Förfarande : 2016/2302(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0139/2017

Ingivna texter :

A8-0139/2017

Debatter :

PV 18/05/2017 - 8
CRE 18/05/2017 - 8

Omröstningar :

PV 18/05/2017 - 11.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0222

BETÄNKANDE     
PDF 656kWORD 79k
31.3.2017
PE 595.766v02-00 A8-0139/2017

om rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik

(2016/2302(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Andrey Novakov

Föredragande av yttrande (*):

Eider Gardiazabal Rubial, budgetutskottet

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik

(2016/2302(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

–  med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (förordningen om gemensamma bestämmelser)(1), och de delegerade akter och genomförandeakter som är kopplade till de relevanta artiklarna i denna förordning,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om europeiskt territoriellt samarbete – bästa praxis och innovativa åtgärder(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen(8),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för regional utveckling till budgetkontrollutskottets betänkande om Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsrapport 2014(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2015 Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag (COM(2015)0639),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (2014/C 19/04)(10),

–  med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 23 juli 2014 Investera i sysselsättning och tillväxt. Främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer (COM(2014)0473),

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från augusti 2016 Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007-2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF), the European Social Fund (ESF) and the Cohesion Fund (CF),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 30 oktober 2014 om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeten i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen per den 31 december 2013 (COM(2014)0686),

–  med beaktande av kommissionens vägledning Guidance for Member States on Article 42(1)(d) CPR – Eligible management costs and fees av den 26 november 2015,

–  med beaktande av kommissionens vägledning Guidance for Member States on CPR_37_7_8_9 Combination of support from a financial instrument with other forms of support av den 10 augusti 2015.

–  med beaktande av kommissionens vägledning Guidance for Member States on Article 37(2) CPR – Ex-ante assessment av den 27 mars 2015,

–  med beaktande av kommissionens referensguide för förvaltningsmyndigheter av den 2 juli 2014 Financial instruments in ESIF programmes 2014–2020,

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från november 2016, Financial instruments under the European Structural and Investment Funds. Summaries of the data on the progress made in financing and implementing the financial instruments for the programming period 2014-2020 in accordance with Article 46 of Regulation (EU) No 1303/2013 of the European Parliament and of the Council,

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från december 2015 Summary of data on the progress made in financing and implementing financial engineering instruments for the programming period 2014-2020 in accordance with Article 46 of Regulation (EU) No 1303/2013 of the European Parliament and of the Council,

–  med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från september 2014 Sammanfattning av de uppgifter om framstegen med att finansiera och genomföra finansieringstekniska instrument som rapporterats av förvaltningsmyndigheterna i enlighet med artikel 67.2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 13 november 2015 Activities relating to financial instrumentsAccompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council on financial instruments supported by the general budget according to Art. 140.8 of the Financial Regulation as at 31 December (SWD(2015)0206),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2015 Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygdsutvecklingsområdet?,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2014 Ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2012 Finansieringstekniska instrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 14 oktober 2015 Finansiella instrument till stöd för territoriell utveckling,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens slutrapport från mars 2013 Financial Instruments: A Stock-taking Exercise in Preparation for the 2014-2020 Programming Period,

–  med beaktande av studien Financial instruments in the 2014-2020 programming period: first experiences of Member States som beställts av parlamentets generaldirektorat för intern politik, utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, oktober 2016,

–  med beaktande av studien Review of the Role of the EIB Group in European Cohesion Policy, som beställts av parlamentets generaldirektorat för intern politik, utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, mars 2016,

–  med beaktande av briefingen Challenges for EU cohesion policy: Issues in the forthcoming post-2020 reform, Europaparlamentets utredningstjänst, maj 2016,

–  med beaktande av faktabladet Cohesion Policy implementation in the EU28, Europaparlamentets utredningstjänst, september 2015,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0139/2017), och av följande skäl:

A.  Översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen och det faktum att programperioden 2014–2020 snart har kommit halvvägs har gett upphov till diskussionen om mixen av bidrag och finansieringsinstrument som ska investeras genom EU:s budget under perioden efter 2020.

B.  Samlingsförslaget utgör den enda möjligheten att göra en rad halvtidsförbättringar av systemet för innevarande programperiod.

C.  Begreppet ”finansieringsinstrument” omfattar en rad olika instrument. Utvärderingar av och beslut om deras användning kräver kontinuerlig och detaljerad analys i varje enskilt fall, som kopplas till en bedömning av de specifika behoven i de lokala och regionala ekonomierna eller i en bestämd målgrupp.

Perioden 2007–2013 – tillförlitliga investeringar genom bidrag och finansieringsinstrument

1.  Även om finansieringsinstrumenten utformades före den finansiella och ekonomiska krisen, och därmed inte var de lämpligaste i ett ekonomiskt krissammanhang, påpekar Europaparlamentet att kommissionens rapporter ger starka belägg för att investeringar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) genom bidrag och finansieringsinstrument har gett robusta och synliga resultat i form av investeringar i EU:s regioner på 347,6 miljarder euro, nationell medfinansiering och ytterligare mobiliserade resurser ej medräknade.

2.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga sammanhållningspolitiska åtgärder från Europeiska investeringsbanken (EIB) som framgår av årsrapporter och sektorsrapporter och som visar effekterna för små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag, infrastruktur, forskning och innovation, miljö, energi och jordbruk. Parlamentet kommer fram till att EIB:s utlåning till stöd för sammanhållningspolitiken för perioden 2007–2013 beräknas till 147 miljarder euro, vilket utgör ungefär 38 % av all utlåning i EU.

Perioden 2014–2020 – ett nytt kapitel för investeringar genom ESI-fonderna

3.  Europaparlamentet välkomnar att EU under 2014–2020 beräknas investera 454 miljarder euro genom ESI-fonderna, och att den totala summan genom nationell medfinansiering av investeringarna i form av bidrag och finansieringsinstrument förväntas stiga till 637 miljarder euro.

4.  Europaparlamentet noterar att både volymen av och kvaliteten på finansieringsinstrument (i form av mikrokrediter, lån, garantier, eget kapital och riskkapital) under sammanhållningspolitikens delade förvaltning ökade. Parlamentet pekar på de två huvudorsakerna till denna tendens: perioden 2007–2013 gav värdefull erfarenhet och lärdomar beträffande genomförandet av ESI-fonder genom bidrag och finansieringsinstrument, medan den fleråriga budgetramen 2014–2020 återspeglar behovet av fler finansieringsinstrument efter krisen på grund av finanspolitiska begränsningar.

5.  Europaparlamentet noterar att anslagen till finansieringsinstrument från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF) uppskattningsvis nästan kommer att ha fördubblats mellan perioderna 2007–2013, när de uppgick till 11,7 miljarder euro, och 2014–2020, när de kommer att uppgå till 20,9 miljarder euro. Parlamentet noterar att finansieringsinstrumenten därmed kommer att utgöra 6 % av de totala anslagen på 351,8 miljarder euro till sammanhållningspolitiken under perioden 2014–2020, jämfört med 3,4 % av anslagen på 347 miljarder euro under perioden 2007–2013.

6.  Europaparlamentet noterar att anslagen från Sammanhållningsfonden uppgår till cirka 75 miljarder euro, vilket står för 11,8 % av den totala tilldelningen till finansieringsinstrument under perioden 2014-2020. Parlamentet välkomnar att anslagen har ökat från 70 miljarder euro under 2007–2013 till 75 miljarder euro under perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar att anslagen till Sammanhållningsfonden inte bör minskas, med tanke på att cirka 34 % av EU:s befolkning bor i regioner som tar emot stöd från Sammanhållningsfonden.

7.  Europaparlamentet noterar den totala volym på 5 571,63 miljoner euro i bidrag från operativa program som anslagits till finansieringsinstrument av 21 medlemsstater fram till den 31 december 2015 i den nuvarande fleråriga budgetramen, av vilka 5 005,25 miljoner euro kommer från Eruf och Sammanhållningsfonden.

8.  Europaparlamentet välkomnar att viktiga ändringar av regelverket vad gäller programplanering, genomförande och förvaltning av finansieringsinstrument, såsom direkta kopplingar till alla de 11 tematiska målen, lämplig obligatorisk förhandsbedömning som möjliggör fastställande av marknadsmisslyckande, skapande av både skräddarsydda och förenklade, omedelbart tillgängliga, finansieringsinstrument och rapporteringsmekanismer, kan ha en kritisk positiv inverkan på attraktionskraften och hastigheten hos genomförandet av sammanhållningspolitiken genom att de åtgärdar de osäkerheter om rättsläget som uppstod under perioden 2007–2013. Parlamentet efterlyser dock insatser för att säkerställa att ändringarna i fråga inte påverkar finansieringsinstrumentens attraktionskraft och genomförandehastighet.

Bidrag och finansieringsinstrument – interventionslogiken definierar mixen

9.  Europaparlamentet betonar att ESI-fondernas bidrag och finansieringsinstrument – som inte är något självändamål – visserligen stöder samma sammanhållningspolitiska mål, men att de inom ramen för delad förvaltning har en annan interventionslogik och användning för territoriella utvecklingsbehov, sektorsbehov eller marknadsbehov.

10.  Europaparlamentet konstaterar att bidrag har vissa fördelar jämfört med finansieringsinstrument, beroende på projekttyp: de stöder projekt som inte nödvändigtvis skapar några intäkter, de ger finansiering till projekt som av olika skäl inte kan dra till sig privat eller offentlig finansiering, de är inriktade på särskilda mottagare, problemområden och regionala prioriteringar, och användningen är mindre komplex p.g.a. den erfarenhet och kapacitet som redan finns. Parlamentet konstaterar att bidrag i en del fall har vissa begränsningar: det är svårt att uppnå kvalitet och hållbarhet i projekten och det finns risk att på lång sikt bli ett substitut för offentlig finansiering och tränga ut möjliga privata investeringar även när projekten kan vara av revolverande karaktär och ha kapacitet att generera intäkter för återbetalning av lånebaserad finansiering.

11.  Europaparlamentet konstaterar att finansieringsinstrument ger fördelar som hävstångseffekter och revolverande effekter, de attraherar privat kapital och de fyller specifika investeringsluckor genom pålitliga projekt av hög kvalitet, vilket gör genomförandet av regionalpolitiken maximalt effektivt och verkningsfullt. Parlamentet erkänner att det med finansieringsinstrument medföljer vissa nackdelar, vilket kan göra att dessa instrument kommer i konflikt med mer attraktiva nationella eller regionala instrument, t.ex. långsammare genomförande i vissa regioner, högre komplexitet, lägre hävstångseffekt än väntat av finansieringsinstrument med stöd från ESI-fonderna och, i vissa fall, högre genomförandekostnader och förvaltningsavgifter. Parlamentet noterar att bidrag är de investeringar som är att föredra på vissa politikområden, såsom vissa typer av allmän infrastruktur, sociala tjänster, forsknings- och innovationspolitik eller, rent allmänt, projekt som inte genererar inkomster.

12.  Europaparlamentet understryker att interventionslogiken inte är en skiljelinje utan en mötespunkt som skapar lika villkor mellan bidrag och finansieringsinstrument, så att sammanhållningspolitiken kan säkerställa en bättre täckning av förmånstagare och investeringsluckor genom olika typer av åtgärder. Parlamentet påpekar att interventionslogiken är ett arbetssätt som går nerifrån och upp i programplaneringen för ESI-fonderna, och att alla medlemsstater och regioner även framöver bör beakta det lämpligaste alternativet när de fritt fastställer finansieringsinstrumentens respektive bidragens andel för att bidra till de valda prioriteringarna i de egna operativa programmen, utan att glömma att lokala och regionala myndigheter är involverade och spelar en avgörande roll. Parlamentet erinrar om att förvaltningsmyndigheterna är de som fritt måste besluta om vilken typ av finansieringsinstrument som är lämpligast för genomförande.

Finansieringsinstrumentens prestanda – utmaningar

13.  Europaparlamentet erkänner vikten av att utnyttja finansieringsinstrument i insatser inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet välkomnar det faktum att rapporteringen om genomförandet av finansieringsinstrument för 2015 har visat på framsteg, trots det sena inledandet av den aktuella programperioden. Parlamentet noterar dock stora skillnader i genomförandet av ESI-fondernas finansieringsinstrument, inte bara mellan EU:s medlemsstater utan även inom en och samma stat. Parlamentet påminner om att den positiva upplevelsen med och effekten av att använda finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 åtföljdes av ett antal prestandaproblem: sen start för verksamheterna, felaktig marknadsbedömning, olika grad av utnyttjande i regionerna, övergripande låg utbetalningstakt, låg hävstångseffekt, problematisk revolvering, höga förvaltningskostnader och avgifter samt otillräckligt stora anslag. Parlamentet erinrar dock även om att ett antal av de konstaterade bristerna hade korrigerats genom riktade åtgärder fram till 2015, efter det att kommissionen förlängt vissa genomförandetidsfrister för finansieringsinstrumenten.

14.  Europaparlamentet noterar att fördröjningarna i genomförandet av ESI-fonderna eventuellt kan påverka utbetalningssiffror, revolvering och hävstångseffekt, där den sistnämnda bör baseras på en definition och metoder som används av sådana internationella organisationer som OECD, med en tydlig distinktion mellan offentliga och privata bidrag och angivande av den exakta hävstångseffekt som möjliggörs av vart och ett av finansieringsinstrumenten, uppdelat per land och region. Parlamentet påminner om att fördröjningar under perioden 2007–2013 oåterkalleligt bidrog till att Erufs och ESF:s finansieringsinstrument gav otillfredsställande resultat. Parlamentet betonar att fördröjningar i genomförandet på grund av ett sent inledande av programperioden kan försämra resultaten av ESI-fondernas finansieringsinstrument, vilket skulle kunna leda till oprecisa slutsatser av utvärderingen i slutet av perioden. Parlamentet anser därför att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas av medlemsstaterna för att lindra de negativa konsekvenserna av fördröjt genomförande, i synnerhet när det gäller risken för att användningen och effekten av finansieringsinstrumenten begränsas.

15.  Europaparlamentet är mycket oroat över den överhängande risken för en repris av ansamlingen av obetalda fakturor under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid, något som skulle kunna få allvarliga konsekvenser även för andra EU-finansierade åtgärder.

16.  Europaparlamentet noterar de avsevärda skillnaderna runtom i EU när det gäller genomträngningsförmågan för finansieringsinstrument, däribland ESI-fonderna och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), de första resultaten av dessa fonder och den förväntade mobiliseringen av ytterligare resurser, samt andra EU-finansierade finansieringsinstrument i unionens toppresterande ekonomier, vilket således undergräver målen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet understryker att den övergripande framgången för sådana instrument är beroende av hur enkla de är att använda och medlemsstaternas förmåga att förvalta investeringar genom dem, för vilket det krävs exakta och differentierade indikatorer som gör det möjligt att bedöma deras reella påverkan på sammanhållningspolitiken.

Förenkling, synergi och tekniskt bistånd – lösningar

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att optimera regelverket och minska byråkratin. Parlamentet betonar att det trots förbättringarna fortfarande finns en komplexitet, och att sådana problem som den långa uppstartstiden och den administrativa bördan för mottagarna avskräcker från att utnyttja finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med EIB, EIF och förvaltningsmyndigheterna för att göra det lättare att kombinera ESI-fonders mikrokrediter, lån, garantier, eget kapital och riskkapital och samtidigt säkerställa samma grad av insyn, demokratisk granskning, rapportering och kontroll.

18.  Europaparlamentet noterar att särskilda bestämmelser begränsar flexibiliteten i verksamhet med finansieringsinstrument. Parlamentet påpekar att reglerna för statligt stöd verkar vara särskilt betungande, särskilt när bidrag kombineras med finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett fungerande ramverk för statliga stöd och utforska ytterligare alternativ för att förenkla efterlevnad av bestämmelserna för statligt stöd på alla tre nivåer – förvaltningsmyndigheter, fondandelsfonder och finansiella intermediärer. Parlamentet efterlyser lika villkor avseende reglerna för statligt stöd för alla finansieringsinstrument i syfte att undvika att vissa finansieringskällor behandlas förmånligare än andra, särskilt på området stöd till små och medelstora företag.

19.  Europaparlamentet understryker vikten av revision av finansieringsinstrumentens resultat, däribland revision av EIB-gruppens verksamhet angående sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar att revisionsverksamhet inbegriper tillgång till hela ESI-fondcykeln. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att hitta möjligheter till förenkling och synergi inom revisionsprocessen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fokusera på en jämförande analys av bidrag och finansieringsinstrument, vidare kapacitetsuppbyggnad, revisionsmetodik och riktlinjer för revisionsprocesser, utan att öka den ekonomiska och administrativa bördan för mottagarna.

20.  Europaparlamentet påpekar att det finns en outforskad potential i att kombinera bidrag och finansieringsinstrument. Parlamentet påpekar att det förutom vägledning till myndigheter behövs ytterligare förenkling och harmonisering för de regler som gäller kombination av olika ESI-fonder, och även för de regler som gäller kombination av ESI-fonderna med instrument som Horisont 2020 och Efsi. Parlamentet uppmanar till bättre reglering i form av tydliga, konsekventa och fokuserade bestämmelser för att minska regelverksbördan genom att man underlättar den ovannämnda kombinationen av anslag från fler än ett program till samma finansieringsinstrument, och även gör det möjligt att kombinera mikrofinansinstrument i ESF-verksamheter, och ytterligare förenklar den offentliga upphandlingen vid valet av finansiella intermediärer och för offentlig-privata partnerskap. Parlamentet efterlyser ökad samstämmighet mellan olika strategier. Parlamentet betonar att kombinationen av bidrag och finansieringsinstrument inom ramen för ESI-fonderna med andra finansieringskällor kan göra finansieringsstrukturen mer attraktiv för mottagare och investerare i den offentliga och den privata sektorn tack vare förbättrad riskdelning och förbättrade projektresultat, och på så sätt hjälpa instrumenten att tillhandahålla långsiktig tillväxtpotential.

21.  Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av finansieringsinstrumenten kan förbättras genom investeringspartnerskap och att offentlig-privata partnerskap förbättrar synergierna mellan olika finansieringskällor och upprätthåller den nödvändiga balansen mellan privata och offentliga intressen. Parlamentet betonar att användningen av finansieringsinstrument i samband med initiativ för lokalt ledd utveckling och integrerad territoriell investering också bör uppmuntras.

22.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga förfaranden för tekniskt bistånd som tillhandahålls av kommissionen och EIB-gruppen genom Fi-Compass-plattformen. Parlamentet beklagar att stödtjänsterna till myndigheter på plats, i synnerhet till mottagare av finansieringsinstrument såsom Efsi, är begränsade. Många lokala och regionala myndigheter har haft tekniska svårigheter, otillräcklig kapacitet och bristande kunskaper och har därmed inte kunnat använda finansieringsinstrumenten på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet efterlyser tekniskt stöd, som främst bör riktas till lokala och regionala aktörer samt till alla berörda parter, men som inte bör användas för att finansiera de nationella myndigheternas verksamhet. Parlamentet uppmanar också till en gemensam plan för tekniskt bistånd från kommissionen och EIB, som innefattar finansiell och icke-finansiell rådgivning, främst för större projekt, samt kapacitetsuppbyggnad, utbildning, stöd och utbyte av kunnande och erfarenhet. Parlamentet efterlyser dessutom en kombination av expertis (inbegripet rättslig rådgivning) om sammanhållningspolitikens regelverk, finansiella produkter, statligt stöd och offentlig upphandling, med inriktning på nationella myndigheter, fondförvaltare och stödmottagare, samtidigt som man betonar vikten av att undvika dubbla strukturer.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja profilen för ESI-fondsinvesteringar och att göra det tydligare att EU-finansiering ingår. Parlamentet efterlyser också korrekt och heltäckande information och kommunikation om möjligheter till EU-finansiering, i syfte att uppmuntra användningen av sådana möjligheter för den offentliga och den privata sektorn, särskilt med inriktning på potentiella mottagare och ungdomar.

Mot den rätta finansieringsmixen för perioden efter 2020 och framtiden för sammanhållningspolitiken

24.  Europaparlamentet påpekar att utmaningar som migration och säkerhet eller pågående och kommande politisk utveckling i EU inte bör få ha negativa effekter på investeringarna genom sammanhållningspolitiken eller dess mål och förväntade resultat, särskilt efter den nuvarande programperioden.

25.  Europaparlamentet påpekar att både bidrag och finansieringsinstrument har sina särskilda roller i sammanhållningspolitiken, men att de delar samma fokus som fullföljs genom de 11 tematiska målen, i riktning mot att uppnå de fem överordnade målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet betonar att man måste säkerställa att finansieringsinstrument inte ersätter bidrag som sammanhållningspolitikens främsta verktyg. Medlens förnybara karaktär måste upprätthållas, så att de kan återinvesteras i enlighet med de sektorer och åtgärder de kan stödja.

26.  Europaparlamentet understryker att finansieringsinstrument presterar bättre i regioner och storstadsområden där finansmarknaderna är mer välutvecklade, medan avlägset belägna regioner och regioner med hög arbetslöshet och låg befolkningstäthet har svårt att locka till sig investeringar. Bidrag, å andra sidan, är användbara för regionala strukturella problem och regional balanserad finansiering. Parlamentet noterar att framgången för finansieringsinstrument beror på många olika faktorer och inga generella slutsatser kan dras på grundval av enskilda kriterier. Parlamentet noterar att bindande mål för användningen av finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken efter 2020 inte kan betraktas som en möjlig lösning. Parlamentet noterar att en ökning av andelen finansieringsinstrument inte bör påverka de icke återbetalningspliktiga bidragsanslagen, då detta skulle hindra balansen. Parlamentet noterar att bidragen måste dominera på ett antal offentliga politikområden, medan finansieringsinstrumenten kan spela en kompletterande roll, i full överensstämmelse med lämplig förhandsbedömning och marknadsanalys. Parlamentet efterlyser mer främjande av finansieringsinstrument inom Interreg i syfte att göra dem mer förenliga med målen för det europeiska territoriella samarbetet.

27.  Europaparlamentet påminner om att den befintliga erfarenheten av att tillhandahålla ESI-fondmedel visar att finansieringsmixen av bidrag och finansieringsinstrument växlar i enlighet med den landsspecifika situationen och luckorna i den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen. Parlamentet betonar att frågan om finansieringsmix inte får leda till en lösning där allt är stöpt i en och samma form, på grund av ett antal faktorer: geografisk region, politikområde, typ av mottagare, mottagarens storlek, administrativ kapacitet, marknadsvillkor, förekomst av konkurrerande instrument, företagsmiljö samt finanspolitisk och ekonomisk ställning.

°

°  °

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna ståndpunkt till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(5)

EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0321.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2015)0384.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2015)0308.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2016)0200.

(10)

EUT C 19, 22.1.2014, s. 4.


MOTIVERING

Definitioner, programplanering och genomförande av finansieringsinstrument

Metoderna för att genomföra EU:s sammanhållningspolitik utgörs huvudsakligen av en mix av bidrag och finansieringsinstrument (mikrofinansiering, lån, garantier, eget kapital och riskkapital), som investeras genom ESI-fonderna under delad förvaltning (som inbegriper nationella myndigheter och mellanhänder) eller centralförvaltat av kommissionen och EIB-gruppen.

Enligt artikel 2 p i budgetförordningen innebär finansieringsinstrument ”unionsåtgärder i form av kompletterande ekonomiskt stöd från budgeten för att uppnå ett eller flera specifika politiska mål för unionen. Dessa instrument får utformas som kapitalinvesteringar, lån eller garantier eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller andra riskbärande instrument, och kan vid behov kombineras med bidrag”.(1)

Programperioden 2007–2013

Resultaten av sammanhållningspolitiken under den turbulenta finansiella och ekonomiska perioden efter 2008 har framträtt som ett stabilt bevis på EU:s förmåga att understödja återhämtnings- och tillväxtmål. Enligt de uppgifter som tillhandahålls av Europeiska kommissionen har sammanhållningspolitiken i form av bidrag och finansieringsinstrument lett till följande: cirka 15 miljoner deltagare i ESF-projekt och -åtgärder, 400 000 direktinvesteringar i små och medelstora företag och stöd till 121 400 nystartade företag, skapande av 41 600 nya långsiktiga forskningsjobb och finansiering till 94 955 forskningsprojekt, 4 900 km nybyggda vägar och 28 500 ombyggda, 1 100 km nybyggda järnvägar och 4 000 ombyggda, produktion av 3 855 MW förnybar energikapacitet, ytterligare 8,3 miljoner EU-medborgare uppkopplade genom bredband samt avloppsvattenprojekt för över 6,8 miljoner EU-medborgare(2).

Inom ramen för den senaste programperioden togs finansieringsinstrument i bruk genom Eruf och ESF. 25 medlemsstater utnyttjade sådana instrument. Totalt upprättades 1 025 finansieringsinstrument från Eruf och ESF i EU, och under 2014 bidrog cirka 16 miljarder euro från de befintliga operativa programmen till de tillgängliga instrumenten. Tillsammans med ESI-fondernas finansieringsinstrument bidrog EU-budgeten till 21 finansieringsinstrument som förvaltades direkt eller indirekt av kommissionen. 2007–2013 var det totala belopp som tilldelades de 21 finansieringsinstrumenten omkring 5,5 miljarder euro, inriktade på områden som forskning, små och medelstora företag och industri, utbildning och kultur osv.(3)

Programperioden 2014–2020

Med den nuvarande programperioden följde ett antal förbättringar. Genom förordningen om gemensamma bestämmelser infördes förbättrat genomförande av ESI-fonderna genom bidrag och finansieringsinstrument, och det blev möjligt att sätta in finansieringsinstrument även genom Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)(4).

I förordningen om gemensamma bestämmelser ombesörjs genomförande av delad förvaltning genom flera metoder. I artikel 38.1 a och b i förordningen om gemensamma bestämmelser tillåts ekonomiska bidrag till finansieringsinstrument på unionsnivå och till nationella, regionala, transnationella eller gränsöverskridande finansieringsinstrument. I artikel 38.3 a införs omedelbart tillgängliga instrument – standardvillkor för olika produkter (lån till små och medelstora företag/garantier/instrument för eget kapital) som erbjuds av betrodda organ. Artikel 38.4 a möjliggör investering i kapital (aktier) i befintliga eller nyinrättade organ som är inrättade för att leverera finansieringsinstrument till slutmottagarna. Organ som EIB, internationella finansinstitut eller finansinstitut i medlemsstaterna är behöriga för genomförandeuppgifter. Artikel 38.4 c möjliggör leverans av låne- och garantiprodukter direkt genom de förvaltande myndigheterna.(5)

Förordningen om gemensamma bestämmelser utgör också ett nytt kapitel när det gäller EIB:s roll i sammanhållningspolitiken. EIB:s uppgifter och delaktighet innefattar bistånd med lån, rådgivning och tekniskt stöd, kapacitetsuppbyggnad och mandatförvaltning. Genom lån ger EIB medfinansiering till sammanhållningspolitiska projekt. Långivningen innefattar direktlån, globala lån, ramlån och strukturprogramlångivning. Förutom långivning ombesörjer EIB samråd till medlemsstaterna i processen med att upprätta operativa program. Utöver den direkta medfinansieringen med ESI-fonderna bidrar EIB:s långivning till att locka andra investerare till projekt i mindre gynnade regioner, genom att den minskar riskerna. Som ett kompletterande stöd till de sammanhållningspolitiska målen bidrar EIB avsevärt till förvaltningen och genomförandet av EU-täckande instrument som Efsi, Cosme, InnovFin och FSE. EIB är med en betydande rådgivande roll engagerat i att stödja nationella och lokala myndigheter med att höja kvaliteten på projekten, i synnerhet när det gäller investeringar genom eget kapital, lån och lånegarantier till sektorer såsom de för regioner, stadsförnyelse och miljö.(6)

Finansieringsinstrumentens prestanda

Prestandan för finansieringsinstrumentens produkter i sammanhållningspolitiken har varit föremål för en långvarig diskussion. Från den senaste programperioden finns det bevis för positiva bidrag till sammanhållningspolitikens genomförande och ett antal fördelar: Finansieringsinstrument kan höja ESI-fondernas effekter och ge användning för resurser, instrumentens revolverande karaktär förbättrar effektiviteten och ändamålsenligheten för åtgärder med EU-investeringar, projekten drar nytta av förbättrad kvalitet (solida projekt) p.g.a. att investeringarna måste återbetalas i framtiden, ökad flexibilitet genom ett stort antal instrument för politikgenomförande och den privata sektorns engagemang i form av medinvesteringar och kunnande.(7)

Förutom de uppenbara resultaten och fördelarna visar erfarenheten att finansieringsinstrument var benägna att drabbas av underskott och fick vissa problem nyligen. Under perioden 2007–2013 var det ett avsevärt antal finansieringsinstrument från Eruf och ESF som blev överdimensionerade och fick låg utbetalningstakt. För programperioden 2014–2020 minskas detta problem av förordningen om gemensamma bestämmelser. Under den senaste programperioden hade finansieringsinstrument under delad förvaltning inte så stor framgång med att dra till sig privat kapital. Finansieringsinstrument som levererades genom Erufs och ESF:s operativa program har inte varit så framgångsrika när det gäller att ge revolverande finansiellt stöd. Kostnadseffektiviteten beror på förvaltningskostnaden (utgifter för att dra till sig investerare, juridiska tjänster och revisionstjänster) och avgifter (ersättning för att tillhandahålla tjänsterna). Från programperioden 2007–2013 framkom det bevis på höga förvaltningskostnader och avgifter, i synnerhet med tanke på den faktiska utbetalningen till slutmottagarna. Kommissionens uppgifter visade att förvaltningskostnader och avgifter uppgick till 12 % av betalningarna till förmånstagarna. Under den aktuella programperioden lades ett tak för sådana kostnader på halva beloppen. Ett annat problem med finansieringsinstrument visade sig vara marknadsbedömningarna för finansieringsinstrument 2007–2013, som i allmänhet var för höga. Under perioden 2014–2020 bemöttes detta problem genom en obligatorisk detaljerad förhandsbedömning för investeringar med delad förvaltning. 2007–2013 var Erufs och ESF:s finansieringsinstrument fragmenterade och mycket mindre än de centralförvaltade fonderna eller privata investeringsfonderna. Beräkningen av hävstångseffekten efter investeringarna genom finansieringsinstrument visade sig vara ett annat problem, på grund av att nationell medfinansiering räknades med i den övergripande hävstångseffekten, vilket förvränger kvoten. (8)

Samlade uppgifter från kommissionen i slutet av 2015 påvisade ytterligare problem i processen med att genomföra finansieringsinstrument. Införandet av finansieringsinstrument runtom i EU hade ett mycket oregelbundet mönster. En del länder hade ännu inte slutfört förhandsbedömningar, medan andra medlemsstater upplevde en andra revolvering av investeringarna. Medlemsstaternas resultat när det gällde att slutföra förhandsbedömning och underteckna finansieringsavtal skilde sig mycket åt runtom i EU – från 26 till 637 dagar. Det finns inga uppdaterade uppgifter om hur det går med de ovannämnda problemen, och det stora antalet inkonsekvenser i uppgiftsrapporterna visar på behovet av att förbättra rapporteringen. Kommissionen vidtog åtgärder för att förbättra rapporteringen under den aktuella programperioden, men resultaten har fortfarande inte bekräftat någon faktisk förbättring.(9)

Synergi mellan ESI-fondernas bidrag, finansieringsinstrument och kombinationer av båda

Europaparlamentet har konsekvent begärt en förbättrad ram för synergi mellan ESI-fonderna och andra investeringar genom EU-budgeten. För den nuvarande programperioden föreskrivs i artikel 37.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser att finansieringsinstrument kombineras med tekniskt stöd, räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter i en och samma operation. Artikel 37.8 i förordningen om gemensamma bestämmelser gör det tillåtet att kombinera finansieringsinstrument med andra ESI-fondprogram eller andra finansieringsinstrument på slutmottagarnas nivå.(10)

På slutmottagarnas nivå föreskrivs i de tillämpliga reglerna fyra alternativ: Ett finansieringsinstrument kan kombineras med ett bidrag från samma ESI-fondsprogram eller från ett annat program (finansieringsinstrument från ESI-fond + bidrag från ESI-fond). Ett finansieringsinstrument från ESI-fonder kan kombineras med ett finansieringsinstrument från ett annat eller samma ESI-fondsprogram. Ett finansieringsinstrument från ett ESI-fondsprogram kan kombineras med ett bidrag som stöds av unionen (finansieringsinstrument från ESI-fond + bidrag som ej är från ESI-fond). Ett finansieringsinstrument från ett ESI-fondsprogram kan kombineras med ett annat finansieringsinstrument som stöds av unionen (finansieringsinstrument från ESI-fond + finansieringsinstrument som ej är från ESI-fond).(11)

När det gäller synergi utgör de ovannämnda kombinationerna ett underlättande. Det går emellertid inte att dra några slutsatser nu, eftersom det är för tidigt att bedöma den faktiska verkan och hur stor bördan är för myndigheter och mottagare.

Det stora antalet möjligheter som ESI-fonderna ger i form av bidrag, finansieringsinstrument och synergi kräver lämpligt rådgivningsstöd i form av tekniskt stöd som workshoppar, utbyte av erfarenheter, vägledning, utbildning, onlineresurser, help desk, konferenser och seminarier. Under programperioden 2007–2013 fanns det vissa särskilda hinder för genomförandet av tekniskt stöd. En del av anledningarna till svag prestanda hos rådgivningstjänsterna var otillräcklig tid, brist på samförstånd om behoven, ingen leverantör, behov som inte uppmärksammades eller att offentliga medel inte fanns tillgängliga.(12)

När det gäller bidrag ger de förvaltande myndigheterna sådant stöd, medan de ESI-fondinvesteringar som levererats genom finansieringsinstrument utnyttjar plattformen Fi-Compass. Den introducerades för första gången för programperioden 2014–2020 för att stödja ESI-fondernas förvaltande myndigheter. Plattformen syftar till att ge tekniskt bistånd på kommissionens vägnar till medlemsstaterna. Den levererar hjälp till alla medlemsstater och typer av finansieringsinstrument i form av bästa praxis, nätverkande, utbildning och vägledning. Samtidigt ger Fi-Compass också bistånd som svar på förslag från intressenter, däribland förhandsbedömningar för finansieringsinstrument.(13)

(1)

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012R0966&from=sv

(2)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/expost2013/wp1_synth_report_en.pdf

(3)

http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_19/SR_FIN_INSTRUMENTS_SV.pdf

(4)

http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_19/SR_FIN_INSTRUMENTS_SV.pdf

(5)

http://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2013/1303/oj

(6)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/563410/IPOL_STU(2016)563410_EN.pdf

(7)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/fi_esif_2014_2020.pdf

(8)

http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_19/SR_FIN_INSTRUMENTS_SV.pdf

(9)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/summary_data_fi_1420_2015.pdf

(10)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/guidance_combination_support_en.pdf

(11)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/combination_support_en.pdf

(12)

http://www.eib.org/attachments/documents/jessica_stocktaking_final_report_en.pdf

(13)

https://www.fi-compass.eu/


YTTRANDE från budgetutskottet (*) (27.3.2017)

till utskottet för regional utveckling

över rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik

(2016/2302(INI))

Föredragande av yttrande (*): Eider Gardiazabal Rubial

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att finansieringsinstrumenten agerar i situationer med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringar och gör det möjligt att mobilisera medel till förmån för projekt som inte kan få tillräckligt stöd från marknaden. Parlamentet noterar att de fungerar som ett komplement till bidragsfinansiering för att på ett effektivt sätt ta itu med EU:s politiska mål och agera som katalysator för ytterligare investeringar. Parlamentet noterar att under programperioden 2014–2020 kan stöd från finansieringsinstrument inom ramen för sammanhållningspolitiken tillhandahållas för alla tematiska mål och alla ESI-fonder. Parlamentet understryker att finansieringsinstrumenten inte har samma ändamål som bidragsordningarna och inte kan finansiera samma investeringar på ett effektivt sätt, och betonar att EU-stödda finansieringsinstrument, för att man på ett framgångsrikt sätt ska kunna uppnå Europa 2020-målen, inte bara bör vara ekonomiskt hållbara, utan även bör bidra till ett smartare och grönare EU för alla. Parlamentet påminner dessutom om att man, när man bedömer effekten av dessa finansieringsinstrument, inte får begränsa bedömningen till att gälla enbart deras ekonomiska effekt.

2.  Europaparlamentet anser att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inte bör ersätta ESI-fonderna, utan utnyttjas som tillägg och komplement i uppnåendet av Europa 2020-målen genom att skapa kvalitativa jobb och främja hållbar realekonomisk tillväxt för alla och en dynamisk arbetsmarknad i Europa och för att minska regionala ojämlikheter och öka sammanhållningen.

3.  Europaparlamentet noterar att anslagen till finansieringsinstrument från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF) uppskattningsvis nästan kommer att ha fördubblats mellan perioderna 2007–2013, när de uppgick till 11,7 miljarder euro, och 2014–2020, när de kommer att uppgå till 20,9 miljarder euro. Parlamentet noterar att finansieringsinstrumenten därmed kommer att utgöra 6 % av de totala anslagen på 351,8 miljarder euro till sammanhållningspolitiken under perioden 2014–2020, jämfört med 3,4 % av de tilldelade 347 miljarderna under perioden 2007–2013.

4.  Europaparlamentet noterar att anslagen från Sammanhållningsfonden uppgår till cirka 75 miljarder euro, vilket står för 11,8 % av den totala tilldelningen av finansieringsinstrument under perioden 2014-2020. Parlamentet välkomnar att anslagen har ökat från 70 miljarder euro under 2007–2013 till 75 miljarder euro under perioden 2014–2020. Parlamentet uppmärksammar att anslagen till Sammanhållningsfonden inte bör minskas, med tanke på att cirka 34 % av EU:s befolkning bor i regioner som tar emot stöd från sammanhållningsfonden.

5.  Europaparlamentet noterar att fram till den 31 december 2015 hade endast en medlemsstat meddelat att den avsåg att kombinera stöd från finansieringsinstrument med bidrag, på grundval av artikel 37 i förordningen om gemensamma bestämmelser, och att medlemsstaternas avsikter att bidra till finansieringsinstrumenten i enlighet med artiklarna 38.1 och 39 i förordningen om gemensamma bestämmelser var väldigt låga. Parlamentet noterar att ett korrekt genomförande av finansieringsinstrument ändå innebär utmaningar på grund av motstridiga bestämmelser (sammanhållningspolitiken, statligt stöd, bestämmelser om offentlig upphandling), och anser att det finns utrymme för fler synergieffekter mellan användningen av finansieringsinstrument och andra former av stöd. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att utforska nya sätt att engagera medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna, i syfte att öka utnyttjandegraden och göra användningen av finansieringsinstrument enklare och mer transparent.

6.  Europaparlamentet noterar den totala volym på 5 571,63 miljoner euro i bidrag från operativa program som anslagits till finansieringsinstrument av 21 medlemsstater fram till den 31 december 2015 i den nuvarande fleråriga budgetramen, av vilka 5 005,25 miljoner euro kommer från Eruf och Sammanhållningsfonden.

7.  Europaparlamentet oroas över de stora förseningarna i genomförandet av sammanhållningspolitikens operativa program inom ramen för den nuvarande budgetplanen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta reda på orsakerna till förseningarna och medlemsstaterna att snabbt ta itu med dem, i synnerhet när det gäller utseendet av förvaltnings-, certifierings-, och revisionsmyndigheter. Parlamentet är mycket oroat över den överhängande risken för en repris av ansamlingen av obetalda fakturor under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid, något som skulle kunna få allvarliga konsekvenser även för andra EU-finansierade åtgärder. Parlamentet anser att utmaningar såsom migration och säkerhet, eller den aktuella och framtida politiska utvecklingen i EU, t. ex de praktiska konsekvenserna av ”Brexit”, inte får påverka de investeringar som görs inom ramen för sammanhållningspolitiken negativt. Parlamentet betonar att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas för att lindra de negativa konsekvenserna av ett fördröjt genomförande, i synnerhet när det gäller risken för begränsat utnyttjande och begränsade effekter av investeringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla skräddarsytt stöd till medlemsstaternas regionala och lokala myndigheter och att eftersträva effektiva sätt att förenkla de ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystemen och en ändamålsenlig och effektiv användning av finansieringsinstrument.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att optimera regelverket. Parlamentet betonar att det trots förbättringarna fortfarande finns försvårande omständigheter, och att problem som den långa uppstartstiden och den administrativa bördan för mottagarna avskräcker från att utnyttja finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med EIB och EIF för att göra tillgången till ESI-fondernas mikrokrediter, lån, garantier, eget kapital och riskkapital lika enkel som att använda bidrag.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta presentera årsrapporter med konkret information om finansieringen och genomförandet av finansieringsinstrument för programperioden 2014–2020 och att uppmärksamma de områden som behöver förbättras och ge rekommendationer i tid mot bakgrund av programmets utvecklingar.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av fler informationsmöten för förvaltningsmyndigheterna, ledda av kommissionens expertgrupper, till exempel expertgruppen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att säkerställa bättre datatäckning när det gäller rapporteringskrav, ge råd om hur man kan hantera problemen med stora förseningar i genomförandet av programmen, underlätta utbytet av erfarenheter och främja god praxis i genomförandet av programmet och därmed undvika stora eftersläpningar när det gäller obetalda fakturor under den andra delen av den fleråriga budgetramen 2014–2020.

11.  Europaparlamentet noterar att användningen av finansieringsinstrument och tillämpningen av bestämmelserna för finansieringsinstrument på lokal nivå kräver skydd av den demokratiska kontrollen, särskilt från parlamentet, samt snabb och transparent rapportering och redovisning. Parlamentet påpekar att det behövs ytterligare harmonisering för de regler som styr kombination av olika ESI-fonder, och även för de regler som gäller kombination av ESI-fonderna med instrument som Horisont 2020 och Efsi. Parlamentet anser att översynen av budgetförordningen och samlingsförordningen skulle kunna utgöra ett tillfälle att effektivisera rapporteringen om finansieringsinstrument och därmed skapa bättre förutsättningar för att utvärdera additionalitet och komplementaritet mellan olika typer av EU-stöd, särskilt mellan sammanhållningsfonderna och Efsi. Parlamentet betonar vikten av aktiv och effektiv hantering av EU:s budget och välkomnar därför alla åtgärder som syftar till att undvika överlappning mellan EU-instrument och till att säkerställa samstämmighet och synergieffekter.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med arbetet med förslaget till nästa fleråriga budgetram genomföra en djupgående analys av användningen av finansieringsinstrument sedan den nuvarande programperiodens början. Parlamentet betonar att hävstångseffekten inte kan vara det enda utvärderingskriteriet vid bedömningar av finansieringsinstrument. Parlamentet är fast övertygat om att möjligheten att kombinera olika EU-resurser enligt harmoniserade förvaltningsregler skulle bidra till att optimera synergieffekterna mellan tillgängliga finansieringskällor på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att fundera över en rimlig balans mellan bidragen och finansieringsinstrumenten i nästa budgetplan och understryker att en ökad användning av finansieringsinstrument inte bör leda till en minskning i unionens budget.

13.  Europaparlamentet understryker att synergieffekter och komplementaritet mellan Efsi och ESI-fonderna är viktigt för att kunna utnyttja deras potential fullt ut och maximera effekterna av investeringar i medlemsstaterna och deras regioner. Parlamentet uppmärksammar kommissionens riktlinjer för att kombinera finansiering från Efsi och ESI-fonderna, men understryker de ihållande svårigheterna i samband med kriterierna för stödberättigande, tidsramen för rapportering och tillämpningen av reglerna om statligt stöd, som hindrar en kombinerad användning av dem. Parlamentet välkomnar möjligheterna att diskutera dessa problem ytterligare i kommissionens förslag till översynen av budgetförordningen, samt till Efsi 2.0.

14.  Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska och sociala konvergensen i EU:s regioner bör fortsätta att vara en av de viktigaste prioriteringarna i sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar att en undersökning av rätt finansieringsmix även bör innehålla en analys av hur olika instrument bidrar till målet att minska ojämlikheterna mellan regionerna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

6.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Jordi Solé, Patricija Šulin, Indrek Tarand, Tiemo Wölken, Stanisław Żółtek

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Denanot, Anneli Jäätteenmäki, Andrey Novakov, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Inés Ayala Sender, Olle Ludvigsson, Ulrike Rodust, Birgit Sippel, Kathleen Van Brempt

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Jean Arthuis, Gérard Deprez, Anneli Jäätteenmäki

ECR

Bernd Kölmel

GUE/NGL

Liadh Ní Riada

PPE

Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Patricija Šulin, Tomáš Zdechovský

S&D

Inés Ayala Sender, Jean-Paul Denanot, Eider Gardiazabal Rubial, Olle Ludvigsson, Vladimír Maňka, Ulrike Rodust, Birgit Sippel, Kathleen Van Brempt, Tiemo Wölken

Verts/ALE

Jordi Solé, Indrek Tarand

2

-

EFDD

Jonathan Arnott

ENF

Stanisław Żółtek

1

0

ECR

Richard Ashworth

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (1.3.2017)

till utskottet för regional utveckling

över rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik

(2016/2302(INI))

Föredragande av yttrande: Miguel Viegas

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare (landsbygdens utveckling) spelar en viktig roll som en grundläggande förutsättning för bevarandet och stärkandet av den sociala och territoriella sammanhållningen, och den måste därför fortsätta även efter 2020, samt skyddas och förstärkas i nästa omgång av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

B.  Landsbygdsområden är ofta isolerade och uppvisar brister som försvårar utvecklingen av infrastruktur och jordbruksproduktion. Regionernas respektive särdrag, karaktär och olikheter måste beaktas, liksom behovet av att göra små och medelstora jordbruk mer konkurrenskraftiga och lönsamma, för att främja entreprenörskap och jobbskapande och bromsa avfolkningen och utvecklingen mot en åldrande befolkning i landsbygdsområdena.

C.  Det är viktigt att förstärka och stödja den traditionella europeiska produktionsmodellen i dess övergång till innovativa och resurseffektiva produktionssätt som är anpassade till klimatförändringen och som bygger på små och medelstora familjejordbruk som garanti för jordbrukets bärkraft och social och miljömässig hållbarhet.

D.  I vissa regioner, till exempel bergsregioner och öar, står jordbruket för den huvudsakliga ekonomiska verksamheten, och dess utveckling är nödvändig för uppnåendet av målen för territoriell sammanhållning.

E.  EU:s sammanhållningspolitik spelar en viktig roll i uppnåendet av social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och av flerskiktiga jordbruk.

F.  Jordbrukssektorn brottas för närvarande med en kris som innebär bristande lönsamhet, förlorade inkomster och ökad prisinstabilitet till följd av inkomstskillnader längs hela livsmedelskedjan, vilket lett till att 2,4 miljoner jordbruksföretag har försvunnit mellan 2005 och 2010, av vilka de flesta småbruk, och därmed har ett stort antal arbetstillfällen i landsbygdsområden gått förlorade.

G.  Det finns behov av ytterligare omstruktureringar inom denna sektor för att stärka jordbrukarnas förhandlingsposition i försörjningskedjan och främja och öka miljövänlig produktion som är anpassad till klimatförändringar, vilket förbättrar markkvaliteten, bevarar den biologiska mångfalden och därigenom säkerställer livsmedelstrygghet på lång sikt i Europa.

H.  Förutom stödet från båda pelarna (landsbygdsutveckling och direktstöd) behöver sektorn en blandning av olika verktyg, inklusive finansieringsinstrument och bidrag.

I.  Även om det finns de som menar att finansieringsinstrument bör användas särskilt i mindre utvecklade regioner för att hjälpa dem att nå sin utvecklingspotential, är i själva verket intresset för engagemang från den privata sektorns sida ganska svalt på grund av bristen på ekonomiskt lönsamma projekt i dessa regioner.

1.  Europaparlamentet betonar den roll och de potentiella fördelar som erbjuds mikroföretag och små och medelstora företag inom jordbruket och på landsbygden genom de finansieringsinstrument som står till förfogande via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), oavsett om det gäller lån, garantier eller kapitalfonder, och som därmed förbättrar tillgången till lån, samtidigt som principerna för försiktigt låntagande beaktas.

2.  Europaparlamentet understryker dock att man fortfarande inte har uppnått de fullständiga potentiella fördelar som erbjuds genom dessa instruments hävstångseffekt.

3.  Europaparlamentet påpekar att bristande lönsamhet och marktillgång, vid sidan av bristfällig tillgång till lån, i många fall utgör ett hinder för investeringar, i synnerhet för unga, små och nyetablerade jordbrukare och små och medelstora företag på landsbygden, oavsett om detta beror på höga kostnader eller de garantinivåer som finanssystemet kräver, vilket försvårar innovation och försämrar konkurrenskraften både för de enskilda gårdarna och för landsbygdsekonomin i stort.

4.  Europaparlamentet understryker att finansieringsinstrument och bidrag effektivt måste samordnas för att stimulera investeringar, särskilt när det gäller innovation i jordbruket, och efterlyser politik som underlättar unga jordbrukares och små jordbruksföretags tillgång till lån.

5.  Europaparlamentet konstaterar att utnyttjandenivån för finansieringsinstrumenten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken hittills varit begränsad, och efterlyser därför en diskussion kring ytterligare åtgärder för att säkerställa att de möjligheter som dessa instrument ger är bättre lämpade för jordbrukssektorn och en ökad förenkling av förfarandena. Parlamentet anser dock att man måste beakta de betydande lån som jordbrukarna redan får för att komplettera medlen inom ramen för den andra pelaren.

6.  Europaparlamentet noterar att de komplexa bestämmelserna gör finansieringen inom jordbrukssektorn mindre attraktiv, och betonar därför behovet av rimlig villkorlighet för att undvika onödiga administrativa bördor.

7.  Europaparlamentet anser därför att det behövs information och utbildning om finansieringsinstrument på regional nivå för att öka medvetenheten om dessa finansiella möjligheter, och betonar att medlemsstaterna och de regionala myndigheterna har en mycket viktig roll när det gäller att tillhandahålla och informera om dessa alternativ för landsbygdssamhällen, jordbrukare och små och medelstora företag, samtidigt som utbyte av bästa metoder uppmuntras.

8.  Europaparlamentet efterlyser större medverkan av regionala och lokala myndigheter i tilldelningen och användningen av medel, vilket är nödvändigt för att förbättra jordbrukarnas situation, och påminner i detta sammanhang om vikten av Leader-programmet.

9.  Europaparlamentet noterar de olika för- och nackdelarna med bidrag och finansieringsinstrument och vad de betyder för sektorn i fråga om tillgänglighet, komplexitet, risker, genomförandekostnader och lämplighet när det gäller att anta specifika utmaningar eller uppnå bredare utvecklingsmål.

10.  Europaparlamentet understryker dessa instruments kompletterande karaktär i förhållande till inkomststöd, och uppmärksammar att man måste undvika att ersätta bidragen med instrument, något som skulle vara till allvarlig skada för jordbruket och landsbygden. Parlamentet understryker att bidragsfinansiering även i fortsättningen kommer att vara mycket viktigt för att uppnå Ejflu-målen, vilket innebär att bidrag och finansieringsinstrument måste tillämpas tillsammans på ett välavvägt sätt inom politiken för landsbygdens utveckling, så att man bidrar till förbättrade projektresultat.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta blanda bidrag, finansieringsinstrument och återbetalningspliktigt stöd som ett ändamålsenligt och effektivt sätt att främja konkurrenskraften och sammanhållningen i landsbygdsområdena.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att förseningar i de betalningar som jordbrukare har rätt till inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken undviks.

13.  Europaparlamentet betonar Europeiska investeringsbankens (EIB) roll i utvecklingen av finansieringsinstrument, och konstaterar att EIB har börjat arbeta med några kreditinstitut i vissa medlemsstater för att främja ett generationsskifte inom jordbrukssektorn.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att jordbrukarna liksom regionala och lokala myndigheter får bättre information om EIB:s centrala roll i att stödja och utveckla landsbygdens ekonomi, och hur de kan dra nytta av innovativa finansieringsinstrument som redan tagits i bruk inom ramen för nationella landsbygdsutvecklingsplaner i syfte att underlätta unga jordbrukares tillgång till lån.

15.  Europaparlamentet stöder EIB:s inrättande av en flerregional investeringsplattform för jordbruket, som skulle kunna få finansiering via landsbygdsutvecklingsprogrammen.

16.  Europaparlamentet begär att man tillämpar dessa instrument på ett sådant sätt att de stöder enskilda, kollektiva och regionsspecifika projekt avsedda att finansiera grundläggande infrastruktur på områdena bevattning, transport, bearbetning, lagring, saluföring, utveckling av trädgårdsodling och skogsbruk, inbegripet utveckling av träprodukter och skogsprodukter utöver trä, liksom gränsöverskridande projekt, korta leveranskedjor, slutna produktionscykler och marknadsföringsåtgärder som genomförs av jordbrukarna själva och deras kooperativ, med hjälp av finansieringsinstrument som har en löptid anpassad till varje projekts ekonomiska verklighet.

17.  Europaparlamentet efterlyser offentliga och europeiska stödåtgärder för att uppmuntra genomförande och finansiering av investeringsprojekt som rör klimatförändringar i landsbygdsområden, i syfte att uppnå EU:s miljömål.

18.  Europaparlamentet ifrågasätter utnyttjandet av lån i en tid när jordbrukarna har enorma låneskulder och ofta mycket liten chans att kunna betala av dessa lån.

19.  Europaparlamentet noterar den svåra ekonomiska situation som jordbrukarna befinner sig i, då priserna på livsmedel har fortsatt att vara låga till skillnad från priserna inom alla andra sektorer inom ekonomin.

20.  Europaparlamentet konstaterar särskilt att de genomsnittliga årliga jordbruksintäkterna inom unionen under det senaste årtiondet har stagnerat eller minskat, samtidigt som produktionskostnaderna och jordbrukarnas skuldsättning har fortsatt att öka.

21.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ta behovet av lönsamma produktpriser på allvar.

22.  Europaparlamentet anser att man behöver samla in mer information och göra fler analyser i stället för minska myndigheternas utvärderingsskyldigheter, för att rättfärdiga användningen av finansieringsinstrument och för att förhindra att de används helt villkorslöst.

23.  Europaparlamentet betonar att en avsevärd förbättring av faktabasen måste vara en förutsättning för att främja eller ens begära ökad användning av finansieringsinstrument.

24.  Europaparlamentet betonar att EU:s sammanhållningspolitik och därmed förknippade finansieringsinstrument och bidrag måste fortsätta att stödja en politik som främjar inrättande av infrastruktur, skolor och högskolor, hälso- och sjukvård, social omsorg och barnomsorg, höghastighetsinternetuppkoppling och inrättande och utveckling av små och medelstora företag i landsbygdsområden.

25.  Europaparlamentet noterar att landsbygdsutveckling i själva verket är ett europeiskt politikområde vars syfte är att hjälpa landsbygdsområden i Europeiska unionen att övervinna sina svårigheter, och att denna politik därför är ett grundläggande inslag i den europeiska sammanhållningen. Parlamentet anser därför att landsbygdsutvecklingen, såsom den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, bör fortsätta även efter 2020, och att området bör få tillräcklig finansiering, det vill säga mer än i dag.

26.  Europaparlamentet påpekar att aktiva organisationer inom landsbygdsutveckling (till exempel lokala aktionsgrupper) kan ha svårt att få bankgarantier, som är en förutsättning för att kunna utnyttja förskottsbetalningar för löpande utgifter och verksamhetskostnader. Parlamentet anser därför att det skulle vara bra med ett garantiprogram för dessa förskott.

27.  Europaparlamentet bekräftar på nytt skillnaden mellan offentliga medel som används för kollektiva nyttigheter eller som gynnar hela samhällen eller samhället i stort å ena sidan, och investeringar i infrastruktur för privata företag å andra sidan.

28.  Europaparlamentet noterar hur administrativt tungrott det är att tillhandahålla lån och inkassera skulder från ett jordbrukskollektiv eller en grupp jordbrukare. Parlamentet efterlyser därför ett harmoniserat och förenklat tillvägagångssätt.

29.  Europaparlamentet anser att lån inte är lämpliga för vissa typer av landsbygdsutvecklingsåtgärder, till exempel då hela samhällen gynnas, exempelvis lokalt ledd utveckling eller Leader-åtgärder, eller då samhället i stort gynnas, exempelvis miljöåtgärder inom jordbruket.

30.  Europaparlamentet uppmärksammar skillnaden mellan större infrastrukturprojekt som finansieras av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden å ena sidan, och mindre investeringar och bidrag utformade för att förbättra ”mjuk” infrastruktur, till exempel för att förbättra marken, å andra sidan. Parlamentet noterar att de mindre investeringarna kan vara minst lika effektiva och kostar mindre och att denna strategi tillämpas inom andra besläktade utgiftsområden, till exempel utvecklingsbistånd och skydd mot översvämningar.

31.  Europaparlamentet beklagar att krisreserven har använts i så liten utsträckning, vilket främst beror på budgetregler, särskilt regeln om budgetens ettårighet, och på kommissionens befogenhet att fatta beslut om användningen av medel ur reserven. Parlamentet anser därför att krisreserven bör upprättas utanför EU-budgeten och att den bör tjäna som en källa till finansiering av krishanteringsverktyg.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

28.2.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

0

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Franc Bogovič, Michela Giuffrida, Norbert Lins, Florent Marcellesi, Anthea McIntyre, Sofia Ribeiro, Miguel Viegas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pilar Ayuso

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

33

+

ALDE

Jan Huitema, Ulrike Müller

ECR

Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk, Anthea McIntyre, James Nicholson

EFDD

Marco Zullo

GUE/NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Miguel Viegas

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Sofia Ribeiro, Czesław Adam Siekierski

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Jean-Paul Denanot, Viorica Dăncilă, Michela Giuffrida, Susanne Melior, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

0

-

6

0

EFDD

Agnew John Stuart

ENF

Rebega Laurentiu

GUE/NGL

Hazekamp Anja

VERTS/ALE

Bové José, Martin Häusling, Bronis Ropė

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andor Deli, Josu Juaristi Abaunz, Ivana Maletić, Tomasz Piotr Poręba, Julia Reid, Davor Škrlec, Damiano Zoffoli, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Luigi Morgano


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

29

+

ALDE

Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Andrew Lewer, Mirosław Piotrowski, Tomasz Piotr Poręba, Ruža Tomašić

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andor Deli, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Ramón Luis Valcárcel Siso, Milan Zver, Lambert van Nistelrooij

S&D

Andrea Cozzolino, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Luigi Morgano, Jens Nilsson, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Damiano Zoffoli

Verts/ALE

Davor Škrlec

2

-

EFDD

Rosa D'Amato, Julia Reid

2

0

GUE/NGL

Josu Juaristi Abaunz, Martina Michels

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy