BETÄNKANDE om den fiskerirelaterade turismens roll för diversifieringen av fisket

15.6.2017 - (2016/2035(INI))

Fiskeriutskottet
Föredragande: Renata Briano

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den fiskerirelaterade turismens roll för diversifieringen av fisket

(2016/2035(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG[1],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (”EU:s ramdirektiv om vatten”)[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 om småskaligt och icke-industriellt fiske samt reformen av den gemensamma fiskeripolitiken[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 Blå tillväxt – Att stärka en hållbar tillväxt i den marina sektorn, sektorn för sjötransporter och turismsektorn i EU[5],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2014 Innovation i den blå ekonomin: Utnyttjande av havens potential för sysselsättning och tillväxt (COM(2014)0254),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 Europa – världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–  med beaktande av strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020 och i synnerhet mål 4 om att säkerställa en hållbar användning av fiskeresurserna där EU bland annat åtar sig att undanröja negativa effekter på bestånd, arter, livsmiljöer och ekosystem, även genom att tillhandahålla finansiella incitament genom de framtida finansiella instrumenten för fiske och havspolitik för skyddade marina områden (inbegripet Natura 2000-områden och de som inrättats genom internationella eller regionala avtal); detta kan bland annat inbegripa återställande av marina ekosystem, anpassning av fiskeverksamhet och främjande av sektorns deltagande i alternativa verksamheter, t.ex. ekoturism, övervakning och förvaltning av den marina biologiska mångfalden, och bekämpning av marint avfall,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla(COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2012 Blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn (COM(2012)0494),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2014 En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism (COM(2014)0086),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0221/2017), och av följande skäl:

A.  Den traditionella fiskerisektorn har genomgått en gradvis försämring.

B.  Diversifiering har blivit en nödvändighet för många småskaliga fiskare i syfte att bidra till ytterligare inkomstkällor, eftersom deras inkomster ofta är otillräckliga.

C.  När det gäller diversifieringen inom fiskerisektorn måste man beakta att en stor del av denna sektor är nästan helt beroende av traditionella former av fiske.

D.  De flesta kust- och öregioner har drabbats av en kraftig ekonomisk nedgång som leder till avfolkning, eftersom invånarna i dessa områden flyttar till områden med bättre sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter.

E.  En del regioner som är beroende av kustfiske ligger nära turistmål men lyckas ändå inte skapa en tillfredsställande ekonomisk tillväxt, trots att fiskeri- och turismsektorerna är kompatibla.

F.  Den fiskerirelaterade turismen kan bidra till skapandet av arbetstillfällen, social inkludering, förbättrade levnadsförhållanden och en förnyelse av de samhällen som är beroende av fisket, särskilt i områden där andra former av ekonomisk verksamhet är en bristvara. Denna potential kan skilja sig åt stort mellan regioner samt beroende på typen av fiske och fartygens storlek.

G.  Den fiskerirelaterade turismen kan bidra till att minska påverkan på fiskebestånden och miljön och till att öka kunskapen och medvetenheten om behovet av att skydda miljön och bevara kulturen. I synnerhet fisketurer och tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land kan i många europeiska regioner utgöra en form av verklig integrering och diversifiering av den primära verksamheten.

H.  Den fiskerirelaterade turismen kan bidra till att öka yrkesfiskarnas synlighet och till att främja uppskattningen och förståelsen för deras komplexa verksamhetsområde. Fisketurer och andra fiskeaktiviteter kopplade till turism (tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land, fritidsfiske osv.) är alltjämt inte kända för den breda allmänheten, och det är nödvändigt att göra konsumenterna medvetna om vikten av att konsumera lokala, närproducerade fiskeriprodukter.

I.  Den fiskerirelaterade turismen kan utgöra en möjlighet att locka turister genom ett brett utbud som inbegriper lokala produkter och miljövänliga företagsformer.

J.  Den traditionella gastronomin skulle tillsammans med fiskeriprodukter och traditionell konserverings- och beredningsindustri kunna utgöra en stor tillgång i utvecklingen av turism kring fiskerinäringen.

K.  Sportfiske medför olika sociala fördelar och har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande.

L.  De socioekonomiska vinsterna från den fiskerirelaterade turismen är starkt säsongsbetonade, eftersom denna turism främst är koncentrerad till sommarmånaderna. De positiva effekterna av den stärkta kundlojalitet som det ofta rapporteras om kan ses under hela året.

M.  År 2018 är Europaåret för kulturarv, som har som mål att göra medborgarna medvetna om Europas historia och värdet av dess kulturarv som en gemensam resurs. Det traditionella fisket utgör en del av det rika europeiska kulturarvet och bidrar till lokalsamhällenas identitet, inte minst med tanke på fiskets inverkan på smaker, mat, traditioner, historia och landskap. Detta är en aspekt som värderas högt inom turistnäringen.

N.  Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ger stöd till investeringar och bidrar till diversifieringen av yrkesfiskarnas inkomst genom utvecklingen av kompletterande verksamheter, däribland investeringar i extra säkerhetsutrustning på fartyg, fisketurer, fiskerirelaterade tjänster för turister på land, restauranger, tjänster kopplade till fritids- och sportfiske och fiskerelaterad undervisningsverksamhet.

O.  Det saknas både en gemensam definition av och en rättslig grund för den fiskerirelaterade turismen. I exempelvis Italien betraktas den som yrkesverksamhet, medan den i Frankrike betraktas som bisyssla. Beroende på vilken rättslig status den fiskerirelaterade turismen har kan det finnas betydande skillnader vad gäller skatteregler, tillståndsförfaranden, krav på kvalifikationer, säkerhetsutrustning m.m.

P.  Enligt EU:s ramdirektiv om vatten och ramdirektivet om en marin miljö ska medlemsstaterna uppnå god status för kust- och havsvattnen. Enligt habitatdirektivet ska medlemsstaterna identifiera och bevara havs- och kustlivsmiljöerna genom att inrätta och förvalta Natura 2000-områden.

Q.  I de flesta marina skyddsområden och Natura 2000-områden i havs- och kustområden är turistnäringen särskilt viktig. Det finns många positiva exempel på delad förvaltning och partnerskap mellan förvaltningsorgan för marina skyddsområden och småskaliga fiskare för att främja fisketurismen och andra sätt att framhäva det traditionella fisket för turism och kulturella syften.

R.  Det finns endast få uppgifter om fiskerirelaterad turism i och utanför Europa, och de uppgifter som finns är inte samstämmiga och är svåra att jämföra.

S.  Inom ramen för strategin ”blå tillväxt” från 2012 har EU identifierat kust- och havsturism som en central sektor för utvecklingen av en hållbar och solidarisk ekonomi.

T.  År 2010 uttryckte kommissionen i sitt meddelande Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism behovet av att utveckla en strategi för en hållbar kust- och havsturism.

U.  År 2012 inledde kommissionen ett offentligt samråd om utmaningarna och möjligheterna för kust- och havsturismen i Europa, varefter den offentliggjorde ett meddelande den 20 februari 2014 med titeln En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism.

V.  Fiskerirelaterad turistverksamhet bedrivs av kommersiella fiskare som ett sätt för dem att diversifiera sin verksamhet och främja och uppvärdera sitt yrke och det sociokulturella arvet, samt för att förbättra det hållbara utnyttjandet av de akvatiska ekosystemen, i vissa fall genom att ta med turister på fiskebåtarna. Men även om dessa fiskeaktiviteter uppenbart handlar om turism och utförs i fritidssyfte, så saknas det en tydlig rättslig definition av dem.

W.  Med termen ”fisketurism” avses sådan turist- och fritidsverksamhet kopplad till fiske som bedrivs av kommersiella fiskare som tar emot ett visst antal turister ombord på sina båtar för att visa dem fiskevärlden.

X.  De tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land inbegriper restaurang- och hotellinitiativ som drivs av kommersiella fiskare. En av de viktigaste skillnaderna mellan fisketurism och tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land är att den sistnämnda inte kan utföras ombord på fiskefartyg.

Y.  Fritidsfiske är en aktivitet som utförs enbart för fritids- och/eller tävlingsändamål, som utnyttjar levande akvatiska resurser och som förbjuder all form av försäljning av produkterna från fisket. Även om fritidsfisket inte utförs för att generera inkomst anses det vara en av de turistverksamheter som genererar en parallell ekonomi för yrkesfiskarna som de bör dra nytta av genom att erbjuda fritidsfiskarna tjänster, anläggningar och infrastruktur. Okontrollerat och intensivt fritidsfiske kan dock ha en negativ inverkan på fiskeresurserna i vissa områden.

Z.  Det finns ingen tillförlitlig socioekonomisk eller miljömässig statistik över fritidsfiskets effekter på fiskbestånd, särskilt i områden med ett intensivt fritidsfiske, och det finns inga tydliga regler om eller uttömmande kontroller av fångst, och ännu mindre av olaglig försäljning av fångsterna inom fritidsfisket via informella kanaler, vanligen kopplade till restauranger.

Fiskerirelaterad turistverksamhet i EU-länder

AA.  Enligt en studie som genomfördes 2015 av kustaktionsgruppen ”GAC: il mare delle Alpi”[6] om vanor och åsikter bland medborgarna som bor i GAC-distriktet (kommuner i regionen Ligurien), konstaterades det att en tredjedel av de svarande äter fisk flera gånger i veckan och endast fyra typer av matfisk, varav två från sötvatten och de övriga från havet (sillfiskar, lax, torsk och forell). Den fiskerirelaterade turistverksamheten leder till ökad medvetenhet om mångfalden av arter och mattraditionerna, som de flesta konsumenter ofta bortser från. Effekterna av diversifieringen av fiskeansträngningen är uppenbara.

AB.  I Italien har det skett en stadig ökning av ansökningarna om tillstånd att bedriva fiskerirelaterad turistverksamhet. Enligt en färsk undersökning är de italienska regioner med flest tillstånd Ligurien (290), Emilia-Romagna (229), Sardinien (218), Kalabrien (203), Kampanien (200) och Sicilien (136). Totalt uppgick de registrerade tillstånden under perioden 2002–2012 till 1 600. År 2003 var de regioner med flest tillstånd Kampanien (63), Ligurien (62), Sicilien (60) och Sardinien (59). Strax efter hamnade Apulien (46), Kalabrien (39) och Toscana (37)².

AC.  En tredjedel av den flotta som har tillstånd att bedriva fiskerirelaterad turistverksamhet kan inte ta ombord fler än fyra passagerare, 29 % kan ta ombord mellan fem och åtta passagerare och resterande 37 % kan ta ombord mellan 9 och 12 passagerare¹.

AD.  Nästa alla turister är koncentrerade till månaderna juli och augusti, vilket innebär att fiskerirelaterad turism är starkt säsongsbunden och att det är viktigt att uppmuntra diversifiering.

AE.  Utbildningsnivåerna följer ett liknande mönster som åldersgrupperna, vilket innebär att fiskare som även erbjuder fisketurer är yngre och har högre utbildning jämfört med dem som endast ägnar sig åt yrkesfiske. Mer än 30 % av skepparna har gymnasieexamen eller yrkesexamen och har åtminstone grundläggande kunskaper i engelska (64 %), franska (34 %), spanska (16 %) eller tyska (7 %)[7].

AF.  En undersökning bland arrangörer av fisketurer i Italien har visat att fisketurer kan vara bra för bevarandet av fiskbestånden och de marina ekosystemen, särskilt eftersom fångsterna minskas, samt, ur ett socialt perspektiv, för det fysiska och psykiska välbefinnandet för yrkesfiskare och deras familjer, eftersom yrkesfiskarnas arbetstid till sjöss minskas¹.

AG.  Kvinnor deltar i större utsträckning, inte bara i yrkesfiskarnas sidoverksamheter, utan även i utvecklingen av egna verksamheter inom den fiskerirelaterade turismen.

AH.  Ungdomar kan också ses som en målgrupp för utveckling av de fiskerirelaterade turistmålen.

AI.  Traditionellt fiske är för närvarande den primärsektorverksamhet som man vet minst om och den som minst studeras och används som ett pedagogiskt verktyg på grundläggande och medelhög akademisk nivå.

AJ.  Det finns stort utrymme för att införa verksamhet i undervisningen avseende traditionellt fiske, som bygger på traditionella modeller, såsom modellen ”skola på lantgård”.

AK.  Partnerskapen (lokala fiskeaktionsgrupper) mellan aktörerna inom fiskerisektorn och andra lokala offentliga och privata aktörer är grundläggande för utvecklingen av fiskerirelaterade turistaktiviteter, för att utforma och genomföra en bottom-up-strategi som är anpassad till och svarar mot de ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga behoven i det berörda området. Även om lokala fiskeaktionsgrupper i EU verkar i mycket olika miljöer och antar mycket olika strategier, har en överväldigande majoritet av dessa konstaterat att turismen är viktig för utvecklingen.

AL.  Kommissionen har inrättat stödenheten Farnet (nätverket för europeiska fiskeområden) för att underlätta genomförandet av insatsområde 4 i Europeiska fiskerifonden (EFF). Farnet är en nätverksplattform för fiskezonerna och stöder lokala fiskeaktionsgrupper i utvecklingen av lokala strategier, initiativ och projekt.

AM.  Lokala aktörer har tack vare de lokala fiskeaktionsgrupperna lärt sig hur turistutbudet i ett fiskeområde kan utvecklas till att omfatta ett helt paket av aktiviteter och därför kan förbli attraktivt även i en mycket konkurrensutsatt del av turismen. Turismen kan på så sätt bli en viktig källa till ytterligare inkomster för samhällen där man bedriver fiske, vilket i det långa loppet bidrar till den övergripande utvecklingen av kustområden och öar.

AN.  Lyckade exempel vittnar om det värdefulla samarbetet mellan de lokala fiskeaktionsgrupperna i byar där det bedrivs småskaligt fiske i Grekland, Italien och Spanien. Dessutom har Farnet-nätverket uppmärksammat bästa praxis i Frankrike, Belgien, Spanien, Kroatien och Italien[8].

AO.  I Finland har man antagit en konsekvensanalysmodell för fiskerirelaterad turistverksamhet, baserad på hur långa besöken är, vilken vistelseorten är och antalet besökare. Den samlade återkopplingen har visat på problem med definitionerna av ”fisketurism” och det sätt på vilket besök bör räknas[9].

AP.  Festivaler anordnas i olika små kustsamhällen i medlemsstater där det är viktigt att integrera andra sätt att öka turismen, t.ex. genom att kombinera sådana festivaler med andra kvalitetserbjudanden inom primärsektorn: sprida kunskap om det småskaliga fisket och yrkesfiskarnas liv, skapa kontakter med traditionella kulturer, inklusive regionala maträtter och vin, och högkvalitativa produkter från berednings- och konservindustrin, som avspeglar mångfalden i EU.

AQ.  I Spanien har man inrättat ”Turismo marinero – Costa del Sol” och andra specialiserade byråer för att främja den traditionella fiskerinäringen och hjälpa lokalbefolkningen att utveckla och marknadsföra fiskerirelaterad turistverksamhet. Costa del Sol-byrån anordnar matlagningskurser ombord på lokala fiskebåtar, båtturer där man kan få se olika fiskarter samt fritidsfiskeaktiviteter. Samtidigt arrangeras guidade turer i ”Bioparc”, en museipark som skapats speciellt för barn, där de kan lära sig om marinbiologi, traditionellt fiske (det traditionella fiskets verktyg och metoder) och den lokala kulturen. Att låta sig inspireras av sådana initiativ och dela med sig av sakkunskap på detta område bland medlemsstaterna skulle vara fördelaktigt för kust- och landsbygdssamhällen, särskilt i avlägset belägna regioner[10].

AR.  Kommissionen, parlamentet och medlemsstaterna får därför inte urskillningslöst förbjuda traditionell teknik inom småskaligt fiske utan måste först göra en grundlig konsekvensbedömning för att undvika att det blir omöjligt för nya former av hållbar, småskalig och autentisk fisketurism med traditionella fiskeredskap att utvecklas.

AS.  I Kroatien anordnas fiskefestivaler under sommarmånaderna i turistområden vid kusten och på öar för att främja fisketraditioner, det kulturella och historiska arvet, den lokala gastronomin och den traditionella livsstilen.

1.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att rusta upp och anpassa fiskebåtarna för att kunna bedriva turistverksamhet, eftersom båtarna måste anpassas för att kunna garantera turisternas säkerhet och så att fiskeverksamheten inte hindras, samtidigt som turisterna erbjuds den komfort som krävs för en trevlig upplevelse, utan att fiskekapaciteten ökar. Parlamentet påpekar dock att denna typ av anpassningar, särskilt om de utförs utanför turistsäsongen, inte får leda till begränsningar av yrkesfisket.

2.  Europaparlamentet betonar att den fiskerirelaterade turismen har en ännu outnyttjad potential, som kan medföra avsevärda fördelar för samhällen i kustområden genom att diversifiera de lokala inkomsterna. Parlamentet anser i sammanhang att fisketurismen och de tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land kan komplettera det kommersiella fisket och ge ytterligare inkomster för fiskesamhällena.

3.  Europaparlamentet anser att det strategiska målet med kommissionens initiativ bör vara att främja fisketurism, de tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land och turism kopplad till sportfiske så att dessa aktiviteter kan utvecklas i full utsträckning i hela EU med hjälp av ett gemensamt nätverk och en gemensam ram som har inrättats för detta ändamål.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom den europeiska resekommissionen och dess portal visiteurope.com främja turistmål för hållbart fritidsfiske i Europa, och att med hjälp av en riktad informationskampanj göra fiskeföretag medvetna om potentialen hos dessa nya och hållbara affärsmodeller och de tillväxtmöjligheter som de ger.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja skapandet och utvecklingen av en fisketurism för att tillämpa en differentierad affärsstrategi som är anpassad efter branschens potential, och som på ett effektivare sätt tillgodoser behoven och är inriktad på en ny form av turism där de viktigaste frågorna är kvalitet, flexibilitet och innovation tillsammans med bland annat strävan att skydda det historiska och kulturella arvet, miljön och hälsan i fiskeregionerna. Parlamentet uppmanar också kommissionen att främja och stödja investeringar som rör fiske som turistverksamhet, för att skapa ett differentierat turistutbud genom att främja gastronomin kopplad till icke-industriella fiskprodukter, sportfiske samt undervattens- och dykturism m.m. och därmed bidra till ett hållbart utnyttjande av fisketraditionerna och till en viss fiskeregions särdrag.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att främja skapandet och utvecklingen av fisketurism, främja och aktivt stödja investeringar i diversifieringen av fiskerinäringen inom kultur och konst, som en del av det traditionella arvet (icke-industriella produkter, musik, dans m.m.) och att stödja investeringar i främjandet av fisketraditioner, historia och fiskearvet i allmänhet (fiskeredskap, metoder, historiska dokument osv.) genom att öppna museer och organisera utställningar som har ett nära samband med kustfisket.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att tillåta en blandad verksamhet för fångstfartygen, så att de, utöver kärnverksamheten, även kan bedriva annan verksamhet med anknytning till fritids- och turismsektorn. Detta kan till exempel vara sjöfartsdagar eller aktiviteter inom beredning, utbildning och gastronomi, i linje med det system som inom landsbygdssektorn används för modellen ”skola på lantgård” och inom lantgårdsturism.

8.  Europaparlamentet anser därför att det är nödvändigt att inrätta ett europeiskt nätverk för fiskeverksamhet kopplad till turism och ett europeiskt nätverk för turistverksamhet kopplad till sport- och fritidsfiske, baserat på det lyckade exemplet Farnet, som bidrar med omfattande stöd till de lokala fiskeaktionsgrupperna.

9.  Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av att noggrant sätta in stödåtgärder och korrekt bedöma deras resultat samt att systematisera, standardisera och förbättra insamlingen av statistik om hur verksamheten bidrar till att diversifiera inkomsterna i europeiska fiskeområden. Parlamentet betonar även betydelsen av att kontrollera fritidsfiskets verkliga inverkan som ekonomisk verksamhet, dess inverkan på bestånden och den eventuella konkurrensen med den yrkesmässiga fiskerinäringen via informella försäljningsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att fiskerinäringen deltar i utformningen av sådana kontrollåtgärder.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och stödja sådana partnerskap med sektorn för fisketurism som främjas av förvaltningsorgan för marina skyddsområden i dessa områden och i Natura 2000-områden för att skydda naturresurserna och samtidigt främja och utveckla kulturen och därmed förena nytta med nöje på ett ansvarsfullt sätt. 

11.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att man på EU-nivå harmoniserar definitionen av fiskeverksamhet kopplad till turism, med särskild tonvikt på fisketurism, de tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land, turism med koppling till vattenbruk och turism med koppling till sport- och fritidsfiske. Parlamentet påpekar att man i denna definition bör beakta att verksamheten kan se ut på många olika sätt. Dessutom måste det garanteras att samråd sker med alla berörda aktörer och att fiskerirelaterad turism betraktas som en bisyssla som gör det möjligt för fiskare att komplettera sin kärnverksamhet, dvs. fisket, utan att behöva lämna fiskerisektorn.

12.  Europaparlamentet betonar att man måste skilja mellan de olika formerna av fiskerirelaterad turism, som omfattar fisketurism och de tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land, havs- och kustvattenbaserade verksamheter, fritidsfiske (inklusive sportfisketurism), inlandsfiske och aktiviteter baserade på arv och kultur som är inriktade på att skapa samverkanseffekter med marknadsföringsinitiativ för primärprodukter av hög kvalitet, samtidigt som naturarvet, djurskyddet och den biologiska mångfalden respekteras.

13.  Med tanke på de enorma skillnaderna mellan de olika former av fiske inom EU som är kopplade till turism uppmanar Europaparlamentet kommissionen att anta gemensamma regler när det gäller sjöfartssäkerhet, hälso- och hygienkrav för de fartyg som används för fisketurism, inklusive eventuella skattelättnader, och påpekar att ovannämnda åtgärder måste vara tillräckligt flexibla för att kunna beakta de stora skillnader som finns mellan olika fiskeverksamheter och olika fiskefartyg och ge utrymme för olika regionala särdrag.

14.  Europaparlamentet rekommenderar att principen om minskade koldioxidutsläpp och energieffektivitet för motordrivna fartyg ska ingå i de anpassningar som måste göras av sådana fartyg när de byggs om för att användas i denna verksamhet.

15.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att säkerställa passande infrastruktur för transport av och logi för turisterna, samt underhåll och skötsel av offentliga platser när så behövs, vilket är viktigt för att se till att turistverksamheten blir framgångsrik på lång sikt.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med EU:s ramdirektiv om vatten och ramdirektivet om en marin strategi, för att säkerställa god status för kust- och havsvattnen, särskilt genom att förbättra resurseffektiviteten och effektivt förebygga och hantera föroreningar och avfall.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska den administrativa bördan genom att förenkla ansökningsförfarandena för tillstånd och andra byråkratiska förfaranden.

18.  Europaparlamentet betonar att dessa åtgärder måste vara förenliga med skyddet av den biologiska mångfalden, Natura 2000-områden och marina skyddsområden (EU:s strategi för biologisk mångfald, fågeldirektivet och habitatdirektivet) och att det därmed behövs en stärkt dialog och ökade synergier med andra berörda medlemsstater.

19.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att erbjuda utbildning åt yrkesfiskare och fiskodlare, deras familjer och all lokalbefolkning som är involverad, för att se till att de har de språkkunskaper och den kunskap som krävs för att ta emot turister och garantera deras säkerhet, samt att främja information om marinbiologi, lokala fiskarter, miljön och kulturella traditioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erkänna kvinnornas roll i fisketurismsektorn, liksom i den hållbara utvecklingen av områden som är beroende av fiske, för att garantera att kvinnor kan delta på lika villkor.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att på bred front sprida information om kommissionens europeiska portal för rörlighet i arbetslivet (Eures), som innehåller information för arbetssökande och arbetsgivare om arbetstillfällen, färdigheter och utbildningsbehov på området ”blå arbetstillfällen”, och att främja öppna, nätbaserade kurser som syftar till att uppgradera eller omorientera kunskaper om turistförvaltning och innovativ fisketurism.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en särskild sida på EU:s portal för små och medelstora företag där entreprenörer/fiskare kan få hjälp med att erhålla finansiering för verksamhet på området fiskerirelaterad turism.

22.  Europaparlamentet anser att kompetensutveckling inom områden som digital marknadsföring, förvaltning och underhåll av kommunikation via sociala medier, sociokulturell förvaltning och språkkunskaper är en prioritet i fiskeområden, i syfte att främja inrättandet och spridningen av fiskerirelaterat turistutbud.

23.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att se till att turistutbudet är differentierat genom att utveckla en strategi baserad på lokala särdrag, specialisering och tillgängliga resurser. I detta syfte uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att främja hållbar turism och ekoturism, inte minst genom innovativa marknadsföringsstrategier, som särskilt riktar in sig på traditionella särdrag och särdrag med koppling till hållbar utveckling, och som ständigt bör övervakas i syfte att säkerställa en balans mellan utbud och efterfrågan.

24.  Europaparlamentet efterlyser ett mer integrerat utbud som utformas så att konsumenterna får en fullständig bild som grundar sig på en strukturerad och samverkande kombination av allt som ett område har att erbjuda. Parlamentet anser även att partnerskap bör bildas för att nå konsumenter via den turistverksamhet som redan finns i områden i närheten av traditionella fiskeområden, såsom turism kopplad till konferenser och/eller karriärutveckling.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och främja fiskerinäringens och fiskeriarbetarnas deltagande, även i projekt som är kopplade till kulturell och historisk turism, till exempel återupptäckt av sjöfartsverksamhet samt traditionella fiskevatten och fiskeyrken.

26.  Europaparlamentet noterar vikten av samarbete mellan researrangörer och yrkesfiskare, i syfte att maximera potentialen hos fiskerirelaterad turism.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av turistverksamhet med koppling till vilda djur och växter, särskilt valskådning, samtidigt som de naturliga livsmiljöerna för vilda djur och de biologiska behoven respekteras. Parlamentet anser att de utbildnings- och miljömässiga samt vetenskapliga och andra socioekonomiska vinsterna med detta skulle kunna vara många och bidra till att öka medvetenheten om och uppskattningen av dessa unika arter och den värdefulla miljö som de lever i.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att tillhandahålla innovativ och hållbar infrastruktur, inbegripet internetuppkoppling och informationsteknik, för att främja utvecklingen av fiskerirelaterad turism och ge nytt liv åt befintlig marin infrastruktur samt åt befintlig infrastruktur i sjöar och vattendrag.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att intensifiera marknadsförings- och informationskampanjer, bland annat i samband med initiativ såsom ”Framstående europeiska resmål” och ”Europaåret för kulturarv 2018” och liknande initiativ som syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om traditionell fiskekultur och vattenbruk. Parlamentet uppmanar med kraft aktörerna att utnyttja potentialen hos turister och personer som kan resa under lågsäsong.

30.  Europaparlamentet anser att ansvarsfulla och hållbara affärsmodeller för diversifiering av fisket måste respektera de lokala fiskesamhällenas kultur och bidra till att bevara deras identitet. Parlamentet betonar särskilt att turismrelaterat fritidsfiske bör bedrivas i överensstämmelse med småskaliga lokala fiskeföretags intressen.

31.  Europaparlamentet anser att man bör utveckla fisketurism och sådana tjänster som yrkesfiskare erbjuder turister på land och göra dem till aktiva semesterupplevelser med stora följdfördelar, såsom främjandet av maritim kultur och traditioner på fiskeriområdet samt utbildning i miljömedvetenhet och bevarande av arter.

32.  Europaparlamentet påpekar att man behöver finna sätt att utöka den potentiella efterfrågan avseende ombyggda fartyg genom att utöka utbudet för att till exempel attrahera utbildningsväsendet, som har erfarenhet av att använda jordbrukssektorn för undervisningsändamål, t.ex. projekt för ”skola på lantgård”.

33.  Europaparlamentet understryker att produktdiversifiering kräver lämpliga marknadsföringsinsatser och att det krävs en strategi för att synliggöra målgruppen av fiskare, även genom gränsöverskridande marknadsföringsinitiativ.

34.  Europaparlamentet anser därför att fiskesamhällen bör överväga att lansera gemensamma marknadsföringskampanjer med andra turistmål i samma region, enligt vad som föreslogs i Europaparlamentets betänkande om nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa[11], och marknadsföra gemensamma marknadsföringsplattformar med särskild inriktning på främjande och försäljning online, på grundval av internationellt samarbete.

35.  Europaparlamentet anser att denna marknadsföringsstrategi bör leda till samverkanseffekter mellan marknadsföringsinitiativ för färska och bearbetade produkter av hög kvalitet, gastronomi och turism, som grupperas i territoriella områden som är samverkande och/eller samstämda ur en kulturell, produktionsrelaterad och miljömässig synvinkel.

36.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att upprätthålla användningen av traditionella metoder och tekniker, t.ex. almadraba och xeito, med tanke på att dessa är nära förbundna med kustområdenas identitet och livet där, och för att erkänna dem som en del av kulturarvet.

37.  Europaparlamentet understryker vikten av att investera i diversifieringen av fisket i syfte att främja tradition, historia och fiskearv som helhet (inklusive traditionella fiskeredskap och fiskemetoder).

38.  Europaparlamentet understryker vikten av att investera i diversifieringen av fisket för att främja bearbetning av lokala fiskeriprodukter.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta strategier för att lösa problemet med säsongsbetonad turistverksamhet genom att till exempel ta initiativ till festivaler och kulinariska evenemang, hamn- och folkfester[12], temabyar och museer (se Spanien och Cetara), så att verksamheten kan hållas igång under hela året, oavsett väder- och sjöförhållanden.

40.  Europaparlamentet är övertygat om att ett balanserat utbud av alternativa och riktade turistprodukter och lämpligt främjande och marknadsföring av dessa produkter kan bidra till att utjämna problemet med säsongsvariationer.

41.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, regionerna och andra aktörer måste utbyta bästa praxis, med tanke på bristen på synergieffekter mellan företag i EU:s havsområden, vilket resulterar i fragmentering och begränsade ekonomiska fördelar. Parlamentet konstaterar att forskningsinstitut, museer, turistföretag, förvaltare av Natura 2000-områden och marina skyddsområden, traditionell konserverings- och fiskberedningsindustri och andra aktörer bör uppmuntras att samarbeta för att utveckla hållbara och innovativa produkter som, förutom att ge ekonomiskt mervärde, även uppfyller besökarnas förväntningar. Parlamentet betonar att denna verksamhet bör införas i ett konsekvent allmänt regelverk för att främja en hållbar och ansvarsfull turism i de berörda havsområdena. Parlamentet anser i detta sammanhang att de lokala fiskeaktionsgrupperna kan spela en viktig roll och att de därför måste erhålla lämplig finansiering.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka kopplingen mellan myndigheter på lokal, regional och nationell nivå och EU, i syfte att främja styrelseformer som kan underlätta genomförandet av sektorsövergripande politik för att bidra till uppnåendet av målen inom olika politikområden, inbegripet hållbar tillväxt för alla.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för Farnet och lokala fiskeaktionsgrupper främja en Europaomfattande dialog med hamnar, berörda aktörer inom turistnäringen och miljöexperter.

44.  Europaparlamentet uppmanar nationella myndigheter och organ att samarbeta närmare med turistbyråerna och att ge hög prioritet åt att diversifiera den blå ekonomin, framför allt vad gäller marin turism och dess kompletterande sektorer. Parlamentet påpekar att detta också bör omfatta integrering av eventuellt havssportfiske i turistpaket och marknadsföringskampanjer, särskilt på öar och i kustområden. Parlamentet betonar att beviljande av tillstånd för dubbel användning av fiskefartyg – för kommersiellt, småskaligt och hantverksmässigt fiske och för marin turism, inbegripet turistsportfiske – bör betraktas som en prioritet, och att bidrag bör beviljas för ombyggnad av fartygen.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, industrin och andra intressenter att arbeta målinriktat och konsekvent med de av EU:s politikområden som påverkar fiskeri- och vattenbruksnäringen. Parlamentet noterar att det är nödvändigt att anta en handbok om bästa praxis med de viktigaste exemplen på dessa aktiviteter som kan uppmuntra andra företag att arbeta på samma sätt. Parlamentet påminner om att det även är viktigt att involvera det lokala forskarsamfundet för att förebygga miljöproblem.

46.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med miljövänliga affärsmodeller, och rekommenderar därför alltid ett nära samarbete mellan miljöexperter och lokala aktionsgrupper (t.ex. lokala fiskeaktionsgrupper och lokala aktionsgrupper på landsbygden).

47.  Europaparlamentet anser att nödvändiga anslag måste öronmärkas för inrättandet av ett europeiskt nätverk för utbyte av bästa praxis och kartläggning av fiskeverksamhet med information om intressanta platser och varje fiskesamhälles särdrag.

48.  Europaparlamentet hoppas att särskilda stödmekanismer kommer att användas (inom ramen för EHFF och/eller andra instrument), som kan aktiveras i nödsituationer (t.ex. naturkatastrofer) i områden där fiske och fisketurism är den enda inkomstkällan.

49.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att främja finansiering av de beskrivna åtgärderna med hjälp av EHFF, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, ramprogrammet för forskning och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), i nära samarbete med rådgivare från Europeiska investeringsbanken (EIB), och att underlätta vägar till mjuka lån som gör det möjligt att undvika de särskilda svårigheter som kvinnor ställs inför när det gäller att finna medel för att finansiera projekt som är berättigade att ingå i de nationella programmen.

50.  Europaparlamentet understryker att de lokala fiskeaktionsgrupperna under 2007–2013 hade 486 miljoner euro från EFF till sitt förfogande, och att omkring 12 000 lokala projekt erhöll stöd under den perioden.

51.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de lokala fiskeaktionsgrupperna att använda tillgängliga medel på bästa möjliga sätt och att också, när så är möjligt, använda multifinansiering (gemensamt med Eruf, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) eller ESF).

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta kontaktpunkter på regional nivå som ska tillhandahålla lämplig information och stöd.

53.  Europaparlamentet rekommenderar att de lokala fiskeaktionsgrupperna samarbetar nära med experter på turism för att ta fram projekt och lämplig finansiering genom EHFF:s område 4, för diversifiering i fiskeområden.

54.  Europaparlamentet påpekar att EHFF tillhandahåller specifikt ekonomiskt stöd till kvinnoledda initiativ i fiskesamhällen.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom fastställandet av urvalskriterier för verksamheter inom ramen för EHFF säkerställa att jämställdhet integreras och främjas väl i alla finansierade åtgärder (t.ex. genom att prioritera åtgärder som är inriktade särskilt på kvinnor eller som vidtas av kvinnor).

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning för att bedöma de sannolika socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av denna verksamhet.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera fritidsfiskets socioekonomiska effekter på inlandsturismen, särskilt i landsbygdsområden, och att föreslå möjliga åtgärder för regioner där potentialen för sådant fiske är underutnyttjad.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förbättra insamlingen och hanteringen av uppgifter om fiskerirelaterad turism.

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt till medlemsstaternas regeringar och de rådgivande nämnderna.

• [1]  EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.
• [2]  EUT L 149, 20.5.2014, s. 1.
• [3]  EUT L 327, 22.12.2000, s. 1.
• [4]  EUT C 419, 16.12.2015, s. 167.
• [5]  EUT C 75, 26.2.2016, s. 24.
• [6]  Indagine sulle abitudini e opinioni dei cittadini nel comprensorio del GAC ’il mare delle Alpi’ – Analisi della pescaturismo in Italia come strumento di sviluppo sostenibile” (2015) (analys av fisketurism i Italien som verktyg för hållbar utveckling).
• [7]  ”L’integrazione della pesca con altre attività produttive – La pescaturismo come modello sociale e culturale”, Cenasca Cisl et al., (2005) (Integrering av fisketurism i annan produktverksamhet – Fisketurism som sociokulturell modell).
• [8]  Socioekonomisk analys om fiskerelaterad turism i Eusair – Nemo project 1M-MED14-11, WP2, Action 2.3.
• [9]  Möjligheterna att utveckla turistverksamheten runt fisket, Europaparlamentet, IP/B/PECH/IC/2013-103 (2014).
• [10]  Möjligheterna att utveckla turistverksamheten runt fisket, Europaparlamentet, IP/B/PECH/IC/2013-103 (2014).
• [11]  Antagna texter, P8_TA(2015)0391.
• [12]  Exempel på detta är de s.k. flaggdagarna (Vlaggetjesdagen) och hamndagarna i Nederländerna.

MOTIVERINGEN

Bakgrund: behovet av diversifiering från det traditionella fisket

Under de senaste årtiondena har många av de traditionella fiskesamhällena i hela EU utsatts för ett allt hårdare tryck från många olika negativa faktorer, såsom överfiske och krympande fiskbestånd, klimatförändringar, föroreningar, minskande befolkningar och fiskeyrkets minskade attraktionskraft.

Medan fisket i vissa områden fortfarande är ett attraktivt yrkesval, blir det på många ställen allt svårare för yrkesfiskarna att leva ett anständigt liv. Nedgången i sysselsättningen inom fisket och den minskande lönsamheten i branschen uppfattas ofta som norm. Detta minskar ytterligare livskraften hos traditionella levnadssätt i många av de europeiska kustsamhällena.

Fler och fler traditionella fiskesamhällen i Europa kan därför inte längre förlita sig på enbart det traditionella fisket. För att de ska kunna återhämta sig och fortsätta vara ekonomiskt livskraftiga måste nya lösningar hittas utan dröjsmål.

Diversifieringen från traditionell verksamhet till andra områden, bland annat den fiskerelaterade turismen, blir alltmer oundviklig och har potential att bidra till skapandet av arbetstillfällen, social integrering och förnyelsen av fiskeberoende samhällen.

Fiskerelaterad turism som en möjlig lösning

Europeiska havskustområden, särskilt Medelhavet, men också Atlanten, Östersjön och Svarta havet, är redan de populäraste turistmålen och lockar miljontals besökare varje år.

Tyvärr är det de stora researrangörerna som tar den största delen av dessa turister till kustområden, och relativt få av dem kommer till traditionella fiskebyar. Samma sak kan sägas om olika aktiviteter och andra attraktioner som kan erbjudas besökarna i de flesta traditionella fiskesamhällen. Å andra sidan har intresset för hållbar turism ökat de senaste åren, och möjligheterna att locka de miljömedvetna turisterna borde utnyttjas.

Det är nödvändigt att hjälpa fiskesamhällena och turisterna att hitta varandra och säkerställa att tillräckligt intresse väcks på båda sidor för att skapa ett långsiktigt partnerskap av ömsesidig nytta.

För att kunna utnyttja denna potential bör dock flera olika frågor uppmärksammas.

Infrastrukturer

Investeringar på nationell, regional och lokal nivå behövs för tillhandahållandet av nödvändig infrastruktur – allt från bättre internetuppkoppling och byggande av nya och bättre vägar för att lätt kunna ta sig till avlägsna fiskebyar, till förnyande av fiskeanläggningar – samtidigt som man ser till att detta görs på ett hållbart och miljövänligt sätt.

Säsongsberoende

Säsongsberoendet är också en viktig fråga, som man skulle kunna bemöta genom att till exempel arrangera lokala festivaler och kulinariska evenemang, öppna museer och temaparker samt erbjuda besökare olika aktiviteter under hela året, oberoende av väderförhållanden. Marknadsförings- och kommunikationskampanjer är här särskilt viktiga.

Rättslig ställning

Det finns ingen gemensam rättslig grund för den fiskerelaterade turismen. För att ta ett exempel betraktas den som yrkesverksamhet i Italien, medan den i Frankrike betraktas som tillfällig verksamhet. Beroende på vilken rättslig ställning den har i olika medlemsstater kan det finnas stora skillnader i fråga om beskattning, tillståndsförfaranden, krav på kvalifikationer m.m.. Det behövs harmonisering för att skapa lika villkor.

Passagerarsäkerhet på fiskefartyg

Fiskeresor eller nöjesresor till sjöss som erbjuds av yrkesfiskarna på deras fiskefartyg, när de inte används för sin huvudsakliga verksamhet, är en av de kanske mest uppenbara attraktionerna som kan erbjudas turister. Dock skiljer sig säkerhetsföreskrifterna mycket åt i de olika medlemsstaterna. Därför bör man hitta en lösning på frågan om hur man kan utnyttja de befintliga fiskeflottorna, särskilt de småskaliga fiskefartygen, utan alltför mycket kostnader och samtidigt utan att äventyra passagerarnas säkerhet. Säkerhetsföreskrifterna bör harmoniseras, och finansiering genom de tillgängliga finansieringsinstrumenten, såsom EHFF, bör göras tillgänglig och utnyttjas.

Harmonisering av definitionen av fiskerelaterad turism

Trots den uppenbart stora ekonomiska potentialen och samhällspotentialen samt det stora antalet frågor, av vilka många skulle kunna åtgärdas på EU-nivå, innehåller EU:s lagstiftning för närvarande inte någon definition av begreppet fiskerelaterad turism. En harmonisering av definitionen skulle kanske kunna vara ett första steg mot en mer enhetlig EU-politik på området.

Politisk ram

Det står klart att den fiskerelaterade turismen skulle kunna dra stor nytta av en ambitiös politisk ram. Därför måste kommissionen, och även medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, industrin och andra intressenter, vidta riktade åtgärder som är förenliga med den EU-politik som påverkar sektorn. Synergieffekterna bör maximeras och dialogen med intressenter och samarbetet genom partnerskap, nätverk, kluster m.m. bör stärkas. Även om EHFF och andra finansieringsinstrument finns tillgängliga för att ge stöd till investeringar som bidrar till en diversifiering av yrkesfiskarnas inkomster genom kompletterande aktiviteter såsom fiskerelaterad turism, används inte medlen effektivt, och tillgången bör underlättas.

En studie från kommissionen som undersöker olika aspekter av specifikt fiskerelaterad turism (socioekonomiska aspekter och miljöpåverkan) och bästa praxis som redan tillämpas av de olika medlemsstaterna skulle vara ett välkommet steg framåt.

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (11.10.2016)

till fiskeriutskottet

över den fiskerirelaterade turismens roll för diversifieringen av fisket
(2016/2035(INI))

Föredragande av yttrande: István Ujhelyi

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar fiskeriutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att strategier måste utarbetas som kan bidra till att diversifiera ekonomin i lokalsamhällen, skapa ytterligare arbetstillfällen och inkomster till familjer samt bidra till att få ett slut på den ökande arbetslösheten i samhällen som är beroende av fiskerisektorn.

2.  Europaparlamentet betonar att man måste skilja mellan de olika formerna av fiskerirelaterad turism, som omfattar fisketurism (fisketurism och fiskerelaterad upplevelseturism), havs- och kustvattenbaserade verksamheter, fritidsfiske (inklusive sportfisketurism), inlandsfiske och aktiviteter baserade på arv och kultur som är inriktade på att skapa samverkanseffekter med marknadsföringsinitiativ för primärprodukter av hög kvalitet, samtidigt som naturarvet, djurskyddet och den biologiska mångfalden respekteras.

Investeringar i innovativa, hållbara och skräddarsydda produkter

3.  Europaparlamentet påminner om att det i meddelandet om turism 2010 fastslogs att utvecklingen av hållbar, ansvarsfull och högkvalitativ turism är ett av de viktigaste målen för den europeiska turismen med syftet att uppmuntra till skapande av arbetstillfällen och tillväxt.

4.  Europaparlamentet framhåller att om turistorter ska kunna förbli livskraftiga måste de ägna större uppmärksamhet åt att säkerställa kvalitet, autentiska miljöer och ett bra förhållande mellan pris och kvalitet, eftersom resenärer i dag är mycket mer välinformerade än vad de var förr.

5.  Europaparlamentet anser därför att utbudet måste anpassas till nya former av efterfrågan på skräddarsydda produkter såväl i populära kustorter som i oförstörda resmål på landsbygden, vid kuster och på öar, och att det måste upprättas marknadsföringsplattformar som är skräddarsydda till en potentiell efterfrågan av den här sorten.

6.  Europaparlamentet framhåller att stöd måste ges till företagsplattformar som är inriktade på kunder som söker turistupplevelser av högsta kvalitet, vilket betyder att man i offentliga initiativ och valbara verksamheter måste prioritera kompetensutveckling på detta område och införandet av teknisk infrastruktur och plattformar för digital distribution.

7.  Europaparlamentet anser att ansvarsfulla och hållbara företagsmodeller för diversifiering av fisket måste respektera lokala fiskesamhällens kultur och hjälpa till att bevara deras identitet. Parlamentet betonar särskilt att turismrelaterat fritidsfiske bör bedrivas i överensstämmelse med småskaliga lokala fiskeföretags intressen.

8.   Europaparlamentet anser att man bör utveckla fisketurism och fiskerelaterad upplevelseturism som aktiva semesterupplevelser med stora följdfördelar, såsom främjandet av maritim kultur och traditioner på fiskeriområdet samt utbildning i miljömedvetenhet och bevarande av arter.

9.  Europaparlamentet betonar hur viktiga miljövänliga företagsmodeller är, och rekommenderar därför alltid ett nära samarbete mellan miljöexperter och lokala aktionsgrupper (t.ex. lokala aktionsgrupper för fiske och vattenbruk och lokala aktionsgrupper på landsbygden).

10.  Europaparlamentet framhåller att ett av problemen för fisketurismen, och något som begränsar den potentiella fördelen för fiskare, är den regelbörda som drabbar småskalig kommersiell sjöfart kombinerat med de höga kostnaderna för att bygga om fiskefartyg så att de uppfyller turismstandarder.

11.  Europaparlamentet rekommenderar gemensamma definitioner och bestämmelser för fisketurism på nationell nivå, så att man kan undvika en situation där medlemsstaterna inför olika sorters lagstiftning och bestämmelser.

12.  Europaparlamentet påpekar att regelbördan för fiskeföretag, särskilt i fråga om säkerhetsbestämmelser, byggnadslagstiftning och fartygssäkerhet, måste förenklas så att nödvändiga investeringar underlättas.

13.  Europaparlamentet motsätter sig åtgärder för att införa alltför höga avgifter på nationell eller regional nivå för skeppare med fritidsbåtar som använder inre vattenvägar som är öppna för allmänheten, eftersom sådana avgifter utgör en byråkratisk begränsning av och ett hinder för hållbar fisketurism och sjöturism.

14.  Europaparlamentet påpekar att man behöver finna sätt att utöka den potentiella efterfrågan avseende ombyggda fartyg genom att vidga utbudet för att till exempel attrahera utbildningsväsendet, som har erfarenhet av att använda jordbrukssektorn för undervisningsändamål, t.ex. i så kallade gård-skola-program.

15.  Europaparlamentet välkomnar förslag på regional och nationell nivå om införande av turistfiskekort, förutsatt att de – i linje med lagstiftningen om fiske och djurskydd – garanterar en lägsta nivå av sakkunskap som säkerställer att fiskeregler följs, spön används korrekt och den fisk som fångas hanteras på rätt sätt.

16.  Europaparlamentet betonar den betydelse som fiskerirelaterad turism har för bevarandet av kulturella traditioner, mattraditioner och traditionella livsstilar i kustområden och vattennära områden.

17.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att ett uppsving för fisketurismen kan göra nya turistområden, vars potential ännu inte har utnyttjats, mer synliga.

18.  Europaparlamentet betonar att man, i syfte att uppmuntra fiskeekoturism, bör inrätta särskilt avsedda anläggningar i fiskesamhällen, såsom tältplatser, förtöjningsplatser, parkeringsplatser och rekreationsanläggningar.

19.  Europaparlamentet konstaterar att sportfisketurismen är ett välutvecklat och växande affärssegment i vissa medlemsstater medan den fortfarande har outnyttjad potential i andra medlemsstater. Parlamentet framhåller hur viktig sportfisketurism är i kust- och landsbygdsområden, och hur viktigt inlandsfiske är som en hållbar utvecklingsverksamhet med högt värde.

20.  Europaparlamentet betonar att den turistrelaterad fritidsfiskeverksamhetens inverkan på fiskerisektorn måste bedömas.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera fritidsfiskets socioekonomiska effekter på inlandsturismen, särskilt i landsbygdsområden, och att föreslå möjliga åtgärder för regioner där potentialen för sådant fiske är underexploaterad.

Maximerad användning av ekonomiskt stöd från unionen

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera hur effektiva EU:s åtgärder har varit när det gäller utvecklingen av fiskeriområden och den ekonomiska diversifieringen av fisket, inklusive åtgärder som vidtagits inom ramen för de europeiska strukturfonderna och i synnerhet Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra regelbundna översikter över vilka projekt som har fått stöd och med vilka belopp.

23.  Europaparlamentet förväntar sig särskilt att den kommande utvärderingen av lokalt ledd utveckling, som ska utföras av kommissionen, kommer att bidra till en bättre förståelse av den socioekonomiska effekten av de diversifieringsåtgärder som vidtas inom ramen för EHFF, också inom ramen för de gemensamma strategier som har utformats av lokala aktionsgrupper på landsbygden och lokala aktionsgrupper för fiske och vattenbruk.

24.  Europaparlamentet understryker att de lokala aktionsgrupperna för fiske och vattenbruk under 2007–2013 hade 486 miljoner euro från EFF till sitt förfogande, och att omkring 12 000 lokala projekt fick stöd under den perioden.

25. Europaparlamentet understryker dessutom att den totala tillgängliga finansieringen från EHFF under den innevarande finansieringsperioden har ökat till 514 miljoner euro i medel anslagna till åtgärder för lokalt ledd utveckling.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de lokala aktionsgrupperna för fiske och vattenbruk att använda tillgängliga medel på bästa möjliga sätt och att också när så är möjligt använda multifinansiering (gemensamt med Eruf, Ejflu eller ESF).

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt använda de medel som är tillgängliga från EHFF för ombyggnation och modernisering av fiskefartyg och för projekt som genomförs av fiskeföretag, samt att inrätta kontaktpunkter på regional nivå som ska tillhandahålla lämplig information och stöd.

28.  Europaparlamentet rekommenderar att de lokala aktionsgrupperna för fiske för ett nära samarbete med experter på turism för att ta fram projekt och lämplig finansiering genom EHFF:s område 4, för diversifiering i fiskeområden.

29.  Europaparlamentet påpekar att EHFF tillhandahåller specifikt ekonomiskt stöd till kvinnoledda initiativ i fiskesamhällen.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom fastställandet av urvalskriterier för verksamheter inom ramen för EHFF säkerställa att jämställdhet integreras och främjas väl i alla finansierade åtgärder (t.ex. genom att prioritera åtgärder som är inriktade särskilt på kvinnor eller som vidtas av kvinnor).

31.  Europaparlamentet rekommenderar specifikt ekonomiskt stöd till lokala myndigheter i fiskeområden för inrättandet av informationspunkter som ska presentera, främja och tillhandahålla information om fiskesamhällen och traditionella produkter samt om turismrelaterade mål i dessa områden.

32.  Europaparlamentet rekommenderar specifikt ekonomiskt stöd för att uppmuntra till entreprenörskap och innovation genom finansiering av verksamhet som är beroende av fiskerinäringen.

33.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, inför ett lämpligt begrepp för att utse fiskesamhällen i EU eller i delavrinningsområden, såsom kustsamhällena ”Aldeias do Mar” (”havsbyar”) i Portugal, med deltagande av lokala aktionsgrupper för fiske. Parlamentet begär med eftertryck att nödvändiga anslag ska öronmärkas för inrättandet av ett europeiskt nätverk för utbyte av bästa praxis och kartläggning av fiskeverksamhet med information om intressanta platser och varje fiskesamhälles särdrag.

Främjande av produktdiversifiering

34.  Europaparlamentet är övertygat om att ett balanserat utbud av alternativa och riktade turistprodukter och lämpligt främjande och marknadsföring av dessa produkter kan bidra till att balansera problemet med säsongsvariationer.

35.  Europaparlamentet framhåller att om diversifieringsmålet ska kunna uppnås måste alla entreprenörskapsinitiativ vara lokalt baserade och garantera att kontrollen över företag och kooperativ behålls på den nivån. Parlamentet påpekar att initiativ till socialt entreprenörskap är särskilt lämpade för detta ändamål.

36.  Europaparlamentet begär därför att stöd ska ges till marknadsföringsplattformar som drivs av lokala entreprenörer för att säkerställa att de bibehåller största möjliga närvaro, kontroll och delaktighet i hela värdekedjan.

37.  Europaparlamentet understryker att produktdiversifiering kräver lämplig marknadsföring och att det krävs en strategi för att synliggöra målgruppen av fiskare, även genom gränsöverskridande marknadsföringsinitiativ.

38.  Europaparlamentet anser därför att fiskesamhällen bör överväga att lansera gemensamma marknadsföringskampanjer med andra turistmål i samma region, enligt vad som föreslogs i Europaparlamentets betänkande om nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa, och marknadsföra gemensamma marknadsföringsplattformar med särskild inriktning på främjande och försäljning online, på grundval av internationellt samarbete.

39.  Europaparlamentet anser att denna marknadsstrategi bör leda till samverkanseffekter mellan marknadsföringsinitiativ för färska och bearbetade produkter av hög kvalitet, gastronomi och turism, som grupperas i territoriella områden som är samverkande och/eller samstämda ur en kulturell, produktionsrelaterad och miljömässig synvinkel.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja och främja investeringar i diversifieringen av fisket när det gäller marknadsföring och bearbetning av lokala fiskprodukter och att stödja utvecklingen av lokala distributionskanaler.

41.  Europaparlamentet påminner kommissionen om behovet av att främja och certifiera traditionella fiskeriprodukter och etablera lokala märken som är specifika för fiskeområden.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja investeringar i diversifieringen av fiskerisektorn genom utveckling av kompletterande verksamhet, inbegripet investeringar i fartyg, yrkesutbildning, säkerhetsutrustning och kultur- och utbildningsverksamhet.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja investeringar i diversifieringen av fiskerinäringen på kultur- och konstområdet som en del av det traditionella arvet, och att stödja investeringar i främjandet av tradition och fiskearv i allmänhet (teknik och fiskeredskap).

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att dela med sig av bästa praxis för att skapa ökad medvetenhet, över större regioner, om innovativa fiskerirelaterade turistprodukter som har visat sig vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt framgångsrika.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för nätverket för europeiska fiskeområden (Farnet) och lokala aktionsgrupper för fiske främja en Europaomfattande dialog med hamnar, berörda aktörer inom turistnäringen och miljöexperter.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom den europeiska resekommissionen och dess portal visiteurope.com främja turistdestinationer för hållbart fritidsfiske i Europa, och att med hjälp av en riktad informationskampanj göra fiskeföretag medvetna om potentialen hos dessa nya och hållbara företagsmodeller och de tillväxtmöjligheter som de ger.

Kunskaper och färdigheter

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att på bred front sprida information om kommissionens europeiska portal för rörlighet i arbetslivet (Eures), som innehåller information för arbetssökande och arbetsgivare om arbetstillfällen, färdigheter och utbildningsbehov på området ”blå arbetstillfällen”, och att främja öppna, nätbaserade kurser som syftar till att uppgradera eller omorientera kunskaper om turismförvaltning och innovativ fisketurism.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en särskild sida på EU:s portal för små och medelstora företag där entreprenörer/fiskare kan få hjälp med att erhålla finansiering för verksamhet på området fiskerirelaterad turism.

49.  Europaparlamentet framhåller att man behöver höja lokala entreprenörers medvetenhet om nya gemensamma internetbaserade plattformar för främjande och försäljning av turismrelaterade produkter, inklusive upplevelseturism, och ge dem utbildning i hur de används, samt uppmuntra dem att förbinda dessa element direkt med sina företag för att säkerställa att vinsterna från diversifiering går tillbaka till lokalsamhällena.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	11.10.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Jacqueline Foster, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Roberts Zīle, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Knut Fleckenstein, Maria Grapini, Werner Kuhn
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Olle Ludvigsson

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	30.5.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Alain Cadec, David Coburn, Richard Corbett, Diane Dodds, Linnéa Engström, João Ferreira, Sylvie Goddyn, Mike Hookem, Ian Hudghton, Carlos Iturgaiz, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Liadh Ní Riada, Ulrike Rodust, Annie Schreijer-Pierik, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Ruža Tomašić, Peter van Dalen, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ole Christensen, Rosa D’Amato, Norbert Erdős, Jens Gieseke, Seán Kelly, Verónica Lope Fontagné, Francisco José Millán Mon
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	John Stuart Agnew, Paloma López Bermejo

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

24	+
ALDE	António Marinho e Pinto, Norica Nicolai
ECR	Remo Sernagiotto, Ruža Tomašić, Peter van Dalen
EFDD	Rosa D'Amato
ENF	Gilles Lebreton
GUE/NGL	Paloma López Bermejo
PPE	Alain Cadec, Jens Gieseke, Carlos Iturgaiz, Verónica Lope Fontagné, Gabriel Mato, Annie Schreijer-Pierik, Jarosław Wałęsa
S&D	Clara Eugenia Aguilera García, Renata Briano, Ole Christensen, Ulrike Rodust, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas
Verts/ALE	Marco Affronte, Linnéa Engström, Ian Hudghton

1	-
EFDD	John Stuart Agnew

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster