BETÄNKANDE om genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar

22.5.2017 - (2016/2064(INI))

Budgetutskottet
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredraganden: José Manuel Fernandes, Udo Bullmann
Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen
Föredraganden av yttrande (*):
Marian-Jean Marinescu, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Inés Ayala Sender och Dominique Riquet, utskottet för transport och turism
(*) Gemensamt utskottsförfarande – artikel 54 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 13 KB)
• 001-001 (DOC - 49 KB)
• 002-002 (PDF - 93 KB)
• 002-002 (DOC - 49 KB)
• 003-008 (PDF - 120 KB)
• 003-008 (DOC - 57 KB)

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

I juli 2015 trädde förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar i kraft. Detta föregicks av innehållsmässigt och tidsmässigt intensiva förhandlingar mellan Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I dessa förhandlingar insisterade Europaparlamentet på en rad politiska och tekniska anpassningar och lyckades avsevärt förbättra kommissionens förslag, som hade förhandlats fram i förväg med Europeiska investeringsbanken.

En tillbakablick: Vad Europaparlamentet uppnådde i trepartsförhandlingarna

I en anda av mycket gott samarbete mellan de politiska grupperna lyckades Europaparlamentet under 66 timmars trepartsförhandlingar uppnå följande:

•  Efsi kommer att medföra verklig additionalitet. Många projekt som har potential att föra den europeiska ekonomin framåt, såsom investeringar i energieffektivitet, bredband och transport, saknar finansiering enbart på grund av att de är alltför riskabla. Europaparlamentet införde tydlig vägledning – via urvalskriterier, investeringsriktlinjer och en resultattavla – för valet av projekt, så att framtidsinriktade investeringar är det tydliga målet för Efsi.

•  Finansieringen på 8 miljarder euro för EU:s garantifond säkrades genom ytterligare 1 miljard från marginalerna (detta innebär ”nya” anslag), vilket ledde till minskade nedskärningar med 500 miljoner för både Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (jämfört med kommissionens ursprungliga förslag). I och med detta belopp ökade det totala bidraget från marginalerna till 3 miljarder, och bidraget från de två programmen minskade i motsvarande mån.

•  En kraftfull mellanhandsstruktur. Med tanke på att medlemsstaterna meddelat sin ovilja att engagera sig i Efsi-strukturen och den framgångsrika roll som nationella investeringsbanker redan spelar i dag i Europa, ökade Europaparlamentet Efsis handlingsutrymme genom att införa en mellanhandsstruktur.

•  Stöd till små och medelstora företag. De är drivkrafterna för tillväxt och nya arbetstillfällen, och drar därmed särskild nytta av Efsi, men inte enbart, via delen för EIF och små och medelstora företag.

•  Ett betydande bidrag till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, samt främjande av sysselsättningen.

•  Förebyggande av en stark geografisk och tematisk koncentration av Efsi-insatser.

•  EIAH erbjuder offentliga initiativtagare till projekt gratis expertis och avgifterna för små och medelstora företag uppgår till högst en tredjedel av deras kostnader, för att säkerställa rättvis tillgång till Efsi-finansiering i hela unionen.

•  Utvidgning av garantin till projekt i tredjeländer.

Europaparlamentet lyckades utöka Efsis möjligheter att bidra till tillväxt och sysselsättning genom att främja framtidsinriktade investeringar, vilket inte var centralt i förslaget som ursprungligen planerats av Europeiska kommissionen och försvarats av rådet.

Var står vi efter 1,5 år med Efsi?

Efsi har nu funnits i cirka 1,5 år. Även om detta varken möjliggör en omfattande eller slutlig bedömning, kan de belägg som har samlats in hittills ge en första indikation på hur förordningen har genomförts.

Det allmänna intrycket är att Efsi, från en kvantitativ synpunkt, har levererat förväntade resultat i relation till riktmärket 315 miljarder euro inom den givna tidsramen. När det gäller delen för små och medelstora företag har dessa resultat även kraftigt överskridit förväntningarna. Ur kvalitativ synpunkt finns det emellertid farhågor om huruvida förordningen har genomförts helt i linje med vad som förutsågs av medlagstiftarna. I stället för att främja banbrytande projekt använde EIB även EU-garantin för att främja projekt som kan ifrågasättas vara i linje med de fastställda kriterierna för projekturval. I stället för att samarbeta med de nationella investeringsbankerna för att hitta de bästa projekten i Europa och för att hjälpa dem under hela projektcykeln, verkar det som om EIB konkurrerar med dessa aktörer. I stället för proaktivt arbeta tillsammans med Europaparlamentet, har informationsflödet inte varit optimalt.

Detta intryck understryks av flera studier, bedömningar och utvärderingar av Efsi. I den mest framträdande och nyligen genomförda oberoende konsekvensbedömningen, på uppdrag och betald av Europeiska kommissionen, dras slutsatsen att det finns flera brister i Europeiska investeringsbankens genomförande av Efsi.

De viktigaste resultaten av olika utvärderingar och rapporter är följande:

•  Relevans. Trots den ihållande investeringsklyftan har Efsi varit relevant när det gäller att ta itu med investeringsbehov och marknadsbehov i Europa genom att fokusera på kravet på högriskfinansiering.

•  Multiplikator och privat kapital. Med en portföljmultiplikator på 14,1 för undertecknade transaktioner och en mobilisering på 63 % av de privata investeringarna, har Efsi bidragit till ökad tillgång till finansiering och mobilisering av privat kapital.

•  Additionalitet. Medan EIB:s undertecknanden har varit i stort sett konstanta sedan 2012 (cirka 75 miljarder euro), har omfattningen av särskilda verksamheter ökat avsevärt (från ca 4 miljarder euro år 2013 till planerade 20–24 miljarder under 2016/18). För perioden fram till den 30 juni 2016 stod dessutom nya motparter för 85 % av undertecknade transaktioner inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten, och 38 % inom ramen för delen för små och medelstora företag. Trots dessa siffror framgår det att inte alla projekt som stöds via Efsi verkar ge verklig additionalitet. Respondenterna i undersökningarna och intervjuerna indikerade att en del av de finansierade projekten skulle ha kunnat finansieras utan Efsi-stöd. För andra projekt skulle investeringen inte ha kunnat genomföras i samma utsträckning som med Efsi-stöd. I studien dras emellertid slutsatsen att EIB:s riskbeteende när det gäller dess Efsi-aktiviteter har förbättrats något med tiden.

•  Komplement till andra EU-finansieringskällor. Huvudsakliga problem verkar vara att differentiera målen och villkoren för Efsi-finansieringen från andra och liknande finansieringskällor, vilket leder till en konkurrens med andra EU-medel. Detta gäller i synnerhet kompletteringen av skuldinstrumenten inom ramen för FSE, med inriktning på samma typ av projekt som kan finansieras av Efsi inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten, liksom för vissa instrument som förvaltas av EIB inom ramen för Horisont 2020. Vidare finns det stora möjligheter att komplettera Cosme och InnovFin inom ramen för delen små och medelstora företag. Vissa mottagare indikerade emellertid att Efsi är attraktivt eftersom det är billigare jämfört med andra investerare, och stödet är mer långvarigt än alternativa stödinstrument. När det gäller ESI-fonder är det erkänt att det finns ett mervärde i att kombinera Efsi med ESI-fonder, men regleringsfrågor komplicerar emellertid denna kombination.

•  Resultattavlan. Det finns brister i tillämpningen av resultattavlan. I fråga om mervärde bedömer EIB projekten enligt olika kriterier, såsom bidrag till Efsi-mål, additionalitet, projektens ekonomiska och tekniska genomförbarhet och maximering av privata investeringar. Det verkar emellertid inte finnas någon tydlig definition av en lägsta gräns per kriterium, och inte heller någon viktning.

•  Förfarandets effektivitet. Efsi-stöd är effektivt när det gäller godkännanden (1/3 av förväntade investeringar togs i anspråk efter 1/3 av den ursprungliga löptiden). Mottagare och mellanhänder har emellertid angett behovet av att påskynda processen för godkännande/granskning.

•  Geografisk spridning. En bred övergripande täckning uppnås per sektor och medlemsstat. Vid närmare påseende visar det sig emellertid att Efsi-stödet per den 30 juni 2016 inte var jämnt fördelat: EU15 fick 91 % av Efsi-stödet, medan EU13 endast fick 9 % (exklusive insatser som omfattar flera länder). Inom infrastruktur- och innovationstjänsten hade Förenade kungariket, Italien och Spanien fått 63,4 %, medan Italien, Frankrike och Tyskland fick 36,1 % av det totala Efsi-stödet när det gäller delen för små och medelstora företag.

•  Sektoriell spridning. När det gäller sektorer, sträckte sig insatser som undertecknats inom infrastruktur- och innovationstjänsten över sju Efsi-sektorer. Av dessa var energi dominerande, och stod för 46 % av den totala Efsi-finansieringen inom infrastruktur- och innovationstjänsten. Detta överstiger den indikativa koncentrationsgränsen på 30 % för sektorer som fastställs i Efsis strategiska inriktning. Undertecknade transaktioner för delen för små och medelstora företag spänner över fyra Efsi-sektorer. Av dessa var FoU den dominerande sektorn, vilken stod för 69 % av den totala Efsi-finansieringen inom delen för små och medelstora företag.

•  Investeringsplattformar. En allvarlig svårighet att inrätta investeringsplattformar identifierades (ingen sådan plattform hade skapats ett år efter ikraftträdandet av förordningen), och insatserna bör intensifieras i samband med EIAH för att ge tekniskt stöd inom detta område. Dessutom står det inte klart för alla berörda parter vad EIB:s roll skulle vara på dessa plattformar. De intervjuade uppgav också att det finns en stor efterfrågan på innovationsprojekt som ligger under tröskelvärdet för Efsi-projekt inom infrastruktur- och innovationstjänsten. För närvarande verkar det som att behovet att finansiera mindre projekt inte beaktats tillräckligt genom att etablera plattformar eller genom att fördela resurser via finansiella mellanhänder.

•  Kommunikation och synlighet. Det behövs ytterligare kommunikation om Efsi bland berörda parter för att ytterligare öka kännedomen, för att också förbättra samarbetet med nationella utvecklingsbanker och lokala aktörer.

•  EIAH. Behovet av att öka kommunikationen och öka kännedomen om potentiella tjänster har identifierats, tillsammans med behovet av att öka kapaciteten och förstärka banden till andra tjänsteleverantörer.

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar

(2016/2064(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017[1] (Efsi-förordningen),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar av den 31 maj 2016 (COM(2016)0353),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 1 juni 2016 (COM(2016)0359),

–  med beaktande av den årliga rapporten från Europeiska investeringsbanken till Europaparlamentet och rådet om EIB-gruppens finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för Efsi år 2015[2],

–  med beaktande av kommissionens utvärdering i form av ett arbetsdokument (SWD(2016)0297), Europeiska investeringsbankens utvärdering av hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fungerar[3], Ad-hoc-granskning av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 av Ernst & Young[4] och Europeiska revisionsrättens yttrande[5],

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2016 och (EU) nr 2015/1017 (COM(2016)0597),

–  med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris, Frankrike i december 2015,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

  –  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0200/2017),

1.  Europaparlamentet noterar det stora investeringsgapet i Europa, som kommissionen uppskattar till minst 200–300 miljarder euro per år. Mot bakgrund av detta betonar parlamentet särskilt behoven i Europa av finansiering av högriskprojekt, särskilt när det gäller finansiering till små och medelstora företag, FoU, IKT samt transport- , kommunikations- och energiinfrastruktur, som är nödvändiga för att upprätthålla ekonomisk utveckling för alla. Parlamentet är bekymrat över det faktum att de senaste uppgifterna om nationalräkenskaperna inte visar någon ökning i investeringar sedan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) lanserades, vilket leder till farhågor om att, om inget ändras, tillväxten kommer att fortsätta att vara dämpad och arbetslösheten fortsätta att vara hög, särskilt bland ungdomar och de nya generationerna. Parlamentet betonar att en minskning av investeringsgapet, genom att skapa en miljö som leder till investeringar inom vissa strategiska områden, är avgörande för att få fart på tillväxten, bekämpa arbetslösheten, främja utvecklingen av en stark, hållbar och konkurrenskraftig industri och att uppnå EU:s långsiktiga politiska mål.

2.  Europaparlamentet betonar den roll som Efsi har spelat för att hjälpa till att lösa problem och undanröja hinder för finansiering samt för att genomföra strategiska, omvälvande och produktiva investeringar som ger en högt mervärde för ekonomin, miljön och samhället, för att reformera och modernisera medlemsstaternas ekonomier, för att skapa tillväxt och arbetstillfällen för vilka man inte har kunnat finna marknadslösningar trots ekonomisk genomförbarhet samt för att uppmuntra privata investeringar i EU:s alla regioner.

3.  Europaparlamentet påminner om parlamentets roll enligt förordningen, i synnerhet när det gäller övervakning av genomförandet av Efsi. Parlamentet medger dock att det är för tidigt att slutföra en heltäckande utvärdering, baserad på resultat, av hur Efsi fungerar och dess inverkan på EU:s ekonomi, men anser att en preliminär utvärdering som baseras på omfattande data om de utvalda projekten och besluten avseende dem är avgörande för att identifiera möjliga områden där Efsi 2.0 och därefter skulle kunna förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en heltäckande bedömning så snart som denna information blir tillgänglig.

Additionalitet

4.  Europaparlamentet påminner om att syftet med Efsi är att skapa additionalitet genom att bidra till att lösa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer genom att stödja transaktioner som inte skulle ha kunnat genomföras, eller kunnat genomföras i samma utsträckning, inom ramen för unionens befintliga finansiella instrument eller genom privata källor utan inblandning av Efsi. Parlamentet noterar dock att additionalitetsbegreppet behöver tydliggöras ytterligare.

5.  Europaparlamentet påminner om att de projekt som stöds av Efsi ska sträva efter att skapa sysselsättning, hållbar tillväxt samt territoriell och social sammanhållning i linje med de allmänna mål som anges i artikel 9 i Efsi-förordningen, men samtidigt ska betraktas som projekt som åstadkommer additionalitet om de är förknippade med en risk som motsvarar EIB:s särskilda verksamhet, enligt definitionen i artikel 16 i EIB-stadgan och EIB:s riktlinjer för kreditrisker. Parlamentet påminner om att projekt som stöds av Efsi vanligen ska ha en högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner. Parlamentet understryker att EIB-projekt som medför en lägre risk än den minsta risken inom ramen för EIB:s särskilda verksamheter, också kan stödjas av Efsi endast om det krävs användning av EU-garantin för att säkerställa additionalitet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att medan alla projekt som godkänts enligt Efsi presenteras som ”särskilda verksamheter”, har en oberoende utvärdering funnit att vissa projekt hade kunnat finansieras utan användning av EU-garantin.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med EIB och Efsis förvaltningsstrukturer upprätta en förteckning över all EU-stödd EIB-finansiering som omfattas av kriterierna för additionalitet, och tydligt och uttömmande förklara beläggen för att projekten inte hade kunnat genomföras på annat sätt.

8.  Europaparlamentet noterar att det kan uppstå motsättningar mellan Efsis kvalitativa och kvantitativa mål i den bemärkelsen att EIB kanske finansierar projekt som innebär en lägre risk, för vilka investerarna redan hyser intresse, för att uppfylla målet att attrahera privata investerare. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB och Efsis förvaltningsstruktur att tillämpa verkliga additionalitet enligt definitionen i artikel 5 i Efsi-förordningen och se till att marknadsmisslyckanden och suboptimala förhållanden åtgärdas ordentligt.

9.  Europaparlamentet uppmanar EIB att säkerställa transparens när det gäller förvaltningen av medel och ursprunget för alla offentliga och privata bidrag och bidrag från tredje part, och tillhandahålla konkreta uppgifter, inbegripet om särskilda projekt och utländska investerare, samt betonar Efsi-förordningens krav på rapportering till parlamentet. Parlamentet påminner om att alla potentiella framtida bidragsgivare från tredje land måste uppfylla samtliga EU-regler för offentlig upphandling, arbetsrätt och miljölagstiftning, och förväntar sig att de sociala och miljörelaterade kriterier som är tillämpliga på EIB-projekt beaktas fullt ut vid beslut om finansiering av Efsi-projekt.

Resultattavlan och val av projekt

10.  Europaparlamentet noterar att ett projekt, innan det väljs för Efsi-stöd, i enlighet med förordningen måste genomgå gransknings- och beslutsprocesser både i EIB:s och Efsis förvaltningsstrukturer. Parlamentet konstaterar att de projektansvariga har uttryckt en önskan om snabb återkoppling och bättre transparens i förhållande till både urvalskriterierna och mängden och typen/delen av möjligt Efsi-stöd. Parlamentet efterlyser större klarhet för att ytterligare uppmuntra projektansvariga om möjligheten att ansöka om stöd från Efsi, bland annat genom att göra resultattavlan tillgänglig för personer som ansöker om finansiering från Efsi. Parlamentet kräver att beslutsprocessen ska göras mer transparent vad gäller urvalskriterier och ekonomiskt stöd, och att den ska påskyndas samtidigt som man fortsätter med tillbörlig aktsamhet för att skydda EU:s resurser. Parlamentet betonar att för att utvärderingsförfarandet ska kunna förenklas, särskilt vad gäller investeringsplattformar, bör EIB och nationella utvecklingsbanker, eller en delegation bestående av EIB och nationella utvecklingsbanker uppmuntras att gemensamt iaktta tillbörlig aktsamhet.

11.  Europaparlamentet anser att de kriterier enligt vilka projekt och stödberättigade motparter bedöms behöver förtydligas ytterligare. Parlamentet begär ytterligare information från Efsis förvaltningsorgan om de utvärderingar som genomförts av alla projekt som godkänts enligt Efsi, i synnerhet när det gäller deras additionalitet och bidrag till hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen, enligt definitionen i förordningen. När det gäller stödberättigade motparter uppmanar parlamentet till strikta regler om bolagsstyrning för dessa typer av företag för att de ska kunna bli godtagbara Efsi-partner mot bakgrund av EU:s grundläggande principer och Internationella arbetsorganisationens (ILO) normer.

12.  Europaparlamentet påminner om att resultattavlan är ett verktyg för investeringskommittén för att hjälpa den att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre poängtal och mervärde, och att investeringskommittén måste använda den i detta syfte. Parlamentet avser att verifiera huruvida resultattavlan och dess indikatorer har beaktats, tillämpats och använts korrekt. Parlamentet begär att urvalskriterierna för projekt tillämpas korrekt och att denna process ska göras mer transparent. Parlamentet påminner om att investeringskommittén enligt bilagan till den nuvarande förordningen måste ge resultattavlans alla pelare lika stor vikt när projekten prioriteras, oavsett om resultatet för en viss pelare ger ett numeriskt poängtal eller om pelaren består av icke poängsatta kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Parlamentet beklagar att pelare 3 som berör de tekniska aspekterna i projekten ges samma vikt i den nuvarande resultattavlan som pelarna 1 och 2 vilka berör de viktigare önskade resultaten. Parlamentet kritiserar det faktum att EIB själv medger att investeringskommitténs experter endast utnyttjar den fjärde pelaren i informationssyfte, och inte för beslutsfattande. Parlamentet begär att resultattavlorna offentliggörs, med undantag från kommersiellt känslig information, efter att beslut slutgiltigt har fattats om varje projekt.

13.  Europaparlamentet inser att det kan ta några år att förbereda nya innovativa projekt och noterar att EIB har press på sig att nå målet på 315 miljarder euro, och därför inte hade något annat val än att omedelbart inleda Efsi-verksamheter. Parlamentet finner det dock problematiskt att EIB vid genomförandet av Efsi hittills i stor utsträckning har använt sin befintliga projektportfölj med projekt som medför lägre risker, och därigenom minskat sin egen konventionella finansiering. Parlamentet fruktar att Efsi inte tillhandahåller kompletterande finansiering för innovativa projekt med hög risk. Parlamentet understryker att även om ett projekt kan betraktas som en särskild verksamhet, innebär det inte nödvändigtvis att det är riskabelt. Klassificeringen som särskild verksamhet kan även bero på det faktum att finansieringen har strukturerats på ett artificiellt riskabelt sätt, vilket innebär att projekt med mycket låg risk också till slut lätt kan betraktas som högriskprojekt. Parlamentet betonar att projektkriterierna inte får mjukas upp för att det politiska målet om 315 miljarder euro i använda investeringar ska uppnås.

14.  Europaparlamentet begär att EIB tillhandahåller en uppskattning av den potentiella årliga utlåningskapaciteten på medellång sikt, med hänsyn tagen till Efsi och eventuella regleringsmässig utveckling samt att banken fortsätter med sin egen utlåning till ett belopp på 70–75 miljarder euro per år, med hjälp av vinster, återbetalningar från programmen etc. och använder Efsi som kompletterande verktyg. Parlamentet konstaterar att detta skulle innebära att affärsvolymen för EIB skulle nå minst 90 miljarder euro, och inte 75 miljarder euro totalt.

15.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att diskutera huruvida den planerade hävstången på 15 gånger är lämplig för att göra det möjligt för Efsi att stödja projekt av hög kvalitet som medför en högre risk, och uppmanar kommissionen att utreda detta. Parlamentet påminner om att denna hävstång på 15 är portföljbaserad och återspeglar erfarenheten från EIB:s finansiering med syfte att bidra till att lösa marknadsmisslyckanden. Parlamentet uppmanar till förstärkt fokus på de offentliga mål som Efsi ska uppnå som ett komplement till volymkravet. Parlamentet föreslår att hänsyn tas även till de unionsmål som fastställts vid klimatkonferensen i Paris (COP21). Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra den hittills uppnådda hävstångseffekten och de bakomliggande beräkningsmetoden.

16.  Europaparlamentet betonar att småskaliga projekt ofta har svårt att få tillgång till den finansiering de behöver. Parlamentet noterar med oro att små projekt avskräcks från, eller till och med påstås inte vara berättigade, att ansöka om Efsi-finansiering på grund av sin storlek. Parlamentet påpekar den betydande inverkan som ett litet projekt dock kan ha på nationell eller regional nivå. Parlamentet betonar att man måste förbättra det tekniska stöd som Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) kan ge, vilket är avgörande för att ansvariga för småskaliga projekt ska kunna få råd och vägledning för att strukturera och kombinera projekt via investeringsplattformar eller ramavtal. Parlamentet uppmanar styrelsen att undersöka denna fråga och lägga fram förslag för att rätta till denna situation.

Sektorsvis diversifiering

17.  Europaparlamentet betonar att Efsi är ett efterfrågestyrt instrument, vilket emellertid bör styras av de politiska mål som anges i förordningen och fastställs av styrelsen. Parlamentet efterlyser mer uppsökande verksamhet och information till sektorer som inte har fått sin investeringsefterfrågan tillgodosedd men som ännu inte har kunnat använda sig av Efsi fullt ut. Parlamentet noterar i detta avseende att det skulle krävas fler åtgärder på makroekonomisk nivå inom EU för att öka efterfrågan på investeringar.

18.  Europaparlamentet välkomnar att alla sektorer som anges i Efsi-förordningen har täckts av Efsi-finansiering. Parlamentet påpekar dock att vissa sektorer är underrepresenterade, bl.a. den sociala infrastrukturen och hälso- och sjukvården, som endast fått 4 % av Efsis godkända finansiering. Parlamentet noterar att detta kan bero på ett antal olika faktorer, t.ex. det faktum att vissa sektorer kan ha saknat erfarenhet av och teknisk kunskap om hur man kunde få tillgång till Efsi, eller att det fanns bättre investeringsmöjligheter i form av startklara, bankmogna projekt när Efsi startade. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet EIB att diskutera hur man kan förbättra sektorsvis diversifiering och koppla den till de mål som anges i förordningen samt frågan om huruvida Efsi-stöd bör utvidgas till andra sektorer.

19.  Europaparlamentet påminner om att klimatavtalet COP21 som godkänts av EU kräver en radikal övergång till hållbara investeringar som Efsi bör stödja fullt ut. Efsi-investeringar bör vara förenliga med detta åtagande. Parlamentet understryker att man måste förbättra rapporteringen om klimatförändringarna.

20.  Europaparlamentet framhåller att man måste öka andelen medel som tilldelas långsiktiga projekt såsom telenät eller projekt med en relativt hög risk som typiskt sett är förknippade med en mer avancerad framväxande ny teknik. Investeringar i bredbandsinfrastruktur och 5G, it-säkerhet, digitalisering av den traditionella ekonomin, mikroelektronik, och högpresterande datorsystem (HPC) ytterligare skulle kunna minska den digitala klyftan.

21.  Europaparlamentet beklagar att det saknas koncentrationsgränser i den inledande inkörningsfasen. Parlamentet påminner om att transportsektorn har stått för det största bidraget till Efsi, med 2,2 miljarder euro av 8 miljarder euro, vilket motsvarar över 25 % av den totala garantifonden. Parlamentet noterar bekymrat att transportsektorn endast har fått ca 13 % av alla investeringar som hittills utnyttjats och gjorts tillgängliga inom Efsis infrastruktur- och innovationsdel, vilket är långt från den gräns på 30 % som fastställts för varje enskild sektor. Parlamentet uppmanar investeringskommittén att särskilt uppmärksamma projekt inom transportsektorn, eftersom dessa fortfarande är väldigt dåligt representerade i investeringsportföljen och eftersom transporter spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och konsumentsäkerheten.

Styrning

22.  Europaparlamentet konstaterar att Efsis förvaltningsstrukturer har etablerats i sin helhet inom EIB. I syfte att förbättra Efsis effektivitet och redovisningsansvar bör man diskutera alternativ för att göra Efsis förvaltningsstruktur helt skild från EIB:s förvaltningsstruktur.

23.  Europaparlamentet påminner om att den verkställande direktören (VD) är ansvarig för den dagliga ledningen av Efsi, förberedelse och ledning av möten i investeringskommittén och för extern representation. Parlamentet påminner om att VD:n bistås av den biträdande verkställande direktören (biträdande VD). Parlamentet beklagar att de respektive rollerna, särskilt för biträdande VD:n, inte har fastställts på ett tydligt sätt i praktiken. Parlamentet uppmanar EIB att reflektera över att tydligare staka ut uppgifterna för VD:n och biträdande VD:n i syfte att garantera transparens och redovisningsskyldighet. Parlamentet anser att det är viktigt att VD:n, som bistås av biträdande VD:n, fortsätter att fastställa dagordningen för investeringskommitténs möten. Parlamentet föreslår dessutom att VD:n bör utarbeta rutiner för att hantera potentiella intressekonflikter inom investeringskommittén, rapportera till styrelsen och föreslå påföljder för överträdelser samt medel för att genomföra dem. Parlamentet anser att befogenheten för VD:n och biträdande VD:n att utföra dessa uppgifter skulle kunna förbättras genom en större självständighet gentemot EIB. Parlamentet uppmanar följaktligen EIB att undersöka alternativ för att öka VD:ns och biträdande VD:ns oberoende.

24.  Europaparlamentet påminner om att investeringskommitténs experter är ansvariga för val av Efsi-projekt, beviljande av EU-garantin och för godkännande av transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller institutioner. Parlamentet påminner vidare om att de är oberoende. Parlamentet är därför bekymrat över dokumenterade intressekonflikter bland ledamöterna i försäkringskommittén, vilket under alla omständigheter måste undvikas i framtiden.

25  Europaparlamentet anser att projekturvalet inte är tillräckligt transparent. Parlamentet betonar att EIB bör förbättra offentliggörandet av information om de projekt som banken godkänner inom ramen för Efsi, med en ordentlig motivering när det gäller additionaliteten och resultattavlan, liksom projektens bidrag till uppnåendet av Efsis mål, med särskild tonvikt på hur resultatet av Efsis verksamheter förväntas påverka investeringsgapet i unionen.

26.  Europaparlamentet uppmanar EIB att reflektera över hur samarbetet inom investeringskommittén, via VD:n och styrelsen, kan förstärkas. Parlamentet anser att det är viktigt att VD:n fortsätter att delta i styrelsens möten, vilket skulle göra det möjligt för VD:n att informera styrelsen om framtida aktiviteter.

27.  Europaparlamentet föreslår att man ska diskutera hur man kan öka transparensen gentemot parlamentet avseende Efsis styrningsstrukturer och låta ytterligare en fullvärdig medlem, som föreslås av parlamentet, ingå i styrelsen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Efsis styrande organ att på ett proaktivt sätt dela information med Europaparlamentet.

Nationella utvecklingsbanker

28.  Europaparlamentet påminner om att nationella utvecklingsbanker spelar en avgörande roll för Efsis framgång på grund av sin sakkunskap, eftersom de är nära de lokala marknaderna och känner väl till dem. Parlamentet konstaterar att synergieffekter hittills inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Parlamentet noterar en risk för att lokala institutioner trängs undan av EIB och uppmanar EIB att förbättra sin förmåga att samla nationella och regionala partner. Parlamentet uppmanar EIB att stödja förbättringen av offentligt ägda banker, för att aktivt underlätta utbytet av god praxis och kunskap om marknaden mellan dessa institutioner. Parlamentet anser därför att nationella utvecklingsbanker bör sträva efter att ingå samarbetsavtal med Europeiska investeringsfonden (EIF). Parlamentet medger att Efsi och EIB blir alltmer villiga att ta fler lägre/underordnade trancher med de nationella utvecklingsbankerna och uppmanar dem med kraft att fortsätta att göra det. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att diskutera huruvida det vore lämpligt att införliva de nationella utvecklingsbankernas expertis i styrelsen.

  Investeringsplattformar

29.  Europaparlamentet påminner om att diversifierade investeringar med geografiskt eller tematiskt fokus bör göras möjliga genom hjälp med att finansiera och kombinera projekt och fonder från olika källor. Parlamentet konstaterar med oro att den första investeringsplattformen bildades först under det tredje kvartalet 2016 och att förseningen hindrar möjligheten för småskaliga projekt att dra nytta av Efsi och utvecklingen av gränsöverskridande projekt. Parlamentet betonar behovet av att förenkla reglerna för att inrätta investeringsplattformar. Parlamentet begär att EIB och EIAH främjar användningen av investeringsplattformar som ett sätt att diversifiera investeringar geografiskt och tematiskt.

30.  Europaparlamentet uppmanar Efsis styrande organ att ägna större uppmärksamhet åt investeringsplattformar i syfte att maximera de fördelar som de kan ge för att övervinna investeringshinder, i synnerhet i medlemsstater med mindre utvecklade finansmarknader. Parlamentet uppmanar EIB att ge intressenterna, inklusive nationella, lokala och regionala organ mer information om plattformarna och om villkoren och kriterierna för inrättandet av dessa. Parlamentet erkänner de lokala och regionala myndigheternas roll för att identifiera strategiska projekt och uppmuntra deltagande.

31.  Europaparlamentet föreslår en diskussion om ytterligare medel för att främja investeringsplattformar, t.ex. genom att prioritera godkännandet av projekt som presenteras via en plattform, sammanslagning av mindre projekt och gruppavtal samt att införa mekanismer för att finansiera grupperingar av kontrakt. Parlamentet anser att i synnerhet gränsöverskridande plattformar bör främjas, eftersom många energiprojekt och digitala projekt har en gränsöverskridande dimension.

Finansiella instrument

32.  Europaparlamentet påminner om att EIB har utvecklat nya finansiella instrument för Efsis räkning för att kunna erbjuda skräddarsydda produkter för att finansiera högriskprojekt. EIB uppmanas med kraft att öka sitt mervärde genom att fokusera på mer riskabla finansiella produkter såsom efterställda lån och kapitalmarknadsinstrument. Parlamentet uttrycker oro över projektansvarigas kritik mot att de finansieringsinstrument som finns inte är förenliga med deras projekts behov (högriskprojekt behöver ofta pengar i förskott för att få igång investeringar och inte i mindre belopp år för år) och att investerare betonar att de för närvarande inte har möjlighet att delta i Efsi-finansiering på grund av brist på lämpliga riskkapitalinstrument. Parlamentet uppmanar EIB att undersöka detta i samarbete med projektansvariga och investerare. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att undersöka hur utvecklingen av gröna obligationer kan maximera Efsis potential avseende finansieringen av projekt som har positiva effekter för miljön och/eller klimatet.

Geografisk diversifiering

33.  Europaparlamentet välkomnar att alla 28 länder mottog Efsi-finansiering i slutet av 2016. Parlamentet noterar med oro att EU-15 den 30 juni 2016 mottagit 91 %, medan EU-13 enbart hade mottagit 9 % av Efsi-stödet. Parlamentet beklagar att Efsi-stöd främst har gynnat ett begränsat antal länder där investeringsgapen redan är mindre än EU-genomsnittet. Inom mottagarländerna råder det ofta en ojämn geografisk fördelning av Efsi-finansierade projekt. Parlamentet anser att det finns risk för territoriell koncentration, och understryker att man måste ta större hänsyn till mindre utvecklade regioner i alla 28 medlemsstaterna. EIB uppmanas att ge de länder som har gynnats mindre av Efsi ytterligare tekniskt stöd.

34.  Europaparlamentet medger att BNP och antalet godkända projekt hänger samman. Parlamentet medger att de större medlemsstaterna kan dra nytta av mer utvecklade kapitalmarknader och därför mer sannolikt kan gynnas av ett marknadsdrivet instrument som Efsi. Parlamentet understryker att lägre Efsi-stöd i EU-13 kan bero på andra faktorer, såsom projektens ringa storlek, en given regions perifera geografiska läge och konkurrensen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Parlamentet noterar emellertid med oro den oproportionerliga fördelen för vissa länder och understryker behovet av att diversifiera den geografiska spridningen ytterligare, särskilt i nyckelsektorer såsom modernisering och förbättring av ekonomiers produktivitet och hållbarhet med huvudsakligt fokus på den tekniska utvecklingen. Kommissionen uppmanas att ytterligare utreda och kartlägga skälen till den nuvarande geografiska fördelningen.

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH)

35.  Europaparlamentet fäster mycket stor vikt vid det arbete som EIAH utför. Parlamentet anser att dess uppgift att fungera som en enda ingång till omfattande rådgivning och tekniskt stöd i alla skeden av projektcykeln i stort sett motsvarar det växande behovet av tekniskt stöd bland myndigheter och projektansvariga.

36.  Europaparlamentet välkomnar att EIAH har varit igång sedan september 2015 och genomgår en snabb genomförandefas. Parlamentet medger att på grund av den begränsade tid som EIAH har existerat och bristen på personal i det inledande skedet har inte alla EIAH-tjänster utvecklats till fullo, och verksamheten har främst fokuserat på att ge stöd till projektutveckling och strukturering, politisk rådgivning och projektgranskning. EIAH bör rekrytera experter från olika sektorer för att bättre inrikta rådgivningen, kommunikationen och stödet på sektorer som inte fullt ut utnyttjar Efsis potential.

37.  Europaparlamentet är övertygat om att EIAH har potential att spela en avgörande roll när det gäller att ta itu med många av bristerna i Efsis genomförande. För att göra detta måste EIAH anta en mer proaktiv hållning när det gäller att ge stöd inom områden såsom inrättandet av investeringsplattformar, även med tanke på de senares betydelse i finansieringen av mindre projekt. Parlamentet betonar också den roll som EIAH har för att ge råd om att kombinera andra EU-finansieringskällor med Efsi.

38.  Europaparlamentet anser likaså att EIAH aktivt kan bidra till geografisk och sektoriell diversifiering, inte bara genom att täcka alla regioner och fler sektorer i tillhandahållandet av tjänster, utan även genom att bistå EIB vid lanseringen av insatser. Parlamentet anser att EIAH kan spela en viktig roll i fråga om att bidra till målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

39.  Europaparlamentet påminner om att Efsi-förordningen ger EIAH mandat att utnyttja lokal kunskap i syfte att underlätta Efsi-stöd i hela unionen. Parlamentet anser att betydande förbättringar krävs på detta område, framför allt mer samarbete med lämpliga nationella institutioner. Parlamentet fäster stor vikt vid tillhandahållande av tjänster på lokal nivå, också för att ta hänsyn till särskilda situationer och lokala behov, särskilt i länder som inte har erfarna nationella utvecklingsinstitutioner eller nationella utvecklingsbanker. Förbindelserna med andra lokala leverantörer bör förbättras för att ta hänsyn till detta.

40.  Europaparlamentet förväntar sig att EIAH avslutar sina rekryteringsprocesser och når sin fulla personalstyrka utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet tvivlar dock på att den avsedda personalkapaciteten kommer att vara tillräcklig för att EIAH ska kunna ge nödvändig rådgivning och för att klara av en ökad arbetsbelastning, samt ett mer omfattande mandat.

41.  Europaparlamentet betonar att EIAH behöver förbättra profilen för sina tjänster, förbättra kommunikationen och öka medvetenheten om och förståelsen för sin verksamhet bland EIAH-intressenterna. Parlamentet anser att alla relevanta kommunikationskanaler bör användas för att uppnå detta syfte, även på nationell och lokal nivå.

Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP)

42.  Europaparlamentet beklagar att portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) lanserades av kommissionen så sent som den 1 juni 2016, nästan ett år efter antagandet av Efsi-förordningen. Parlamentet konstaterar att portalen nu är i drift, med 139 projekt som för närvarande visas, men anser att detta fortfarande är mycket långt ifrån den potential som förväntades när Efsi-förordningen antogs.

43.  Europaparlamentet anser att EIPP erbjuder en användarvänlig plattform för projektansvariga, för att öka synligheten för deras investeringsprojekt på ett transparent sätt. Parlamentet anser dock att nyckeln till framgång för portalen är att avsevärt öka sin egen synlighet, i syfte att uppnå allmänt erkännande som ett användbart, tillförlitligt och effektivt verktyg både bland investerare och projektansvariga. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta aktivt i denna riktning genom solida kommunikationsinsatser.

44.  Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för installation och utveckling, förvaltning, support och underhåll samt värdskap för EIPP för närvarande ingår i EU:s budget, inom den årliga fördelningen av 20 miljoner euro som anslagits för EIAH. Parlamentet påminner dock om att de avgifter som tas ut från privata projektansvariga som registrerar sitt projekt på portalen ska utgöra externa inkomster avsatta för EIPP och i framtiden kommer att vara den huvudsakliga finansieringskällan.

Garanti

45.  Europaparlamentet påminner om att unionen ger en oåterkallelig och ovillkorlig garanti till EIB för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för Efsi. Parlamentet är övertygat om att EU-garantin har gjort det möjligt för EIB att ta på sig högre risker vad gäller infrastruktur- och investeringstjänsten och har gjort det möjligt att finansiera små och medelstora företag och medelstora midcap-bolag inom ramen för Cosme och InnovFin, som stöds av delen för små och medelstora företag och som ska förstärkas och tidigareläggas. Tröskelvärdet på 25 miljoner euro, som EIB verkar använda för sin normala utlåning, bör inte gälla för Efsi, i syfte att öka finansieringen av mindre projekt och underlätta tillgången för små och medelstora företag och andra potentiella stödmottagare.

46.  Europaparlamentet betonar att på grund av en mycket stark upptagning som återspeglar den höga efterfrågan på marknaden, har delen för små och medelstora företag ytterligare förstärks med 500 miljoner euro från skuldportföljen för infrastruktur- och investeringstjänsten enligt gällande regelverk. Parlamentet välkomnar att ytterligare finansiering, tack vare flexibiliteten i Efsi-förordningen, beviljades till förmån för små och medelstora företag och små och medelstora börsnoterade företag. Parlamentet avser att noga följa fördelningen av garantin för de två delarna. Parlamentet noterar dessutom att de insatser som undertecknats inom infrastruktur- och innovationstjänsten sedan den 30 juni 2016 endast nådde 9 % av den totala planerade volymen.

47.  Europaparlamentet påminner om att EU:s garantifond till övervägande del finansieras genom EU:s budget. Parlamentet tar hänsyn till att alla relevanta utvärderingar tyder på att den nuvarande inbetalningssatsen för garantifonden på 50 % verkar vara aktsam och välbetänkt när det gäller att täcka eventuella förluster och att unionens budget redan skulle skyddas av ett justerat mål på 35 %. Parlamentet har för avsikt att undersöka om förslag till ett lägre justerat mål skulle få återverkningar på kvaliteten på och typen av de utvalda projekten. Parlamentet understryker att det hittills inte har förkommit några krav på att utnyttja garantin till följd av uteblivna betalningar inom EIB:s eller EIF:s verksamhet.

Framtida finansiering, finansieringskapacitet

48.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har föreslagit en utvidgning av Efsi, både när det gäller löptid och finansiell kapacitet, och att detta skulle påverka EU:s budget. Parlamentet har för avsikt att lägga fram alternativa finansieringsförslag.

49.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har uppmanats att bidra till Efsi för att bredda dess kapacitet, vilket skulle göra det möjligt att stödja fler högriskinvesteringar. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte hörsammade detta initiativ, trots att en sådan investering betraktas som en engångsåtgärd enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken, och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet begär information från EIB och kommissionen om huruvida de sedan dess har vidtagit åtgärder för att övertyga medlemsstaterna att bidra till Efsi, och om de skulle kunna locka andra investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att intensifiera sina ansträngningar i denna riktning.

Komplement till andra EU-finansieringskällor

50.  Europaparlamentet konstaterar att medvetenheten om överlappningar och konkurrens mellan Efsi och kommissionens och EIB:s finansiella instrument i EU:s budget har lett till antagandet av riktlinjer som rekommenderar en kombination av Efsi- och ESI-finansiering. Parlamentet understryker att inga kombinationer av finansiering från Efsi och ESI-fonderna på något sätt får inverka menligt på nivån och inriktningen på ESI-fondernas finansieringsbidrag. Parlamentet påpekar emellertid att kvardröjande skillnader i urvalskriterierna, regler, tidsram för rapportering och tillämpning av reglerna om statligt stöd, hindrar kombinerad användning. Parlamentet välkomnar att kommissionen har börjat ta itu med dessa skillnader i sitt förslag till översyn av budgetförordningen och hoppas att denna översyn kommer att göras i tid för att underlätta kombinationen av finansiering och undvika konkurrens och överlappningar. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser och att den andra och tredje pelaren av investeringsplanen är viktiga för detta syfte.

51.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen att i sina periodiska rapporter ska förteckna de projekt som drar nytta av en kombination av bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Efsi.

52.  Europaparlamentet noterar att transportinfrastrukturprojekt som bygger på offentlig-privata partnerskap vanligen bör utgå från principen att användaren betalar, i syfte att minska bördan för statsbudgetarna och skattebetalarna för uppförande och underhåll av infrastruktur. Parlamentet noterar att det är viktigt att samordna olika typer av EU-finansiering i syfte att säkerställa att EU:s transportpolitiska mål uppnås i hela EU, och att inte främja fonder som bygger på offentlig-privata partnerskap på bekostnad av strukturfonderna.

Beskattning

53.  Europaparlamentet är djupt oroat över att EIB i vissa fall via Efsi har tryckt på för stöd för projekt som har strukturerats med hjälp av företag i skatteparadis. Parlamentet uppmanar EIB och EIF att avstå från att använda eller delta i skatteflyktsstrukturer, särskilt aggressiv skatteplanering, eller metoder som inte är förenliga med EU:s principer för god förvaltning vad gäller beskattning, såsom anges i relevant unionslagstiftning, inklusive kommissionens rekommendationer och meddelanden. Ingen projektansvarig får vara beroende av en person eller ett företag som bedriver verksamhet i en stat som är upptagen på den framtida gemensamma EU-förteckningen över jurisdiktioner som är ovilliga att samarbeta i skattefrågor.

Kommunikation och synlighet

54.  Europaparlamentet konstaterar att många projektansvariga inte är medvetna om att Efsi existerar, eller har en tillräckligt tydlig bild av vad Efsi kan erbjuda dem och hur de kan dra nytta av fonden, vilka de specifika villkoren för stöd är och vad man konkret måste göra för att begära finansiering. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar måste göras, inklusive riktat tekniskt stöd i medlemsstater som har gynnats mindre av Efsi, på deras respektive EU-språk, för att öka kännedomen om vad Efsi är, vilka specifika produkter och tjänster fonden har att erbjuda och vilka roller som investeringsplattformar och nationella investeringsbanker har.

55.  Europaparlamentet anser att allt informationsmaterial och allt material som handlar om finansieringsförfarandet ska översättas till alla medlemsstaternas språk, för att främja information och tillgång på lokal nivå.

56.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det direkta stödet till finansiella mellanhänder som sedan ansvarar för tilldelning av EU-finansiering, kan leda till situationer där slutmottagare inte är medvetna om att de får Efsi-finansiering och efterlyser lösningar för att förbättra Efsis synlighet. Parlamentet uppmanar därför EIB att inkludera en särskild paragraf i Efsi-kontrakt som gör klart för den projektansvarige att finansieringen har möjliggjorts genom Efsi/EU:s budget.

Utökning

57.  Europaparlamentet medger att enbart Efsi, och i begränsad omfattning, förmodligen inte kommer att kunna överbrygga investeringsgapet i Europa, men att fonden ändå är en central del av EU:s investeringsplan och signalerar EU:s beslutsamhet att ta itu med denna fråga. Parlamentet efterlyser ytterligare förslag på hur investeringar kan stimuleras permanent i Europa.

°

°  °

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas parlament och regeringar.

• [1]  EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
• [2]  http://www.eib.org/attachments/strategies/efsi_2015_report_ep_council_en.pdf
• [3]  http://www.eib.org/attachments/ev/ev_evaluation_efsi_en.pdf, september 2016
• [4]  Rapport av den 14 november 2016, https://ec.europa.eu/priorities/sites/beta-political/files/ey-report-on-efsi_en.pdf
• [5]  EUT C 465/1, 13.12.2016.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*) (6.4.2017)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande (*): Marian-Jean Marinescu

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar det snabba genomförandet av Efsi och de investeringar som Efsi förväntas mobilisera av de transaktioner som godkänts av EIB och EIF och som uppgår till över 160 miljarder EUR och står för över 52 % av de sammanlagda investeringar man har som mål att ska mobiliseras fram till 2018. Parlamentet noterar dock att skillnaden mellan undertecknanden och utbetalningar bör beaktas. Parlamentet konstaterar tillika att bara ungefär 60 % av de förväntade totala investeringar som mobiliseras av Efsi härrör från privat finansiering. Resten kommer från EIB (20 –25 % i genomsnitt), och en kombination av resurser från nationella utvecklingsbanker, offentliga myndigheter och EU-medel (ESI-fonderna, FSE).

2.  Europaparlamentet påminner om att all tillgänglig information bekräftar den förväntade mobiliseringen av Efsi-investeringar, men betonar att beslutsfattarna absolut måste känna till vilka volymer som redan överförts till företag. Parlamentet anser att beräkningen av procentandelen av de privata investeringar som betalas ut är avgörande vid bedömningen av Efsis resultat. Parlamentet anser att det för transparensen i de uppgifter som EIB och kommissionen lämnar skulle vara av stor betydelse om de utbetalda beloppen offentliggjordes.

3.  Europaparlamentet noterar att det fortfarande finns ett investeringsgap i EU, och konstaterar att Efsi kan bidra till att stänga det. Parlamentet understryker att Efsis mål består i att dels stödja hållbara projekt som sätter fart på realekonomin, dels att bli till långsiktig nytta för miljö och samhälle, snarare än att maximera faktorerna för hävstångseffekt eller investeringstakten och investeringsvolymerna.

4.  Europaparlamentet beklagar bristen på information i realtid om vilka belopp av garantin som tagits i bruk. Parlamentet konstaterar att flera utvärderingar visar på en hävstångseffekt på 14,1. Parlamentet uppmanar Efsis styrelse att offentliggöra multiplikatorn i realtid och att använda OECD:s beräkningsmetoder.

5.  Europaparlamentet konstaterar att de huvudsakliga stödmottagarna den 31 januari 2017 var följande, uttryckt i absoluta tal: Italien, Spanien, Frankrike, Storbritannien och Tyskland (över 60 % av de sammanlagda investeringar som mobiliserats), uttryckt per capita: Finland, Irland, Estland, Spanien och Italien, samt uttryckt i termer av BNP (i miljoner euro): Estland, Bulgarien, Spanien, Litauen och Portugal.

6.  Europaparlamentet konstaterar att en oberoende utvärdering[1] ger vid handen att mer än 90 % av stödet från Efsi fram till utgången av juni 2016 gått till EU-15, medan de 13 nya medlemsstaterna fått mindre än 10 %. Parlamentet beklagar bristen på geografisk balans i fördelningen av Efsi-stödet till dags dato, och erinrar om att tre medlemsstater inte bör svara för mer än 45 % av den totala finansieringen enligt Efsis finansieringsfönster för infrastruktur och innovation. Parlamentet uppmanar därför Efsis styrelse att fortgående övervaka och förbättra den geografiska spridningen, samt att arbeta för balans och att förbättra produktiviteten och hållbarheten i alla medlemsstaters ekonomier.

7.  Europaparlamentet anser att man genom att kombinera EU-bidrag med finansieringsinstrument kan bidra till Efsis additionalitet. Parlamentet konstaterar att endast 11 projekt inom ramen för finansieringsfönstret för infrastruktur och innovation och två projekt enligt finansieringsfönstret för små och medelstora företag, fördelade på nio medlemsstater, fått kombinerad finansiering ur Efsi och ESI-fonderna. Parlamentet uppmuntrar till att översynen av budgetförordningen och den finansiella samlingsförordningen antas i rätt tid, så man hinner förenkla de kombinerade ESI- och Efsi-fonderna för att konkurrens och överlappningar ska undvikas, komplementaritet säkerställas och ytterligare synergier främjas.

8.  Europaparlamentet konstaterar att, inom ramen för de två finansieringsfönstren, 30 % av Efsi-stödet användes för små och medelstora företag, 23 % inom energisektorn (endast 7 % för energieffektivitet), 21 % för forskning, utveckling och innovation, och 10 % för den digitala sektorn. Parlamentet erinrar om att additionaliteten är en central princip för att projekt ska kunna få Efsi-stöd och beklagar att det inte funnits information om hur stor additionaliteten varit i de projekt som finansierats, och inte heller om enskildheterna i den bedömning som görs utifrån resultattavlan. Parlamentet erinrar om att resultattavlan måste vara till hjälp för beslutsfattandet. Parlamentet efterlyser insyn i systemet för poängsättning och bedömning, och begär att det ska offentliggöras på ett tidigt stadium, efter det att utvärderingen av ett projekt blivit färdig. Parlamentet betonar att additionalitetskriterierna fullständigt måste uppfyllas och förfarandet för "due diligence” fullständigt måste iakttas innan något stöd kan beviljas. Parlamentet anser dessutom att den sektorsvisa diversifieringen bör förbättras.

9.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande definitionen av additionalitet måste ses över så att den blir tydligare och effektivare. Parlamentet anser att det skulle gå bättre att bedöma additionaliteten ifall investeringskommittén skulle tillgängliggöra riskprofilen för varje Efsi-projekt. Den nuvarande förordningen gjorde det möjligt att skapa projekt med lägre risk än den minimirisk som gäller för EIB:s särskilda verksamhet. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa verklig additionalitet och anser att Efsi bör befatta sig endast med sådana projekt som EIB i annat fall skulle anse som oacceptabla på grund av de risker de är förenade med, och att Efsi inte bör leda till ompaketering av projekt, såsom fallet blivit till exempel när det brett upplagda Efsi-stödet till projekt inom områdena energi, energieffektivitet och förnybar energi ledde till att EIB:s sedvanliga investeringar i dessa sektorer i motsvarande mån skars ned. Parlamentet efterlyser transparens i beslutsfattandet genom att det säkerställs offentliggörande av aggregerade finansiella uppgifter för EIB-finansierade projekt.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att öka andelen medel som tilldelas långsiktiga projekt såsom telenät eller för projekt med en relativt hög risk som typiskt sett är förknippade med en mer avancerad framväxande ny teknik. Parlamentet noterar att investeringar i bredbandsinfrastruktur och 5G, it-säkerhet, digitalisering av den traditionella ekonomin, mikroelektronik, och högpresterande datorsystem (HPC) ytterligare skulle kunna minska den digitala klyftan.

11.  Europaparlamentet beklagar att, trots att investeringar i sektorer såsom rymdteknik eller utsläppsminskande teknik är sådana att de bör uppfylla Efsi-kraven, har hittills mycket få projekt finansierats från Efsi-paraplyet i dessa sektorer, och anser att Efsi bör anpassas till de särskilda begränsningarna i dessa sektorer.

12.  I och med att Efsi har som mål att fördela resurser till högriskprojekt anser Europaparlamentet det viktigt att det räknas som en ytterligare riskfaktor att den region där ett projekt genomförs eller från vilken stödmottagaren kommer kännetecknas av en låg utvecklingsnivå.

13.  Europaparlamentet vidhåller att bättre resultat av Efsi på såväl nationell som regional nivå förutsätter ett närmare samarbete mellan EIB, som driver Efsi, och de nationella och regionala utvecklingsbankerna.

14.  Europaparlamentet konstaterar dock att nationella eller regionala utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner inte är lika väletablerade i alla medlemsstater och att deras begränsade geografiska utbredning innebär ytterligare hinder för Efsis geografiska täckning. Parlamentet anser att medlemsstaterna och Efsi bör högprioritera inrättandet av regionala och nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner, av omsorg om sådana regioner där det behövs stöd. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att säkerställa att nationella och regionala utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner högprioriteras av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH), och att medlemsstaterna får det kunnande och tekniska bistånd som behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och stödja inrättandet av nationella utvecklingsbanker i sådana regioner där deras närvaro är begränsad, för att främja småskaliga projekt och förbättra den regionala och sektorsvisa diversifieringen.

15.  Med tanke på hur viktigt det är att projekt och områden med hög riskfaktor tilldelas medel uppmanar Europaparlamentet EIB att inte låta räntan på de medel som beviljas i form av lån bli avskräckande och betungande för stödmottagarna. Parlamentet uppmanar EIB att öka transparensen i räntesatsen och provisionen för Efsi-projekt i hela EU, och att säkerställa att dessa inte diskriminerar olika mottagarkategorier eller regioner.

16.  Europaparlamentet framhåller EIAH:s avgörande roll för Efsis framgång. Parlamentet påpekar att EIAH gjort en lovande början, men noterar med besvikelse att det hittills inte kunnat fungera fullt ut. Parlamentet betonar att de medel som behövs, med ett lägsta belopp på 20 000 000 EUR per år, bör tilldelas EIAH så att EIAH kan täcka sina kostnader och fullfölja och intensifiera sina insatser och tjänster. Parlamentet betonar dessutom vikten av att lösa problemet med personalbrist så snart som möjligt så att EIAH kan ta sig an alla sina tilldelade arbetsuppgifter och ansvarsområden.

17.  Europaparlamentet uppmanar EIAH att öka sin närvaro i länder som haft det svårt att anlita Efsi, och saknar administrativ kapacitet att lämna in ansökningar om genomförbara projekt, särskilt i sammanhållningsländerna. Parlamentet uppmanar vidare EIAH att tillhandahålla särskild rådgivning för att bistå specifika projekt där det råder hög riskaversion eller där risken är uppdelad mellan investerarna (t.ex. gränsöverskridande/multinationella projekt, långsiktiga/intäktsbaserade infrastrukturprojekt).

18.  Europaparlamentet uppmanar EIAH att samarbeta med lämpliga nationella institutioner för att den geografiska och sektorsvisa täckningen ska bli mera balanserad. Parlamentet understryker EIAH:s stora ansvar för att föra ut Efsi på det lokala planet, tillsammans med dess roll som en samlad kontaktpunkt för teknisk och finansiell rådgivning för att identifiera, förbereda och utveckla projekt, liksom dess uppdrag att proaktivt föra samman småskaliga projekt och inrätta investeringsplattformar. Parlamentet betonar att dessa uppgifter inte fullgjorts i tillräcklig grad och att de bör intensifieras under den kommande perioden.

19.  Europaparlamentet konstaterar att investeringsplattformarna behöver mera tid för att hinna bli klara för att tas i drift. Parlamentet betonar den roll de spelar för att sammanföra flera olika mindre projekt som rör samma ämne eller kombinera eller underlätta gränsöverskridande projekt.

20.  Europaparlamentet påminner om att ett av målen för Efsi och EIAH är att stimulera småskaliga, innovativa och riskfyllda projekt genom att bland annat föra samman dem, möjligen via investeringsplattformar, till större kluster som är mer investeringsmogna. Parlamentet uppmanar EIAH att överväga inrättandet av decentraliserade regionala kluster för att bättre kunna beakta de specifika förhållandena i en viss bransch eller region, t.ex. energieffektivitet i sydöstra Europa.

21.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förstärka sin rådgivande kapacitet och kommissionen att förbättra informationen och informationsspridningen så att Efsi kan användas mer i alla medlemsstater och regioner. Parlamentet beklagar att många berörda parter fortfarande inte känner till Efsi, dess möjligheter eller sätt att ansöka om stöd från Efsi. Parlamentet konstaterar dessutom att stödmottagarna i vissa fall inte erinrat sig att de redan fått Efsi-stöd, framför allt till följd av bristande transparens från finansförmedlarens sida, som inte underrättat dem om Efsi-stödet. Parlamentet anser att den bristande kännedomen om tillgången till Efsi-stöd, liksom okunskapen om att man faktiskt får Efsi-stöd, är förlorade möjligheter för EU. Parlamentet betonar därför att det behövs en kampanj till förmån för bättre kommunikation och medvetenhet.

22.  Europaparlamentet anser att allt informationsmaterial och allt material som handlar om finansieringsförfarandet ska översättas till alla språk i medlemsstaterna, för att främja information och tillgång på lokal nivå.

23.  Europaparlamentet beklagar djupt att Efsi lett till nedskärningar i en rad budgetposter under perioden 2015–2020, till skada för program som Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet anser att detta budgetunderskott bör åtgärdas vid revideringen av den fleråriga budgetramen och att Efsi bör finansieras från källor som är fristående från sådana EU-program som redan godkänts. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en fullständig återbetalningsplan i detta avseende, med början från revideringen av den fleråriga budgetramen.

24.  Europaparlamentet upprepar vikten av en inriktning på finansieringsinstrumenten för resurser till utvidgningen av Efsi (Efsi II). Parlamentet anser att finansieringen via Efsi inte bör träda i stället för bidrag från sådana källor till EU-finansiering som ESI-fonderna, FSE och Horisont 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta reda på alternativa källor till finansiering av varje framtida utvidgning.

25.  Europaparlamentet betonar att det behövs insyn när resultattavlan används vid urvalet av Efsis verksamheter, framför allt i form av lättåtkomlig, exakt och aktuell information om additionaliteten och om beslutsprocessen för beviljande av EU-garantin. Parlamentet uppmanar EIB att på portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) offentliggöra alla uppgifter om resultaten från konsekvensbedömningarna av de transaktioner som gjorts inom ramen för Efsi, med redogörelse för vilket mervärde och vilken additionalitet varje projekt som finansierats fört med sig. Parlamentet anser att EIB bör offentliggöra analytiska uppgifter för varje projekt som finansierats, inbegripet när det gäller Efsis utlåningsverksamhet via finansförmedlare, och ge förhands- och efterhandsutvärderingar av varje projekt, med en förklaring av de indikatorer samt urvals- och bedömningskriterier som tillämpats. Parlamentet anser slutligen att objektiva siffror behöver offentliggöras om de arbetstillfällen som skapats direkt och indirekt genom Efsi. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka EIPP:s potential och synlighet.

26.  Europaparlamentet anser att det hade varit önskvärt med en fortsatt utvärdering av den ursprungliga Efsi-förordningen innan förslaget om utvidgning av Efsi antogs. Parlamentet förväntar sig att slutsatserna i detta betänkande, särskilt när det gäller regional diversifiering, sektorsvis diversifiering, additionalitet och transparens i styr- och investeringskommittéers urvalsförfarande, liksom också revisionsrättens rekommendationer, kommer att bli föremål för vederbörligt hänsynstagande när förordningen om utvidgning av Efsi slutligen utarbetas.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	3.4.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	49 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Edward Czesak, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Eva Kaili, Kaja Kallas, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Csaba Molnár, Dan Nica, Angelika Niebler, Morten Helveg Petersen, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Rosa D’Amato, Françoise Grossetête, Barbara Kudrycka, Marian-Jean Marinescu, Victor Negrescu, Sofia Sakorafa, Davor Škrlec, Theodor Dumitru Stolojan
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	György Hölvényi, Julia Reda

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

49	+
ALDE	Kaja Kallas, Angelika Mlinar, Morten Helveg Petersen, Lieve Wierinck
ECR	Edward Czesak, Ashley Fox, Zdzisław Krasnodębski, Evžen Tošenovský
GUE/NGL	Xabier Benito Ziluaga, Jaromír Kohlíček, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis
PPE	Pilar Ayuso, Bendt Bendtsen, Jerzy Buzek, Françoise Grossetête, György Hölvényi, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Barbara Kudrycka, Marian-Jean Marinescu, Angelika Niebler, Herbert Reul, Paul Rübig, Massimiliano Salini, Algirdas Saudargas, Theodor Dumitru Stolojan, Vladimir Urutchev, Hermann Winkler, Anna Záborská
S&D	José Blanco López, Adam Gierek, Theresa Griffin, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Csaba Molnár, Victor Negrescu, Dan Nica, Patrizia Toia, Martina Werner, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Verts/ALE	Reinhard Bütikofer, Rebecca Harms, Julia Reda, Davor Škrlec

2	-
EFDD	Rosa D’Amato, Dario Tamburrano

0	0

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  Oberoende utvärdering av investeringsplanen, gjord 2016 av EY. Finns tillgänglig på: https://ec.europa.eu/commission/publications/independent-evaluation-investment-plan_en

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (*) (23.3.2017)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Inés Ayala Sender and Dominique Riquet

(*)  Associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de synpunkter som parlamentet lägger fram i detta genomförandebetänkande när den gör bedömningen och utarbetar det nya lagstiftningsförslaget.

2.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Efsis organ, och det öppna förfarandet för val av ledamöter i deras ledningsstrukturer. Parlamentet uppmanar dock Efsis organ att regelbundet informera parlamentet, rådet och allmänheten i detalj och på ett öppnare sätt om Efsi-projekten. Parlamentet föreslår att Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) ska utöka sin information till bl.a. små och medelstora företag samt mikroföretag.

3.  Europaparlamentet välkomnar den strategiska inriktning som godkändes av Efsis styrelse i december 2015, i vilken det ingår vägledande geografiska koncentrationsgränser. Parlamentet noterar att den geografiska fördelningen mellan Efsis förmånstagare är ojämn. Parlamentet noterar att 92 procent av alla investeringar under det första verksamhetsåret var koncentrerade i EU-15 medan endast 8 procent nådde EU-13, och att 10 medlemsstater, de flesta i Central- och Östeuropa, hittills endast har dragit fördel av insatser inom ramen för Efsis del för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att BNP-andelskriteriet bl.a. är relevant för att se till att det råder ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, i syfte att säkerställa en jämn spridning av projekten med beaktande av den övergripande ekonomiska verksamheten i varje land, investeringsbehovet och sysselsättningsnivån. Parlamentet betonar att kapitalkoncentrationen vidgar de sociala och ekonomiska skillnaderna i EU.

4.  Europaparlamentet påpekar att riskfyllda investeringar inte kan tvingas fram och att de, i en situation som kännetecknas av låga tillväxtnivåer och låg efterfrågan, i de flesta fall inte lönar sig. Parlamentet efterlyser därför, utöver en jämn geografisk spridning, att det ska råda en starkare koppling mellan Efsi-finansieringen och en framgångsrik utveckling av den ekonomiska politiken och finanspolitiken.

5.  Europaparlamentet beklagar att det saknas koncentrationsgränser i den inledande inkörningsfasen. Parlamentet påminner om att transportsektorn har stått för det största bidraget till Efsi, med 2,2 miljarder euro av 8 miljarder euro, vilket motsvarar över 25 procent av den totala garantifonden. Parlamentet noterar bekymrat att transportsektorn endast har fått ca 13 procent av alla investeringar som hittills mobiliserats och gjorts tillgängliga inom Efsis infrastruktur- och innovationsdel, vilket är långt från den gräns på 30 procent som fastställts för varje enskild sektor. Parlamentet uppmanar investeringskommittén att särskilt uppmärksamma projekt inom transportsektorn, eftersom dessa fortfarande är väldigt dåligt representerade i investeringsportföljen och eftersom transporter spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och konsumentsäkerheten.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa regler för urval av hållbara projekt och knyta dem till EU:s främsta politiska mål, såsom rörlighet med nollutsläpp eller låga utsläpp, eller till befintliga initiativ såsom de transeuropeiska cykelnät som är kombinerade med järnväg eller initiativ som syftar till att återinföra regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser som övergivits eller avvecklats[1].

7.  Europaparlamentet påminner om att resultaten av den bedömning som görs utifrån resultattavlan av såväl godkända projekt som projekt som fått avslag regelbundet måste publiceras på ett öppet och lättåtkomligt sätt.

8.  Europaparlamentet är tveksam till några av de först utvalda transportprojektens additionalitet eftersom de med största sannolikhet hade kunnat finansieras utan Efsi.

9.  Europaparlamentet konstaterar att infrastrukturprojekt som inges till EIB ofta hör till traditionella EIB-transaktioner eftersom de inges av myndigheter som backas upp av offentliga garantier, och således uppvisar en lägre risk. Parlamentet uppmanar EIB att analysera andra parametrar som skulle kunna göra sådana projekt additionella och lämpade för Efsi, samt att bättre främja Efsi-möjligheter bland privata partner i syfte att väsentligen öka antalet projekt inom denna första Efsi-runda.

10.  Europaparlamentet begär att europeiskt mervärde ska beaktas i urvalsförfarandet och att Efsi ska anpassas till EU:s politiska mål, särskilt gränsöverskridande projekt och andra projekt som i förväg identifierats inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och andra av EU:s flaggskeppsinitiativ på transportområdet (exempelvis ERTMS och Sesar). Parlamentet understryker att hänsyn bör tas till andra EU-prioriteringar, såsom intermodal rörlighet med nollutsläpp eller låga utsläpp, anställningar av hög kvalitet, resurseffektivitet, hållbar infrastruktur samt forskning och innovation liksom synergier mellan olika transeuropeiska transport-, energi- och telekommunikationsnät.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att fokusera på investeringar i projekt som bidrar till att minska de externa kostnaderna.

12.  Europaparlamentet anser att man genom att kombinera EU-bidrag med finansiella instrument också kan säkerställa den additionalitet som krävs och att detta kommer att uppmuntra investerare att inge projekt som annars kanske inte skulle ha genomförts. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att främja en sådan kombination av EU-bidrag (olika EU-mekanismer såsom FSE, Horisont 2020, europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder)) med Efsi i syfte att förbättra infrastrukturprojektens finansiella profil så att de ger europeiskt mervärde.

13.  Europaparlamentet noterar att transportinfrastrukturprojekt som bygger på offentlig-privata partnerskap vanligen bör utgå från principen att användaren betalar, i syfte att minska bördan för statsbudgetarna och skattebetalarna för uppförande och underhåll av infrastruktur. Parlamentet noterar att det är viktigt att samordna olika typer av EU-finansiering i syfte att säkerställa att EU:s transportpolitiska mål uppnås i hela EU, och att inte främja fonder som bygger på offentlig-privata partnerskap på bekostnad av strukturfonderna.

14.  Europaparlamentet understryker att Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) har börjat lovande, och konstaterar att investeringarna hittills har varit koncentrerade till vissa sektorer och geografiska regioner. Parlamentet uppmanar EIAH att förbättra sina övergripande resultat och att öka sin närvaro i länder där Efsi har haft svårt att få fäste och där det saknas administrativ kapacitet att inge genomförbara projekt, särskilt i sammanhållningsländerna. Parlamentet uppmanar vidare EIAH att tillhandahålla särskild rådgivning för att bistå specifika transportprojekt där det råder hög riskaversion eller där risken är uppdelad mellan investerarna (t.ex. gränsöverskridande/multinationella projekt, långsiktiga/intäktsbaserade infrastrukturprojekt).

15.  Europaparlamentet anser att det för att förbättra Efsis resultat på såväl nationell som regional nivå liksom det europeiska mervärdet, är nödvändigt att stärka samarbetet mellan EIB, som styr Efsi, och de nationella och regionala utvecklingsbankerna liksom de lokala myndigheterna.

16.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att de låga antalet transportprojekt inom Efsi skulle kunna vara ett tecken på denna sektors svårighet att få finansiering huvudsakligen eller uteslutande från privata investerare, även då FSE-finansieringen i det närmaste har uttömts och det inte finns någon alternativ EU-finansiering fram till 2020. Parlamentet förespråkar därför att större anslag ska avsättas för FSE i den kommande budgetramen.

17.  Europaparlamentet beklagar djupt att det saknas uppgifter om det totala beloppet för de undertecknade transaktionerna inom Efsis del för små och medelstora företag och därtill hörande investeringar, särskilt vad gäller transportförsörjningskedjan, inom flygteknikindustrin och i järnvägssektorn, och det faktum att detta gör det svårt att verifiera projekt, resultat, framgångar och riktmärken. Parlamentet framhåller att problemet med bristande uppgifter måste åtgärdas. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga särskild vikt vid att ge mer stöd till små och medelstora företag liksom till lokala och regionala myndigheter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina periodiska rapporter förteckna de projekt som drar nytta av en kombination av FSE-bidrag och Efsi.

19.  Europaparlamentet rekommenderar att man förbättrar Efsi-finansieringens synlighet genom en omfattande EU-insats i form av en informationskampanj och genom införandet av en Efsi-logotyp.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	23.3.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Jens Nilsson, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Hugues Bayet, Mark Demesmaeker, Bas Eickhout, Markus Ferber, Patricija Šulin, Matthijs van Miltenburg
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Herbert Dorfmann

• [1]  www.missing-rail-links.eu

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (10.11.2016)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Emmanuel Maurel

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som används för att finansiera riskfyllda och innovativa projekt, kan användas som ett verktyg som stimulerar tillväxt och sysselsättning i EU och främjar utvecklingen av en stark, hållbar och konkurrenskraftig industri, under förutsättning att man samtidigt använder effektiva handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man utökar Efsis roll i sammanhållningsagendan genom att förbättra den sektorspecifika och geografiska balansen för investeringarna inom denna ram. Parlamentet anser att hinder för att kombinera Efsi med andra EU-instrument (huvudsakligen ESI-fonderna) bör avlägsnas och Efsis stödberättigade sektorer bör utökas.

2.  Europaparlamentet påminner om att Kina överväger att bidra till Efsi och att kommissionen har påpekat att landet inte kommer att få något i utbyte för detta, t.ex. när det gäller styrning. Parlamentet betonar att eventuella bidrag från Kina inte bör vara kopplade till frågan om status som marknadsekonomi. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa transparens när det gäller förvaltningen av medel och ursprunget för alla offentliga och privata bidrag och bidrag från tredje part, och tillhandahålla konkreta uppgifter, inbegripet om särskilda projekt och utländska investerare, samt betonar de krav på rapportering till parlamentet som föreskrivs i Efsi-förordningen. Parlamentet påminner om att alla eventuella framtida bidragsgivare från tredje land måste uppfylla samtliga EU‑regler om offentlig upphandling, arbetsrätt och miljölagstiftning och förväntar sig att de sociala och miljörelaterade kriterier som är tillämpliga på EIB-projekt fullt ut upprätthålls inom ramen för Efsis projektfinansieringsbeslut.

3.  Europaparlamentet anser att EU i så hög grad som möjligt måste diversifiera sina finansieringskällor och att som en prioritering attrahera privata investeringar.

4.  Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagen utgör ryggraden i den europeiska ekonomin men att endast 13 procent av dem är verksamma utanför EU. Parlamentet anser att Efsi, i samarbete med Cosme-programmet, bör prioritera internationaliseringen av små och medelstora företag genom att främja konkreta projekt som syftar till att stödja de europeiska små och medelstora företagens exportverksamhet . Parlamentet upprepar sin uppmaning att förbättra befintliga verktyg, begär att kommissionen och EIB förbättrar sin kommunikation om tillgängligt stöd och begär en förstärkning av den roll som Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) har genom att tilldela det ett uppdrag för att stödja exporten. Parlamentet anser att de små och medelstora företagen bör ha en stadig diskussionspartner för dessa frågor.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att inrätta den europeiska externa investeringsplanen för att utnyttja mellan 44 och 88 miljarder EUR i investeringar i Afrika och i EU:s grannländer, samtidigt som man erkänner de privata investeringarnas roll för utvecklingsstrategier. Parlamentet betonar att sådana instrument regelbundet bör utvärderas, inte bör ersätta redan befintliga investeringar, måste stämma överens med principen om en konsekvent politik för utveckling och med additionalitetsprincipen i förhållande till andra instrument och ska fokusera på riskabla, strukturerade och, om möjligt, småskaliga projekt samt inriktas på särskilda länders faktiska behov, i syfte att uppnå konkreta förbättringar av de lokala befolkningarnas levnadsvillkor genom att på lokal nivå skapa anständiga arbetstillfällen. Detta skulle bidra till att mildra migrationskrisen.

6.  Europaparlamentet begär, när det gäller den externa investeringsplanen, att ingen investerare eller projektansvarig får vara beroende av en person eller ett företag som bedriver verksamhet i en stat som kommer att vara upptagen på den framtida europeiska förteckningen över jurisdiktioner som är ovilliga att samarbeta i skattefrågor.

7.  Europaparlamentet anser att ett sådant arrangemang måste stämma överens med principerna och målen för EU:s yttre åtgärder, i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och anser att respekten för dessa, liksom de uppnådda resultaten, måste ingå i huvudkriterierna när man utvärderar den europeiska externa investeringsplanens effektivitet i rapporterna om dess genomförande. Parlamentet betonar att den framtida europeiska externa investeringsplanen bör främja privata investeringar i Afrika och i EU:s grannländer för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris.

8.  Europaparlamentet föreslår att den europeiska externa investeringsplanen ska bidra till finansieringen av mikrokrediter till de mest utsatta grupperna.

9.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Europeiska utrikestjänstens delegationer skulle kunna ha för att etablera kontakter mellan investerare och de länder där projekten ska genomföras. Parlamentet begär att få delta i övervakningen av genomförandet av den externa investeringsplanen genom att regelbundet få lägesrapporter från kommissionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	9.11.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Karoline Graswander-Hainz, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Klaus Buchner, Nicola Danti, Syed Kamall, Frédérique Ries, Fernando Ruas, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Philippe Loiseau

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (12.4.2017)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Hannu Takkula

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Investeringsplanen för Europa är en del av en bredare strategi som syftar till att vända den negativa tendens som kan iakttas i offentliga och privata investeringar, genom att utnyttja ny och privat finansiell likviditet som ska tillföras realekonomin i syfte att främja långsiktiga strategiska och hållbara investeringar i hela unionen. Investeringsplanen bygger på tre pelare, nämligen att mobilisera finansiering för investeringar, se till att investeringarna når realekonomin och förbättra investeringsklimatet i unionen. För den geografiska spridningens skull är det viktigt att man förbättrar investeringsmiljön i unionen genom att undanröja hindren för investeringar. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör ses som ett komplement till andra åtgärder som är nödvändiga för att minska investeringsgapen i unionen. Genom att fungera som en garantifond stimulerar Efsi till nya investeringar.

B.  Efsi utformades ursprungligen för att behandla olika typer av marknadsmisslyckanden och icke-optimala investeringssituationer till följd av olika regleringsproblem.

C.  Efsi är ett viktigt instrument som kan bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och främja sysselsättningen, bland annat genom att ge ett starkt stöd till små och medelstora företag.

D.  Det är viktigt att Efsi tillhandahåller lämpliga bidrag för att i tillräcklig grad kunna tillgodose marknadens behov och locka till sig betydande kapital från den privata sektorn.

E.  Revisionsrätten har offentliggjort ett yttrande, där man förklarar att ”Europeiska kommissionens planer på att öka och förlänga den investeringsfond som utgör kärnan i Junckerplanen utarbetades för tidigt och med få belägg för att ökningen är motiverad”. Revisionsrätten förklarar vidare att förslaget lanserades utan någon heltäckande konsekvensbedömning och beklagar att kommissionen har ”strukit den bestämmelse som kopplar en fortsättning av Efsi till resultatet av en oberoende utvärdering”.

F.  Vidare betonar revisionsrätten att det ”finns risk för att multiplikatoreffekten är överskattad” och att det handlar om förväntade mål och resultat som inte bekräftats av några påtagliga, exakta, tydliga och omedelbara uppgifter.

1.  Europaparlamentet noterar att Efsi syftar till att via Europeiska investeringsbanken (EIB), och med stöd från EU:s budget, anskaffa ett totalt belopp på 315 miljarder EUR för extra investeringar och nya projekt i realekonomin fram till 2018. Parlamentet upprepar att Efsi är ett verktyg för att stimulera privata, marknadsbaserade investeringar.

2.  Europaparlamentet noterar EIB:s utvärdering av Efsis funktionssätt som offentliggjordes i september 2016. Parlamentet välkomnar de positiva investeringsflöden som Efsi har riktat till små och medelstora företag, och noterar att 58 % av finansieringsmålet för små och medelstora företag hade uppnåtts redan i juni 2016. Parlamentet välkomnar vidare revisionsrättens yttrande (2/2016) ”Efsi: ett tidigt förslag om förlängning och utvidgning” om kommissionens förslag om förlängningen av löptiden för Efsi (COM(2016)0597) och dess utvärdering av användningen av EU-garantin och garantifondens funktion (SWD(2016)0297).

3.  Europaparlamentet påminner om att alla projekt som stöds av Efsi måste uppfylla additionalitetskriterierna och att grunden för denna bedömning måste dokumenteras. Parlamentet beklagar att resultattavlorna för de godkända transaktionerna inte offentliggörs. Parlamentet påpekar att det faktum att de inte offentliggörs väcker frågor om både redovisningsskyldighet och transparens. Parlamentet betonar att det krävs ökad transparens och öppenhet kring de kriterier som gäller för större Efsi-projekt för att öka marknadernas förtroende och intresse för Efsi som ett effektivt finansieringsinstrument.

4.  Europaparlamentet påminner om att Efsi, som till skillnad från EIB:s övriga befintliga finansieringsinstrument stöds av EU-budgeten, har som mål att identifiera olika typer av projekt som är verkligt kompletterande och innovativa och som har mer riskfyllda projektprofiler liksom nya motparter från den privata sektorn, samt att framhäva sin kapacitet att finansiera högteknologiska företag och framtidsorienterade sektorer, som bör stå i centrum för finansieringsprogrammet.

5.  Europaparlamentet konstaterar att inrättandet av Efsi snabbt har ändrat EIB:s profil och företagsmodell i fråga om processer och övervakningen av underskrifter och kontrakt.

6.  Europaparlamentet anser att för att på ett lämpligt sätt kunna tillmötesgå efterfrågan på investeringar och bättre tillgodose ländernas och sektorernas behov, bör en preliminär analys genomföras på nationell nivå av de möjliga orsakerna till marknadsbrister och privata investeringsunderskott inom de sektorer och verksamhetstyper som omfattas av Efsi.

7.  Europaparlamentet betonar att det är av största vikt att undersöka och förstärka det gränsöverskridande europeiska mervärdet i samband med genomförandet av de utvalda projekten och att kontrollera om de effektivt bidrar till EU:s nuvarande gemensamma politiska och ekonomiska mål.

8.  Europaparlamentet noterar att den geografiska fördelningen av projekt hittills har varit ojämn. Parlamentet påminner om att man för att främja sammanhållnings- och hållbarhetsmål bör respektera en bättre geografisk spridning vid genomförandet av planerade Efsi-projekt, med beaktande av potentialen i glesbefolkade områden i EU, och samtidigt fokusera på genomförbarhet, ändamålsenlighet och finansiella kriterier i syfte att förbättra fondresultatet och förstärka fondens huvudmål. Parlamentet påminner om att Efsi som är ett marknadsbaserat instrument inte på egen hand kan få bukt med geografiska investeringsgap i unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar Efsis styrelse och investeringskommitté att säkerställa att finansieringen av projekt inte koncentreras till marknader eller investeringar där behovet av stöd är mindre uppenbart.

10.  Europaparlamentet påminner om att finansieringsfönstret för infrastruktur och innovation endast hade uppnått 9 % av målet i juni 2016. Parlamentet uppmuntrar till större informationsspridning om de möjligheter Efsi erbjuder för mer riskfyllda innovationer.

11.  Europaparlamentet uppmanar EIB att i största möjliga utsträckning förbättra den geografiska balansen och bredda den sektoriella koncentrationen i Efsis portfölj, särskilt inom ramen för finansieringsfönstret för infrastruktur- och innovation och finansieringsfönstret för små och medelstora företag, genom att öka sin rådgivningsverksamhet för projektutveckling i medlemsstaterna och förstärka det tekniska stödet via Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH), vilket också ska inbegripa en möjlighet att vid behov öka budgeten.

12.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förenkla ansökningsförfarandet, och betonar behovet av att i högre grad synliggöra och informera om Efsi och öka intresset för fonden, särskilt inom de små och medelstora företagen i medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar EIB att även överväga att utöka antalet sektorer som är berättigade till Efsi-finansiering (till att även omfatta, till exempel, miljö, bioekonomi eller social infrastruktur) eller bättre anpassa projektens typ och storlek till marknadens behov i medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet anser att klargöranden eller strategisk vägledning bör tillhandahållas för lokala och regionala aktörer, särskilt med avseende på Efsis mål, positionering och möjliga kombinationer med annan unions- eller EIB-finansiering. Parlamentet betonar att Efsi inte enbart bör betraktas som en ytterligare finansieringskälla och att det är särskilt viktigt att undvika överlappningar eller dubbelfinansiering.

15.  Europaparlamentet uppmanar EIB att i urvalsprocessen noggrant kontrollera verklig additionalitet och ny dynamik tillsammans med multiplikatoreffektens storlek, vilken kan variera från projekt till projekt, särskilt på områden där EIB eller EIF inte varit verksamma tidigare, när det gäller marknadsmisslyckanden eller i icke-optimala investeringssituationer.

16.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av EIB:s särskilda verksamheter när det gäller volymen till följd av genomförandet av Efsi under de första 18 månaderna, vilket återspeglar en utveckling av EIB:s försiktiga riskkultur och utlåningspolitik.

17.  Europaparlamentet anser att EIB:s särskilda verksamheter som stöds av Efsi bör betraktas som vektorer för additionalitet jämfört med andra av EIB:s, EIF:s eller unionens finansieringsinstrument, för att bättre åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer.

18.  Europaparlamentet anser att hävstångseffekten varierar mellan projekten beroende på deras storlek, komplexitet och sambandet mellan viktiga sektoriella utmaningar och de slutliga stödmottagarnas förväntningar i en situation med knappa offentliga medel. Parlamentet anser vidare att en förmodad genomsnittlig hävstångseffekt endast kan mätas i slutet av investeringscykeln och med beaktande av sektorns särdrag. Parlamentet föreslår att Efsis metod för beräkning av multiplikatoreffekter harmoniseras med den metod som föreslås av OECD, så att hänsyn tas till investeringsprojekt som investerarna redan har engagerat sig i eller som är en del av ett nationellt program som fanns eller planerades innan Efsi lanserades.

19.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare informera om hävstångseffekten för varje transaktion och inte bara som ett genomsnitt, och att samtidigt ange omfattningen av de privata medel som mobiliserats. Parlamentet anser också att insatsernas ändamålsenlighet bör bedömas med avseende på finansieringsinstrumentens potential, samtidigt som hänsyn också tas till uppnåbara kvantifierbara resultat.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av att inte finansiera projekt som annars skulle ha finansierats utan stöd från Efsi, eftersom detta skulle minska det tillgängliga beloppet för de projekt som verkligen behöver finansieras genom Efsi. Parlamentet uppmanar därför EIB, och i synnerhet Efsis investeringskommitté, att ägna särskild uppmärksamhet åt den centrala principen om additionalitet, samt förståelsen, tolkningen och genomförandet av denna princip, för att undvika illojala snedvridningar på marknaderna.

21.  Europaparlamentet noterar att additionalitet kan visa sig svårt att mäta och att andra krav, såsom innovationskraft, därför bör ges lika stor betydelse vid urvalet av projekt som ska finansieras.

22.  Europaparlamentet kräver att fullständig och relevant kvalitativ förvaltningsinformation tillhandahålls om genomförandet av de uttalade målen för Efsi, som visar deras faktiska additionalitet och inverkan jämfört med riktmärkena, men också med hänsyn till förlängningen av Efsi efter 2017.

23.  Europaparlamentet anser att relevant kvalitativ förvaltningsinformation bör tillhandahållas för varje projekt som omfattas av Efsi-garantin, på grundval av indikatorer för övervakning eller additionalitet, för att utvärdera mervärdet, effektiviteten och bidraget till EU:s politik. Parlamentet uppmanar EIB att i sin rapportering inkludera en utvärdering av kvaliteten när det gäller projekten, deras riskexponering och deras driftskostnader.

24.  Europaparlamentet anser att det är viktigt för mobiliseringen av kapital från den privata sektorn att EIB kan befria investerarna från en del av de risker som uppkommer med potentiella projekt. Parlamentet uppmanar EIB att öka både Efsis attraktivitet och dess synlighet i riktlinjerna för investeringar och projekt som ska finansieras, genom att utveckla en ännu mer effektiv strategi för att öka kunskaperna hos potentiella privata investerare och projektansvariga på lokal och regional nivå.

25.  Med hänsyn till ansvarsskyldigheten insisterar Europaparlamentet på att utvecklingen av resultatinriktade investeringar regelbundet ska bedömas av investeringskommittén med hjälp av resultattavlan med indikatorer, i syfte att identifiera projekt som är målinriktade med avseende på deras faktiska makroekonomiska effekter eller bidrag till tillväxt och arbetstillfällen, och parlamentet efterlyser en objektiv översikt över deras additionalitet och mervärde samt deras förenligheten med unionens politik eller andra klassiska EIB-transaktioner.

26.  Europaparlamentet uppmanar EIB att offentliggöra fullständig information om de resultat som uppnåtts med projekt som omfattas av Efsi-garantin baserat på Efsis resultattavla över indikatorer och tillhörande kriterier och viktningar, bland annat deras bidrag till Efsis mål, additionalitet, ekonomisk och teknisk bärkraft och maximering av privata investeringar.

27.  Europaparlamentet kräver förbättringar av transparensen i urvalsförfarandet och spridning av all operativ information om de undertecknade transaktionerna på basis av resultattavlan med indikatorer, samt ökad ansvarsskyldighet för transaktionerna. Parlamentet anser dessutom att samrådet med lokala och regionala myndigheter bör förstärkas och vederbörligen dokumenteras vid bedömningen av projekten.

28.  Europaparlamentet begär att styrformerna förenklas för att bättre definiera ansvarsfördelningen mellan kommissionen och EIB, säkerställa oberoende och undvika intressekonflikter hos de olika aktörer som deltar i beslutsprocessen, särskilt medlemmarna av Efsis investeringskommitté, och att det med hänsyn till ansvarsskyldigheten fastställs vem som har ansvaret inför EU:s budget- och lagstiftningsmyndigheter när det gäller Efsis resultat och riskhantering.

29.  Europaparlamentet betonar att transparensen och skattebestämmelserna bör förstärkas och utvecklas, särskilt när det gäller bestämmelserna om skatteflykt.

30.  Europaparlamentet har en viktig roll att spela i uppföljningen av Efsis mervärde och additionalitet.

31.  Europaparlamentet betonar revisionsrättens granskningsroll som fastställs i artikel 20 i Efsi-förordningen. Parlamentet pekar på revisionsrättens yttrande nr 2/2016 ”Efsi: ett tidigt förslag om förlängning och utvidgning”. Parlamentet noterar bekymrat revisionsrättens slutsats att det ”finns få belägg för att den föreslagna ökningen av EU-garantin är motiverad”. Parlamentet betonar att revisionsrättens granskningsrättigheter som fastställs i artikel 287 i EUF-fördraget till fullo måste respekteras.

32.  Europaparlamentet beklagar att förslaget om en förlängning av löptiden för Efsi inte åtföljs av en konsekvensbedömning, i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning och en förhandsutvärdering i enlighet med artiklarna 30 och 140 i budgetförordningen för utgiftsprogram och finansieringsinstrument. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag (COM(2016)0597) att förlänga löptiden för Efsi. Parlamentet gläder sig över de föreslagna förbättringarna av Efsi-förordningen. Parlamentet beklagar att förslaget inte åtföljdes av en konsekvensbedömning och att det inte respekterar principerna om bättre lagstiftning. Parlamentet betonar att med avseende på en möjlig förlängning efter 2020, bör en konsekvensbedömning utföras innan förslaget läggs fram för parlamentet och rådet.

33.  Europaparlamentet beklagar att Efsi ansågs vara ett undantag från budgetförordningens krav, trots att EU-budgeten tillhandahåller merparten av finansieringen till garantifonden och att budgetgarantin till EIB kommer att leda till betydande eventualförpliktelser för EU-budgeten.

34.  Europaparlamentet noterar att det finns en risk för att Efsis effekter överskattas. Parlamentet håller med revisionsrätten om att effekten av garantifondens finansiering från EU-budgeten skulle ha varit lägre om kommissionen hade använt samma antaganden för det ursprungliga förslaget om Efsi.

35.  Europaparlamentet kräver ett förtydligande av tillämpningen av reglerna för statligt stöd vid projekt där finansiering från Efsi och strukturfonderna kombineras.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	12.4.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Inés Ayala Sender, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Jean-François Jalkh, Arndt Kohn, Bogusław Liberadzki, Fulvio Martusciello, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Hannu Takkula, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Julia Pitera, Miroslav Poche

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19	+
ALDE ENF PPE S&D GREENS	Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová, Hannu Takkula Jean-François Jalkh Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Fulvio Martusciello, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Joachim Zeller Inés Ayala Sender, Cătălin Sorin Ivan, Arndt Kohn, Bogusław Liberadzki, Miroslav Poche, Derek Vaughan Bart Staes, Indrek Tarand

2	-
EFDD	Jonathan Arnott, Marco Valli

1	0
GUE/NGL	Luke Ming Flanagan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (31.1.2017)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Romana Tomc

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att huvudsyftet med projekt som finansieras av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är att de ska kunna skapa hållbar tillväxt och en arbetsmarknad som kan erbjuda kvalitativa jobb i Europa, och således öka EU-medborgarnas välfärd, den sociala sammanhållningen och delaktigheten. Parlamentet välkomnar därför att fonden redan har bidragit till att tillgången till finansiering har förbättrats.

2.  Europaparlamentet påminner om att Efsi försöker fylla de luckor som för närvarande finns och de suboptimala investeringssituationer som råder i EU genom att utnyttja offentliga medel för att förbättra tillgången till riskfinansiering och använda privat kapital, och se till att investeringarna når realekonomin. Parlamentet anser att projekt som finansieras av Efsi bör skapa långsiktig, innovationsledd, hållbar tillväxt för alla, stimulera sysselsättningsskapandet, bl.a. i områden i Europa där arbetslösheten är hög och problematisk, och investera i sektorer som är viktiga för Europas framtid, särskilt genom socialt och humant kapital samt europeisk infrastruktur och industri. Parlamentet betonar att alla Efsi-stödda projekt bör baseras på begreppet additionalitet, vilket innebär att de inte hade kunnat genomföras utan stöd från Efsi. Parlamentet stöder EIB:s utvärdering där det framhålls att begreppet additionalitet måste definieras bättre.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Efsi har startat med framgång och redan ger konkreta resultat i en del medlemsstater genom att fungera som ett positivt instrument för att överbrygga bristen på investeringar och bekämpa arbetslösheten i Europa genom samordnade åtgärder.

4.  Europaparlamentet anser att Efsi skulle kunna vara ett viktigt steg för att visa att en mer innovativ användning av EU-budgeten är ett effektivt sätt att stimulera investeringar i realekonomin. Parlamentet betonar att Europeiska revisionsrätten anser att det är alltför tidigt att dra slutsatser om Efsis allmänna ändamålsenlighet.

5.  Europaparlamentet är djupt oroat över att de flesta Efsi-investeringarna koncentreras till de fem främsta ekonomierna i EU, vilket skapar ytterligare skillnader. Parlamentet beklagar att ett antal medlemsstater fortfarande inte har undertecknat eller godkänt ett enda Efsi-projekt.

6.  Europaparlamentet framhåller att Efsi måste betraktas som en beredskapsplan, och uppmuntrar EIB att på bästa sätt utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 så att de kompletterar Efsi. Parlamentet påpekar att EIB ibland föredrar Efsi framför dessa program. Det är viktigt att stödja en förlängning av Efsis löptid till efter 2020 och nödvändigt att öka EU:s budgetgaranti, men det behövs också en heltäckande konsekvensbedömning för att kunna motivera den ökning som kommissionens föreslår.

7.  Europaparlamentet efterlyser dels en förstärkning av additionaliteten i de projekt som stöds av Efsi för att utvidga den geografiska täckningen, dels ett förbättrat utnyttjande, särskilt i områden med hög arbetslöshet, så att Efsi får en stark effekt på sysselsättningssiffrorna. Parlamentet betonar behovet av att vidareutveckla investeringar i gränsöverskridande projekt.

8.  Europaparlamentet påpekar att investeringssituationen i Europa långsamt förbättras, men att takten fortfarande är långsam och tendensen kan svänga. Parlamentet framhåller att investeringsnivåerna fortfarande ligger under den nivå som rådde före krisen och att investeringsgapet fortfarande är stort, och Efsi måste därför inriktas på alla typer av projekt som leder till sysselsättningsskapande och hållbar tillväxt och utveckling.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och EIB-gruppen att hjälpa små och medelstora företag, mikroföretag och sociala företag att enklare få tillgång till finansiering och därigenom förbättra deras möjligheter att växa, genomföra projekt och skapa kvalitativa jobb, genom att främja Efsi effektivare och göra det enklare att få tillgång till tekniskt stöd på lokal nivå. Parlamentet konstaterar att finansiering av små och medelstora företag förefaller vara den mest framgångsrika delen av Efsis finansiering. Parlamentet noterar också att framgångarna med delen för små och medelstora företag beror på att andra EU-initiativ för små och medelstora företag har tidigarelagts, men att det finns anledning att utöka denna del om kvalitetskraven upprätthålls. Parlamentet rekommenderar att små och medelstora företag samt mikroföretag ges tillgång till information om finansieringsmöjligheter.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att fortsätta sina lokala/nationella kampanjer för att förklara och främja fördelarna med investeringsplanen i hela unionen. Parlamentet välkomnar att EIB har öppnat nya kontor i medlemsstaterna för att kunna tillhandahålla mer stöd och även förstärka samarbetet med nationella utvecklingsbanker, vilket bidrar till att skapa fler projekt i områden med hög arbetslöshet som hittills varit sämre täckta.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att öka sina insatser och stärka Efsis sociala och sysselsättningsmässiga effekter, samtidigt som man upprätthåller Efsis syfte att bidra till att överbrygga det rådande investeringsgapet i EU genom att utnyttja privat finansiering för strategiska investeringar.

12.  Europaparlamentet välkomnar att EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) har förbättrat garantin inom Efsis del för små och medelstora företag samt utvecklingen av Efsis kapitalinstrument, som inriktas på att säkerställa ett lämpligt bidrag till marknadsutvecklingen inom områden som t.ex. social påverkan. Parlamentet efterlyser ett kontinuerligt åtagande för utvecklingen av socialt företagande och den solidariska ekonomin, i syfte att ytterligare bredda de sociala, kulturella och miljömässiga målen inom områden som fattigdomsminskning, sjuk- och hälsovård samt samhällsutveckling.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella och regionala plattformar och att förstärka sitt samarbete med olika aktörer, bland annat arbetsmarknadens parter, för att samordna investeringar som kan skapa kvalitativa jobb och förbättra den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att, när så är lämpligt, utnyttja Efsi för smarta investeringar i syfte att utveckla sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet för sina medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen, EIB-gruppen och medlemsstaterna att öka sina insatser, bygga upp kapaciteten, öka medvetandet, utveckla ett lämpligt ekosystem samt öka attraktionskraften hos investeringar i sociala tjänster som utbildning, hälsovård och bostäder.

14.  Europaparlamentet påminner om att det stora intresset för och deltagandet i Efsi-projekt hos förmedlande banker i hela EU när det gäller att tillhandahålla finanser till små och medelstora företag innebar en stor framgång.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med Efsis styrelse för att använda alla befintliga möjligheter för att förstärka denna tillgång till finanser för små och medelstora företag, i avsikt att öka det totala antalet åtgärder för dessa instrument.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att göra det möjligt för Efsi att fördjupa samarbetet med strukturfonderna och med olika EU-fonder och finansieringsinstrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif), EaSI-programmet, Cosme, InnovaFin, instrumentet Progress för mikrokrediter och andra relevanta fonder, men att undvika dubbel finansiering, för att säkerställa en optimal och effektiv finansiering genom kompletterande insatser. Parlamentet understryker att detta samband måste förenklas ytterligare och att administrativa hinder undanröjas. Parlamentet uppmanar därför till adekvat samordning mellan de berörda myndigheterna och att man också ska inrikta sig på de regioner som är mest berörda av hög arbetslöshet och fattigdom så att ojämlikheterna kan reduceras, genom att man skapar kvalitativa jobb och hållbar tillväxt, främjar social delaktighet och förbättrar hållbarheten avseende miljön. Europaparlamentet betonar att Efsi bör fungera som ett tillägg och ett komplement till sammanhållningspolitiken.

17.  Europaparlamentet understryker att de inledande resultaten visar att medlemsstater med större teknisk och administrativ kapacitet och starka finansinstitut också drar större nytta av Efsi. Parlamentet varnar för att detta kan leda till att skillnaderna mellan starka och svaga regioner ökar. Parlamentet understryker att EIB och kommissionen måste spela en viktigare roll för att stödja de medlemsstater som halkat efter genom ökat lokalt tekniskt bistånd och åtgärder för att stärka vissa länders kapacitet att dra nytta av Efsi.

18.  Europaparlamentet hävdar att det inte bör förekomma någon sektoriell eller regional fokusering eller förallokering, men att Efsi trots det i huvudsak koncentreras till länder där bristen på marknaden vad gäller investeringar är mindre uppenbar, vilket leder till slutsatsen att det inte görs tillräckligt för att verkligen ta itu med marknadsmisslyckanden och begränsningar på arbetsmarknaden. Efsi bör verka effektivare tillsammans med strukturfonderna för att hjälpa svagare regioner att komma över hinder, och utveckling av ett europeiskt centrum för investeringsrådgivning (EIAH) som kan agera mer lokalt, ge skräddarsytt tekniskt stöd och bygga upp kapacitet, skulle öka antalet ansökningar.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att engagera sig mer aktivt i konsultationer med medlemsstaterna och intressenter i samarbete med myndigheter, offentliga investeringsbanker samt nationella utvecklingsbanker och arbetsmarknadens parter, särskilt i länder som hittills har varit dåliga på att utnyttja fonden. Efsi borde särskilt fokusera på projekt för att minska arbetslösheten och projekt inriktade på sociala investeringar i personers nuvarande och framtida kapacitet att delta på arbetsmarknaden, med ett högt europeiskt mervärde som bidrar till att man uppnår målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och främjar sammanhållning och investerar i humankapitalet. Det är viktigt att Efsi täcker in EU:s nyckelsektorer samt de fördragsbaserade målen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och minska skillnaderna mellan regionerna. Parlamentet vidhåller att framgångsrika projekt minskar arbetslösheten.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att, i allmänhet och även inom Efsi i den utsträckning det är möjligt, investera i projekt som syftar till att skapa social delaktighet och förbättra den miljömässiga hållbarheten i de mest glesbefolkade regionerna och i de mest avlägsna yttersta randområdena som är särskilt drabbade av krisen i en strävan att minska skillnaderna framför allt vad gäller arbetslöshets- och sysselsättningsnivåerna, och i regioner och länder med hög arbetslöshets och stor fattigdom som är särskilt handikappade genom underinvestering i arbetstillfällen, vilket leder till arbetslöshet, utanförskap och emigration.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera Efsis informationskampanj och öka medvetenheten om Efsi genom att förbereda information för små och medelstora företag som på ett enkelt och förståeligt sätt använder konkreta exempel för att belysa hur de kan få finansiering samt vilka typer av projekt som Efsi finansierar.

22.  Europaparlamentet påminner om att Efsi fortfarande inte har gjorts en utvärdering och analys vad gäller orsakerna till investeringsklyftan samt marknadens behov och hur de bäst kan tillgodoses. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en sådan utvärdering. Parlamentet är ytterligt besviket över att kommissionens bedömning av Efsi inte tar upp antal, typer av och utsikter till arbetstillfällen som fonden hittills har skapat, eller har utvärderat dess könsmässiga effekter. Kommissionen uppmanas att införa sysselsättningsmål och se till att Efsis bidrag till tillväxt och sysselsättning mäts och övervakas på lämpligt sätt, att undersöka och bedöma projektens inverkan på antalet skapade arbetstillfällen och den verkliga effekten av dessa investeringar på direkta och indirekta arbetstillfällen, och att registrera de resultat som har uppnåtts med hjälp av fonden inom olika sektorer och länder, med särskild tonvikt på små och medelstora företag.

23.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att nya siffror och uppdateringar publiceras regelbundet, även oberoende utvärderingar, för att dra nytta av den erfarenhet som inhämtats hittills. Parlamentet är medvetet om att det är svårt att utvärdera denna komponent, eftersom det tar tid för projekten att mogna så att deras inverkan kan bedömas, och uppmanar i detta sammanhang EIB-gruppen att ta fram bästa metoder för att samla in och bedöma sådana resultat i nästa utvärdering, även med hänsyn till långsiktiga effekter efter Efsis löptid. Parlamentet anser att mer måste göras för att införa resultatbaserade indikatorer som mäter mål och utfall för varje projekt. Parlamentet välkomnar de tillväxt- och sysselsättningsrapporter som tagits fram för de instrument som används inom Efsis del för små och medelstora företag, rapporteringen om sociala effekter inom EaSI-garantins finansiella instrument samt pilotinstrumenten inom Efsis SMF-del, och uppmuntrar till fortsatt användning av sådan rapportering.

24.  Europaparlamentet anser att gränsöverskridande infrastrukturprojekt är avgörande för att fullborda den inre marknaden och öka sysselsättningsmöjligheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIAH att fokusera på att tillhandahålla tekniskt bistånd och att bygga upp kapacitet för att öka antalet sådana projekt och förbättra deras kvalitet och effekter.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram tydligare nationella investeringsprioriteringar, även när det gäller sysselsättningsskapande och sociala investeringar, och att utarbeta relevanta projekt i samarbete med EIAH. Parlamentet anser att EIB bör säkerställa en lämplig informationskanal för återrapportering till kommissionen när det gäller eventuella regelhinder som kan förhindra att bra projekt genomförs på de olika nivåerna. Kommissionen uppmanas att fördjupa samarbetet med medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att hjälpa dem att så snart som möjligt genomföra rekommendationerna, särskilt att genomföra ekonomiska och sociala reformer, och på så vis få bort nationella hinder för investeringar och skapa ett företagsvänligt klimat. Parlamentet påminner om att endast den ”gyllene triangeln” av strukturreformer som anges i de landspecifika rekommendationerna, ansvarsfull finanspolitik och investeringar kommer att leda till framgång. Parlamentet framhåller att Efsis transparens måste förbättras och att Efsi bör vara redovisningsskyldig gentemot parlamentet genom att offentliggöra uttömmande och pålitlig budget- och finansinformation som rör EIB-finansierade projekt.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag i den andra fasen av Efsi om att förbättra transparensen vad gäller projekturvalet genom att kräva att Efsis investeringskommitté ska motivera sina beslut och ange varför stöd beviljas samt förslaget att resultattavlan för Efsi-projekt ska offentliggöras så snart projekten undertecknats, med utelämnande av kommersiellt känslig information. Parlamentet konstaterar att indikatorer som t.ex. sysselsättningsskapande och kompetensutveckling är avgörande.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens vilja att i nära samarbete med EIB ytterligare stärka kommunikationen om Efsi och EIAH för att öka kännedomen om tillgänglig finansiering och tekniskt bistånd i hela unionen. Parlamentet påpekar att information om finansieringslösningar, tekniskt bistånd och tekniska förfaranden, även genom exempel på god praxis och fallstudier, kan stimulera till nya idéer och förstärka investeringsinitiativen.

28.  Europaparlamentet betonar att man måste se till att Efsi-projekten överensstämmer med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till rättvisa arbetsförhållanden. Parlamentet betonar särskilt att man måste se till att arbetstagarnas informations- och samrådsrättigheter respekteras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	25.1.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 10 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laura Agea, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Jana Žitňanská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Georges Bach, Heinz K. Becker, Lynn Boylan, Dieter-Lebrecht Koch, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Evelyn Regner, Csaba Sógor, Helga Stevens, Flavio Zanonato
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marco Valli

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

41	+
ALDE ECR PPE S&D VERTS/ALE	Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Marian Harkin, Robert Rochefort, Yana Toom, Renate Weber Arne Gericke, Czesław Hoc, Helga Stevens, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská Georges Bach, Heinz K. Becker, Dieter-Lebrecht Koch, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Csaba Sógor, Romana Tomc Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Agnes Jongerius, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Georgi Pirinski, Evelyn Regner, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato Jean Lambert, Terry Reintke

10	-
EFDD ENF GUE/NGL NI	Laura Agea, Marco Valli Dominique Martin, Joëlle Mélin Lynn Boylan, Rina Ronja Kari, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo, João Pimenta Lopes Lampros Fountoulis

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (11.10.2016)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Nicola Danti

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som endast varit fullt operativ under kort tid, har haft en framgångsrik start och levererat konkreta resultat och genom samordnade insatser stimulerat investeringar för att åtgärda bristen på investeringar och konkurrenskraft i Europa. Parlamentet betonar dock att takten bör skruvas upp betydligt i syfte att åstadkomma ännu påtagligare resultat, särskilt i de medlemsstater där Efsi-finansiering använts i liten utsträckning, så att instrumentet ska uppnå sina mål fullt ut.

2.  Europaparlamentet betonar att den vägledande principen för Efsi är att mobilisera privata, marknadsbaserade investeringar på en helt efterfrågebaserad basis och uppmanar därför kommissionen att utforska möjligheterna att använda Efsi-garantierna för att främja deltagande från bredare investeringskällor såsom pensionsfonder, nationella placeringsfonder och sociala investeringar som samfinansiärer inom viktiga projekt.

3.  Europaparlamentet betonar att Efsi bör säkerställa större additionalitet för sina projekt jämfört med normal EIB-verksamhet, i enlighet med definitionen i artikel 5 i förordning (EU) 2015/1017. Parlamentet betonar att Efsi bör stödja strategiska investeringar som är relaterade till projekt som inte kan få finansiering på grund av marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och höga risknivåer, särskilt med tanke på att fondens resurser har omfördelats från EU-program för forskning, innovation och infrastruktur. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att göra en grundlig bedömning av additionaliteten hos de projekt som redan har finansierats av Efsi och på grundval av resultaten fastställa tydliga regler och kriterier för hur additionalitet ska definieras. När kriterierna bestäms för användningen av EU-garantin bör Efsi inte bara beakta lönsamhetsfaktorn utan också de positiva långsiktiga effekterna för den inre marknaden när det gäller smart och hållbar tillväxt för alla, jobbskapande och sammanhållning.

4.  Europaparlamentet noterar att trots att flera framgångsrika infrastruktur- och innovationsprojekt har genomförts begränsar den höga gränsen för minsta projektbelopp (50 miljoner euro) det antal projekt som kan genomföras genom Efsi, särskilt i små medlemsstater. Parlamentet efterfrågar därför en sänkning av minimigränsen för projektfinansiering.

5.  Europaparlamentet påpekar att Efsis sektion för små och medelstora företag (SMF) visserligen är en framgång och utgör en bra möjlighet för uppstartsföretag, SMF och midcap-bolag att snabbt få finansiering men att förbättringar behövs på detta område liksom för investeringar i sektionen för infrastruktur och innovation. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att öka och stärka stödmöjligheterna för SMF. Parlamentet betonar behovet av att utforska finansiella resurser för att stödja SMF att genomföra projekt på internationell nivå och begär att det skapas ytterligare möjligheter för SMF att få finansiering för högriskprojekt, särskilt inom den digitala sektorn. Parlamentet påpekar också att stora investeringsprojekt inte får glömmas bort, särskilt inte infrastruktur- och innovationsprojekt. Parlamentet framhåller behovet av att göra resurser tillgängliga för programmet för den digitala omvandlingen, i syfte att stödja de små och medelstora företag som påverkas av den digitala övergången, och främja ny och innovativ teknisk utveckling med närmare samarbete mellan etablerade företag och uppstartsföretag.

6.  Europaparlamentet noterar att det stora intresset för och deltagandet i Efsi-projekt från förmedlande banker i hela EU när det gäller att tillhandahålla finansiering till SMF var väldigt lyckat. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med Efsis styrelse för att använda alla befintliga möjligheter enligt Efsi-förordningen för att stärka denna tillgång till finanser för SMF, i avsikt att öka det totala antalet åtgärder för dessa instrument och tillåta EIF att finansiera ett betydande antal ytterligare verksamheter.

7.  Europaparlamentet efterlyser bättre samordning och synergier mellan Efsi och andra EU-fonder, särskilt de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) så att effektivare utgifter och starkare sammanhållning i Europa främjas och Efsi får en större geografisk täckning, särskilt i de länder där Efsi-finansiering förekommit i liten utsträckning, med sikte på att säkerställa en större enhetlighet när det gäller investeringar och minska de regionala skillnaderna. Parlamentet efterlyser också närmare samarbete med nationella utvecklingsbanker, lokala och regionala myndigheter och relevanta intressenter, inbegripet ytterligare incitament för att etablera investeringsplattformar och samlade sektorsvisa och geografiska investeringsmöjligheter.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka transparensen i Efsi-verksamheten och ytterligare förbättra informationen om projekt och deras resultat för medborgare och potentiella förmånstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka Efsis kommunikations- och rådgivningsinsatser så att medvetenheten om Efsi ökar. Parlamentet föreslår dessutom att kommissionen ska förbereda information för SMF som på ett enkelt och förståeligt sätt använder konkreta exempel för att belysa hur de kan få finansiering samt vilka typer av projekt som Efsi finansierar.

9.  Europaparlamentet anser att alla avtal som skrivs under av EIB och dess klienter, både offentliga och privata, måste offentliggöras systematiskt för att bevisa Efsi-projektens additionalitet och visa allmänheten att höga standarder tillämpas för Efsi-finansierade projekt. Parlamentet betonar behovet av att förbättra portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) och det europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) för att skapa en koppling med den reala ekonomin, däribland förbättrat samarbete med de nationella utvecklingsbankerna, ge synlighet åt projekt och erbjuda högkvalitativt tekniskt bistånd till potentiella initiativtagare.

10.  Europaparlamentet anser att Efsi har en avgörande funktion för att fullborda och främja den inre marknaden. Parlamentet påpekar i detta sammanhang hur viktigt det är att stärka den tredje pelaren i investeringsplanen för Europa, också i samband med processen för den europeiska planeringsterminen, i syfte att göra EU:s regleringsmiljö mer förutsägbar, homogen och gynnsam för investeringar genom att särskilt fokusera på strategiska mål såsom fullbordandet av en helt integrerad, konkurrenskraftig och välfungerande inre marknad och utvecklandet av en välfungerande digital inre marknad, och på centrala åtgärder till stöd för dessa mål. Parlamentet noterar att Efsis åtaganden för projekt inom den digitala sektorn är högst otillräckliga.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och olika intressenter att ytterligare utforska och främja investeringsmöjligheter på områdena digitalt innehåll och digitala tjänster samt säker infrastruktur för höghastighetsbredband och telekommunikation med bred spridning och till rimligt pris, vilket är en grundförutsättning för en verklig förstärkning av konsumenters rättigheter när det gäller tillgång till innehåll, tjänstekvalitet och låga kostnader. Parlamentet betonar vikten av att avhjälpa de skillnader i infrastrukturutveckling som fortfarande finns mellan regionerna i EU och mellan stadsområden och landsbygd. Parlamentet understryker vikten av att finansiera inrättandet av teknikcentra i mindre industrialiserade regioner, för att minska de regionala skillnaderna och stimulera lokala ekonomier genom att tillhandahålla högkvalitativa arbetstillfällen och stöd till kompetensutveckling.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens senaste förslag om att förlänga Efsi efter 2018 för att överbrygga det nuvarande investeringsgapet i Europa och fortsätta att mobilisera kapital från den privata sektorn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	11.10.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 7 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Catherine Bearder, Dita Charanzová, Carlos Coelho, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Marlene Mizzi, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pascal Arimont, Birgit Collin-Langen, Morten Løkkegaard, Julia Reda, Marc Tarabella, Sabine Verheyen

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (13.10.2016)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Mercedes Bresso

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är unionens viktigaste investeringspolitik och syftar till att minska de regionala skillnaderna och bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar de första resultaten för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) när det gäller att mobilisera privata investeringar, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att Efsi också måste bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och att insatser krävs för att öka synergierna och komplementariteten mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och andra EU-program. Parlamentet understryker vikten av att säkra Efsis additionalitet i förhållande till andra EIB-initiativ och EU-finansierade program, då denna aspekt hittills ofta har förbisetts i genomförandeprocessen, genom att den inriktas på marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

2.  Europaparlamentet välkomnar de investeringsprojekt som godkänts av EIB:s styrelse och som uppvisar en samling transaktioner med högre risk som inte skulle ha finansierats av finansinstitut eller inom sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar dock att många av transaktionerna omfattas av ESI-fondernas insats- och stödberättigandekriterier, särskilt avseende Eruf. Parlamentet efterlyser en högre riskprofil för godkända investeringsprojekt som är mer värdefulla för ekonomin och som omfattar marknadsnischer som annars skulle fortsätta att präglas av stora investeringsgap.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att intensifiera sina ansträngningar och införa vissa mekanismer, bland annat en uppsättning kriterier som säkerställer att additionaliteten kan kontrolleras.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med EIB – i syfte att bedöma nyttan av Efsi-stödet, utsikterna för Efsi-stöd i framtiden och en möjlig utvidgning av Efsi – lägga fram en heltäckande analys av de projekt som hittills fått stöd, inbegripet pelaren för små och medelstora företag, och att tillhandahålla fullständiga uppgifter om hur sektionen för små och medelstora företag går framåt.

5.  Europaparlamentet tar del av offentliggörandet av kommissionens nya riktlinjer av den 22 februari 2016 om att kombinera ESI-fonderna och Efsi liksom offentliggörandet av kommissionens och EIB:s meddelande av den 18 mars om Efsi-bestämmelser för investeringsplattformar. Parlamentet noterar dock att mängden synergieffekter mellan Efsi och ESI-fonderna fortfarande är väldigt liten och uppmanar kommissionen, EIB, de nationella och regionala utvecklingsbankerna och utvecklingsinstitutionerna samt de förvaltande myndigheterna att påskynda skapandet och genomförandet av ytterligare synergier i syfte att låta Efsi få en större geografisk täckning.

6.  Europaparlamentet är oroat över kommissionens förslag enligt vilket den andel av en investering som uppvisar den högsta risken måste finansieras via ESI-fonderna i stället för via Efsi när instrumenten kombineras. Parlamentet anser att detta skapar rättslig osäkerhet vid utnyttjandet av ESI-fonderna och strider mot det ursprungliga syftet med Efsi som var att bistå med en ny kapacitet att bära risker för EU:s investeringar.

7.  Europaparlamentet uttrycker oro över parlamentets begränsade roll i Efsi-genomförandet och bristen på transparens avseende specifika kriterier för projekturval, liksom de belopp som tilldelas i varje enskilt fall, där många inte redovisas.

8.  Europaparlamentet anser att kommissionens riktlinjer och åtgärder för att skapa synergieffekter inte är tillräckligt detaljerade. Parlamentet noterar att samverkan mellan ESI-fonderna och Efsi hittills har präglats av en nedifrån och upp-strategi hos lokala myndigheter och aktörer.

9.  Europaparlamentet anser att kommissionen, EIB, Regionkommittén, medlemsstaterna och de förvaltande myndigheterna, inbegripet dem på regional nivå, bör samarbeta bättre för att säkerställa att mer integrerade och kompletterande ESI-Efsi-projekt med europeiskt mervärde läggs fram för att stärka den territoriella utvecklingen och sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar att projekt i den cirkulära ekonomin skulle uppvisa ett exempel på integrerade ESI-Efsi-projekt eftersom de främjar lokala och regionala myndigheters roll för att möjliggöra en övergång till en hållbar, resurseffektiv, konkurrenskraft ekonomi samtidigt som de passar in i investeringsprofilen för projekt som kan Efsi-finansieras.

10.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att beakta de olika behoven av ekonomisk och infrastrukturrelaterad utveckling i regionerna och den territoriella mångfalden i medlemsstaterna, samtidigt som projektens stödberättigande skyddas från sådan interferens som skulle kunna leda till att anslagen sprids ut alltför tunt. Parlamentet understryker hur viktigt det är att också utveckla tematiska och gränsöverskridande projekt som skulle kunna skapa sammanhållning ett högre europeiskt mervärde och betonar att enhetliga riktlinjer för gränsöverskridande projekt därför bör utarbetas. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att kartlägga och underlätta processen för hur de nationella och regionala utvecklingsbanker kan involveras eftersom de är nödvändiga för att inrätta investeringsplattformar med antingen tematisk eller regional inriktning.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, för att påskynda genomförandet av Efsi-projekt och deras synergier med ESI-fonderna, att underlätta användningen av alternativa finansieringsmodeller såsom offentlig-privata partnerskap, samtidigt som regelverket för statsstödet förenklas. Medlemsstaterna uppmanas att med hjälp från centrumet för investeringsrådgivning utarbeta förteckningar över färdigutvecklade investeringsprojekt och strukturera dessa på bästa sätt för att se till att finansieringsinstrumenten och komplementariteten mellan Efsi och ESI-fonderna utnyttjas bättre.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att öka insatserna för att möjliggöra för icke deltagande regioner att genom investeringar i tekniskt stöd på plats uppmuntra till projektinsatser som är regionalt balanserade. Parlamentet anser att man bör påskynda inrättandet av lokala investeringsplattformar – en mötesplats för offentliga medel och privat finansiering.

13.  Europaparlamentet hänvisar till erfarenheterna från sammanhållningspolitiken, som visar att behovet av tekniskt stöd till privata och offentliga mottagare är störst på regional och lokal nivå. Kommissionen och EIB uppmanas därför att se till att finansförmedlare och paraplyorganisationer involveras på ett flexibelt och öppet sätt. Parlamentet anser att det behövs en ordentlig kommunikationskampanj om Efsi‑investeringsprojekt i EU-regioner med svaga resultat.

14.  Europaparlamentet anser att Efsi-projekt måste beakta kraven på tematisk koncentration när de kompletterar finansiering med medel från ESI-fonderna. Parlamentet betonar att det finns ett behov att påskynda genomförandet av Efsi-projekt och att beakta medlemsstaternas prioriteringar inom ramen för ESI-fonderna och Efsi.

15.  Europaparlamentet anser att urvalet av Efsi-finansieringstransaktioner och förvaltningen av projekt bör vara mer transparenta och ansvarsfulla, grundas på fastställda kriterier och vid behov involvera lokala och regionala intressenter på ett tidigt stadium. Parlamentet noterar behovet av att närmare involvera lokala och regionala myndigheter i urvalet av projekt som är av lokalt eller regionalt intresse. Parlamentet betonar att Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) och Efsis investeringskommitté bör utnyttja sakkunskapen hos regionala myndigheter för att främja integrerade och kompletterande ESI-Efsi-projekt. EIAH bör i detta syfte spela en aktiv roll för att möjliggöra för mer lokala och regionala myndigheter att göra det mesta möjliga av Efsi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att presentera projekt som skulle kunna finansieras gemensamt genom medel från Efsi och ESI-fonderna i portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå för att på detta sätt locka investeringar till sina respektive områden.

16.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka de nationella och regionala plattformarna för att stödja samordningen och synergierna mellan olika EU-fonder och andra program. Parlamentet uppmuntrar samtidigt till att det på medlemsstatsnivå införs förvaltningsinstrument som möjliggör att projekt för vilka bidrag söks kan skickas vidare till lämpliga instrument beroende på projektets karaktär.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika överlappningar som innebär att Efsi-medel beviljas projekt som lika gärna kan finansieras genom medel från ESI‑fonderna. Med tanke på betydelsen av additionalitet och komplementaritet anser parlamentet att ESI-fonderna bör göras mer synliga och informationen om dem ökas i stället för den nuvarande något ensidiga betoningen av Efsi från kommissionens sida.

18.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet måste spela en central roll för att övervaka effekterna av dessa strategier och projekt när det gäller sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Parlamentet måste också spela en betydande roll för att övervaka synergieffekterna och komplementariteten mellan Efsi och ESI-fonderna och andra EU‑program.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	11.10.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Mercedes Bresso, Rosa D’Amato, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Viorica Dăncilă, Josu Juaristi Abaunz, Bronis Ropė, Peter Simon, Branislav Škripek, Damiano Zoffoli

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (23.3.2017)

till budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor

över genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar
(2016/2064(INI))

Föredragande av yttrande: Jill Evans

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar med besvikelse att endast 4 procent av Efsis finansiering – både under avsnitten för infrastruktur och innovation och små och medelstora företag – har anslagits till det tematiska mål som fastställs i artikel 9.2 g i Efsi-förordningen och att endast en bråkdel av dessa 4 procent har gått till kultur- och utbildningssektorerna.

2.  Europaparlamentet noterar vidare behovet av en jämnare geografisk fördelning av Efsis finansiering. Parlamentet påminner om att de flesta Efsi-projekt godkänns i de ekonomiskt mer välmående regionerna i västra Europa. Parlamentet efterlyser därför större ansträngningar för att vidare utreda och se över de specifika behoven och luckorna i de länder som utnyttjar Efsis stöd i mindre utsträckning och efterlyser mer tekniskt stöd och lokalt och sektorsspecifikt stöd så att man säkerställer att Efsi når ut till samtliga medlemsstater.

3.  Europaparlamentet understryker intresset bland den kulturella och kreativa sektorns aktörer för Efsi-finansiering samt den potential som avsnittet för små och medelstora företag har för sektorn. Parlamentet beklagar dock den bristande medvetenheten om Efsi och dess finansieringsalternativ och finansieringsverktyg. Parlamentet insisterar på att kommissionen antar nya, och ökar befintliga, kommunikationsinitiativ som måste anpassas till behoven i den kulturella och kreativa sektorn och införas lokalt i medlemsstaterna, bland annat genom kontaktkontoren för Kreativa Europa.

4.  Europaparlamentet noterar att den kulturella och kreativa sektorn i huvudsak består av små och medelstora företag med en högre risk. Parlamentet noterar i detta hänseende att investeringsplattformar kan underlätta Efsi-finansieringens möjligheter att nå ut, eftersom de kan slå ihop mindre projekt och gruppera kontrakt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Efsis styrande organ att ägna större uppmärksamhet åt investeringsplattformar i syfte att maximera de fördelar som de kan ge för att övervinna investeringshinder. Parlamentet uppmanar EIB att ge intressenter mer information om plattformarna. Parlamentet påminner om att europeiska föreningar som är aktiva inom kultur och utbildning har befintliga nätverk av medlemsorganisationer med sektorsspecifika och geografiska kunskaper som skulle kunna hjälpa till att bättre kanalisera upplysningsåtgärder. Parlamentet påpekar att Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) skulle kunna spela en viktig roll i att hjälpa till att skapa investeringsplattformar, vilket i sin tur skulle kunna hjälpa till att säkerställa en bättre geografisk och sektoriell balans.

5.  Europaparlamentet anser att den kulturella och kreativa sektorn också behöver riktad rådgivning för att förstå finansieringsalternativen och finansieringsförfarandena inom Efsi, och att finansiella mellanhänder behöver stöd för att förstå den kulturella och kreativa sektorn och dess behov. Parlamentet välkomnar i detta hänseende Efsi 2.0-förslaget för att stärka EIAH:s roll och öka dess närvaro nationellt, regionalt och lokalt. Parlamentet insisterar på att EIAH ska få adekvata resurser för att kunna ge skräddarsytt stöd till utbildnings- och kultursektorerna genom hela processen.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att bygga upp och integrera expertkunnande, med särskilt fokus på kulturinvesteringar inom EIAH. Parlamentet uppmanar EIAH att så nära som möjligt samarbeta med nationella utvecklingsbanker och deltagare från den kulturella och kreativa sektorn för att leverera optimalt stöd.

7.  Europaparlamentet konstaterar att eftersom det i de flesta medlemsstater är förbjudet i lag för skolor och universitet att låna pengar är Efsi till stor del olämplig för denna sektor. Parlamentet beklagar att Efsis stöd till forskning och innovation inte i tillräcklig utsträckning har kommit offentliga universitet till godo, trots att finansiering avletts från Horisont 2020. Parlamentet insisterar därför på att finansieringen återställs till Horisont 2020.

8.  Europaparlamentet noterar att landsbygdsbefolkningen är klart missgynnad när det gäller tillgång till utbildning och efterlyser därför bättre konnektivitet, infrastruktur och tillgänglighet.

9.  Europaparlamentet efterlyser större synergier mellan Efsi och andra EU-fonder, framför allt ESI-fonderna, Horisont 2020 och Kreativa Europas lånegaranti. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att tidigarelägga Kreativa Europas lånegaranti genom Efsi till förmån för små och medelstora företag. Parlamentet understryker att EIAH kan spela en roll i att informera om möjligheterna att kombinera EU-fonder och att rådgivning och utbildning om detta bör erbjudas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att tillhandahålla en internetportal som fungerar som enda kontaktpunkt där potentiella stödmottagare i kultur- och utbildningssektorerna kan få en överblick över alla finansieringsalternativ och hur de kan kombineras på ett effektivt sätt. Parlamentet gläder sig i detta hänseende över kommissionens nyligen offentliggjorda riktlinjer om att kombinera finansiering från Efsi- och ESI-fonderna.

BILAGA: Förteckning över enheter eller personer

som föredraganden av yttrandet har tagit emot synpunkter från

Denna förteckning har upprättats på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har mottagit synpunkter från följande enheter under det att förslaget till yttrande utarbetades:

Entity
European Investment Bank
European Investment Fund
International Union of Cinemas
Performing Arts Employers’ Associations League Europe (Pearle)
Culture Action Europe
European Universities Association
European Association of Institutions in Higher Education (EURASHE)
Lifelong Learning Platform

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	22.3.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Jill Evans, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Therese Comodini Cachia, Dietmar Köster, Emma McClarkin, Martina Michels

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

22	+
ECR	Andrew Lewer, Emma McClarkin
GUE/NGL	Nikolaos Chountis, Martina Michels
PPE	Andrea Bocskor, Therese Comodini Cachia, Svetoslav Hristov Malinov, Michaela Šojdrová, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver
S&D	Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Dietmar Köster, Krystyna Łybacka, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Julie Ward
Verts/ALE	Jill Evans, Helga Trüpel

1	-
EFDD	Isabella Adinolfi

1	0
ENF	Dominique Bilde

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	15.5.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	63 10 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Gerolf Annemans, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Reimer Böge, Udo Bullmann, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Jonás Fernández, Eider Gardiazabal Rubial, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Othmar Karas, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Olle Ludvigsson, Marisa Matias, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Clare Moody, Luigi Morgano, Siegfried Mureşan, Victor Negrescu, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Stanisław Ożóg, Urmas Paet, Pina Picierno, Paul Rübig, Pirkko Ruohonen-Lerner, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jordi Solé, Theodor Dumitru Stolojan, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Paul Tang, Michael Theurer, Isabelle Thomas, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Daniele Viotti, Marco Zanni, Stanisław Żółtek
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Xabier Benito Ziluaga, Richard Corbett, Andrea Cozzolino, Bas Eickhout, Heidi Hautala, Ramón Jáuregui Atondo, Eva Kaili, Krišjānis Kariņš, Jeppe Kofod, Eva Maydell, Nils Torvalds, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Julia Reda, Bart Staes, Jarosław Wałęsa, Lambert van Nistelrooij

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

63	+
ALDE	Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez, Petr Ježek, Urmas Paet, Michael Theurer, Nils Torvalds, Ramon Tremosa i Balcells
ECR	Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg
PPE	Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Ingeborg Gräßle, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Krišjānis Kariņš, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Gabriel Mato, Eva Maydell, Siegfried Mureşan, Luděk Niedermayer, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Theodor Dumitru Stolojan, Tom Vandenkendelaere, Jarosław Wałęsa, Tomáš Zdechovský, Lambert van Nistelrooij, Patricija Šulin
S&D	Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Richard Corbett, Andrea Cozzolino, Jonás Fernández, Eider Gardiazabal Rubial, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Ramón Jáuregui Atondo, Eva Kaili, Jeppe Kofod, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Clare Moody, Luigi Morgano, Victor Negrescu, Pina Picierno, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Manuel dos Santos
VERTS/ALE	Bas Eickhout, Heidi Hautala, Julia Reda, Jordi Solé, Bart Staes

10	-
ECR	Bernd Kölmel
EFDD	Jonathan Arnott, Marco Valli
ENF	Gerolf Annemans, Marco Zanni, Stanisław Żółtek
GUE/NGL	Xabier Benito Ziluaga, Marisa Matias, Miguel Viegas
NI	Eleftherios Synadinos

2	0
ECR	Pirkko Ruohonen-Lerner
ENF	Barbara Kappel

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster