Förfarande : 2016/2016(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0138/2017

Ingivna texter :

A8-0138/2017

Debatter :

PV 26/04/2017 - 20
CRE 26/04/2017 - 20

Omröstningar :

PV 27/04/2017 - 5.64
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0195

BETÄNKANDE     
PDF 456kWORD 70k
31.3.2017
PE 593.957v02-00 A8-0138/2017

om förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena

(2016/2016(INI))

Fiskeriutskottet

Föredragande: Ulrike Rodust

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena

(2016/2016(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där de yttersta randområdena tillerkänns en särskild status och där beslut om ”specifika åtgärder” föreskrivs så att fördragen och den gemensamma politiken kan genomföras,

–  med beaktande av domstolens dom i de förenade målen C-132/14 till C-136/14 om tolkningen av artikel 349 i EUF-fördraget i vilken betonas att artikel 349 inte bara medger avvikelser från fördragen utan även från sekundärrätten,

–  med beaktande av artikel 174 och följande artiklar i EUF-fördraget, i vilka målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning fastställs och de finansiella strukturinstrument som ska användas för att nå detta mål specificeras,

–  med beaktande av artikel 43 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden, särskilt artiklarna 8, 11, 13, 41 och specifikt artiklarna 70–73,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1046/2014 av den 28 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden vad gäller kriterierna för beräkningen av de extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/531 av den 24 november 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 genom fastställande av de kostnader som berättigar till stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden för att förbättra hygien, hälsa, säkerhet och arbetsförhållanden för fiskare, skydda och återställa den marina biologiska mångfalden och ekosystemen, begränsa klimatförändringen och öka fiskefartygens energieffektivitet,

–  med beaktande av samtliga meddelanden från Europeiska kommissionen om de yttersta randområdena, särskilt meddelandet av den 20 juni 2012 Europeiska unionens yttersta randområden: smart och hållbar tillväxt för alla genom samarbete (COM(2012)0287),

–  med beaktande av alla sina resolutioner om de yttersta randområdena, särskilt resolutionen av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program(1),

–  med beaktande av rådet förordning (EU) nr 1385/2013 av den 17 december 2013 om ändring av rådets förordningar (EG) nr 850/98 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1069/2009, (EU) nr 1379/2013 och (EU) nr 1380/2013 med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen,

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/238 av den 10 februari 2015 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om tillträde för fiskefartyg som för seychellisk flagg till de vatten och marina biologiska resurser utanför Mayottes kust som faller under Europeiska unionens jurisdiktion,

–  med beaktande av kommissionens första rapport till Europaparlamentet och rådet av den 24 september 2010 om resultaten av Posei-reformen 2006 (COM(2010)0501),

–  med beaktande av sin resolution av den dd/mm/2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 12 april 2016 om innovation och diversifiering av det småskaliga kustfisket i de regioner som är beroende av fiske(2) och om gemensamma regler för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension, inbegripet fiskeavtalen(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 om småskaligt och icke-industriellt fiske samt reformen av den gemensamma fiskeripolitiken(5),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 21 oktober 2008 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 639/2004 om förvaltning av fiskeflottor som är registrerade i gemenskapens yttersta randområden(6) med förslag om att förlänga det undantag som är tillämpligt för de yttersta randområdena med ytterligare tre år fram till 2011,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1207/2008 av den 28 november 2008 om ändring av förordning (EG) nr 639/2004 om förvaltning av fiskeflottor som är registrerade i gemenskapens yttersta randområden, som beviljar det undantag som är tillämpligt för de yttersta randområdena under ytterligare tre år fram till 2011,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 791/2007 av den 21 maj 2007 om införande av ett kompensationssystem för de extra kostnader som uppstår i samband med saluföringen av vissa fiskeriprodukter från de yttersta randområdena Azorerna, Madeira, Kanarieöarna samt Franska Guyana och Réunion, särskilt artikel 8, där det anges att ”senast 31 december 2011 skall kommissionen lämna en [...] rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av kompensationen, åtföljd av lagstiftningsförslag, om så är nödvändigt”,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 639/2004 av den 30 mars 2004 om förvaltning av fiskeflottor som är registrerade i gemenskapens yttersta randområden,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske,

–  med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande 49/2016 av den 10 november 2016 Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 av den 20 oktober 2015 Förvaltas partnerskapsavtalen om fiske väl av kommissionen?,

–  med beaktande av de yttersta randområdenas handlingsplaner för programplaneringen för EU-fonderna 2014–2020,

–  med beaktande av de gemensamma bidragen och de tekniska och politiska dokumenten från konferensen mellan presidenterna från EU:s yttersta randområden, särskilt slutförklaringen från den 21:a konferensen mellan presidenterna från EU:s yttersta randområden den 22−23 september 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för regional utveckling (A8-0138/2017), och av följande skäl:

A.  De yttersta randområdena är geografiskt belägna i Västindien, Indiska oceanen och Atlanten och EU:s territorier ligger i flera olika marina havsområden och kontinenter, och de yttersta randområdena gränsar till ett flertal tredjeländer.

B.  Under de senaste åren har fisketrycket ökat i vissa av de yttersta randområdenas exklusiva ekonomiska zoner på ett område mellan 100 och 200 sjömil, och största delen av fisket bedrivs framför allt av fiskeflottor som inte är hemmahörande i vederbörande randområde.

C.  EU måste ta sitt ansvar för maritima frågor som gäller de yttersta randområdena, och beakta att deras exklusiva ekonomiska zoner står för en betydande andel av EU:s alla exklusiva ekonomiska zoner.

D.  Fiskerisektorn i de yttersta randområdena måste ses mot bakgrund av den särskilda strukturella, sociala och ekonomiska situationen (artikel 349 EUF-fördraget) som kräver specifikt och anpassat beaktande av den gemensamma EU-politiken.

E.  Fiskerisektorn har starka sidor och en stor utvecklingspotential.

F.  Havsförorening orsakad av klordekon är specifikt för Antillerna och har betydande konsekvenser för de tillåtna fiskezonerna liksom för närvaron av invasiva arter.

G.  De yttersta randområdenas avsides läge har erkänts och beaktats som en allmän princip i EU-lagstiftningen, vilket motiverar och möjliggör inrättandet av ett kompensationssystem för de extra kostnader som uppkommer för fiskeri och vattenbruk i de yttersta randområdena.

H.  Den gemensamma fiskeripolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som utformades för att möta utmaningarna i kontinentala Europa, möjliggör ett differentierat tillvägagångssätt för de yttersta randområdena, men är bara på ett begränsat sätt relevanta för den särskilda karaktären hos fisket i de yttersta randområdena.

I.  De yttersta randområdena anser att de behandlas orättvist i den gemensamma fiskeripolitiken och att de utsätts för en ”dubbel bestraffning” (eftersom de inte haft någon tillgång till tidigare stöd för förnyelse av flottorna och det aktuella förbudet för stöd för förnyelse).

J.  Viktiga sektorer i fiskeflottan i de yttersta randområdena var tills nyligen oreglerade eller inte införda i flottregistret, och hade därför inte tillgång till fiskerifonden för modernisering.

K.  Ett av den gemensamma fiskeripolitikens mål är att främja fiske, med beaktande av socioekonomiska frågor.

L.  Reglerna för tillgång till fiskbestånden bör gynna lokala fiskeflottor och mer selektiv fiskeverksamhet som medför minst skada för bestånden.

M.  Den gemensamma fiskeripolitiken strävar efter att säkerställa samstämmighet mellan sin interna och externa dimension i enlighet med principerna för god förvaltning.

N.  En icke obetydlig nivå av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske sker i vissa av de yttersta randområdenas exklusiva ekonomiska zoner(7) och i havsområden runt andra.

O.  Arbetslöshetsnivåerna i de yttersta randområdena hör till de högsta i EU – upp till 60 procent av ungdomarna i vissa av de yttersta randområdena är arbetslösa.

P.  EHFF tillhandahåller under vissa omständigheter bl.a. stöd till producentorganisationer, motorer och lokalt ledd utveckling (CLLD).

Q.  Följande är icke stödberättigade inom ramen för EHFF: insatser som ökar ett fartygs fiskekapacitet, utrustning som ökar fartygets förmåga att lokalisera fisk och byggande av nya fiskefartyg eller import av fiskefartyg.

R.  EMFF kan emellertid erbjuda ekonomiskt stöd till fartyg i syfte att förbättra energieffektivitet, säkerhet, hygienförhållanden ombord och kvaliteten på fiskeriprodukter samt arbetsförhållanden.

S.  EMFF stöder innovationsprojekt såsom förvaltnings- och organisationssystem.

Bestämmelser om särdrag och geografiska förhållanden i de yttersta randområdena

1.  Europaparlamentet anser att hållbart fiske med traditionella fångstredskap utgör grunden för välmående kustsamhällen och bidrar till livsmedelsförsörjningen i de yttersta randområdena. Parlamentet betonar i detta sammanhang nödvändigheten av att involvera den lokala fiskerisektorn i arbetet för att nå målet om livsmedelstrygghet för lokalbefolkningen, eftersom livsmedelstryggheten i de yttersta randområdena i dag är alltför beroende av importer.

2.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma fiskeripolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden, som är utformade för att möta utmaningarna i Kontinentaleuropa, bara på ett begränsat sätt är relevanta för den särskilda karaktären hos fisket i de yttersta randområdena och inte kan tillämpas enhetligt på grund av dessa områdens olika utmaningar och särdrag, och att de bör förses med viss flexibilitet och pragmatik eller kunna bli föremål för avvikelser. Parlamentet efterlyser därför ett inrättande av en särskild strategi för varje regionalt havsområde som är anpassad till den särskilda situationen i vart och ett av de yttersta randområdena.

3.  Europaparlamentet understryker att det finns många lokalsamhällen som är beroende av traditionellt fiske, kustfiske och småskaligt fiske, och för vilka fisket ofta är det enda sättet att försörja sig.

4.  Europaparlamentet erinrar om att de marina biologiska resurserna kring de yttersta randområdena bör skyddas särskilt samt att fisket bör ges särskild uppmärksamhet. Parlamentet understryker därför att det endast är fiskefartyg som är registrerade i hamnar i de yttersta randområdena som bör ha tillstånd att fiska i dessa vatten.

5.  Europaparlamentet framhåller att havsbottnen i de yttersta randområdena är ett veritabelt levande laboratorium av biologisk mångfald. Parlamentet betonar vikten av forskning och datainsamling för att öka kunskaperna om havet. Parlamentet understryker de möjligheter som de yttersta randområdena har att fungera som verkliga vetenskapliga portaler inom sina respektive områden, och uppmanar respektive medlemsstater och kommissionen att öka stödet till relevanta vetenskapliga forskningsprojekt.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att upprätthålla balansen mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna i enlighet med försiktighetsprincipen och med hänsyn till den socioekonomiska situationen. Parlamentet anser att detta dock inte kan motivera att man avstår från att investera i datainsamling och förbättrade vetenskapliga kunskaper om havens ekosystem. Parlamentet begär en översyn av fördelningen av kvoter för vissa arter (t.ex. ökningen av kvoten för blåfenad tonfisk vid Azorerna), samt att möjligheter öppnas för fångst av andra arter (t.ex. chokladhaj ), på grundval av vetenskapliga studier och förstärkt teknisk och materiell kapacitet för utvärdering av ekosystem.

7.  Europaparlamentet påpekar att fiskeflottorna i vissa av de yttersta randområdena har en kapacitet som ligger under de tröskelvärden som anges i den gemensamma fiskeripolitiken, i synnerhet på grund av bristande tillgång till finansiering.

8.  Europaparlamentet noterar att fiskare i de yttersta randområdena drabbas av att deras fartyg åldras snabbare än i andra områden på grund av de svårigheter som klimatet medför och som är specifika för dessa områden, vilket leder till problem när det gäller deras säkerhet och effektivitet och som gör att arbetsförhållandena blir mindre attraktiva jämfört med moderna fartyg.

9.  Europaparlamentet betonar att på grund av otillräckliga biologiska data kunde den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) i sin rapport(8) inte bedöma balansen mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna för alla flottor som fiskar i de yttersta randområdena. Parlamentet begär att ytterligare medel anslås, inom ramen för EHFF och andra fonder, för anskaffning av tekniska hjälpmedel för utvärdering av ekosystem från vetenskapliga institutioner och universitet. Parlamentet anser i detta sammanhang att det är av yttersta vikt att det finns tillförlitliga och tillgängliga uppgifter om resurser och praxis i de utomeuropeiska exklusiva ekonomiska zonerna.

10.  Europaparlamentet understryker att fiskeflottorna i kustfiskeområdena i de yttersta randområdena generellt sett är föråldrade vilket leder till problem när det gäller säkerheten ombord.

11.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen underlät att offentliggöra en genomföranderapport om förordning (EG) nr 639/2004 innan tidsfristen löpte ut den 30 juni 2012. Parlamentet begär att kommissionen ska lämna ytterligare information om varför den beslutade att inte offentliggöra denna rapport.

12.  Europaparlamentet beklagar att antagandet av EHFF och därmed godkännandet av de operativa programmen inom ramen för EHFF försenades, med följden att EHFF-stödet genomfördes sent, vilket i sin tur har resulterat i stora ekonomiska svårigheter för vissa företag i de yttersta randområdena.

13.  Europaparlamentet välkomnar de särskilda bestämmelserna för de yttersta randområdena i EHFF, såsom kompensationen för extra avgifter (som subventioneras till 100 procent av EHFF) – som är högre än under den föregående programplaneringsperioden, men fortfarande inte tillräcklig i vissa yttersta randområden – och ökningen med 35 procent av stödnivåerna för det offentliga stödet för andra åtgärder i de yttersta randområdena.

14.  Europaparlamentet noterar att det är svårt eller t.o.m. omöjligt för vissa fiskare i de yttersta randområdena att få lån och/eller försäkringar för sina fartyg vilket medför säkerhetsproblem och därmed även ekonomiska begränsningar för dessa fiskare.

15.  Europaparlamentet påminner om att de små fiskefartygen står för merparten av de registrerade fartygen i de yttersta randområdena. Parlamentet understryker att de små fiskefartygen är äldre än 40 år i vissa av de yttersta randområdena vilket utgör ett verkligt säkerhetsproblem.

16.  Europaparlamentet betonar att Europeiska investeringsbankens utlåning och EU-medel har en ekonomisk multiplikatoreffekt, särskilt i de yttersta randområdena.

Bättre utnyttjande av de möjligheter som artikel 349 i fördraget och den gemensamma fiskeripolitiken erbjuder

17.  Europaparlamentet anser att ett separat rådgivande organ för de yttersta randområdena, i enlighet med den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken, är ett lämpligt forum för ett viktigt utbyte av kunskap och erfarenheter, och beklagar därför att det rådgivande organet för de yttersta randområdena ännu inte har inrättats.

18.  Europaparlamentet kräver att artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska tillämpas till fullo i EU:s politik, förordningar, fonder och program inom fiskeripolitiken, i synnerhet inom EHFF för att ta itu med de särskilda utmaningar som förekommer i de yttersta randområdena.

19.  Europaparlamentet anser att en lokalt ledd utveckling är ett lovande initiativ och att respektive medlemsstat bör utnyttja de möjligheter som EHFF ger på bästa möjliga sätt för att stödja denna typ av lokal utveckling i de yttersta randområdena.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av att skapa lokala aktionsgrupper för fiske som erkänns som ett betydelsefullt instrument som ger stöd och möjligheter till diversifiering av fisket.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett helhetsperspektiv och en lämplig och skräddarsydd strategi när den föreslår lagstiftningsakter för kostnader för investeringar i hygien, hälsa och säkerhet och investeringar rörande arbetsvillkor.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att också beakta den påverkan som klimatmässiga och geografiska särdrag samt utfiskningen har när den föreslår lagstiftningsakter om kriterier för beräkning av extra kostnader som är en följd av de yttersta randområdenas särskilda nackdelar.

23.  Europaparlamentet beklagar djupt den betydande andel olagligt, orapporterat och oreglerat fiske som sker i vissa av de yttersta randområdenas exklusiva ekonomiska zoner av såväl utländska som inhemska fiskefartyg samt i de omgivande havsområdena i andra av de yttersta randområdena. Parlamentet påpekar att den inhemska andelen av sådant fiske även har att göra med problem angående den lokala tillgången på livsmedel. Parlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att stärka kampen mot orapporterat och oreglerat fiske.

24.  Europaparlamentet förespråkar därför ett införande av aktiva (t.ex. övervakning) och passiva åtgärder, såsom förhandlingar med sådana länder som gränsar till de yttersta randområdena med vilka partnerskapsavtal för hållbart fiske ännu inte har undertecknats.

25.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att påskynda genomförandet av EHFF och att utnyttja de möjligheter som den erbjuder att investera kraftigt i moderniseringen av flottan – förbättringar av säkerheten, hygienförhållandena ombord, energieffektiviteten och kvaliteten på fiskeriprodukter – samt i fiskehamnar, landningsplatser och vattenbruk i syfte att skapa nya avsättningsmöjligheter. Parlamentet begär även att kompensationsordningen för extra kostnader ska tillämpas för att stärka lönsamheten i sektorn.

26.  Europaparlamentet begär att de yttersta randområdenas intressen genuint uppmärksammas när fiskeriavtal sluts med tredjeländer, bland annat genom att fastställa krav på att fångster ska landas i de yttersta randområdena eller att personer från de yttersta randområdena ska anställas på fartygen.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra konsekvensbedömningar för de yttersta randområdena varje gång som dessa berörs av fiskeavtal som ingås mellan EU och tredjeländer, i enlighet med bestämmelserna i artikel 349 i EUF-fördraget.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det kan behövas en omstrukturering av fiskesektorn i de yttersta randområdena för att säkerställa en hållbar förvaltning av fiskbestånden, och att vid behov även en minskning av antalet fartyg bör övervägas.

29.  Europaparlamentet anser att när kapacitetsminskning krävs enligt artikel 22 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör företräde ges åt att behålla sådana fartyg som uppfyller kriterierna i artikel 17 i samma förordning.

30.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna, när de tillämpar bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken om fördelningen av fiskemöjligheter, att särskilt beakta det traditionella och småskaliga fisket i de yttersta randområdena som bidrar till den lokala ekonomin och som har liten miljöpåverkan.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater som har yttersta randområden att vidta alla lämpliga åtgärder och fortsätta med särskilda stödsystem, t.ex. särskilda beskattningssystem.

32.  Europaparlamentet anser att både datainsamlingen om bestånd och bedömningen av småskaliga fartygs påverkan i de yttersta randområdena bör förbättras för att stärka de vetenskapliga grunderna för fiskemöjligheter i de yttersta randområdena.

33.  Europaparlamentet påminner om att de yttersta randområdena är beroende av fiskebestånden i sina exklusiva ekonomiska zoner, som utmärks av stor biologisk sårbarhet. Parlamentet anser i detta avseende att uppgifterna om fiskeverksamhet i de yttersta randområdena bör vara en av prioriteringarna i uppgiftsinsamlingen.

34.  Europaparlamentet betonar att eftersom vattenbruk skulle kunna skapa nya produktionsmöjligheter och högkvalitativa produkter bör dess potential utnyttjas bättre i de yttersta randområdena, med starkt stöd från unionen med tanke på den ytterst hårda konkurrensen, och uppmanar kommissionen att främja och stödja projekt för att utveckla vattenbruket.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de yttersta randområdena att på bästa sätt utnyttja regler om stöd av mindre betydelse och/eller regler om gruppundantag i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014(9).

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och betona synergieffekterna mellan de olika fonderna i de yttersta randområdena för att skapa ekonomiska möjligheter för alla aktörer i den blå ekonomin. Parlamentet uppmuntrar i synnerhet investeringar i projekt som gör arbetsplatserna i fiskerisektorn mer attraktiva och som lockar fler ungdomar, samt projekt för att införa selektiva fiskemetoder och för att bidra till utvecklingen av fiskerisektorn.

37.  Europaparlamentet förespråkar inrättandet av forsknings- och utvecklingsprogram inom fiskeriområdet, som ett led i programmet Horisont 2020, som sammanför de olika ekonomiska och sociala aktörerna och därmed bidrar till utvecklingen av ny teknik och nya metoder inom fisket som kan stimulera sektorns konkurrenskraft och stärka dess möjligheter till ekonomisk tillväxt och skapa sysselsättning för lokalbefolkningen.

38.  Europaparlamentet rekommenderar att man i den framtida gemensamma fiskeripolitiken till fullo beaktar de yttersta randområdenas särdrag och ger dem möjligheten att utnyttja de stora ekonomiska, sociala och miljömässiga möjligheter som det hållbara och rationella utvecklandet av fiskerisektorn i dessa områden har skapat. Parlamentet påpekar i detta sammanhang behovet av att ompröva grunden för flottsegmentindelningen­ (syftet är att göra en objektiv utvärdering av balansen mellan fiskemöjligheter och fiskekapacitet hos den icke-industriella fiskeflottan i de yttersta randområdena som använder mycket selektiva fiskeredskap) genom att förbättra de tekniska egenskaper hos de fartygsflottor som lider av osäker maskineffekt och/eller stabilitet, som enligt vetenskapliga objektiva kriterier som används i varvsindustrin skulle kunna äventyra besättningens säkerhet i svåra väderförhållanden, utan att det leder till ökad ohållbar fiskeverksamhet.

39.  Europaparlamentet konstaterar att de yttersta randområdena utgör områden med en enorm potential och att det därför är viktigt att stimulera investeringar och främja diversifiering och innovation inom fiskesektorn i syfte att stärka den ekonomiska utvecklingen.

40.  Europaparlamentet föreslår att stödnivån ska höjas för utbyte av motorer i de yttersta randområdena när det föreligger vetenskapliga belägg för att klimatförhållandena och klimatförändringarna har en klar negativ effekt på dessa regioners flottor.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att så snart som möjligt skapa ett särskilt instrument, i likhet med Posei-programmet för jordbruk, för att stödja fisket i de yttersta randområdena, som skulle göra det möjligt att verkligen utnyttja potentialen hos fisket i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att man bör överväga möjligheten att i detta specifika instrument samla särskilt bestämmelserna i artikel 8 (Statligt stöd), artikel 13.5 (Budgetresurser inom ramen för delad förvaltning), artikel 70 (Kompensationssystem), artikel 71 (Beräkning av kompensationen), artikel 72 (Kompensationsplan) och artikel 73 (Statligt stöd för genomförandet av kompensationsplaner) i den nuvarande EHFF-förordningen.

42.  Europaparlamentet föreslår att kapaciteten i vissa segment i fiskeflottorna i de yttersta randområdena ska ökas, under förutsättning att det vetenskapligt kan bevisas att nyttjandegraden för vissa fiskeresurser kan ökas utan att målen om hållbart fiske äventyras.

43.  Europaparlamentet noterar att förnyelse och modernisering av småskaliga icke-industriella flottor i de yttersta randområdena, som använder mycket selektiva fiskeredskap, kan öka besättningens säkerhet i svåra väderförhållanden, förutsatt att man följer vetenskapliga objektiva kriterier för fartygskonstruktion och inte skapar en obalans mellan fiskemöjligheter och fiskekapacitet.

44.  Europaparlamentet rekommenderar att man skapar bättre incitament inom ramen för det framtida EHFF för att uppmuntra unga människor att etablera sig inom fiskesektorn, bland annat genom yrkesutbildning och främjande av åtgärder som förbättrar inkomsterna, arbetssäkerheten och en övergripande hållbar organisation av den maritima ekonomin i de yttersta randområdena.

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0133.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0109.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0110.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0049.

(5)

Antagna texter P7_TA(2012)0460.

(6)

EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 135.

(7)

”Forskning för PECH-utskottet – Förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena”, Europaparlamentets generaldirektorat för EU-intern politik, utredningsavdelning B (IP/B/PECH/IC/2016_100), Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) operativa program för Frankrike.

(8)

Rapporter från STECF­ – Assessment of balance indicators for key fleet segments and review of national reports on Member States efforts to achieve balance between fleet capacity and fishing opportunities (STECF-16-18).

(9)

Kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.


MOTIVERING

De yttersta randområdena omfattar nio regioner, som tillhör Frankrike (Guadeloupe, Franska Guyana, Réunion, Martinique, Mayotte och Saint-Martin), Portugal (Madeira och Azorerna) och Spanien (Kanarieöarna).

Med undantag för Franska Guyana utgör alla dessa regioner öar eller ögrupper. Dessa regioner skiljer sig från övriga EU-regioner på ett flertal olika sätt. I artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt definieras de specifika förhållandena i de yttersta randområdena. Till dessa hör deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, svåra terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter.

Situationen för fisket i Kontinentaleuropa speglar inte situationen i de yttersta randområdena.

De yttersta randområdena påpekar att de behöver modernisera sina fiskeflottor (vilket är ett resultat av den upplevda ”dubbla bestraffningen”) och att finansieringsbestämmelserna bör göras mer flexibla för att främja investeringar som syftar till att förnya flottorna. De anser att det faktum att de yttersta randområdena integrerades sent i den gemensamma fiskeripolitiken är en orsak till de specifika problem som de nuvarande flottorna ställs inför. Till dessa hör små fartyg, låg kapacitet och minskad självständighet för fartyg till sjöss.

Dessutom bidrar de svåra klimateffekterna till att flottorna åldras snabbare än i andra områden i EU. I många fall är fiskeflottorna i ett sådant förfallet tillstånd att fiskarnas säkerhet är hotad.

Enligt de yttersta randområdena skulle modernare flottor göra det möjligt att diversifiera fisket och fiskeområdena, öka motorernas energieffektivitet, bidra till att nå EU:s säkerhets- och hygienstandarder och förbättra kvaliteten på fisken.

Genom detta initiativbetänkande önskar föredraganden främst svara på följande frågor:

•  Hur kan de yttersta randområdena utnyttja sina fiskeresurser bättre?

•  Tar den gemensamma fiskeripolitikens regler om förvaltning av fiskeflottor i tillräckligt hög grad hänsyn till särdragen i fiskesektorn i de yttersta randområdena?

•  Berättigar förhållandena i de yttersta randområdena att man tillämpar en annan metod för förvaltningen av fiskeflottorna?

•  Är den aktuella politiska ramen ofullständig eller skulle den kunna förbättras, och i så fall på vilket sätt?

På grundval av förhållandena i de yttersta randområdena redogör betänkandet för möjligheterna och föreslår genomförbara åtgärder för att förbättra förvaltningen av fiskeflottorna.

Syftet med betänkandet är att fokusera på förvaltningen av fiskeflottorna i de yttersta randområdena, och därför inkluderas inte andra frågor som kan påverka fisket i dessa områden men som inte är direkt kopplade till förvaltningen av flottan.

Betänkandet går inte heller i detalj in på ämnen som ligger utanför fiskeriutskottets ansvarsområde, såsom EU:s sammanhållningspolitik och dess förordning om gemensamma bestämmelser, och frågor som rör transport, handel och bearbetning.

Föredraganden är medveten om utmaningarna med den höga arbetslöshetsnivån i de yttersta randområdena, den låga nivån på utbildningsmöjligheter i fiskerisektorn och den låga attraktionskraften (både som orsak och som konsekvens). Betänkandet kan behandla dessa frågor endast indirekt.

Fritidsfisket ökar med turismverksamheten i de yttersta randområdena och därför ökar dess relativa inverkan på fiskbestånden (särskilt i de yttersta randområdenas begränsade kustområden). Fritidsfiske i de yttersta randområdena skulle kunna vara ett ämne för framtida initiativ från fiskeriutskottet.

Föredragandens arbetsmetod fram till förslaget till betänkande

Ursprungligen beställdes ett informationsmeddelande om förvaltning av fiskeflottor i de yttersta randområdena från Europaparlamentets utredningsavdelning B. Denna studie publicerades i november 2016.

Två allmänna diskussioner hölls i fiskeriutskottet. Dessutom utarbetade föredraganden ett arbetsdokument som lades fram och diskuterades i utskottet.

Föredraganden var i nära kontakt med olika intressenter och riktade sig till de av Europaparlamentets ledamöter som representerade de yttersta randområdena. Dessutom organiserade och deltog föredraganden i möten med fiskare från de yttersta randområdena i Bryssel.

Handlingsområden

Jämförelse mellan de yttersta randområdena och fastlandet

Förutom ett fåtal mycket stora fartyg som huvudsakligen finns på Kanarieöarna är det stora flertalet fartyg i de yttersta randområdena småskaliga fiskefartyg med en längd mindre än 12 meter. Åtgärder rörande de yttersta randområdena bör därför vidtas med hänsyn till detta faktum. De låga investeringsnivåerna inom fiskeflottan hämmar försöken att öka sysselsättningen, attraktionskraften, kunskaperna och utbildningen för (potentiella) fiskare.

Medan småskaliga fiskefartyg i de franska yttersta randområdena och på Azorerna är relativt sett yngre än fartyg i Frankrike och Portugal, är fartyg på Kanarieöarna och Madeira äldre än fartygen på fastlandet. Det totala antalet fiskefartyg har minskat under de senaste tio åren i alla yttersta randområden, men å andra sidan har den totala maskinstyrkan ökat för Frankrike och Portugal.

De yttersta randområdena (med undantag av Franska Guyana) omges av smala sockelhav och karaktäriseras av storslagen biologisk mångfald. Samtidigt har de olika yttersta randområdena olika utgångslägen. Exempelvis utvecklingsnivån och den administrativa kapaciteten varierar kraftigt mellan regionerna. Detta måste beaktas när den gemensamma fiskeripolitiken genomförs.

Den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken innehåller inget undantag för de yttersta randområdena från de allmänna förvaltningsbestämmelserna, med undantag av Mayotte. Den tillhandahåller dock en differentierad strategi för de yttersta randområdena, som t.ex. att inte ge fiskefartyg som inte är registrerade i hamnar i de yttersta randområdena tillträde till vatten hundra sjömil runt de yttersta randområdena fram till den 31 december 2022. Dessutom fastställs kapacitetstaken för de yttersta randområdena enligt flottsegment (Bilaga II i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken).

Med undantag av alla flottsegment på Azorerna och Madeira och av fiskefartyg med en längd mindre än 12 meter på Guadeloupe och Saint-Martin har kapacitetsbegränsningar hittills inte utnyttjats. I detta sammanhang uppkommer frågan om den sektorsspecifika strategin är fördelaktig för de yttersta randområdena eller om en större flexibilitet skulle vara lämpligare.

På grund av minskade bestånd i kustområden har det skett en diversifiering i riktning mot havsområden och arter till havs. En ansvarsfull verksamhet till havs kräver högre sjövärdighet och anpassning av motorerna.

Fiskbeståndens tillstånd och biologiska uppgifter

Medlemsstaterna ska lämna årsrapporter om balansen mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna. Till följd av brist på såväl biologiska uppgifter som på uppgifter om småskaliga flottor är analysen inte entydig för de yttersta randområdena.

Endast ett fåtal balansindikatorer över de yttersta randområdenas flottsegment är tillgängliga. Bland dessa fattas i synnerhet biologiska indikatorer.

Av denna orsak anser föredraganden att det är av stor vikt att ytterligare främja datainsamlingsprogram i de yttersta randområdena. Detta är desto mer relevant med tanke på de yttersta randområdenas begäran om förnyelse och modernisering av flottorna.

Ekonomiskt stöd från EHFF – möjligheter och hinder

I EHFF-förordningen fastställs undantag för de yttersta randområdena. Dessutom ingår där bestämmelser som mot bakgrund av egenskaperna i de yttersta randområdenas nuvarande flotta är särskilt relevanta. Till följd av det sena antagandet av de operativa programmen avbröts stödet och man var tvungen att hitta temporära lösningar, såsom tillfälliga ersättningar.

Inom ramen för EHFF har systemet med kompensation för extrakostnader som bärs av de yttersta randområdena utvidgats jämfört med den tidigare programperioden. Finansieringsramen för varje medlemsstat har stärkts och har ökat från 15,6 till 27,5 miljoner euro totalt.

Enligt bilaga I i EHFF-förordningen kan verksamhet i de yttersta randområdena gynnas av en ökning med 35 procentenheter, dvs. den offentliga stödnivån höjs med ytterligare procentenheter.

I artikel 41 finns en förteckning över bestämmelser som avser energieffektivitet och lindring av effekterna av klimatförändringarna. Stödet för att ersätta eller modernisera huvud- eller hjälpmotorer påverkas av balansen mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter, varmed sektorn för småskaligt kustfiske ska prioriteras.

Det föreslås en ökad stödnivå för utbyte eller modernisering av huvud- eller hjälpmotorer i de yttersta randområdena för att beakta de särskilda klimatförhållandena i de yttersta randområdena.

Lokalt ledd utveckling (CLLD)

Föredraganden anser att CLLD är ett ändamålsenligt instrument för strukturellt och ekonomiskt stöd. CLLD bygger på tanken att sammanföra offentliga, privata och civila aktörer för att främja lokala fiskeområden – det skulle exempelvis kunna stimulera framställningen av högkvalitativa produkter via professionaliseringen av sektorn (även uppåt och nedåt) och utveckling av infrastrukturen för att möjliggöra landningar. Lokala aktionsgrupper för fiske stöds genom EHFF och andra fonder. Stödet för CLLD kan uppgå till 50–100 procent.

Hittills har faciliteten endast använts i liten omfattning. I de nuvarande operativa programmen för Frankrike anges inte huruvida man förutser lokala aktionsgrupper för fiske för landets yttersta randområden. De portugisiska yttersta randområdena anger inte om man har planerat lokala aktionsgrupper för fiske för Madeira. Tre lokala aktionsgrupper för fiske planeras för Azorerna, medan inga grupper planeras för Kanarieöarna. Vattenbruket är inte särskilt utvecklat i de yttersta randområdena men har potential t.ex. när de lokala företagen specialiserar sig på lokala arter för exportmarknaden.

Partnerskapsavtal om hållbart fiske (FPA)

För närvarande har inga sådana partnerskapsavtal om hållbart fiske ingåtts med tredjeländer i västra Centralatlanten som skulle beröra Franska Guyana, Guadeloupe, Saint-Martin och Martinique.

Förekomsten av långvandrande arter, det allmänt utbredda IUU-fisket och den eventuella positiva indirekta inverkan av partnerskapsavtal för hållbart fiske på lokala företag (uppåt och nedåt i kedjan) samt respektive utvärderingar av befintliga partnerskap talar för att nya partnerskapsavtal som ingås med angränsande tredjeländer kommer att gynna fiskeflottorna i de yttersta randområdena.

Därför ber föredraganden kommissionen att noga övervaka samstämmigheten mellan den interna och den externa dimensionen av den gemensamma fiskeripolitiken. I fråga om Mayotte finns det ett särskilt avtal om tillträde mellan EU och Seychellerna. Avtalet rör tillträde för fiskefartyg som för seychellisk flagg till vatten utanför Mayottes kust. De avgifter som de seychelliska fartygen betalar är avsedda för utvecklingen av kapacitet på Mayotte. Frankrike ansvarar för förvaltningen och fördelningen av betalningarna. Landet ska rapportera till kommissionen en gång per år. Föredraganden önskar understryka vikten av att Frankrike överför betalningarna till Mayotte snabbt och effektivt.

Rekommendationer och slutsatser

Det huvudsakliga syftet och det viktigaste skälet med detta betänkande är de yttersta randområdenas krav på möjligheter att förnya och modernisera sina flottor. De menar att de säregna förhållanden som råder i de yttersta randområdena motiverar en förnyelse och modernisering av flottorna.

Säkerhet, eller snarare bristen på säkerhet ombord, är ett dominerande problem i de yttersta randområdena.

Finansiering finns på EU-nivå och EHFF beaktar de särskilda förhållanden i de yttersta randområdena. Jämfört med fastlandet får de yttersta randområdena 35 procent extra för utbyte av motorer.

Det försenade godkännandet av medlemsstaternas operativa program har medfört stora problem för projekt under övergångsperioden. De yttersta randområdena kommer dock fortfarande att ha möjlighet att utnyttja de ökade offentliga stödnivåerna och ersättningsmekanismerna.

I fråga om utbyte av motorer, dvs. modernisering, föreslår föredraganden stöd för metoder som bidrar till att motverka påvisade negativa klimateffekter på fiskefartyg inom ramen för en eventuell framtida gemensam fiskeripolitik.

Föredraganden är också övertygad om att större ansträngningar inom ramen för CLLD skulle kunna bidra till att omstrukturera sektorn och tillhandahålla och upprätta nödvändiga hamnanläggningar. Hon konstaterar också att modernisering skulle kunna leda till en ökad och förbättrad diversifiering av fiskeverksamheten.

Oavsett vilka metoder som föreslås i framtiden bör de säkerställa hållbart fiske och livskraftiga fiskbestånd.

Man måste göra allt för att fiskerisektorerna i de yttersta randområdena inte ska känna sig missgynnade.


YTTRANDE från budgetutskottet (7.3.2017)

till fiskeriutskottet

över förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena

(2016/2016(INI))

Föredragande av yttrande: Esteban González Pons

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar fiskeriutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  De yttersta randområdenas särdrag beaktas i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och denna artikel föreskriver att särskilda åtgärder får antas i dessa områden inom ramen för den gemensamma politiken, däribland fiskeripolitiken.

B.  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken erkänner de yttersta randområdenas särdrag och möjliggör ett differentierat tillvägagångssätt i dessa områden.

C.  Fiskeflottan i de yttersta randområdena består i huvudsak av gamla båtar som är mindre än 12 meter. De uppfyllde tidigare inte villkoren för stöd till modernisering av fartyg, och detta äventyrar fartygens säkerhet och påverkar arbetsvillkoren ombord.

D.  Den ekonomiska krisen har varit särskilt kännbar i de yttersta randområdena, och deras fiskerisektorer måste betraktas utifrån specifika strukturella, sociala och ekonomiska förhållanden.

E.  Till följd av förseningar i antagandet av förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden och i godkännandet av de operativa programmen i EHFF, vilket ledde till att EHFF-stödet blev försenat, har vissa företag i de yttersta randområdena råkat i stora ekonomiska svårigheter.

1.  Europaparlamentet noterar de allmänna bestämmelser i förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden avseende stöd för förbättring av fartyg, men beklagar att den normativa delen inte föreskriver några särskilda åtgärder som beaktar flottornas särdrag och förhållanden i dessa områden.

2.  Europaparlamentet noterar att det är svårt eller t.o.m. omöjligt för vissa fiskare i de yttersta randområdena att få tillgång till lån och/eller försäkringar för sina fartyg.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför nästa fleråriga budgetram överväga att införa stöd till en stegvis förnyelse av de småskaliga flottorna i de yttersta randområdena, i syfte att göra dem säkrare och mer effektiva, under förutsättning att detta inte leder till att dessa flottor får en ökad fiskekapacitet och att det inte inverkar negativt på budgeten eller resursernas hållbarhet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att också beakta effekterna av klimatmässiga och geografiska förhållanden när den föreslår delegerade akter avseende kriterier för beräkning av sådana extra kostnader som är en följd av de yttersta randområdenas särskilda nackdelar.

5.  Europaparlamentet föreslår att stödnivån ska höjas för utbyte av motorer i de yttersta randområdena när det föreligger vetenskapliga belägg för att klimatförhållandena och klimatförändringarna har en klar negativ effekt på dessa regioners flottor.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, till förmån för utvecklingen av de lokala fiskesektorerna i de yttersta randområdena, främja användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och stärka synergieffekterna mellan alla fonder som ingår i ramen för den gemensamma strategiska ramen och andra relevanta instrument och europeiska politikområden, i överensstämmelse med EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

7.  Europaparlamentet begär att EU:s lagstiftning ska fortsätta att förenklas så att tillgången till EU-finansiering underlättas för flottorna i de yttersta randområdena.

8.  Europaparlamentet förespråkar att den framtida gemensamma fiskeripolitiken ska ta full hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag och göra det möjligt för dem att frigöra den stora ekonomiska, sociala och miljömässiga potential som en rationell utveckling av deras fiskerisektorer skapar.

9.  Europaparlamentet föreslår därför att det efter 2020 ska inrättas en särskild fond för fisket i de yttersta randområdena, som ska bygga på modellen för det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei), som har visat sig vara effektivt för att stödja jordbruket i dessa områden. Parlamentet förespråkar särskilt att denna fond, med iakttagande av målen om ett hållbart fiske och sunda bestånd, ska möjliggöra stöd till en förnyelse av flottan i dessa områden, inklusive fiskefartyg som bedriver småskaligt och traditionellt fiske och som landar sina fångster i de yttersta randområdenas hamnar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Tiemo Wölken, Stanisław Żółtek

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Denanot, Anneli Jäätteenmäki, Louis Michel, Andrey Novakov, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Inés Ayala Sender, Olle Ludvigsson, Ulrike Rodust, Birgit Sippel


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (10.2.2017)

till fiskeriutskottet

över förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena

(2016/2016(INI))

Föredragande av yttrande: Younous Omarjee

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar fiskeriutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  med beaktande av artiklarna 3, 38, 43 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

2.  Trots de besvärliga förhållandena i de yttersta randområdena, i den mening som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, förfogar fiskerisektorn över viktiga resurser och en stor utvecklingspotential.

3.  De yttersta randområdena kännetecknas i synnerhet av underutnyttjande av fiskeresurserna och av flottor som till största delen består av gamla och små fartyg.

4.  Europaparlamentet påminner om att de yttersta randområdenas exklusiva ekonomiska zoner omfattar 2 507 537 km2, vilket motsvarar de totala exklusiva ekonomiska zonerna i den kontinentala delen av Europeiska unionen.

5.  Europaparlamentet påminner om att de yttersta randområdenas avsides läge har erkänts och beaktats som en allmän princip i EU-lagstiftningen, vilket motiverar och möjliggör inrättandet av ett kompensationssystem för de extra kostnader som uppkommer för fiskeri och vattenbruk i de yttersta randområdena.

6.  Europaparlamentet understryker att stödet till hållbar fiskeriverksamhet i de yttersta randområdena är avgörande för att säkerställa ekonomisk, social och ekologisk utveckling i dessa regioner, liksom för optimal utveckling av deras potential. Parlamentet understryker också att fiskeriverksamheten i de yttersta randområdena är en sektor som skapar många arbetstillfällen och bidrar till att lokalbefolkningen kan stanna kvar och uppnå större välstånd och en starkare ställning. Parlamentet begär att man ska vidta alla tänkbara åtgärder för att fiskeribranschen ska bli ett ännu större stöd för den lokala utvecklingen i dessa regioner, t.ex. genom att man stöder inrättandet och konsolideringen av regionala fiskerisegment och stimulerar de lokala marknaderna, inbegripet i leverantörskedjan för fiskeriprodukter.

7.  Europaparlamentet understryker att det finns en koppling mellan livsmedelstrygghet och hållbart fiske i de yttersta randområdena. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den lokala fiskerisektorn måste engageras i arbetet för att uppnå målet om livsmedelstrygghet för lokalbefolkningen, eftersom livsmedelstryggheten i de yttersta randområdena i dag är alltför importberoende.

8.  Europaparlamentet är medvetet om att det komplexa EU-regelverket och de begränsningar detta medför, särskilt på området konkurrensrätt, kan hämma skapandet och utvecklingen av fiskerisegment. Inom ramen för en framtida översyn av förordningarna efterlyser parlamentet en förenkling eller ändring av regelverket för att underlätta för fiskare att gå samman i segment i de yttersta randområdena för att få tillgång till finansiering, maximera resultaten av EU:s finansiering och på bästa sätt utnyttja fiskets fördelar i dessa regioner samt få till stånd ekonomisk verksamhet som kompletterar det branschspecifika arbetet, samtidigt som man fortsätter kampen mot bedrägerier och säkerställer hållbart utnyttjande av det regionala fiskets resurser.

9.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma fiskeripolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som är utformade för att möta problemen och utmaningarna för fisket runt det europeiska fastlandet, har begränsad relevans för fisket i de yttersta randområdena. De kan inte tillämpas likadant på utmaningarna och särdragen för fisket i de yttersta randområdena och de bör ges ett visst mått av flexibilitet och pragmatism eller bli föremål för undantag. Parlamentet efterlyser också en särskild strategi för varje regionalt havsområde som är anpassad till den särskilda situationen i vart och ett av de yttersta randområdena.

10.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att, utan att på något sätt rucka på den gemensamma fiskeripolitikens principer om hållbarhet och hållbar utveckling, sätta större värde på den exceptionella potential som fisket i de yttersta randområdena uppvisar.

11.  Europaparlamentet kräver att artikel 349 i EUF-fördraget ska tillämpas enhetligt och fullt ut i EU:s politik, regelverk, fonder och program inom fiskeripolitikens område, och då i synnerhet inom EHFF.

12.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att fastställa särskilda regler för flottorna i de yttersta randområdena.

13.  Europaparlamentet påminner om att yrkesfiskarnas fartyg åldras snabbare i de yttersta randområdena på grund av de särskilda förhållandena i dessa regioner, och då i synnerhet klimatbetingade svårigheter, vilket leder till säkerhets- och effektivitetsproblem och gör arbetsförhållandena mindre attraktiva jämfört med moderna fartyg. För att bättre svara mot de speciella villkoren i de yttersta randområdena anser parlamentet därför att nuvarande hinder måste undanröjas genom att man tillåter förnyande och modernisering av traditionella eller småskaliga fiskeflottor – inbegripet för räkfiske – som landar all sin fångst i hamnar i de yttersta randområdena och bidrar till lokal och hållbar utveckling av dessa områdens fiskerisegment genom att stödja den fiskerelaterade sysselsättningen, utan att man bryter mot EU:s internationella förpliktelser, särskilt kravet på att inte bevilja offentligt stöd som skulle kunna leda till överfiske. Parlamentet betonar den viktiga roll som småskaligt fiske spelar för de lokala arbetsmarknaderna och EHFF:s potential till nedifrån och upp-strategier, särskilt i kustområden.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att i nästa fleråriga budgetram skapa ett särskilt instrument, av en liknande typ som Posei-programmet för jordbruk i de yttersta randområdena, för stöd till fisket i de yttersta randområdena så att man verkligen kan utnyttja den exceptionella potentialen hos fisket i de yttersta randområdena.

15.  Europaparlamentet ser med oro på att de socioekonomiska följderna av denna situation i hög grad påverkar de yttersta randområdena, som redan har en hög arbetslöshet (24,6 % i Réunion, med en ungdomsarbetslöshet på 52,4 %), och att den låga nivån på investeringar i fiskeflottorna står i vägen för insatser för att öka sysselsättningen, attraktiviteten, färdigheterna och utbildningen hos (potentiella) fiskare.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att definiera och uppmuntra användningen av sammanhållningsfonderna, och då i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska socialfonden, i syfte att förstärka de infrastrukturinvesteringar som krävs för utveckling av den lokala fiskerisektorn i de yttersta randområdena. Parlamentet uppmuntrar i synnerhet till investeringar i projekt som syftar till att omvärdera fiskeyrket, i utbildning och i projekt som syftar till att göra denna bransch mer attraktiv för ungdomar samt i innovativa projekt vars mål är att öka hållbarheten i fisket, införa selektiva fiskemetoder och utveckla angränsande branscher och få till stånd synergieffekter mellan strukturfonderna och unionens övriga program.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till samtliga av EU:s finansiella verktyg för de aktörer och fiskerisegment som är verksamma inom fisket i de yttersta randområdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta större hänsyn till de yttersta randområdenas strategiska placering och den roll de kan spela för att säkerställa att hav, oceaner och kustområden utnyttjas på ett hållbart sätt samt i den globala havsstyrningen och utvecklingen av en havsbaserad kunskapsekonomi.

18.  Europaparlamentet beklagar att de yttersta randområdena inte erhållit stöd för att modernisera sin flotta och förbättra sin fiskekapacitet sedan 1990-talet och att bristen på samstämmighet mellan interna och externa delar av den europeiska politiken inom fiskeriområdet kraftigt hämmar utvecklingen av fiskerisektorn i de yttersta randområdena, varigenom möjligheterna att lindra den så kallade dubbelbestraffningen begränsas. Parlamentet framhåller särskilt behovet av att genomföra konsekvensbedömningar för de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) varje gång som dessa berörs av fiskeriavtal och handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre anpassa sin handelspolitik till unionens politik för andra sektorer, särskilt den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet efterfrågar verklig hänsyn till de yttersta randområdenas intressen när sådana avtal sluts, särskilt när det gäller att ställa krav på att fångster ska landas i de yttersta randområdena eller på att personer från de yttersta randområdena ska anställas på fartygen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att lokala intressenter ges en central roll i beslutsprocessen vad gäller de yttersta randområdenas fiskeflottor. Parlamentet anser att det är viktigt att säkerställa att fiskare i de yttersta randområdena får tillgång till information som förklarar hur de kan utnyttja det befintliga EU-stödet.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU att prioritera kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU), som hindrar en sund och hållbar utveckling av fiskerisektorn, inom ramen för sitt arbete på internationell nivå, inbegripet vid förhandlingar om ekonomiska avtal, handelsavtal och fiskeriavtal, och att vidta specifika åtgärder för denna kamp i de yttersta randområdenas exklusiva ekonomiska zoner.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att man beaktar finanskrisens konsekvenser samt dess allvarliga ekonomiska efterverkningar, som står i vägen för att man fullt ut ska kunna utnyttja den särskilda ordningen för modernisering av flottorna i de yttersta randområdena (förordning (EG) nr 639/2004).

21.  Europaparlamentet understryker att de yttersta randområdena är beroende av fiskeresurserna i sina exklusiva ekonomiska zoner, vilka utmärks av stor biologisk sårbarhet. Därför måste dessa biologiskt sårbara områden skyddas på ett lämpligt och effektivt sätt genom att bland annat låta de lokala fiskeflottorna, som bedriver fiske med hållbara och miljövänliga metoder, få ensam tillgång till dem, vilket skulle minska IUU-fiskets negativa inverkan i området. Parlamentet anser i detta sammanhang att det är av yttersta vikt att det finns tillförlitliga och lättillgängliga uppgifter om tillståndet i fråga om resurser och praxis i de utomeuropeiska exklusiva ekonomiska zonerna.

22.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen underlät att offentliggöra en genomföranderapport om förordning (EG) nr 639/2004 innan tidsfristen löpte ut den 30 juni 2012. Parlamentet anser att detta är en förlorad möjlighet, eftersom ett sådant offentliggörande skulle ha utgjort ett mycket viktigt underlag för möjliga framtida undantag från den gemensamma fiskeripolitikens förvaltningssystem för inträde/utträde, vilket skulle kunna hjälpa till att utveckla de yttersta randområdenas fiskeflottor. Parlamentet begär att kommissionen ska lämna ytterligare information om varför den beslutade att inte offentliggöra denna rapport.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Rosa D’Amato, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Constanze Krehl, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Petras Auštrevičius, Andor Deli, Maurice Ponga, Bronis Ropė, Branislav Škripek, Hannu Takkula, Julie Ward

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Sofia Ribeiro


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

2

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, David Coburn, Richard Corbett, Diane Dodds, Linnéa Engström, João Ferreira, Mike Hookem, Ian Hudghton, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Ulrike Rodust, Annie Schreijer-Pierik, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Ruža Tomašić, Peter van Dalen, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Norbert Erdős, Jens Gieseke, Julie Girling, Cláudia Monteiro de Aguiar

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Josu Juaristi Abaunz, Helmut Scholz


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

18

+

ALDE

GUE/NGL

PPE

 

S&D

 

Verts/ALE

António Marinho e Pinto, Norica Nicolai

Josu Juaristi Abaunz, Helmut Scholz

Alain Cadec, Carlos Iturgaiz, Werner Kuhn, Gabriel Mato, Cláudia Monteiro de Aguiar, Annie Schreijer-Pierik, Jarosław Wałęsa

 

Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Richard Corbett, Ulrike Rodust, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas

 

Ian Hudghton

2

-

EFDD

David Coburn, Mike Hookem

6

0

ECR

Verts/ALE

NI

Julie Girling, Ruža Tomašić, Peter van Dalen

Marco Affronte, Linnéa Engström

Diane Dodds

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy