Förfarande : 2015/2318(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0194/2017

Ingivna texter :

A8-0194/2017

Debatter :

PV 12/06/2017 - 17
CRE 12/06/2017 - 17

Omröstningar :

PV 13/06/2017 - 5.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0246

BETÄNKANDE     
PDF 466kWORD 58k
10.5.2017
PE 597.439v03-00 A8-0194/2017

om kostnadseffektiviteten för det sjunde ramprogrammet för forskning

(2015/2318(INI))

Budgetkontrollutskottet

Föredraganden: Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kostnadseffektiviteten för det sjunde ramprogrammet för forskning

(2015/2318(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(1),

–  med beaktande av protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget(3),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2014 med institutionernas svar(4),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2013: Har kommissionen säkerställt ett effektivt genomförande av sjunde ramprogrammet för forskning?,

–  med beaktande av rapporten från Förenade kungarikets underhus, utskottet för vetenskap och teknik Leaving the EU: implications and opportunities for science and research, av den 16 november 2016(5),

–  med beaktande av sitt beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen(6),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0194/2017),

A.  Den fleråriga budgetramen 2007–2013 har löpt ut, men genomförandet av det sjunde ramprogrammet för forskning och innovation pågår fortfarande.

B.  Forsknings- och innovationsprojekt som genomförs under den fleråriga budgetramen 2014–2020 omfattas av förordningen för Horisont 2010(7).

C.  Såvitt är känt finns det ingen komplett kostnadseffektivitetsanalys för det sjunde ramprogrammet.

D.  Det borde ha gjorts en uttömmande utvärdering av det sjunde ramprogrammet – helst innan Horisont 2020 trädde i kraft.

E.  Felfrekvenser och efterhandsutvärdering av programmet ger ingen uttömmande information om kostnadseffektiviteten.

Sjunde ramprogrammet

1.  Europaparlamentet framhåller att det sjunde ramprogrammet hade en total godkänd budget på 55 miljarder euro, vilket utgör ca 3 % av de sammanlagda utgifterna för forskning och teknisk utveckling i EU, dvs. 25 % av den konkurrensbaserade finansieringen. Under de sju år som ramprogrammet löpte ingavs fler än 139 000 forskningsförslag, av vilka 25 000 projekt av högsta kvalitet valdes ut och erhöll finansiering. Av de 29 000 organisationer som deltog i det sjunde ramprogrammet var de främsta stödmottagarna universitet (44 % av ramprogrammets finansiering), forsknings- och teknikorganisationer (27 %), stora privata företag (11 %) och små och medelstora företag (13 %), samtidigt som den offentliga sektorn (3 %) och organisationer i det civila samhället (2 %) utgjorde en mindre betydande andel.

2.  Europaparlamentet är medvetet om att det sjunde ramprogrammet ger bidrag till stödmottagare i samtliga EU:s medlemsstater, associerade länder och kandidatländer såsom Schweiz, Israel, Norge, Island, Liechtenstein, Turkiet, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Albanien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina, Färöarna och Moldavien, samt till länder som är internationella samarbetspartner.

3.  Europaparlamentet påpekar att det sjunde ramprogrammet anses ha varit lyckat enligt den efterhandsutvärdering av programmet som utförts av en expertgrupp på hög nivå(8). Högnivågruppen betonade i första hand att det sjunde ramprogrammet

–  uppmuntrade vetenskaplig spetskompetens på individuell och institutionell nivå,

–  främjade banbrytande forskning genom det nya programmet inom sjunde ramprogrammet – Idéer (Europeiska forskningsrådet),

–  involverade näringslivet och små och medelstora företag på ett strategiskt sätt,

–  stärkte en ny samarbetsmodell och en öppen innovationsram,

–  stärkte det europeiska forskningsområdet genom att främja en samarbetskultur och skapa omfattande nätverk som är lämpade att hantera tematiska utmaningar,

–  behandlade vissa samhällsutmaningar genom forskning, teknik och innovation – det sjunde ramprogrammet – Samarbete,

–  uppmuntrade harmonisering av nationella forsknings- och innovationssystem och strategier,

–  stimulerade rörlighet bland forskare i Europa – det sjunde ramprogrammet – Människor, har skapat de nödvändiga förutsättningarna för en öppen arbetsmarknad för forskare,

–  främjade investeringar i europeisk forskningsinfrastruktur,

–  nådde en kritisk massa vad gäller forskning i EU och i hela världen.

4.  Europaparlamentet noterar att följande svaga punkter uppdagades vid det offentliga samråd med berörda parter som hölls i samband med utvärderingen av det sjunde ramprogrammet mellan februari och maj 2015:

–  stor administrativ börda och tungrodda rättsliga och finansiella regler,

–  omfattande överteckning,

–  otillräckligt fokus på samhällsföljderna,

–  alltför begränsad omfattning på teman och ansökningar,

–  otillräckligt fokus på näringslivets deltagande,

–  hög tröskel för nykomlingar, låg genomsnittlig andel framgångsrika förslag och sökande på 19 % respektive 22 %,

  svag kommunikation.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över att det sjunde ramprogrammet, enligt kommissionen, inte kommer att till fullo ha genomförts och utvärderats före 2020, vilket skulle kunna medföra förseningar av kommande uppföljningsprogram. Kommissionen uppmanas med eftertryck att offentliggöra utvärderingsrapporten så snart som möjligt och senast innan den lägger fram forskningsprogrammet för tiden efter Horisont 2020.

Revisionsrättens iakttagelser

6.  Europaparlamentet betonar med oro att revisionsrätten anser att övervaknings- och kontrollsystemen för forskning och annan intern politik är ”delvis ändamålsenliga”.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentets ansvariga utskott i detalj om de 10 transaktioner som stod för 77 % av felen 2015 och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

8.  Europaparlamentet noterar med oro att felfrekvensen för forskning, utveckling och innovation i samband med ansvarsfrihetsförfarandena för de senaste budgetåren alltid har varit högre än 5 %.

9.  Europaparlamentet noterar att av de 150 transaktioner som revisionsrätten granskade 2015 var 72 (48 %) behäftade med fel. På grundval av de 38 fel som revisionsrätten kvantifierat uppskattade den felnivån till 4,4 %. När det gäller 16 kvantifierbara fel hade kommissionen, de nationella myndigheterna eller de oberoende revisorerna tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände utgifterna. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 0,6 % lägre.

10.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten rapporterade felprocentsatser på över 20 % för tio av de 38 transaktioner som innehöll kvantifierade fel. Dessa tio fall (nio från sjunde ramprogrammet för forskning och ett från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013) står för 77 % av den uppskattade övergripande felnivån för ”Konkurrenskraft för tillväxt och arbetstillfällen” 2015.

11.  Europaparlamentet beklagar att de flesta av de kvantifierade fel som revisionsrätten upptäckte (33 av 38) avsåg ersättning av icke stödberättigande personalkostnader och indirekta kostnader som stödmottagare hade redovisat, och att nästan alla de fel som revisionsrätten konstaterade i kostnadsredovisningarna berodde på att stödmottagarna hade missuppfattat de komplexa stödreglerna eller beräknat sina stödberättigande kostnader felaktigt, vilket leder till den självklara slutsatsen att dessa regler måste förenklas.

12.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen beräknade en kvarstående felprocent (i slutet av programmet och efter korrigeringar) på 3 % 2014 (2,88 % 2015).

13.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i 2012 och 2014 års ansvarsfrihetsförfaranden avseende kommissionen: ”Europaparlamentet förblir övertygat om att kommissionen måste fortsätta sträva efter en acceptabel balans mellan programmens dragningskraft för deltagare och det berättigade behovet av ansvarsskyldighet och ekonomisk kontroll. Parlamentet påminner i detta sammanhang om generaldirektörens uttalande år 2012 om att ett tillvägagångssätt som under alla omständigheter eftersträvar en kvarstående felprocent på 2 % inte utgör någon möjlig lösning.”

14.  Europaparlamentet beklagar att de främsta felkällorna var felaktigt beräknade personalkostnader och icke stödberättigande direkta och indirekta kostnader.

15.  Europaparlamentet pekar på och är bekymrat över resultaten i revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2013, där revisionsrätten kommer fram till att kommissionens processer är inriktade på att se till att pengarna investeras i forskning av hög kvalitet. Dock har fokus i mindre utsträckning legat på effektivitet.

–  Befintliga it-verktyg medgav inte ett effektivt genomförande av projekten, och i de åtta kommissionsenheterna arbetar över 2 500 anställda med att genomföra det sjunde ramprogrammet, av vilka 1 500 (60 %) är direkt avsatta för att förvalta genomförandet av det särskilda samarbetsprogrammet.

–  Handläggningstiden för att bevilja stöd bör förkortas ytterligare.

–  Den finansiella kontrollmodellen för det sjunde ramprogrammet tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till risken för fel.

16.  Europaparlamentet noterar kommissionens svar på revisionsrättens slutsatser, där kommissionen påpekar att 4 324 bidragsavtal undertecknats med nästan 20 000 deltagare, att handläggningstiden redan förkortats och att kontrollstrukturen för sjunde ramprogrammet har utarbetats på ett sådant sätt att tyngdpunkten ligger på efterhandskontroller.

Sjunde ramprogrammet och kostnadseffektivitet

17.  Europaparlamentet understryker att kostnadseffektivitet bör mätas i form av sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet (sund finansiell förvaltning)(9) för att nå politiska mål.

18.  Europaparlamentet noterar att genomförandet av ramprogrammen för forskning gjordes av olika generaldirektorat, genomförandeorgan, gemensamma företag, så kallade artikel 185-organ, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

19.  Europaparlamentet påpekar att generaldirektoratet för forskning och innovation (GD RTD) godkände betalningar på 3,8 miljarder euro 2015. Av detta belopp betalades 67,4 % ut under generaldirektoratets direkta ansvar, 12,6 % av gemensamma företag, 10,7 % av EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) och 2,4 % av genomförandeorgan.

20.  Europaparlamentet noterar att EU enligt GD RTD:s årliga verksamhetsrapport 2015(10) bidrog med 44,56 miljarder euro till det sjunde ramprogrammet; av detta belopp gick 58 % till Tyskland (16 %), Förenade kungariket (16 %), Frankrike (11 %), Italien (8 %) och Spanien (7 %).

21.  Europaparlamentet noterar att GD RTD har fastställt en kontrollram för att minska de inneboende riskerna i olika stadier av den direkta och indirekta bidragsförvaltningsprocessen. Dessutom har GD RTD infört en övervakningsstrategi för finansiella instrument som genomförs av EIB och EIF.

22.  Europaparlamentet noterar med avseende på det sjunde ramprogrammet för 2007–2013 att GD RTD i slutet av 2015 hade slutfört och avslutat 3 035 av 4 950 bidragsavtal och 1 915 projekt, och att 1,6 miljarder euro fortfarande återstod att betala ut. GD RTD gjorde 826 slutbetalningar 2015. Parlamentet uppmuntrar GD RTD att ta fram denna statistik under påföljande budgetår.

23.  Europaparlamentet påpekar särskilt att sådana indikatorer som handläggningstid för bidragsbeviljande, information och utbetalning visade en positiv utveckling och ansågs vara tillfredsställande (en efterlevnad på 93–100 %).

24.  Europaparlamentet noterar att GD RTD genomförde 1 550 revisioner, som täckte in 1 404 stödmottagare och 58,7 % av budgeten under programperioden för det sjunde ramprogrammet.

25.  Europaparlamentet påpekar att GD RTD anser att 9,4 heltidsekvivalenter var anställda för att övervaka och samordna verksamhet med anknytning till genomförandeorganen. Detta motsvarade 1,26 miljoner euro, dvs. 1,35 % av de totala administrativa kostnaderna. Dessutom genomförde genomförandeorganet för forskning (REA) och genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (Ercea) en driftsbudget på 1,94 miljarder euro, och genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) och genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea) genomförde betalningsbemyndiganden på 480,5 miljoner euro 2015.

26.  Europaparlamentet konstaterar att GD RTD ådrog sig kostnader på 1,67 miljoner euro, dvs. 0,35 % av det belopp på 479,9 miljoner euro som betalades ut till gemensamma företag för övervakning av deras verksamhet. Parlamentet konstaterar även att GD RTD ådrog sig kostnader på 0,7 miljoner euro, dvs. 0,78 % av betalningarna till artikel 185-organ för övervakning av deras verksamhet.

27.  Europaparlamentet betonar att gemensamma företag och artikel 185-organ är ansvariga för sina egna revisioner, och att resultaten av dessa ska meddelas GD RTD.

28.  Europaparlamentet noterar med oro att GD RTD uppskattade den övergripande upptäckta felprocenten till 4,35 %. Samtidigt ansåg generaldirektoratet att den återstående felprocenten (i slutet av programmet och efter korrigeringar) var 2,88 %.

29.  Europaparlamentet noterar att det belopp som skulle återkrävas i slutet av 2016 uppgick till 68 miljoner euro, och att 49,7 miljoner euro av detta belopp inkasserades.

30.  Europaparlamentet noterar dock att det sjunde ramprogrammet inte var tillräckligt förenligt med allmän affärspraxis, att kontrollsystemet behövde ha en bättre balans mellan risk och kontroll, att stödmottagarna behövde bättre vägledning för att hantera komplexiteten i systemet och att ersättningsmetoderna behövde bli effektivare.

31.  Europaparlamentet är bekymrat över att den årliga verksamhetsrapporten från GD RTD visar att 1 915 projekt inom det sjunde ramprogrammet, till ett värde av 1,63 miljarder EUR, fortfarande inte hade avslutats vid utgången av 2015, vilket skulle kunna försena genomförandet av Horisont 2020.

32.  Europaparlamentet noterar att det är i Europeiska unionens intresse att uppnå synergier mellan å ena sidan forsknings- och innovationssektorn och å andra sidan strukturfonderna.

33.  Europaparlamentet noterar att kommissionen bör se till att det sjunde ramprogrammet och nationell forskningsfinansiering är förenliga med EU:s regler för statligt stöd så att man undviker inkonsekvenser och överlappningar av finansieringen. Parlamentet betonar dock att hänsyn bör tas till särskilda nationella särdrag.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av finansieringsinstrument på området för forskning och innovation. Med avseende på forskningens konkurrenskraft framhåller parlamentet att användningen av finansieringsinstrument för projekt med högre teknisk mognadsgrad (TRL) kan ge en tillräcklig avkastning på offentliga investeringar. I detta sammanhang pekar parlamentet på att finansieringsinstrumentet för riskdelning 2007–2013 erbjuder lån och hybrid- eller mezzaninfinansiering för att förbättra tillgången till riskfinansiering för forsknings- och innovationsprojekt. Unionens bidrag på 961 miljoner euro till finansieringsinstrumentet för riskdelning 2007–2015 stödde verksamhet som motsvarade över 10,22 miljarder euro av ett förväntat belopp på 11,31 miljarder euro. Parlamentet noterar att riskdelningsinstrumentet för små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag bidrog med en finansiering på över 2,3 miljarder euro, varav unionen bidrog med 270 miljoner euro(11). Parlamentet anser att dessa siffror understryker det stora intresse som företag och andra stödmottagare visar för riskfinansiering.

35.  Europaparlamentet noterar behovet av att mer effektivt inrikta det sjunde ramprogrammets finansieringsinstrument för att se till att nya aktörer med begränsad tillgång till finansiering inom forskning och innovation stöds.

36.  Europaparlamentet noterar att vissa åtgärder som rekommenderats av den externa revisorn och/eller kommissionens internrevision, nämligen två åtgärder beträffande kontrollsystemen för övervakning av externa organ, och tre åtgärder för garantifonden för deltagare, inte har tagits med.

37.  Europaparlamentet föreslår att resultaten ska förmedlas på ett bättre sätt i medlemsstaterna, och informationskampanjer för programmet.

Framtidsutsikterna för Horisont 2020

38.  Europaparlamentet framhåller att i slutet av 2015 hade 198 ansökningsomgångar med en sista inlämningsdag detta datum offentliggjorts för Horisont 2020. Som svar på dessa ansökningsomgångar hade totalt 78 268 förslag tagits emot, varav 10 658 hade förts upp på huvudlistan eller reservlistan. Detta innebär att andelen framgångsrika projekt uppgår till ungefär 14 % (om man endast tar hänsyn till stödberättigade förslag). Under samma period undertecknades 8 832 bidragsöverenskommelser med stödmottagare, varav 528 undertecknades av GD RTD.

39.  Europaparlamentet konstaterar att det förekommit kostnadsbesparingar på 551 miljoner euro i det sjunde ramprogrammet jämfört med det sjätte ramprogrammet, och att kommissionen strävat efter att ytterligare förenkla genomförandet av Horisont 2020 jämfört med det sjunde ramprogrammet. Parlamentet betonar dock vikten av att alla politikområden, inklusive strukturfonderna, drar nytta av förenklingar i syfte att upprätthålla en likabehandling av mottagarna av EU:s ekonomiska stöd.

40.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att GD RTD försöker att minska omkostnaderna ytterligare genom att lägga ut kontraktsförvaltning på genomförandeorgan och andra organ. Parlamentet betonar i detta sammanhang att 55 % av budgeten för Horisont 2020 kommer att förvaltas av genomförandeorgan.

41.  Europaparlamentet understryker att ett stort antal politiska aktörer, bland annat kommissionens generaldirektorat, genomförandeorgan, gemensamma företag och artikel 185-organ, kräver en betydande samordning, vars effektivitet är av största betydelse.

42.  Europaparlamentet noterar att det råder meningsskiljaktigheter mellan å ena sidan EIT och kommissionen och å andra sidan revisionsrätten när det gäller betalningarnas laglighet. Parlamentet anser att lösningen av denna tvist inte får gå ut över stödmottagare som handlat i god tro.

43.  Europaparlamentet välkomnar följande aspekter när det gäller Horisont 2020:

–  programstrukturen är mindre komplicerad och möjliggör interoperabilitet mellan olika delar,

–  det finns nu en gemensam uppsättning regler,

–  det finns nu en finansieringsgrad per projekt,

–  indirekta kostnader täcks av en schablonsats (25 %),

–  endast projektsamordnarnas ekonomiska bärkraft kontrolleras,

–  en mer mätbar resultatstrategi har införts,

–  en enda revisionsstrategi gäller för all forskning och innovation,

–  en enda deltagarportal har inrättats för att hantera bidrag och experter,

–  bidrag, expertkontrakt och arkivering hanteras elektroniskt.

44.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett gemensamt stödcentrum som kommer att hjälpa till med att samordna och genomföra programmet på ett effektivt och harmoniserat sätt i sju av kommissionens generaldirektorat, fyra genomförandeorgan och sex gemensamma företag. Från och med den 1 januari 2014 tillhandahåller det gemensamma stödcentrumet gemensamma tjänster när det gäller juridiskt stöd, efterhandsrevisioner, it-system och it-verksamhet, affärsprocesser, programinformation och programuppgifter till alla forskningsdirektorat, genomförandeorgan och gemensamma företag som genomför Horisont 2020.

45.  Europaparlamentet föreslår att de nationella kontaktpunkternas roll bör förstärkas i syfte att tillhandahålla högkvalitativt tekniskt stöd på plats. Parlamentet anser att en årlig utvärdering av resultat, utbildning och främjande av välfungerande nationella kontaktpunkter kommer att öka andelen framgångsrika åtgärder inom Horisont 2020-programmet.

46.  Europaparlamentet välkomnar också att den andel av budgeten för Horisont 2020 som anslagits till små och medelstora företag ökade från 19,4 % under 2014 till 23,4 % under 2015, och rekommenderar att denna tendens aktivt uppmuntras.

47.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att GD RTD inte har efterlevt parlamentets krav att kommissionens generaldirektorat ska offentliggöra alla sina landsspecifika rekommendationer i sina årliga verksamhetsrapporter.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att garantera lika lön för forskare som utför samma arbete inom samma projekt och att tillhandahålla en förteckning, uppdelat per stat, över alla företag som är noterade på börsen och/eller som redovisar en vinst i sin årsredovisning och som erhåller medel från Horisont 2020.

49.  Europaparlamentet konstaterar att nya inslag i Horisont 2020 också återspeglar de iakttagelser som gjorts av revisionsrätten.

50.  Europaparlamentet påminner om att det nionde ramprogrammet för forskning håller på att utarbetas. Parlamentet understryker behovet av att se till att Horisont 2020:s bästa praxis används för att fastställa programmet. Parlamentet föreslår mer finansiering till innovation, som är ekonomiskt effektiv för näringslivssektorn, och större flexibilitet mellan de olika delprogrammens budgetar för att undvika brist på finansiering för de program som betecknats som ”utmärkta”.

Återverkninger för det sjunde ramprogrammet av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

51.  Europaparlamentet noterar med respekt folkomröstningen i Förenade kungariket den 23 juni 2016, i vilken medborgarna uttryckte sin politiska vilja att lämna Europeiska unionen.

52.  Europaparlamentet välkomnar arbetet i Förenade kungarikets underhus med att utvärdera följderna av denna omröstning för vetenskap och forskning(12) och strävandena att minimera de negativa konsekvenserna för den europeiska konkurrenskraften.

53.  Europaparlamentet påpekar att organisationer i Förenade kungariket fick 1,27 miljarder euro i ansökningsomgångar 2014, vilket utgör 15 % av det totala beloppet, och 1,18 miljarder euro i ansökningsomgångar 2015, vilket utgör 15,9 % av det totala beloppet – den högsta andelen av EU-medel som någon medlemsstat fick det året(13).

Slutsatser

54.  Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen totalt sett förvaltade det sjunde ramprogrammet på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet noterar att programmet även förbättrade sin effektivitet, trots förseningarna och den upprepade felnivån i genomförandet.

55.  Europaparlamentet välkomnar att hänsyn togs till revisionsrättens betänkligheter.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den modernisering som infördes inom ramen för Horisont 2020, såsom schablonbelopp för indirekta kostnader, en enda revisionsstrategi, en enda deltagarportal osv., tillämpas på ett liknande sätt inom andra politikområden, t.ex. strukturfonderna. Parlamentet betonar att alla stödmottagare bör behandlas rättvist och lika.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en extra insats för att uppnå målet att investera 3 % av BNP i forskning. Parlamentet anser att detta skulle främja spetskompetens och innovation. Kommissionen uppmanas därför att undersöka möjligheten att föreslå en vetenskapspakt på lokal, regional och nationell nivå, med utgångspunkt i den dynamik som redan har skapats genom borgmästaravtalet.

58.  Europaparlamentet är bekymrat över att både REA och Ercea i sina utvärderingsrapporter påpekar att återkopplingen och kommunikationen mellan kommissionen och genomförandeorganen skulle kunna förbättras ytterligare.

°

°  °

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaternas regeringar och parlament, revisionsrätten och kommissionen.

(1)

  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(2)

  EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

(3)

  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(4)

  EUT L 373, 10.11.2015, s. 1.

(5)

  http://www.parliament.uk/business/committees/committees-a-z/commons-select/science-and-technology-committee/inquiries/parliament-2015/leaving-the-eu-inquiry-16-17/publications/

(6)

  Antagna texter, P8_TA(2016)0147.

(7)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG, EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

(8)

  Commitment and Coherence – Ex-Post Evaluation of the 7th EU Framework Programme, november 2015. https://ec.europa.eu/research/evaluations/pdf/fp7_final_evaluation_expert_group_report.pdf

(9)

  Kapitel 7 i budgetförordningen.

(10)

  http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/aar/doc/rtd_aar_2015.pdf, s. 33.

(11)

  COM(2016)0675, s. 18 och 19.

(12)

  http://www.parliament.uk/business/committees/committees-a-z/commons-select/science-and-technology-committee/inquiries/parliament-2015/leaving-the-eu-inquiry-16-17/publications/

(13)

  2015 års övervakningsrapport om Horisont 2020, s. 21 f.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

3.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Monica Macovei, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Bart Staes, Hannu Takkula, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Karin Kadenbach, Andrey Novakov, Julia Pitera, Patricija Šulin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Lefteris Christoforou, Alfred Sant


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

22

+

ALDE

ECR

EFDD

GUE/NGL

PPE

S&D

Verts/ALE

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Hannu Takkula

Monica Macovei

Marco Valli

Luke Ming Flanagan

Lefteris Christoforou, Andrey Novakov, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Tomáš Zdechovský, Patricija Šulin

Inés Ayala Sender, Cătălin Sorin Ivan, Karin Kadenbach, Arndt Kohn, Georgi Pirinski, Alfred Sant, Derek Vaughan

Bart Staes, Indrek Tarand

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy