BETÄNKANDE om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020

2.5.2017 - (2016/2273(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Sabine Verheyen
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Angelika Mlinar, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Pavel Svoboda, utskottet för rättsliga frågor
(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

Förfarande : 2016/2273(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A8-0178/2017

Ingivna texter :

A8-0178/2017

Debatter :

PV 15/05/2017 - 19
CRE 15/05/2017 - 19

Omröstningar :

PV 16/05/2017 - 6.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0205

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020

(2016/2273(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av G8-gruppens stadga för öppna data,

– med beaktande av kommissionens meddelande EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 – Utnyttja IKT för att skapa en smart, hållbar och innovativ förvaltning (COM(2010)0743),

– med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets[1],

– med beaktande av kommissionens meddelande EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016)0179),

– med beaktande av kommissionens benchmarkrapport om e-förvaltning 2016,

– med beaktande av kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100),

– med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden[2],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/2240 av den 25 november 2015 inrättandet av ett program för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2-programmet) för modernisering av den offentliga sektorn,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europeiska standarder för 2000-talet (COM(2016)0358),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2011 om skydd av kritisk infrastruktur Resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet (COM(2011)0163),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2016 Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden[3],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010,

– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigasamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (COM(2016)0590) och dess bilagor 1–11 – konsekvensbedömning (SWD(2016)0303), sammanfattning av konsekvensbedömningen (SWD(2016)0304), utvärdering och sammanfattning (SWD(2016)0305),

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (COM(2016)0589),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 27 juni 2013 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn,

– med beaktande av kommissionens förslag av den 10 januari 2017 till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt elektroniskt tjänstekort och därmed sammanhängande administrativa verktyg (COM(2016)0824),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 om utbyte och skydd av personuppgifter i en globaliserad värld (COM(2017)0007),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 om en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009),

– med beaktande av kommissionens förslag av den 10 januari 2017 till förordning om respekten för integritet och till skyddet av personuppgifter i elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation (COM(2017)0010),

– med beaktande av kommissionens förslag av den 10 januari 2017 till förordning om skydd för enskilda då unionens institutioner och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, och upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (COM(2017)0008),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU av den 16 april 2014 om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa (COM(2016)0381/2),

– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för rättsliga frågor (A8-0178/2017), och av följande skäl:

A. Den offentliga förvaltningens moderniseringsstrategier bör anpassas till en föränderlig omgivning som möjliggör övergången till digital förvaltning.

B. Digitaliseringen av förvaltningstjänsterna bör bidra till att nå den inre marknadens fulla potential, främja utövandet av de medborgerliga rättigheterna, förbättra medborgarnas livskvalitet samt regionernas sociala och ekonomiska utveckling samt öka medborgarnas förståelse och delaktighet när det gäller offentliga tjänster och förbättra deras effektivitet och kostnadseffektivitet, stärka det politiska deltagandet genom att främja medborgardialogen med de offentliga myndigheterna och öka öppenheten. EU bör uppmuntra utbyte av bästa praxis och teknik mellan medlemsstaterna.

C. IKT-sektorn ska bidra till denna omvandlingsprocess genom att tillhandahålla skräddarsydda lösningar för offentliga förvaltningar.

D. Övergången till digital förvaltning bör inledas på EU-nivå, medlemsstatsnivå och på regional och lokal nivå.

E. Den digitala offentliga förvaltningens fulla potential kan endast nås om medborgarna och företagen fullständigt kan lita på de tjänster som erbjuds.

F. EU:s e-juridikportal är ett centralt verktyg för tillgång till information och till rättslig prövning, och utgör ett viktigt steg i arbetet med att modernisera EU:s offentliga förvaltning.

G. Bättre tillgång till information och en ökad användning av förbättrade digitala verktyg för bolagsrättsliga formaliteter under företagens hela livscykel bör öka rättssäkerheten och minska företagens kostnader.

H. Över hela unionen pågår insatser för att koppla samman elektroniska företags- och insolvensregister, vilket är viktigt för öppenheten och rättssäkerheten på den inre marknaden.

I. Det saknas ännu en enda ingång till dessa register via e-juridikportalen, på grund av skillnader i de tekniska standarder som medlemsstaterna använder. Mer behöver göras för att tillhandahålla tillgängliga, interoperabla och användarvänliga e-förvaltningsverktyg för allmänheten i EU. En viss grad av datasäkerhet och dataskydd vid informationsbehandling är en grundförutsättning för användningen av e-juridik, med tanke på karaktären hos de uppgifter som används inom rättsarbetet.

1. Europaparlamentet anser att utvecklingen av e-förvaltning bildar ett centralt inslag i den digitala inre marknaden, och uppmanar kommissionen att fastställa specifika, mätbara mål för handlingsplanen på grundval av resultatindikatorer, och att övervaka och årligen rapportera till parlamentet om de framsteg som har gjorts i genomförandet av den. Parlamentet understryker att handlingsplanen för e-förvaltning för 2011–2015 har gett goda resultat på såväl EU- nivå som medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även utvärdera konsumenternas behov av att öka användningen av e-tjänster.

De offentliga förvaltningarna blir digitala

2. Europaparlamentet anser att offentliga förvaltningar bör vara öppna, transparenta, effektiva och inkluderande, och tillhandahålla gränslösa, individanpassade, användarvänliga, tillgängliga och obrutna digitala offentliga tjänster för alla medborgare och företag senast 2022, och därmed sänka kostnader och minska hinder och administrativa bördor för medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag, och således utnyttja den digitala revolutionens alla möjligheter. Parlamentet anser dock att detta arbete bör vara förenligt med en rättvis omstrukturering av den offentliga förvaltningen.

3. Europaparlamentet stöder planen på att basera alla framtida initiativ på principen ”digitalt som standard”, och betonar vikten av att omsätta principen ”endast en gång” i praktiken, då den kommer att göra kontakterna med offentliga förvaltningar lättare för medborgare och företag genom att man undviker onödiga och tidskrävande förvaltningsprocesser och gör det lättare att återanvända uppgifter som har tillhandahållits tidigare för andra tillämpningar. Parlamentet framhåller att enligt kommissionens studier förväntas genomförandet av principen ”endast en gång” på EU-nivå kunna spara cirka 5 miljarder euro per år senast 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om resultaten av det storskaliga pilotprojektet ”endast en gång” för företag, och starta ett storskaligt pilotprojekt ”endast en gång” för medborgarna före utgången av 2017.

4. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att så snart som möjligt inrätta en gemensam digital ingång som skulle ge medborgare och företag ett sammankopplat och enhetligt paket av onlinetjänster på den inre marknaden, på både nationell nivå och EU-nivå, med information om EU-bestämmelser och nationella bestämmelser samt stödtjänster, och slutföra de viktigaste förfaranden för invånare och företag i gränsöverskridande situationer och bidra till genomförandet av principen ”endast en gång” i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt och fullständigt genomförande och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera dess effektiva funktion och interoperabilitet, i syfte att frigöra dess fulla potential och fördelar. Parlamentet betonar att befintlig bästa praxis som redan används i vissa medlemsstater bör främjas. Parlamentet anser att initiativet bör säkerställa att alla medlemsstater har en enda officiell portal för e-tjänster som ger tillgång till alla deras e-tjänster och till EU:s tillgängliga interoperabla tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt och fullständigt införande av portalerna för de gemensamma kontaktpunkterna.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare sätt att främja digitala lösningar för formaliteter i ett företags hela livscykel, elektronisk arkivering av företagshandlingar och tillhandahållande av gränsöverskridande information och andra uppgifter till företagsregister. På detta område kan lagstiftning vara det enda sättet att skapa en lämplig rättslig ram för EU-omfattande digitala lösningar.

6. Europaparlamentet anser att arbetet med den elektroniska sammankopplingen av medlemsstaternas företags- och insolvensregister bör intensifieras, och betonar vikten av denna sammankoppling för den inre marknaden. Parlamentet betonat att all den information som lämnas bör följa en europeisk mall eller ram.

7. Europaparlamentet framhåller vikten av delaktighet, tillgänglighet och allmän åtkomst till digitala offentliga tjänster, som utgör ett väsentligt stöd till utformningen och genomförandet av politik som främjar konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning, och uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra och tillämpa det nya direktivet om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, vilket kommer att vara till nytta för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

8. Europaparlamentet betonar vikten av öppna data, varvid vissa uppgifter från den offentliga sektorn är fritt tillgängliga för användning och återanvändning, även av tredje parter, inom och mellan offentliga förvaltningar. Parlamentet betonar behovet av att trygga respekten för upphovsrätt och uppgiftsskydd. Parlamentet upprepar att öppna och inkluderande fria dataflöden kan möjliggöra ytterligare utveckling och skapande av nya innovativa lösningar, och därmed öka effektiviteten och transparensen. Parlamentet betonar att denna typ av data och offentliga uppgifter därför bör, när så är möjligt, göras tillgängliga i syfte att främja nya möjligheter till kunskap och bidra till att utveckla och stärka ett öppet samhälle. Parlamentet påminner om att offentliga förvaltningar i möjligaste mån bör göra information tillgänglig, särskilt när den mängd data som genereras är mycket stor, såsom fallet är med programmet Inspire. Parlamentet anser att mer bör göras för att genomföra samordnade datastrategier både inom EU:s institutioner och i medlemsstaterna, bland annat genom att öka och påskynda utlämnande av data till allmänheten, säkerställa bättre kvalitet på uppgifter och enkel tillgång till data och e-lagstiftning i maskinläsbart format.

9. Europaparlamentet framhäver fördelarna med e-deltagande och betonar att medlemsstaterna i högre grad bör utnyttja e-samråd, e-information och e-beslutsfattande. Parlamentet betonar att för att undvika att systemen missbrukas måste e-deltagandet, i synnerhet när det gäller e-beslutsfattande, vara förenlig med förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, i syfte att säkerställa ansvar och insyn.

10. Europaparlamentet välkomnar de initiativ som alla EU:s institutioner har tagit för att förbättra mekanismerna för e-deltagande på EU-nivå och medlemsstatsnivå, och uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla och främja digitala verktyg, såsom elektroniska omröstningssystem och e-framställningar, som syftar till att uppmuntra medborgare och företag att delta i EU:s politiska beslutsfattande.

11. Europaparlamentet noterar att användningen av mobila enheter har ökat avsevärt under de senaste fem åren, men att endast en tredjedel av de offentliga webbplatserna är mobilvänliga. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att bedöma möjligheterna att utveckla mobila lösningar för e-förvaltningstjänster och säkerställa att de är användarvänliga och tillgängliga för alla. För att framtidssäkra tillgängligheten till e-förvaltningstjänster måste offentliga förvaltningars webbplatser och instrument regelbundet uppdateras med modern teknik och med hänsyn till de ständigt ökande kraven på it-säkerhet.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och utnyttja e-upphandling vid köp av materiel och tjänster eller vid upphandling av offentliga arbeten, eftersom detta gör de offentliga utgifterna mer transparenta och effektiva och leder till minskade kostnader och mindre byråkrati. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att öka användningen av register över kontrakt och interoperabla e-signaturer i sina offentliga sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att offentliga upphandlingsförfaranden är transparenta och att alla som deltar har tillgång till information i realtid. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att underlätta utbytet av bästa praxis om användningen av innovationskriterier i offentliga upphandlingar, i synnerhet genom att se till att inga lösningar utesluts i upphandlingarna, utan att det snarare lämnas utrymme för anbudsgivare att komma med innovativa och öppna lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med e-faktureringsstandarder, e-anbud och e-anmälan, och att främja användningen av elektronisk identifiering i offentliga myndigheters interna system för att förbättra ansvarsskyldigheten och spårbarheten för all verksamhet i dessa system.

13. Europaparlamentet betonar vikten av att man utvecklar säkra, tillförlitliga, interoperabla gränsöverskridande offentliga tjänster, och på detta sätt undviker ytterligare fragmentering och främjar rörlighet. Parlamentet betonar att interoperabilitet och standardisering hör till nyckelfaktorerna när det gäller att genomföra e-förvaltningsstrukturer, och välkomnar därför kommissionens meddelande Europeiska standarder för 2000-talet och i detta avseende även revideringen av den europeiska interoperabilitetsramen. Parlamentet framhåller att användningen av öppna standarder är ytterst viktigt för att EU-medborgarna ska kunna delta i den offentliga förvaltningens plattformar, och betonar att standarderna bör vara till nytta för samhället i stort genom att vara inkluderande, rättvisa och framtidssäkrade och utvecklas på ett öppet och transparent sätt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja öppna standarder vid utvecklingen av offentliga digitala lösningar och att ägna större uppmärksamhet åt interoperabilitet och de potentiella fördelarna med att använda digital teknik på ett effektivt sätt.

14. Europaparlamentet beklagar att endast 28 procent av de europeiska hushållen i landsbygdsregionerna hade en fast och snabb internetanslutning 2015 och att den genomsnittliga 4G-täckningen i EU, trots att den är 86 procent i hela EU, bara är 36 procent i landsbygdsområdena, och fäster uppmärksamhet vid det brådskande behovet av ett fortsatt stöd för utbyggnaden av bredband, särskilt på landsbygden, eftersom tillgången till en snabb bredbandsuppkoppling är nödvändig när man använder och utnyttjar e-förvaltningstjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att tillhandahålla adekvat finansiering för bredbandsutbyggnad, infrastruktur för digitala tjänster och gränsöverskridande kontakter mellan offentliga förvaltningar efter 2020 inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa eller andra lämpliga EU-program, och därmed säkerställa långsiktig hållbarhet. Parlamentet uppmanar i detta avseende operatörer att investera mer i infrastruktur för att förbättra konnektiviteten i landsbygdsområden och se till att även dessa områden kan dra nytta av högkapacitetsnät i form av 5G, eftersom detta kommer att vara en viktig grundpelare i vårt digitala samhälle.

15. Europaparlamentet betonar att ett fullständigt ibruktagande av säker, lämplig, motståndskraftig, tillförlitlig och högpresterande infrastruktur, såsom ultrasnabba bredbands- och telekommunikationsnät, är avgörande för att tjänsterna inom e-förvaltning ska kunna fungera. Parlamentet efterlyser därför ett snabbt antagande av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation för att Europa ska nå sina strategiska mål. Parlamentet anser det vara mycket viktigt att de offentliga myndigheterna hålls à jour med den tekniska utvecklingen och har tillräcklig kapacitet att ta till sig innovativ teknik, såsom stordata och sakernas internet, eller ta i bruk mobila tjänster, såsom 5G, som kan tillgodose användarnas behov.

16. Europaparlamentet anser att ett vidarenyttjande av de tekniska byggstenarna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa inom hela den offentliga och privata sektorn är ytterst viktigt för en välfungerande infrastruktur för digitala tjänster. Parlamentet understryker behovet av att garantera en långsiktig hållbarhet för de tekniska byggstenarna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, liksom resultaten av storskaliga pilotprojekt och ISA² efter 2020. Parlamentet framhäver den potential som initiativet Wifi4EU kan ha för att främja allmän tillgång till höghastighetsnät. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, utveckla en långsiktig förvaltningsstruktur, som ska ta sikte på uppnåendet av målen för den inre digitala marknaden och i första hand inrikta sig på att tillgodose allmänhetens och företagens behov, samt i mån av möjlighet främja användningen av gemensamma standarder.

17. Europaparlamentet konstaterar att ibruktagandet av innovativa lösningar för dataintensiva offentliga tjänster, såsom användning av molntjänster, fortfarande är långsamt och oenhetligt. Parlamentet påminner om att tjänster såsom programmet Inspire genererar stora datavolymer, vilket kräver högre datorkapacitet. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens europeiska initiativ för molnbaserade tjänster, och anser att användarbasen för det europeiska öppna forskningsmolnet (European Open Science Cloud) bör utvidgas till den offentliga sektorn.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka medvetenheten om e-juridikportalens betydelse och dess användningsmöjligheter, och att göra denna portal till enda kontaktpunkt för all relevant rättslig information och rättslig prövning i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar dock att alla parter i förfaranden inte har samma tillgång och inte heller den kompetens som krävs för att använda informations- och kommunikationsteknik, vilket skulle kunna innebära att deras tillgång till rättslig prövning är begränsad. Det är särskilt angeläget att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att använda e-juridikportalen.

19. Europaparlamentet välkomnar projektet e-Codex, som möjliggör direkt kommunikation mellan medborgare och domstolar i alla medlemsstater, vilket är ett stort steg för att underlätta gränsöverskridande tillgång till offentliga tjänster.

20. Europaparlamentet gratulerar rådet och kommissionen till deras arbete med att införa den europeiska identifikationskoden för rättspraxis (Ecli), som är mycket användbar för juridisk forskning och rättsdialog, och välkomnar skapandet av en Ecli-söktjänst, vilket bör underlätta tillgången till juridisk information i hela unionen.

21. Europaparlamentet upprepar behovet av att öka den administrativa personalens, medborgarnas och företagens digitala kompetens genom att utveckla och stödja fortbildning på nationell, regional och lokal nivå, för att minimera risken för digital utestängning och för att införa specialiserad utbildning om e-förvaltningstjänster för offentligt anställda och beslutsfattare. Parlamentet betonar att digital kompetens är en oumbärlig förutsättning för deltagande i e-förvaltning. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av kursplaner för e-lärande som är erkända i det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS). Parlamentet anser att en av nyckelfaktorerna för e-förvaltningens utveckling är en kontinuerlig ökning av den digitala kompetensen. Parlamentet betonar behovet att motverka och förebygga digitala klyftor mellan geografiska områden, mellan människor på olika socioekonomiska nivåer samt mellan generationerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fasta på förslagen i handlingsplanen för e-förvaltning för att göra det möjligt särskilt för unga människor att ha kontakt med myndigheterna på ett sätt som återspeglar deras kommunikationsvanor på andra områden i livet, och betonar vidare att undervisning i digital kompetens är särskilt viktigt när det gäller äldre, som ofta saknar kompetens eller tillit när de använder e-tjänster. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör främja livslångt lärande och underlätta kommunikations- och utbildningskampanjer, däribland skapandet av nätverk för undervisning i mediekompetens, så att EU-medborgarna till fullo kan utnyttja de möjligheter som de nya portalerna och tjänsterna för e-förvaltning erbjuder.

22. Europaparlamentet betonar behovet av ett inkluderande kombinerat tillvägagångssätt såväl online som offline för att undvika utestängning, som tar hänsyn till den nuvarande graden av bristande digital kompetens och att mer än 22 procent av européerna, särskilt äldre personer, vägrar att använda onlinetjänster när de står i kontakt med den offentliga förvaltningen. Parlamentet betonar att det finns flera anledningar och hinder för vägran att använda onlinetjänster som måste lösas eller åtgärdas, t.ex. okunskap, brist på färdigheter, brist på förtroende och felaktiga uppfattningar. Parlamentet anser att man för att undvika digital utestängning eller en djupare digital klyfta måste säkerställa att e-förvaltningstjänster av god kvalitet finns att tillgå för invånare på landsbygden, i bergsområden och avlägsna områden.

23. Europaparlamentet betonar att digitaliseringen kan innebära kostnadsbesparingar för myndigheterna. Parlamentet är medvetet om att digitaliseringen och andra utmaningar som följer av moderniseringspaket ofta behandlas mot bakgrund av budgetbegränsningar, och att i synnerhet, regionala och lokala myndigheter fortfarande har en enorm arbetsbörda framför sig under de kommande åren, och att det därför krävs inte bara att man antar digitala lösningar som grundar sig på öppna standarder, vilket minskar underhållskostnaderna och ökar innovation, utan även främjar offentlig-privata partnerskap. Parlamentet betonar att kostnadseffektivitet uppnås med tiden, eftersom investeringar i digitaliseringen kommer att bidra till att minska de administrativa kostnaderna i framtiden. Parlamentet understryker att under tiden är behovet av online och offline-tillgång oundgängligt.

24. Europaparlamentet betonar att när digitalisering av enskilda administrativa förfaranden övervägs bör invändningar som gäller väsentligt allmänintresse beaktas.

Gränsöverskridande e-förvaltning på alla förvaltningsnivåer

25. Europaparlamentet framhåller vikten av att man skapar en hållbar infrastruktur för gränsöverskridande e-förvaltning för att förenkla tillgången till och utövandet av de fyra grundläggande friheterna.

26. Europaparlamentet understryker vikten av gränsöverskridande e-förvaltningstjänster för medborgarna i deras dagliga liv, och betonar fördelarna med att ytterligare utveckla systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) och Eures (den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet) liksom gränsöverskridande e-hälsovårdstjänster.

27. Europaparlamentet välkomnar kommissionens olika initiativ för att utveckla gränsöverskridande digitala recept, särskilt med tanke på interoperabilitet och standardisering. Parlamentet betonar emellertid att dessa lösningar har tagits i bruk alldeles för långsamt med tanke på hur värdefulla och viktiga sådana tjänster är för allmänheten i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns lämpliga ramar för att främja förtroendet mellan medlemsstaterna och påskynda utvecklingen av gränsöverskridande digitala recept, allt från uppgiftsskydd och skyddet av utbyte av uppgifter till ibruktagande av nödvändig digital infrastruktur och digitala tjänster.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla och främja användningen av den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) genom ökad integrering och samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingssystem och Eures-portalen i syfte att underlätta och öka rörligheten för arbetsgivare och arbetssökande inom EU.

29. Europaparlamentet understryker att e-hälsa kan öka medborgarnas livskvalitet avsevärt genom att tillhandahålla mer tillgänglig, kostnadseffektiv och ändamålsenlig hälso- och sjukvård till patienter.

30. Europaparlamentet anser att språkliga hinder måste undanröjas för att gränsöverskridande e-förvaltningstjänster ska kunna fungera fullt ut och att offentliga förvaltningar i synnerhet i gränsregionerna bör göra sina uppgifter och tjänster tillgängliga på medlemsstatens språk, men också på andra relevanta europeiska språk.

31. Europaparlamentet betonar vikten av att utbyta bästa praxis, exempel och projekterfarenheter mellan alla förvaltningsnivåer, såväl inom som mellan medlemsstaterna. Parlamentet erkänner att resultaten från de EU-finansierade storskaliga pilotprojekten, såsom e-Sense, e-Codex och TOOP, väsentligen bidrar till att främja de gränsöverskridande tjänsterna i Europa.

32. Europaparlamentet anser att en omfattande övervakning av medlemsstaternas e-förvaltningsresultat bör säkerställa att metoden för resultatmätning tar vederbörlig hänsyn till de nationella särdragen. Parlamentet betonar fördelarna med tillförlitliga mätningar av resultat i medlemsstaterna för beslutsfattare och med tanke på den allmänna opinionen.

33. Europaparlamentet påpekar att interoperabilitet, öppna standarder och öppna data är viktiga inte endast i ett gränsöverskridande sammanhang, utan att de även behövs på den nationella, regionala och lokala förvaltningsnivån i varje medlemsstat, samtidigt som man även måste ta hänsyn till behovet av uppgiftsskydd vid informationsöverföring.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de övriga EU-institutionerna att föregå med gott exempel när det gäller e-förvaltning och att erbjuda en öppen och användarvänlig portal för medborgarna och företagen, samt obrutna digitala tjänster, särskilt för ansökningar om EU-finansiering och offentlig upphandling, och uppmanar också kommissionen att öka sina ansträngningar för att översätta sina webbsidor till alla officiella EU-språk och lyfta fram bästa praxis.

Uppgiftsskydd och uppgiftssäkerhet

35. Europaparlamentet framhåller att medborgarnas förtroende för skyddet av personuppgifter är väsentligt för att säkerställa framgång för EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020, och understryker att offentliga myndigheter bör hantera personuppgifter på ett säkert sätt i fullständig överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen och EU:s bestämmelser om personlig integritet.

36. Europaparlamentet framhåller att en e-hälsoplan också bör övervägas i samband med handlingsplanen för e-förvaltning, eftersom detta är en viktig del av den. Parlamentet anser att insamling och överföring av data bör förbättras och att gränsöverskridande dataöverföring i vissa fall bör vara möjlig vid behov, eftersom detta kommer att underlätta tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster för alla EU-medborgare.

37. Europaparlamentet påpekar att samtidigt bör dataskyddslagstiftningen inte ses som ett hinder, utan snarare som en utgångspunkt när innovativa lösningar för e-förvaltning utvecklas, och parlamentet betonar därför behovet av effektiv vägledning om tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen liksom av kontinuerliga diskussioner med berörda parter.

38. Europaparlamentet noterar att endast 15 procent av européerna uppger att de anser sig ha fullständig kontroll över användningen av deras personuppgifter. Parlamentet anser att det är viktigt att ytterligare utforska principen om äganderätt till uppgifter, och förlitar sig på att framtida åtgärder kommer att kunna bygga vidare på kommissionens meddelande om en europeisk dataekonomi och andra kompletterande förslag.

39. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att snabbt och fullt ut genomföra eIDAS-förordningen, eftersom e-signatur, e-identifiering och e-autentisering utgör byggstenar för gränsöverskridande digitala offentliga tjänster. Parlamentet framhåller vikten av att uppmuntra medborgare, företag och offentliga myndigheter ta i bruk de anmälda system för elektronisk identifiering som föreskrivs i eIDAS-förordningen. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att ibruktagandet av dessa centrala funktioner bör prioriteras inom både den privata och offentliga sektorn vid utarbetandet av digitala tjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta åtgärder för att underlätta och främja offentlig-privat samarbete i gränsöverskridande och sektorsöverskridande användning av digital identifiering och digitala signaturer. Parlamentet välkomnar också ISA²-programmet, som omfattar EU:s alla politikområden som kräver interoperabilitet mellan system som fungerar på EU-nivå och nationell nivå.

40. Europaparlamentet understryker att åtgärder för att skydda offentliga myndigheter mot it-angrepp och som gör det möjligt för dem att klara av sådana angrepp är av största vikt och måste utvecklas ytterligare. Parlamentet framhåller att detta kräver en strategi på EU-nivå, i synnerhet mot bakgrund av att principen ”endast en gång”, som ingår i EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020, hänger samman med europeiska myndigheters utbyte av uppgifter om medborgare.

41. Europaparlamentet betonar att skyddet för uppgifter måste beaktas redan när man utvecklar applikationer, som ska vara moderna och lätta att använda, samt effektiva förvaltningsprocesser (security by design), för att medborgarna och företagen ska kunna utnyttja modern teknik fullt ut.

° °

42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

[1] EUT C 258E, 7.9.2013, s. 64.
[2] Antagna texter, P8_TA(2016)0009.
[3] Antagna texter, P8_TA(2016)0089.

MOTIVERING

Föredraganden välkomnar kommissionens handlingsplan för e-förvaltning, som ställer upp ambitiösa mål som ska nås under kommande år. Nuvarande åtgärder har i motsats till handlingsplanen för perioden 2011–2015 satts i ett vidare perspektiv och utgör en del av kommissionens strategi för den digitala marknaden. Av detta framgår att kommissionen erkänner att de digitala hinder som resulterar i en splittring av den digitala inre marknaden inte endast förekommer på den privata sektorn, utan även på den offentliga sektorn.

Alla sektorer står nämligen inför betydande utmaningar till följd av omställningen till ett digitalt samhälle. Denna omställning sker inte endast med en förvånansvärd fart, utan även de tekniska redskap som redan finns eller som är på gränsen att kunna genomföras verkar kunna erbjuda oanade möjligheter. De offentliga förvaltningarna måste vara beredda på att aktivt delta i denna omställningsprocess och göra sina tjänster redo för framtiden.

Den offentliga förvaltningen blir digital

Den offentliga förvaltningen måste kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder på bästa möjliga sätt. Denna potential är förknippad med både det interna och externa arbetsflödet i förvaltningen, eftersom de anställda förutsätter att de ska kunna arbeta, och medborgarna och företagen förväntar sig kunna delta i en tidsenlig digital miljö.

En digitaliserad förvaltning måste vara öppen, effektiv och inkluderande. Den ska tillhandahålla gränslösa, individanpassade, användarvänliga och obrutna digitala offentliga tjänster för allmänheten och företag. Förutsättningen är att offentliga tjänster måste tillhandahållas digitalt där så är möjligt (”digitalt som standard”). Samtidigt bör medborgare och företag inte vara skyldiga att lämna identiska uppgifter flera gånger (principen ”endast en gång”). Att lämna identiska uppgifter flera gånger skulle inte bara tillföra ytterligare bördor för alla berörda parter, utan skulle samtidigt visa att den offentliga förvaltningen inte utnyttjar den potential som digitala lösningar erbjuder, och följaktligen i onödan fördubbla interna processer.

Men framtidsstrategierna handlar inte bara om tillhandahållande av uppgifter, utan också om uppgifternas tillgänglighet. Ur ett unionsperspektiv handlar det i första hand om uppgifter som rör den inre marknaden, som kommissionen mycket riktigt påpekar. Skapandet av en gemensam digital ingång borde underlätta tillgången till information för både allmänheten och företag.

Men unionen har redan nått andra milstolpar när det gäller tillgänglighet: genom det nya direktivet om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer[1] har EU:s lagstiftare stärkt tillgängligheten till offentliga onlinetjänster. Medlemsstaterna är nu skyldiga att göra webbplatserna mer användarvänliga inte bara för personer med funktionsnedsättning, utan slutligen för alla användare.

I detta sammanhang bör det noteras att mer än 83 procent av hushållen i Europa har tillgång till internet och tendensen att i allt högre grad använda mobila enheter ökar hela tiden. Samtidigt är endast en tredjedel av officiella webbplatser mobilvänliga. Diagnosen leder till slutsatsen att det finns en betydande potential till ökade lösningar för mobila e-förvaltningstjänster.

Användarna kan också dra nytta av öppna data. Både offentliga och privata data kan ses som 2000-talets nya resurs. Det är viktigt att strategierna för öppna data ger allmänheten och företagen möjlighet att använda information från den offentliga sektorn fritt. Fri åtkomst till sådana data skulle främja innovativa lösningar, öka effektiviteten och transparensen och slutligen bidra till att utforma ett verkligt kunskapsbaserat samhälle. Vissa medlemsstater, såsom Estland med dess portal för öppna data (opendata.riik.ee), är mer utvecklade än andra. Ett annat exempel är Tyskland, där den federala förvaltningen för närvarande genomför ett pilotprojekt på adressen govdata.de. Medlemsstaterna har ombetts utbyta relevant information, där det är möjligt, för att avancera på detta område.

Tillgänglighet är i sin tur en förutsättning för att kunna delta i den allmänna opinionsbildningen. E-deltagande gör det möjligt för allmänheten att lätt och aktivt engagera sig i beslutsfattandet och medlemsstaterna bör i högre grad utnyttja e-samråd, e-information och e-beslutsfattande.

Kommissionen meddelar med rätta sitt fortsatta stöd till medlemsstaterna för ett fullständigt ibruktagande av e-upphandling, däribland sitt arbete med e-faktureringsstandarder, e-anbud och e-anmälan. Den fastställda tidsplanen är ambitiös (2018: elektroniska offerter, 2019: godkännande av e-fakturering) men kan hållas om kommissionen och medlemsstaterna har ett nära samarbete under kommande två år.

Både den offentliga och privata omställningsprocessen påverkas av den alltför höga graden av bristande läs- och skrivkunnighet i Europa[2] och av motståndet bland vissa delar av befolkningen, däribland de äldre, till att använda onlinetjänster i kontakterna med den offentliga förvaltningen. Detta gäller dock i högre grad för den offentliga sektorn än för den privata sektorn: ingen medborgare får lämnas efter i utvecklingen. Föredraganden anser därför att det behövs en kombination av online- och offlineinitiativ som erbjuder tjänster av hög kvalitet för allmänheten och företagen, och som inte lämnar delar av samhället utanför.

En lyckad omställning till den digitala framtiden måste stödjas av de senaste standarder, som inte endast tillhandahåller en förutsebar och stabil investeringsram, utan även banar väg för förbättrad kvalitet, säkerhet, transparens och interoperabilitet mellan varor och tjänster. IMCO-utskottet håller för närvarande på att utarbeta sitt initiativbetänkande[3] som svar på kommissionens meddelande Europeiska standarder för 2000-talet[4]. Lika viktiga är andra initiativ som har inletts eller som ska inledas av kommissionen, inberäknat kommissionens avsikt att se över det europeiska ramverket för interoperabilitet.

Utan adekvat konnektivitet riskerar e-förvaltningslösningarna att gå obemärkta. Vid sidan av åtgärder såsom 5G-täckning etc. är utbyggnaden av bredband av yttersta vikt för att skapa tillgång till offentliga tjänster i vissa landsbygdsområden. Utan lämplig finansiering från EU-kommissionen och medlemsstaterna kommer utbyggnaden av bredband inte att förverkligas. Därför är det ytterst viktigt att investeringar stöds genom Fonden för ett sammanlänkat Europa eller andra lämpliga EU-program.

Det behövs också mer pengar för en lämplig utbildning av den administrativa personalen, medborgarna och företagen. Även i detta kommer det att behövas medfinansiering från unions- och medlemsstatsnivå för att utveckla ambitiösa utbildningsprogram inriktade på att minimera risken för digital utestängning.

Trots all optimism tillstår föredraganden att digitalisering har sina gränser. För en stor del av de offentliga tjänsterna har digitaliseringen verkliga förutsättningar att förbättra kvaliteten och effektiviteten. Vissa tjänster kommer dock även i fortsättningen att tillhandahållas av personal som är utbildad för detta, på arbetsplatsen. Modern teknik kan exempelvis säkert ha fördelar för den offentliga tillsynen över ekonomin, när det gäller regleringen av finansmarknaderna. Det finns emellertid gränser för effektivitetsvinsterna när det gäller kontroller av hygienstandarder på restauranger, där inspektioner på plats fortfarande är oumbärliga.

Följaktligen bör moderniseringsåtgärderna inte enbart styras av informationstekniska lösningar eller av företagsmässiga aspekter utan av de offentliga förvaltningarnas behov av att tillhandahålla effektiva, ändamålsenliga och medborgarvänliga tjänster som tillhandahålls av välutbildad personal som fortsätter att finnas tillgängliga vid mottagningsdisken för att svara på allmänhetens frågor.

Gränsöverskridande e-förvaltning på alla förvaltningsnivåer

Alla medlemsstater och unionen samt alla förvaltningsnivåer berörs av digitaliseringen. Det är unionens förvaltning som bör leda omställningsprocessen genom att föregå med gott exempel. För att ge ett exempel: många medborgare klagar på att det inte alltid är lätt att hitta relevant information på kommissionens webbplatser. Öppen och transparent tillgång till information är inte bara viktigt när det gäller att främja den europeiska integrationen, utan den utgör också en del av den serviceorienterade mentaliteten i en modern förvaltning.

När man digitaliserar den offentliga förvaltningen måste man ta tillfället i akt och främja de gränsöverskridande tjänsterna. Detta är ytterst viktigt för att främja de fyra grundläggande friheterna på den inre marknaden (t.ex. att underlätta och främja medborgarnas och företagens rörlighet). För den offentliga sektorn måste vi också godkänna att medborgare och företag över hela Europa förväntar sig kunna utnyttja fördelarna av digital teknik i andra medlemsstater än den medlemsstat där de är bosatta eller etablerade. Därför är det centralt att man ytterligare utvecklar systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter, Eures (den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet) liksom gränsöverskridande e-hälsovårdstjänster.

Det är särskilt i gränsregionerna som de språkliga hindrens betydelse framkommer. Det räcker inte att vi begär att våra medborgare förbättrar sina språkkunskaper, utan vi måste också föregå med gott exempel och i möjligaste mån erbjuda tjänster på ytterligare ett eller flera språk än språket i den berörda bosättnings- eller etableringsstaten, när det finns en verklig efterfrågan på detta språk.

Uppgiftsskydd och uppgiftssäkerhet

Uppgiftsskydd och uppgiftssäkerhet är ett utmärkt sådant område där den offentliga förvaltningen kan föregå med gott exempel och visa den privata sektorn hur dessa grundläggande principer kan respekteras när man utvecklar ny teknisk arkitektur.

Uppgiftsskydd är en grundläggande rättighet och unionen har nyligen uppdaterat sina lagar med en ny förordning om skydd av personuppgifter[5], som ska tillämpas fr.o.m. maj 2018. Kommissionen har också nyligen presenterat sin anpassning av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation och EU:s bestämmelser om uppgiftsskydd till den nya förordningen efter att den hade behandlats färdigt i EU-institutionerna[6], och ett förslag till förordning om respekt för privatlivet och skyddet av personuppgifter i elektronisk kommunikation (förordning om integritet och elektronisk kommunikation)[7]. Genom det nya paketet kommer unionen att fungera som en förebild när det gäller säker hantering av personuppgifter. De nationella offentliga förvaltningarna, i synnerhet på lokal nivå, kommer att behöva effektiv vägledning om tillämpningen av förordningen om skydd av personuppgifter. Sådan vägledning bör erbjudas på både unions- och medlemsstatsnivå, och uppdateras vid behov. Detta kommer att innebära särskilt åsiktsutbyte med intressentgrupper, vilka ger en viktig inblick i hur man ska nå den rätta balansen mellan respekten för den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter samtidigt som man underlättar utarbetandet av innovativa lösningar för e-förvaltning.

Sådana lösningar bör även behandla frågan om äganderätt till uppgifter. Kommissionen har inlett relevanta diskussioner om den privata sektorn genom sitt nya meddelande om en europeisk dataekonomi[8]. De planerade åtgärderna i meddelandet rörande äganderätten till uppgifter och andra åtgärder såsom åtkomst till och överföring av uppgifter kommer också att spela en viktig roll när man utvecklar en lämplig ram för den offentliga förvaltningen. Det åtföljande arbetsdokumentet ger närmare upplysningar om hur denna fråga skulle kunna hanteras i framtiden[9].

Säkerhet och förtroende är två kompletterande pelare i de moderna strategierna för e-förvaltning. Alla initiativ bör bygga på säkra åtgärder som å sin sida främjar det förtroende hos medborgarna och företagen som är nödvändigt för att godkänna och tillämpa det digitala utbud som den offentliga förvaltningen erbjuder. I fråga om säkerhet har man redan lagt fram unionsåtgärder som är klara att användas. Till exempel tillhandahåller eIDAS-förordningen redan ett regelverk för offentliga myndigheter, medborgare och företag att genomföra säkra elektroniska interaktioner genom system för elektronisk identifiering. E-signatur, e-identifiering och e-autentisering är viktiga betrodda tjänster som kommer att kunna användas av den offentliga förvaltningen i framtiden.

Inbyggt säkerhetsskydd måste vara en princip som tillämpas i alla strategier för digitalisering, däribland e-förvaltningen. Tyvärr var det medlemsstaterna som hindrade införandet av den offentliga förvaltningen i det s.k. it-säkerhetsdirektivet[10]. Kommissionen har vidare fastställt sina politikprinciper om it-säkerhet i sitt meddelande Stärka Europas system för cyberresiliens och främja en konkurrenskraftig och innovativ cybersäkerhetsbransch (COM(2016)0410) av den 5 juli 2016, där säkerhetsskydd främjades för alla större infrastrukturinvesteringar. Nu är det dags att säkerställa att säkerhetsskydd respekteras vid utformningen av alla e-förvaltningsinitiativ.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).
[2] Se till exempel slutrapporten från EU:s högnivågrupp med experter på läs- och skrivkunnighet, september 2012.
[3] 2016/2274(INI) Europeiska standarder – genomförande av förordning (EU) nr 1025/2012.
[4] COM(2016)0358, 1.6.2016.
[5] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
[6] Kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda då unionens institutioner och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, och upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG.
[7] Kommissionens förslag av den 10 januari 2017 till förordning om respekten för integritet och till skyddet av personuppgifter i elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation (COM(2017)0010) 2017/0003(COD).
[8] Kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 om en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009 final).
[9] Kommissionens arbetsdokument om fritt dataflöde och framväxande frågor om den europeiska dataekonomin, som åtföljde dokumentet om en europeisk dataekonomi (SWD(2017)0002).
[10] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s.1).

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (28.2.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020
(2016/2273(INI))

Föredragande av yttrande (*): Angelika Mlinar

(*) Associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1. Europaparlamentet anser att utvecklingen av e-förvaltning bildar ett centralt inslag i den digitala inre marknaden, och välkomnar kommissionens meddelande EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020. Parlamentet stöder de principer som ligger till grund för handlingsplanen, vilka kommer att göra den offentliga förvaltningen mera sammanhållen och inkluderande, trovärdig, effektiv och öppen, och erbjuda öppna, interoperabla och sammanlänkade, användarinriktade digitala tjänster som ger medborgarna egenmakt. Parlamentet välkomnar att administrativa bördor och kostnader kommer att minska i och med införandet av principen ”endast en gång”. Parlamentet påminner om att genomförandet av principen ”endast en gång” skulle kunna generera en nettobesparing på EU-nivå på 5 miljarder euro per år. Parlamentet välkomnar det pilotprojekt som föreslagits i handlingsplanen om genomförandet av principen ”endast en gång” i ett gränsöverskridande sammanhang, och uppmanar kommissionen att involvera de lokala myndigheterna i gränsregioner i detta projekt.

2. Europaparlamentet framhåller att inkluderande och digitala offentliga tjänster ger ett väsentligt stöd till utformningen och genomförandet av politik som främjar konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar att man bör använda den digitala teknikens möjligheter för att få till stånd en offentliga sektor som arbetar bättre och effektivare, samtidigt som man minskar de administrativa bördorna, ökar användningen av deltagandeverktyg och drar nytta av den effektiva återkoppling som är möjlig genom digitala plattformar, så att e-förvaltningen görs redo för ett samhälle i utveckling. Parlamentet konstaterar att den digitala utvecklingen bland annat kan minska eftersläpningen med betalningar till leverantörer, förbättra skatteuppbörden och hälso- och sjukvårdssystemen samt öka effektiviteten i rättssystemen, exempelvis genom samkörning av företagsregister och insolvensregister. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja industriell forskning för utveckling av produkter, tjänster och processer som ännu inte finns på marknaden och kan ge innovativa lösningar som tillgodoser behoven av resultat och effektivitet i den offentliga sektorn.

3. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att minimera de bördor som uppstår i samband med gränsöverskridande e-handel på grund av olika momssystem, efter erfarenheten med ”Mini One Stop Shop” (MoSS), i syfte att säkerställa bättre efterlevnad och lika villkor för europeiska företag.

4. Europaparlamentet framhåller vikten av att öka medvetenheten bland medborgarna om tillgängliga verktyg och tjänster för e-förvaltning. Parlamentet anser att man måste säkerställa att e-förvaltningstjänster av god kvalitet finns att tillgå för invånare på landsbygden, i bergsområden och avlägsna områden, för att vi ska slippa digital utestängning eller en djupare digital klyfta. Parlamentet anser att man vid arbetet med att utveckla EU:s handlingsplan för e-förvaltning bör bereda plats för äldre medborgare och missgynnade grupper, samt för dem som har begränsade färdigheter eller något som hindrar dem att använda de system eller gränssnitt som finns allmänt tillgängliga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att anta en övergripande och allomfattande strategi för e-förvaltning, för att säkerställa en välfungerande samordning mellan förvaltningstjänster på och utanför internet.

5. Europaparlamentet framhåller att medborgare utan digitala färdigheter eller verktyg bör ha tillgång till samtliga offentliga tjänster med hjälp av standardformulär och standardmetoder, inbegripet personlig betjäning på de platser där offentliga tjänster tillhandahålls.

6. Europaparlamentet understryker att EU:s handlingsplan för e-förvaltning är viktig i gränsregioner för att underlätta vardagen för de medborgare och små och medelstora företag som brukar arbeta över gränserna.

7. Europaparlamentet efterlyser ett skyndsamt inrättande av det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter för att stärka skyddet och övervakningen av rättigheterna till social trygghet för rörliga medborgare.

8. Europaparlamentet betonar behovet av säker tillgång till och säkert utbyte av data. Parlamentet framhåller att e-förvaltningstjänsterna bör utformas för att garantera informationssäkerhet och skydd av personuppgifter, såsom unionslagstiftningen kräver. Vid behov bör det utvecklas ny och innovativ teknik för att säkerställa att it-säkerhet byggs in vid utformningen av dessa tjänster. Om dessa villkor är uppfyllda kommer det att bidra till att öka förtroendet för och användningen av digitala tjänster.

9. Europaparlamentet betonar att ett fullständigt idrifttagande av säker, lämplig, motståndskraftig, tillförlitlig och högpresterande infrastruktur, såsom ultrasnabba bredbands- och telekommunikationsnät, är avgörande för att tjänsterna inom e-förvaltning ska kunna fungera. Parlamentet uppmanar därför till att den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation snabbt ska antas för att Europa ska uppnå sina strategiska mål. Parlamentet anser det vara mycket viktigt att de offentliga förvaltningarna uppdateras i takt med den tekniska utvecklingen och har tillräcklig kapacitet att anta innovativ teknik, såsom stordata och sakernas internet, eller ta i bruk mobila tjänster, såsom 5G, som kan tillgodose användarnas behov.

10. Europaparlamentet välkomnar handlingsplanens dynamiska och flexibla tillvägagångssätt. Parlamentet uppmanar styrelsen att, i innovationsstimulerande syfte, fortgående fastställa specifika, realistiska och mätbara mål på grundval av resultatindikatorer, och att övervaka och rapportera om uppnåendet av dem. Parlamentet anser att fördelarna med e-förvaltning kommer att bli desto större, om så mycket information som möjligt delges om tjänsternas effektivitet, så att allmänheten får ökat förtroende för användningen av den.

11. Europaparlamentet framhåller att det måste utvecklas säkra, tillförlitliga och interoperabla gränsöverskridande offentliga tjänster för att förhindra ytterligare fragmentering och stödja rörligheten på den inre marknaden genom ett fullständigt ibruktagande av sådana stödresurser som mycket säkra elektroniska id-kort och elektroniska underskrifter. Parlamentet konstaterar att det fortfarande brister i interoperabiliteten mellan olika offentliga tjänster mellan medlemsstaterna på unionsnivå, nationell nivå och lokal nivå. Parlamentet välkomnar här den europeiska strategin och ramen för interoperabilitet, rekommenderar stöd till bästa praxis, såsom att det används öppna standarder, och efterlyser ett snabbt genomförande av förordning (EU) nr 910/2014 (eIDA-förordningen). Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och den privata sektorn för att utveckla gränsöverskridande och obrutna digitala tjänster på grundval av anmälda e-legitimationer och digitala signaturer i syfte att se till att både digitala tjänster och digitala identiteter har börjat användas när väl eIDA-förordningen är fullt genomförd.

12. Europaparlamentet välkomnar ISA²-programmet, som omfattar all EU-politik där det är nödvändigt med interoperabilitet för system på EU-nivå och nationell nivå, och därför kommer att möjliggöra tillhandahållandet av alleuropeiska e-tjänster för allmänhet, företag och nationella förvaltningar.

13. Europaparlamentet anser att en välfungerande infrastruktur för digitala tjänster ovillkorligen förutsätter att de tekniska byggstenarna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) vidareutnyttjas inom hela den offentliga och privata sektorn. Parlamentet understryker att man måste garantera att FSE:s tekniska byggstenar blir hållbara på lång sikt, liksom det också behövs garantier för resultaten av storskaliga pilotprojekt och för ISA² när det gäller tiden efter 2020. Parlamentet framhäver den potential som initiativet Wifi4EU kan ha för att främja universell tillgång till höghastighetsnät. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, utveckla en styrstruktur på lång sikt, som ska ta sikte på uppnåendet av målen för den inre digitala marknaden och i första hand inrikta sig på att tillgodose allmänhetens och företagens behov, samt i mån av möjlighet främja användningen av gemensamma standarder.

14. Europaparlamentet påminner om att användningen av öppna data i möjligaste mån bör vara självskriven för offentliga förvaltningar, särskilt när mängden data som genereras är mycket stor, såsom fallet är med programmet Inspire. Parlamentet betonar att data måste kunna finnas tillgängliga för tredjeparters vidareunyttjande av dem samt lagras för detta ändamål, i enlighet med EU:s och medlemsstaternas rättsliga ram. Parlamentet framhåller vilken grundväsentlig roll som offentlig-privata partnerskap och den privata sektorn kan spela för utvecklingen av nya och innovativa tjänster och lösningar.

15. Europaparlamentet konstaterar att ibruktagandet av innovativa lösningar för dataintensiva offentliga tjänster, såsom användning av molntjänster, fortfarande går långsamt och oenhetligt. Parlamentet påminner om att tjänster som Inspire genererar stora datavolymer, vilket kräver högre datorkapacitet. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens europeiska initiativ för datormoln, och anser att användarbasen för det europeiska öppna forskningsmolnet bör utvidgas till den offentliga sektorn.

16. Europaparlamentet understryker att en öppen tillgång till offentliga uppgifter och möjligheten att fritt använda dem utgör grunden för en modern e-förvaltning och bidrar till att utveckla och stärka det öppna samhället.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det görs utbildningsinsatser för tjänstemännen, så att de kan förvärva nödvändig e-kompetens, samt att det genomförs informationskampanjer för medborgare och företag om användningen av och tillgängligheten till nya e-tjänster.

18. Europaparlamentet anser att kommissionen kan spela en ledande roll för att skapa en öppnare och mera inkluderande strategi för e-förvaltning som är inriktad på medborgarna och deras behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att påskynda sitt arbete med att föregå med gott exempel, särskilt genom att översätta sina webbplatser till EU:s språk och visa på bästa praxis, alltifrån att fullt ut erkänna anmälda e-legitimationer och digitala signaturer, i enlighet med eIDA-förordningen, till att införa digitala förfaranden som standard, särskilt för ansökningar om EU-finansiering och offentlig upphandling. Andra europeiska institutioner uppmanas att snabbt ta efter detta exempel. Parlamentet anser att det skulle kunna bli till nytta både för förtroendet och för ett nytänkande i riktning mot att man börjar använda digitala offentliga tjänster om kommissionen antar bestämmelserna i FSEs byggstenar.

19. Europaparlamentet anser att en av grunderna för e-förvaltningens utveckling är en kontinuerlig ökning av den digitala kompetensen, vilket framkallar en allt större efterfrågan på olika typer av digitala tjänster.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra spridningseffekter och spridning av e-förvaltningslösningar till den privata sektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	28.2.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 1 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nicolas Bay, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Cristian-Silviu Buşoi, Reinhard Bütikofer, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Hans-Olaf Henkel, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Olle Ludvigsson, Notis Marias, Anne Sander, Maria Spyraki

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (2.3.2017)

till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

över EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020
(2016/2273(INI))

Föredragande av yttrande (*): Pavel Svoboda

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. EU:s e-juridikportal är ett centralt verktyg för tillgång till information och till rättsväsendet, och utgör ett viktigt steg på vägen mot en modernisering av EU:s offentliga förvaltning.

B. Bättre tillgång till information och ökad användning av förbättrade digitala verktyg för bolagsrättsliga formaliteter under företagens hela livscykel bör leda till ökad rättssäkerhet och minskade utgifter för företagen.

C. Över hela unionen pågår insatser för sammankoppling av elektroniska företags- och insolvensregister, vilket är viktigt för öppenheten och rättssäkerheten på den inre marknaden.

D. Det saknas ännu en enda ingång till dessa register via e-juridikportalen, på grund av skillnader i de tekniska standarder som medlemsstaterna använder. Mer behöver göras för att få fram tillgängliga, kompatibla och användarvänliga e-förvaltningsverktyg som är tillgängliga för allmänheten i EU. Ett visst mått av datasäkerhet och dataskydd vid uppgiftsbehandlingen är en grundförutsättning för användningen av e-juridik, med tanke på karaktären av de uppgifter som används inom rättsligt arbete.

E. Det pågår alltjämt insatser för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas förvaltningar genom förenkling och digitalisering av vissa förvaltningstjänster.

F. Användning av öppna standarder är avgörande för att EU-medborgare ska kunna delta i regeringsplattformar och inte vara tvungna att använda säljarspecifika program för att kommunicera med sin regering.

G. Viktig möjliggörande digital teknik bör ligga till grund för alla insatser för att modernisera och förenkla de offentliga tjänsterna, i syfte att tillhandahålla snabba tjänster av hög kvalitet för att öka allmänhetens rörlighet och skapa gränsöverskridande offentliga administrativa strukturer för företag och därigenom bidra till att stärka konkurrenskraften och göra EU mer attraktivt för investeringar och bosättning.

H. Arbete pågår för att hjälpa medlemsstaternas övergång till fullständig e-upphandling, användning av register över kontrakt och interoperabla e-signaturer i deras offentliga sektorer.

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka medvetenheten om betydelsen av e-juridikportalen och sätten att använda den, och att göra denna portal till enda kontaktpunkt för all relevant juridisk information och för tillgång till rättsväsendena i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar dock att alla parter i förfarandet inte har samma tillgång och inte heller den kompetens som krävs för att använda informations- och kommunikationsteknik, vilket skulle kunna innebära att deras tillgång till rättsväsendena begränsas. Det är särskilt angeläget att personer med funktionsnedsättningar beviljas åtkomst till e-juridikportalen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och vidareutveckla e‑juridikportalen och användningen av digital teknik för affärsändamål och den offentliga sektorn i stort, i syfte att påskynda den gräns- och sektorsöverskridande användningen av e-identifiering (elektroniskt id-kort), bl.a. mobil-id och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (e-signaturer och andra identifierings- och autentiseringstjänster[1], autentisering av webbplatser och elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser).

3. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att vid digitaliseringen av tjänster slå vakt om en mänsklig dimension, så att allmänheten kan dra fördel av personanpassad vägledning och personanpassade lösningar.

4. Europaparlamentet välkomnar införandet av e-Codex, som möjliggör direkt kommunikation mellan medborgare och domstolar i alla medlemsstater, vilket är ett stort steg för att underlätta gränsöverskridande tillträde till offentliga tjänster. Parlamentet efterlyser också sammankopplade databaser på europeisk nivå för att ytterligare underlätta interoperabiliteten mellan brottsbekämpande myndigheter i EU. Parlamentet påminner dock om att dokumentsäkerheten och identitetssäkerheten, liksom nätsäkerheten, alltjämt ger anledning till stor oro. Parlamentet påminner om hur viktigt det är att skydda personuppgifter och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, t.ex. rätten till integritet, vid genomförandet av sådana digitala tjänster.

5. Europaparlamentet gratulerar rådet och kommissionen till deras arbete med att införa den europeiska identifikationskoden för rättspraxis (Ecli), som är mycket användbar för juridisk forskning och rättsdialog, och välkomnar att man kommer att skapa en Ecli-söktjänst, som bör underlätta tillgången till juridisk information i hela unionen.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare sätt att främja digitala lösningar för formaliteter i ett företags hela livscykel, elektronisk arkivering av företagshandlingar och tillhandahållande av gränsöverskridande information och andra uppgifter till företagsregister. På detta område kan lagstiftning vara det enda sättet att skapa ett lämpligt rättsligt ramverk för EU-omfattande digitala lösningar.

7. Europaparlamentet framhåller att e-förvaltning är särskilt viktigt för små och medelstora företag, eftersom deras personalstyrkor och tillgängliga medel är begränsade.

8. Europaparlamentet efterlyser samordning på EU-nivå av förvärv och genomförande av e‑förvaltningslösningar i syfte att ytterligare förenkla utbytet av uppgifter.

9. Europaparlamentet anser att det för ett smidigt genomförande av handlingsplanen behövs tydliga tidsfrister samt tydliga åtgärder för att minska byråkratin.

10. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, för att möjliggöra ett snabbt EU‑omfattande genomförande av handlingsplanen, bör införa särskilda fortbildningskurser i e‑förvaltningstjänster för offentliga tjänstemän och beslutsfattare.

11. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör underlätta kommunikations- och utbildningskampanjer, så att EU-medborgarna till fullo kan utnyttja möjligheterna att använda de nya portalerna och tjänsterna i samband med e-förvaltningen.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna med inrättande av automatiska centraliserade mekanismer som gör det lättare att snabbt fastställa identiteten för fysiska eller juridiska personer som innehar eller kontrollerar mark och byggnader inom deras territorium, i syfte att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Parlamentet anser att denna information bör vara direkt tillgänglig på nationell nivå för finansunderrättelseenheter och behöriga myndigheter, och att det bör vara möjligt för andra medlemsstaters finansunderrättelseenheter att få tillgång till den och söka i den via de centraliserade mekanismerna.

13. Europaparlamentet anser att arbetet med att elektroniskt sammankoppla medlemsstaternas företags- och insolvensregister bör trappas upp och betonar hur viktig en sådan sammankoppling är för den inre marknaden. Parlamentet betonat att den information som lämnas bör följa en europeisk mall eller ram.

14. Europaparlamentet uppmuntrar till ett öppnande av den offentliga sektorns data och tjänster, i syfte att främja nya möjligheter till kunskap, tillväxt och arbetstillfällen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja öppna standarder vid utvecklingen av offentliga digitala lösningar.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda och genomföra en rad åtgärder som kommer att göra det möjligt för företag att delta i elektronisk budgivning om offentliga kontrakt i hela EU, med tonvikt på utveckling av nationella system för elektronisk offentlig upphandling, det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet, e‑Certis och e-fakturering.

16. Europaparlamentet anser att det i detta sammanhang är mycket viktigt att kommissionen och medlemsstaterna samarbetar för att utveckla en prototyp till europeisk katalog över IKT-standarder för offentlig upphandling, som kommer att främja interoperabilitet vid förvärv av digitala lösningar genom att uppmuntra hänvisning till ett antal gemensamma IKT-standarder och IKT-profiler i samband med offentlig upphandling.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid genomförandet av sitt program om lagstiftningens ändamålsenlighet (Refit-programmet) ägna mer uppmärksamhet åt interoperabiliteten och de potentiella fördelarna med en effektiv användning av digital teknik i samband med översyner av det befintliga regelverket för den inre marknaden och utarbetande av nya förslag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	28.2.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Laura Ferrara, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Jiří Maštálka, Emil Radev, Julia Reda, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniel Buda, Evelyne Gebhardt, Virginie Rozière, Tiemo Wölken
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Pál Csáky

[1] En uppsättning standarder för elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Fastställt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	25.4.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 2 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Morten Løkkegaard, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Marcus Pretzell, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pascal Arimont, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Antanas Guoga, Franz Obermayr, Ulrike Trebesius, Sabine Verheyen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	David Coburn, Pál Csáky, Andor Deli, Dieter-Lebrecht Koch

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

32	+
ALDE	Dita Charanzová, Morten Løkkegaard, Jasenko Selimovic
ECR	Daniel Dalton, Ulrike Trebesius, Anneleen Van Bossuyt
EFDD	Marco Zullo
PPE	Pascal Arimont, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Andor Deli, Antanas Guoga, Dieter-Lebrecht Koch, Eva Maydell, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen
S&D	Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Maria Grapini, Liisa Jaakonsaari, Marlene Mizzi, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler
VERTS/ALE	Pascal Durand, Igor Šoltes

2	-
EFDD	David Coburn
GUE/NGL	Dennis de Jong

3	0
EFDD	Robert Jarosław Iwaszkiewicz
ENF	Franz Obermayr, Marcus Pretzell

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy