Förfarande : 2017/2036(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0233/2017

Ingivna texter :

A8-0233/2017

Debatter :

PV 04/07/2017 - 18
CRE 04/07/2017 - 18

Omröstningar :

PV 05/07/2017 - 8.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0297

BETÄNKANDE     
PDF 443kWORD 70k
23.6.2017
PE 601.171v02-00 A8-0233/2017

med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan

(12502/2016 – C8‑0517/2016 – 2016/0298(NLE) – 2017/2036(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Elena Valenciano

ÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL RESOLUTION SOM INTE AVSER LAGSTIFTNING
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

EUROPAPARLAMENTETS FÖRSLAG TILL RESOLUTION SOM INTE AVSER LAGSTIFTNING

om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan

(12502/2016 – C8‑0517/2016 – 2016/0298(NLE)2017/2036(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av etableringen av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kuba 1988,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12502/2016),

–  med beaktande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan (12504/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket led a och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0517/2016),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt femte delen, avdelningarna I–III samt V,

–  med beaktande av den gemensamma ståndpunkten av den 2 december 1996 om Kuba utfärdad av rådet på grundval av artikel J 2 i fördraget om Europeiska unionen(1),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2016/2233 av den 6 december 2016 om upphävande av gemensam ståndpunkt 96/697/Gusp om Kuba(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009 Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap (COM(2009)0495),

–  med beaktande av förklaringarna från de toppmöten för stats- och regeringschefer från Latinamerika och Västindien, och Europeiska unionen som hittills har ägt rum, och särskilt förklaringen från det andra toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac), som ägde rum i Bryssel den 10−11 juni 2015 på temat ”Att utforma vår gemensamma framtid: att arbeta tillsammans för blomstrande, sammanhållna och hållbara samhällen för våra medborgare”, där följande politiska förklaring antogs: ”Ett partnerskap för nästa generation”.

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2012 om den gemensamma strategin för EU och Västindien,

–  med beaktande av den särskilda representanten för mänskliga rättigheters närvaro vid det gemensamma sammanträdet i Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor och underutskott för mänskliga rättigheter den 12 oktober 2016 för att redogöra för resultaten av människorättsdialogen mellan Kuba och EU,

–  med beaktande av rapporter från kubanska civilsamhällesorganisationer,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den ... om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kuba, särskilt de av den 17 november 2004 om Kuba(3), av den 2 februari 2006 om EU:s ståndpunkt gentemot Kubas regering(4), av den 21 juni 2007 om Kuba(5) och av den 11 mars 2010 om situationen för politiska fångar och samvetsfångar i Kuba(6),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och övriga internationella konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A8-0233/2017), och av följande skäl:

A.  Europa och Kuba förenas av djupgående historiska, ekonomiska och kulturella band.

B.  Förbindelserna mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien är varierade och omfattande.

C.  EU upprätthåller förbindelser med Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac). Celac välkomnar möjligheten att utöka förbindelserna mellan EU och Kuba.

D.  Kuba var tidigare det enda land i Latinamerika och Västindien med vilket EU inte hade ingått någon sorts avtal. Tjugo av EU:s medlemsstater har ingått olika typer av bilaterala avtal och upprätthåller goda förbindelser med ön.

E.  Den gemensamma ståndpunkten 96/697/Gusp upphävdes genom rådets beslut (Gusp) 2016/2233 av den 6 december 2016.

F.  2008 fick dialogen på hög nivå mellan EU och Kuba en ny start och det bilaterala utvecklingssamarbetet återupptogs. Rådet inledde 2010 överläggningar om framtiden för förbindelserna mellan EU och Kuba och antog i februari 2014 förhandlingsdirektiv, varefter de officiella förhandlingarna om ett avtal om politisk dialog och samarbete (nedan kallat avtalet) inleddes i april 2014 och avslutades den 11 mars 2016.

G.  Avtalet fastställer allmänna principer och mål för förbindelserna mellan EU och Kuba, inbegripet tre huvudkapitel om politisk dialog, samarbete och sektorspolitisk dialog samt handel och handelssamarbete.

H.  Mänskliga rättigheter ingår i både kapitlet om politisk dialog och kapitlet om samarbete. Genom avtalet bekräftar båda parterna sin respekt för de allmänna mänskliga rättigheter som fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella människorättsinstrument. Genom avtalet bekräftar båda parterna dessutom sitt åtagande att stärka FN:s roll och sin uppslutning bakom alla de principer och syften som ingår i FN-stadgan. Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska unionens yttre åtgärder utgå från följande principer: demokrati, rättsstaten, universalitet och odelbarhet för de mänskliga rättigheterna – inklusive de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna – och de grundläggande friheterna, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i FN-stadgan och i folkrätten. Därför bör respekt för de mänskliga rättigheterna och upprätthållande av demokratin och rättsstaten vara ett centralt mål för avtalet.

I.  Avtalet innehåller en så kallad människorättsklausul, som är en bärande standardbeståndsdel i EU:s internationella överenskommelser som gör att avtalet kan hävas om bestämmelserna om mänskliga rättigheter inte följs.

J.  Båda parter har kommit överens om breda former och områden för samarbete i samarbetskapitlet, bl.a. i fråga om mänskliga rättigheter, styrning, rättsliga frågor och civilsamhället.

K.  Kuba är berett att acceptera att samarbeta med EU inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR). Huvudsyftena för EIDMR är stödja, utveckla och befästa demokratin i tredjeländer, och att öka respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Genom avtalet erkänner båda parter att demokrati ska bygga på folkets fritt uttryckta vilja att själv fastställa sina politiska, ekonomiska, sociala och kulturella system och på dess fulla deltagande i alla delar av samhällslivet.

L.  Människorättsdialogen mellan EU och Kuba, ledd av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, inrättades 2015. Situationen för de mänskliga rättigheterna ger alltjämt anledning till oro.

M.  Vid det andra mötet inom ramen för människorättsdialogen som hölls i Kuba i juni 2016 med deltagande av fackministerier och organisationer diskuterades bl.a. föreningsfrihet och människorättsfrågor i en multilateral kontext, såsom dödsstraffet. Det tredje mötet i människorättsdialogen ägde rum i Bryssel den 22 maj 2017.

N.  Parlamentet har vid tre separata tillfällen tilldelat Sacharovpriset för tankefrihet till kubanska aktivister – Oswaldo Payá år 2002, Kvinnor i vitt år 2005 och Guillermo Fariñas år 2010.

O.  EU har blivit den största utländska investeraren i Kuba och landets främsta export- och allmänna handelspartner. Den övergripande handeln och EU:s export till Kuba har fördubblats mellan 2009 och 2015.

P.  Avtalet innehåller ett kapitel om principerna för den internationella handeln, där sådana frågor som tullsamarbete, förenklade och diversifierade handelsprocedurer, standarder och tekniska regler, hållbar handel och främjande av ett stabilt, transparent och icke‑diskriminerande näringsliv och investeringssystem behandlas. Kuba skulle kunna modernisera sin ekonomi genom handelsliberalisering, ekonomiska och finansiella investeringar, teknisk innovation och övergripande marknadsfriheter.

Q.  Riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken för Kuba, som antogs efter ett förfarande med offentlig debatt 2011, innehåller ett förslag om reform, uppdatering och modernisering.

R.  2016 inleddes två nya offentliga debatter i Kuba, dels ”Åskådliggörande av den ekonomiska och sociala modellen”, dels ”Nationell plan för ekonomisk och social utveckling fram till 2030: Nationens vision, huvudtankar och strategiska sektorer”.

S.  EU och Kuba har kommit överens om att införliva jämställdhetsperspektivet i alla delar av sitt samarbete och att lägga särskild vikt vid att förebygga och motverka alla former av våld mot kvinnor.

T.  Kuba har undertecknat elva av FN:s arton konventioner om mänskliga rättigheter, och har ratificerat åtta av dessa. Kuba har inte ratificerat den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

U.  Kuba har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande konventioner.

V.  Kubas nationalförsamling ingår i den globala Interparlamentariska unionen sedan 1977.

W.  FN:s nationalförsamling har antagit 26 resolutioner i följd med en uppmaning till Förenta staterna att häva embargot mot Kuba. För första gången någonsin antogs resolutionen enhälligt i oktober 2016.

X.  Detta embargo mot Kuba – liksom de amerikanska lagar som pådyvlades landet för mer än 50 år sedan och som har extraterritoriell räckvidd, såsom Helms-Burton-lagen – fortsätter att gälla trots att förbindelserna mellan de båda länderna har normaliserats. Dessa lagar hämmar den ekonomiska utvecklingen i Kuba och orsakar enorma ekonomiska förluster för ön samtidigt som de påverkar verksamheten för de europeiska företag som är verksamma i Kuba.

Y.  Kuba har spelat en viktig och konstruktiv roll som medlare för att lösa konflikter mellan länder och inom länder, såsom i fallet nyligen med förhandlingen om och ingåendet av fredsavtalet mellan Colombias regering och Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc).

1.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet, den 12 december 2016 i Bryssel, av avtalet mellan EU och Kuba, och tillkännager att avtalet utgör ett instrument som möjliggör en ny ram för förbindelserna och mellan EU och Kuba och som samtidigt upprätthåller EU:s intressen och ersätter den gemensamma ståndpunkten från 1996. Parlamentet betonar att en förutsättning för att detta avtal ska bli en framgång är att det genomförs och efterlevs.

2.  Europaparlamentet konstaterar att förbindelsen mellan EU och Kuba har ett stort strategiskt värde.

3.  Europaparlamentet anser att avtalets struktur, innehåll och dynamik stämmer överens med de principer och värderingar som fastställts av EU:s institutioner för unionens yttre förbindelser.

4.  Europaparlamentet understryker att rådet kom överens om att införa en ny ram för förbindelserna med Kuba och fattade beslutet att inleda förhandlingar och slutföra dem på anmärkningsvärt kort tid.

5.  Europaparlamentet lyfter fram Kubas åtagande gentemot EU och båda parternas ansvar för att leva upp till bestämmelserna i avtalet, även genom politisk dialog.

6.  Europaparlamentet påminner om att avtalet, som är den första överenskommelsen mellan EU och Kuba, kommer att innebära en vändpunkt för de bilaterala förbindelserna mellan de båda parterna. Parlamentet välkomnar att båda parter har kommit överens om att utveckla denna förbindelse på ett strukturerat sätt och att följa en dagordning och fastställda skyldigheter som är bindande för båda parter.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av att avtalet innehåller ett kapitel om politisk dialog och av att det har upprättats en institutionaliserad människorättsdialog mellan EU och Kuba. EU uppmanas att stödja parlamentets åsikter om demokrati, allmänna mänskliga rättigheter och grundläggande friheter – såsom yttrandefrihet, mötesfrihet och politisk föreningsfrihet, informationsfrihet i alla dess former – samt unionens ”politiska stöd för människorättsförsvarare runtom i världen” under hela denna dialog. Parlamentet uppmuntrar båda parterna att införa garantier för människorättsförsvararnas arbete och för att alla aktörer i det civila samhället och inom den politiska oppositionen, utan begränsningar, ska kunna delta aktivt i denna dialog.

8.  Europaparlamentet betonar betydelsen av människorättsdialogen mellan EU och Kuba, och välkomnar att den inleddes innan förhandlingarna om avtalet avslutats. Parlamentet hävdar på nytt att målen för EU:s Kubapolitik måste inbegripa respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och underlättande av den ekonomiska och sociala moderniseringen, med syftet att förbättra den kubanska befolkningens levnadsstandard.

9.  Europaparlamentet konstaterar Kubas ansträngningar för att i sin lagstiftning införa FN:s grundläggande principer i fråga om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och uppmanar eftertryckligen Kuba att ratificera de av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter som landet ännu inte har ratificerat, närmare bestämt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och det fakultativa protokollet till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Parlamentet noterar det arbete som har gjorts av Kubas nationella centrum för sexualupplysning. Parlamentet uppmanar den kubanska regeringen att fortsätta sina åtgärder för att sätta stopp för alla former av diskriminering och marginalisering av hbt‑personer.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den kubanska regeringen att anpassa sin människorättspolitik till de internationella standarder som fastställs i de stadgor, förklaringar och internationella instrument som Kuba har undertecknat. Parlamentet framhåller att förföljelsen och fängslandet av personer på grund av deras idéer och fredliga politiska verksamhet är en kränkning av bestämmelserna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet begär följaktligen att alla personer som fängslats under sådana omständigheter ska friges.

11.  Europaparlamentet påminner om att avtalet innehåller en bestämmelse om hävande av avtalet ifall bestämmelserna om mänskliga rättigheter inte följs. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas enträget att se till att det inrättas ett regelbundet utbyte med parlamentet om genomförande av avtalet, om uppfyllande av de ömsesidiga skyldigheterna i avtalet, och framför allt om förverkligande av alla bestämmelser om mänskliga rättigheter och om miljö- och arbetsrelaterade rättigheter som omnämns i denna resolution. Utrikestjänsten uppmanas – särskilt genom EU-delegationen – att göra sitt yttersta för att på nära håll följa situationen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna på Kuba vid genomförandet av avtalet och att avlägga rapport för parlamentet.

12.  Europaparlamentet betonar att avtalet bör bidra till att förbättra det kubanska folkets levnadsstandard och sociala rättigheter, och bekräftar ånyo vikten av att systematiskt arbeta för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet.

13.  Europaparlamentet välkomnar avtalets uttryckliga referenser till civilsamhället som en samarbetsaktör. Parlamentet uttrycker sin djupa solidaritet med det kubanska folket och dess strävan efter demokrati och respekt för och främjande av de grundläggande friheterna. Parlamentet uppmuntrar båda avtalsparterna att arbeta för att ge det kubanska civila samhället en aktiv roll under avtalets genomförande.

14.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som det kubanska civila samhället spelar för landets ekonomiska och demokratiska utveckling. Parlamentet betonar att det civila samhället behöver spela en ledande roll på avtalets alla områden, inklusive de som handlar om utvecklingsstöd. Parlamentet påminner om sitt stöd, genom Sacharovpriset, till det kubanska civilsamhället i dess roll för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Kuba.

15.  Europaparlamentet påminner om att Kubas internetkonnektivitet tillhör de lägsta i världen, att åtkomsten till internet är oerhört dyr och att innehållet är fortsatt begränsat. Parlamentet välkomnar att fler kubaner får åtkomst till internet, men anser att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att främja ocensurerad åtkomst och förbättra befolkningens digitala rättigheter.

16.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att med lämpliga intervall och i enlighet med det samordningssystem som föreskrivs i avtalet hålla parlamentet underrättat om hur avtalet utvecklas och genomförs.

17.  Europaparlamentet noterar den normalisering av förbindelserna mellan Kuba och Förenta staterna som uppnåddes genom återupprättandet av de diplomatiska förbindelserna 2015, och uppmuntrar ytterligare ansträngningar.

18.  Europaparlamentet begär att Förenta staternas ekonomiska embargo mot Kuba ska upphöra liksom de lagar och ensidiga åtgärder, i synnerhet de med extraterritoriell verkan, som åtföljer embargot, eftersom de begränsar Kubas ekonomiska verksamhet och fortsätter att ha en utbredd inverkan på det kubanska folket. Parlamentet fördömer tillämpningen av extraterritoriella sanktioner mot europeiska företag för att de idkar handel med Kuba. Parlamentet betonar att normaliseringsprocessen inte kommer att kunna slutföras förrän handelsembargot (som även omfattar ekonomiska och finansiella frågor) upphör, i linje med vad FN:s generalförsamling har begärt sedan 1992.

19.  Europaparlamentet konstaterar att avtalet kan bidra till att reformera, anpassa och modernisera processer som redan har föreslagits på Kuba, särskilt vad gäller diversifieringen av Kubas internationella partner och inrättandet av en allmän ram för politisk och ekonomisk utveckling. Närmare politiska och ekonomiska förbindelser med Kuba skulle kunna bidra till att främja de politiska reformerna i landet enligt alla det kubanska folkets förhoppningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja den ekonomiska och politiska övergången i Kuba, och att stödja utvecklingen mot demokratiska standarder och normer för genomförande av val som respekterar samtliga medborgares grundläggande rättigheter. Parlamentet stöder användningen av EU:s olika utrikespolitiska instrument, särskilt EIDMR, för att stärka EU:s dialog med Kubas civila samhälle och de människor som stöder en fredlig övergång i Kuba.

20.  Europaparlamentet noterar att avtalet – det första avtalet någonsin mellan EU och Kuba – utgör den nya rättsliga ramen för dessa förbindelser och att det omfattar ett kapitel om handel och handelssamarbete som syftar till att skapa mer förutsägbara och transparenta betingelser för lokala och europeiska ekonomiska aktörer.

21.  Europaparlamentet understryker att pelaren för handel och handelssamarbete i avtalet inte innehåller några handelsförmåner för Kuba. Parlamentet påminner om att denna pelare omfattar tullsamarbete, förenklade handelsprocedurer, immateriella rättigheter, sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, traditionella och icke-industriella varor, handel och hållbar utveckling, samarbete gällande handelspolitiska skyddsåtgärder, ursprungsregler och investeringar.

22.  Europaparlamentet noterar att avtalet utgör en plattform för att bredda de bilaterala handels- och investeringsförbindelserna, genom att fastställa konventionella grunder för de handelsmässiga och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kuba.

23.  Europaparlamentet stöder den sedan länge gällande praxis som bekräftades av kommissionsledamot Cecilia Malmström vid utfrågningen av henne den 29 september 2014 och som innebär att bestämmelser om handel och investeringar i politiskt viktiga avtal inte tillämpas provisoriskt innan parlamentet har godkänt avtalet. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att tillämpa denna praxis och att utvidga den till att gälla alla internationella avtal med koppling till EU:s yttre åtgärder som berör handelsaspekter, såsom i fallet med detta avtal.

24.  Europaparlamentet anser att avtalet kommer att bidra till att främja dialogen och det ekonomiska samarbetet genom att underlätta ett förutsägbart och transparent företagsklimat och utvecklingen av en kraftigare och stabilare ram för framtiden som säkerställer att kubanerna kan delta i investeringar tillsammans med företag och enskilda från EU.

25.  Europaparlamentet uppmanar även europeiska företag som är verksamma i Kuba, särskilt de som får krediter eller annat offentligt finansiellt stöd, att tillämpa samma arbetsrättsliga och etiska standarder som krävs i deras egna hemländer.

26.  Europaparlamentet välkomnar att Kuba har ratificerat alla åtta grundläggande ILO‑konventioner och efterlyser åtaganden om ett snabbt genomförande av dem. Parlamentet uppmanar med kraft Kuba och alla länder som landet har eller håller på att förhandla fram avtal med att ratificera och respektera ILO:s konventioner och agendan för anständigt arbete, och att förbjuda alla former av arbetskraftsexploatering. Parlamentet konstaterar att det finns områden där sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter står på spel, t.ex. de anställningsförfaranden som tillämpas av kubanska statsägda företag och kvarhållandet av löner i turismsektorn. Parlamentet betonar i detta hänseende att alla arbetstagare måste åtnjuta en grunduppsättning arbetstagarrättigheter och ett tillfredsställande socialt skydd i enlighet med ILO‑konventionerna, och uppmanar bägge parter att verka för detta i enlighet med artikel 38 i avtalet.

27.  Europaparlamentet noterar att EU är Kubas främsta exportpartner, näst största handelspartner och största utländska investerare. Parlamentet påpekar att EU:s utrikeshandelspolitik inte innehåller några handelsförmåner för Kuba och att EU:s tullsatser ska tillämpas i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) beslut. Parlamentet påminner om att Kuba till följd av reformen av EU:s allmänna preferenssystem, från januari 2014 förlorade sina handelsförmåner för export till EU, eftersom Kuba nu klassificeras som ett högremedelinkomstland och inte längre uppfyller kriterierna för förmånsberättigande. Parlamentet betonar även att handeln fortsätter att endast utgöra en måttligt stor del av den kubanska ekonomin, med ett sammantaget export- och importvärde på 26,4 procent av BNP.

28.  Europaparlamentet anser att man bör undersöka möjligheterna att integrera Kuba i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och EU, som innehåller flera specifika och fördelaktiga kapitel om handelssamarbete och som skulle kunna göra det möjligt för Kuba att ytterligare integrera sig i regionen.

29.  Europaparlamentet noterar att Kuba är medlem i WTO och betonar därför att WTO:s grundläggande principer måste respekteras, exempelvis förenklade handelsprocedurer, avtal om handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder samt handelspolitiska skyddsåtgärder.

30.  Europaparlamentet uppmanar Kuba att ratificera WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer, som trädde i kraft i februari 2017. Parlamentet välkomnar att en kommitté för förenklade handelsprocedurer har inrättats i landet och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att i detta hänseende ge tekniskt stöd.

31.  Europaparlamentet påpekar att tullsamarbete är ett mycket viktigt område som måste utvecklas för att hantera stora utmaningar såsom gränssäkerhet, folkhälsa, skydd av geografiska beteckningar samt bekämpning av förfalskade varor och terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ge tekniskt och finansiellt stöd samt inrätta bilaterala instrument genom ömsesidig överenskommelse för att hjälpa Kuba att genomföra åtgärder för förenklade handelsprocedurer och informationstjänster.

32.  Europaparlamentet betonar behovet av en diversifiering av Kubas export så att den inte bara omfattar traditionella produkter, och uppmanar kommissionen att inrätta tillfälliga handelscentrum för att utbyta bästa praxis och ge kubanska exportörer den kunskap de behöver för att förbättra tillträdet för varor till EU:s marknad.

33.  Europaparlamentet välkomnar Världstullorganisationens (WCO) roll när det gäller att ge strategiskt stöd till Kubas tullverk Aduana General de la República inom ramen för Mercator-programmet i syfte att utvärdera beredskapen för att genomföra WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betonar vikten av att Aduana General är aktivt i genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer och uppmanar kommissionen att bistå Kuba i denna process.

34.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som de kubanska myndigheterna de senaste månaderna har vidtagit för att främja fri företagsamhet och ekonomisk liberalisering. Parlamentet betonar vikten av att successivt stärka Kubas privata sektor. Parlamentet framhåller att utvecklingen av kraftfulla utländska investeringar för att förbättra den fysiska och tekniska infrastrukturen i landet och bygga upp ett konkurrenskraftigt kubanskt produktionssystem kommer att kräva ytterligare ekonomiska och finansiella åtgärder med reglering som ger rättslig förutsebarhet, bland annat genom oberoende, transparenta och oberoende institutioner och ekonomisk stabilitet i landet. Parlamentet påpekar att Kuba kan bygga vidare på EU-medlemsstaternas erfarenheter på detta område.

35.  Europaparlamentet förespråkar att Kuba ska tas med som stödberättigat land i EIB:s externa mandat, förutsatt att landet uppfyller de krav som EIB ställer.

36.  Europaparlamentet gläder sig åt införandet i avtalet av bestämmelser som syftar till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i Kuba, särskilt åtagandet att arbeta för uppnåendet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, med beaktande av handlingsplanen för utvecklingsfinansiering från Addis Abeba. Parlamentet uppmanar parterna att, när avtalet väl har ratificerats, snabbt inleda en särskild dialog om genomförandet av Agenda 2030.

37.  Europaparlamentet påminner om att diplomatiska förbindelser mellan EU och Kuba inleddes 1988, att Kuba erhåller utvecklingsstöd och humanitärt bistånd från EU sedan 1984 och att landet i dag erhåller 50 miljoner euro i EU-stöd inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020.

38.  Europaparlamentet påminner om att avtalet kommer att underlätta Kubas deltagande i EU:s program och bidra till ett effektivare genomförande av det fleråriga vägledande programmet för perioden 2014–2020, i syfte att bidra till den ekonomiska och sociala moderniseringsstrategi som den kubanska regeringen har antagit.

39.  Europaparlamentet är oroat över att Kuba, som av OECD:s biståndskommitté (DAC) klassificeras som ett högremedelinkomstland, riskerar att successivt förlora sitt utvecklingsstöd inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet anser att landets status som en östat under utveckling och den ekonomiska situation som landet befinner sig i, som förvärras av den negativa effekten av unilaterala tvångsåtgärder, motiverar antagandet av åtgärder som möjliggör ett fortsatt EU-stöd till Kuba, och att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt detta vid nästa halvtidsutvärdering av förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

40.  Europaparlamentet stöder parternas bekräftelse av att alla utvecklade länder behöver avsätta 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till offentligt utvecklingsbistånd, och att tillväxtekonomierna och högremedelinkomstländerna behöver fastställa mål för att öka sina bidrag till de internationella offentliga medlen.

41.  Europaparlamentet välkomnar främjandet av jämställdhetsperspektivet på alla relevanta samarbetsområden, inbegripet området för hållbar utveckling.

42.  Europaparlamentet uppmärksammar och välkomnar den viktiga roll som Kuba spelar inom ramen för syd-syd-samarbetet och landets åtagande och internationella solidaritet avseende humanitär hjälp, framför allt på områdena för hälso- och sjukvård och utbildning.

43.  Europaparlamentet noterar att avtalet innebär en möjlighet för Kuba att vara mer delaktigt i och få bättre tillgång till EU:s program, inbegripet Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation samt Erasmus+, unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, vilket i sin tur skulle främja närmare akademiska utbyten och kontakter mellan människor.

44.  Europaparlamentet noterar att avtalet också kommer att utgöra ett instrument för att i multinationella forum främja gemensamma lösningar på globala utmaningar såsom migration, terrorismbekämpning och klimatförändringar.

45.  Europaparlamentet bekräftar sitt beslut att skicka en officiell delegation från parlamentets utrikesutskott till Kuba. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de kubanska myndigheterna att ge delegationer från Europaparlamentet inresetillstånd och att inte hindra dem från att träffa sina samtalspartner.

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och Kubas regering och parlament.

(1)

EGT L 322, 12.12.1996, s.1.

(2)

EUT L 337 I, 13.12.2016, s. 41.

(3)

EUT C 201, 18.8.2005, s. 83.

(4)

EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 81.

(5)

EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 377.

(6)

EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 82.


YTTRANDE från utskottet för utveckling (31.5.2017)

till utskottet för utrikesfrågor

med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan

(2017/2036(INI))

Föredragande av yttrande: Frank Engel

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet gläder sig åt införandet i avtalet om politisk dialog och samarbete (nedan kallat avtalet) av bestämmelser som syftar till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i Kuba, särskilt åtagandet att arbeta för uppnåendet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, med beaktande av handlingsprogrammet för utvecklingsfinansiering från Addis Abeba. Parlamentet uppmanar parterna att, när avtalet väl har ratificerats, snabbt inleda en särskild dialog om genomförandet av Agenda 2030.

2.  Europaparlamentet påminner om att diplomatiska förbindelser mellan EU och Kuba upprättades 1988, att Kuba erhåller utvecklingsstöd och humanitärt bistånd från EU sedan 1984 och att landet i dag erhåller 50 miljoner euro i EU-stöd inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

3.  Europaparlamentet är oroat över att Kuba, som av OECD:s biståndskommitté (DAC) klassificeras som ett högremedelinkomstland, riskerar att successivt förlora sitt utvecklingsstöd inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet anser att landets status som en östat under utveckling och den ekonomiska situation som landet befinner sig i, som förvärras av den negativa effekten av unilaterala tvångsåtgärder, motiverar antagandet av åtgärder som möjliggör ett fortsatt EU-stöd till Kuba, och att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt detta vid nästa halvtidsutvärdering av förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.

4.  Europaparlamentet påpekar, liksom även FN gör, att Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad mot Kuba har varit och fortsätter att vara ett av de största hindren för landets ekonomiska och sociala utveckling, särskilt på exempelvis områdena för tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning, livsmedel och social trygghet.

5.  Europaparlamentet stöder parternas bekräftelse av att alla utvecklade länder behöver avsätta 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till offentligt utvecklingsbistånd, och att tillväxtekonomierna och högremedelinkomstländerna behöver fastställa mål för att öka sina bidrag till internationella offentliga medel.

6.  Europaparlamentet påminner om att en utvecklingspolitik som är baserad på lag, respekt för demokratiska värden, mänskliga och grundläggande rättigheter, yttrandefrihet och goda styrelseformer är en av pelarna i EU:s yttre åtgärder, och att detta tydligt bör återspeglas i tillämpningen av avtalet.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar och välkomnar den viktiga roll som Kuba spelar inom ramen för syd-syd-samarbetet och landets internationella åtagande och solidaritet avseende humanitär hjälp, framför allt på områdena för hälso- och sjukvård och utbildning.

8.  Europaparlamentet välkomnar främjandet av jämställdhetsperspektivet på alla relevanta samarbetsområden, inbegripet området för hållbar utveckling.

9.  Europaparlamentet stöder betoningen på ett större deltagande från det civila samhället i utarbetandet och genomförandet av relevant verksamhet på området för utvecklingssamarbete, inbegripet genom kapacitetsuppbyggnad.

10.  Europaparlamentet anser att EU, genom detta avtal och andra former av engagemang, kan spela en viktig roll genom att främja den fortsatta ekonomiska, demokratiska och sociala utvecklingen i Kuba på grundval av sina egna erfarenheter från övergången till en hållbar och social marknadsekonomi, utveckla hållbara energikällor, inrätta system för socialt skydd för alla, stödja jordbrukssektorn och förebygga naturkatastrofer.

11.  Europaparlamentet hoppas att detta avtal ska stödja en privat sektor som är öppen för alla, kubanska företagare och olika sektorer i det civila samhället, samt bidra till utvecklingen av ekonomin och framväxten av ett starkt och oberoende civilsamhälle.

12.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) såsom ett instrument för att stärka mänskliga och grundläggande rättigheter och friheter i hela det civila samhället. Parlamentet anser, med tanke på människorättssituationen i landet, att detta instrument måste stärkas om målen i avtalet ska kunna uppnås.

13.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som det kubanska civila samhället spelar för landets ekonomiska och demokratiska utveckling. Parlamentet betonar att det civila samhället behöver spela en ledande roll på avtalets alla områden, inklusive de som handlar om utvecklingsstöd. Parlamentet påminner om sitt stöd, genom Sacharovpriset, till det kubanska civilsamhället i dess roll för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Kuba.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Ádám Kósa, Cécile Kashetu Kyenge, Judith Sargentini

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

20

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Paavo Väyrynen

ECR

Eleni Theocharous

EFDD

Ignazio Corrao

PPE

Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská, Željana Zovko,

S&D

Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Elly Schlein

Verts/ALE

Maria Heubuch, Judith Sargentini

0

-

 

 

2

0

GUE/NGL

Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (31.5.2017)

till utskottet för utrikesfrågor

med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan

(2017/2036(INI))

Föredragande av yttrande: Reimer Böge

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att förbindelserna mellan EU och Kuba, även vad gäller bilateral handel, har fått en nystart i och med att Kuba, EU och de 28 EU-medlemsstaterna har undertecknat avtalet om politisk dialog och samarbete (nedan kallat avtalet). Parlamentet noterar att avtalet – det första avtalet någonsin mellan EU och Kuba – utgör den nya rättsliga ramen för dessa förbindelser och att det omfattar ett kapitel om handel och handelssamarbete, som syftar till att skapa mer förutsägbara och transparenta betingelser för lokala och europeiska ekonomiska aktörer. Parlamentet understryker att avtalet kan skapa nya möjligheter och åtaganden för bägge parter, även vad gäller bilateral handel. Parlamentet påpekar att 22 medlemsstater har undertecknat bilaterala avtal med Kuba trots verkställandet av den gemensamma ståndpunkten från december 1996.

2.  Europaparlamentet påpekar att trots att avtalet undertecknades i december 2016 kommer det att tillämpas provisoriskt först när Europaparlamentet har godkänt det. Parlamentet stöder den sedan länge gällande praxis, som även bekräftades av kommissionsledamot Cecilia Malmström vid utfrågningen av henne den 29 september 2014, som innebär att bestämmelserna om handel och investeringar i politiskt viktiga avtal inte tillämpas provisoriskt innan Europaparlamentet har godkänt avtalet. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att tillämpa denna praxis och att utvidga den till att gälla alla internationella avtal med koppling till EU:s yttre åtgärder som berör handelsaspekter, såsom i fallet med detta avtal.

3.  Europaparlamentet påpekar att det finns inkonsekvenser mellan den kubanska författningen och de principer som fastställs i artikel 1 i avtalet.

4.  Europaparlamentet noterar att EU är Kubas främsta exportpartner, andra största handelspartner och största utländska investerare. Parlamentet påpekar att EU:s utrikeshandelspolitik inte innehåller några handelsförmåner för Kuba, och att EU:s tullsatser ska tillämpas i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) beslut. Parlamentet påminner om att Kuba till följd av reformen av EU:s allmänna preferenssystem, från januari 2014 förlorade sina handelsförmåner för export till EU, eftersom Kuba nu klassificeras som ett högremedelinkomstland och inte längre uppfyller kriterierna för förmånsberättigande. Parlamentet betonar även att handeln fortsätter att endast utgöra en måttligt stor del av den kubanska ekonomin, med ett sammantaget export- och importvärde på 26,4 procent av BNP.

5.  Europaparlamentet understryker att pelaren för handel och handelssamarbete i avtalet inte innehåller några handelsförmåner för Kuba. Parlamentet påminner om att denna pelare omfattar tullsamarbete, förenklade handelsprocedurer, immateriella rättigheter, sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, traditionella och icke-industriella varor, handel och hållbar utveckling, samarbete gällande handelspolitiska skyddsåtgärder, ursprungsregler och investeringar.

6.  Europaparlamentet anser att man bör undersöka möjligheterna att integrera Kuba i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och EU, som innehåller flera specifika och fördelaktiga kapitel om handelssamarbete och som skulle kunna göra det möjligt för Kuba att ytterligare integrera sig i regionen.

7.  Europaparlamentet noterar att Kuba är medlem i WTO och betonar därför att organisationens grundläggande principer måste respekteras, exempelvis förenklade handelsprocedurer, avtal om handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder samt handelspolitiska skyddsåtgärder.

8.  Europaparlamentet uppmanar Kuba att ratificera WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer som trädde i kraft i februari 2017. Parlamentet välkomnar att en kommitté för förenklade handelsprocedurer har inrättats i landet och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att i detta hänseende ge tekniskt stöd.

9.  Europaparlamentet påpekar att tullsamarbete är ett mycket viktigt område som måste utvecklas för att hantera stora utmaningar såsom gränssäkerhet, folkhälsa, skydd av geografiska beteckningar samt bekämpning av förfalskade varor och terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ge tekniskt och finansiellt stöd samt inrätta bilaterala instrument genom ömsesidig överenskommelse för att hjälpa Kuba att genomföra åtgärder för förenklade handelsprocedurer och informationstjänster.

10.  Europaparlamentet påpekar att EU:s samarbete med Kuba återupptogs 2008 och omfattas av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet noterar att finansiella stöd från EU redan har tilldelats sektorer som svarar mot nationella prioriteringar, såsom stöd till en hållbar ekonomi och modernisering av samhället samt andra stödåtgärder. Parlamentet noterar att Kuba även deltar i regionala program, exempelvis Al-Invest, som främjar internationalisering av små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om pågående projekt och att delge parlamentet relevant information i alla skeden av förfarandet.

11.  Europaparlamentet påpekar att mycket återstår att göra för att förbättra företagsklimatet i syfte att stimulera tillväxt och välstånd för alla i Kuba samt stärka handels- och investeringsförbindelserna utomlands. Parlamentet betonar att samma sak gäller för moderniseringen av den kubanska ekonomin, på grundval av beslut som fattas av dess medborgare, beträffande avreglering av handeln, t.ex. i fråga om infrastruktur och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, utländska direktinvesteringar, exempelvis inom turismen, juridiskt erkännande och förutsägbarhet för både privata och offentliga aktörer, skapandet av utrymmen för inrättandet och driften av helt oberoende företag, inklusive små och medelstora företag, diversifiering av exporten, ekonomiska och finansiella investeringar och transaktioner, teknisk innovation, privat sysselsättning och allmänna marknadsfriheter samtidigt som man säkerställer höga arbetsrättsliga, sociala och miljömässiga standarder och standarder för mänskliga rättigheter. Detta bör göra det möjligt för landet att övervinna begränsningarna i tillhandahållandet av varor och tjänster samt att stegvis göra framsteg i fråga om fria sociala rum, samexistens, teknik och kommunikation. Parlamentet betonar vikten av att förbättra den privata äganderätten för att underlätta privata initiativ såsom cuentapropistas, eftersom dessa har gynnat landets ekonomi. Parlamentet betonar dessutom vikten av att stödja små och medelstora företag. Parlamentet anser att de underkommittéer för samarbete som ska inrättas ska analysera vilka möjliga åtgärder som kan vidtas och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att regelbundet informera parlamentet om alla initiativ och framsteg på detta område.

12.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som de kubanska myndigheterna har vidtagit under de senaste månaderna och Kubas antagande i augusti 2011 av riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken för att främja näringsfrihet och ekonomisk liberalisering i allmänhet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ytterligare främja en hållbar ekonomi för att förbättra de fortfarande mycket låga nivåerna av ekonomisk frihet i landet, samt handel och investeringar. Parlamentet understryker vikten av rättsstatsprincipen och av att se till att det råder rättssäkerhet, insyn i lagstiftningen, god samhällsstyrning och ekonomisk stabilitet i landet samt att byråkratin minskar. Parlamentet understryker att utvecklingen av bestämmelser som främjar omfattande utländska investeringar för att förbättra den fysiska och tekniska infrastrukturen i landet och bygga upp ett konkurrenskraftigt kubanskt produktionssystem kommer att kräva många fler ekonomiska och finansiella åtgärder. Parlamentet påminner om att ett av de övergripande målen med avtalet är att stödja diversifiering av den kubanska ekonomin och främja ett lämpligt företagsklimat och företagande.

13.  Europaparlamentet betonar att den kubanska ekonomin är starkt beroende av betydande oljesubventioner från Venezuela och stöd utifrån i form av exempelvis penningöverföringar från kubaner som bor utomlands.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av en diversifiering av Kubas export så att den inte bara omfattar traditionella produkter, och uppmanar kommissionen att inrätta tillfälliga handelscentrum för att utbyta bästa praxis och ge kubanska exportörer den kunskap de behöver för att förbättra tillträdet för varor till EU:s marknad.

15.  Europaparlamentet välkomnar att Kuba har ratificerat alla åtta grundläggande ILO-konventioner och efterlyser åtaganden om ett snabbt genomförande av dem. Parlamentet uppmanar med kraft Kuba och alla länder som landet har eller håller på att förhandla fram avtal med att ratificera och respektera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och agendan för anständigt arbete, och att förbjuda alla former av arbetskraftsexploatering. Parlamentet konstaterar att det finns områden där sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter står på spel, t.ex. de anställningsförfaranden som praktiseras av kubanska statsägda företag och kvarhållandet av löner i turismsektorn. Parlamentet betonar i detta hänseende att alla arbetstagare måste åtnjuta en grunduppsättning arbetstagarrättigheter och ett tillfredsställande socialt skydd i enlighet med ILO-konventionerna, och uppmanar bägge parter att verka för detta i enlighet med artikel 38 i avtalet.

16.  Europaparlamentet påminner om det fleråriga vägledande programmet för Kuba för perioden 2014–2020 och dess betydelse för reformprocessen, en hållbar ekonomi och social utveckling. Parlamentet framhåller även att alla delar av Kubas landsbygd bör få ta del av de öronmärkta 50 miljonerna i EU-stöd till jordbrukssektorn, med tanke på att den kubanska jordbruksproduktiviteten fortfarande är mycket låg.

17.  Europaparlamentet välkomnar Världstullorganisationens (WCO) roll för att ge strategiskt stöd till Kubas tullverk Aduana General de la República inom ramen för Mercator-programmet i syfte att utvärdera beredskapen för att genomföra WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betonar vikten av att Aduana General är aktivt i genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer och uppmanar kommissionen att bistå Kuba i denna process.

18.  Europaparlamentet välkomnar den pågående människorättsdialogen, som inleddes 2015 innan avtalet undertecknades, och omnämnandet av det civila samhället som en av de erkända samarbetspartnerna inom ramen för avtalet, men efterlyser med kraft större involvering av det civila samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fastställa tydliga riktmärken för att övervaka genomförandet av bestämmelserna om mänskliga rättigheter i avtalet. Parlamentet uppmanar Kuba att se till att en öppen och bindande färdplan upprättas om mänskliga och miljörelaterade rättigheter samt arbetstagarrättigheter, vilken framför allt bör syfta till att skydda de mänskliga rättigheterna, utöka och förbättra rättigheterna för fackföreningsmedlemmar och värna om miljön. Parlamentet påminner om att Kuba i och med att avtalet börjar tillämpas provisoriskt för första gången kommer att inleda samarbete inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att än mer lyfta fram mänskliga rättigheter på alla samarbetsområden med Kuba, i enlighet med de politiska mål som ställts upp i strategin ”Handel för alla”.

19.  Europaparlamentet uppmanar även europeiska företag som är verksamma i Kuba, särskilt de som får krediter eller annat offentligt finansiellt stöd, att tillämpa samma arbetsrättsliga och etiska standarder som krävs i deras egna hemländer.

20.  Europaparlamentet understryker att avtalet innehåller en bestämmelse om hävande av avtalet om bestämmelserna om mänskliga rättigheter inte följs, på samma sätt som i alla avtal mellan EU och tredjeländer.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Tiziana Beghin, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Karoline Graswander-Hainz, Heidi Hautala, Yannick Jadot, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reimer Böge, Dita Charanzová, Edouard Ferrand, Agnes Jongerius, Sajjad Karim, Seán Kelly, Fernando Ruas, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Ramon Tremosa i Balcells, Jarosław Wałęsa

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29

+

ALDE

Dita Charanzová, Hannu Takkula, Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells

ECR

David Campbell Bannerman, Joachim Starbatty

EFDD

Tiziana Beghin

PPE

Adam Szejnfeld, Artis Pabriks, Christofer Fjellner, Daniel Caspary, Fernando Ruas, Franck Proust, Jarosław Wałęsa, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Reimer Böge, Santiago Fisas Ayxelà, Seán Kelly, Viviane Reding

S&D

Agnes Jongerius, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Joachim Schuster, Karoline Graswander-Hainz, Sorin Moisă

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Yannick Jadot

2

-

GUE/NGL

Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz

3

0

ECR

Sajjad Karim

ENF

Edouard Ferrand, Franz Obermayr

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

20.6.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

6

16

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Mario Borghezio, Victor Boştinaru, Elmar Brok, James Carver, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Iveta Grigule, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Andrey Kovatchev, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, Alex Mayer, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Javier Nart, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Kati Piri, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Elena Valenciano, Anders Primdahl Vistisen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Reinhard Bütikofer, Luis de Grandes Pascual, Neena Gill, María Teresa Giménez Barbat, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Marek Jurek, Patricia Lalonde, Javi López, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Igor Šoltes, Renate Sommer, Ernest Urtasun, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pál Csáky, Dietmar Köster, Costas Mavrides


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

45

+

ALDE

Petras Auštrevičius, María Teresa Giménez Barbat, Iveta Grigule, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Javier Nart, Jozo Radoš, Ivo Vajgl

ECR

Bas Belder, Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Antoni Legutko, Charles Tannock, Anders Primdahl Vistisen

PPE

Michèle Alliot-Marie, Laima Liucija Andrikienė, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Andrzej Grzyb, Sandra Kalniete, Francisco José Millán Mon, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Renate Sommer, Luis de Grandes Pascual, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica

S&D

Nikos Androulakis, Francisco Assis, Victor Boştinaru, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Neena Gill, Ana Gomes, Dietmar Köster, Javi López, Andrejs Mamikins, Costas Mavrides, Alex Mayer, Clare Moody, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Kati Piri, Elena Valenciano

6

-

ECR

Marek Jurek

EFDD

James Carver

ENF

Mario Borghezio

PPE

Lars Adaktusson, Tunne Kelam, Cristian Dan Preda

16

0

GUE/NGL

Takis Hadjigeorgiou, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo, Marie‑Christine Vergiat

NI

Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke

PPE

Pál Csáky, Andrey Kovatchev, Ramona Nicole Mănescu

Verts/ALE

Reinhard Bütikofer, Barbara Lochbihler, Tamás Meszerics, Jordi Solé, Ernest Urtasun, Igor Šoltes

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy