BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
15.5.2017 - (COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD)) - ***I
Budgetutskottet
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: José Manuel Fernandes, Udo Bullmann
(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)
Rapporteurs for the opinion (*):
Eva Kaili, Committee on Industry, Research and Energy
Inés Ayala Sender, Commitee on Transport and Tourism
(*) (*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI
- YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (*)
- YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET
- YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR
- YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING
- ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
- SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
(COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0597),
– med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 172 och173, artikel 175 tredje stycket och artikel 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0375/2016),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 december 2016[1],
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 december 2016[2],
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling (A8-0198/2017),
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[3]*
till kommissionens förslag
---------------------------------------------------------
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172 och 173, artikel 175 tredje stycket och artikel 182.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2016[4], och
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1) Sedan investeringsplanen för Europa lades fram i november 2014[5] har förutsättningarna för investeringar förbättrats, och förtroendet för EU:s ekonomi och tillväxt är på väg tillbaka. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015 men arbetslöshetsnivåerna är högre än före krisen. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan gett konkreta resultat, även om Efsis fullständiga effekt för tillväxten ännu inte kan bedömas eftersom de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas öka gradvis under 2016 och 2017 men det går fortfarande trögt och de ligger kvar under de historiska nivåerna.
(2) Denna positiva utveckling måste upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att få investeringarna att återgå till sin långsiktigt hållbara trend och nå fram till den reala ekonomin. Mekanismerna i investeringsplanen fungerar och bör stärkas för att fortsatt mobilisera privata investeringar i sektorer som är viktiga för Europas framtid och där marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer kvarstår, på ett sätt som genererar en väsentlig makroekonomisk effekt och skapar jobb.
(3) Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande, ”Europa investerar igen: Utvärdering av investeringsplanen för Europa” som skisserar vad investeringsplanen uppnått hittills och kommande steg, inbegripet förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar efter den inledande treårsperioden, utvidgningen av småföretagsdelen inom den befintliga ramen och förstärkningen av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH).
(4) Efsi, inrättad ▐ av EIB-gruppen, är kvantitativt sett på ▐ väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Responsen och absorptionen på marknaden har varit särskilt snabb inom småföretagsdelen, där Efsi presterar långt över förväntningarna och också till en början utnyttjat befintliga mandat från Europeiska investeringsfonden (InnovFin – SMF-garantifaciliteten, lånegarantiinstrumentet Cosme och RCR) för att säkra en snabb start. I juli 2016 förstärktes delen för små och medelstora företag med 500 miljoner EUR inom befintliga parametrar i förordning (EU) nr 2015/1017. En större andel finansiering ska inriktas på små och medelstora företag med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna del av finansieringen från Efsi: 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet bör inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag.
(5) Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”investeringsplanen för Europa, särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), har redan levererat konkreta resultat och är ett viktigt steg för att hjälpa mobiliseringen av privata investeringar samt smart användande av begränsade budgetmedel.” Kommissionen planerar att snart lägga fram förslag som rör Efsis framtid, vilka skyndsamt bör behandlas av Europaparlamentet och rådet”.
(6) Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Strävan efter att uppfylla detta kvantitativa mål får dock inte väga tyngre än de utvalda projektens additionalitet. Kommissionen har därför åtagit sig att inte bara förlänga Efsis investeringsperiod och finansieringskapacitet utan också att höja additionalitetsnivån. Förlängningen av löptiden enligt lag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör ge minst 500 miljarder euro i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra och prioritera detta.
(6a) Efsi och dess genomförande kan inte nå sin fulla potential utan genomförande av aktiviteter som syftar till att stärka den inre marknaden, skapa ett gynnsamt affärsklimat och genomföra socialt balanserade och hållbara strukturreformer. Välstrukturerade projekt inom ramen för investerings- och utvecklingsplaner på medlemsstatsnivå är dessutom av central betydelse för Efsis framgång. Medlemsstaterna uppmanas därför att stödja kapacitetsbyggande när det gäller hållbara investeringar, särskilt på regional och lokal nivå, och att säkerställa att de administrativa strukturer som krävs för detta ändamål finns på plats.
(7) För perioden efter 2020 bör kommissionen inom den nya fleråriga budgetramen lägga fram ett lagstiftningsförslag för ett omfattande investeringsprogram för att effektivt åtgärda bristen på investeringar i unionen. Detta lagstiftningsförslag bör grundas på slutsatserna från kommissionens rapport och den oberoende utvärdering som ska lämnas in senast den 31 december 2018 till Europaparlamentet och rådet. I denna rapport och oberoende utvärdering bör det även göras en granskning av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017, ändrad genom denna förordning, under den förlängda Efsi-perioden.
(8) Den förlängda Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande – inbegripet för ungdomar – tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) och unionens åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar begränsas till att stödja privata och/eller offentliga investeringar i transport i sammanhållningsländer, mindre utvecklade regioner eller i gränsöverskridande transportprojekt, eller om det är nödvändigt för att bygga ut och underhålla motorvägarna och därmed förbättra trafiksäkerheten, till att utveckla utrustning för intelligenta transportsystem (ITS) eller garantera integriteten och standarden för de befintliga motorvägarna i det transeuropeiska transportnätet, särskilt säkra parkeringsplatser, stationer för alternativa, rena bränslen och laddningsstationer för elfordon. Inom den digitala sektorn och inom ramen för unionens ambitiösa politik för den digitala ekonomin, bör nya mål för digital infrastruktur slås fast för att säkerställa att den digitala klyftan kan överbryggas och att unionen blir en global banbrytare i den nya eran av det så kallade sakernas internet, blockkedjeteknik och cyber- och nätverkssäkerhet. För tydlighetens skull, och trots att de redan är godtagbara, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål.
(8a) För att uppnå unionens mål från klimatkonferensen i Paris (COP 21) bör styrelsen tillhandahålla detaljerad vägledning och bedömningsverktyg, i synnerhet med avseende på godtagbara projekt och den samlade Efsi-portföljen, med särskild hänsyn till COP21. I syfte att stärka de klimatrelaterade åtgärderna inom ramen för Efsi bör EIB använda sig av sina erfarenheter som en av världens största tillhandahållare av klimatfinansiering, och använda sina internationellt överenskomna metoder för att identifiera klimatrelaterade komponenter eller kostnader.
(8b) De kulturella och kreativa sektorerna spelar en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, är en drivkraft för tillväxt och har en strategisk ställning för att utlösa innovativa spridningseffekter inom andra sektorer, såsom turism, detaljhandel och digital teknik. Efsi bör hjälpa små och medelstora företag att åtgärda kapitalbristen i den sektorn och bör i första hand fokusera på projekt med högre riskprofil än projekt som för närvarande finansieras genom Kreativa Europa och garantifaciliteten.
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater eller regioner, inbegripet e-infrastruktur eller TEN-T- och TEN-R-näten, bör ge en stark indikation på additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen.
(9a) Uppfyllandet av additionalitetskriteriet påverkas av regionernas specifika ekonomiska villkor då ett projekt kan tillföra additionalitet i en region men inte en annan. Investeringskommittén bör därför beakta regionsspecifika villkor när den bedömer efterlevnaden av additionalitetskriteriet.
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stödformer och/eller finansieringsinstrument baserade på unionens budget▐, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Kombinerade finansieringsformer syftar till att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. Även om kommissionen redan har offentliggjort konkret vägledning i frågan, bör strategin för hur Efsi ska kombineras med unionsmedel emellertid vidareutvecklas, samtidigt som hänsyn tas till ekonomisk effektivitet och en adekvat hävstångseffekt. Efsi kan få en större geografisk täckning genom ett kombinerat utnyttjande av Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).
(11) För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade och övergångsregioner bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas. Med tanke på att det inte ska gälla några restriktioner för storleken på de projekt som är godtagbara för Efsi-stöd bör småskaliga projekt inte avskräckas från att ansöka om Efsi-finansiering. Ytterligare åtgärder behövs dessutom för att stärka det tekniska stödet och främjandet av Efsi i dessa regioner.
(11a) Investeringsplattformar är viktiga verktyg för att man ska komma till rätta med marknadsmisslyckanden, framför allt inom finansieringen av flera, regionala eller temainriktade projekt, bland dem också energieffektivitetsprojekt och gränsöverskridande projekt. Det är därför viktigt att uppmuntra partnerskap med nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner, bland annat för att inrätta investeringsplattformar. Inom ramen för sådana partnerskap bör investeringskommittén, i enlighet med relevanta riktlinjer från styrelsen, ha möjlighet att bevilja en lämplig del av EU-garantin direkt till investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner och därefter delegera beslutet om urvalet av projekt till dessa enheter. I sådana fall bör investeringskommittén fortfarande ha rätt att löpande övervaka projekturvalsförfarandet, för att säkerställa att det tillämpas i enlighet med denna förordning.
(11b) Denna möjlighet att direkt bevilja EU-garantin till investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner får under inga omständigheter medföra en allmän diskriminering av medlemsstater som inte har upprättat sådana enheter och den får inte heller leda till geografisk koncentration.
(12) Unionen bör för hela investeringsperioden bevilja en unionsgaranti (nedan kallad EU-garantin) som i inget fall får överskrida 26 000 000 000 EUR, för att låta Efsi stödja investeringar varav maximalt 16 000 000 000 EUR bör vara tillgängliga före den 6 juli 2018.
(13) Om EU-garantin kombineras med de 7 500 000 000 EUR som EIB ska tillhandahålla förväntas det att Efsis stöd bör generera 100 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Dessa 100 000 000 000 EUR som stöds av Efsi förväntas generera åtminstone 500 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin före utgången av 2020.
(14) För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för de ytterligare investeringar som ska genomföras bör ett belopp på 650 000 000 EUR från de outnyttjade marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen 2014–2020 öronmärkas i detta syfte och godkännas av Europaparlamentet och rådet[6] genom det årliga budgetförfarandet. Dessutom bör anslag på 1 645 797 000 EUR överföras från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta kombinerade finansieringsformer med Efsi eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet.
(15) På grundval av den erfarenhet som samlats in från de investeringar som erhåller stöd från Efsi bör målbeloppet för garantifonden fastställas till 35 % av EU:s samlade garantiskyldigheter för att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå.
(16) I linje med den exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag, som förväntas fortgå, bör denna del av Efsi förstärkas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande och sociala tjänster, inbegripet genom utveckling och genomförande av nya instrument som är lämpliga för sektorns behov och särdrag.
(17) EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017. En tydlig hänvisning till Efsi bör finnas på en framträdande plats i finansieringsöverenskommelsen.
(18) I syfte att stärka transparensen i Efsis transaktioner bör investeringskommittén i sina beslut, som är tillgängliga för allmänheten, förklara varför den anser att en viss transaktion bör beviljas EU-garantin, med särskilt fokus på additionalitetskriteriet. Resultattavlan över indikatorer bör offentliggöras när en transaktion med EU-garanti har undertecknats.
(18a) Resultattavlan bör användas i strikt överensstämmelse med denna förordning och med kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1558[7], och bilagan till denna, såsom ett oberoende och transparent bedömningsverktyg för att hjälpa investeringskommittén att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre poängtal och mervärde. EIB bör beräkna poängtalen och indikatorerna på förhand och kontrollera projektets resultat när det avslutas.
(18b) Styrelsen bör se över investeringsriktlinjerna för att fastställa en lägsta tröskel för de olika kriterierna i resultattavlan så att bedömningen av projekten kan förbättras.
(19) Transaktioner med Efsistöd bör vara förenliga med unionens principer om god förvaltning i skattefrågor. Vid genomförandet av sina transaktioner bör EIB inte använda sig av eller på annat sätt befatta sig med skatteflyktsstrukturer eller erbjuda medel till mottagare som använder sig av eller på anat sätt befattar sig med skatteflyktsstrukturer, särskilt aggressiva skatteplaneringsupplägg, i enlighet med unionens lagstiftning, rekommendationer och riktlinjer.
(20) Det behövs också vissa tekniska förtydliganden i fråga om innehållet i avtalet om Efsis förvaltning och beviljande av EU-garantin och om de instrument som täcks, inbegripet förlusttäckning beroende på valutakursrisker i vissa situationer. Avtalet med EIB om Efsis förvaltning och beviljande av EU-garantin bör anpassas i enlighet med denna förordning.
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och dess verksamhet bör inriktas på att angripa eventuella brister i genomförandet av Efsi. Det bör spela en avgörande roll för att ge projektansvariga förutsättningar att inleda och utveckla livskraftiga och hållbara projekt av hög kvalitet. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar två eller flera medlemsstater eller regioner, och projekt som bidrar till att uppnå målen i Europa 2020-strategin och COP21. EIAH bör också bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och proaktivt stödja EIB i projektskapande och lanseringsåtgärder, samt vid behov stimulering av efterfrågan. EIAH:s verksamhet bör komplettera de befintliga strukturerna, och överlappningar med medlemsstaternas tjänster bör undvikas. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi. Det är nödvändigt för EIAH att vid behov säkerställa en stark lokal närvaro för att ta vara på lokal kunskap om Efsi och bättre beakta lokala behov. EIAH bör sträva efter att ingå samarbetsavtal med nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner i varje medlemsstat, samt göra det lättare för medlemsstaterna att inrätta nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner, där så behövs. För att uppnå dessa mål bör EIAH:s personalresurser stå i proportion till de uppgifter som den har att utföra.
(21a) För att kunna åtgärda marknadsmisslyckanden och luckor, stimulera ytterligare adekvata investeringar och främja geografisk och regional balans i den Efsi-stödda verksamheten, behövs det en integrerad och rationaliserad ansats för målet att främja tillväxt, sysselsättning och investeringar. Prissättningspolitiken bör bidra till att uppnå dessa mål.
(21b) För att främja investeringsmålen i förordning (EU) nr 2015/1017 bör kombinerade finansieringsformer med andra fonder uppmuntras, så att lämpliga förmåner kan erbjudas avseende finansieringsvillkoren, inbegripet prissättningen, för Efsi-transaktioner.
(22) ▐ Förordning (EU) 2015/1017 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 2015/1017 ska ändras på följande sätt:
(-1) I punkt 4 ska led b ersättas med följande:
”b) gränsöverskridande, flerländersbaserade, regionala eller makroregionala plattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, regioner eller tredjeländer som har intressen i stora projekt inom ett givet geografiskt område,
(1) Artikel 4.2 ska ändras på följande sätt:
a) Led a ii ska ersättas med följande:
” ii) Beloppet, som inte understiger 7 500 000 000 EUR i garantier eller kontanta medel, och villkoren för det finansiella bidrag som EIB ska tillhandahålla genom Efsi.”.
aa) Led a iv ska ersättas med följande:
”(iv) Prissättningen för transaktioner inom ramen för EU-garantin som ska överensstämma med EIB:s allmänna prispolitik och syftet med denna förordning. Under sådana omständigheter där bistrare ekonomiska och finansmarknadsrelaterade förhållanden skulle hindra förverkligandet av ett bärkraftigt projekt ska prissättningen differentieras för att främja geografisk och regional balans för Efsi-stödda transaktioner och för att åtgärda marknadsmisslyckanden.
(ab) Led b iii ska ersättas med följande:
”iii) En bestämmelse om att styrelsen ska fatta beslut i samförstånd. Om samförstånd inte kan uppnås ska styrelsen fatta beslut med fyra femtedelars majoritet av sina ledamöter.
(ac) Led b iv ska ersättas med följande:
‘(iv) Förfarandet för utnämning av verkställande direktören och biträdande verkställande direktören, deras löner och arbetsvillkor, reglerna och förfarandena för deras ersättare i deras funktioner och om ansvarsskyldighet, utan att det påverkar denna förordning.
(b) Led c i ska ersättas med följande:
”(i) I enlighet med artikel 11, närmare regler för tillhandahållandet av EU-garantin, inbegripet dess täckningsarrangemang, dess definierade täckning av portföljer av särskilda typer av instrument, och de händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.”
(1a) Artikel 5.1 ska ersättas med följande:
”1. Vid tillämpning av denna förordning avses med additionalitet stöd från Efsi till transaktioner avsedda att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som inte skulle ha kunnat genomföras, eller inte genomföras i samma utsträckning, utan Efsis stöd under den period som EU-garantifonden kan användas, med EIB:s, EIF:s eller enligt unionens befintliga finansieringsinstrument. De projekt som stöds av Efsi ska, samtidigt som de stöder något av de allmänna målen enligt artikel 9.2 och strävar efter att skapa sysselsättning och hållbar utveckling, i normalfallet ha en högre riskprofil än projekt som stöds av EIB:s gängse transaktioner, och Efsiportföljen ska generellt ha en högre riskprofil än den portfölj med investeringar som stöddes av EIB inom ramen för dess gängse investeringsstrategi innan denna förordning trädde i kraft.
▐
EIB-projekt med lägre risk än den minimirisk som gäller för EIB:s särskilda verksamhet kan även stödjas av Efsi om ett utnyttjande av EU-garantin krävs för att trygga additionalitet, enligt definitionen i första stycket i denna punkt.
▐
För att bättre åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, och samtidigt säkerställa komplementaritet och undvika utträngningseffekter gentemot aktörer på samma marknad, ska EIB:s särskilda verksamheter med Efsi-stöd, som ett prioriterat sätt och i vederbörligen motiverade fall ha de drag som kännetecknar efterställda positioner och ta en efterställd position i förhållande till andra investerare, samt deltagande i riskdelningsinstrument, gränsöverskridande element, exponering mot specifika risker eller övriga identifierbara aspekter som beskrivs närmare i bilaga II.
▐
Utan att det påverkar tillämpningen av det krav på att uppfylla den definition av additionalitet som anges i det första stycket ska följande faktorer anses ge en stark indikation på additionalitet:
- Projekt som har en risk som motsvarar EIB:s särskilda verksamhet, enligt definitionen i artikel 16 i EIB-stadgan och i EIB:s riktlinjer för kreditrisker, särskilt om dessa projekt är belägna i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.
- Projekt som avser infrastruktur som sammanlänkar två eller flera medlemsstater, eller utvidgning av infrastruktur eller tjänster kopplade till infrastruktur från en medlemsstat till en eller flera andra medlemsstater.
▐
(2a) I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
”2a. I enlighet med prissättningspolitiken ska Efsi
– som ett prioriterat sätt och i vederbörligen motiverade fall, ta en efterställd position i förhållande till andra investerare och säkerställa att prissättningen av dess transaktioner differentieras, inbegripet kombinerade finansieringsformer där så krävs, för att projekt ska kunna maximera medlens hävstångseffekt och ta hänsyn till lokala marknadsvillkor, och
– om det är nödvändigt för att uppnå Efsis mål och åtgärda marknadsmisslyckanden och investeringsgap, se till att prissättningen för transaktioner med kapital likställt med eget kapital är lägre än marknadspriserna för jämförbara transaktioner.
(3) I artikel 6.1 ska de inledande orden ersättas med följande:
”I Efsiavtalet ska det föreskrivas att Efsi ska stödja projekt som åtgärdar marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som”
(3a) Artikel 6.2 ska ersättas med följande:
”2. Det ska inte finnas några begränsningar avseende storleken på projekt som är godtagbara för Efsistöd för transaktioner som utförs av EIB eller EIF via finansiella intermediärer. För att säkerställa att stöd från Efsi också täcker småskaliga projekt ska EIB och EIF utvidga samarbetet med nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner och främja de möjligheter som ges genom inrättandet av investeringsplattformar. ”
(4) Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
(-a) Följande punkt ska läggas till:
”1a. Alla institutioner och organ som är involverade i Efsis styrstrukturer ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning i alla Efsis styrande organ. ”
(-aa) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:
Styrelsen ska bestå av fem ledamöter: tre som utses av kommissionen, en som utses av EIB och en som utses av Europaparlamentet. Styrelsen ska utse en ordförande bland sina ledamöter för en period på tre år som kan förnyas en gång. Styrelsen ska sträva efter att fatta sina beslut i samförstånd. Om samförstånd inte kan uppnås ska styrelsen fatta beslut med fyra femtedelars majoritet av sina ledamöter.
(-ab) I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:
De detaljerade protokollen från styrelsens möten ska offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen. Europaparlamentet ska omedelbart underrättas om detta offentliggörande.
(-ac) I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:
”5. Det ska i Efsiavtalet föreskrivas att Efsi ska ha en verkställande direktör som ska ansvara för den löpande förvaltningen av Efsi samt förberedelserna av och ordförandeskapet för mötena i den investeringskommitté som avses i punkt 6. Den verkställande direktören ska dessutom vara ansvarig inför Europaparlamentet avseende investeringskommitténs arbete.
(-ad) I punkt 5 ska andra stycket ersättas med följande:
Den verkställande direktören ska bistås av en biträdande verkställande direktör. Den verkställande direktören ska delta vid styrelsens möten såsom ledamot utan rösträtt. Om den verkställande direktören inte kan delta i ett möte eller delar av ett möte med styrelsen ska den biträdande verkställande direktören delta i dessa möten eller delar av dem som ledamot utan rösträtt.
(-ae) I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:
”6. Efter ett öppet och transparent urvalsförfarande i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, ska styrelsen välja en kandidat till respektive befattning som verkställande direktör och biträdande verkställande direktör. Bådas löner ska betalas från unionens allmänna budget.
(a) Punkt 8 ska ändras på följande sätt:
(i) Led e ska ersättas med följande:
”e) Klimatåtgärder, miljöskydd och miljöförvaltning.”
ii) Följande led ska läggas till som led l:
”l) Jordbrukssektorn, fiskeri- och vattenbrukssektorn.”
(b) I punkt 10 ska andra meningen ersättas med följande:
”Varje ledamot av investeringskommittén ska utan dröjsmål delge styrelsen, den verkställande direktören och den vice verkställande direktören all information som krävs för att fortgående kontrollera att det inte föreligger intressekonflikter.”
(c) I punkt 11 ska följande mening läggas till:
Den verkställande direktören ska ansvara för att informera styrelsen om varje överträdelse ▐ och föreslå och genomföra lämpliga åtgärder.”
(d) I punkt 12 ska andra meningen i andra stycket ersättas med följande:
Beslut om beviljande av EU-garantin ska vara tillgängliga för allmänheten genom detaljerade protokoll. Offentliggörandet av sådana beslut ska omfatta en motivering av beslutet, med särskild fokus på efterlevnad av additionalitetskriteriet, och en förklaring till hur den resultattavla med indikatorer som anges i punkt 14 har utnyttjats för att motivera användningen av EU-garantin.
Resultattavlan är ett verktyg för att hjälpa investeringskommittén att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre poängtal och mervärde. Den ska vara offentligt tillgänglig efter det att det slutliga beslutet om ett projekt har fattats. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information.
När det gäller kommersiellt känsliga beslut ska EIB till Europaparlamentet vidarebefordra sådana beslut och information om projektansvariga eller finansiella intermediärer den dag då finansieringen är klar eller vid någon tidigare tidpunkt när uppgifterna inte längre är kommersiell känsliga. För att nå sitt beslut ska investeringskommittén stödja sig på den dokumentation som tillhandahålls av EIB.
EIB ska årligen till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en förteckning över alla beslut som investeringskommittén fattat om att neka användning av EU-garantin, samt en sammanställning av resultattavlan. Detta överlämnade ska omfattas av strikta sekretesskrav”.
(da) Punkt 14 ska ersättas med följande:
”14. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.1–23.3 och 23.5 i syfte att ändra denna förordning genom att fastställa en resultattavla över indikatorer som ska användas av investeringskommittén för att säkerställa en oberoende och transparent bedömning av den potentiella och faktiska användningen av EU-garantin. Sådana delegerade akter ska utarbetas inom ramen för en nära dialog med EIB.
Styrelsen ska se över investeringsriktlinjerna för att fastställa en lägsta tröskel för de olika kriterierna i resultattavlan så att bedömningen av projekten kan förbättras.
(4a) I artikel 8 ska första stycket led b ersättas med följande:
”(b) inbegriper transaktioner som involverar enheter belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till eller samarbetar med enheter i ett eller flera tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, däribland det strategiska partnerskapet, utvidgningspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium, i enlighet med bilaga II till EUF-fördraget, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.
(5) Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
(-a) I punkt 2 ska inledningen ersättas med följande:
”2. EU-garantin ska beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av EIB och som godkänts av den investeringskommitté som avses i artikel 7.7 eller för finansiering eller garantier till EIF i syfte att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner i enlighet med artikel 11.3. Investeringskommittén får, i enlighet med relevanta riktlinjer från styrelsen, bevilja en lämplig del av EU-garantin direkt till investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner och därefter delegera beslutet om urval av projekt till dessa enheter. Under alla omständigheter ska investeringskommittén fortfarande ha rätt att löpande övervaka projekturvalsförfarandet, för att säkerställa att det tillämpas i enlighet med denna förordning.
De berörda transaktionerna ska vara förenliga med unionens politik och stödja något av följande allmänna mål:
(-aa) I punkt 2 c ska följande led läggas till:
”iiia) järnvägsinfrastruktur och andra järnvägsprojekt,
(-ab) I punkt 2 e ska följande led införas:
”ia) Blockkedjeteknik.
ib) Sakernas internet.
ic) Infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd.”
(-ac) I punkt 2 ska ska led g ii ändras på följande sätt:
”ii) Den kulturella och den kreativa sektorn, där sektorsspecifika finansiella mekanismer genom samverkan med Kreativa Europa och garantifaciliteten i syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lån till den kulturella och den kreativa sektorn ska vara tillåtna.”
(-ad) I punkt 2 ska led g v ändras på följande sätt:
”v) Social infrastruktur, sociala tjänster och socialekonomi och solidarisk ekonomi.”
(a) I punkt 2 ska följande läggas till som led h och i:
”h) Hållbara former inom jordbrukssektorn, fiskeri- och vattenbrukssektorn och övriga bioekonomiska och bioindustriella sektorer.
i) Inom ramen för denna förordnings krav, för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner som förtecknas i bilaga I respektive bilaga II i kommissionens genomförandebeslut 2014/99/EU[8], övriga industrier och tjänster som är godtagbara för stöd från EIB.”
(b) I punkt 2 ska följande stycke läggas till:
”Styrelsen ska tillhandahålla detaljerade riktlinjer och bedömningsverktyg, särskilt med avseende på godtagbara projekt och den samlade Efsi-portföljen, med särskild hänsyn till COP21. Riktlinjerna ska säkerställa att minst 40 % av Efsis finansiering i delen för infrastruktur och innovation stödjer projektkomponenter som bidrar till klimatåtgärder.”
(c) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Den inledande investeringsperioden under vilken EU-garantin kan beviljas för att stödja finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska pågå fram till
(a) den 31 december 2020 för EIB-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIB och mottagaren eller den finansiella intermediären har undertecknats senast den 31 december 2022.”
(b) den 31 december 2020 för EIF-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIF och den finansiella intermediären har undertecknats senast den 31 december 2022.”
(d) Punkt 4 ska utgå.
(da) Följande punkt ska läggas till:
”a. Om en offentlig myndighet i en medlemsstat inrättar en investeringsplattform eller en nationell utvecklingsbank eller utvecklingsinstitution som delar Efsis mål ska EIB samarbeta med detta organ. EIB ska också samarbeta med investeringsplattformar eller nationella utvecklingsbanker eller -institutioner som redan har inrättats och som delar Efsis mål.”
(db) I punkt 5 ska tredje stycket ersättas med följande:
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.7 får investeringskommittén, efter en utförlig bedömning, besluta att avsluta ett partnerskap med en investeringsplattform eller en nationell utvecklingsbank eller utvecklingsinstitution.”
(5a) Artikel 10.1 ska ersättas av följande:
”. Vid tillämpning av artikel 9.2 och i enlighet med artikel 11 ska EIB, och i förekommande fall nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och investeringsplattformar använda EU-garantin för att täcka riskerna för instrument som avses i punkt 2 i den här artikeln.
(6) I artikel 10.2 ska led a ersättas med följande:
Av EIB tillhandahållna lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument och andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skulder, investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital, inbegripet till förmån för nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder,”,
(7) Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
(a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1 EU-garantin får oavsett tidpunkt inte överskrida 26 000 000 000 EUR, varav en del får anslås till EIB:s finansiering eller garantier till EIF i enlighet med punkt 3. Sammanlagda nettobetalningar från unionens allmänna budget inom ramen för EU-garantin ska inte överstiga 26 000 000 000 EUR och inte överstiga 16 000 000 000 EUR före den 6 juli 2018.”,
(b) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3 ”Om EIB tillhandahåller finansiering eller garantier till EIF för att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner ska EU-garantin tillhandahålla en heltäckande garanti vid sådan finansiering eller garantier, förutsatt att ett belopp för finansiering eller garantier på minst 4 000 000 000 EUR tillhandahålls av EIB utan täckning från EU-garantin, upp till ett första tak på 6 500 000 000 EUR. Utan att tillämpningen av punkt 1 påverkas får detta tak om så är lämpligt anpassas av styrelsen upp till högst 8 000 000 000 EUR, utan någon skyldighet för EIB att justera beloppen utöver det första taket.
(c) I punkt 6 ska leden a och b ersättas med följande:
för skuldinstrument som avses i artikel 10.2 a, kapital och all ränta samt belopp som EIB inte har mottagit, men som förfallit till betalning i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar, förluster från fluktuationer i valutor andra än euro på marknader där möjligheten för långsiktig risksäkring är begränsad, för efterställda skulder ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.
(b) För aktier eller kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 10.2 a de investerade belopp och deras finansieringskostnader och förluster från valutafluktuationer i andra valutor än euro.”
(8) Artikel 12 ska ändras på följande sätt:
(a) Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 ska användas för att uppnå en lämplig nivå (nedan kallat målbeloppet) som avspeglar EU:s totala garantiförpliktelser. Målbeloppet ska fastställas till 35 % av de totala EU-garantiförpliktelserna.”,
(b) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. Från och med den 1 juli 2018, om nivån i garantifonden till följd av anspråk på garantin sjunker under 50 % av målbeloppet, eller den får sjunka under den nivån inom ett år enligt en riskbedömning från kommissionen, ska kommissionen överlämna en rapport om exceptionella åtgärder som kan krävas.”,
(c) Punkterna 8, 9 och 10 ska ersättas med följande:
”8. Efter att ett anspråk gjorts på EU-garantin ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b och d utöver målbeloppet användas, inom de gränser som anges i den investeringsperiod som föreskrivs i artikel 9, för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.
Den finansiering av garantifonden som föreskrivs i punkt 2 c ska användas för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.
10. Om EU-garantin till fullo skulle återställas till sitt maximala ursprungliga belopp på 26 000 000 000 EUR, ska eventuella belopp i garantifonden utöver målbeloppet betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden.”,
(9) Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
(a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
(i) I första stycket ska andra meningen ersättas med följande:
Sådant stöd ska omfatta målinriktat stöd för användande av tekniskt stöd för att strukturera projekt, användande av innovativa finansieringsinstrument, användande av offentlig-privata partnerskap och, när så är lämpligt, rådgivning om relevanta frågor som rör unionsrätten, med beaktande av särdragen och behoven i medlemsstater med mindre utvecklade finansmarknader samt situationen i olika sektorer.
I andra stycket ska följande mening läggas till:
”Det ska också stödja förberedelser av klimatåtgärder och projekt för den cirkulära ekonomin eller delar därav, särskilt i samband med COP21, förberedelse av projekt i den digitala sektorn liksom förberedelse av projekt som avses i artikel 5.1 femte stycket.”,
(b) Punkt 2 ska ändras på följande sätt:
(i) Led c ska ersättas med följande:
fungera som en hävstång för lokala kunskaper för att underlätta stöd från Efsi i hela unionen och bidra aktivt till målet om den sektorsvisa och geografiska diversifiering av Efsi som avses i avsnitt 8 i bilaga II genom att stödja EIB och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner att initiera och utveckla transaktioner, särskilt i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner och genom att stimulera efterfrågan på stöd från Efsi, där så krävs.”
Led e ska ersättas med följande:
Tillhandahålla proaktivt, rådgivande stöd till inrättandet av investeringsplattformar, i synnerhet gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar som flera medlemsstater och delstater deltar i, med en lokal närvaro där så krävs”,
(ii a) Följande led ska läggas till:
Utnyttjande av möjligheterna att locka till sig och finansiera småskaliga projekt, inbegripet genom investeringsplattformar.”
Följande ska läggas till som led f:
ge råd om kombination av andra källor till unionsfinansiering (till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa) med stöd av Efsi, i syfte att minska den administrativa bördan och lösa praktiska problem i samband med användning av sådana kombinerade finansieringskällor.”
(iii a) Följande led ska läggas till:
ge proaktivt stöd för att främja och uppmuntra de transaktioner som avses i led b i artikel 8 första stycket.”
(c) Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. För att uppnå det mål som avses i punkt 1 och för att underlätta rådgivande stöd på lokala nivå ska EIAH använda expertis från EIB, kommissionen, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och förvaltningsmyndigheterna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.”,
Följande punkt ska läggas till:
EIAH ska använda den förteckning som avses i artikel 16.2a för att på ett proaktivt sätt och när så är lämpligt stödja potentiella projektansvariga att vidareutveckla sina förslag till finansiering från Efsi.”
(d) I punkt 6 ska andra meningen ersättas med följande:
”Samarbetet mellan, å ena sidan, EIAH och, å andra sidan, en nationell utvecklingsbank eller -institution, ett internationellt finansinstitut eller en institution eller förvaltningsmyndighet, inbegripet de som agerar som nationell rådgivare, med lämplig sakkunskap för EIAH:s syften, får ha formen av avtalsmässigt partnerskap.”, EIAH ska ingå samarbetsavtal med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner i varje medlemsstat. I medlemsstater där sådana institutioner saknas ska EIAH, om så är lämpligt och på den berörda medlemsstatens begäran, tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av sådana.
Följande punkt ska läggas till:
I syfte att aktivt säkra en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om Efsi, ska EIAH vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. Sådant ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för Efsi. EIAH ska sträva efter att främja kunskapsöverföring till regional och lokal nivå och ska säkerställa en kontinuerlig uppbyggnad av regional och lokal kapacitet och expertis.”
Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. Ett årligt referensbelopp på 20 000 000 EUR ska ställas till förfogande ur unionens allmänna budget som bidrag för att täcka kostnaderna för EIAH:s transaktioner under tiden fram till och med den 31december 2020 för de tjänster som EIAH tillhandahåller enligt punkt 2 och som går utöver de tjänster som redan står till förfogande inom ramen för unionens program, i den mån som dessa kostnader inte täcks av det återstående beloppet från de avgifter som avses i punkt 4.”
I artikel 16.2 ska led f ersättas med följande:
En beskrivning av de projekt där stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kombineras med stödet från Efsi, det totala bidragsbeloppet från respektive källa samt riskprofilen för vart och ett av dessa projekt.”
I artikel 16.2 ska följande led läggas till:
Detaljerade uppgifter om skatteinbetalningar som härrör från EIB:s investerings- och utlåningstransaktioner inom ramen för Efsi.”
I artikel 16 ska följande punkt införas:
EIB ska var sjätte månad till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och EIAH överlämna en förteckning över alla inlämnade investeringsförslag för användning av EU-garantin, inbegripet förslag som inte valts ut för att läggas fram för investeringskommittén. Detta överlämnade ska omfattas av strikta sekretesskrav”.
I artikel 16 ska följande punkt införas:
Kommissionen ska i slutet av investeringsperioden utarbeta en rapport om de sammantagna effekterna och lämpligheten av prissättningspolitiken och överlämna denna rapport till Europaparlamentet och styrelsen. Slutsatserna i denna rapport ska beaktas.”
I artikel 16 ska följande punkt läggas till:
Kommissionen ska lämna in en årlig rapport med närmare uppgifter om alla projekt i varje politikområde som mottagit stöd genom Efsi, det totala bidragsbeloppet från varje källa samt riskprofilerna.”
Artikel 18 ska ändras på följande sätt:
(a) Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Senast den 31 december 2018 respektive den 30 juni 2020 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av tillämpningen av denna förordning.”
(b) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. Kommissionen ska inom den nya fleråriga budgetramen lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett omfattande investeringsprogram för att på ett verkningsfullt sätt åtgärda bristen på investeringar i unionen. Förslaget ska ta vederbörlig hänsyn till slutsatserna i rapporten av den 31 december 2018 och innehålla en oberoende utvärdering som ska överlämnas i så god tid att den vederbörligen kan beaktas för detta ändamål.”
Punkt 8 ska ersättas med följande:
”8. Den rapport som avses i punkt 6 ska innehålla en utvärdering av användningen av den resultattavla som avses i artikel 7.14 och bilaga II, särskilt när det gäller prövningen av lämpligheten av de olika pelarna och deras relativa roller i bedömningen. Rapporten ska, om det är lämpligt och vederbörligen motiverat av dess slutsatser, åtföljas av ett förslag om en översyn av den delegerade akt som avses i artikel 7.14.”
(11) I artikel 19 ska följande punkt läggas till:
EIB och EIF ska informera eller ålägga finansiella intermediärer att informera de slutgiltiga mottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om att Efsi-stöd finns, och ska låta denna information ingå i finansieringsöverenskommelsen på ett sådant sätt att den blir klart synlig, framför allt för små och medelstora företag, liksom i alla avtal som innefattar Efsistöd, så att allmänhetens medvetenhet ökar och synligheten förbättras.”,
(11a) Artikel 20.2 ska ersättas med följande:
”2. Vid tillämpning av punkt 1 i den här artikeln ska revisionsrätten, på begäran och i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget, beviljas fullständig tillgång till alla handlingar eller information den behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.
(12) Artikel 22.1 ska ersättas med följande:
”1. Inom ramen för sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning får EIB, EIF och alla finansiella intermediärer efterleva relevanta standarder och gällande lag om förebyggande av penningtvätt och kampen mot terrorism, skattebedrägeri och skatteundandragande.
▌
I sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska EIB och EIF inte använda sig av, befatta sig med åt eller tillhandahålla medel till mottagare som använder sig av eller befattar sig med strukturer för skatteundandragande, särskilt aggressiva skatteplaneringsmetoder eller handlingar som inte överensstämmer med EU:s kriterier för god förvaltning på skatteområdet som anges unionens rättsakter, rådets slutsatser, kommissionens rekommendationer eller något formellt tillkännagivande från kommissionen.
▌
I synnerhet EIB och EIF får inte upprätthålla affärsförbindelser med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationellt överenskomna skattestandarder och unionslag om transparens och informationsutbyte.
När EIB och EIF ingår avtal med finansiella intermediärer ska de införliva de krav som anges i denna artikel i de relevanta avtalen och begära landsvis rapportering om efterlevnaden av dem. EIB och EIF ska offentliggöra och löpande uppdatera förteckningen över de finansiella intermediärer med vilka de samarbetar.
EIB och EIF ska, efter samråd med kommissionen och olika intressenter, se över och uppdatera sin policy för icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner senast när EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner antagits. Varje år därefter ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av denna policy.
(13) I artikel 23.2 ska första och andra meningen i det första stycket ersättas med följande:
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.13 och 7.14 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 4 juli 2015. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år.
(14) Bilaga II ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.
▐
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
BILAGA
to the
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
Bilaga
(1) Avsnitt 2 ska ändras på följande sätt:
(a) I led b ska följande stycken läggas till:
Efsistöd till motorvägar ska begränsas till offentliga och/eller privata investeringar i transporter i sammanhållningsländer, mindre utvecklade regioner eller i gränsöverskridande transportprojekt eller om det är nödvändigt för att uppgradera, bibehålla eller förbättra trafiksäkerheten, till att utveckla ITS-utrustning eller garantera integriteten och standarden för de befintliga motorvägarna i det transeuropeiska transportnätet, särskilt i fråga om säkra parkeringsplatser, stationer för alternativa, rena bränslen och laddningsstationer för elfordon.
Efsistödet ska uttryckligen vara möjligt även för underhåll och uppgradering av befintlig transportinfrastruktur.”
(b) I led c ska den andra meningen ersättas med följande:
”I detta sammanhang förväntas EIB tillhandahålla finansiering inom ramen för Efsi i syfte att uppnå ett mål på totalt minst 500 000 000 000 EUR i offentliga eller privata investeringar, inbegripet finansiering som mobiliseras från EIF inom ramen för de Efsitransaktioner som rör de instrument som avses i artikel 10.2 b, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och ökad tillgång till finansiering för enheter som har upp till 3 000 anställda."
(2) I avsnitt 3 ska följande läggas till som led d:
'(d) Närvaron av ett eller flera av följande inslag skulle vanligen medföra att en transaktion klassificeras som särskild verksamhet:
– Lån som är efterställda i förhållande till andra långivare, inbegripet nationella utvecklingsbanker och privata långivare.
– Deltagande i riskdelningsinstrument där den intagna positionen exponerar EIB för höga risknivåer.
– Exponering mot specifika risker, till exempel obeprövad teknik, beroende av motparter som är nya, oerfarna eller innebär höga risker, nya finansiella strukturer eller en risk för EIB, sektorn eller det geografiska området i fråga.
– Särdrag för kapital likställt med eget kapital, till exempel resultatbaserade betalningar .
– Andra identifierbara aspekter som medför högre riskexponering i enlighet med EIB:s riktlinjer för risktagande.”,
(2 a) I avsnitt 3 ska följande led läggas till:
”d a) Uppmärksamhet ska ägnas åt regionsspecifika villkor vid bedömningen av additionalitet.”
(3) I avsnitt 5 ska följande mening läggas till:
”Resultattavlan ska offentliggöras så snart en transaktion som omfattas av EU-garantin har undertecknats, med undantag för kommersiellt känslig information."
(4) Avsnitt 6 ska ändras på följande sätt:
(a) Led b ska ändras på följande sätt:
(i) I första strecksatsen ska den första och den andra meningen ersättas med följande:
”För lånetransaktioner ska EIB eller EIF utföra sin standardiserade riskbedömning, som omfattar en beräkning av sannolikheten för fallissemang och återvinningsgraden. På grundval av dessa parametrar ska EIB eller EIF kvantifiera risken för varje transaktion."
(ii) I andra strecksatsen ska den första meningen ersättas med följande:
”Varje lånetransaktion ska tilldelas en riskklassificering (transaktionens kreditvärdering) i enlighet med EIB:s eller EIF:s system för kreditvärdering.”,
(iii) I tredje strecksatsen ska den första meningen ersättas med följande:
”Projekten ska vara ekonomiskt och tekniskt bärkraftiga och EIB:s finansiering ska struktureras i linje med sund bankpraxis och uppfylla de principer för högnivåriskhantering som EIB eller EIF har fastställt i sina interna riktlinjer."
(iii a) Den fjärde strecksatsen ska ersättas med följande:
Låneprodukter ska prissättas i linje med bestämmelserna i denna förordning.”
(b) Led c ska ändras på följande sätt:
(i) I första strecksatsen ska andra meningen ersättas med följande:
”Fastställandet av huruvida en transaktion medför risker för kapital likställt med eget kapital eller inte, oavsett dess rättsliga form och nomenklatura, ska baseras på EIB:s standardiserade bedömning.”,
(ii) I andra strecksatsen ska den första meningen ersättas med följande:
”EIB:s transaktioner med kapital likställt med eget kapital ska utföras i enlighet med EIB:s eller EIF:s interna regler och förfaranden.
(ii a) Tredje strecksatsen ska ersättas med följande:
Investeringar i kapital likställt med eget kapital ska prissättas i linje med bestämmelserna i denna förordning.”
(5) I avsnitt 7 led c ska ordet "inledande" utgå.
(6) Avsnitt 8 ska ändras på följande sätt:
(a) I första stycket andra meningen ska ordet "inledande" utgå.
(b) I led a första stycket första meningen ska ordet "inledande" utgå.
(c) I led b första meningen ska ordet "inledande" utgå.
- [1] EUT C 75, 10.3.2017, s. 57.
- [2] Ännu ej offentliggjort i EUT.
- [3] * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.
- [4] EUT C 465, 13.12.2016, s. 1.
- [5] COM(2014) 903 final.
- [6] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, EUT L 348, 20.12.12,2013, s. 129.
- [7] Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1558 av den 22 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 genom fastställande av en resultattavla över indikatorer för tillämpningen av EU-garantin (EUT L 244, 19.9.2015, s. 20).
- [8] Kommissionens genomförandebeslut 2014/99/EU av den 18 februari 2014 om fastställande av en förteckning över regioner som har rätt till bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden samt över medlemsstater som har rätt till bidrag från Sammanhållningsfonden under perioden 2014–2020, EUT L 50, 20.2.2014, s. 22.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI (3.4.2017)
till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2016 och (EU) 2015/1017 vad gäller förlängning av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
(COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))
Föredragande av yttrande: Eva Kaili
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
De nuvarande låga nivåerna vad gäller tillväxt och återhämtning i Europeiska unionen efter krisen är resultatet av en sjunkande produktion på grund av faktorer såsom färre teknologiska framsteg, ett strukturellt skifte till sektorer med låg produktivitet samt höga hävstångsmått. Det är därför av största betydelse att vi samlar våra krafter i en samordnad ansträngning för att undvika farorna med sekulär stagnation, och då tar ansvar för ekonomi, miljö och samhälle.
ITRE prioriterar, i linje med sitt mandat, först och främst optimeringen av energisektorn, telekommunikationssektorn, digital teknik, FoI, små och medelstora företag samt både nya och traditionella industriella sammanhang. Dessa sektorer ligger till grund för den välbehövliga ökningen av EU:s produktivitet.
Föredraganden anser att Efsi 2.0 utgör en möjlighet att påskynda EU:s produktion såväl som ett dynamiskt instrument med potential att omforma den nuvarande investeringsramen i EU, genom att harmonisera det ekonomiska ekosystemet, minska onödig byråkrati och undanröja ineffektivitet vad gäller samordning och strukturella konflikter.
Efsi är emellertid inte något instrument för sammanhållningspolitik. Den är snarare tänkt att stimulera EU:s ekonomiska kapacitet och hjälpa alla medlemsstater att täcka sina investeringsklyftor. Efsi är en mervärdesmekanism som syftar till att utvidga och komplettera, inte konkurrera med, befintliga finansiella medel och finansieringsformer. Följdsatsen av detta är att Efsi aldrig, vare sig nu eller i framtiden, borde ersätta sammanhållningsfonder eller liknande instrument.
För att Efsis investeringsmål ska bli framgångsrika bör den bidra till att i praktiken öka varje medlemsstats ekonomiska potential, både geografiskt och sektorsvist. Tyvärr har Efsi ännu inte svarat upp till den utmaning som den geografiska och sektorsvisa diversifieringen utgör.
Föredraganden betonar att EU inte kan återfå tillväxten och skapa jobb och välstånd med en oförändrad attityd. Det krävs ansträngningar på medellång och lång sikt såväl som uthållighet. Det är inte en spurt. Det är ett maratonlopp. Då EIB och kommissionen är de två institutionerna som huvudsakligen ansvarar för genomförandet av Efsi bör de anamma detta tankesätt. Syftet är inte att spendera pengar så snabbt som möjligt. Innehållet, additionaliteten och den geografiska fördelningen betyder mer än hur snabbt medlen tas i anspråk.
Detta ITRE-yttrande är särskilt inriktat på energi, telekommunikation, forskning, digital teknik samt små och medelstora företag och dess fokus ligger på Efsis nuvarande brister när det gäller att ta itu med sektorsvisa och geografiska marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Dessa bör nu vara avhjälpta i och med Efsi 2.0.
Utifrån resonemanget ovan föreslår föredraganden följande ändringar i Efsi 2.0:
Efsi-stödda projekt bör bidra med mer additionalitet. EIB bör utöka sin kapacitet att acceptera mer riskfyllda projekt, både genom riskdelningsinstrument och första-förlustgarantier som är särskilt användbara för infrastrukturprojekt.
Öppenhet och ansvarighet i urvalsprocessen bör vara ett nödvändigt förhandskrav för additionalitetskriteriet och för genomförandet av Efsi-förordningen, och bör bevaras i Efsi 2.0.
Geografisk diversifiering måste garanteras genom att man uttryckligen tar itu med problemet att olika riskpremier tas ut för likartade projekt i olika delar av EU, på grund av medlemsstaterna olika riskprofiler.
Den tredje pelaren i investeringsplanen för Europa (att undanröja hinder för investeringar) är en nödvändig förutsättning för att Efsi ska vara framgångsrik, men den kan inte användas som ett alibi för att ursäkta att en låg andel medel från Efsi tas i anspråk – detta gäller i synnerhet sammanhållningsländer eller medlemsstater som drabbades hårdare av finanskrisen nyligen.
Kommissionen bör samarbeta nära med EIB för att stärka de nationella utvecklingsinstitutionernas roll och för att de ska inrättas i de medlemsstater där någon sådan inte finns.
I syfte att locka till sig nya medel bör kommissionen samarbeta nära med EU:s finansiella tillsynsmyndigheter, för att göra det möjligt för finansinstituten att investera mer i långsiktiga infrastrukturprojekt genom att lätta på relevanta rättsliga begränsningar för deras balansräkningar.
Det strikta genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten bör inte hindra medlemsstaterna att använda Efsi för investeringar i infrastruktur. Kommissionen bör anta strategier för detta ändamål.
Särskild vikt bör läggas vid projekt som gynnar tillväxt och skapar sysselsättning i avlägset belägna områden eller i mindre utvecklade regioner.
FSE-medel och andra relaterade instrument bör inte konkurrera med Efsi eller med dess marknadsdrivna inriktning som syftar till att locka fram och mobilisera nya medel och outnyttjat kapital. En optimal blandning av medel krävs således för att med framgång få fart på investeringarna i EU. De rättsliga ramarna som gör en sådan blandning möjlig bör tas i beaktande. Den finansiella samlingsförordningen förväntas kunna bidra till detta.
Multinationella infrastrukturprojekt bör utvidgas. Kommissionen bör sträva efter att harmonisera de rättsliga olikheterna i medlemsstaterna. Detta är nödvändigt för att påskynda infrastrukturprojekt där två eller fler medlemsstater deltar eller gränsöverskridande infrastrukturprojekt.
Förstärkningen och utvidgningen av den roll som Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) spelar är av yttersta vikt för att Efsi ska vara framgångsrik. Centrumet bör bistå lokala myndigheter, nationella utvecklingsinstitutioner och investerare, underlätta skapandet av investeringsplattformar när sådana behövs, hjälpa till med bildandet av företag för särskilda ändamål och offentlig-privata partnerskap såväl som att ge råd till intressenter om innovativa finansieringskällor – särskilt i fråga om infrastrukturprojekt, energiprojekt och projekt inom den digitala sektorn.
I enlighet med åtaganden inom ramen för Parisavtalet (COP21) bör Efsi till minst 40 % stödja projekt som bidrar till klimatåtgärder, och minst 20 % av finansieringen ska gå till projekt gällande energieffektivitet. Projekt som avser fossila bränslen ska undvikas.
I linje med EU:s konkurrensfördelar inom digital teknik bör Efsi först och främst prioritera den framåtblickande digitala sektorn när det gäller finansiering, särskilt projekt som gör att kapaciteten och infrastrukturen utvidgas i fråga om konnektivitet, it-säkerhet, nätverk, blockkedjeplattformar, sakernas internet och så vidare. Denna prioritering bör ges ytterligare tyngd med sakkunniga från dessa sektorer i EIAH och EIB:s beslutsfattande styrelse.
Efsi bör ta itu med investeringsklyftan inom forskning, särskilt inom pionjärsektorer och sektorer med låg teknisk mognadsgrad som förväntas leda och forma konsumenternas efterfrågan under de kommande 20 åren.
Kommissionen och EIB bör samarbeta för att proaktivt identifiera icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner och upprätta tydliga och offentligt tillgängliga kriterier för att öka Efsis rättssäkerhet, utan att äventyra EU:s standarder inom områden som har anknytning till förvaltning i skattefrågor.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(4) Efsi, inrättad och sponsrad av EIB-gruppen, är på god väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Marknaden har kunnat ta medel i anspråk särskilt snabbt inom småföretagsdelen, där Efsi gör betydligt bättre ifrån sig än väntat. I juli 2016 förstärktes delen för små och medelstora företag med 500 miljoner EUR inom befintliga parametrar i förordning (EU) nr 2015/1017. En större andel finansiering ska inriktas på små och medelstora företag med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna del av finansieringen från Efsi: 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet bör inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag. |
(4) Under första genomförandeperioden gav Efsi betydande och uppmuntrande resultat. Det är ännu för tidigt att utvärdera den fulla inverkan av Efsi när det gäller att täppa till investeringsluckorna, minska de höga arbetslöshetsnivåerna och förbättra de svaga tillväxtnivåerna i unionen efter den senaste tidens finanskris. Aktuella data tyder dock på ett förbättringsutrymme inom olika områden, såsom komplementariteten med investeringsplanens andra pelare, bättre fördelning mellan medlemsstaterna, additionalitet, styrning och förmågan att locka till sig hållbara investeringar som gynnar klimatåtgärder. Det finns också tecken som tyder på att Efsi kan ligga efter, både när det gäller undertecknade transaktioner och utbetalningar, enligt EIB:s utvärdering av dess verksamhet till och med den 30 juni 2016. Till detta kommer att delen för små och medelstora företag tagits snabbare i anspråk på marknaden än infrastruktur- och innovationsdelen, men detta kan bero på att det handlat om olika slags projekt. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4a) Efsi förväntas mobilisera de 315 miljarder EUR som uppställts såsom mål för ytterligare investeringar senast i mitten av 2018. Det har emellertid inte gjorts någon oberoende bedömning, vare sig av dessa ekonomiska resultat, eller av Efsis inverkan ur synvinkel av samhälle och miljö. Erinras bör att det huvudsakliga syftet med Efsi är att stödja projekt som ger unionsmedborgare långsiktiga samhälleliga och miljömässiga fördelar, långvariga arbetstillfällen av god kvalitet och infrastrukturer. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(5) Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”investeringsplanen för Europa, särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), har redan levererat konkreta resultat och är ett viktigt steg för att hjälpa mobiliseringen av privata investeringar samt smart användande av begränsade budgetmedel. Kommissionen planerar att snart lägga fram förslag som rör Efsis framtid, vilka skyndsamt bör behandlas av Europaparlamentet och rådet”. |
(5) Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att investeringsplanen för Europa, särskilt Efsi, levererat konkreta resultat. Emellertid kvarstår ineffektivitet och obalans i fråga om geografisk och sektorsvis diversifiering. Geografiskt sett var till och med den 30 juni 2016 63 % av de projekt som undertecknats i enlighet med infrastruktur- och innovationsdelen koncentrerade till Storbritannien, Italien och Spanien, och 91 % av dem till EU 15. På motsvarande sätt var 54 % av de projekt som undertecknats i enlighet med delen för små och medelstora företag koncentrerade till Italien, Frankrike och Tyskland, och 93 % av dem till EU 15. Tyngdpunkten bör särskilt förläggas till ekonomiskt svaga medlemsstater i Östeuropa, så att de får hjälp med att bemästra sina nuvarande investeringssvårigheter och stärka sin konkurrenskraft. Med beaktande av denna obalans, såväl som befintliga finansiella konflikter, strukturella hinder, rättsliga ramar och investerarnas strävan efter låga risker, bör kommissionen genomföra ambitiösa initiativ för att hjälpa mobiliseringen av privata investeringar och påbörja de nödvändiga omarbetningarna av regleringar för att finansinstitut ska kunna införliva fler infrastrukturprojekt i sina värdepappersportföljer, bland annat utökad finansiering till små och medelstora företag, och smart användande av begränsade budgetmedel. Likaså bör det också ses till att vissa medlemsstater inte favoriseras vid användningen av Efsi på grund av att andra medlemsstater i dagens läge uppvisar olika slag av strukturell ineffektivitet. Därför bör ingen medlemsstat få använda mer än 10 % av Efsi. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 6 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Tack vare dess framgång har kommissionen åtagit sig att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiell kapacitet. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenterades i dag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra som en prioritering. |
(6) Tack vare de positiva indikatorerna har kommissionen åtagit sig att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiella kapacitet. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenterades i dag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra som en prioritering. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(8) Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande – inbegripet för ungdomar – tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar undvikas, såvida det inte är nödvändigt för att stödja privata investeringar i transport i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål. |
(8) Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida hållbara kvalitet och höga nivå på humankapitalet, skapande av jobb av god kvalitet (särskilt för ungdomar), tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet, samt för att öka den sociala sammanhållningen och den sociala delaktigheten och på så vis öka unionsmedborgarnas välbefinnande. Det bör också omfatta investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) och EU:s åtagande för 2050 att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av elnät, energieffektivitet och projekt för den cirkulära ekonomin, framför allt när de förbättrar unionens energitrygghet och låter enskilda medborgare, lokalsamhällen och kooperativ aktivt medverka bör också ökas, liksom tyngdpunkten också bör förläggas till anpassningen av energinät samt till lagring och distribution av förnybar energi, jämte alternativa energiresurser för fordon och för fastighetssektorn. I nuläget verkar det som att det omfattande Efsistödet till projekt inom områdena energi, energieffektivitet och förnybara energikällor har åtföljts av en lika stor minskning i EIB:s ordinarie investeringar inom dessa sektorer, vilket innebär att tanken på additionalitet går förlorad. De lån som finansieras inom ramen för Efsi bör beviljas såsom tillägg till EIB:s ordinarie investeringsverksamhet. På samma sätt, inom den digitala sektorn och inom ramen för unionens ambitiösa politik för den digitala ekonomin, bör nya mål för digital infrastruktur slås fast för att säkerställa att den digitala klyftan överbryggas och att unionen blir en global banbrytare i den nya eran av det så kallade sakernas internet, blockkedjeteknik och it- och nätverkssäkerhet. Dessutom bör ett kriterium för Efsis framgång vara stöd till de politikområden som drabbats av nedskärningar i investeringar i syfte att finansiera Efsi, såsom forskningsbidrag, i synnerhet när det gäller låg teknisk mognad. Efsistöd till motorvägar bör undvikas, såvida det inte krävs för att stödja privata investeringar i transporter i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som rör minst ett sammanhållningsland. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål. Efsistöd till projekt som rör fossila bränslen, i synnerhet infrastruktur och kärntekniska anläggningar bör undvikas. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8a) Noteras bör att EIB inom ramen för sina Efsistödda särskilda aktiviteter systematiskt använder deltagande i riskdelningsinstrument med bankens investeringspartner. EIB bör därför, både när kombinerad finansiering används och vid behov i andra fall, automatiskt ingripa med första förlust-garantier för de berörda aktiviteterna, dels för att Efsi ska ge optimal additionalitet, dels för att mera av privata medel ska kunna mobiliseras. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 8b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(8b) Det bör påpekas att alla globala stormakter, för att vara ledande i tävlingen på området teknik och vetenskap, har utrustat sig med ett militär-industriellt komplex. Det är således absolut nödvändigt att EU också gör detta genom att anslå stora summor, särskilt via Efsistöd, till uppbyggnad av en europeisk försvarsindustri vars satsningar på forskning och utveckling kommer att få omfattande konsekvenser på det civila planet och för ekonomin. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 9 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. |
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör systematiskt bedömas, dokumenteras och rapporteras i samband med varje projekt. EIB bör offentliggöra analytiska uppgifter för varje projekt som finansierats, åtföljda av förhands- och efterhandsbedömningar av varje projekt, tillsammans med en ingående redogörelse för vilka indikatorer och kriterier som används vid projekturvalet och bedömningen. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Additionaliteten bör också utökas med hjälp av geografiska faktorer, såsom stödmottagarens ursprung eller projektets geografiska destination. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, särskilt om minst en av dem är ett sammanhållningsland, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. Efsistödda projekt bör också anses medföra additionalitet när de ger samhälls- och miljömässiga fördelar på lång sikt. En verksamhetsberättelse bör sammanställas om hur och i vilken utsträckning det tagits hänsyn till sociala faktorer och miljöfaktorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(9a) EIB har redan utarbetat ett antal produkter som underlättar ytterligare risktaganden genom, framför allt, instrument för delning av risken med EIB:s medinvesterare. EIB bör ingripa med första förlust-garantier, dels för att Efsi ska ge optimal additionalitet, dels för att mera av privata medel ska kunna mobiliseras och investeringarna påskyndas, särskilt inom infrastruktursektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 9b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(9b) Öppenhet i fråga om behörighet, godkännande och urval av projekt är ett ofrånkomligt villkor och detta bör återspeglas i styrningsstrukturen för beslutsprocessen. Styrelsens och investeringskommitténs roll bör ytterligare klarläggas. Deras beslut vid urvalsförfarandet bör säkerställa additionalitet och avslagsgrunden för ett projekt bör offentliggöras. Beslutsfattarnas ansvar måste därför fortsättningsvis bekräftas, för att inte svårigheterna vid genomförandet av förordning (EU) 2015/1017 ska upprepas för den här förordningen. Dessutom bör kommissionen genast sätta i gång med att ta fram förhandsdefinierade, tydliga, objektiva och offentligt tillgängliga kriterier som minskar den rättsliga osäkerheten och förbättrar förvaltningen i skattefrågor, i synnerhet när investeringsverksamheterna inbegriper enheter som har kopplingar till icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. Det behövs också öppenhet om vilka metoder EIB använder för att fastställa räntesatsen för sin finansiering via Efsi. Överdrivet höga landriskpremier bör inte avskräcka stödmottagare från missgynnade medlemsstater att delta. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 10 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Blanda mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. |
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Blanda mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. Med tanke på den inbyggda komplexiteten hos dessa instrument bör EIAH även ge vägledning om hur man bäst väljer finansieringsinstrument och blandning. EIAH är ett marknadsdrivet instrument som ger investeringsrådgivning om flera marknadssektorer, och bör därför även, i tillämpliga fall, ställa sin sakkunskap till förfogande för andra rådgivande enheter med relevant kunskap om specifika marknadssektorer. Att uppmuntra till ytterligare samarbete mellan EIAH och andra rådgivande enheter kommer att vara utslagsgivande för Efsis framgång, särskilt inom marknadsområden och marknadsnischer där det krävs högre specialisering och mer know-how. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(10a) För att förbättra Efsis resultat, såväl nationellt som regionalt, är det nödvändigt att stärka samarbetet mellan EIB, som styr Efsi, och de nationella utvecklingsbankerna eller utvecklingsinstitutionerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 11 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(11) För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade och övergångsregioner bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas. |
(11) För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade och övergångsregioner bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas, för att säkerställa en balanserad fördelning av projekt i unionen så att alla medlemsstater har tillgång till finansiering. För att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, samt om minskade skillnader mellan regionerna, flera arbetstillfällen av god kvalitet och en bredare produktionsbas för medlemsstaterna, framför allt de medlemsstater som drabbats hårdast av finanskrisen eller regioner som inte når upp till unionens genomsnitt i fråga om BNP-tillväxt, måste Efsistödet bli geografiskt mera balanserat, i överensstämmelse med riktlinjerna för geografisk diversifiering och koncentration, samt genom att EIAH får en starkare roll. Samtidigt som detta görs bör Efsi få ha kvar sin marknadsdrivna karaktär. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 14 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(14) För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för de ytterligare investeringar som ska genomföras bör en överföring göras från tillgängliga medel i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/20134. Dessutom bör anslag på 1 145 797 000 EUR överföras från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta blandning med Efsi eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet. |
(14) För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för ytterligare investeringar som ska genomföras bör en lämplig justering av målsatsen för EU:s garantifond möjliggöra den nödvändiga ökningen av finansieringen utan att ytterligare minska de knappa resurserna i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Horisont 2020, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1316/20134 och 1291/20134a , såsom det framställts i den utvärdering som kommissionen har gjort. Dessutom bör anslag på 1 145 797 000 EUR överföras från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta blandning med Efsi eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet. | ||||||||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | ||||||||||||||||||||||||||||||
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, EUT L 348, 20.12.12,2013, s. 129. |
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, EUT L 348, 20.12.12,2013, s. 129. | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
4a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG Text av betydelse för EES (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104). | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(15) På grundval av den erfarenhet som samlats in från de investeringar som erhåller stöd från Efsi bör målbeloppet för garantifonden fastställas till 35 % av EU:s samlade garantiskyldigheter för att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå. |
(15) På grundval av den erfarenhet som samlats in från de investeringar som erhåller stöd från Efsi bör målbeloppet för garantifonden fastställas till 32 % av EU:s samlade garantiskyldigheter för att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(15a) Det måste ofrånkomligen utvärderas huruvida och i vilken utsträckning det strikta genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten hindrar vissa medlemsstater, i synnerhet dem som drabbats hårdare av finanskrisen nyligen, att delta i Efsi, antingen direkt eller indirekt genom att bidra med offentliga medel till enskilda projekt och investeringsplattformar. Likaså måste det undersökas om det leder till fler arbetstillfällen och ökad tillväxt att bidrag från medlemsstaterna och regionala eller lokala förvaltningar behandlas som engångsbetalningar med stöd av stabilitets- och tillväxtpakten. Dessa åtgärder kommer att stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra nödvändiga reformer, som krävs för att befästa de lokala ekonomiernas tillväxt. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 15b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(15b) Det bör också noteras att Efsi är en finansieringsfacilitet som inrättats för att ge mervärde till befintliga finansieringsinstrument, såsom ESI-fonderna, Sammanhållningsfonden och FSE, och inte för att konkurrera med dem. Vid varje eventuell framtida utökning av Efsi utöver den nuvarande fleråriga budgetramen bör man dessutom, med tanke på de aktuella utmaningarna för Europas ställning som en global ledare inom vetenskap, forskning och upptäckter, se efter om andra finansieringskällor kan komma i fråga än de som anges i förordning (EU) nr 1291/2013. Därför bör Efsi inte ersätta (eller delvis ersätta), vare sig den nuvarande Sammanhållningsfonden, eller strukturfonderna och närstående faciliteter, och inte heller inkräkta på eller minska deras betydelse. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 16 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(16) I linje med den exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag, som förväntas fortgå, bör denna del av Efsi förstärkas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande, inbegripet genom utveckling och genomförande av nya instrument. |
(16) I linje med den exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag bör både denna del av Efsi och rådgivningscentrumets stödkapacitet för små och medelstora företag förstärkas med ytterligare resurser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 17 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(17) EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017. |
(17) EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet nystartade och små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017. Efsi-logotypen bör vara framträdande placerad i finansieringsöverenskommelsen, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag, för att öka Efsis synlighet som ett EU-initiativ. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 21 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och dess verksamhet bör inrikta sig på de behov som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar flera medlemsstater och projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi. |
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas genom ökad tillgänglighet och öppenhet och dess verksamhet bör inrikta sig på de behov som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang: Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som ger verklig additionalitet, som omfattar flera medlemsstater eller projekt i gränsregioner, och som bidrar till att uppnå COP21-målen. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs genom att stärka sin lokala närvaro i medlemsstater med begränsad kapacitet men med stor investeringspotential. EIAH behöver ökad finansiering för att kunna inrätta byråer som fungerar som decentraliserade regionala kluster för tekniskt stöd, samt för att det ska säkerställas att informationsmaterial finns att tillgå på medlemsstaternas alla språk. EIAH bör också beakta medlemsstaternas särdrag, såsom finansmarknadernas mognadsgrad, den begränsade erfarenheten av att använda komplicerade finansiella instrument och särskilda hinder i samband med utvecklingen och genomförandet av projekt. Det bör också aktivt samarbeta med etablerade nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner, arbeta med kommissionen för att göra det lättare för medlemsstater att inrätta nationella utvecklingsbanker, bidra till att inrätta sektorsvisa, temainriktade eller regionala investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi, samt informera om vilka respektive kriterier för stödberättigande som dessa fonder ska uppfylla. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
(21a) Man bör se positivt på möjligheten att erbjuda viss Efsi-finansiering i form av andelar i de projekt som finansieras. Med tanke på denna möjlighet är det på sin plats att även integrera detta system i offentliga projekt som läggs fram för finansiering. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 22 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||
(22) Förordning (EG) nr 1316/2013 och förordning (EU) nr 2015/1017 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(22) Förordning (EU) 2015/1017 bör därför ändras i enlighet med detta. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 2a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led -i (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led d | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led ia (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led f | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led -ii (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led h | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led iia (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led la (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led d Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 12 – stycke 2 – mening 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led -a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led e – leden ia–ic (nya) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led aa (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led ia (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1a | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led da (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 7 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – led 8 – led a Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 12 – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led a – led ii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – mening 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led i Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led c | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led ii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led e | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led iii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led f | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led iiia (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led fa (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led iiib (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led fb (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led c Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led da (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led b Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 18 – punkterna 7 och 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 1 – led 11 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 19 – punkt 1a | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 1 – led 12 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 22 – punkt 1 – stycke 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 Förordning (EU) nr 1316/2013 Artikel 5 – punkt 1 – led b | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 Förordning (EU) nr 1316/2013 Artikel 5 – punkt 1 – led c | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängning av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD) |
||||
Ansvarigt/Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 3.10.2016 |
ECON 3.10.2016 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 3.10.2016 |
||||
Associerat/associerade utskott Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Eva Kaili 16.11.2016 |
||||
Artikel 55 – Gemensamma utskottssammanträden Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Antagande |
3.4.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
37 13 6 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Pilar Ayuso, Rosa D’Amato, Françoise Grossetête, Barbara Kudrycka, Marian-Jean Marinescu, Victor Negrescu, Sofia Sakorafa, Davor Škrlec, Theodor Dumitru Stolojan |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
György Hölvényi, Julia Reda |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
37 |
+ |
|
ECR |
Edward Czesak, Ashley Fox, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský |
|
PPE |
Pilar Ayuso, Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Françoise Grossetête, György Hölvényi, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Barbara Kudrycka, Janusz Lewandowski, Marian-Jean Marinescu, Angelika Niebler, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Theodor Dumitru Stolojan, Vladimir Urutchev, Hermann Winkler, Anna Záborská |
|
S&D |
José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Csaba Molnár, Victor Negrescu, Dan Nica, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho |
|
13 |
- |
|
ALDE |
Fredrick Federley, Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Lieve Wierinck |
|
EFDD |
Rosa D'Amato, Dario Tamburrano |
|
ENF |
Jean-Luc Schaffhauser |
|
GUE/NGL |
Xabier Benito Ziluaga, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis |
|
PPE |
Herbert Reul |
|
6 |
0 |
|
GUE/NGL |
Jaromír Kohlíček |
|
VERTS/ALE |
Reinhard Bütikofer, Rebecca Harms, Julia Reda, Michel Reimon, Davor Škrlec |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR TRANSPORT OCH TURISM (*) (28.3.2017)
till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågoröver förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))Föredragande av yttrande: Inés Ayala Sender (*)(*) Associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
Med Efsi II-förslaget vill kommissionen förlänga varaktigheten för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och göra tekniska förstärkningar för den och för Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH). Kommissionens utvärdering av användningen av EU:s budgetgaranti sedan Efsi grundandes i juli 2015 åtföljer förslaget. Revisionsrätten har utarbetat ett yttrande med titeln Efsi: ett tidigt förslag om förlängning och utvidgning (yttrande 2/2016).
När det gäller de mål som satts upp för EU:s transportpolitik och hur Efsi kan bidra till att uppnå dem anser föredraganden att följande inslag i förslaget måste beaktas särskilt och bör stå i centrum för detta yttrande:
·Förlängning av Efsi fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och en ökning av investeringsmålet till 500 miljarder euro (Efsi I: 315 miljarder), inklusive en
·ökning av EU-garantin till 26 miljarder euro (Efsi I: 16 miljarder) och en anpassning av målsatsen för EU:s garantifond till 35 % av EU:s totala garantiåtaganden (Efsi I: 50 %), vilket delvis finansieras av
·ytterligare överföringar från Fonden för ett sammanlänkat Europa genom att spara in 155 miljoner euro i transportbranschen och 345 miljoner euro i energibranschen,
·förbättrade additionalitetsbestämmelser för projekt (som måste syfta till att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer) och som täcker projekt inom infrastruktur- och innovationsdelen som förbinder två eller flera medlemsstater,
·ytterligare fokus på projekt som bidrar till att nå de klimatpolitiska målen från COP21, vilka ska nås genom en Efsi-finansiering på minst 40 % inom infrastruktur- och innovationsdelen,
·uteslutande av stöd till motorvägar förutom för privata investeringar i sammanhållningsländer eller gränsöverskridande projekt med minst ett sammanhållningsland,
·bättre tekniskt stöd för projekt som omfattar flera medlemsstater där Efsi kombineras med annan EU-finansiering, såsom struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, och bidrar till en geografisk och sektoriell diversifiering av Efsi.
Föredraganden anser att Efsi bör fungera som ett effektivt instrument för att skapa ytterligare investeringar och arbetstillfällen inom transport och rörlighet. De (begränsade) erfarenheterna hittills visar dock att det behövs ytterligare åtgärder för att bättre utnyttja fondens potential inom transportbranschen. Faktum är att transportprojekt i själva verket endast svarar för 8 % eller 11 miljarder euro av alla Efsi-finansierade projekt, vilket innebär att det finns stort utrymme för att förbättra fondens dragningskraft för medlemsstater, regionala och lokala enheter och projektansvariga när det gäller finansiering, kriterier för stödberättigande och tekniskt bistånd.
Efsi kan ge ett mervärde på transportområdet om det fungerar som ett verktyg för att komplettera, snarare än att konkurrera med, den lyckade och överutnyttjade Fonden för ett sammanlänkat Europa. Medel ur fonden används för att finansiera det transeuropeiska transportnätet i enlighet med konsekventa långsiktiga prioriteringar som medlagstiftarna enas om och kontrollerar i en grundlig process. Föredraganden motsätter sig ytterligare omfördelning av medel för att finansiera Efsi II och påminner om att 4 miljarder euro togs bort från Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 redan för Efsi I. Det behövs i själva verket inga ytterligare nedskärningar, i stället visar kommissionens utvärdering av Efsi att målsatsen för EU-garantin skulle kunna justeras marginellt. Om inte målsatsen för Efsi I hade fastställts till 50 % hade det inte behövts så många nedskärningar i Fonden för ett sammanlänkat Europa från första början. Slutligen, innan man fattar beslut om en framtida fortsättning eller ändring av Efsi, bör kommissionen inte bara utvärdera Efsi utan även uppfylla alla juridiska krav rörande slutsatserna från utvärderingen, såsom fastställts av medlagstiftarna i Efsi I-förordningen.
Mot bakgrund av detta föreslår föredraganden att ändra kommissionens Efsi II-förslag enligt följande:
·Upprätthållande av den nuvarande finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa och dess transportdel.
·Justering av målsatsen för EU:s garantifond till 32 % av EU:s samlade garantiåtaganden.
·Additionalitetsbestämmelserna bör inkludera komplexa multinationella och gränsöverskridande projekt, inklusive huvudkorridorer och andra delar av stomnätet som Fonden för ett sammanlänkat Europa, Sesar och ERTMS har identifierat, i syfte att främja fullbordandet av TEN-T projekt som annars inte skulle ha slutförts på grund av de begränsade resurser som finns i fonden.
·Användningen av EU-garantin bör innehålla ett särskilt mål på 20 % för transport, samtidigt som man också bidrar till de klimatpolitiska målen.
·Nationella, regionala och lokala förvaltningars deltagande i Efsi-projekt eller instrument bör betraktas som ”engångsåtgärder” och bör räknas bort från den strukturella skattepolitiska insats som medlemsstaterna förväntas göra.
·Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete bör utgöra tillåtna motparter för EU‑garantin för att underlätta gränsöverskridande och multinationella projekt.
·Efsi-stöd för motorvägar bör vara möjligt för projekt i linje med TEN-T och transportpolitiska mål (exempelvis när det gäller trafiksäkerhet, utveckling av intelligenta transportsystem och underhåll av TEN-T-vägar),
·EIAH:s roll bör stärkas när det gäller råd till regionala myndigheter och projektansvariga, inklusive för multinationella och gränsöverskridande projekt och främjande av en kombination av Efsi och Fonden för ett sammanlänkat Europa.
·Upprätthållande av artikel 18.7 och 18.8, i vilka det föreskrivs att Efsis framtid ska fastställas utifrån en oberoende utvärdering.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott ta hänsyn till följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(2a) Det behövs åtgärder för att öka investeringarna genom att säkerställa större transparens och bättre synliggörande i medier, med hjälp av tekniskt stöd i alla faser av projektet och genom att uppmuntra till smartare användning av finansiella resurser. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 8 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(8) Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande – inbegripet för ungdomar – tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar undvikas, såvida det inte är nödvändigt för att stödja privata investeringar i transport i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål. |
(8) Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande – inbegripet för ungdomar – tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, turism, liksom den digitala omvandlingen. Dessutom bör den även ta itu med alltför stor koncentration i vissa politikområden och med geografiska obalanser i investeringar, för att bidra till unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och för att undvika ökade skillnader i olika regioner och medlemsstater. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar begränsas till att stödja privata och/eller offentliga investeringar i transport i sammanhållningsländer, mindre utvecklade regioner eller i gränsöverskridande transportprojekt, eller om det är nödvändigt för att bygga ut och underhålla motorvägarna och därmed förbättra trafiksäkerheten, utveckla ITS-utrustning eller garantera att de befintliga motorvägarna i det transeuropeiska transportnätet håller hög standard och är i gott skick, särskilt säkra parkeringsplatser, stationer för alternativa, rena bränslen och laddningsstationer för elfordon. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(8a) Inom ramen för sina Efsi-stödda särskilda aktiviteter utnyttjar EIB systematiskt deltagande i riskdelningsinstrument tillsammans med sina medinvesterare. Därför uppmanas EIB att, när så är nödvändigt och relevant, i samband med dessa aktiviteter ingripa med första-förlustgarantier i syfte att optimera Efsis additionalitet och mobilisera privata medel i större utsträckning. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 9 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. |
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. För att säkerställa att de enheter som behöver använda Efsi-garantier är bättre företrädda, vore det önskvärt att möjliggöra rotation bland styrelseledamöterna, och att inkludera företrädare för kommissionens olika avdelningar, t.ex. de som ansvarar för transport- och miljöpolitik. På grundval av additionalitetsprincipen bör transaktioner bara vara godtagbara om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur såsom ERTMS, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 10 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Blanda mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. |
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Blanda mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. Samstämmighet och synergieffekter mellan EU:s alla former av stöd bör säkerställas. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(10a) För att förbättra Efsis resultat, såväl nationellt som regionalt, är det nödvändigt att stärka samarbetet mellan EIB, som styr Efsi, och de nationella utvecklingsbankerna. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 11 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(11) För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade och övergångsregioner bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas. |
(11) För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner, yttersta randområden och övergångsregioner och för att rätta till geografiska obalanser, bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(11a) För att skapa de bästa förutsättningarna för hållbarhet och framgång bör projekt förankras och utföras i samarbete med lokal och regional nivå. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 14 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(14) För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för de ytterligare investeringar som ska genomföras bör en överföring göras från tillgängliga medel i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/20133. Dessutom bör anslag på 1 145 797 000 EUR överföras från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta blandning med Efsi eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet. |
(14) För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för de ytterligare investeringar som ska genomföras bör målsatsen för EU:s garantifond justeras på ett ändamålsenligt sätt för att möjliggöra den nödvändiga ökningen av finansieringen utan att man ytterligare ska behöva minska de knappa tillgängliga medlen i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Horisont 2020 som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1316/20133 och nr 1291/20134, enligt vad som föreslås i den utvärdering som kommissionen har genomfört. Dessutom bör anslag på 1 145 797 000 EUR överföras från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta blandning med Efsi eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet. | ||||||||||||||||||||||||
__________________ |
__________________ | ||||||||||||||||||||||||
|
| ||||||||||||||||||||||||
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, EUT L 348, 20.12.12,2013, s. 129. |
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, EUT L 348, 20.12.12,2013, s. 129. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(16a) Efsi har varit effektivt när det gäller att öka omfattningen av EIB:s särskilda verksamhet till förmån för små och medelstora företag, men har inte bidragit till att öka omfattningen av transportprojekt i tillräcklig utsträckning, särskilt när det gäller sammanhållningsländerna. Med tanke på transportprojektens stora mervärde för EU samt stora investeringsbehov, måste man därför vidta ytterligare åtgärder för att bättre bemöta de svårigheter som medlemsstaterna och de projektansvariga ställs inför när de föreslår infrastrukturprojekt. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 16b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(16b) Transport- och mobilitetsprojekt kan vara svåra att finansiera på grund av lägre avkastning, det långsiktiga investeringsperspektivet och högre risknivåer och osäkerhet. För att minska den befintliga sektoriella obalansen i projekt som finansieras genom Efsi och för att ta itu med problemet med suboptimala investeringar i transportinfrastruktur i EU, bör Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) tillsammans med kommissionen vidta särskilda åtgärder för att underlätta kombinationen av Efsi med bidrag eller annan tillgänglig offentlig finansiering från unionen eller nationella budgetar och göra den enklare och mindre byråkratisk. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 17 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(17) EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017. |
(17) EIB och EIF bör marknadsföra Efsi för att synliggöra detta viktiga instrument. Dessutom bör de säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 19 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(19) Transaktioner med Efsistöd bör vara förenliga med unionens principer om god förvaltning i skattefrågor. |
(19) Transaktioner med Efsistöd bör vara förenliga med unionens principer om god förvaltning i skattefrågor eftersom det behövs ett säkrare tillvägagångssätt för att förhindra att dessa stöd används i bedrägligt syfte. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 21 | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och dess verksamhet bör inrikta sig på de behov som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar flera medlemsstater och projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi. |
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och dess verksamhet bör inrikta sig på de behov, sektorer och regioner som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar två eller flera medlemsstater, projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen samt projekt för hållbara transporter. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering (till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa) kan blandas med Efsi så att synergieffekter kan uppnås mellan olika stödkällor inom EU. EIAH bör vara lättillgängligt och transparent när det ger stöd och dess synlighet bör ytterligare stärkas för potentiella projektansvariga. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(21a) Den europeiska terminen för samordningen av den ekonomiska politiken grundar sig på en detaljerad analys av EU-medlemsstaternas planer för budgetmässiga, makroekonomiska och strukturella reformer och tillhandahåller medlemsstaterna landspecifika rekommendationer. Mot denna bakgrund bör EIB informera kommissionen om de hinder och flaskhalsar för investeringar i medlemsstaterna som EIB har konstaterat och som identifierats i samband med genomförandet av de investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Kommissionen bör ta hänsyn till bland annat dessa konstaterade problem i sitt arbete inom ramen för ett förbättrat investeringsklimat genom att avlägsna sektorsspecifika och andra hinder för investeringar. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 21b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||
|
(21b) Eftersom bristen på strukturreformer utgör det största hindret för investeringar, bör Efsistöden också bindas till en framgångsrik utveckling av den ekonomiska politiken och finanspolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i enlighet med de rekommendationer som getts till länder med såväl överskott som underskott, i situationer med gränsöverskridande betydelse. | ||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 22 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 5 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3a (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 6 – punkt 1 – led ea (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3b (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led -a (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led -aa (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 7 – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led -ab (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 7 – punkt 5 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led -ac (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 7 – punkt 7 – stycke 1 a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led iia (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led ka (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led aa (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led ia (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1a | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led ba (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led c – led iiia (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led i Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led c | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led ii Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led e | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b– led iiia (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led fa (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b– led iiib (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led fb (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b– led iiic (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led fc (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9 – led ba (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led b Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 18 – punkterna 7 och 8 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 1 – led 11a (nytt) Förordning (EU) 2015/1017 Artikel 19 – stycke 1b (ny) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Bilaga I – led a Förordning (EU) 2015/1017 Bilaga II – avsnitt 2 – led b - stycke 1a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Bilaga I – led a Förordning (EU) 2015/1017 Bilaga II – avsnitt 2 – led b – stycke 1b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Bilaga – led 3 Förordning (EU) 2015/1017 Bilaga II – avsnitt 5 | |||||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD) |
||||
Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 3.10.2016 |
ECON 3.10.2016 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
TRAN 3.10.2016 |
||||
Associerade utskott - tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Inés Ayala Sender 25.10.2016 |
||||
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Behandling i utskott |
26.1.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
23.3.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
32 8 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Hugues Bayet, Mark Demesmaeker, Bas Eickhout, Markus Ferber, Maria Grapini, Franck Proust, Patricija Šulin, Matthijs van Miltenburg |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Herbert Dorfmann |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
32 |
+ |
|
ALDE |
Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg |
|
ECR |
Mark Demesmaeker, Jacqueline Foster, Roberts Zīle |
|
PPE |
Georges Bach, Deirdre Clune, Herbert Dorfmann, Markus Ferber, Dieter-Lebrecht Koch, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Franck Proust, Massimiliano Salini, Patricija Šulin, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp |
|
S&D |
Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Ismail Ertug, Maria Grapini, Miltiadis Kyrkos, Jens Nilsson, Gabriele Preuß, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Claudia Țapardel, István Ujhelyi, Janusz Zemke |
|
8 |
- |
|
EFDD |
Peter Lundgren, Jill Seymour |
|
GUE/NGL |
Tania González Peñas, Merja Kyllönen |
|
S&D |
Nicolas Bayet |
|
Verts/ALE |
Michael Cramer, Bas Eickhout, Keith Taylor |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Rättelser till slutomröstning och avsiktsförklaringar |
|
+ |
Hugues Bayet |
|
- |
|
|
0 |
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET (12.4.2017)
till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
(COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))
Föredragande av yttrande: Hannu Takkula
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Beaktandeled 5a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/20161a, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
_________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1a EUT C 465, 13.12.2016, s. 1. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) Sedan investeringsplanen för Europa lades fram i november 20143, har förutsättningarna för investeringar förbättrats, och förtroendet för EU:s ekonomi och tillväxt är på väg tillbaka. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan gett konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas öka gradvis under 2016 och 2017, även om de fortfarande ligger under de historiska nivåerna. |
(1) Trots Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) kvarstår problemet med investeringsgapet i unionen. Problemet med bristande investeringar beror på ett allvarligt aggregerat efterfrågeunderskott och på följderna av åtstramningspolitiken. Man måste förhålla sig radikalt annorlunda till investeringar i unionen, genom att ta itu med den ekonomiska krisens verkliga orsaker och se över ramen för den ekonomiska styrningen, i syfte att permanent stimulera produktiva investeringar som kan generera mervärde för den reala ekonomin och för samhället i samtliga medlemsstater. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
_________________ |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande, ”Europa investerar igen: Utvärdering av investeringsplanen för Europa” som skisserar vad investeringsplanen uppnått hittills och kommande steg, inbegripet förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar efter den inledande treårsperioden, utvidgningen av småföretagsdelen inom den befintliga ramen och förstärkningen av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH). |
(3) Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande, ”Europa investerar igen: Utvärdering av investeringsplanen för Europa” som skisserar situationen hittills och kommande steg, t.ex. förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar efter den inledande treårsperioden, utvidgningen av småföretagsdelen inom den befintliga ramen och förstärkningen av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4a) Efsi är en del av investeringsplanen, en övergripande strategi för att ta itu med osäkerheten kring offentliga och privata investeringar och minska investeringsgapen i unionen. Strategin har tre delar: mobilisera finansiering för investeringar, se till att investeringarna når den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet i unionen. För den geografiska spridningens skull är det viktigt att man förbättrar investeringsmiljön i unionen genom att ta bort hindren för investeringar. Efsi är ett komplement till andra åtgärder som krävs för att minska investeringsgapen i unionen och – genom att fungera som en garantifond – stimulerar nya investeringar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Tack vare dess framgång har kommissionen åtagit sig att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiell kapacitet. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenterades i dag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra som en prioritering. |
(6) Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. För närvarande kvarstår investeringsklyftan i Europa, och det har framförts oro över att Efsi har varit otillräckligt diversifierad, såväl sektoriellt som geografiskt, på grund av suboptimal fördelning av investeringar, finansiering av projekt med hög miljöpåverkan samt tveksam additionalitet. Trots detta, knappt ett år efter inledandet av Efsi och trots att man ännu inte har gjort den oberoende utvärdering till vilken en eventuell förlängning av Efsi var kopplad, har kommissionen lagt fram ett förslag om att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiella kapacitet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(7) För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå. |
(7) I förordning (EU) 2015/1017 föreskrivs att kommissionen senast den 5 juli 2018 ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017. Kommissionen bör överlämna ytterligare en sådan rapport senast den 30 juni 2020 vilken, om så är lämpligt, bör åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att ändra förordning (EU) 2015/1017 och, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, bör åtföljas av en konsekvensutvärdering. Ett sådant lagstiftningsförslag bör garantera, främja och förstärka unionens strategiska investeringar på hållbara nivåer under den budgetperiod som omfattas av den fleråriga budgetramen efter 2020. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) För att kunna fullgöra sitt uppdrag måste revisionsrätten få tillgång till kommissionens årsrapport om styrningen av EU:s garantifond senast den 31 maj varje år. Därvid bör revisionsrättens granskningsrätt enligt artikel 287 i EUF-fördraget respekteras helt och fullt, och kommissionens rapport bör överlämnas till Europaparlamentet, rådet och till revisionsrätten i lämplig tid. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. |
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Syftet med additionalitetsprincipen bör begränsas till att säkerställa att de utvalda projekten är sådana som annars inte skulle ha kunnat erhålla finansiering på marknaden på grund av en högre riskprofil. Begreppet additionalitet måste vara enkelt, och leda till andra kriterier för finansiering som är enklare att mäta. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 11 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16a) Förenkling behövs i förfarandena för hantering av transaktioner så att den information som slutmottagarna, i synnerhet små och medelstora företag, är skyldiga att tillhandahålla är det minimum som krävs för att säkra transaktionernas framgång utan att belasta små och medelstora företag med en alltför stor byråkratisk börda. Samtidigt bör man prioritera transparens i samband med transaktionerna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 17 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 19 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(19) Transaktioner med Efsistöd bör vara förenliga med unionens principer om god förvaltning i skattefrågor. |
(19) Transaktioner med Efsistöd bör i alla avseenden vara förenliga med unionens principer om god förvaltning i skattefrågor. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 21 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 2 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycken 3–5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 3 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 6 – punkt 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – led1 – led 4 – led d Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 12 – stycke 2 – mening 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 5 – led c Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 3 – led a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 5 – led c Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – led 3 – led 5 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 5 – led d Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9 – led b – led i Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9 – led b – led ii Förordning (EU) nr 2015/2017 Artikel 14 – punkt 2 – led e | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9 – led b – led iii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led f | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9 – led c Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9 – led da (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 9a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 9a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 16 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 10 – led aa (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 18 – punkt 6 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 10 – led b Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 18 – punkterna 7 och 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led 10a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 19 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led 11a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 20 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD) |
||||
Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 3.10.2016 |
ECON 3.10.2016 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
CONT 15.12.2016 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Hannu Takkula 21.11.2016 |
||||
Tidigare föredragande av yttrande |
Michael Theurer |
||||
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Behandling i utskott |
22.3.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
12.4.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
18 4 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Inés Ayala Sender, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Jean-François Jalkh, Arndt Kohn, Bogusław Liberadzki, Fulvio Martusciello, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Hannu Takkula, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Monika Hohlmeier, Julia Pitera, Miroslav Poche |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
18 |
+ |
|
ALDE PPE S&D Greens |
Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Hannu Takkula Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Fulvio Martusciello, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt Inés Ayala Sender, Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Bogusław Liberadzki, Miroslav Poche, Derek Vaughan Bart Staes, Indrek Tarand |
|
4 |
- |
|
EFDD ENF GUE/NGL |
Jonathan Arnott, Marco Valli Jean-François Jalkh Luke Ming Flanagan |
|
1 |
0 |
|
PPE |
Joachim Zeller |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR (2.3.2017)
till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågoröver förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning(COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))Föredragande av yttrande: Krzysztof Hetman
KORTFATTAD MOTIVERING
2014 tillkännagav Europeiska kommissionen, tillsammans med Europeiska investeringsbanken som strategisk partner, investeringsplanen för Europa med Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som dess centrala del. Efsi-förordningen trädde i kraft i juli 2015 och inrättades ursprungligen för en treårsperiod. Syftet med Efsi var att främja den ekonomiska återhämtningen och konkurrenskraften i Europa, vilket skulle generera en offentlig och privat finansiering motsvarande 315 miljarder EUR för strategiska investeringar. Den var utformad för att komplettera andra europeiska fonder och åtgärder och bidra till målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i hela unionen.
Den 14 september 2016 lade kommissionen fram en förordning för att förlänga Efsi, så att den täcker perioden fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen och för att utöka dess investeringsplan till minst 500 miljarder EUR fram till 2020. För att uppnå detta föreslår kommissionen att EU:s garanti ska ökas från 16 miljarder EUR till 26 miljarder EUR, medan EIB ska öka sitt kapital från 5 miljarder EUR till 7,5 miljarder EUR. Kommission planerar att bibehålla Efsis centrala princip om additionalitet, dvs. att endast ge stöd till transaktioner avsedda att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Kommissionen syftar med sitt förslag också till att stärka Efsis geografiska täckning och förbättra utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade regioner. Kommissionen planerar i detta sammanhang att uppmuntra en kombination av Efsi och andra europeiska finansieringskällor. Slutligen planerar kommissionen att stärka insynen i investeringsbeslut och styrningsförfaranden.
Föredraganden stöder generellt förslaget och förlängningen av Efsi, även om vissa viktiga brister måste betonas. Det finns en tydlig obalans i användningen av Efsi i EU 15 (91 procent av Efsi) och EU 13 (9 procent av Efsi), och en medlemsstat har inte utnyttjat Efsi-finansiering alls. Förslaget att kombinera Efsi med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI‑fonderna) innebär en möjlighet att uppnå de önskade resultaten genom att förbättra denna situation. Man måste dock betona att sammanhållningspolitiken, i egenskap av central EU-investeringspolitik, har fått bevisade effekter inte bara för att skapa investeringar utan också för att stödja strukturreformer, utveckling av humankapital och skapande av hållbar sysselsättning. Man måste därför säkerställa att Efsi inte skulle ersätta eller tränga undan andra europeiska fonder och instrument, särskilt de europeiska struktur- och investeringsfonderna, också inom den framtida budgetplanen.
Det finns dessutom också en sektoriell obalans i de projekt som får stöd av Efsi, med mycket få sociala investeringar som får stöd genom denna mekanism. Orsaken till detta skulle kunna vara att de sociala investeringarnas direkta lönsamhet är mindre synlig och att sociala aktörer ofta har mindre administrativ kapacitet och erfarenhet när det gäller att hantera stora investeringsprojekt. Föredraganden anser dock att det är viktigt att främja Efsis fullständiga sociala och humana potential och att stödja och underlätta de sociala aktörernas deltagande, samt att detta skulle kunna ge fler arbetstillfällen och hållbar tillväxt om tillämpningen sker på ett klokt sätt. Föredraganden anser därför att verksamheten vid Europeiska centrumet för investeringsrådgivning bör stärkas och vara lika tillgänglig för alla relevanta aktörer, inbegripet sociala företag och sociala tjänster.
Föredraganden uttrycker slutligen sin oro för bristen på uppgifter om antalet arbetstillfällen, särskilt hållbara arbetstillfällen, som skapats till följd av projekt som fått stöd av Efsi. Insamlingen av sådana uppgifter skulle kunna vara till stor nytta för den övergripande bedömningen av Efsis resultat i framtiden.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor utveckling uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott ta hänsyn till följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 6 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 7 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(7) För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå. |
(7) För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå. Kommissionen bör göra en uttömmande konsekvensbedömning för att berättiga ett framtida förslag. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 8 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(8a) Dessutom är det lämpligt att förstärka den sociala dimensionen av genomförandet av Efsi såsom utbildning, övning och yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande, innovation inom hälso- och sjukvård, läkemedel, sociala tjänster, socialt boende och barnomsorg. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 8b (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 9 | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. |
(9) Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, måste definieras tydligare och bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 10 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 11 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 16 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 17 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) | |||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||
|
(17a) Omfattande informationskampanjer i medlemsstater bör genomföras för att stärka dialogen med nationella och lokala myndigheter. Detta skulle möjliggöra ökade privata investeringar och undvika regional och sektorsvis koncentration. | ||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 18 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 19 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 21 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1 (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 2 – led 8a (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led -1a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 2 – led 8b (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led ba (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 4 – punkt 2 – led f – led iv | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 6 – punkt 1 – inledningen | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led -a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led -i (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – stycke 3 – inledningen | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led ia (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led f | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led ib (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – led k | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led d Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 12 – stycke 2 – andra meningen | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led -a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led g – inledningen | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led -aa (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led g – led i | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led -ab (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led g – led v | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led -ac (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – led g – led va (nytt) | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – stycke 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led a – led i Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1 – andra meningen | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led a – led ia (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led a – led ii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – andra meningen | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led a – led i Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led c | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led ii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led e | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led ba (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 3 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led d Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 5 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 16 – punkt 2 – led c | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 23 – punkt 5a (ny) | |||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD) |
||||
Ansvarigt/Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 3.10.2016 |
ECON 3.10.2016 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
EMPL 3.10.2016 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Krzysztof Hetman 23.11.2016 |
||||
Rule 55 – Joint committee procedure Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Behandling i utskott |
25.1.2017 |
|
|
|
|
Antagande |
28.2.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
34 12 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Maria Arena, Heinz K. Becker, Sergio Gutiérrez Prieto, Krzysztof Hetman, Paloma López Bermejo, Evelyn Regner, Jasenko Selimovic, Csaba Sógor |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Ulrike Rodust |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
34 |
+ |
|
ALDE PPE
S&D
VERTS/ALE |
Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Jasenko Selimovic, Renate Weber Heinz K. Becker, Krzysztof Hetman, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Csaba Sógor, Romana Tomc, Maria Arena, Guillaume Balas, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Sergio Gutiérrez Prieto, Agnes Jongerius, Jan Keller, Georgi Pirinski, Evelyn Regner, Maria João Rodrigues, Ulrike Rodust, Marita Ulvskog Jean Lambert, Tatjana Ždanoka |
|
12 |
- |
|
ECR EFDD ENF GUE/NGL NI |
Arne Gericke, Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Jana Žitňanská Laura Agea, Tiziana Beghin Dominique Martin, Joëlle Mélin Kostadinka Kuneva, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo Lampros Fountoulis |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Förklaring av symboler:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING (28.3.2017)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
(COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))
Föredragande av yttrande: Mercedes Bresso
KORTFATTAD MOTIVERING
Sammanhållningspolitiken är EU:s huvudstrategi för investeringar och den är inriktad på ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, skapande av nya arbetstillfällen, förbättring av livskvaliteten för EU:s medborgare samt hållbar utveckling på lång sikt. Den kan dock inte ensam säkra den investeringsnivå som behövs för att skapa tillräcklig ekonomisk tillväxt i Europa.
Genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har EU skapat ett innovativt instrument, ett första försök med målet att staka ut en ny väg och hitta nya investeringslösningar. I detta historiska ögonblick, när de offentliga medlen utsätts för påfrestningar som saknar motstycke, vill Efsi maximera de offentliga medlens inverkan och samtidigt attrahera privata investeringar.
Även om både ESI-fonderna och Efsi är instrument som främjar den ekonomiska tillväxten och strategiska investeringar med ett europeiskt mervärde, till stöd för EU:s politiska mål, så finns det viktiga skillnader mellan dem i fråga om tillämpningsområden och mål.
Föredraganden är övertygad om att målet med yttrandet från utskottet för regional utveckling om ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och 2015/1017 bör vara att å ena sidan säkerställa bättre samordning av dessa instrument genom förbättrade synergieffekter och genom att säkerställa deras komplementaritet så att inte stödet från de olika europeiska instrumenten och fonderna överlappar vartannat, och å andra sidan utgöra ett effektivt komplement till de initiativ och projekt som får stöd från i synnerhet Efsi.
Investeringsplattformarna är optimala för förverkligandet av synergieffekter mellan ESI‑fonderna och Efsi, då de är flexibla instrument som gör det möjligt att urskilja och finansiera projekt och initiativ som är ekonomiskt hållbara och attrahera potentiella investerare genom att katalysera privata medel som komplement till de offentliga medel som har ställts till förfogande av EU:s budget, EIB-gruppen och de nationella utvecklingsbankerna och utvecklingsinstitutionerna.
Bidraget från EIS-fonderna till Efsi genom investeringsplattformar måste stärkas, med finansieringsinstrument som kan vara regionala, sektoriella (som sträcker sig över flera medlemsstater inom en sektor) och nationella (som sammanför vissa investeringsprojekt inom en medlemsstats territorium).
När det gäller gränsöverskridande projekt – med vilka föredraganden avser alla projekt, inte bara de som inbegriper minst ett sammanhållningsland – bör dessa anses vara relevanta för utvecklingen av Efsi-projekten. Både fysisk infrastruktur – med särskild fokus på den mest hållbara infrastrukturen, exempelvis järnvägar – och icke fysisk infrastruktur, såsom e-infrastrukturer, IT-nät och forsknings- och innovationsnätverk, kan spela en strategisk roll för uppnåendet av Efsi:s mål för tillväxt och utveckling.
I detta sammanhang är föredraganden övertygad om att ett särskilt system för att kunna kombinera instrument är en hållbar lösning, under förutsättning att det sker i samarbete med förvaltningsmyndigheterna. Översynen av Efsi-förordningen måste ske i överensstämmelse med de pågående förändringarna av budgetförordningarna (”Omnibus”) och särskilt förordningen om gemensamma bestämmelser, så att man kan säkerställa effektiv synergi och effektiv interaktion mellan de olika instrumenten.
Dessutom understryks vikten av att garantera geografisk balans inom hela EU, något som bidrar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Så för att undvika geografisk eller sektoriell öronmärkning kommer de länder som inte ännu har lyckats dra nytta av de möjligheter som Efsi erbjuder behöva stöd även av de europeiska myndigheterna, till exempel genom en mer effektiv teknisk assistans även på lokal nivå, men även genom samordning av de ansträngningar som gjorts av EIB:s regionkontor.
Mot denna bakgrund bör EIB och kommissionen ytterligare stärka instrumenten för bedömning av resultaten av de projekt som startats, genom att mäta vilken inverkan de har på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europa.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(1) Sedan investeringsplanen för Europa2 lades fram i november 2014 har förutsättningarna för investeringar förbättrats, och förtroendet för EU:s ekonomi och tillväxt är på väg tillbaka. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan gett konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas öka gradvis under 2016 och 2017, även om de fortfarande ligger under de historiska nivåerna. |
(1) Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning. Kommissionen framhåller att de omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen redan har gett konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. | |||||||||||||||||||||
_________________ |
| |||||||||||||||||||||
3 COM(2014) 903 final. |
| |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 2 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(2) Denna positiva utveckling måste upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att få investeringarna att återgå till sin långsiktigt trendmässiga utveckling. Mekanismerna i investeringsplanen fungerar och bör stärkas för att fortsatt mobilisera privata investeringar i sektorer som är viktiga för Europas framtid och där marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer kvarstår. |
utgår | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(3a) Den 11 november 2016 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten yttrande nr 2/2016 om ”Efsi: ett tidigt förslag om förlängning och utvidgning”, där man framhöll att Europeiska kommissionens planer på att utvidga och förlänga den investeringsfond som utgör kärnan i Junckerplanen utarbetades för tidigt och med få belägg för att ökningen är motiverad. Revisionsrätten framhöll även att det inte har gjorts någon heltäckande konsekvensbedömning och framförde kritik mot att kommissionen har strukit den bestämmelse som kopplar en fortsättning på Efsi till resultatet av en oberoende utvärdering. Vidare betonade revisionsrätten att det finns risk för att multiplikatoreffekten är överskattad, och slog fast att det rör sig om förväntade mål och resultat som inte bekräftats av några påtagliga, exakta, tydliga och omedelbara uppgifter. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(4) Efsi, inrättad och sponsrad av EIB-gruppen, är på god väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Marknaden har kunnat ta medel i anspråk särskilt snabbt inom småföretagsdelen, där Efsi gör betydligt bättre ifrån sig än väntat. I juli 2016 förstärktes delen för små och medelstora företag med 500 miljoner EUR inom befintliga parametrar i förordning (EU) nr 2015/1017. En större andel finansiering ska inriktas på små och medelstora företag med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna del av finansieringen från Efsi: 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet bör inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag. |
(4) Efsi, inrättad och sponsrad av EIB-gruppen, hoppas att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Medlemsstaternas investeringar har dock varierat avsevärt, vilket utgör en betydande brist inom Efsi som måste åtgärdas omedelbart. Marknaden har kunnat ta medel i anspråk särskilt snabbt inom småföretagsdelen, där Efsi gör betydligt bättre ifrån sig än väntat. I juli 2016 förstärktes delen för små och medelstora företag med 500 miljoner EUR inom befintliga parametrar i förordning (EU) nr 2015/1017. En större andel finansiering ska inriktas på små och medelstora företag med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna del av finansieringen från Efsi: 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet bör inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(4a) I artikel 18.6 och 18.7 i förordning (EU) 2015/1017 föreskrivs det att ett förslag om ändring av denna förordning ska läggas fram senast den 5 juli 2018 och att ett sådant förslag bör stödjas av en oberoende utvärdering av huruvida Efsi ”uppfyller sina mål och att bibehållandet av en särskild ordning som stöder investeringar är befogad”. Denna utvärdering offentliggjordes först efter kommissionens förslag om en förlängning av Efsi. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(6) Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Tack vare dess framgång har kommissionen åtagit sig att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiell kapacitet. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenterades i dag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra som en prioritering. |
(6) Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Fonden har haft vissa framgångar, till exempel att säkerställa additionalitet, geografisk balans och hållbarhet för de finansierade projekten, men har också uppvisat vissa brister. Kommissionen har tillkännagivit en förlängning av förslaget om att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiella kapacitet, för att bättre anpassa Efsi till unionens mål om sammanhållning och integration. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenterades i dag av kommissionen omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. För att försöka utöka Efsis kapacitet skulle medlemsstaterna också kunna bidra som en prioritering. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(6a) Den 11 november 2016 konstaterade revisionsrätten att det fortfarande var för tidigt att mäta de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna eller att dra någon slutsats om huruvida Efsi uppfyllde sina mål. En omfattande konsekvensbedömning bör ge de fakta som behövs för beslut om huruvida Efsi bör förlängas. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(7) För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå. |
(7) För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå, och kompletterar befintliga unionsfonder och unionsprogram, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), som kommer att fortsätta utgöra de viktigaste fonderna för att stödja sammanhållning och investeringar i samtliga medlemsstater och regioner, i syfte att främja tillväxt och arbetstillfällen och minska utvecklingsskillnaderna mellan EU:s regioner. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(7a) Förslag om att förlänga investeringsperioden till efter 2020 bör föregås av och baseras på oberoende utvärderingar, där man undersöker om Efsi uppfyller sina mål, särskilt när det gäller projektens additionalitet och fondens inverkan på tillväxt och sysselsättning. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(7b) Förslag om att förlänga Efsi bör inte syfta till att ersätta eller minska de europeiska struktur- och investeringsfondernas budget. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(8) Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande – inbegripet för ungdomar – tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar undvikas, såvida det inte är nödvändigt för att stödja privata investeringar i transport i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål. |
(8) Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera ny finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande, främja offentliga och privata partnerskap och stödja strategiska investeringar med stärkt additionalitet och stort socialt, miljömässigt, territoriellt och ekonomiskt mervärde, och därigenom ta fasta på EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid de regioner som avses i artikel 174 i EUF-fördraget. Omfattas gör investeringar, i linje med rådande ekonomiska trender, på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. De transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar undvikas, såvida det inte är nödvändigt för att stödja investeringar i transport i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 10 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Blanda mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. |
(10) Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra kombinerade icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Kombinera mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga. Efsi kan få en större geografisk täckning genom ett kombinerat utnyttjande av Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Det är dock mycket viktigt att Efsi inte ersätter eller tränger undan bidrag och att dess additionalitet bibehålls. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(10a) Efsis potential att åstadkomma en uppgång på arbetsmarknaderna och skapa hållbara arbetstillfällen bör tydliggöras i högre grad, liksom är fallet inom sammanhållningspolitiken, och relevanta och tillförlitliga uppgifter bör samlas in och analyseras. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 11 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
11) För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade och övergångsregioner bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas. |
11) I Europeiska investeringsbankens (EIB) rapport om utvärderingen av hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fungerar, vilken offentliggjordes den 6 oktober 2016, betonas behovet av att åtgärda den geografiska obalansen i Efsistödet genom åtgärder som att utvidga ramen för de allmänna mål och projekt som kan godkännas för Efsistöd och att ge Europeiska centrumet för investeringsrådgivning en stärkt roll. I syfte att uppnå unionens mål för sammanhållningspolitiken och för att stärka utnyttjandet av Efsi, särskilt i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner, bör åtgärder vidtas för att skydda den sektorsvisa och geografiska diversifieringen av Efsi. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(11a) Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) bör anses komplettera varandra. De stöder strategiska hållbara investeringar av europeiskt mervärde för att förverkliga unionens politiska mål, däribland klimatmålen, som kan bidra till territoriell utveckling och sammanhållning. Deras syfte, mål, logiska grund, utformning samt rättsliga ram skiljer sig dock åt. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 11b (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(11b) Efsi bör främjas mer i EU:s kandidat- och ansökarländer, med tanke på de mycket begränsade kunskaperna om Efsi i dessa länder och att inga projekt i dessa länder hittills har finansierats av Efsi. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 16 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
16) I linje med den exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag, som förväntas fortgå, bör denna del av Efsi förstärkas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande, inbegripet genom utveckling och genomförande av nya instrument. |
16) I linje med den exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag, som förväntas fortgå, bör denna del av Efsi förstärkas, framför allt i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande och företag som hanterar hållbara och digitala projekt, inbegripet genom utveckling och genomförande av nya instrument, liksom diversifiering av finansieringskällor genom uppmuntran till finansiering från flera håll såsom gräsrotsfinansiering. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 17 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(17) EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017. |
(17) EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till de olika slags EU-stödinstrument som kan användas ensamt eller i kombination med Efsi och ge stöd för att välja det lämpligaste instrumentet eller den lämpligaste kombinationen av instrument, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) 2015/1017, och uppmuntra utarbetandet av investeringsprojekt som erbjuder en bred sektoriell och geografisk täckning. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
|
(17a) Informationskampanjer om investeringsprojekten inom Efsi bör inledas. I samband med detta bör EIB offentliggöra uppgifter och resultat av konsekvensbedömningarna om de transaktioner och projekt som genomförts, samt redogöra för deras mervärde och additionalitet. Likaså bör EIB offentliggöra statistiska uppgifter för varje projekt som finansierats, för att kunna koppla uppgifterna till jobb som skapats genom Efsi. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 21 | ||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och dess verksamhet bör inrikta sig på de behov som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar flera medlemsstater och projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi. |
(21) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och därför tilldelas en lämplig budget. Dess verksamhet bör inrikta sig på de behov som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar flera medlemsstater och projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi. | |||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 4 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 5 – punkt 1 – stycke 5 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 6 – punkt 1 – inledningen | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led a – led -i (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 8 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 – led d Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 7 – punkt 12 – stycke 2 – mening 2 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1a | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led a – led i Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1 – mening 2 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led i Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led c | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led ii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led e | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led b – led iii Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 2 – led f | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 – led c Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 14 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led 9a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 16 – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led 9b (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 16 – punkt 2 – led f | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led 9c (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 16 – punkt 6a (ny) | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led a Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 18 – punkt 6 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 1 – led 11 Förordning (EU) nr 2015/1017 Artikel 19 – punkt 1a | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Bilaga I – led 1 – led -a (nytt) Förordning (EU) nr 2015/1017 Bilaga II – avsnitt 2 – led a – strecksats 5 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Bilaga I – led 1 – led a Förordning (EU) nr 2015/1017 Bilaga II – avsnitt 2 – led b | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Bilaga I – led 6 – led c Förordning (EU) nr 2015/1017 Bilaga II – avsnitt 8 – led b | ||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel |
Förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning |
||||
Referensnummer |
|
||||
Ansvarigt/Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 3.10.2016 |
ECON 3.10.2016 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
REGI 3.10.2016 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Mercedes Bresso 11.10.2016 |
||||
Artikel 55 – Gemensamma utskottssammanträden Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Antagande |
21.3.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
29 5 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Andor Deli, Josu Juaristi Abaunz, Ivana Maletić, Demetris Papadakis, Tomasz Piotr Poręba, Julia Reid, Davor Škrlec, Damiano Zoffoli, Milan Zver |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Luigi Morgano |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
29 |
+ |
|
ALDE |
Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg |
|
ECR |
Andrew Lewer, Mirosław Piotrowski, Tomasz Piotr Poręba, Ruža Tomašić |
|
PPE |
Pascal Arimont, Franc Bogovič, Andor Deli, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Ramón Luis Valcárcel Siso, Milan Zver, Lambert van Nistelrooij |
|
S&D |
Andrea Cozzolino, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Luigi Morgano, Jens Nilsson, Demetris Papadakis, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Damiano Zoffoli |
|
5 |
- |
|
EFDD |
Rosa D'Amato, Julia Reid |
|
GUE/NGL |
Josu Juaristi Abaunz, Martina Michels |
|
Verts/ALE |
Davor Škrlec |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning |
||||
Referensnummer |
COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
14.9.2016 |
|
|
|
|
Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 3.10.2016 |
ECON 3.10.2016 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
CONT 15.12.2016 |
EMPL 3.10.2016 |
ENVI 3.10.2016 |
ITRE 3.10.2016 |
|
|
TRAN 3.10.2016 |
REGI 3.10.2016 |
AGRI 3.10.2016 |
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
ENVI 29.9.2016 |
AGRI 29.9.2016 |
|
|
|
Associerade utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 19.1.2017 |
TRAN 19.1.2017 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Udo Bullmann 26.1.2017 |
José Manuel Fernandes 26.1.2017 |
|
|
|
Artikel 55 – Gemensamt utskottsförfarande Tillkännagivande i kammaren |
19.1.2017 |
||||
Behandling i utskott |
20.3.2017 |
3.4.2017 |
|
|
|
Antagande |
15.5.2017 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
65 11 2 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nedzhmi Ali, Gerolf Annemans, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Reimer Böge, Udo Bullmann, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Jonás Fernández, Eider Gardiazabal Rubial, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Othmar Karas, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Alain Lamassoure, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Marisa Matias, Gabriel Mato, Bernard Monot, Clare Moody, Luigi Morgano, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Stanisław Ożóg, Urmas Paet, Pina Picierno, Paul Rübig, Pirkko Ruohonen-Lerner, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jordi Solé, Theodor Dumitru Stolojan, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Michael Theurer, Isabelle Thomas, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Daniele Viotti, Marco Zanni, Stanisław Żółtek |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Xabier Benito Ziluaga, Richard Corbett, Andrea Cozzolino, Bas Eickhout, Doru-Claudian Frunzulică, Heidi Hautala, Ramón Jáuregui Atondo, Eva Kaili, Krišjānis Kariņš, Jeppe Kofod, Georgios Kyrtsos, Eva Maydell, Nils Torvalds, Tomáš Zdechovský |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Julia Reda, Bart Staes, Jarosław Wałęsa, Lambert van Nistelrooij |
||||
Ingivande |
15.5.2017 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
65 |
+ |
|
ALDE |
Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez, Petr Ježek, Urmas Paet, Michael Theurer, Nils Torvalds, Ramon Tremosa i Balcells |
|
ECR |
Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg |
|
PPE |
Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Krišjānis Kariņš, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Werner Langen, Gabriel Mato, Eva Maydell, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Theodor Dumitru Stolojan, Tom Vandenkendelaere, Jarosław Wałęsa, Tomáš Zdechovský, Lambert van Nistelrooij, Patricija Šulin |
|
S&D |
Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Richard Corbett, Andrea Cozzolino, Jonás Fernández, Doru-Claudian Frunzulică, Eider Gardiazabal Rubial, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Olle Ludvigsson, Clare Moody, Luigi Morgano, Victor Negrescu, Pina Picierno, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Manuel dos Santos |
|
VERTS/ALE |
Bas Eickhout, Heidi Hautala, Julia Reda, Jordi Solé, Bart Staes, Indrek Tarand |
|
11 |
- |
|
ECR |
Bernd Kölmel |
|
EFDD |
Jonathan Arnott, Marco Valli |
|
ENF |
Gerolf Annemans, Bernard Monot, Marco Zanni, Stanisław Żółtek |
|
GUE/NGL |
Xabier Benito Ziluaga, Marisa Matias, Miguel Viegas |
|
NI |
Eleftherios Synadinos |
|
2 |
0 |
|
ECR |
Pirkko Ruohonen-Lerner |
|
ENF |
Barbara Kappel |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster