samråd och andra aspekter av relevans för deras dagliga arbete.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar politiska partier på EU-nivå och nationell nivå att på bästa sätt utnyttja digitala verktyg för att hitta nya sätt att främja intern demokrati, inbegripet öppenhet i sina förfaranden för förvaltning, finansiering och beslutsfattande samt för att kunna kommunicera bättre med sina medlemmar och andra som stöder dem och det civila samhället, och för bättre deltagande av desamma. Parlamentet uppmuntrar dem också att vara mycket öppna och ansvariga gentemot allmänheten. Parlamentet föreslår därför att man bör se om de europeiska partiernas stadgar eventuellt behöver ändras och att dessa bör omfatta och främja e-deltagande.

42.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess institutioner att vara mer öppna för att experimentera med nya metoder för e-deltagande, såsom massbaserad problemlösning (s.k. crowdsourcing) på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå, med beaktande av den bästa praxis som redan utvecklats inom medlemsstaterna och att i detta syfte inleda särskilda pilotprojekt. Parlamentet upprepar samtidigt att dessa åtgärder måste kompletteras med informationskampanjer så att möjligheterna med dessa verktyg kan förklaras.

43.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska institutionerna att inleda en delaktighetsprocess i syfte att utarbeta en europeisk stadga om rättigheter på internet, och att utgå bland annat från förklaringen om rättigheter på internet, som offentliggjordes av den italienska deputeradekammaren den 28 juli 2015, i syfte att främja och garantera alla rättigheter som hänför sig till det digitala området, bland annat verklig tillgång till internet samt nätneutralitet.

44.  Europaparlamentet noterar den mängd av heterogen information som man kan hitta på nätet i dag och betonar att medborgarnas förmåga till kritiskt tänkande bör stärkas så att de har bättre möjlighet att skilja mellan tillförlitliga och otillförlitliga informationskällor. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att anpassa och uppdatera sin lagstiftning för att ta itu med den pågående utvecklingen, och att fullt ut genomföra och verkställa befintlig lagstiftning som rör hatpropaganda, både utanför och på internet, samtidigt som grundläggande och konstitutionella rättigheter garanteras. Parlamentet betonar att unionen och medlemsstaterna bör utveckla åtgärder och politik för att öka förmågan till överförbart, kreativt och kritiskt tänkande samt digital kunskap och mediekompetens liksom inkludering och nyfikenhet bland sina medborgare, särskilt ungdomar, så att de kan fatta välgrundade beslut och bidra på ett positivt sätt i demokratiska processer.

°

° °

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2015)0382.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2015)0288.

MOTIVERING

Tillämpningen och utvecklingen av ny IKT medför djupgående förändringar i de moderna samhällena. Det rör sig om en omfattande teknisk revolution som framför allt tar sig uttryck genom internet och de olika nätverk för kommunikation och social interaktion som hänger samman med det. Politiken, inte minst allmänhetens delaktighet, har inte undgått dess inflytande.

Uppsvinget för nya digitala kommunikationsverktyg och öppna och deltagarbaserade plattformar har gett upphov till nya sätt att kommunicera, debattera och engagera sig, från allmänhetens sida, i offentliga frågor och bryter de traditionella mediernas monopol som ledare i förbindelserna mellan allmänheten och politikerna.

Dessa förändringar sker samtidigt som stora delar av allmänheten slutat tro på och förlorat förtroendet för själva demokratin och dess funktionssätt. Trots att den representativa demokratin har en stark ställning i Europa har dess trovärdighet kantstötts under de senaste årtiondena på grund av den allt större misstron bland allmänheten mot de företrädande institutionernas funktionssätt och resultat. Det finns flera orsaker till denna farliga försvagning av vårt politiska system. De ekonomiska besluten, som ibland fattas av organ som saknar representativ funktion och som befinner sig långt bort från de nationella demokratiska sfärerna, skapar en allvarlig konfliktsituation mellan den lokala demokratin och den övernationella förvaltningen. Den tekniska komplexiteten hos dessa beslut är inte lätt för allmänheten att förstå sig på. De senaste tio årens finansiella och ekonomiska kris har medfört en allvarlig försämring av medel- och arbetarklassernas sociala situation i västvärlden och ett ökat missnöje med systemet bland allmänheten. Slutligen har korruptionen i vissa system och länder gjort att allmänhetens förtroende för politiken och dess företrädare fått sig en allvarlig törn.

Såväl EU som medlemsstaterna utsätts för allt hårdare kritik rörande behovet av att förbättra det interna funktionssättet inom parlamenten, de verkställande institutionerna och förvaltningarna och av att stärka de demokratiska kontrollmekanismerna. Den allt mer välinformerade allmänheten kräver ökad delaktighet och insyn i beslutsfattandet och större möjligheter till interaktion mellan politikerna och allmänheten.

I detta sammanhang kan uppsvinget för nya digitala kommunikationsverktyg och öppna och deltagarbaserade plattformar ligga till grund för kreativa och kompletterande lösningar för att förbättra den representativa demokratins kapacitet och resultat och berika den med en källa till ökad legitimitet. Syftet är inte att via e-demokratin skapa ett alternativt demokratiskt system, utan att främja, garantera och förbättra insynen, ansvarigheten, lyhördheten, delaktigheten, överläggningarna, inkluderandet, tillgängligheten, subsidiariteten och den sociala sammanhållningen, i enlighet med Europarådets rekommendation CM/Rec(2009)1.

Åtskillnad görs mellan tre begrepp, även om det finns uppenbara överlappningar mellan dem:

– E-förvaltning: Användning av informations- och kommunikationsteknik inom den offentliga sektorn, i synnerhet för att på elektronisk väg förse allmänheten med information och tjänster till allmänheten från offentliga förvaltningens sida (till exempel betalning av en fortkörningsbot).

– E-styre: Användning av informations- och kommunikationsteknik för att upprätta kommunikationskanaler som gör det möjligt att inkludera de olika aktörer som har något att säga till om i utformningen av den offentliga politiken (till exempel e-samråd med allmänheten om huruvida en viss hastighetsbegränsning bör ändras eller ett lokalt budgetsamråd).

– E-demokrati: Användning av informations- och kommunikationsteknik för att upprätta kanaler för samråd med och delaktighet av allmänheten (till exempel e-parlament, e-initiativ, e-val, e-framställningar och e-samråd).

Den rådande situationen i EU

Sedan 2009 satsar kommissionen särskilt på e-deltagande och e-styre. Kommissionen genomför redan nu offentliga samråd på nätet och konsekvensbedömningar, huvudsakligen innan den lägger fram lagstiftningsförslag, i syfte att öka allmänhetens delaktighet och förbättra EU:s styrning. Dessa processer kan gynnas av en bredare och mer lättillgänglig användning av ny teknik i syfte att involvera alla berörda parter i politikutformningens livscykel och stärka den europeiska styrningen.

Dessutom kan IKT bidra till att bredda och utveckla dels e-förvaltningen, som ett sätt att närma sig en mer deltagande- och samtalsbaserad demokrati, dels den digitala delaktigheten inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden.

Parlamentet har offentliggjort flera studier (The Future of Democracy in Europe: Trends, Analyses and Reforms under 2008 och E-public, e-participation and e-voting in Europe - prospects and challenges under 2012) med en analys av de nya verktygen och de fördelar och svårigheter som de innebär.

Slutligen infördes det genom Lissabonfördraget ett banbrytande instrument för deltagardemokrati i unionen: det europeiska medborgarinitiativet Genom denna mekanism, som började tillämpas under 2012, har det lanserats fler än 35 medborgarinitiativ, varav tre har uppnått tröskeln på 1 miljon underskrifter och således besvarats officiellt av kommissionen. Användningen av ny teknik skulle kunna underlätta en bredare spridning av detta nya instrument och förbättra vissa tekniska aspekter, till exempel namninsamlingar via nätet.

E-demokrati: Stora möjligheter eller potentiella risker?

Den nya kommunikationstekniken har en enorm potential när det gäller medborgarnas delaktighet i det demokratiska systemet och bör betraktas som en kollektiv nyttighet som tjänar till en mer insynsvänlig och deltagandebaserad demokrati. Dess omvandlande kraft bör inte begränsas till valprocesser, utan bör omfatta alla aspekter av medborgarnas delaktighet i de politiska processerna, särskilt de tre formerna av interaktion mellan myndigheterna och allmänheten, huvudsakligen digital information, digitalt samråd och digitalt beslutsfattande.

I denna strävan får man dock inte bortse från de risker som är kopplade till detta nya tekniska tidevarv och inte heller glömma att tekniken inte är något mål i sig, utan enbart ett verktyg för att förverkliga det ovannämnda. Vi måste i synnerhet ta hänsyn till följande:

– Den digitala klyftan: Tillgång till ny teknik är en nödvändig förutsättning för att förändringspotentialen ska kunna tillvaratas inom de demokratiska processerna. I många länder finns det dock idag områden där det saknas nödvändiga förutsättningar för internetuppkoppling, och i alla samhällen har mycket stora delar av befolkningen otillräckliga tekniska användningskunskaper (digitala analfabeter). – Valfusk: Valsystemen måste förhindra alla typer av oriktigheter som ger en felaktig bild av väljarnas vilja.

– Skydd av den personliga integriteten och personuppgifter: Eftersom ett absolut vattentätt uppgiftsskydd är en omöjlighet kan den personliga integriteten hotas. Detta är en särskilt känslig fråga för allmänheten.

– Vikten av att redovisa demokratiska processer. Det faktum att de demokratiska processerna i allmänhet inbegriper en omfattande debatt och sammanjämkning av olika åsikter: Nätet är inte alltid det idealiska forumet för en rationell diskussion och en fördjupning av argumenten. På nätet är det inte alltid möjligt att skilja mellan den allmänna opinionen och ståndpunkter som på grund av att vissa användare är mer aktiva på nätet förefaller spegla majoritetens åsikt.

– Det finns vissa erfarenheter som pekar på att privata intressen i allt större utsträckning utnyttjar information och nätverk, vilket skulle kunna medföra att ett visst intresse felaktigt betraktades som ett allmänt intresse, varpå etiken och insynen skulle äventyras. Sektoriella åsikter från IKT-kunniga människor och lobbyer får inte få övertaget över hela samhällets behov.

Möjliga vägar framåt

Ett antal förslag och rekommendationer har lagts fram av experter, institutioner, förvaltningar och den breda allmänheten. Föredraganden har efter omfattande diskussioner med sina kollegor kommit fram till att följande förslag skulle kunna ingå i hans betänkande och behandlas på europeisk såväl som nationell nivå:

– Att det eftersom den digitala revolutionen redan pågår för fullt överallt och oundvikligen kommer att påverka medborgarnas vardagsliv är tillrådligt att tillhandahålla utbildningsmässiga och tekniska verktyg för att förbättra IKT-kompetensen till förmån för demokratin.

– Att det även är nödvändigt att vidta åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan och se till att alla får tillgång till teknik (e-inkludering) samt att göra internetanvändningen säkrare, särskilt med avseende på informations- och uppgiftsskydd, upprättande av säkra offentliga digitala register och kontroll av unika digitala namnteckningar för att förhindra mångfaldiga bedrägliga interaktioner.

– Att digital teknik skulle kunna utnyttjas för att förbättra de offentliga samråden och arbetet med konsekvensbedömningar som en hjälp inom beslutsfattandet att förbättra styrningen.

– Att främja och ge incitament till mekanismer för allmänhetens delaktighet och interaktion med institutionerna och dessas offentliga företrädare. IKT bör underlätta tillgången till information, insyn, aktivt lyssnade och diskussioner och skulle således kunna bidra till att överbrygga klyftan mellan allmänheten och ett bättre beslutsfattande. Detta gäller även redovisningsskyldigheten etc.

– Att främja de offentliga företrädarnas aktiva deltagande i befintliga forum med målet att väcka liv i debatten och utbytet av åsikter och förslag med allmänheten.

– Att utbyta förslag till bästa praxis i fråga om e-demokrati som ett led i uppnåendet av en mer deltagande- och samtalsbaserad demokrati som tillgodoser allmänhetens önskemål och intressen.

– Att skapa nätverk för samarbete med universitet och studiecenter i syfte att främja forskningen och användningen av nya verktyg och kanaler för kommunikation och deltagande.

– Att främja samarbete på EU-nivå, särskilt avseende insynen i EU-institutionerna och allmänhetens delaktighet i det demokratiska beslutsfattandet.

– Att erbjuda de politiska partierna nya instrument för öppenhet och kontakt med anhängare och sympatisörer.

Sammanfattningsvis anser jag att man måste understryka att tekniska innovationer i sig inte kommer att häva allmänhetens missnöje med politiken och inte heller kommer att förändra våra demokratier på något väsentligt sätt. Krisens orsaker är allvarliga och hänger samman med politiken, den växande globaliseringen och ett tilltagande missnöje med hur de europeiska demokratiska systemen och institutionerna fungerar. Man måste dock ständigt övervaka nyttan med den digitala revolutionen i syfte att dels undvika en falsk optimism kring dess fördelar vad gäller att lösa problemen med dagens parlamentariska demokrati, dels förhindra att det skapas nya problem som inte kan lösas med hjälp av IKT.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (14.10.2016)

till utskottet för konstitutionella frågor

över e-demokrati i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar
(2016/2008(INI))

Föredragande av yttrande: Isabella Adinolfi

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet tar del av de fortlöpande och snabba tekniska förändringarna i informationssamhället, den djupgående omdaning som dessa förändringar har medfört för samhället som helhet, särskilt när det gäller aspekterna utbildning och medborgarskap, samt utmaningar och möjligheter i samband med olika informations- och kommunikationstekniska verktyg, nya medier och annan ny teknik. Parlamentet uppmuntrar till att kriterier tas fram för att bedöma mervärdet av engagemang på nätet.

2.  Europaparlamentet noterar att ett ökande antal medborgare använder informations- och kommunikationstekniska verktyg, nya medier och ny teknik för att få tillgång till det allt mer varierande utbudet av information, utbyta åsikter och låta sina röster höras, engagera sig och delta i såväl det politiska livet som det kollektiva beslutsfattandet på lokal, nationell och europeisk nivå. Det är därför avgörande att öka den digitala delaktigheten och kunskapen och därmed avskaffa den befintliga digitala klyftan, som utgör det största hindret för att kunna utöva ett aktivt medborgarskap.

3.  Europaparlamentet påminner om att medborgardeltagande i demokratiska beslutsprocesser med hjälp av informations- och kommunikationstekniska verktyg förutsätter en gynnsam rättslig miljö som garanterar rätten till integritet, yttrandefrihet och oberoende information, samt investeringar med vars hjälp medborgare, som tillägnat sig adekvat mediekompetens och adekvata digitala kunskaper och färdigheter, kan få möjlighet att få fullständig och lika tillgång till en väl fungerande teknisk infrastruktur vad gäller informations- och kommunikationsteknik.

4.  Europaparlamentet påminner om nödvändigheten att införa ambitiösa tekniska standarder för hela unionen som syftar till att väsentligt och effektivt minska den befintliga digitala klyftan, i överensstämmelse med den särskilda situation som råder i varje medlemsstat. Parlamentet understryker behovet att säkerställa lika tillgång för alla till ett ekonomiskt överkomligt, inkluderande, rättvist och säkert internet, där man värnar yttrandefriheten, rätten till integritet, med särskild hänsyn till personuppgiftsskyddet, och principen om nätneutralitet, samt lika tillgång till offentliga tjänster på internet och e-identifieringstjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att beakta alla relevanta fysiska, geografiska och sociala hinder som finns mot deltagande online, oberoende av inkomst eller sociala och individuella villkor, särskilt i mindre tillgängliga områden, varvid alla former av diskriminering i enlighet med artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna bör undvikas.

5.  Europaparlamentet noterar den ökande användningen av sociala medier för socialiserings- och kommunikationsändamål samt den ökande användningen av dem inom den kreativa och kulturella sektorn. Parlamentet noterar att den utökade användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vardagen och för medborgarnas moderna livsstil gör att man måste främja den digitala delaktigheten för personer i alla åldrar så att man kan ta itu med den digitala klyfta som finns i EU.

6.  Europaparlamentet anser att informations- och kommunikationstekniska verktyg, nya medier och ny teknik är av avgörande betydelse och att de kommer att i allt högre grad spela en betydande roll i samverkan med offlinekanaler för att öka samhörighetskänslan i EU, medborgerligt engagemang och social inkludering, samt tillhandahålla balanserad information och kunskap om EU, unionens historia och värden samt grundläggande rättigheter för att stimulera kritiskt tänkande och konstruktiva offentliga debatter om Europeiska unionen.

7.  Europaparlamentet noterar att e-demokrati har potential att öka medborgarnas känsla av egenansvar för EU, vilket är särskilt viktigt i det rådande euroskeptiska klimatet.

8.  Europaparlamentet noterar den mängd av heterogen information som man kan hitta på nätet i dag och betonar att medborgarnas förmåga till kritiskt tänkande bör stärkas så att de har bättre möjlighet att skilja på tillförlitliga och icke-tillförlitliga informationskällor. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att anpassa och uppdatera sin lagstiftning för att ta itu med den pågående utvecklingen, och att fullt ut genomföra och verkställa befintlig lagstiftning som rör hatpropaganda, både utanför och på internet, samtidigt som grundläggande och konstitutionella rättigheter garanteras. Parlamentet betonar att unionen och medlemsstaterna bör utveckla åtgärder och politik för att öka förmågan till överförbart, kreativt och kritiskt tänkande samt digital kunskap och mediekompetens, inkludering och nyfikenhet bland sina medborgare, särskilt ungdomar, så att de kan fatta välgrundade beslut och bidra på ett positivt sätt i demokratiska processer.

9.  Europaparlamentet noterar att informations- och kommunikationstekniska verktyg erbjuder en bred tillgång till olika informationskällor, men att de även underlättar spridningen av lågkvalitetsinnehåll som kan vara svårt att skilja från seriösa och tillförlitliga källor och som kan vilseleda medborgarna. Parlamentet betonar därför det avgörande behovet att medborgarna får en ordentlig mediekompetensutbildning, särskilt ungdomar.

10.  Europaparlamentet uppmanar till försiktighet i samband med politiska debatter på nätet, eftersom de ofta genererar alltför polariserade åsikter och lätt kan slå över i hatpropaganda när sansade röster inte kommer till tals.

11.  Europaparlamentet konstaterar att e-demokrati kan vara av godo enbart om medborgarna är välinformerade, har förmågan att vara kritiska till felaktig och vinklad information och kan identifiera försök till propaganda.

12.  Europaparlamentet konstaterar att de ovannämnda riskerna och målen utgör stora utmaningar för lärare och utbildningspersonal i både formella, icke-formella och informella sammanhang. Parlamentet uppmanar därför unionen och dess medlemsstater att öka sina investeringar i livslångt lärande och utveckling, som kombinerar metoder både online och offline, stimulerar ömsesidigt lärande, utbyte av bästa metoder och kapacitetsbyggande, samt skapar möjligheter för lärande och undervisning på ett innovativt, inkluderande och icke-diskriminerande sätt.

13.  Europaparlamentet betonar att EU och medlemsstaterna, i synnerhet på regional och lokal nivå, bör främja informations- och kommunikationstekniskt baserade program för livslångt lärande för digital kunskap, inkludering, medborgerligt engagemang och deltagande som syftar till att ta fram åtgärder och politik, inklusive forskning, som gör dem allmänt tillgängliga för de mest utsatta medborgarna, särskilt flickor och kvinnor, hbti-medborgare, personer med funktionsnedsättning och andra socialt missgynnade kategorier och minoriteter. Parlamentet understryker att sådana program bör utformas och användas i samtliga medborgares intresse, samtidigt som man tar itu med och ökar medvetenheten om nätmobbning, stigmatisering och andra former av nätvåld och uteslutning från det politiska livet men undviker segregering och diskriminering i samhället.

14.  Europaparlamentet framhäver att kvinnor är underrepresenterade i politiskt beslutsfattande på alla nivåer, liksom inom IKT-sektorerna. Parlamentet noterar att kvinnor och flickor ofta konfronteras med könsstereotyper i samband med digital teknik. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att investera i riktade program som främjar utbildning inom informations- och kommunikationsteknik och e‑deltagande för kvinnor och flickor, i synnerhet dem som kommer från en utsatt och marginaliserad bakgrund, och att då använda sig av formellt, informellt och icke-formellt lärande.

15.  Europaparlamentet noterar den grundläggande betydelsen av digital delaktighet för personer i alla åldrar, och därför uppmanas kommissionen att fullt ut utnyttja informations- och kommunikationstekniska verktyg, nya medier och ny teknik för att främja positiva drivkrafter på internet som bidrar till mänsklig utveckling, fred och mänskliga rättigheter. I detta sammanhang anser parlamentet även att verktyg för e‑demokrati kan hjälpa till att minska det demokratiska underskottet och öka det minskade politiska deltagandet i unionen samt underlätta engagemang och deltagande i det offentliga rummet. Parlamentet vill se att initiativ utformas så att de riktar sig särskilt till den yngre, men även den äldre generationen, eftersom båda grupperna drabbas av generationsklyftorna. Parlamentet vill se att det utvecklas ett kritiskt angreppssätt vad gäller användningen av denna teknik för att skydda människor, i synnerhet barn, från alla risker som är förknippade med den.

16.  Europaparlamentet påminner om potentialen att engagera medborgarna ytterligare i de processer som rör europeisk politik, eftersom detta kan ge nytt liv åt deras stöd för Europeiska unionen samtidigt som det demokratiska underskottet i unionen minskas. Parlamentet understryker därför den potential som verktyg för e-demokrati har, samtidigt som man får erkänna de inbyggda begränsningar som finns på grund av de krav som de ställer vad gäller den tekniska nivån (utbredd internetuppkoppling, omfattande wifi-täckning, snabb internetuppkoppling osv.) och den praktiska nivån (mediekompetenser samt digitala kunskaper och färdigheter, tillgängliga språk osv.).

17.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att unionen och medlemsstaterna gör ett strategiskt övervägande för att utveckla och lansera verktyg för e-demokrati som kan tillhandahålla ett mer varierat utbud av källor för spridning av oberoende och tillförlitlig information, stödja öppna och innovativa inlärningsmodeller, med beaktande av den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och minoritetsgruppers specifika intressen, höja den kvalitativa nivån på den offentliga debatten, främja medborgerligt deltagande i beslutsprocesser samt stimulera medborgarna till aktivt deltagande och politiskt engagemang genom mekanismer för deltagandedemokrati och direkt demokrati som kan förstärka och, där så är möjligt, komplettera den representativa demokratin.

18.  Europaparlamentet noterar vikten av översättning till flera språk för att säkerställa lika tillgänglighet till verktyg för e-demokrati för alla medborgare när information ska spridas och läsas av samtliga medborgare i länder som har fler än ett officiellt språk och invånare från annan etnisk bakgrund.

19.  Europaparlamentet varnar för att samtidigt som verktyg för e-demokrati kan vara användbara för att engagera medborgarna i de europeiska processerna ersätter de inte traditionella demokrativerktyg och därför bör resultaten från dem inte anses vara representativa för den allmänna opinionen bland medborgarna.

20.  Europaparlamentet understryker att verktyg för e-demokrati är avgörande för att främja ansvarsskyldighet, insyn och öppenhet samt god styrning inom den offentliga förvaltningen, vilket breddar den offentliga debatten eftersom dessa faktorer ger medborgarna makt att delta i en välavvägd dialog som läsare och skrivare, s.k. wreaders, i det politiska livet på lokal, nationell och europeisk nivå. Parlamentet anser att för att framgångsrikt främja medborgarnas engagemang och förtroende behövs förändringar i den offentliga förvaltningskulturen som omfattar både större ansvarsskyldighet och granskning. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas göra samråd med berörda parter, politikutformning och lagstiftningsprocesser ännu mer transparenta, tillgängliga, digitaliserade, rådgivande, inkluderande, förtroendeingivande, ansvarsutkrävande och rättvisa, så att medborgare och föreningar direkt kan kontrollera och aktivt övervaka sina folkvalda representanter.

21.  Europaparlamentet betonar att e-demokrati, enligt OECD:s analys, utgörs av tre dimensioner, nämligen information, samråd och aktivt deltagande. Parlamentet noterar att det därför krävs en offentlig förvaltningskultur, en organisationskultur, specifika färdigheter, fastställda bestämmelser och förfaranden för deltagande samt effektivt engagemang i beslutsprocesser.

22.  Europaparlamentet anser att e-demokrati kan öka insynen och öppenheten i beslutsprocesser inom den representativa demokratin och att den kan ha en positiv inverkan på medborgarnas förtroende för sina folkvalda representanter.

23.  Europaparlamentet understryker att man bör ta itu med de säkerhetsutmaningar som verktygen för e-demokrati skapar på ett rimligt och proportionellt sätt, genom transparenta, säkra och distribuerade kontrollmekanismer, som upprepar de förebyggande åtgärder som redan krävs i miljön utanför internet, med särskild tonvikt på förebyggande av valfusk och manipulering vid röstning via internet, så att man säkerställer medborgarnas rätt till integritet och skyddar deras uppgifter från missbruk, programvaror för övervakning genom tredje part samt andra störningar.

24.  Europaparlamentet noterar att det är av grundläggande vikt att ha insyn och öppenhet, säkerhet och en närvaro av demokratiska kontrollmekanismer genom hela e‑demokratiförfarandet för att säkerställa medborgarnas rätt till integritet och se till att de inte övervakas.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och genomföra särskilda pilotprojekt, i enlighet med den digitala agendan, samt att fortsätta sitt stöd genom EU:s andra relevanta fonder och program, till exempel Ett Europa för medborgarna, med tonvikt på ungdomars rörlighet och deltagande, i syfte att främja och förstärka system för ett ansvarstagande och aktivt europeiskt medborgarskap, så att demokrati verkligen befästs som en politisk och samhällelig erfarenhet som man måste lära sig om, uppleva, dela och ta till sig.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja initiativ i syfte att främja och förstärka system för ett ansvarstagande och aktivt europeiskt medborgarskap, framför allt Erasmus+, Fonden för ett sammanlänkat Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Kreativa Europa. Parlamentet efterlyser att e-vänskolekontakter, Europeiska skoldatanätet och plattformar för e-lärande, liksom program som Europeiska volontärtjänsten, förstärks och förbättras i detta syfte.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	11.10.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Jill Evans, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Luigi Morgano, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Therese Comodini Cachia, Ilhan Kyuchyuk, Emma McClarkin, Hannu Takkula
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marco Affronte

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	9.2.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	15 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Richard Corbett, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Helmut Scholz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Max Andersson, Diane Dodds, Sylvie Goulard, Enrique Guerrero Salom, Jérôme Lavrilleux, Rainer Wieland
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Isabella Adinolfi, Ramón Luis Valcárcel Siso

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

15	+
ALDE	Sylvie Goulard, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
EFDD	Isabella Adinolfi
GUE/NGL	Helmut Scholz, Barbara Spinelli
PPE	Jérôme Lavrilleux, György Schöpflin, Ramón Luis Valcárcel Siso, Rainer Wieland
S&D	Richard Corbett, Enrique Guerrero Salom, Ramón Jáuregui Atondo, Pedro Silva Pereira, Claudia Țapardel
VERTS/ALE	Max Andersson

1	-
NI	Diane James

0	0

	Rättelser till avgivna röster
+
-
0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster