Förfarande : 2016/2304(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0201/2017

Ingivna texter :

A8-0201/2017

Debatter :

PV 12/06/2017 - 15
CRE 12/06/2017 - 15

Omröstningar :

PV 13/06/2017 - 5.1
CRE 13/06/2017 - 5.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0245

BETÄNKANDE     
PDF 533kWORD 75k
24.5.2017
PE 599.809v02-00 A8-0201/2017

om större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat

(2016/2304(INI))

Utskottet för regional utveckling

Föredragande: Daniel Buda

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat

(2016/2304(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 174, 175 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om försenat genomförande av ESI-fondernas operativa program – inverkan på sammanhållningspolitiken och framtida riktning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2016 om resultat av och nya inslag i sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Tydliggöra sammanhållningspolitiken: Regler för information och kommunikation 2014–2020(8),

–  med beaktande av Flash Eurobarometer 423 från september 2015 Citizens’ awareness and perceptions of EU: Regional Policy(9), framtagen på uppdrag av kommissionen,

–  med beaktande av Van den Brandes rapport från oktober 2014 Multilevel Governance and Partnership(10), framtagen på uppdrag av Johannes Hahn, kommissionsledamot med ansvar för regional- och stadspolitik,

–  med beaktande av Regionkommitténs kommunikationsplan 2016 Regions and cities for a stronger Europe(11),

–  med beaktande av studien Implementation of the partnership principle and multi-level governance in the 2014–2020 ESI Funds(12) från juli 2016, framtagen på uppdrag av kommissionen,

–  med beaktande av Interreg Europe-sekretariatets presentation Designing a project communication strategy(13),

–  med beaktande av rapporten How do EU-15 Member States benefit from the Cohesion Policy in the V4?(14), framtagen inom ramen för efterhandsutvärderingen och beräkningen av hur EU-15 gynnas genom genomförande av sammanhållningspolitiken i V4‑länderna, på uppdrag av det polska ministeriet för ekonomisk utveckling,

–  med beaktande av 2014 års handbok från Europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) Giving a voice to citizens: Building stakeholder engagement for effective decision-making – Guidelines for Decision-Makers at EU and national levels(15),

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från november 2014 Communicating Europe to its Citizens: State of Affairs and Prospects,

–  med beaktande av briefingen från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från april 2016 Research for REGI Committee: Mid-term review of the MFF and Cohesion Policy,

–  med beaktande av kommissionens sammanfattning av den 19 september 2016 av efterhandsutvärderingen av Eruf och sammanhållningsfonden för perioden 2007–2013 (SWD (2016)0318),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0201/2017), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken har bidragit starkt till att skapa tillväxt och jobb och minska skillnaderna mellan EU:s regioner.

B.  Finansiering via EU:s sammanhållningspolitik har ett positivt inflytande på både ekonomin och medborgarnas liv, vilket framgår av flera rapporter och oberoende bedömningar, men information om resultaten har inte alltid spridits på ett bra sätt, och politikens positiva effekter är inte särskilt kända. Mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik går utöver dess påvisade positiva ekonomiska, sociala och territoriella effekter genom att den också innebär engagemang från medlemsstaterna och regionerna när det gäller att stärka den europeiska integrationen.

C.  Oberoende av finansieringsnivåerna i en bestämd region är det mycket viktigt att slutanvändarna och civilsamhället har kännedom om lokala EU-finansierade program.

D.  Partnerskapsprincipen och modellen med flernivåstyrning, som bygger på större samordning mellan offentliga myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt civilsamhället, kan konkret bidra till att information om EU:s politiska mål och resultat sprids bättre.

E.  Permanent dialog och medverkan av det civila samhället är av avgörande betydelse för att skapa engagemang och legitimitet för offentlig politik, genom att det leder till delat ansvarstagande och öppenhet i beslutsprocessen.

F.  Ökad synlighet för ESI-fonderna kan bidra till att uppfattningen om sammanhållningspolitikens ändamålsenlighet blir mer positiv och till att allmänheten på nytt får förtroende och intresse för det europeiska projektet.

G.  För att öka allmänhetens engagemang i genomförandeprocessen är det viktigt att ha en enhetlig kommunikationslinje, inte enbart i efterhand för att visa på ESI-fondernas konkreta resultat utan också på förhand för att ge projektansvariga kännedom om möjligheterna till finansiering.

H.  Det behövs fler och bättre metoder för informationsspridning och diversifiering av kommunikationskanalerna.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är ett av de främsta offentliga tillväxtverktygen, som genom de fem ESI-fonderna säkerställer investering i EU:s alla regioner och bidrar till att minska skillnaderna, att stödja konkurrenskraften och en smart och hållbar tillväxt för alla och att höja livskvaliteten för Europas medborgare.

2.  Europaparlamentet noterar med oro att allmänhetens kunskap och uppfattning om ändamålsenligheten i EU:s regionalpolitik generellt har försämrats genom åren. Enligt undersökningen Eurobarometer 423 från september 2015 säger sig bara drygt en tredjedel (34 %) av de europeiska medborgarna känna till EU-samfinansierade projekt som höjer livskvaliteten i det område där de bor. Parlamentet noterar att en majoritet pekade på utbildning, hälso- och sjukvård, social infrastruktur och miljöpolitik som viktiga områden. Parlamentet anser att inte bara kvantiteten utan i ännu högre grad kvaliteten på ESI-fondsfinansierade projekt, och deras mervärde i form av konkreta resultat, är en förutsättning för positiv kommunikation. Parlamentet understryker därför att man vid bedömning, urval, genomförande och slutförande av projekt måste inrikta sig mer på att uppnå förväntade resultat, i syfte att undvika ineffektiv fondanvändning, vilket skulle kunna ge en negativ bild av sammanhållningspolitiken. Parlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att kommunikationsåtgärder måste väljas med särskild hänsyn till innehåll och räckvidd, och upprepar samtidigt att den bästa formen av reklam är att visa upp betydelsen och nyttan av de genomförda projekten.

3.  Europaparlamentet noterar att ansvaret för att säkerställa synligheten för sammanhållningspolitiska investeringar även i fortsättningen bör delas mellan kommissionen och medlemsstaterna, i syfte att utforma effektiva europeiska kommunikationsstrategier för att säkerställa synligheten för sammanhållningspolitiska investeringar. Parlamentet noterar i detta sammanhang den viktiga rollen för förvaltningsmyndigheterna och särskilt de behöriga lokala och regionala myndigheterna, via såväl institutionell kommunikation som stödmottagare, eftersom de är den effektivaste kanalen för att kommunicera med allmänheten lokalt och föra Europa närmare dem. Parlamentet påminner dessutom om att dessa myndigheter är de som bäst känner till lokala och regionala förhållanden och behov och att ökad synlighet kräver större insatser för bättre information och öppenhet på gräsrotsnivå.

4.  Europaparlamentet understryker att ökad synlighet för en politik kräver både kommunikation och interaktion med berörda parter. Med tanke på de komplexa utmaningarna, och i syfte att säkerställa legitimitet och långsiktiga lösningar, betonar parlamentet också att offentliga myndigheter måste involvera relevanta aktörer i alla förhandlingar och genomförandefaser vad gäller partnerskapsavtalet och de operativa programmen, i enlighet med partnerskapsprincipen. Parlamentet betonar dessutom behovet av att stärka den institutionella kapaciteten hos offentliga myndigheter och partner samt upprepar den roll som Europeiska socialfonden (ESF) kan spela i detta avseende.

5.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna beträffande hur långt man kommit med att göra de administrativa förfarandena mer enhetliga vad gäller bredare mobilisering och medverkan av regionala och lokala partner, inbegripet näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för civilsamhället. Parlamentet påminner om vikten av social dialog i detta avseende.

Utmaningar att ta itu med

6.  Europaparlamentet pekar med oro på ökande EU-skepsis och populistisk anti‑EU‑propaganda som snedvrider informationen om unionens politik och uppmanar kommissionen och rådet att analysera och ta itu med de bakomliggande orsakerna. Parlamentet betonar därför att det finns ett akut behov av effektivare kommunikationsstrategier, som med ett användarvänligt språk strävar efter att överbrygga klyftan mellan EU och dess medborgare, inbegripet arbetslösa och personer som riskerar social utestängning, via en rad olika medieplattformar på lokal, regional och nationell nivå som kan sprida korrekt och enhetlig information till allmänheten vad gäller det europeiska projektets mervärde för deras livskvalitet och välstånd.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att analysera, såväl inom den nuvarande ramen som i reformen av sammanhållningspolitiken efter 2020, huruvida uppfattningen om EU:s politik skulle påverkas av åtgärder för att stärka kopplingen med den europeiska planeringsterminen och genomföra strukturreformer med hjälp av program som finansieras av ESI-fonderna.

8.  Europaparlamentet noterar den rättsliga ramens begränsningar vad gäller att garantera tillräcklig synlighet för sammanhållningspolitiken och betonar att information om de konkreta resultaten därför inte alltid prioriterats av de olika aktörerna. Parlamentet anser att de rekommenderade kommunikationsverksamheterna om konkreta resultat hela tiden bör uppdateras. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det tekniska stödet från ESI‑fonderna inte omfattar särskilda anslag för kommunikation, varken på unionsnivå eller medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar dock förvaltningsmyndigheternas och stödmottagarnas ansvar för att regelbundet övervaka att informations- och kommunikationsverksamheten bedrivs korrekt, i enlighet med i artikel 115 och bilaga XII till förordning (EU) nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser.

9.  Europaparlamentet upprepar det absoluta behovet av att hitta korrekt balans mellan förenkling av bestämmelserna om genomförande av sammanhållningspolitiken, sund och öppen ekonomisk förvaltning samt bedrägeribekämpning, samtidigt som allmänheten informeras ordentligt om detta. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av att tydligt skilja mellan oegentligheter och bedrägerier, så att man inte skapar misstro från allmänhetens sida mot förvaltningsmyndigheter och lokala förvaltningar. Parlamentet betonar också vikten av att förenkla och minska den administrativa bördan för stödmottagare, utan att detta påverkar de nödvändiga kontrollerna och revisionerna.

10.  Europaparlamentet understryker att det är av grundläggande betydelse att öka ansvarstagandet för politiken regionalt och lokalt, i syfte att säkerställa konkreta resultat och kännedom om dessa resultat. Parlamentet anser att partnerskapsprincipen innebär ett mervärde för genomförandet av europeisk offentlig politik, vilket påvisats i en kommissionsstudie nyligen, men påpekar att det i vissa fall fortfarande är svårt att mobilisera partner på grund av att partnerskapsprincipen bara tillämpas formellt, utan möjlighet till reellt deltagande i styrprocessen. Parlamentet påpekar att större insatser och resurser behöver investeras i partnerskapsmedverkan och utbyte av erfarenheter genom dialogplattformar mellan partner, även i syfte att få dem att sprida information om möjligheter till och framgångar med EU-finansiering.

11.  Europaparlamentet påminner också om att de sammanhållningspolitiska investeringarna är av långsiktig strategisk natur, och att man därför inte alltid ser omedelbara resultat, vilket påverkar instrumentens synlighet negativt, särskilt jämfört med andra unionsverktyg som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet begär därför med eftertryck att kommunikationsverksamheter, där så är lämpligt, bör fortsätta i fyra år efter det att projektet har avslutats. Parlamentet betonar att resultaten av vissa investeringar (särskilt i humankapital) är mindre synliga och svårare att kvantifiera än ”fysiska” investeringar och efterlyser en mer detaljerad och differentierad utvärdering av sammanhållningspolitikens långsiktiga effekter på medborgarnas liv. Parlamentet anser dessutom att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt efterhandsutvärderingen av och kommunikationsverksamheten om ESI-fondernas bidrag till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, i egenskap av Europas långsiktiga utvecklingsstrategi.

12.  Europaparlamentet noterar mediernas viktiga roll i arbetet med att informera allmänheten om EU-politik och om EU-frågor generellt. Parlamentet beklagar dock att medierna bara i ganska begränsad omfattning rapporterar om EU:s sammanhållningspolitiska instrument. Parlamentet betonar behovet av ta fram informationskampanjer och kommunikationsstrategier som riktar sig till medierna, är anpassade till dagens informationsutmaningar och tillhandahåller information i ett tillgängligt och attraktivt format. Parlamentet betonar behovet av att dra nytta av sociala mediers växande inflytande, fördelarna med de digitala framstegen och mixen av olika typer av tillgängliga kommunikationskanaler, för att utnyttja dessa på ett bättre sätt när man vill lyfta fram de möjligheter och resultat som ESI-fonderna ger.

Bättre kommunikation och partnerengagemang under andra halvan av perioden 2014−2020

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka samordningen mellan befintliga medel och instrument för kommunikation på EU-nivå och göra dessa mer tillgängliga, i syfte att ta upp frågor som har betydelse för EU:s agenda. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att tillhandahålla riktlinjer som fastställer teknik och metoder för att på ett effektivt sätt informera om hur sammanhållningspolitiken ger konkreta resultat i EU-medborgarnas vardagsliv. Parlamentet uppmanar förvaltningsmyndigheterna och stödmottagarna att aktivt och systematiskt informera om politikens resultat, fördelar och långsiktiga konsekvenser, med beaktande av de olika stadierna i projektens utveckling.

14.  Med tanke på kvantiteten och kvaliteten på informationen i traditionella och moderna medier betonar Europaparlamentet att det inte längre räcker med att inkludera kommissionens logo på skyltar med projektbeskrivningar. Kommissionen uppmanas att utarbeta effektivare identifieringssätt.

15.  Europaparlamentet gläder sig över pågående kommunikationsaktiviteter, t.ex. kampanjen Europa i min region, kommissionens webbapplikation för en resultatinriktad EU-budget, samarbetet med nätverket Circom Regional(16), programmet Ett Europa för medborgarna samt de möjligheter som öppnas genom den nya europeiska solidaritetskåren. Parlamentet betonar dessutom informationscentrumen Europe Directs nyckelroll vad gäller decentraliserad information, i syfte att på lokal och regional nivå öka kännedomen om sammanhållningspolitikens betydelse i praktiken. Parlamentet betonar också att man främst bör rikta in sig på att nå studenter och journalister, som är potentiella kommunikationsvektorer, och på att säkerställa geografisk jämvikt i kommunikationskampanjerna.

16.  Europaparlamentet understryker behovet av att anpassa kommunikationsmodellerna i förordning (EU) nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda mervärdet med att låta en bestämd del av det tekniska stödet öronmärkas för kommunikation och, där så är lämpligt, ställa upp fler krav på obligatoriska åtgärder för synlighet och information i samband med sammanhållningspolitiska projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tydlig vägledning under 2017 om hur det tekniska stödet kan användas för kommunikation under den innevarande finansieringsperioden, för att skapa rättslig klarhet för lokala och regionala myndigheter och andra stödmottagare. Parlamentet upprepar också att vanliga kommunikations- och marknadsföringsstandarder visserligen lämpar sig väl för strukturinvesteringar och tekniska investeringar, men däremot inte är lika effektiva när det gäller immateriella investeringar i humankapital.

17.  Europaparlamentet understryker att kommunikation behöver prioriteras högre i hierarkin av EU:s sammanhållningspolitiska prioriteringar, särskilt bland personal i ledande befattning utan direkt ansvar för kommunikation, och föras in i ESI-fondernas normala förfarande. Parlamentet anser att kommunikationen måste bli mer professionell, särskilt för att anpassas till lokala förhållanden och undvika EU-jargong.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens efterhandsutvärdering av de sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013 som utgör en utmärkt källa till information om uppnådda resultat och effekter. Parlamentet noterar V4-ländernas initiativ om sammanhållningspolitikens externa effekter i EU-15(17) och uppmanar kommissionen att ta fram en bredare objektiv studie för EU-28. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ha olika kommunikationsstrategier för olika medlemsstater, beroende på om de är nettobetalare eller nettomottagare, samtidigt som man lyfter fram sammanhållningspolitikens specifika vinster för realekonomin, företagande, innovation, tillväxt och jobb i alla EU-regioner, genom såväl direktinvesteringar som direkt och indirekt export (externa effekter).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och förvaltningsmyndigheterna att hitta metoder för att underlätta och standardisera tillgången till information och främja utbyte av kunskap och bästa praxis om kommunikationsstrategier för att dra bättre nytta av existerande erfarenhet och öka insynen i och synligheten för finansieringsmöjligheterna.

20.  Europaparlamentet gläder sig över att man under den nuvarande programplaneringsperioden infört e-sammanhållning, som syftar till att göra genomförandet av ESI-fonderna enklare och mer enhetligt. Parlamentet understryker att man genom e-sammanhållning kan få konkret hjälp med att göra information tillgänglig, övervaka genomförande av program och skapa kontakter mellan aktörer.

21.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov av stärkt kommunikation genom nya mediekanaler, vilket kommer att kräva att en kommunikationsstrategi för digitala och sociala medier utarbetas för att informera vanliga medborgare och ge dem möjlighet att uttrycka sina behov, med fokus på att nå slutanvändare genom olika verktyg, t.ex. interaktiva onlineplattformar, utveckla innehåll och applikationer som är mer lättillgängliga och mobilbaserade samt säkerställa att informationen är anpassad efter olika åldersgrupper och kan fås på olika språk, där så är lämpligt. Parlamentet uppmanar förvaltningsmyndigheterna att förse de berörda generaldirektoraten med aktuell information om ekonomi, resultat och investeringar för att kunna ge journalister lättförståeliga uppgifter och diagram via ESI-fondernas öppna dataplattform. Parlamentet efterlyser initiativ för regionala utmärkelser för bästa projekt, i likhet med RegioStars.

22.  Europaparlamentet föreslår också att granskningen och utvärderingen av pågående kommunikationsaktiviteter ska förbättras och föreslår att man ska tillsätta regionala arbetsgrupper om kommunikation med aktörer från flera olika nivåer.

23.  Europaparlamentet lyfter fram den europeiska uppförandekoden för partnerskap och partnerskapsprincipens betydelse för att stärka det kollektiva engagemanget och ansvaret för sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att kopplingen mellan offentliga myndigheter, potentiella stödmottagare, den privata sektorn, civilsamhället och allmänheten bör stärkas genom en öppen dialog, och anser att partnerskapens sammansättning vid behov bör kunna ändras under genomförandefasen, i syfte att säkerställa att man har en partnermix som kan företräda de olika intressena under processens alla faser.

24.  Europaparlamentet välkomnar den innovativa modellen med samarbete på flera nivåer och mellan olika aktörer, som föreslagits inom ramen för EU-agendan för städer, och rekommenderar att denna modell där så är möjligt också tillämpas i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

25.  Europaparlamentet betonar att man måste stärka kommunikationsaspekterna i strategier för gräns- och regionsöverskridande samarbete, även i samband med pågående makroregionala strategier. Detta bör göras synligare för EU-medborgarna genom spridning av bästa praxis och information om lyckade investeringar och möjligheter.

Kommunikation om sammanhållningspolitiken efter 2020

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra EU:s sammanhållningspolitiska finansiering mer attraktiv genom ytterligare förenkling och begränsning av överreglering, och att överväga att minska komplexiteten och, i förekommande fall, antalet förordningar och riktlinjer, mot bakgrund av den nyligen utfärdade rekommendationen från högnivågruppen av oberoende experter för övervakning av förenklingen för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

27.  Med tanke på hur EU:s sammanhållningspolitik bidrar till positiv identifiering med det europeiska integrationsprojektet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överväga att införa en obligatorisk kommunikationsruta på projektansökningsblanketterna, som en del av en ökad användning av tekniskt bistånd genom ett specifikt anslag för kommunikation, på programnivå, samtidigt som man ser till att antalet restriktioner inte ökar och att nödvändig flexibilitet säkerställs. Parlamentet uppmanar dessutom förvaltningsmyndigheterna och de lokala och regionala myndigheterna att förbättra kvaliteten på sin information om projektresultat.

28.  Europaparlamentet lyfter fram det tvingande behovet av ökad unionsdialog med allmänheten, nytänkande vad gäller kommunikationskanaler och -strategier och, med tanke på möjligheterna inom sociala medier och ny digital teknik, anpassning av budskapet till lokala och regionala sammanhang. Parlamentet betonar dessutom det civila samhällets potentiella roll som kommunikationsaktörer. Parlamentet understryker dock att pedagogiskt innehåll är lika viktigt som mediestrategier och främjande via olika plattformar.

29.  När det gäller kommunikation och synlighet betonar Europaparlamentet behovet av ytterligare förenkling av politiken efter 2020, bland annat i fråga om delad förvaltning och revisionssystem, för att hitta rätt balans mellan politikens resultatinriktning, lämpligt antal kontroller och förenklade förfaranden.

30.  Europaparlamentet anser att partnerskapsprincipen bör stärkas ytterligare i programperioden efter 2020. Parlamentet är övertygat om att ett aktivt engagemang från berörda parter, inbegripet organisationer som företräder det civila samhället, i processen med förhandling om och genomförande av partnerskapsavtalet och de operativa programmen kan bidra till att öka ansvarstagandet för och insynen i politikens genomförande och även till att politiken genomförs på ett bättre sätt i budgethänseende. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fundera över att tillämpa existerande modeller för delaktighetsbaserad styrning, där alla relevanta samhällsparter och aktörer tillsammans deltar i en delaktighetsbaserad budgeteringsprocess för att fastställa resurserna för nationell, regional och lokal samfinansiering där så är lämpligt, i syfte att öka det ömsesidiga förtroendet och allmänhetens engagemang i offentliga anslagsbeslut. Parlamentet efterlyser dessutom resultatutvärderingar där stödmottagarna och andra aktörer medverkar för att samla in relevanta uppgifter för att förbättra det aktiva deltagandet och synligheten för framtida insatser.

31.  Europaparlamentet insisterar också på att samarbetet mellan städer och omkringliggande landsbygd måste stärkas, för att utveckla territoriella partnerskap dem emellan genom att fullt ut utnyttja den potentiella synergin mellan EU:s olika fonder och dra nytta av den sakkunskap och den större fondförvaltningskapacitet som finns i städerna.

32.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att i sina respektive handlingsplaner för kommunikation också fokusera på att stärka samarbetet mellan olika generaldirektorat, ministerier och kommunikatörer på olika nivåer och på att skapa en översikt över målgrupper i syfte att ta fram och sprida budskap som skräddarsytts för specifika målgrupper för att nå mottagarna lokalt mer direkt och informera dem bättre.

33.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ett kulturskifte, så att alla involverade aktörer tar ansvar för kommunikationen och mottagarna själva blir huvudkommunikatörer.

34.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att stärka och positionera befintliga kommunikations- och informationsnät och använda EU:s interaktiva e-kommunikationsplattform för genomförande av sammanhållningspolitiken i syfte att samla in alla relevanta uppgifter om ESI‑fondsprojekt, så att slutanvändarna kan ge feedback om genomförandeprocessen och de uppnådda resultaten i större omfattning än bara en kortfattad redogörelse för projektet och uppkomna kostnader. Parlamentet anser att en sådan plattform också skulle underlätta bedömningen av de sammanhållningspolitiska kommunikationsåtgärderna effektivitet.

°

°  °

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén samt till medlemsstaternas nationella och regionala parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)

EUT L 74, 14.3.2014, s. 1.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0053.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0055.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0211.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

(7)

http://www.consilium.europa.eu/press-releases-pdf/2016/11/47244650399_sv.pdf.

(8)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sv/information/publications/brochures/2014/ensuring-the-visibility-of-cohesion-policy-information-and-communication-rules-2014-2020

(9)

http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/publicopinion/index.cfm/ResultDoc/download/DocumentKy/67400.

(10)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/informing/dialog/2014/5_vandenbrande_report.pdf.

(11)

http://cor.europa.eu/en/about/Documents/CoR-communication-plan-2016.pdf.

(12)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/policy/how/studies_integration/impl_partner_report_en.pdf.

(13)

 http://www.interregeurope.eu/fileadmin/user_upload/events/Rotterdam/pdf/Designing_communication_strategy.pdf.

(14)

https://www.strukturalni-fondy.cz/getmedia/fdc8a04e-590d-47ac-9213-760d4ac76f75/V4_EU15_manazerske-shrnuti.pdf?ext=.pdf.

(15)

http://www.eapn.eu/images/stories/docs/EAPN-position-papers-and-reports/2014-eapn-handbook-Give-a-voice-to-citizens-Guidelines-for-Stakeholder-Engagement.pdf.

(16)

Branschorganisation för regional public service-tv i Europa.

(17)

Rapporten How do EU-15 Member States benefit from the Cohesion Policy in the V4?, framtagen inom ramen för efterhandsutvärderingen och beräkningen av vinster för EU-15 till följd av genomförande av sammanhållningspolitiken i V4-länderna, på uppdrag av det polska ministeriet för ekonomisk utveckling,


MOTIVERING

Sammanhållningspolitiken är unionens viktigaste investeringsverktyg för tillväxt. Med en budget på 351,8 miljarder euro påverkar politiken alla regioner och människor i EU. Genom stora bidrag till medlemsstaternas ekonomier svarade sammanhållningspolitiska investeringar, vid sidan av nationell samfinansiering, för i genomsnitt 15 procent av de sammanlagda offentliga investeringarna i EU-28. I vissa medlemsstater uppgick siffran till 60–80 procent.

Sammanhållningspolitiska instrument har visat sig vara användbara och effektiva verktyg för att slussa medel till fattigare regioner och områden som drabbats hårt av den ekonomiska krisen och där investera i nyckelsektorer för tillväxt och jobb.

Utöver den huvudsakliga uppgiften att minska skillnaderna mellan EU:s regioner har sammanhållningspolitiken och synergin med forsknings- och utvecklingsfonder kraftigt bidragit till arbetet med att utveckla plattformar för smart specialisering, stimulera innovation och främja spetskompetens i alla EU:s regioner.

Även om sammanhållningspolitikens främsta prioritering är och förblir stöd till mindre utvecklade regioner, ligger fokus på att öka tillväxten och konkurrenskraften i mer utvecklade regioner. Investeringar i mindre välmående regioner kan således skapa möjligheter för mer utvecklade regioner(1).

EU:s finansieringspolitik påverkar alla EU-medborgare. Man har dock inte alltid lyckats så bra med att sprida budskapet om hur ESI-fondsinvesteringar har lett till bättre livskvalitet för EU:s medborgare. I betänkandet föreslås därför nya sätt att sprida information om resultaten av sammanhållningspolitiska investeringar.

I kölvattnet av Brexit och tilltagande populistiska strömningar i hela Europa finns det ett tvingande behov av nytänkande vad gäller kommunikationsmetoder för att motverka antieuropeisk och EU-skeptisk retorik och sända ett klart budskap till allmänheten, i syfte att återupprätta förtroendet för den gemensamma visionen om det europeiska projektet.

Det här initiativbetänkandet innehåller en granskning av erfarenheter av och insatser för ökad synlighet för struktur- och investeringsfonderna och förslag om att koppla sammanhållningspolitiska instrument till lokala strategier, i syfte att fatta mer ändamålsenliga beslut på lokal nivå genom användning av deltagandebaserat styre som ett verktyg för att öka ESI-fondernas synlighet.

I betänkandet görs även en bedömning av hur effekterna av kommunikation via sociala medier kan ökas, med hänvisning till demokratiseringen av medieinnehållet.

Förslaget till betänkande strävar också efter att stimulera allmänhetens stöd och involvera lokalsamhällena i beslutsfattandet, med hjälp av dels deltagandebaserade budgetförfaranden där så är lämpligt, dels offentliga samråd och andra verktyg. EU bör fokusera på att hitta nya sätt att öka engagemanget, vertikalt och horisontellt, genom att föra samman alla relevanta samhällsaktörer i alla stadier av genomförandet av sammanhållningspolitiken(2).

Visserligen finns det tecken på ekonomisk återhämning, men den sociala krisen fortsätter. Åsikter och lösningar som kommer direkt från berörda parter som är involverade i lokala utvecklingsprojekt samt regelbunden dialog och samverkan med det civila samhället bidrar till ökat ansvarstagande och ökad legitimitet för den statliga politiken.

Parterna måste ta gemensamt ansvar för ett starkare EU och en alltmer sammankopplad värld, och utvecklingen av en struktur med flernivåstyre(3) är av avgörande betydelse för att man ska kunna uppnå EU:s mål för 2020.

ESI-fondernas stödmottagare ska fungera som ambassadörer för sammanhållningspolitiken.

(1)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/information/cohesion-policy-achievement-and-future-investment/factsheet/sv.pdf

(2)

Multilevel Governance and Partnership – Van den Brande-rapporten, kommissionen, 2014.

(3)

Kommissionens arbetsdokument – Samråd om framtidsstrategin ”EU 2020” (COM(2009)0647).


YTTRANDE från budgetutskottet (12.5.2017)

till utskottet för regional utveckling

över större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat

(2016/2304(INI))

Föredragande av yttrande: Jan Olbrycht

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att förordningen om gemensamma bestämmelser visserligen exakt anger vilket informations- och kommunikationsansvar som faller på medlemsstaterna och de förvaltningsmyndigheter som genomför projekt som medfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), men att det saknas specifika bestämmelser som säkerställer en finansieringsram för sådana aktiviteter på både EU-nivå och medlemsstatsnivå.

2.  Europaparlamentet oroas över att det finns en tydlig klyfta mellan å ena sidan de dokumenterade resultaten från sammanhållningspolitiska åtgärder och det generella mervärdet för detta politikområde, och å andra sidan uppfattningen om och erkännandet av EU-finansierade projekt i praktiken. Parlamentet anser att denna klyfta måste överbryggas snabbt, särskilt med tanke på den växande EU-skepsis som för närvarande kan observeras i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att fördela en adekvat mängd finansiella resurser för att utvidga tillämpningsområdet för utmärkelsen RegioStar, i syfte att hålla årliga tävlingar för att utse de projekt som uppvisar bäst resultat på regional nivå i alla medlemsstater. Parlamentet anser att detta initiativ skulle innebära att de bästa exemplen på sammanhållningspolitiska initiativ uppmärksammas av medierna och därmed också allmänheten.

3.  Europaparlamentet understryker partnerskapsprincipens potential att öka uppslutningen bakom sammanhållningspolitiken och engagemanget för bättre spridning av politikområdets resultat.

4.  Europaparlamentet betonar att man behöver förenkla bestämmelserna om genomförandet av sammanhållningspolitiken och bibehålla en sund ekonomisk förvaltning, och samtidigt informera allmänheten ordentligt om detta.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att öronmärka en särskild finansieringsram för informations- och kommunikationsinsatser, som en del av det tekniska stöd som rör ESI-fonderna. Parlamentet anser att den pågående översynen av förordningen om gemensamma bestämmelser i samband med översynen/revideringen efter halva tiden av den fleråriga budgetramen erbjuder en utmärkt möjlighet i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter att anpassa sina interna strukturer i syfte att förbättra sin kommunikationsförmåga och därigenom använda de medel som är öronmärkta för främjande av ESI-fonderna på ett så effektivt sätt så möjligt.

6.  Europaparlamentet anser att ett större engagemang från intressenter och en högre grad av synlighet vad gäller genomförandet av ESI-fonderna skulle kunna resultera i fler inlämnade projektansökningar från medlemsstaterna och därmed ett bättre genomförande av EU-budgeten.

7.  Europaparlamentet noterar emellertid att ESI-fonderna inte kommer att få mer positiv respons enbart med hjälp av informations- och kommunikationsverksamhet, utan genom det kvantifierbara och konkreta mervärde som dessa fonder ger.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Monika Hohlmeier, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Clare Moody, Younous Omarjee, Pina Picierno, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Monika Vana, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anneli Jäätteenmäki, Louis Michel, Stanisław Ożóg, Rainer Wieland, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georges Bach, Gabriele Preuß, Claudia Schmidt, Axel Voss

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30

+

ALDE

Jean Arthuis, Gérard Deprez, Anneli Jäätteenmäki, Louis Michel

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg

GUE/NGL

Younous Omarjee

PPE

Georges Bach, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Monika Hohlmeier, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Inese Vaidere, Axel Voss, Rainer Wieland, Tomáš Zdechovský, Patricija Šulin

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Vladimír Maňka, Clare Moody, Pina Picierno, Gabriele Preuß, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Manuel dos Santos

VERTS/ALE

Jordi Solé, Indrek Tarand, Monika Vana

3

-

ECR

Bernd Kölmel

ENF

Marco Zanni

NI

Eleftherios Synadinos

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (4.5.2017)

till utskottet för regional utveckling

över större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat

(2016/2304(INI))

Föredragande av yttrande: Claude Rolin

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Större synlighet för EU-finansierade projekt kan bidra till att bekämpa den svarta ekonomin.

B.  Det finns stora möjligheter att nå synergi- och effektivitetseffekter genom att förbättra synligheten för EU:s struktur- och investeringsfonder genom en liknande och därmed jämförbar kommunikations- och presentationsstrategi för alla fonder.

1.  Europaparlamentet påminner om att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) omfattar fem olika fonder vars mål är att förbättra unionsmedborgarnas livskvalitet. Parlamentet understryker betydelsen av ESI-fonderna, och då i synnerhet Europeiska socialfonden (ESF) som har visat sig vara ett av de viktigaste allmänna verktygen för att främja tillväxt, sysselsättning och social inkludering samt för att minska de regionala skillnaderna, i synnerhet när det gäller de mest utsatta regionerna och folken. Parlamentet framhåller ESF:s mervärde och trycker på behovet av att utarbeta kommunikationsplaner för att få mer valuta för de resurser som satsas på dess synlighet.

2.  Europaparlamentet konstaterar med oro att under 2015 uppgav endast 34 % av européerna att de hade hört talats om projekt som medfinansierats av EU för att förbättra de områden där de bor samt främja en hållbar tillväxt och arbetstillfällen för alla; en andel som har förblivit oförändrad sedan juni 2010(1). Parlamentet konstaterar också att 2015 sa 75 % av de personer som känner till dessa fonder att de har haft ett positivt genomslag, medan endast 9 % hävdade motsatsen. Därför brådskar det med att förbättra kommunikationsstrategierna gentemot allmänheten, något som är ännu viktigare i en tid då nationalism och en utbredd negativ inställning till EU-projektet leder till stora utmaningar.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter samt berörda intressenter regelbundet kontrollera att alla rättsliga bestämmelser rörande information och kommunikation genomförs ordentligt för att säkerställa insyn och bred spridning av information genom institutionell kommunikation, sociala medier och alla andra typer av informell kommunikation om vad fonderna bidrar med, med särskilt fokus på särskilt utsatta mottagargrupper och utbyte av bästa praxis mellan fondernas förvaltningsmyndigheter och förmånstagare.

4.  Europaparlamentet betonar betydelsen av europeiskt mervärde, som är en av de huvudprinciper mot vilka man bör bedöma finansieringsalternativen på EU-nivå. Parlamentet anser i detta avseende att all finansiering via ESI-fonderna måste användas på ett sätt som tillför ett mervärde till de insatser som redan görs av medlemsstaterna och inte som en ersättning för nationella insatser.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra synligheten för ESI-fonderna genom att föreslå effektiv kommunikation och riktade åtgärder som på bästa sätt kan synliggöra ESI-fondernas positiva bidrag, det europeiska mervärdet i projekten och hur fonderna har bidragit positivt till att förbättra de europeiska medborgarnas situation i vardagen, framför allt när det gäller jobbskapande och social integration, liksom de möjligheter som ESF erbjuder, i synnerhet när det gäller social inkludering och sysselsättning. Detta ska ske genom riktad och detaljerad institutionell förmedling av uppnådda resultat och genomförda projekt, såsom informationsevenemang. Parlamentet påminner om den multiplikatoreffekt som det civila samhällets deltagande i utvecklingen och genomförandet av EU:s bidragsprogram ger.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar de sociala mediernas växande betydelse, liksom spridningen av anti-EU-propaganda på internet. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och alla berörda aktörer att på bästa sätt använda sig av den nya kommunikationstekniken för att öka ESI-fondernas synlighet. Parlamentet betonar vikten av att garantera ett användarvänligt språk och föreslår att man i större utsträckning ska begagna sig av sådana koncept som ”klarspråk”. Parlamentet rekommenderar en intensivare användning av sociala medier för att kommunicera sammanhållningspolitikens framgångar och de möjligheter som utnyttjandet av den ger.

7.  Europaparlamentet konstaterar behovet av att gå pedagogiskt tillväga med dessa fonder för att undvika nationalistiska reaktioner på ett instrument som går ut på solidaritet med de mest missgynnade regionerna eller de mest behövande personerna, såsom arbetslösa eller personer som riskerar att drabbas av social utestängning.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja partnerskap, pakter och initiativ via de viktigaste involverade aktörernas nätverk och kommunikationsvägar, såsom arbetsmarknadsparterna och icke-statliga organisationer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de bestämmelser som finns i artikel 115 och bilaga XII i förordning (EU) nr 1303/2013 för att beakta de specifika egenskaperna i projekten i ESF, där fokus framför allt ligger på humankapital, och att särskilt ge möjligheten att finansiera specifik spridning av genomförda aktiviteter och av de resultat som uppnåtts med åtgärder som finansierats via ESF, med hänsyn tagen till att vanliga kommunikations- och marknadsföringsstandarder visserligen lämpar sig väl för strukturinvesteringar och tekniska investeringar, men däremot inte är särskilt effektiva när det gäller immateriella investeringar i humankapital.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska den administrativa bördan, utan att detta påverkar nödvändiga kontroller och granskningar, i syfte att säkerställa en bättre utnyttjandegrad för framför allt små och medelstora företag och företag i avlägsna landsbygdsområden i syfte att främja deras kapacitet att skapa sysselsättning och öka det ekonomiska värdet samt för civilsamhällets organisationer. Parlamentet understryker dock i detta sammanhang att man måste upprätthålla mottagarnas rapporteringsskyldighet i förhållande till de europeiska skattebetalarna, så att det finns tillräckligt med information för att kunna förbättra fondernas målinriktning när de behöver ses över.

11.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av den europeiska uppförandekoden för partnerskap som reglerar de lokala myndigheternas, arbetsmarknadsparternas och övriga berörda aktörers deltagande i alla delar av planeringen, genomförandet och uppföljningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet påminner om att partnerskapsprincipen i grund och botten säkerställer att planeringen tar större hänsyn till människors behov och att man rådfrågar de berörda aktörerna och beaktar deras åsikter. Parlamentet påpekar att aktörer i det civila samhället och arbetsmarknadens parter bör involveras bättre redan i ett tidigt skede av utvecklingsprocessen, och att berörda aktörer i städerna och i regionerna bör spela en aktivare roll i genomförandet av planerade projekt.

12.  Europaparlamentet välkomnar att partnerskapsprincipen tillämpas bättre på de europeiska struktur- och investeringsfonderna under 2014–2020 jämfört med perioden 2007–2013, och konstaterar att den europeiska uppförandekoden för partnerskap har bidragit till detta. Parlamentet noterar dock att det kvarstår vissa utmaningar, särskilt svårigheten att mobilisera alla relevanta berörda aktörer och tidsbristen när det gäller att säkerställa partnerengagemang. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över uppförandekoden i enlighet med detta och att säkerställa att ekonomiska och sociala partner och organ som företräder det civila samhället till fullo deltar i alla delar av genomförandet av partnerskapsavtalen och programmen samt att underlätta för utbyte av erfarenheter och bästa praxis.

13.  Europaparlamentet konstaterar att ESF ställs inför nya utmaningar och att det är nödvändigt att stärka den sociala dialogen. Parlamentet betonar vikten av att garantera fullt deltagande på EU-nivå samt på nationell och regional nivå av arbetsmarknadens parter, genom att underlätta för dem att delta i alla delar av planeringen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av användningen av strukturfonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende säkerställa tillräckliga medel för arbetsmarknadens parter och att övervaka användningen av dessa medel, som anslås i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1304/2013.

14.  Europaparlamentet påminner om att finansiering i ett tidigt skede och förfinansiering för projekt genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna stärker egenansvaret.

15.  Europaparlamentet understryker betydelsen av trepartskommittén för Europeiska socialfonden vilken underlättar medlemsstaternas förvaltning av fonden, samt uppmanar kommissionen att, med tanke på det mervärde som den sociala dialogen ger, överväga att skapa liknande kommittéer för de övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna.

16.  Europaparlamentet betonar att integrationen av flyktingar är en brådskande politisk fråga i flyktingkrisens efterdyningar. Parlamentet trycker i detta avseende på korrekt fördelning och flexibel användning av medlen och bättre fokusering på riskgrupperna, i syfte att minska risken för utestängning och sociala spänningar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera det faktiska genomslaget av investeringen av EU-medel under den föregående programperioden och att summera positiva och negativa erfarenheter som en utgångspunkt för att öka investeringsprocessens mervärde.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta instrument som är utformade för att utvärdera inte bara antalet skapade arbetstillfällen utan även deras kvalitet, eftersom vissa typer av osäkra anställningar utan tillräckliga skyddsmekanismer eller kontrakt som innebär att arbetstagare utnyttjas bidrar till att ge en negativ bild av sammanhållningspolitiken.

19.  Europaparlamentet anser att en av de största utmaningarna är regionernas och partnernas kapacitet att använda och få tillgång till EU:s finansieringsflöden. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det, eller har gjort det i mindre utsträckning, att avsätta en lämplig del av ESF-medlen till att stärka den institutionella kapaciteten hos myndigheter och relevanta partner i syfte att säkerställa ett effektivt partnerskap och vederbörlig tilldelning av medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att både den anslagna budgeten på 20 % av ESF för social inkludering och den garanterade lägsta ESF-andelen i varje medlemsstat till fullo uppnås.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna vet exakt vilka ESF-prioriteringarnas syften är vad gäller partnerskapsinvolvering samt att stödja dem i genomförandet av prioriteringarna genom att identifiera och sprida bästa praxis. I detta avseende uppmanas kommissionen att i den årliga rapporten om genomförandet av ESF-programmen övervaka de framsteg som har gjorts i de verksamheter som genomförs i medlemsstaterna i detta avseende, i syfte att säkerställa att kravet på resursernas tillräcklighet respekteras.

21.  Europaparlamentet efterlyser resultatutvärderingar där mottagarna, de lokala och regionala myndigheterna, föreningar, arbetsmarknadens parter och andra aktörer medverkar för att samla in uppgifter av värde för att förbättra det aktiva deltagandet och framtida insatsers synlighet.

22.  Europaparlamentet är bekymrat över att vissa regioner och kommuner står utan finansiering på grund av en ökning av statsskulden, eftersom en sådan ökning oftast härrör från verksamhet som bedrivs av de centrala myndigheterna.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en enkel och insynsvänlig förvaltning av ESI-fonderna.

24.  Europaparlamentet betonar att det finns ett särskilt behov, på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, av att förenkla ännu mer för stödmottagarna och skapa bättre målinriktning för att tillgodose deras behov. I detta avseende anser parlamentet att arbetsmarknadens parter och berörda aktörer skulle kunna bidra till kartläggningen av såväl god som dålig praxis och hjälpa till att införa förenklingar i sina respektive medlemsstater. Parlamentet understryker att förenklingsarbetet inte bara bör vara inriktat på mottagarna, utan uppmanar kommissionen att även inrikta sina förenklingsinsatser på de personer som är ansvariga för att förvalta och genomföra sammanhållningspolitiken.

25.  Europaparlamentet understryker att för att sammanhållningspolitiken ska få önskat genomslag och bidra med mervärde är det inte möjligt att i praktiken insistera på en standardlösning som antas passa alla. Dessutom behöver man införa genomslagsindikatorer, utöver den nödvändiga kvantitativa analysen. Parlamentet vill se att ESI-fonderna utformas för att ge tillräcklig flexibilitet för att göra det möjligt för medlemsstaterna och partnerorganisationer att genomföra individualiserat stöd utifrån lokala behov, utan att göra avkall på granskning och kontroll. ESI-fonderna bör bemöta specifika situationer och även beakta de olika sociala och ekonomiska verkligheterna.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Heinz K. Becker, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Tamás Meszerics, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mireille D’Ornano

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

45

+

ALDE

ECR

EFDD

GUE/NGL

PPE

 

S&D

VERTS/ALE

Marian Harkin, Robert Rochefort, Yana Toom, Renate Weber

Arne Gericke, Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská

Laura Agea

Lynn Boylan, Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo

Georges Bach, Heinz K. Becker, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc

Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Agnes Jongerius, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Emilian Pavel, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato

Jean Lambert, Tamás Meszerics, Tatjana Ždanoka

3

-

ENF

NI

Mireille D'Ornano, Dominique Martin

Lampros Fountoulis

1

0

ENF

Mara Bizzotto

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Eurobarometerundersökning 423. Medborgarnas kännedom om och bild av EU:s regionalpolitik.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

18.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Mercedes Bresso, James Carver, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Raymond Finch, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Viorica Dăncilă


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

34

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Sławomir Kłosowski, Mirosław Piotrowski

EFDD

Rosa D'Amato

GUE/NGL

Martina Michels, Younous Omarjee

PPE

Pascal Arimont, Daniel Buda, Tamás Deutsch, Krzysztof Hetman, Marc Joulaud, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Maria Spyraki, Ramón Luis Valcárcel Siso, Joachim Zeller, Lambert van Nistelrooij

S&D

Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Jens Nilsson, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

Verts/ALE

Terry Reintke, Monika Vana

3

-

EFDD

James Carver, Raymond Finch

NI

Konstantinos Papadakis

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy