Betänkande - A8-0159/2017Betänkande
A8-0159/2017

BETÄNKANDE om årsrapporten för 2015 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier

6.4.2017 - (2016/2097(INI))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Julia Pitera


Förfarande : 2016/2097(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0159/2017
Ingivna texter :
A8-0159/2017
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten för 2015 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier

(2016/2097(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 juli 2016 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2015 (COM(2016)0472) och de tillhörande arbetsdokumenten (SWD(2016)0234, SWD(2016)0235, SWD(2016)0236, SWD(2016)0237, SWD(2016)0238 och SWD(2016)0239),

–  med beaktande av Olafs årsrapport för 2015 och 2015 års verksamhetsrapport från Olafs övervakningskommitté,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, samt de granskade institutionernas svar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juli 2016 Skyddet av EU:s budget fram till slutet av 2015 (COM(2016)0486),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014 om inrättande av ett program för främjande av verksamheter till skydd av ekonomiska intressen för Europeiska unionen (Herkules III-programmet) och om upphävande av beslut nr 804/2004/EG[1],

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 17 juli 2013 till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999[2],

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 11 juli 2012 till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM)[4],

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[5],

–  med beaktande av rapporten från 2015 om mervärdesskattegapet, som kommissionen hade beställt, och av meddelandet av den 7 april 2016 från kommissionen om en handlingsplan för mervärdesskatt (COM(2016)0148),

–  med beaktande av EU-domstolens dom i mål C-105/14 – Taricco m.fl.[6],

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2015 av den 3 mars 2016 Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen[7],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0159/2017), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna och kommissionen har rättsligt gemensamt ansvar för att genomföra ca 80 % av unionens budget. Men i praktiken har kommissionen och medlemsstaterna som förbrukar dessa resurser ansvar för att överblicka dessa projekt så att man kan utöva en viss kontroll. Medlemsstaterna är primärt ansvariga för insamlingen av egna medel, bl.a. i form av mervärdesskatt och tullavgifter.

B.  Skydd av EU:s ekonomiska intressen bör vara ett nyckelelement i EU:s politik för att förbättra medborgarnas förtroende genom att garantera att deras pengar används korrekt och i enlighet med principen om maximalt utnyttjande av varje euro.

C.  För att prestera väl med förenklingsprocesser måste man regelbundet utvärdera ingångsvärden, avkastning, utfall/resultat och effekter genom effektivitetsrevisioner.

D.  I artikel 325.2 i EUF-fördraget sägs att ”medlemsstaterna ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen”.

E.  I artikel 325.3 i EUF-fördraget sägs att medlemsstaterna ”tillsammans med kommissionen ska organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan de behöriga myndigheterna”.

F.  Det breda spektrumet av rättsliga och administrativa system i medlemsstaterna är en utmanande miljö att få bukt med oriktigheter och bekämpa bedrägerier i. Kommissionen bör därför öka sina ansträngningar för att se till att kampen mot bedrägerier förs effektivt och resulterar i mer påtagliga och tillfredsställande resultat.

G.  Mervärdesskatten är en betydande och växande inkomstkälla för medlemsstaterna som 2014 inbringade nästan en biljon EUR och bidrog till EU:s egna medel med 17 667 miljoner EUR eller 12,27 % av EU:s totala intäkter år 2014.

H.  Dagens system för mervärdesskatt, särskilt så som det tillämpas vid gränsöverskridande transaktioner, är sårbart för bedrägerier och strategier för skatteflykt och gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag (ofta kallat karusellbedrägeri) vilket svarade för mervärdesskatteförluster på ungefär 50 miljarder EUR 2014.

I.  Mervärdesskattegapet uppgick till ungefär 159,5 miljarder EUR 2014, och varierade från mindre än 5 % till över 40 % beroende på vilket land det gäller.

J.  Korruption påverkar alla medlemsstater, särskilt i form av organiserad brottslighet, och skadar inte bara EU:s ekonomi, utan underminerar demokratin och rättsstaten i hela Europa. Eftersom de exakta beloppen är okända har kommissionen beslutat att inte offentliggöra några uppgifter i rapporten om EU:s politik för att bekämpa korruptionen.

K.  Bedrägerier är ett avsiktligt beteende som utgör en brottslig handling medan oriktigheter innebär att regler inte respekteras.

L.  Fluktuationerna i antalet oriktigheter kan kopplas till hur de fleråriga programcyklerna fortskrider (ökad andel upptäckter vid slutet av cyklerna då programmen avslutas) och till sen rapportering från vissa medlemsstater som tenderar att rapportera de flesta oriktigheterna från det tidigare fleråriga programmet på en gång.

Upptäckt och rapportering av oriktigheter

1.  Europaparlamentet är oroat över att antalet rapporterade bedrägerier och andra oriktigheter 2015 ökade väsentligt med 36 %, vilket innebar en ökning med 5 876 fall av registrerade oriktigheter jämfört med 2014, och uppgick till 22 349 fall p.g.a. vissa specifika situationer inom det sammanhållningspolitiska området i två medlemsstater. Parlamentet konstaterar att även om antalet oriktigheter ökade 2015 minskade beloppet som det rör sig om (3,21 miljarder EUR) något, med 1 % jämfört med 2014 (3,24 miljarder EUR).

2.  Europaparlamentet är bekymrat över att trots den positiva minskningen med 11 % av antalet oriktigheter som rapporterats som bedrägerier, från 1 649 under 2014 till 1 461 under 2015, ökade de berörda beloppen med 18 % från 538 miljoner 2014 till 637,6 miljoner EUR 2015. Parlamentet konstaterar att falska eller förfalskade handlingar och deklarationer var de vanligaste typerna av bedrägerier, som uppgick till 34 %, medan den största andelen oriktigheter som rapporterats som bedrägeri (52 %) upptäcktes inom jordbrukssektorn, och den högsta procentsatsen för upptäckt av alla bedrägerier (75 %) gjordes tack vare de system för administrativa kontroller som föreskrivs i sektorsspecifika förordningar.

3.  Parlamentet betonar att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att en tydlig åtskillnad måste göras mellan fel och bedrägerier.

4.  Europaparlamentet anser att samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller upptäckt av bedrägerier inte är tillräckligt effektivt.

5.  Europaparlamentet delar inte kommissionens åsikt att en ökning med 14 % av tillgängliga medel i EU:s budget skulle kunna ursäkta att antalet oriktigheter har ökat med 36 %.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens paket med fyra delegerade förordningar och fyra genomförandeförordningar om bestämmelser om rapportering av oriktigheter inom den delade förvaltningen, som syftar till att förbättra kvaliteten och konsekvensen i den information om oriktigheter och bedrägerier som medlemsstaterna rapporterar. Parlamentet beklagar att dessa förordningar inte reglerar några tidsfrister inom vilka medlemsstaterna vore skyldiga att rapportera oriktigheterna. Europaparlamentet beklagar att av 538 oriktigheter som rapporterades av Irland 2015 hade 537 samband med det gamla rapporteringsprogrammet från 2000–2006, och att 5 105 av 5 619 oriktigheter som rapporterades av Spanien rörde oriktigheter inom sammanhållningspolitiken, vilka upptäckts under hela perioden 2007–2013, och som alla rapporterades tillsammans under 2015. Parlamentet betonar att situationen där medlemsstater inte lämnar uppgifter på ett punktligt sätt eller lämnar inkorrekta uppgifter har pågått i flera år. Parlamentet betonar att det är omöjligt att göra jämförelser och en objektiv bedömning av omfattningen på bedrägerier i EU:s medlemsstater.

7.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen enligt artikel 27.3 i rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder vart femte år ska lämna en rapport om hur den ordning som inrättas genom detta direktiv fungerar till Europaparlamentet och rådet. Parlamentet beklagar att den utvärdering som skulle vara färdig senast den 1 januari 2017 ännu inte har offentliggjorts. Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål offentliggöra utvärderingen.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att utarbeta program, t.ex. Refit-programmet, för att förenkla EU:s lagstiftning. Parlamentet framhåller att enklare bestämmelser och förfaranden bidrar till att minska antalet oriktigheter som ofta beror på komplicerade regler och krav. Parlamentet konstaterar att en minskad administrativ börda innebär en kostnadsbesparing för offentliga förvaltningar och EU-medborgarna, och uppmuntrar även stödmottagare att delta i nya EU-program. Parlamentet framhåller att en förenkling av bestämmelserna bör stämma överens med principen om en resultatinriktad EU-budget.

9.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna förvaltar cirka 80 % av EU:s budget. Därför måste kommissionen hjälpa dem att inrätta nationella strategier mot bedrägerier.

10.  Europaparlamentet beklagar att inte alla medlemsstater har antagit nationella strategier för bedrägeribekämpning.

11.  Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att inrätta ett enhetligt system för insamling av jämförbara uppgifter om oriktigheter och fall av bedrägerier från medlemsstaterna i syfte att standardisera rapporteringsprocessen och säkerställa kvalitet och jämförbarhet hos de uppgifter som lämnas.

12.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1525 av den 9 september 2015, vilken har förbättrat det nuvarande regelverket för att upptäcka och utreda tullbedrägerier på EU-nivå och nationell nivå.

13.  Europaparlamentet uppskattar medlemsstaternas ansträngningar för att upptäcka, utvärdera och rapportera oriktigheter och genomföra effektiva och proportionerliga bedrägeribekämpningsåtgärder. Parlamentet betonar att åtgärder för att bekämpa bedrägerier bidrar till att främja utvecklingen. Kommissionen uppmanas att också använda tekniskt stöd för att bidra till att höja de förvaltande myndigheternas tekniska och administrativa förmåga att säkerställa effektiva kontrollsystem, bland annat genom att införa enklare och transparentare tillämpningar som kan minska risken för bedrägerier och säkerställa att förluster kan återvinnas. Parlamentet rekommenderar att transparensen förbättras på alla nivåer i förvaltningen av projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att verka i denna riktning genom att i sina kontrollsystem och förfaranden successivt införa en systematisk användning av it‑verktyg för att bekämpa bedrägerier och andra oriktigheter. Kommissionen uppmanas att upprätta och anta särskilda riktlinjer för att hjälpa de nationella myndigheterna att upptäcka oriktigheter.

Intäkter – egna medel

14.  Europaparlamentet är bekymrat över de förluster som beror på mervärdesskattegapet och gemenskapsinterna mervärdesskattebedrägerier, vilka stod för 159,5 miljarder EUR respektive 50 miljarder EUR i förlorade intäkter 2014. Parlamentet konstaterar att endast två medlemsstater, Förenade kungariket och Belgien, samlar in och offentliggör statistik över förlorade intäkter till följd av gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier.

15.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen inte har tillgång till den information som medlemsstaterna delar med varandra i syfte att förebygga och bekämpa gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag, ofta kallat karusellbedrägeri. Parlamentet anser att kommissionen bör ha tillgång till Eurofisc, för att bättre kunna kontrollera, utvärdera och förbättra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamheter för att underlätta och påskynda informationsutbytet mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter, såsom Europol och Olaf, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer. Medlemsstaterna och rådet uppmanas att ge kommissionen tillgång till dessa uppgifter i syfte att främja samarbete, förbättra uppgifternas tillförlitlighet och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

16.  Europaparlamentet konstaterar att systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) har visat sig vara ett verktyg som underlättar bedrägeribekämpningen genom att skattemyndigheter får möjlighet att harmonisera uppgifter om marknadsaktörer i flera länder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra svarstiderna vad gäller att tillhandahålla information, besvara frågor och reagera på indikationer om att något är fel, i enlighet med Europeiska revisionsrättens rekommendation.

17.  Europaparlamentet noterar kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU, som offentliggjordes den 7 april 2016. Parlamentet beklagar djupt att offentliggörandet av Åtgärder för att förbättra samarbetet mellan skattemyndigheter och med tull- och brottsbekämpande myndigheter samt för att stärka skattemyndigheternas kapacitet, som ingick i handlingsplanen för 2016, kommer att försenas med ett år. Parlamentet betonar att problem som hör samman med gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier kräver kraftfulla, samordnade och snabba åtgärder. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att påskynda sina förfaranden och komma med lösningar för att undvika förlust av skatteintäkter i EU och i medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet framhåller att genomförandet av kortsiktiga åtgärder som ska motarbeta förluster av mervärdesskatt inte får leda till att kommissionens förslag till ett slutgiltigt mervärdesskattesystem, som ingår i handlingsplanen, försenas.

19.  Europaparlamentet konstaterar med viss tillfredsställelse att det höga beloppet av traditionella egna medel som var föremål för bedrägerier år 2014 var en engångsföreteelse och att nivåerna för 2015 (427 miljoner EUR) återigen är desamma som genomsnittet för åren 2011–2015. Parlamentet är dock missnöjt över att vissa medlemsstater överhuvudtaget inte anmäler några fall av oriktigheter som rör de traditionella egna medlen.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att snabbare driva in de traditionella egna medel som har förfallit – särskilt de medlemsstater som måste driva in de högsta beloppen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Grekland, Rumänien, Lettland, Malta och Nederländerna att förbättra indrivningen av de traditionella egna medlen, eftersom den andel som de ska betala in av dessa medel fortfarande är avsevärt högre än EU-genomsnittet på 1,71 % (8,95 %, 5,07 %, 5,04 %, 3,84 % respektive 3,81 %).

21.  Europaparlamentet konstaterar särskilt det faktum att 75 % av alla fall som anmälts som bedrägerier gäller varor som tobak, elektriska apparater, skodon, textilier, järn och stål och att Kina, Förenade Arabemiraten, Förenta staterna, Vitryssland, Ryssland och Ukraina oftast rapporteras som ursprungsländer för sådana varor. Parlamentet framhåller att Kina är det främsta ursprungslandet (80 %) för förfalskade varor, följt av Hong Kong, Förenade Arabemiraten, Turkiet och Indien. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp dessa frågor vid handelsförhandlingar med dessa länder.

22.  Europaparlamentet understryker att smuggling av högt beskattade varor orsakar stora inkomstbortfall för EU:s och medlemsstaternas budgetar, och att den direkta förlusten av tullintäkter enbart till följd av cigarettsmuggling uppskattas till mer än 10 miljarder EUR per år.

23.  Europaparlamentet noterar med oro att insmugglingen av tobak till EU har ökat under de senaste åren, och enligt uppskattningar, innebär årliga förluster på 10 miljarder EUR i offentliga intäkter till EU:s och medlemsstaternas budgetar, och samtidigt är en huvudkälla till organiserad brottslighet, inklusive terrorism. Parlamentet betonar att olaglig handel med tobak allvarligt skadar både laglig handel och nationella ekonomier. Parlamentet noterar vidare att en betydande del av smugglade tobak har sitt ursprung i Vitryssland. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utöva påtryckningar på Vitryssland för att bekämpa den olagliga handeln med tobak och organiserad brottslighet, och att införa sanktioner om så krävs. Medlemsstaterna uppmanas att utöka sitt samarbete på detta område.

24.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att åtskilliga gemensamma tullinsatser där Olaf och medlemsstaterna samarbetade med flera olika administrativa enheter i tredjeländer var framgångsrika, och ledde till att bland annat 16 miljoner cigaretter och två ton cannabis beslagtogs. Parlamentet konstaterar att man vid insatsen Baltica, som leddes av polska tullmyndigheter i samarbete med Olaf, Europol och fem medlemsstater (Finland, Estland, Lettland, Litauen och Sverige), beslagtog 13 miljoner cigaretter från tredjeländer såsom Vitryssland och Ryssland.

25.  Europaparlamentet noterar de 241 anmälda fallen av cigarettsmuggling, vilka uppskattningsvis ledde till en förlust av 31 miljoner EUR i traditionella egna medel. Parlamentet ifrågasätter tullens vaksamhet i de medlemsstater (Tjeckien, Malta, Cypern, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Sverige) som inte har rapporterat ett enda fall av cigarettsmuggling under 2015, och betonar att man måste förbättra tulltjänsterna i dessa medlemsstater. Parlamentet noterar också i detta sammanhang att det inte finns någon statistisk distinktion mellan smuggling ”inom EU” och ”till EU”.

26.  Europaparlamentet konstaterar att tullkontroller i samband med klarering av varor samt bedrägeribekämpningsorgans kontroller var de mest framgångsrika metoderna för att upptäcka bedrägerier på EU-budgetens inkomstsida under 2015.

27.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att en minskning av tullpersonal kan inverka negativt på antalet kontroller, och därför få en negativ inverkan på upptäckten av bedrägerier på EU-budgetens inkomstsida.

28.  Europaparlamentet påminner om att effektiva tullkontroller är ett nyckelelement för skyddet av EU:s ekonomiska intressen och att budgetåtgärder inte får hindra medlemsstaternas myndigheter från att utföra sina uppgifter.

29.  Europaparlamentet uttrycker oro i samband med tullinspektioner och därmed sammanhängande uppbörd av tullavgifter, vilka är egna medel i EU-budgeten. Inspektioner för att kontrollera att importörer följer tulltariff- och importbestämmelserna genomförs av medlemsstaternas tullmyndigheter, och parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kontroller vid EU:s gränser är lämpliga och harmoniserade, för att på så sätt garantera EU:s säkerhet, trygghet och ekonomiska intressen, och förbinda sig att i synnerhet bekämpa handeln med olagliga och förfalskade varor.

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation att medlemsstaterna bör sträva efter att hitta rätt balans mellan handelsfrämjande åtgärder och skydd av EU:s ekonomiska intressen. I detta sammanhang framhåller parlamentet tullmyndigheternas snabbförfaranden för företag som anses medföra låg risk, vilket i sig kan vara ett bra system för snabb tullklarering av varor, men som har visat sig vara sårbara för korruption av tulltjänstemän.

Utgifter

31.  Europaparlamentet noterar den låga andelen anmälda oriktigheter (både bedrägerier och andra oriktigheter) för de medel som hanteras direkt av kommissionen; den understiger 0,7 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna mer ingående upplysningar om återvinning av inkorrekt använda EU-medel som hanteras direkt av kommissionen, från lagligen bosatta personer från länder som inte är medlemmar i EU.

32.  Europaparlamentet konstaterar att antalet oriktigheter med anknytning till utgifter som anmäldes som bedrägerier år 2015 sjönk med 10 %.

33.  Europaparlamentet konstaterar att upptäckta bedrägerier och andra oriktigheter på utgiftssidan utgör 1,98 % av betalningarna från EU:s budget under 2015.

34.  Europaparlamentet konstaterar att antalet anmälda bedrägerier under 2015 för nationella medel på utgiftssidan i budgeten var 14 % lägre än under 2014, och att det aktuella beloppet var 8 % högre. Parlamentet är bekymrat över att antalet oriktigheter som inte är bedrägerier ökade med 28 % under 2015 och att de berörda beloppen ökade med 44 %.

35.  Europaparlamentet är djupt oroat över att antalet rapporterade bedrägerier och andra oriktigheter som avser Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) har ökat varje år under minst fem på varandra följande år, medan antalet rapporterade fall har ökat från 1 970 under 2011 till 4 612 under 2015. Parlamentet konstaterar dock att oriktigheterna avseende EGFJ har varit stabila under en längre tid (+ 6 % jämfört med 2014 och med 10 % jämfört med 2011), och att de som rör Ejflu har ökat konstant. Det aktuella beloppet har minskat från 211 miljoner EUR 2011 till 119 miljoner EUR 2012, men ökade stadigt till 394 miljoner EUR under 2015, med rapporterade oriktigheter avseende Ejflu som ligger nära 2 % av hela fonden. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna med det högsta antalet anmälda oriktigheter – Rumänien, Italien, Spanien, Polen, Ungern, Portugal och Litauen – att snabbt och effektivt reglera situationen för att vända denna trend.

36.  Europaparlamentet beklagar att mer än två tredjedelar av de skattade felen i Erufs utgifter under 2015 berodde på att det inte fanns stöddokument som motiverade utgifterna och att reglerna för offentlig upphandling inte efterlevdes. För att övervakningen ska vara effektiv krävs fullständig transparens, även när det gäller underleverantörer. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att omedelbart ta itu med dessa problem. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt övervaka och utvärdera införlivandet av direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU om offentlig upphandling i den nationella lagstiftningen.

37.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att skillnaden i antalet oriktigheter som rapporterats av de olika medlemsstaterna. Ett stort antal rapporterade oriktigheter kan också bero på ett nationellt kontrollsystem med större kapacitet att fånga upp och avslöja oriktigheter. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att fortsätta att göra sitt yttersta för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att öka nivån och kvaliteten på inspektionerna, inklusive via samordningstjänsten för bedrägeribekämpning (Afcos), och att färdigställa en nationell strategi för bedrägeribekämpning (NAF) i varje medlemsstat.

38.  Europaparlamentet välkomnar att sex medlemsstater hade antagit en nationell strategi mot bedrägerier i slutet av 2015, och uppmanar de återstående medlemsstaterna att snabbt slutföra sina pågående förfaranden för antagande och utveckla egna nationella strategier för bedrägeribekämpning.

39.  Europaparlamentet är djupt oroat över att bedrägerier och andra oriktigheter i samband med den gemensamma fiskeripolitiken 2015 fördubblats sedan 2014 och är den största som någonsin rapporterats, med 202 fall (19 fall av bedrägerier och 183 fall av andra oriktigheter), med ett belopp på 22,7 miljoner EUR (3,2 miljoner EUR för bedrägerier).

40.  Europaparlamentet understryker att en förenkling av de administrativa reglerna kommer att minska antalet oriktigheter som inte är bedrägerier och bidra till att identifiera bedrägerier och göra EU:s medel mer tillgängliga för stödmottagarna.

41.  Europaparlamentet beklagar att sammanhållningspolitiken rapporterade en kraftig ökning av antalet anmälda oriktigheter som inte var bedrägerier. Mellan 2014 och 2015 hade dessa ökat med 104 % för programperioden före 2007–2013 och med 108 % för programperioden 2007–2013. Parlamentet noterar dock att beloppen för oriktigheter som inte var bedrägerier ökade med mer än 9 % under 2015 jämfört med 2014. Det är dessutom beklagligt att antalet bedrägerier under 2015 ökade med 21 % och beloppet med 74 %.

42.  Europaparlamentet anser att jämförelse av uppgifterna i årsrapporten med jämförbara uppgifter om nationella utgiftsprogram, inbegripet om bedrägerier och andra oriktigheter, skulle kunna bidra till precisa slutsatser om sammanhållningspolitikens utgifter, inbegripet om behovet av kapacitetsuppbyggnad.

43.  Europaparlamentet hänvisar i detta sammanhang till revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2015 där revisionsrätten bland annat rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att investera i systematiska analyser av fel vid offentlig upphandling, och uppmanar kommissionen att lägga fram den detaljerade analysen för parlamentet. Kommissionen uppmanas i synnerhet att uttrycka sina synpunkter när det gäller återkommande fel, och att förklara varför sådana fel inte skulle anses vara tecken på potentiellt bedrägliga verksamheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt slutföra riktlinjerna om offentlig upphandling i linje med det nyligen antagna direktivet om offentlig upphandling.

44.  Europaparlamentet påpekar att full transparens vid redovisningen av utgifter är grundläggande, särskilt när det gäller infrastrukturarbeten som finansieras direkt via EU-medel eller EU:s finansieringsinstrument. Kommissionen uppmanas att se till att unionsmedborgarna har obegränsad tillgång till information om samfinansierade projekt.

45.  Europaparlamentet ber kommissionen att i detalj förklara anledningarna till de höga nivåerna av bedrägerifall inom forskning och teknisk utveckling (FoTU), innovation och entreprenörskap. Dessa har ökat från 6 till 91 anmälda fall årligen under programperioden 2007–2013, och omfattar ett belopp på 263 miljoner EUR, vilket är mer än 20 % av alla anmälda bedrägerifall i sammanhållningspolitiken.

46.  Europaparlamentet välkomnar den generella minskningen av anmälda oriktigheter i samband med föranslutningsstödet. Parlamentet konstaterar emellertid att antalet oriktigheter i samband med instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA I) ökar stadigt och att Turkiet står för 46 % av fallen, vilket är 83 % av alla anmälda oriktigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att tillämpa mer för mer-principen i dess negativa innebörd (mindre för mindre), med tanke på dagens politiska situation i Turkiet som är ett direkt hot mot landets förmåga att utnyttja tilldelade medel.

Kartlagda problem och nödvändiga åtgärder

Bättre rapportering

47.  Europaparlamentet beklagar att situationen, trots parlamentets många uppmaningar till införande av enhetliga rapporteringsprinciper i alla medlemsstater, fortfarande är högst otillfredsställande, och att det fortfarande finns stora skillnader när det gäller hur många bedrägerier och andra oriktigheter som varje medlemsstat anmäler. Detta problem skapar en skev bild av den verkliga situationen när det gäller oriktighetsnivån och skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att allvarligt anstränga sig för att förena medlemsstaternas olika angreppssätt för att upptäcka och rapportera oriktigheter samt deras skiftande tolkningar vid tillämpningen av EU:s regelverk. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett enhetligt rapporteringssystem.

48.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter så att det blir möjligt att dubbelkontrollera redovisningsuppgifter från två eller flera medlemsstater, så att man kan förhindra gränsöverskridande bedrägerier i samband med struktur- och investeringsfonderna, och således garantera en övergripande och fullständig strategi för skydd av medlemsstaternas ekonomiska intressen.

49.  Parlamentet uppmärksammar slutsatserna i det samarbetsprojekt som finansierats genom programmet Herkules III inom bedrägeribekämpning, i vilka kommissionen uppmanas att lägga fram ett specifikt lagstiftningsförslag om ömsesidigt administrativt bistånd när det gäller struktur- och investeringsfonderna, eftersom ett sådant instrument för rättsligt samarbete är nödvändigt för att motverka risken för förskingring, med utgångspunkt från den pågående halvtidsutvärderingen av tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

50.  Europaparlamentet framhåller att det i nödsituationer, t.ex. utnyttjande av medel för flyktingar, ofta förekommer undantag från normala upphandlingsförfaranden, bl.a. direkt tillgång till medlen. Kommissionen uppmanas att effektivare övervaka utnyttjandet av sådana undantag och den spridda praxisen att dela upp upphandlade kontrakt för att inte överskrida tröskelvärden, och på så sätt undvika normala upphandlingsförfaranden.

51.  Europaparlamentet stöder kommissionens strategi att rekommendera de medlemsstater som fortsätter att anmäla väldigt få bedrägerier när det gäller upptäckt och/eller anmälning av bedrägerier (Österrike, Belgien, Frankrike, Litauen, Malta, Spanien, Sverige och Förenade kungariket), i synnerhet de som inte har rapporterat ett enda fall under de senaste fem åren: Slovakien och Finland inom jordbruket och Danmark och Luxemburg inom sammanhållningspolitiken.

52.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen offentliggör fler uppgifter om bedrägerier och andra oriktigheter och att kvaliteten på de statistiska utvärderingarna av de anmälda oriktigheterna har förbättrats.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt och fullt ratificera EU-direktivet mot penningtvätt, med införandet av ett offentligt register över faktiskt ägande i företag och truster.

54.  Europaparlamentet betonar att förebyggande arbete bl.a. bör innebära fortlöpande utbildning och stöd till personal som ansvarar för förvaltning och kontroll av medlen inom de behöriga myndigheterna, liksom utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet pekar på den avgörande roll som lokala och regionala myndigheter och intressenter har för att bekämpa bedrägerier. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att agera helt i överensstämmelse med de bestämmelser som fastställer förhandsvillkoren i sammanhållningspolitiken, särskilt inom offentlig upphandling. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina insatser på de områden som lyfts fram i kommissionens årsrapport, särskilt när det gäller offentlig upphandling, finansiell brottslighet, intressekonflikter, korruption, visselblåsare och definitionen av bedrägerier.

55.  Europaparlamentet rekommenderar att åtgärder vidtas för att förbättra utnyttjandet av förenklingsåtgärder för 2014–2020, och med sikte på regelverket för perioden efter 2020 där de europeiska struktur- och investeringsfonderna skulle kunna utnyttjas som ett verktyg för att minska risken för oriktigheter till följd av fel. Parlamentet betonar vikten av att tillämpa principen om samordnad granskning. Parlamentet anser att en förenkling av regler och förfaranden kommer att bidra till att minska antalet oriktigheter som inte är bedrägerier. Medlemsstaterna och deras lokala och regionala myndigheter uppmuntras att utbyta bästa praxis i detta avseende, och därvid alltid beakta behovet av en riktig avvägning mellan vaksamhetsverktyg och förenklade förfaranden.

Bättre kontroller

56.  Europaparlamentet välkomnar att fler och fler fall av oriktigheter upptäcks vid gemenskapskontrollerna, både i förhand och i efterhand. Parlamentet anser dock att förebyggande åtgärder är bättre än att återkräva förluster, och att man alltid bör göra en oberoende bedömning i förväg av de projekt som ska finansieras. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra förhandskontrollerna på ett bättre sätt med hjälp av kommissionen och att utnyttja all tillgänglig information för att förebygga fel och felaktiga utbetalningar i samband med EU-medel. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att budgethänsyn inte kan åberopas som skäl för att minska den personal som arbetar med sådana förhandskontroller, eftersom förebyggandet av oriktigheter betalar sig självt.

57.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ytterligare förstärka sin övervakande roll med hjälp av revisioner, kontroll- och inspektionsverksamhet, handlingsplaner för korrigerande åtgärder och varningsskrivelser på tidigt stadium för att minska antalet oriktigheter.

58.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att i enlighet med den relevanta rättsliga grunden upprätthålla sin strikta policy för avbrott och uppskjutande av betalningar som en förebyggande åtgärd mot oriktigheter som påverkar EU:s budget.

59.  Europaparlamentet stöder Herkules III-programmet, som är ett bra exempel på strategin för maximalt utnyttjande av varje euro. Parlamentet betonar betydelsen av detta program och dess bidrag till att stärka tullmyndigheternas förmåga att kontrollera gränsöverskridande brottslighet och förhindra att förfalskade och smugglade varor når medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge en preliminär utvärdering av de resultat som uppnåtts inom ramen för Herkules III avseende programmets målsättningar, och att övervaka de beviljade anslagens användning och effektivitet.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att göra användningen av riskbedömningsverktyget Arachne obligatoriskt i samtliga medlemsstater i syfte att öka åtgärderna mot bedrägerier.

61.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens halvtidsöversyn 2018 i syfte att bedöma huruvida det nya regelverket för sammanhållningspolitiken ytterligare förhindrar och minskar risken för oriktigheter, inklusive bedrägerier, och ser också fram emot att få detaljerad information om effekterna av de nya reglerna för förvaltning och kontrollsystem, både när det gäller risken för oriktigheter och bedrägerier och när det gäller det allmänna genomförandet av policyn.

62.  Europaparlamentet anser att strukturfondernas system för finansiell kontroll måste utvärderas före antagandet av den nya fleråriga budgetramen så att systemets brister kan rättas till.

63.  Europaparlamentet betonar att kommissionen i den halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken som ska ske 2018 bör beakta behovet av att förebygga och minska riskerna för oriktigheter, inbegripet bedrägerier. Parlamentet beklagar att komplexa förfaranden gör finansiering från EU:s medel mindre attraktivt. Kommissionen uppmanas att analysera fördelarna med att införa incitament för att öka utgifternas effektivitet. Kommissionen uppmanas att skapa en mekanism för informationsutbyte mellan de behöriga nationella myndigheterna, så att man kan jämföra redovisningsuppgifter för transaktioner mellan medlemsstaterna, i syfte att bidra till upptäckt av transnationella bedrägerier i samband med den fleråriga budgetramen 2014–2020.

64.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över graden av samarbete mellan alla olika kontrollstrukturer i medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja initiativ för att förstärka förmågan till samordning mellan kontrollstrukturer, särskilt sådana som verkar på den första kontrollnivån med direktkontakt med förmånstagarna. Parlamentet betonar att bedrägerier och korruption håller på att få en mer transnationell karaktär. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är lämpligt att inrätta ett oberoende europeiskt åklagarämbete för att skydda EU:s ekonomiska intressen samtidigt som åtgärder vidtas för att säkerställa att förhållandet mellan det ämbetet och nuvarande EU-organ klarläggs och att deras respektive befogenheter avgränsas klart och tydligt, i syfte att undvika varje onödig överlappning.

Skydd av EU:s valuta

65.  Europaparlamentet välkomnar att direktiv 2014/62/EU trädde i kraft 2014 och föreskriver att uppsåtligt handlande, t.ex. förfalskning eller ändring av pengar, spridandet av sådana pengar, och även medhjälp till och försök att göra detta, ska betraktas som brott. Parlamentet beklagar att Belgien, Frankrike och Irland ännu inte har införlivat direktivet inom den föreskrivna fristen, dvs. senast den 23 maj 2016.

66.  Europaparlamentet konstaterar att enligt Europeiska centralbanken har förfalskad valuta fram till 2016 orsakat förluster på minst 500 miljoner EUR inom EU:s ekonomi sedan euron infördes 2002.

Visselblåsare

67.  Europaparlamentet understryker den roll som visselblåsare spelar för förebyggande, upptäckt och rapportering av bedrägerier, och behovet av att skydda dem. Parlamentet välkomnar att kommissionen år 2015 inledde Programmet för utbyte av erfarenheter i syfte att samordna och utbyta bästa praxis för att i samarbete med medlemsstaterna förebygga korruption.

68.  Europaparlamentet understryker att korruption och bedrägerier har avgörande negativa effekter för EU:s ekonomiska intressen, och trots att EU har en kontrollmekanism på flera nivåer är den enskilda individen absolut oersättlig på den lägsta nivån av kontrollsystemet. Parlamentet framhåller att det är av denna anledning som visselblåsare måste ges en tydlig ställning inom EU:s och medlemsstaternas rättsliga ramar som tydligt fastställer deras rättigheter och skyldigheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att se till att visselblåsare garanteras en minimiskyddsnivå.

69.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet, kommissionen, rådet, EU-domstolen, revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen har infört interna regler som skyddar visselblåsare, i enlighet med artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna, och förväntar sig ytterligare förbättringar när det gäller regler för skydd av visselblåsare.

70.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 14 februari 2017 om skydd av visselblåsare[8], och efterlyser ett snabbt genomförande från medlemsstaternas och kommissionens sida av rekommendationerna i denna resolution och vill att de informerar parlamentet om uppföljningen av den. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att snarast lägga fram ett lagstiftningsförslag om skydd av visselblåsare, i syfte att effektivt förebygga och bekämpa bedrägerier som skadar Europeiska unionens ekonomiska intressen.

Korruption

71.  Europaparlamentet konstaterar att år 2015 förblev korruptionsbekämpning en prioritet inom ramen för den europeiska planeringsterminen och dithörande förfarande för ekonomisk styrning. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för denna kamp, såsom anordnandet av ett möte med medlemsstaternas nationella kontaktpunkter, inledandet av Programmet för utbyte av erfarenheter för medlemsstaterna och Olafs deltagande på uppdrag av kommissionen vid europeiska och internationella antikorruptionsforum.

72.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen anser att det inte längre är nödvändigt att offentliggöra rapporten om EU:s insatser mot korruption, vilket försvårade bedömningen av korruptionens omfattning 2015. Parlamentet beklagar i synnerhet att detta beslut fattades utan någon diskussion med parlamentet. Parlamentet anser att vilka avsikter som kommissionen än har för att bekämpa korruption sänder denna inställda publicering i sista minuten ett felaktigt budskap inte bara till medlemsstaterna utan också till medborgarna. Europaparlamentet påminner dessutom kommissionen om sina rapporteringsskyldigheter enligt FN:s konvention mot korruption, som EU är part till, och det erbjudande som både FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) och Gruppen av stater mot korruption (Greco) gav kommissionen att hjälpa till i detta avseende.

73.  Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att korruption är en enorm utmaning för EU och medlemsstaterna, och att utan effektiva åtgärder mot sådan korruption undergräver den EU:s ekonomiska resultat, rättsstaten och förtroendet för demokratiska institutioner inom unionen.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra sin andra rapport om insatserna mot korruption och att regelbundet lägga fram dessa rapporter för att informera allmänheten om resultaten av kampen mot korruption, bland annat i samband med programmet för utbyte av erfarenheter av insatserna mot korruption.

75.  Europaparlamentet är oroat över forskningsresultaten som visar att risken för bedrägerier och korruption är högre när medlemsstaterna använder EU:s resurser, särskilt när andelen EU-medel är betydligt högre än 50 % av de totala kostnaderna. Parlamentet anser därför att medlemsstaterna i dessa fall inte till fullo iakttar artikel 325.2 i EUF-fördraget enligt vilken medlemsstaterna ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fullt ut tillämpa principen i artikel 325.2, och kommissionen att se till att medlemsstaterna verkligen gör detta.

76.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system med strikta indikatorer och enhetliga kriterier som är enkla att tillämpa och som baseras på kraven i Stockholmsprogrammet, för att mäta korruptionsnivån i medlemsstaterna och utvärdera deras antikorruptionspolitik. Kommissionen uppmanas att utveckla ett korruptionsindex för att kategorisera medlemsstaterna. Parlamentet anser att ett korruptionsindex skulle kunna ge en tillförlitlig grund utifrån vilken kommissionen kan fastställa sin landsspecifika kontrollmekanism vid kontroll av användningen av EU:s medel.

Undersökande journalistik

77.  Europaparlamentet anser att undersökande journalistik spelar en nyckelroll när det gäller att främja den nödvändiga graden av transparens i EU och medlemsstaterna. Parlamentet anser att undersökande journalistik bör uppmuntras och stödjas genom rättsliga medel både i medlemsstaterna och i EU, och stöder den förberedande åtgärden, genom vilken det upprättas ett stipendiesystem för gränsöverskridande undersökande journalistik som ska delas ut av en förmedlande organisation, nämligen det europeiska centrumet för press- och mediefrihet i Leipzig.

PIF-direktivet och förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten

78.  Europaparlamentet välkomnar de framgångsrikt slutförda förhandlingarna om förslaget till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (nedan kallat PIF-direktivet), som ska omfatta mervärdesskattebedrägeri. Parlamentet noterar att direktivet syftar till att definiera de typer av bedrägligt beteende som ska kriminaliseras och att direktivet innehåller en definition av korruption.

79.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 5 oktober 2016 om Europeiska åklagarmyndigheten och Eurojust[9] i vilken parlamentet bekräftade sitt långvariga stöd för inrättandet av en effektiv och oberoende europeisk åklagarmyndighet i syfte att minska den fragmentering som nu råder mellan nationella brottsbekämpande insatser för att skydda EU:s budget. Parlamentet anser att en effektiv europeisk åklagarmyndighet kommer att förstärka bedrägeribekämpningen i EU under förutsättning att den ges de nödvändiga rättsliga bestämmelserna och möjligheten att arbeta effektivt tillsammans med andra befintliga EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna. Parlamentet noterar att PIF-direktivets tillämpningsområde direkt avgör omfattningen av Europeiska åklagarmyndighetens mandat. Parlamentet noterar med oro de skiljaktiga åsikterna i rådet om Europeiska åklagarmyndigheten i enlighet med artikel 86 i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att bestämmelserna i fråga inte genomförs genom ett fördjupat samarbete. Parlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten endast kan vara effektiv om dess tillämpningsområde omfattar alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över sin ståndpunkt och att göra sitt yttersta för att nå en överenskommelse i rådet.

Tobak

80.  Europaparlamentet påpekar kommissionens beslut att inte förnya avtalet med Philip Morris International (PMI-avtalet), som löpte ut den 9 juli 2016. Parlamentet påminner om att det uppmanade kommissionen den 9 mars 2016 att inte förnya, förlänga eller omförhandla PMI-avtalet efter den dag då giltighetstiden löper ut. Parlamentet anser att de tre andra avtalen (British American Tobacco (BAT), Japan Tobacco International (JTI), och Imperial Tobacco Limited (ITL)) inte bör förnyas.

81.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs på EU-nivå för att identifiera och spåra PMI-tobaksvaror, och att inleda rättsliga åtgärder i samband med alla beslag av olagliga varor från denna tillverkare tills alla bestämmelserna i direktivet om tobaksvaror är fullt tillämpliga, för att undvika alla luckor i lagstiftningen mellan den dag då PMI-avtalet löper ut och ikraftträdandet av direktivet om tobaksvaror och ramkonventionen om tobakskontroll.

82.  Europaparlamentet noterar att kommissionen efter parlamentets uppmaning i sin resolution av den 9 mars 2016 om tobaksavtalet (PMI-avtalet)[10], ska lägga fram en handlingsplan för att bekämpa olaglig handel med tobaksvaror, inklusive den stora andelen icke-varumärkta cigaretter (”cheap whites”). Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram ett förslag till en sådan handlingsplan för parlamentet.

83.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd för en snabb ratificering av WTO‑protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror som det första multilaterala rättsliga instrumentet för att ta itu med problemet med cigarettsmuggling i omfattande utsträckning och globalt, och uppmanar till ratificering och genomförande i rätt tid.

84.  Europaparlamentet påminner om att hittills har 25 parter ratificerat ramkonventionen om tobakskontroll, varav endast sju EU-medlemsstater och EU som helhet. Parlamentet uppmanar bestämt EU:s medlemsstater att ratificera protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror.

Utredningar och Olafs roll

85.  Europaparlamentet måste tyvärr konstatera att trots Olafs försäkringar om att byrån gör allt som står i dess makt för att förkorta utredningstiderna har tiden för utredningsfasen stadigt ökat sedan 2012, från 22,5 till 25,1 månader för avslutade ärenden och från 17,3 till 18,7 månader för samtliga ärenden.

86.  Europaparlamentet noterar Olafs roll inom olika gemensamma tullaktioner för att förhindra förluster för EU-budgeten, och uppmanar Olaf att i sina framtida årsrapporter ta med mer information och mer konkreta uppgifter om hur byrån bidrar till skyddet av EU-budgetens intäktssida.

87.  Europaparlamentet uttrycker oro över den ökning som nämns i Olafs senaste årliga rapport av antalet fall av gränsöverskridande bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera användningen av gemensamma insatser i linje med de metoder och förfaranden som redan med framgång används på tullsidan, och även på utgiftssidan, på grundval av artikel 1.2 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

88.  Europaparlamentet stöder Olafs deltagande i nationella och internationella möten om kampen mot bedrägerier, t.ex. det europeiska antikorruptionsnätverket med kontaktpunkter, som i november 2015 antog Parisförklaringen om att intensifiera kampen mot korruption.

89.  Europaparlamentet påpekar att man tagit många steg framåt i kampen mot bedrägerier. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att det inom Olaf nyligen etablerats en ny undersökningsenhet för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

90.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att i sina årliga verksamhetsrapporter jämföra Olafs rekommendationer om finansiella återkrav med de belopp som faktiskt har krävts tillbaka.

91.  Europaparlamentet påminner om att mot bakgrund av principen om ömsesidigt och lojalt samarbete mellan institutionerna, principen om god förvaltning samt kravet på rättssäkerhet ska Olaf organisera samarbetet med sin övervakningskommitté med utgångspunkt i sina arbetsprotokoll, och till fullo respektera tillämpliga rättsliga bestämmelser.

92.  Europaparlamentet välkomnar Olafs analys av medlemsstaternas uppföljning av Olafs rättsliga rekommendationer som utfärdats mellan den 1 januari 2008 och den 31 december 2015 som en översikt över de viktigaste skälen till den bristande uppföljningen av Olafs rekommendationer. Parlamentet noterar dock att de insamlade uppgifterna i dokumentet enbart avser rättsliga rekommendationer utan hänsyn till administrativa, disciplinära och ekonomiska rekommendationer och därför inte är representativa för den samlade uppföljningen av Olafs rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge en utförlig återkoppling på Olafs nyligen offentliggjorda analys av medlemsstaternas uppföljning av Olafs rättsliga rekommendationer, och uppmanar Olaf att lägga till ett kapitel i sin årliga rapport om uppföljningen av dessa rekommendationer. Parlamentet uppmanar Olaf att i samarbete med kommissionen lägga fram en detaljerad analys, inklusive siffror om återvinningen av EU-medel.

93.  Europaparlamentet beklagar att nästan en tredjedel (94 av 317) av Olafs rättsliga rekommendationer som utfärdades mellan 2008 och 2015 till de behöriga myndigheterna förkastades på grund av otillräcklig bevisning. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur administrativa utredningar skulle kunna användas bättre i rättsfall. Parlamentet uppmuntrar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att lämna detaljerad information om skälen för uppsägning, för att Olaf bättre ska kunna anpassa sina rekommendationer till nationella lagar.

94.  Europaparlamentet anser att den andel av Olafs rekommendationer som lämnats till de nationella myndigheterna, som har lett till åtal (cirka 50 %), inte är tillräcklig. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att öka sitt samarbete med Olaf. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och Olaf att fastställa villkor som gör det möjligt att säkerställa tillåtlighet av bevismaterial som läggs fram av Olaf. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter och Olaf att genomföra gemensamma utredningar i syfte att nå ett optimalt resultat.

95.  Mot bakgrund av att mandatet för Olafs generaldirektör löper ut uppmanar Europaparlamentet bestämt kommissionen att omedelbart inleda förfarandet för inbjudan att lämna förslag till en ny generaldirektör och att inleda samrådet med parlamentet.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och att lägga fram ett förslag om att stärka Olafs utredningsbefogenheter. Parlamentet rekommenderar att Olaf bör tilldelas större resurser för att göra det möjligt för byrån att undersöka många fler rapporterade misstänkta fall.

97.  Europaparlamentet är bekymrat över den bristande överensstämmelsen mellan den information som Olaf får från offentliga källor och den som kommer från privata källor i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ som syftar till att öka insamlingen av offentlig information och uppmanar medlemsstaterna att höja kvaliteten på de uppgifter som lämnas.

98.  Europaparlamentet noterar att hittills har Olafs rättsliga rekommendationer bara i begränsad utsträckning genomförts i medlemsstaterna. Parlamentet anser att en sådan situation inte kan tolereras och uppmanar kommissionen att säkerställa ett fullständigt genomförande av Olafs rekommendationer i medlemsstaterna.

99.  Europaparlamentet beklagar att de rättsliga myndigheterna i vissa medlemsstater anser att Olafs rekommendationer i samband med felaktig användning av EU-medel har låg prioritet. Parlamentet påminner om att i enlighet med artikel 325.2 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen.

100.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra den dåliga kommunikationen mellan medlemsstaterna och Olaf. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja initiativ för att förbättra kommunikationen mellan offentliga strukturer, men också mellan civilsamhället i medlemsstaterna och Olaf. Parlamentet betonar att detta är viktigt för att bekämpa korruptionen i medlemsstaterna.

o

o  o

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Olafs övervakningskommitté.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (26.1.2017)

till budgetkontrollutskottet

över årsrapporten för 2015 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier
(2016/2097(INI))

Föredragande av yttrande: Michela Giuffrida

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årsrapport och påminner om att medlemsstaternas och kommissionens gemensamma insatser för att uppnå målet om att öka den regionala sammanhållningen alltid måste kopplas till skyddet av EU:s och medlemsstaternas ekonomiska intressen, och därmed säkerställa att skattebetalarnas pengar spenderas väl och redovisas fullt ut. Parlamentet noterar att kampen mot bedrägerier och andra oriktigheter också förbättrar förutsättningarna för utnyttjandet av EU:s medel och en effektiv förvaltning av dem, samtidigt som allmänhetens uppfattning om EU-finansierade projekt förbättras. Parlamentet betonar att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att en tydlig åtskillnad måste göras mellan fel och bedrägerier. Parlamentet betonar att upptäckt av mindre fel inte bör leda till att programfinansieringen ställs in. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda de problem som är kopplade till sen rapportering av oriktigheterna. Parlamentet betonar att ansvaret för kampen mot bedrägerier delas mellan medlemsstaterna och kommissionen.

2.  Europaparlamentet påpekar att man tagit många steg framåt i kampen mot bedrägerier. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att det inom Olaf nyligen etablerats en ny undersökningsenhet för de europeiska struktur- och investeringsfonderna och att det i varje medlemsstat inrättats en nationell samordningscentral för bedrägeribekämpning (Afcos). Parlamentet påminner om att den stora procentuella ökning (21 %) av bedrägerierna inom struktur- och sammanhållningsfonderna som rapporterades 2015 framför allt beror på att betalningarna för programplaneringsperioden 2007–2013 nästan är slutförda. Parlamentet noterar att de flesta oriktigheterna inom sammanhållningspolitiken berör Europeiska utvecklingsfonden (Eruf). Parlamentet betonar att de 371 oriktigheter inom sammanhållningspolitiken som klassificerats som bedrägerier och de 10 322 oriktigheter som klassificerats som andra oriktigheter under 2015 är överträdelser som upptäckts och för vilka korrigerande åtgärder har vidtagits eller är på gång.

3.  Europaparlamentet anser att riktmärkning av uppgifterna i årsrapporten med uppgifter om nationella utgiftsprogram, inbegripet om bedrägerier och andra oriktigheter, skulle kunna bidra till precisa slutsatser om sammanhållningspolitikens utgifter, inbegripet om behovet av kapacitetsuppbyggande.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att intensifiera insatserna som syftar till ett tidigt upptäckande av alla slags oriktigheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att bättre harmonisera klassificering, upptäckt och rapportering av oriktigheter mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om det akuta behovet av att utnyttja tillgänglig information i medlemsstaterna för att upptäcka bedrägerier. Parlamentet välkomnar dock de förebyggande och korrigerande åtgärder som kommissionen vidtagit för att undvika bedrägerier och andra oriktigheter. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna och de nationella myndigheterna för att minska antalet oriktigheter och att intensifiera förebyggandet av bedrägerier.

5.  Europaparlamentet framhäver behovet av en strukturerad samordning mellan förvaltningsmyndigheter och bedrägeribekämpningsorgan och vikten av samordning och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och inom samma medlemsstat, för att i största möjliga utsträckning harmonisera bedrägeribekämpningsstrategierna. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas initiativ för att anta en bedrägeribekämpningsstrategi och uppmanar kommissionen att intensifiera insatserna för att utvidga strategin till alla medlemsstater. I den årliga verksamhetsrapporten från kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (GD REGIO) betonades det att skälet till de flesta avbrott och inställanden av operativa program ligger i bristerna med organisationen av förvaltnings- och kontrollorgan, med kontrollerna på första förvaltningsnivå, med revisionskedjan och med hanterandet av instrument för finansiell ingenjörsteknik.

6.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av en europeisk definition av bedrägerier och de skilda rättssystemen leder till att uppgifterna om oriktigheter som anmälts och senare bekräftats såsom bedrägerier inte kan användas i statistiksyften för en klassificering av bedrägeriproblemets omfattning i medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet uppskattar medlemsstaternas ansträngningar för att upptäcka, utvärdera och rapportera oriktigheter och genomföra effektiva och proportionerliga bedrägeribekämpningsåtgärder. Parlamentet betonar att åtgärder för att bekämpa bedrägerier bidrar till att främja utvecklingen. Kommissionen uppmanas också att använda tekniskt stöd för att bidra till att höja de förvaltande myndigheternas tekniska och administrativa kapacitet att säkerställa effektiva kontrollsystem, bland annat genom att införa enklare och transparentare tillämpningar som kan minska risken för bedrägerier och säkerställa att förluster kan återvinnas. Parlamentet rekommenderar att transparensen förbättras på alla nivåer i förvaltningen av projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att verka i denna riktning genom att i sina kontrollsystem och förfaranden successivt införa en systematisk användning av it-verktyg för att bekämpa bedrägerier och andra oriktigheter. Kommissionen uppmanas att upprätta och anta särskilda riktlinjer för att hjälpa de nationella myndigheterna att upptäcka oriktigheter.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att man ytterligare främjar och uppmuntrar decentraliserade metoder för genomförandet av sammanhållningspolitikens program och åtgärder för att öka egenansvaret och det lokala ansvarstagandet nära medborgarna, i syfte att undvika bedrägerier. Kommissionen uppmanas att ytterligare främja användningen av Arachne-riskanalysverktygen i medlemsstaterna för att förbättra förvaltningskontrollerna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka sina förebyggande åtgärder. Parlamentet välkomnar här inrättandet av ett system för tidig upptäckt av risker, och begär i synnerhet att den tekniska och administrativa kapaciteten höjs hos de förvaltande myndigheterna så att kontrollsystemen blir robustare och kan minska bedrägeririsken och förbättra förmågan till upptäckt, inte minst i mindre utvecklade regioner, utan att onödiga finansiella och administrativa bördor tillkommer.

10.  Europaparlamentet betonar att förebyggande bl.a. bör innebära konstant utbildning och stöd till personal som ansvarar för förvaltning och kontroll av medlen inom de behöriga myndigheterna, liksom utbyte av information om bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet pekar på den avgörande roll som lokala och regionala myndigheter och intressenter har för att bekämpa bedrägerier. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att agera helt i överensstämmelse med de bestämmelser som fastställer förhandsvillkoren i sammanhållningspolitiken, särskilt inom offentlig upphandling. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina insatser på de områden som lyfts fram i kommissionens årsrapport, särskilt när det gäller offentlig upphandling, finansiell brottslighet, intressekonflikter, korruption, visselblåsare och definitionen av bedrägerier.

11.  Europaparlamentet betonar att för perioden 2008–2014 fastställde Olaf för totalt 816 oriktigheter som medlemsstaterna anmält som misstänkta bedrägerier att endast 87 (10 %) faktiskt var bedrägerier. Parlamentet konstaterar att de oriktigheter som inte är bedrägerier ofta beror på bristande kunskap om komplexa regler och krav och ofta är kopplade till komplexiteten i förfaranden och krav. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att förbättra kvalitetskontrollen av den information som lämnas av IMS (Irregularity Management System), särskilt när det gäller beskrivningen av upptäckta oriktigheter, de prioriterade områdena i fråga, lokaliseringen av projekt och åtgärder som påverkas av bedrägerier och andra oriktigheter.

12.  Europaparlamentet rekommenderar därför att åtgärder vidtas för att förbättra anammandet av förenklingsåtgärder för 2014–2020, och med sikte på regelverket för perioden efter 2020 för ESI-fonderna, såsom ett verktyg för att minska risken för oriktigheter till följd av fel. Parlamentet betonar vikten av att tillämpa principen om samordnad granskning. Parlamentet anser att en förenkling av regler och förfaranden kommer att bidra till att minska antalet oriktigheter som inte är bedrägerier. Medlemsstaterna och deras lokala och regionala myndigheter uppmanas att dela bästa praxis i detta avseende, alltid med beaktande av behovet av en riktig avvägning mellan vaksamhetsverktyg och förenklade förfaranden.

13.  Europaparlamentet betonar att kommissionen i den halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken som ska ske 2018 bör beakta behovet av att förebygga och minska riskerna för oriktigheter, inbegripet bedrägerier. Parlamentet beklagar att komplexa förfaranden gör finansiering från EU:s medel mindre attraktiva. Kommissionen uppmanas att analysera fördelarna med att införa incitament för att öka effektiviteten i utgifterna. Kommissionen uppmanas att skapa en mekanism för informationsutbyte mellan de behöriga nationella myndigheterna, i syfte att möjliggöra en avstämning av redovisningsuppgifterna mellan transaktionerna mellan två eller fler medlemsstater i syfte att bidra till att upptäcka transnationella bedrägerier i samband med den fleråriga budgetramen 2014–2020.

14.  Europaparlamentet framhåller behovet av att genomföra kommunikations- och utbildningskampanjer på alla EU:s officiella språk och att vidta upplysningsåtgärder för att informera medborgarna om effektiviteten av de bedrägeribekämpningsåtgärder som genomförts, så att missuppfattningar om felfrekvens och antalet bedrägerier kan undvikas. Parlamentet rekommenderar att transparensen förbättras och att tillgången till information om oriktigheterna underlättas. Parlamentet betonar vikten av ett effektivare informationsutbyte mellan medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över graden av samarbete mellan alla olika kontrollstrukturer i medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja initiativ för att stärka förmågan till samordning mellan kontrollstrukturer, särskilt sådana som fungerar på den första kontrollnivån i förhållande till förmånstagarna. Parlamentet betonar att bedrägerier och korruption håller på att få en mer transnationell karaktär. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är lämpligt att inrätta ett oberoende europeiskt åklagarämbete för att skydda EU:s ekonomiska intressen samtidigt som åtgärder vidtas för att säkerställa att förhållandet mellan det ämbetet och existerande EU-organ klarläggs och att deras respektive befogenheter avgränsas klart och tydligt, i syfte att undvika varje onödig överlappning.

16.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra den dåliga kommunikationen mellan medlemsstaterna och Olaf. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja initiativ för att förbättra kommunikation mellan offentliga strukturer men också med civilsamhället i medlemsstaterna och Olaf. Parlamentet betonar att detta är viktigt för att bekämpa korruptionen i medlemsstaterna.

17.  Europaparlamentet är bekymrat över diskrepansen mellan den information som mottas av Olaf från offentliga källor och privata källor i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ som syftar till att öka insamlingen av offentlig information och uppmanar medlemsstaterna att höja kvaliteten på de uppgifter som lämnas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

24.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

0

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Jens Nilsson, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andor Deli, Ivana Maletić, Dimitrios Papadimoulis, Maurice Ponga, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Iuliu Winkler

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (9.12.2016)

till budgetkontrollutskottet

över årsrapporten för 2015 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier
2016/2097(ΙΝΙ)

Föredragande av yttrande: Caterina Chinnici

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet förklarar att kommissionen måste offentliggöra sin andra rapport om insatserna mot korruption, som skulle ha offentliggjorts i början av 2016.

2.  Europaparlamentet är oroat över den väsentliga ökningen (18 procent årligen) i antalet rapporterade bedrägerier och över den växande tendensen de tre senaste åren, som visar på att det behövs ytterligare politiska åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

3.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att samordning och samarbete på EU-nivå och mellan EU-organ och medlemsstaternas behöriga myndigheter kan skapa ett verkligt mervärde i kampen mot bedrägerier.

4.  Europaparlamentet välkomnar positiva exempel på bra samarbete mellan nationella myndigheter, Eurojust och Europol i kampen mot bedrägerier och organiserad brottslighet.

5.  Europaparlamentet är mycket oroat över de budgetnedskärningar, och därmed en minskad tullpersonalstyrka, som sker i vissa medlemsstater.

6.  Europaparlamentet påminner om att effektiva tullkontroller är ett nyckelelement för skyddet av EU:s ekonomiska intressen och att budgetåtgärder inte bör hindra medlemsstaternas myndigheter från att utföra sina uppgifter.

7.   Europaparlamentet betonar att visselblåsare spelar en viktig roll för att skydda EU:s ekonomiska intressen genom att upptäcka, rapportera och förhindra eventuella bedrägerier avseende EU-budgetens utgifter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inleda ett lagstiftningsförfarande för att så fort som möjligt inrätta ett europeiskt ramverk för skydd av visselblåsare.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på rådet att utan dröjsmål återuppta förhandlingarna med parlamentet om direktivet om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen (PIF-direktivet). Parlamentet påminner om att PIF-direktivet är ett mycket viktigt instrument i kampen mot bedrägerier, korruption, penningtvätt och andra olagliga verksamheter som påverkar EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet anser mot bakgrund av domstolens dom i mål C-105/14, Taricco m.fl, att man måste inkludera mervärdesskatt i direktivets tillämpningsområde eftersom momsbedrägerier är kopplade till organiserad brottslighet och leder till att pengar lämnar Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet betonar att alla relevanta myndigheter i medlemsstaterna, inklusive tullmyndigheter, och de relevanta unionsbyråerna, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), måste samarbeta fullt ut och regelbundet utbyta information för att komma till rätta med gapet när det gäller att åtgärda momsbedrägerier. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att regelbundet rapportera till kommissionen om upptäckta bedrägerier och nya former av oriktigheter.

10.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av PIF-direktivet är en viktig förutsättning för antagandet av den föreslagna förordningen om en europeisk åklagarmyndighet (EPPO), som skulle inrätta en europeisk åklagarmyndighet som utreder, lagför och väcker talan mot dem som begår brottsliga handlingar som påverkar EU:s ekonomiska intressen.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet att slutföra sin ståndpunkt om EPPO så att EPPO-förordningen kan antas så fort som möjligt, med beaktande av den ståndpunkt som parlamentet antog i sin resolution av den 5 oktober 2016. Parlamentet påminner om att man har begärt att få fullständig information under hela förfarandet och att parlamentet ska godkänna den text som antas i rådet.

12.  Europaparlamentet upprepar att EPPO måste vara oberoende, få tillräckligt med resurser för att snabbt kunna agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och att myndigheten alltid måste agera i överensstämmelse med misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter. Parlamentet begär att rådet åtgärdar de eventuella negativa effekterna av den så kallade nationella kopplingen genom att införa en bestämmelse som möjliggör undantag från den nationella kopplingen av skäl som rör myndighetens korrekta funktionssätt. Parlamentet betonar behovet av att garantera att fördelningen av behörigheter mellan EPPO och medlemsstaterna är tydlig och stämmer överens med EPPO:s roll som unionsorgan. Parlamentet påminner om att inrättandet av EPPO måste samordnas effektivt med Eurojust, Europol och Olaf. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta lämpliga förfaranden så att visselblåsare kan offentliggöra information om eventuella oriktigheter som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med deras nationella lagstiftning. Parlamentet noterar i detta sammanhang att den nya Eurojustförordningen kommer att ha en viktig roll att spela för att säkerställa att dessa strukturer fungerar väl.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett ökat utbyte av bästa praxis, rättsliga och operativa sätt att analysera framgångsrika bedrägeribekämpningsutredningar och harmoniserade metoder för att upptäcka bedrägerier i hela unionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

5.12.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

3

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Malin Björk, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Monika Flašíková Beňová, Kinga Gál, Ana Gomes, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Barbara Kudrycka, Monica Macovei, Roberta Metsola, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Andrea Bocskor, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Gérard Deprez, Maria Grapini, Anna Hedh, Petr Ježek, Miltiadis Kyrkos, Jeroen Lenaers, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Salvatore Domenico Pogliese, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Josep-Maria Terricabras

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Reimer Böge, Peter Jahr, Hilde Vautmans, Martina Werner

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.3.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Marco Valli, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Benedek Jávor, Julia Pitera

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Barbara Kudrycka, Jarosław Wałęsa, Lieve Wierinck

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

17

+

ALDE

EFDD

S&D

VERTS/ALE

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Lieve Wierinck

Ingeborg Gräßle, Barbara Kudrycka, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Marco Valli, Jarosław Wałęsa, Joachim Zeller

Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski

Benedek Jávor, Bart Staes

0

-

x

x

0

0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster